52007SC0072

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 23.1.2007

SEK(2007) 72 slutlig

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

enligt artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Slovakiens uppdaterade konvergensprogram för 2006–2009

(framlagd av kommissionen)

MOTIVERING

ALLMÄN BAKGRUND

Stabilitets- och tillväxtpakten, som trädde i kraft den 1 juli 1998, syftar till att genom sunda offentliga finanser stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark hållbar tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning. Reformen av pakten 2005 genomfördes mot bakgrund av att den hade visat sig användbar för att förankra budgetdisciplin, men syftade till att stärka dess effektivitet och ekonomiska underbyggnad och säkerställa de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], som utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten, skall medlemsstaterna lägga fram stabilitets- eller konvergensprogram och årliga uppdateringar av dessa för rådet och kommissionen (medlemsstater som redan har övergått till den gemensamma valutan utarbetar [uppdaterade] stabilitetsprogram och medlemsstater som ännu inte har gjort det lägger fram [uppdaterade] konvergensprogram). Slovakiens första konvergensprogram lades fram i maj 2004. I enlighet med förordningen yttrade sig rådet om programmet den 5 juli 2004, på grundval av en rekommendation från kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén. Enligt samma förfarande bedöms uppdaterade stabilitets- och konvergensprogram av kommissionen och granskas av den ovannämnda kommittén. De kan även granskas av rådet.

BAKGRUND TILL BEDÖMNINGEN AV DET UPPDATERADE PROGRAMMET

Kommissionen har granskat den senaste uppdateringen av Slovakiens konvergensprogram, som lades fram den 1 december 2006, och har antagit en rekommendation till rådets yttrande om detta program (se faktarutan när det gäller de viktigaste punkterna i bedömningen).

För att beskriva den bakgrund mot vilken strategin för de offentliga finanserna i det nya konvergensprogrammet bedöms, sammanfattas i denna motivering följande:

1. Den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av de offentliga finanserna under de senaste tio åren.

2. Landets ställning när det gäller paktens korrigeringsaspekt (förfarandet vid alltför stora underskott).

3. Den senaste bedömningen av landets ställning när det gäller paktens preventiva aspekt (en sammanfattning av rådets yttrande om den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet).

4. Kommissionens bedömning av det nationella reformprogrammet från oktober 2006.

Den senaste ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av de offentliga finanserna

Under större delen av det senaste årtiondet har Slovakien uppvisat en stark tillväxt. Emellertid har varken arbetsmarknadssituationen eller de regionala obalanserna förbättrats. Visserligen började läget på arbetsmarknaden till slut att förbättras 2005, men sysselsättningsgraden på 54,2 % var fortfarande långt under Lissabonmålet på 70 %. Arbetslösheten på 16,3 % 2005 var fortfarande den näst högsta i EU och drabbade främst ungdomar. Någon minskning av de regionala obalanserna har ännu inte konstaterats. Energipriserna fortsätter att relativt starkt påverka den slovakiska HIKP-inflationen och kan därför äventyra landets inflationskonvergens i förhållande till euroområdet, särskilt med tanke på osäkerheten vad gäller oljeprisernas utveckling. Pensionsreformen, som började genomföras 2005, har minskat det åldersrelaterade hotet mot de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Förfarandet vid alltför stora underskott när det gäller Slovakien

Den 5 juli 2004 fattade rådet ett beslut om att Slovakien hade ett alltför stort underskott enligt artikel 104.6. Samtidigt lämnade rådet en rekommendation enligt artikel 104.7 om att det alltför stora underskottet skulle korrigeras senast 2007. Särskilt uppmanades Slovakien att senast den 5 november 2004 vidta effektiva åtgärder för att uppnå underskottsmålet för 2005, kraftfullt genomföra de åtgärder som nämns i programmet från maj 2004 samt påskynda justeringen av de offentliga finanserna, om de genomförda strukturreformerna leder till större tillväxt än väntat i programmet, särskilt genom att i första hand avsätta alla inkomster som går utöver vad som budgeterats till att snabbare minska underskottet.

I kommissionens meddelande av den 22 december 2004 drogs slutsatsen att det, enligt tillgängliga uppgifter och åtgärderna i 2005 års budget, verkade som den slovakiska regeringen hade vidtagit effektiva åtgärder för att uppnå underskottsmålet för 2005 inom tidsfristen den 5 november, i enlighet med rådets rekommendation enligt artikel 104.7 om att korrigera det alltför stora underskottet senast 2007.

Bedömningen i rådets yttrande om det föregående programmet

Den 24 januari 2006 antog rådet sitt yttrande om den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet för perioden 2005–2008. Rådet ansåg att ”programmet följer den anpassningsbana för underskottet som fastställdes i rådets rekommendationer enligt artikel 104.7”. Rådet uppmanade Slovakien att i) stärka arbetet med den strukturella konsolideringen av de offentliga finanserna, i samband med stark tillväxt och god tillväxtprognos, för att påskynda att det medelfristiga budgetmålet uppnås samt ii) stärka den bindande karaktären hos statsfinansernas medelfristiga utgiftstak.

Kommissionens bedömning av det nationella reformprogrammet från oktober 2006

Rapporten om genomförandet av Slovakiens nationella reformprogram, som skall tas fram inom ramen för den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, lades fram den 13 oktober 2006. I detta reformprogram anges följande centrala problem och prioriteringar: att utveckla informationssamhället, öka FoU och innovation, förbättra företagsklimatet, förbättra utbildningen och öka sysselsättningen.

Av kommissionens bedömning av det programmet (antagen i samband med dess årliga lägesrapport i december 2006 [2] ) framgår att Slovakien med framgång genomför sitt nationella reformprogram. Det finns dock fortfarande betydande problem och behov av ytterligare åtgärder, särskilt på det mikroekonomiska området och sysselsättningsområdet.

Mot bakgrund av konstaterade starka och svaga punkter rekommenderades Slovakien vidta åtgärder på följande områden: FoU och innovation, livslångt lärande och en utbildningsreform samt en aktiv arbetsmarknadspolitik för de mest utsatta grupperna.

Faktaruta: De viktigaste punkterna i bedömningen I enlighet med artikel 5.1 (i fråga om stabilitetsprogram) och artikel 9.1 (i fråga om konvergensprogram) i rådets förordning (EG) nr 1466/97 tas följande punkter upp i bedömningen: Frågan om de ekonomiska antaganden som programmet bygger på är rimliga. Det medelfristiga mål för de offentliga finanserna som lagts fram av medlemsstaten, och frågan om anpassningsplanen för att uppnå målet är lämplig. Frågan om de vidtagna eller föreslagna åtgärderna för att följa denna metod är tillräckliga för att nå det medelfristiga målet för de offentliga finanserna över konjunkturcykeln. I bedömningen av anpassningsplanen för att uppnå det medelfristiga målet för de offentliga finanserna uppmärksammas frågan om en större anpassning görs i ekonomiskt goda tider, medan anpassningen får vara mer begränsad i ekonomiskt dåliga tider. För de medlemsstater som deltar i eurosamarbetet eller i ERM II uppmärksammas vidare om medlemsstaten som riktvärde eftersträvar en årlig förbättring av det konjunkturrensade saldot, exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, motsvarande 0,5 % av BNP för att uppnå sitt medelfristiga mål för de offentliga finanserna Frågan om det när anpassningsplanen för att uppnå det medelfristiga målet för de offentliga finanserna fastställs (för medlemsstater som ännu inte har uppnått det), eller vid beslut om en tillfällig avvikelse från målet (för medlemsstater som uppnått målet), ingår ett genomförande av större strukturreformer som har direkta kostnadsbesparande effekter på lång sikt (däribland genom att öka den potentiella tillväxten) och därigenom har påvisbara effekter på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet (under iakttagande av villkoret att en tillräcklig säkerhetsmarginal för referensvärdet på 3 % av BNP skall behållas och att situationen för de offentliga finanserna förväntas återgå till det medelfristiga målet under programperioden). Särskild uppmärksamhet ägnas här pensionsreformer som syftar till att införa system med flera pelare, varav en obligatorisk pelare som fullständigt täcks av fondmedel. Frågan om medlemsstatens ekonomiska politik är förenlig med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Rimligheten i programmets makroekonomiska antaganden bedöms med utgångspunkt i kommissionens höstprognos 2006 och i enlighet med den allmänt vedertagna metoden för beräkning av potentiell total produktion och konjunkturrensade saldon. Bedömningen av förenligheten med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken bygger på de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken när det gäller de offentliga finanserna som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008. Bedömningen tar också upp följande: Utvecklingen av skuldkvoten och utsikterna för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, vilket man ”vid övervakningen av de offentliga finanserna [bör] ägna tillräcklig uppmärksamhet” enligt rådets rapport av den 20 mars 2005 ”Att förbättra genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten”. I ett meddelande från kommissionen av den 12 oktober 2006 anges metoden för att bedöma den långsiktiga hållbarheten[3]. Graden av integration med de nationella reformprogram som medlemsstaterna överlämnat inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. I sin följenot av den 7 juni 2005 till Europeiska rådet om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för perioden 2005–2008 framhöll Ekofinrådet att de nationella reformprogrammen borde vara förenliga med stabilitets- och konvergensprogrammen. Efterlevnaden av uppförandekoden[4], som bland annat föreskriver en gemensam struktur och uppsättning tabeller för stabilitets- och konvergensprogrammen. |

- Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

enligt artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Slovakiens uppdaterade konvergensprogram för 2006–2009

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGIVIT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[5], särskilt artikel 9.3,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

5. Den [27 februari 2007] granskade rådet Slovakiens uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2006–2008.

6. Enligt programmets bakomliggande makroekonomiska scenario skall den reala BNP-tillväxten öka från 6,6 % år 2006 till 7,1 % år 2007, för att sedan minska till 5,5 % år 2008 och 5,1 % år 2009. Enligt tillgängliga uppgifter verkar scenariot baseras på försiktiga tillväxtantaganden för 2006 och rimliga tillväxtantaganden för resten av programperioden. Inflationsberäkningarna i programmet förefaller också vara realistiska.

7. Enligt kommissionens höstprognos 2006 beräknas det offentliga underskottet för 2006 uppgå till 3,4 % av BNP, vilket kan jämföras med målet på 4,2 % av BNP i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Det bättre utfallet beror på att BNP och sysselsättningen ökat mycket mer och på att ränteutgifterna och kostnaderna för pensionsreformen blivit lägre än väntat. En del av de ökade intäkterna till följd av den oväntat höga tillväxten har dock använts till annat än en snabbare minskning av underskottet.

8. Liksom i den föregående uppdateringen är huvudmålet för den finanspolitiska strategin på medellång sikt att uppnå långsiktigt hållbara offentliga finanser till 2010. I synnerhet skall målet för de offentliga finansernas strukturella saldo på -0,9 % av BNP uppnås på medellång sikt (dvs. ett konjunkturrensat saldo exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder). Enligt programmet skall det nominella underskottet gradvis sjunka från 3,7 % av BNP 2006 till 1,9 % av BNP 2009 och det primära saldots underskott sjunka från 1,9 % av BNP 2006 till 0,2 % av BNP 2009. Den planerade finanspolitiska konsolideringen bygger på begränsningar av såväl löpande utgifter som kapitalutgifter (en sänkning av utgiftskvoten med cirka 3¼ procentenheter av BNP), som mer än väl motsvarar sänkningen av inkomstkvoten (1½ procentenhet). Det nya programmet bekräftar i stort sett det föregående programmets planerade korrigeringar, mot bakgrund av ett mer gynnsamt makroekonomiskt scenario.

9. I enlighet med den allmänt vedertagna metoden beräknas det strukturella saldot förbättras från cirka -3½ % av BNP 2006 till cirka -2½ % av BNP 2009. Liksom i den föregående uppdateringen är programmets finanspolitiska mål på medellång sikt ett strukturellt underskott på knappt 1 % av BNP, som enligt programmet inte skall uppnås under programperioden utan först 2010. Eftersom målet på medellång sikt är mer långtgående än minimiriktmärket (ett beräknat underskott på cirka 2 % av BNP), bör dess uppfyllande skapa en tillräcklig marginal mot ett alltför stort underskott. Målet på medellång sikt ligger inom det intervall som angetts i pakten respektive uppförandekoden för de medlemsstater som deltar i eurosamarbetet eller i ERM II och avspeglar väl skuldkvoten och den genomsnittliga potentiella produktionstillväxten på lång sikt.

10. De risker som omgärdar programmets prognoser för de offentliga finanserna verkar i stort sett uppväga varandra. Det makroekonomiska scenariots risker är i stort sett neutrala, medan skatteprognoserna verkar baseras på försiktiga antaganden. Programmets planerade finanspolitiska konsolidering grundas mycket på utgiftsbegränsningar, men programmet har inte tillräckligt med uppgifter om kompletterande åtgärder (efter 2007) eller saknar bindande utgiftsramar på medellång sikt. Å andra sidan har Slovakien uppvisat mycket tillfredsställande resultat på senare år, även om det här är den oväntat höga tillväxten och det oväntat låga utnyttjandet av EU-medel som bidragit till att uppnå de finanspolitiska målen.

11. Utifrån denna riskbedömning verkar programmets finanspolitiska strategi i stort sett vara förenlig med den korrigering av det alltför stora underskottet senast 2007 som rådet har rekommenderat. Under korrigeringsperioden borde dock anpassningsplanen strukturellt sett stärkas, med tanke på de uppjusterade tillväxtprognoserna och de goda ekonomiska tiderna. De närmaste åren verkar programmets finanspolitiska strategi inte erbjuda en tillräcklig säkerhetsmarginal för att förhindra att referensvärdet på 3 % av BNP överskrids vid normala konjunktursvängningar. Dessutom verkar den inte tillräcklig för att målet på medellång sikt skall kunna uppnås senast 2010, som det planeras i programmet. Under åren efter korrigeringen av det alltför stora underskottet bör programmets anpassningstakt mot målet på medellång sikt ökas för att kunna översstämma med stabilitets- och tillväxtpakten . Enligt pakten bör den årliga förbättringen av det strukturella saldot för de medlemsstater som deltar i eurosamarbetet eller i ERM II som riktmärke ligga på 0,5 % av BNP, och korrigeringen bör vara större när goda ekonomiska tider råder. Särskilt väntas det strukturella saldot förbättras med bara cirka ¾ % av BNP under 2007–2009 när goda ekonomiska tider antas råda .

12. Den offentliga bruttoskulden beräknas ha uppgått till 33,1 % av BNP under 2006, vilket ligger klart under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. I programmet beräknas skuldkvoten minska med 3,4 procentenheter under programperioden.

13. I Slovakien har på lång sikt befolkningens åldrande en mindre påverkan på de offentliga finanserna än vad som genomsnittligen är fallet i EU och genom pensionsreformen nyligen ökar pensionsutgifterna mindre än i många andra länder. De offentliga finansernas utgångsläge innebär en risk för hållbara offentliga finanser, redan innan hänsyn tagits till hur de offentliga finanserna långsiktigt påverkas av åldrandet. En konsolidering av de offentliga finanserna skulle därför bidra till att minska riskerna för dessas hållbarhet. Generellt sett verkar det föreligga medelstora risker för de offentliga finansernas hållbarhet i Slovakien.

14. Konvergensprogrammet saknar en kvalitativ bedömning av de samlade effekterna enligt rapporten från oktober 2006 av genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för strategin för de offentliga finanserna på medellång sikt. Emellertid ger det viss information om de direkta budgetkostnaderna eller budgetbesparingarna av de viktigaste reformer som planeras i reformprogrammet. Vidare verkar de finanspolitiska prognoserna ta hänsyn till hur reformprogrammets åtgärder påverkar de offentliga finanserna. De åtgärder som förutses i det nationella reformprogrammet verkar dock inte helt överensstämma med konvergensprogrammets åtgärder inom de offentliga finanserna. Bland annat skiljer sig konvergensprogrammets utgiftsprioriteringar från de huvudproblem som anges i reformprogrammet, vilket dock inte gäller utbildning. Reformprogrammets betydande stöd till utbildning är dessutom inget som klart framgår av 2007 års budget eller konvergensprogrammet.

15. Programmets finanspolitiska strategi överensstämmer i huvudsak med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008.

16. Programmet innehåller alla obligatoriska och de flesta frivilliga uppgifter[6] som föreskrivs i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram.

Sammantaget är slutsatsen att programmet är förenligt med en korrigering av det alltför stora underskottet senast 2007 men att dess utveckling mot målet på medellång sikt därefter är begränsad.

Mot bakgrund av denna bedömning och rekommendationen enligt artikel 104.7 av den 5 juli 2004 uppmanas Slovakien att

i) utnyttja de goda tillväxtprognoserna till en kraftfullare strukturell anpassning för att säkerställa att det alltför stora underskottet korrigeras senast 2007 med en större säkerhetsmarginal samt påskynda utvecklingen mot det medelfristiga målet, och

ii) stärka den bindande karaktären hos statsfinansernas medelfristiga utgiftstak.

Jämförelse av nyckeltal i makroekonomiska beräkningar och budgetberäkningar

2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |

Real BNP (förändring i %) | KP dec. 2006 | 6,1 | 6,6 | 7,1 | 5,5 | 5,1 |

KOM nov. 2006 | 6,0 | 6,7 | 7,2 | 5,7 | - |

KP dec. 2005 | 5,1 | 5,4 | 6,1 | 5,6 | - |

HIKP-inflation (i %) | KP dec. 2006 | 2,8 | 4,4 | 3,1 | 2,0 | 2,4 |

KOM nov. 2006 | 2,8 | 4,5 | 3,4 | 2,5 | - |

KP dec. 2005 | 2,2 | 1,5 | 2,2 | 2,5 | - |

Produktionsgap (i % av potentiell BNP) | KP dec. 20061 | -2,2 | -0,9 | 1,0 | 1,6 | 1,9 |

KOM nov. 20065 | -2,0 | -0,7 | 1,1 | 1,6 | - |

KP dec. 20051 | -1,6 | -1,1 | 0,1 | 0,8 | - |

Saldo i de offentliga finanserna6 (i % av BNP) | KP dec. 2006 | -3,1 | -3,7 | -2,9 | -2,4 | -1,9 |

KOM nov. 2006 | -3,1 | -3,4 | -3,0 | -2,9 | - |

KP dec. 2005 | -4,9 | -4,2 | -3,0 | -2,7 | - |

Primärt saldo6 (i % av BNP) | KP dec. 2006 | -1,4 | -1,9 | -0,9 | -0,6 | -0,2 |

KOM nov. 2006 | -1,4 | -1,7 | -1,1 | -0,9 | - |

KP dec. 2005 | -3,1 | -2,3 | -1,1 | -0,8 | - |

Konjunkturrensat saldo6 (i % av BNP) | KP dec. 20061 | -2,4 | -3,4 | -3,2 | -2,9 | -2,5 |

KOM nov. 2006 | -2,5 | -3,2 | -3,3 | -3,3 | - |

KP dec. 20051 | -4,4 | -3,9 | -3,0 | -2,9 | - |

Strukturellt saldo2 6 (i % av BNP) | KP dec. 20061 | -1,6 | -3,5 | -3,2 | -2,9 | -2,5 |

KOM nov. 20064 | -1,7 | -3,3 | -3,3 | -3,3 | - |

KP dec. 2005 | -3,6 | -3,9 | -3,1 | -2,9 | - |

Offentlig bruttoskuld6 (i % av BNP) | KP dec. 2006 | 34,5 | 33,1 | 31,8 | 31,0 | 29,7 |

KOM nov. 2006 | 34,5 | 33,0 | 31,6 | 31,0 | - |

KP dec. 2005 | 33,7 | 35,5 | 35,2 | 36,2 | - |

Anmärkningar: 1Kommissionens beräkningar baseras på uppgifterna i programmet. 2Konjunkturrensat saldo (liksom i föregående rader), exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder. 3Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder enligt programmet (0,8 % av BNP 2005 – underskottsökande, respektive 0,1 % av BNP 2006 – underskottsminskande). 4Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder enligt kommissionens höstprognos 2006 (0,9 % av BNP 2005 – underskottsökande, respektive 0,1 % av BNP 2006 – underskottsminskande). 5Baserat på en beräknad potentiell tillväxt på 5,2 %, 5,3 %, 5,3 % respektive 5,2 % under perioden 2005–2008. 6Sedan oktober 2006 har Slovakien tillämpat Eurostats beslut av den 2 mars 2004 om klassificeringen av andra pelarens fonderade pensionssystem. Uppgifterna om den offentliga sektorn i den föregående uppdateringen har justerats för att underlätta en jämförelse med den nya uppdateringen och kommissionens höstprognos 2006. Källor: Konvergensprogrammet (KP), kommissionens höstprognos 2006 (KOM) och kommissionens beräkningar. |

[1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1055/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 1). De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

[2] Meddelande från kommissionen inför Europeiska rådets vårmöte: ”Implementing the renewed Lisbon strategy for growth and jobs – A year of delivery”, 12.12.2006 [KOM(2006) 816].

[3] Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: De offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt i EU, 12.10.2006, KOM(2006) 574 slutlig. Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för ekonomi och finans (2006): ”The long-term sustainability of public finances in the European Union”, European Economy nr 4/2006.

[4] ”Närmare angivelser för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens utformning och innehåll”, som godkändes av Ekofinrådet den 11 oktober 2005.

[5] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1055/2005 [EUT L 174, 7.7.2005, s. 1]. De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

[6] Bland annat saknas uppgifter om offentliga utgifter per verksamhetsområde för 2009.