52007PC0788

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 11.12.2007

KOM(2007) 788 slutlig

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om gemenskapens ståndpunkt i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Republiken Tunisien å andra sidan, vad avser antagandet av bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND |

110 | Motiv och syfte I artikel 67 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Republiken Tunisien å andra sidan,[1] fastställs att associeringsrådet före utgången av första året efter det att avtalet har trätt i kraft ska anta bestämmelser för tillämpningen av principerna enligt artikel 65 i det avtalet. |

120 | Allmän bakgrund På gemenskapsnivå samordnas medlemsstaternas sociala trygghetssystem genom förordning (EEG) nr 1408/71[2] och dess tillämpningsförordning (EEG) nr 574/72[3]. Artiklarna 65–68 i avtalet med Tunisien innehåller bestämmelser om begränsad samordning mellan medlemsstaternas och Tunisiens sociala trygghetssystem. Det krävs ett beslut av det associeringsråd som inrättats genom avtalet för att principerna i artikel 65 ska börja tillämpas. Det finns en rad andra associeringsavtal med tredjeländer som innehåller liknande bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta förslag ingår i en serie förslag med liknande innehåll som avser avtalen med Marocko, Algeriet, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Israel. För att fastställa gemenskapens ståndpunkt i detta associeringsråd krävs ett beslut av rådet. |

130 | Gällande bestämmelser Rådets förordning (EG) nr 859/2003[4] om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. Av den förordningen följer redan att principen om sammanläggning av försäkringsperioder som fullgjorts av tunisiska arbetstagare i olika medlemsstater ska tillämpas beträffande rätten till vissa förmåner enligt artikel 65.2 i avtalet med Tunisien. Eftersom förordning (EG) nr 859/2003 grundar sig på avdelning IV i fördraget innebär dock artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som fogats till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att förordningen inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Det är endast tillämpligt på Förenade kungariket och Irland eftersom båda medlemsstaterna enligt artikel 3 i det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning som fogats till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har anmält att de vill delta i tillämpningen av förordning (EG) nr 859/2003. |

141 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden År 2004 inledde EU den europeiska grannskapspolitiken för att stärka förbindelserna med 16 länder som gränsar till unionen, inbegripet Tunisien, i syfte att undvika att nya skiljelinjer uppstår i Europa och främja fred, stabilitet och välstånd. Enligt denna politik antog EU och Tunisien den 4 juli 2005 genom en rekommendation av associeringsrådet en handlingsplan med gemensamt beslutade mål för att stärka samarbetet på en rad politikområden under en period av tre till fem år. Enligt mål 29 i handlingsplanen ska avtalsparternas prioritering på kort sikt vara att se till att ett beslut fattas för att säkerställa tillämpningen av artikel 65 i associeringsavtalet. Detta förslag kommer därför att bidra till genomförandet av handlingsplanen EU–Tunisien, och därigenom även till att målen för den europeiska grannskapspolitiken uppnås. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

211 | Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Huvudinslagen i detta förslag har diskuterats med medlemsstaternas delegationer i Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare, ett organ som inrättades genom förordning (EEG) nr 1408/71. Delegationerna har också fått möjlighet att lämna in meddelanden i frågan. |

212 | Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats De flesta inläggen från medlemsstaterna var mycket allmänt hållna. Vissa synpunkter har beaktats i detta förslag, t.ex. behovet av bestämmelser om administrativa kontroller och läkarundersökningar. Andra frågor, särskilt bestämmelserna om straffavgifter, ansågs inte lämpliga att föra in i detta förslag eftersom de inte omfattas av artiklarna 65–68 i avtalet med Tunisien. |

Extern experthjälp |

229 | Någon extern experthjälp har inte behövts. |

230 | Konsekvensanalys Artiklarna 65–68 i avtalet med Tunisien innehåller bestämmelser om begränsad samordning mellan medlemsstaternas och Tunisiens sociala trygghetssystem. Det finns en rad andra associeringsavtal med tredjeländer som innehåller liknande bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. I alla avtalen föreskrivs att ett beslut ska fattas av det berörda associeringsrådet för att principerna enligt artikel 65 ska börja tillämpas. Syftet med de ovannämnda artiklarna som rör social trygghet är att ge arbetstagare från associerade länder rätt till vissa socialförsäkringsförmåner enligt den eller de medlemsstaters lagstiftning som de omfattas eller har omfattats av. Bestämmelsen är ömsesidig och gäller även medborgare i EU-medlemsstaterna som arbetar i det associerade landet. Tillämpningen av bestämmelserna underlättas för medlemsstaternas socialförsäkringsinstitutioner genom att alla bestämmelser i serien med förslag som avser sex associerade länder (Marocko, Algeriet, Tunisien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Kroatien och Israel) är nästan identiska. Förslagen kan få vissa budgetkonsekvenser för de nationella socialförsäkringsinstitutionerna, eftersom de t.ex. måste utge de förmåner som avses i artikel 65 i avtalet med Tunisien. Den artikeln avser dock enbart personer som gör eller har gjort inbetalningar till det sociala trygghetssystemet i det berörda landet enligt nationell lagstiftning. I detta skede kan det emellertid vara svårt att göra en exakt bedömning av förslagens konsekvenser för de nationella sociala trygghetssystemen. |

RÄTTSLIGA ASPEKTER |

305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Detta förslag består av ett rådsbeslut om gemenskapens ståndpunkt i det associeringsråd som inrättats genom avtalet med Tunisien samt, i bilagan, ett beslut av associeringsrådet som rör social trygghet. Det föreslagna beslutet av associeringsrådet uppfyller kraven på sådana beslut enligt artikel 67 i avtalet med Tunisien för att säkerställa tillämpningen av principerna för social trygghet enligt artikel 65. Beslutet innehåller därför tillämpningsbestämmelser för de bestämmelser i artikel 65 i avtalet med Tunisien som inte redan omfattas av förordning (EG) nr 859/2003 eller som av EG-domstolen förklarats vara direkt tillämpliga, som förbudet mot diskriminering i artikel 65.1. Dessa återstående bestämmelser avser särskilt bestämmelserna för Danmark om sammanläggning av försäkringsperioder som fullgjorts av tunisiska arbetstagare i de olika medlemsstaterna och export av vissa förmåner till Tunisien. Det föreslagna beslutet av associeringsrådet innebär också att bestämmelserna om export av förmåner och beviljande av familjeförmåner genom principen om ömsesidighet även gäller EU-arbetstagare som är lagligen anställda i Tunisien och deras familjemedlemmar som är lagligen bosatta i Tunisien. |

310 | Rättslig grund Artikel 310 i fördraget jämförd med artikel 300.2 första stycket sista meningen och andra stycket. |

329 | Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

331 | Medlemsstaterna är ensamma behöriga när det gäller att utforma, organisera och finansiera sina nationella sociala trygghetssystem. Förslaget underlättar bara samordningen av de sociala trygghetssystemen i medlemsstaterna och Tunisien för medborgarna i dessa länder. Förslaget påverkar heller inte rättigheterna och skyldigheterna enligt bilaterala konventioner om social trygghet som slutits mellan enskilda medlemsstater och Tunisien, när bestämmelserna i sådana konventioner innebär mer gynnsam behandling av de berörda personerna. |

332 | Förslaget innebär en minimal finansiell och administrativ belastning för de nationella myndigheterna, eftersom det ingår i en serie förslag som ska säkerställa en enhetlig tillämpning av bestämmelserna om social trygghet i associeringsavtalen med tredjeländer. |

Val av regleringsform |

341 | Föreslagen regleringsform: Rådets beslut (med ett bifogat utkast till beslut av associeringsrådet). |

342 | Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Det finns inget alternativ till den föreslagna åtgärden. Enligt artikel 67 i avtalet krävs ett beslut fattat av det berörda associeringsrådet. Enligt artikel 300.2 i fördraget ska rådet fatta beslut för att bestämma vilka ståndpunkter som på gemenskapens vägnar ska intas i ett organ som inrättats genom ett associeringsavtal, om detta organ ska fatta beslut med rättslig verkan. |

BUDGETKONSEKVENSER |

409 | Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR |

510 | Förenklingar |

511 | Förslaget innebär att de administrativa förfarandena förenklas för myndigheter (EU:s och nationella) och för privata aktörer. |

513 | Bestämmelserna i förslaget om samordning av de sociala trygghetssystemen för tunisiska medborgare är nästan identiska med bestämmelserna för medborgare i andra associerade länder. Detta kommer att leda till förenklade förfaranden och minskad administrativ belastning för de nationella socialförsäkringsinstitutionerna. |

514 | De personer som omfattas av förslaget ställs inte inför olika nationella bestämmelser för de principer för social trygghet som föreskrivs i artikel 65 i avtalet med Tunisien, utan kan istället förlita sig till att enhetliga bestämmelser tillämpas inom gemenskapen. |

570 | Närmare redogörelse för förslaget A. Rådets beslut om gemenskapens ståndpunkt i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet med Tunisien vad avser bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen Artikel 1 I denna artikel förtydligas det rättsliga förhållandet mellan detta rådsbeslut och det bifogade beslutet av associeringsrådet. B. Bilaga med beslut av associeringsrådet om bestämmelser för samordning av de sociala trygghetssystemen enligt Europa–Medelhavsavtalet Del I: Allmänna bestämmelser Artikel 1 I denna artikel definieras termerna avtalet, förordningen, tillämpningsförordningen, medlemsstat, arbetstagare, familjemedlem, lagstiftning, förmåner och familjeförmåner vid tillämpningen av medlemsstaternas lagstiftning och tunisisk lagstiftning. En hänvisning görs också till förordningen och tillämpningsförordningen när det gäller andra termer som används i det bifogade beslutet. Artikel 2 I denna artikel anges den personkrets som det bifogade beslutet ska tillämpas på enligt artikel 65 i avtalet med Tunisien. Del II Förhållandet mellan medlemsstaterna och Tunisien I denna del av det bifogade beslutet behandlas principerna i artikel 65.4 i avtalet med Tunisien och klausulen om ömsesidighet för EU-medborgare och deras familjemedlemmar enligt artikel 65.5. Artikel 3 I denna artikel anges de typer av sociala förmåner som avses i artikel 65.3 och 65.4 i avtalet med Tunisien som del II i det bifogade beslutet ska tillämpas på. Artikel 4 I denna artikel behandlas principen om export av kontantförmåner enligt artikel 65.4 i avtalet med Tunisien. Där fastställs att denna princip är begränsad till att gälla förmånerna i artikel 1 h i det bifogade beslutet som anger de förmåner som avses i detta stycke. Artikel 5 I denna artikel anges vilka personer som omfattas av förslaget och som har rätt till familjeförmåner från den behöriga staten. Av denna artikel följer att tunisiska arbetstagare i linje med artikel 65.3 i avtalet med Tunisien inte har rätt till familjeförmåner för familjemedlemmar som är bosatta utanför Europeiska unionens territorium. Del III Tillämpning av bestämmelser om social trygghet i fråga om Danmark Artikel 6 Av förordning (EG) nr 859/2003 följer redan att principen om sammanläggning av försäkringsperioder som fullgjorts av tunisiska arbetstagare i gemenskapen ska tillämpas beträffande rätten till vissa förmåner enligt artikel 65.2 i avtalet med Tunisien. Eftersom den förordningen grundar sig på avdelning IV i fördraget innebär dock artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som fogats till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att Danmark inte är bundet av den förordningen och inte omfattas av den. I denna artikel anges därför att Danmark ska tillämpa relevanta bestämmelser i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 vid tillämpningen av principen om sammanläggning av perioder. Del IV Övriga bestämmelser Artikel 7 Denna artikel innehåller allmänna bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna och deras institutioner å ena sidan, och Tunisien och dess institutioner å den andra, samt mellan de försäkrade och de berörda institutionerna. Dessa bestämmelser liknar bestämmelserna i artikel 84.1, 84.2 och 84.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 och artikel 76.3, 76.4 första och tredje stycket och 76.5 i förordning (EG) nr 883/2004. Artikel 8 I denna artikel fastställs förfaranden för administrativa kontroller och läkarundersökningar liknande dem som anges i artikel 51.1 i förordning (EEG) nr 574/72. Dessutom föreskrivs möjligheten att anta andra tillämpningsbestämmelser på området. Artikel 9 Denna artikel hänvisar till bilaga II till det bifogade beslutet, som liknar bilaga VI till förordning (EEG) nr 1408/71 och bilaga XI till förordning (EG) nr 883/2004. Bilagan krävs för att fastställa de särskilda bestämmelser som behövs för tillämpningen av tunisisk lagstiftning med avseende på det bifogade beslutet. Artikel 10 I denna artikel föreskrivs i enlighet med artikel 68 i avtalet med Tunisien att bestämmelserna i bilaterala konventioner fortfarande ska gälla om de innebär en mer gynnsam behandling. Artikel 11 I denna artikel föreskrivs möjligheten att sluta kompletterande administrativa överenskommelser. Artikel 12 Övergångsbestämmelserna i denna artikel motsvarar övergångsbestämmelserna i artikel 94.1, 94.3, 94.4, 94.6 och 94.7 i förordning (EEG) nr 1408/71 och den liknande artikel 87.1, 87.3, 87.4, 87.6 och 87.7 i förordning (EG) nr 883/2004. Artikel 13 I denna artikel förtydligas den rättsliga status som bilagorna till det bifogade beslutet har och tillämpliga ändringsförfaranden för dessa. Artikel 14 I denna artikel anges hur man ska se till att alla åtgärder som behövs för tillämpningen av det bifogade beslutet vidtas. Artikel 15 I denna artikel fastställs dagen för det bifogade beslutets ikraftträdande. |

1. Förslag till

RÅDETS BESLUT

om gemenskapens ståndpunkt i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Republiken Tunisien å andra sidan, vad avser antagandet av bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 310 jämförd med artikel 300.2 första stycket sista meningen och andra stycket,

med beaktande av kommissionens förslag[5], och

av följande skäl:

(1) I artikel 67 i Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Republiken Tunisien å andra sidan, fastställs att associeringsrådet före utgången av första året efter det att avtalet har trätt i kraft ska anta bestämmelser för tillämpningen av principerna för samordning av de sociala trygghetssystemen enligt artikel 65 i det avtalet.

(2) I mål 29 andra strecksatsen i handlingsplanen EU–Tunisien, som antogs av associeringsrådet inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken den 4 juli 2005, uppmanas associeringsrådet att anta ett beslut om tillämpningen av artikel 65 i ovan nämnda avtal.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som gemenskapen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Republiken Tunisien å andra sidan, beträffande tillämpningen av artikel 67 i avtalet ska utarbetas på grundval av det utkast till beslut av associeringsrådet som bifogas detta beslut.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

ASSOCIERING MELLAN

EUROPEISKA UNIONEN

OCH REPUBLIKEN TUNISIEN

- Associeringsrådet -

BESLUT nr …/…. AV ASSOCIERINGSRÅDET

som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Republiken Tunisien å andra sidan

av den […]

om bestämmelser för samordning av de sociala trygghetssystemen enligt Europa–Medelhavsavtalet

ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Republiken Tunisien å andra sidan, särskilt artikel 67, och

av följande skäl:

2. Enligt artiklarna 65–68 i Europa–Medelhavsavtalet ska Tunisiens och medlemsstaternas sociala trygghetssystem samordnas. I artikel 65 anges principerna för hur detta ska ske.

3. I artikel 67 i avtalet föreskrivs att ett beslut ska fattas av associeringsrådet före utgången av det första året efter det att avtalet har trätt i kraft för att säkerställa tillämpningen av principerna enligt artikel 65.

4. I mål 29 andra strecksatsen i handlingsplanen EU–Tunisien, som antogs av associeringsrådet inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken den 4 juli 2005, uppmanas associeringsrådet att anta ett beslut om tillämpningen av artikel 65 i avtalet.

5. Vid tillämpningen av detta beslut gäller att tunisiska arbetstagare har rätt till familjeförmåner om deras familjemedlemmar är lagligen bosatta tillsammans med dem i den medlemsstat där de är anställda. Beslutet ger inte arbetstagarna någon rätt till familjeförmåner för familjemedlemmar som är bosatta i en annan stat, t.ex. Tunisien.

6. Genom rådets förordning (EG) nr 859/2003 har bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 utvidgats till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. Förordningen grundar sig på avdelning IV i fördraget. I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som fogats till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltog Danmark inte i antagandet av rådets förordning (EG) nr 859/2003, och förordningen är därför inte bindande för eller tillämplig i Danmark. Det är därför nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser för Danmark beträffande principerna enligt artikel 65 i avtalet, som omfattas av förordningen.

7. Det kan vara nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser med hänsyn till den tunisiska nationella lagstiftningens särdrag för att underlätta tillämpningen av samordningsbestämmelserna.

8. Detta beslut påverkar inte rättigheter och skyldigheter enligt bilaterala konventioner mellan enskilda medlemsstater och Tunisien som ger ett mer omfattande socialt skydd.

9. För att säkerställa en smidig samordning av medlemsstaternas och Tunisiens sociala trygghetssystem är det nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser för samarbetet mellan medlemsstaterna och Tunisien respektive mellan den berörda personen och institutionen i den behöriga staten.

10. Övergångsbestämmelser bör antas för att skydda de personer som omfattas av detta beslut och för att undvika att de går miste om rättigheter på grund av att beslutet träder i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

1. I detta beslut avses med

a) avtalet : Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Republiken Tunisien å andra sidan,

b) förordningen : rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, som den tillämpas i Europeiska gemenskapens medlemsstater,

c) tillämpningsförordningen : rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen,

d) medlemsstat : en medlemsstat i Europeiska gemenskapen,

e) arbetstagare :

i) vid tillämpningen av en medlemsstats lagstiftning, en anställd person enligt artikel 1 a i förordningen,

ii) vid tillämpningen av Tunisiens lagstiftning, en anställd person enligt den lagstiftningen,

f) familjemedlem :

i) vid tillämpningen av medlemsstaternas lagstiftning, en familjemedlem enligt artikel 1 f i förordningen,

ii) vid tillämpningen av Tunisiens lagstiftning, en familjemedlem enligt den lagstiftningen,

g) lagstiftning :

i) när det gäller medlemsstaterna, lagstiftning enligt artikel 1 j i förordningen,

ii) när det gäller Tunisien, gällande lagstiftning om social trygghet i Tunisien avseende ålderspension, efterlevandepension, förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar eller vid invaliditet till följd av dessa samt familjeförmåner,

h) förmåner :

i) när det gäller medlemsstaterna,

- ålders- och efterlevandepension,

- förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, eller

- förmåner vid invaliditet på grund av olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar,

enligt förordningen, med undantag för särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmåner enligt bilaga IIa till förordningen,

ii) när det gäller Tunisien, motsvarande förmåner enligt tunisisk lagstiftning, med undantag för särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmåner enligt bilaga I till detta beslut,

i) familjeförmåner :

i) när det gäller medlemsstaterna, familjeförmåner enligt artikel 1 u i i förordningen,

ii) när det gäller Tunisien, familjeförmåner enligt det landets lagstiftning.

2. Andra termer som används i detta beslut ska ha den betydelse som de ges i förordningen och i tillämpningsförordningen.

Artikel 2

Personkrets

Detta beslut omfattar följande personer:

a) Arbetstagare som är medborgare i Tunisien och som är eller har varit lagligen anställda i en medlemsstat och som omfattas eller har omfattats av en eller flera medlemsstaters lagstiftning, samt deras efterlevande.

b) Familjemedlemmar till de arbetstagare som avses i a, förutsatt att de är lagligen bosatta tillsammans med den berörda arbetstagaren i den medlemsstat där arbetstagaren är anställd.

c) Arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat och som är eller har varit lagligen anställda i Tunisien och som omfattas eller har omfattats av tunisisk lagstiftning, samt deras efterlevande.

d) Familjemedlemmar till de arbetstagare som avses i c, förutsatt att de är lagligen bosatta tillsammans med den berörda arbetstagaren i Tunisien.

DEL II

FÖRHÅLLANDET MELLAN MEDLEMSSTATERNA OCH TUNISIEN

Artikel 3

Sakområden

Del II i detta beslut ska tillämpas på all lagstiftning i medlemsstaterna och i Tunisien som rör följande socialförsäkringsgrenar:

11. Förmåner vid ålderdom.

12. Förmåner till efterlevande.

13. Förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar.

14. Förmåner vid invaliditet på grund av olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar.

15. Familjeförmåner.

Artikel 4

Bortseende från krav på bosättning

De förmåner som avses i artikel 1 h får inte minskas, ändras, innehållas, dras in eller konfiskeras på grund av att den försäkrade

i) i fråga om förmåner enligt tunisisk lagstiftning är bosatt i en medlemsstat, eller

ii) i fråga om förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning är bosatt i Tunisien.

Artikel 5

Familjeförmåner

Arbetstagare enligt artikel 2 c ska enligt tunisisk lagstiftning ha rätt till förmåner för de familjemedlemmar som avses i artikel 2 d på samma sätt som tunisiska medborgare.

DEL III

TILLÄMPNING AV BESTÄMMELSER OM SOCIAL TRYGGHET I FRÅGA OM DANMARK

Artikel 6

Allmän bestämmelse

Vid tillämpningen av artikel 65.2 och 65.3 i avtalet ska Danmark i den utsträckning som behövs tillämpa relevanta bestämmelser i förordningen och tillämpningsförordningen på de personer som avses i artikel 2 a.

DEL IV

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 7

Samarbete

1. Medlemsstaterna och Tunisien ska ge varandra fullständig information om följande:

a) Åtgärder som vidtas för tillämpningen av detta beslut enligt förfarandet i artikel 14.

b) Sådana ändringar av deras lagstiftning som kan påverka tillämpningen av detta beslut.

2. Vid tillämpningen av detta beslut ska myndigheterna och institutionerna i medlemsstaterna och i Tunisien bistå varandra och handla som om de tillämpade sin egen lagstiftning. Den administrativa hjälp som dessa myndigheter och institutioner tillhandahåller ska som regel vara kostnadsfri. Medlemsstaternas och Tunisiens behöriga myndigheter får dock komma överens om att vissa kostnader ska ersättas.

3. Medlemsstaternas och Tunisiens myndigheter och institutioner får vid tillämpningen av detta beslut ta direkt kontakt med varandra och med berörda personer eller deras företrädare.

4. De institutioner och personer som omfattas av detta beslut ska vara skyldiga att informera och samarbeta med varandra för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta beslut.

5. De berörda personerna måste så snart som möjligt informera institutionerna i den behöriga medlemsstaten eller Tunisien, om det landet är behörig stat, och institutionerna i bosättningsmedlemsstaten eller Tunisien, om det landet är bosättningsland, om alla ändrade personliga förhållanden eller familjeförhållanden som påverkar deras rätt till förmåner enligt detta beslut.

6. Om den informationsskyldighet som avses i punkt 5 inte iakttas får proportionella åtgärder vidtas enligt nationell lagstiftning. Dessa åtgärder ska dock motsvara de som vidtas i liknande situationer enligt den interna rättsordningen och får inte göra det praktiskt omöjligt eller alltför svårt att utöva de rättigheter som berörda personer ges genom detta beslut.

Artikel 8

Administrativa kontroller och läkarundersökningar

1. Om en person som omfattas av detta beslut och som får sådana förmåner som avses i artikel 1 h

i) i fråga om förmåner enligt tunisisk lagstiftning vistas eller är bosatt i en medlemsstat, eller

ii) i fråga om förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning vistas eller är bosatt i Tunisien,

ska administrativa kontroller och läkarundersökningar, på begäran av den institution som ansvarar för utbetalningen, utföras av institutionen på vistelseorten eller bosättningsorten enligt de förfaranden som föreskrivs i den lagstiftning som tillämpas av den sistnämnda institutionen. Den institution som ansvarar för utbetalning ska dock ha rätt att låta den som uppbär förmånerna undersökas av en läkare som den väljer.

2. En eller flera medlemsstater och Tunisien får komma överens om andra administrativa bestämmelser efter att ha informerat associeringsrådet om detta.

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för tillämpning av Tunisiens lagstiftning

Särskilda bestämmelser för tillämpningen av Tunisiens lagstiftning får vid behov fastställas i bilaga II.

Artikel 10

Mer gynnsamma bilaterala konventioner

Detta beslut ska inte påverka rättigheter och skyldigheter enligt bilaterala konventioner som innebär mer gynnsam behandling (av de berörda personerna).

Artikel 11

Överenskommelser som kompletterar förfarandena för tillämpningen av detta beslut

Två eller flera medlemsstater eller Tunisien och en eller flera medlemsstater får vid behov sluta överenskommelser för att komplettera de administrativa förfarandena för tillämpningen av detta beslut.

DEL V

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 12

Övergångsbestämmelser

1. Inga rättigheter ska förvärvas enligt detta beslut för en period före den dag då beslutet träder i kraft.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska rättigheter dock förvärvas enligt detta beslut även i fråga om omständigheter som uppkom före dagen för dess ikraftträdande.

3. Varje förmån, även familjeförmåner, som inte har beviljats eller som har innehållits på grund av en persons medborgarskap eller bosättningsort ska på den berörda personens begäran utges eller åter utges från och med den dag då detta beslut träder i kraft, under förutsättning att de rättigheter för vilka förmåner tidigare utgetts inte har medfört utbetalning av ett engångsbelopp.

4. Om en begäran enligt punkt 3 lämnas in inom två år från den dag då detta beslut trädde i kraft, ska de rättigheter som har förvärvats enligt detta beslut gälla från denna dag, och lagstiftningen i en annan medlemsstat eller i Tunisien om förverkande av eller begränsning i rätten till förmåner får inte åberopas mot personen i fråga.

5. Om en begäran enligt punkt 3 lämnas in efter utgången av tvåårsperioden efter detta besluts ikraftträdande, ska de rättigheter som inte har förverkats eller fallit bort genom en tidsspärr gälla från den dag då begäran lämnades in, såvida inte gynnsammare bestämmelser gäller enligt en medlemsstats eller Tunisiens lagstiftning.

Artikel 13

Bilagor till detta beslut

1. Bilagorna till detta beslut är en del av själva beslutet.

2. Bilagorna får på Tunisiens begäran ändras genom beslut av associeringsrådet.

Artikel 14

Tillämpningsåtgärder

1. Gemenskapen och Tunisien ska vidta de åtgärder som behövs för tillämpningen av detta beslut och informera associeringsrådet om detta.

2. Associeringsrådet ska fatta ett beslut för att bekräfta att alla de åtgärder som avses i punkt 1 har vidtagits.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att associeringsrådets beslut enligt artikel 14.2 har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

BILAGA I

Förteckning över tunisiska särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmåner

…

BILAGA II

Särskilda bestämmelser för tillämpning av Tunisiens lagstiftning

…

[1] EGT L 97, 30.3. 1998, s. 2.

[2] EGT L 149, 5.7.1971, s. 2. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1992/2006 (EUT L 392, 30.12.2006, s. 1).

[3] EUT L 74, 27.3.1972, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 311/2007 (EUT L 82, 23.3.2007, s. 6).

[4] EUT L 124, 20.5.2003, s. 1.

[5] EUT C […], […], s. […].