Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52007PC0697

    Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster {SEK(2007) 1472} {SEK(2007) 1473}

    /* KOM/2007/0697 slutlig - COD 2007/0247 */

    52007PC0697

    Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster {SEK(2007) 1472} {SEK(2007) 1473} /* KOM/2007/0697 slutlig - COD 2007/0247 */


    [pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

    Bryssel den 13.11.2007

    KOM(2007) 697 slutlig

    2007/0247 (COD)

    Förslag till

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

    om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster

    (framlagt av kommissionen) {SEK(2007) 1472}{SEK(2007) 1473}

    MOTIVERING

    1. BAKGRUND

    - Skäl och syfte

    För att kunna förstärka investeringar, förnyelse och konsumentfördelar inom elektronisk kommunikation behöver Europeiska unionen ett heltäckande, marknadsorienterat och framtidssäkrat regelverk för den digitala ekonomin som utnyttjar fördelarna med en fullbordad inre marknad.

    Detta förslag är ett av tre förslag för att ändra det nuvarande regelverket. Det första lagstiftningsförslaget omfattar ändringar i ramdirektivet[1], auktorisationsdirektivet[2] och tillträdesdirektivet[3] . Ett separat förslag till ändrad lagstiftning[4] omfattar ändringar i de andra två direktiven. Detta kompletteras av förslaget till förordning om en europeisk myndighet för marknaden för elektronisk kommunikation[5]. De tre förslagen till ändrad lagstiftning åtföljs av en konsekvensbedömning[6] och ett meddelande som kartlägger de viktigaste politiska riktlinjerna och rapporterar om det offentliga samrådet[7]. Kommissionen har dessutom antagit en andra version av sin rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader, enligt vilken antalet marknader som kan komma i fråga för förhandsreglering minskar från 18 till 7. Syftet med det nuvarande lagstiftningsförslaget är att anpassa regelverket för elektronisk kommunikation genom att förbättra effektiviteten, minska de administrativa resurser som tidigare behövdes för att genomföra en ekonomisk reglering (förfarandet för marknadsanalys) och förenkla och effektivisera tillgången till radiofrekvenser. Det ligger i linje med kommissionens program för bättre lagstiftning, som avser att garantera proportionaliteten mellan lagstiftningsåtgärderna och de politiska målen samt är en del av kommissionens gemensamma strategi för att stärka och fullborda den inre marknaden.

    Det aktuella förslaget har följande tre mål:

    1. Att skapa en effektivare spektrumhantering för att förenkla operatörernas tillträde och främja förnyelse.

    2. Att säkerställa att regleringen, i de fall där den fortfarande behövs, ska bli effektivare och enklare för såväl operatörer som de nationella tillsynsmyndigheterna.

    3. Att ta ett avgörande steg mot en mer konsekvent tillämpning av EU-reglerna för att fullborda den inre marknaden för elektronisk kommunikation.

    - Allmän bakgrund

    I juni 2005 föreslog kommissionen en ny strategi, - i2010-initiativet: Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning — om en bred politisk orientering för att främja en öppen och konkurrensutsatt digital ekonomi, som en del av den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och jobb. Att skapa ett gemensamt europeiskt område för information, som är en av huvudpelarna i i2010-initiativet, är en reformering av regelverket en av de största utmaningarna. I i2010-initiativet betonas även att en mer effektiv spektrumhantering skulle främja ökad innovation inom informations- och kommunikationsteknik och bidra till att förse EU:s medborgare med tjänster till ett överkomligt pris.

    I enlighet med principerna om bättre lagstiftning innehåller regelverket bestämmelser om en periodisk översyn för att säkerställa att reglerna håller jämna steg med den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.

    I juni 2006 presenterade kommissionen en rapport[8] till Europaparlamentet och rådet om hur regelverket för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster fungerade. I rapporten konstaterade kommissionen att regelverket hade inneburit betydande fördelar, men att den interna marknaden för elektronisk kommunikation fortfarande inte var fullbordad, eftersom flera aspekter fortfarande reglerades på nationell nivå.

    Denna situation strider mot med den teknologiska utvecklingen och utvecklingen av marknaden som är gränsöverskridande och därmed kräver en gemensam regleringsstrategi för hela Europeiska unionen. Den nuvarande splittringen hindrar investeringar och skadar både konsumenter och operatörer. Det krävs därför en kraftig reformering av regelverket för att kunna stärka och fullborda den inre marknaden.

    - Gällande bestämmelser på det område som berörs av förslaget

    Syftet med detta förslag är att ändra följande tre direktiv: ramdirektivet, auktorisationsdirektivet och tillträdesdirektivet.

    - Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

    Förslaget om att ändra ramdirektivet inom området säkerhet och integritet syftar till att stärka de nuvarande elektroniska kommunikationsnäten och kommunikationssystemen. Det kompletterar rambeslut 2005/222/JHA om attacker mot informationssystem[9], som kriminaliserar vissa aktiviteter. Förslaget om att ändra auktorisationsdirektivet för att upprätta ett gemensamt urvalsförfarande kommer att förenkla tillståndet för vissa alleuropeiska satellittjänster, vilket ligger i linje med ett av målen för den europeiska rymdpolitiken[10].

    2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

    - Samråd med berörda parter

    Samrådsmetoder, viktiga målsektorer och allmän beskrivning av deltagarna

    Kommissionens enheter startade ett samråd i två steg i slutet av 2005. I det första steget ingick en uppmaning om att lämna synpunkter i samband med en offentlig utfrågning med över 440 deltagare (hölls i januari 2006) och cirka 160 förslag från berörda parter. I uppmaningen att lämna synpunkter ombads berörda parter ge sin syn på allmänna frågor i samband med regleringen av elektronisk kommunikation. Dessa åsikter beaktades av kommissionen när den förberedde sitt meddelande av den 29 juni 2006 om översynen[11], medföljande arbetsdokument och konsekvensanalysen. Offentliggörandet av dessa dokument inledde andra steget av det offentliga samrådet, som varade till oktober 2006. En offentlig workshop genomfördes i oktober 2006 för att tillåta berörda parter att uttrycka sina åsikter om samrådsdokumenten. Det kom in 224 svar från ett brett urval av berörda parter både inom och utanför EU. 52 industriförbund, 12 yrkesförbund och fackföreningar samt 15 brukargrupper skickade in skriftliga kommentarer, liksom 18 medlemsstater och Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter (ERG). Kommissionen följde upp inlämningen från Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter med en dialog om regleringsfrågor som hölls mellan november 2006 och februari 2007 i syfte att undersöka möjligheterna att göra reglerna mer enhetliga och minska hindren för den inre marknaden.

    Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats

    Förslagen inom områdena spektrumhantering och effektivisering av marknadsgranskningar fick ett brett stöd från både medlemsstaterna och näringslivet. I många av bidragen som lämnades in av näringslivet framfördes krav på en verklig inre marknad för elektronisk kommunikation. Vissa uttryckte oro över särskilda aspekter av kommissionens eventuella tillsyn över rättsmedlen utan inblandning från de nationella tillsynsmyndigheterna och över ändringar av överklagandeförfaranden. Inom området säkerhet kunde man i de inlämnade bidragen skönja ett brett stöd för de allmänna målen, men de framförda åsikterna var mer nyanserade när det gällde de föreslagna åtgärderna för att uppnå dessa mål. Nya operatörer, liksom Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter krävde en möjlighet att införa funktionell delning. Förslaget om auktorisering av tjänster med en alleuropeisk dimension fick ett brett stöd. Resultaten av det offentliga samrådet har beaktats i det aktuella förslaget.

    - Insamling och utnyttjande av experthjälp

    Fackområden och vetenskapliga områden som berörs

    - Studien “Preparing the next steps in regulation of electronic communications — a contribution to the review of the electronic communications regulatory framework” (Hogan & Hartson, Analysys), 2006.

    Sammanfattning av råd som mottagits och utnyttjats

    Studien bekräftade att regelverket var sunt och att målen var de rätta. Den påvisade dock behovet av vissa justeringar.

    - I studien ges en allmän översikt över vissa aspekter av regleringen, bland annat finns en undersökning av marknadsaktörer och hinder för den inre marknaden samt en bedömning av förfarandet för marknadsanalys i artikel 7. Studien innehåller ett antal rekommendationer om förändringar, bland annat olika sätt att effektivisera förfarandet för analys av marknaden och förbättrade möjligheter att överklaga i nationella domstolar. Ingen av rekommendationerna innebar emellertid några generella förändringar av regelverket. I studien föreslogs att kommissionen skulle få vetorätt för rättsmedel i fall med betydelse för den inre marknaden och att funktionell delning ska finnas med på listan över rättsmedel som är tillgängliga för de nationella tillsynsmyndigheterna.

    Åtgärder för att göra expertråden tillgängliga för allmänheten

    Studien finns att läsa på:

    http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/library/ext_studies/index_en.htm#2006

    - Konsekvensanalys

    I rapporten om konsekvensanalysen från juni 2006 ges en inledande analys av ett antal allmänna politiska alternativ. Denna analys förbättrades efter det offentliga samrådet. Den andra konsekvensanalysen, som offentliggjordes tillsammans med det aktuella förslaget, fokuserar på en mer specifik uppsättning alternativ till de förslag som har de mest långtgående effekterna. I den analysen har man särskilt utnyttjat en expertstudie om alternativet för en effektiv spektrumhantering.

    De grupper som påverkas mest av de föreslagna ändringarna är företag (etablerade såväl som nya företag inom sektorn för elektronisk kommunikation, liksom företag som använder elektroniska kommunikationstjänster), offentliga myndigheter, medborgare och det europeiska samhället i stort, eftersom samtliga utnyttjar elektronisk kommunikation. De viktigaste aktörerna som påverkas av det aktuella förslaget är nationella tillsynsmyndigheter, leverantörer av elektronisk kommunikation och även programföretag. Detta är ingen homogen grupp, utan medlemmarna kan ofta ha konkurrerande intressen.

    Konsekvensanalysen finns tillgänglig på:http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/library/public_consult/index_en.htm#communication_review

    3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

    - Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

    Syftet med förslaget är att modernisera och ändra det nuvarande ramdirektivet, auktorisationsdirektivet och tillträdesdirektivet.

    De viktigaste förslagen till ändringar i ramdirektivet är följande:

    - Spektrumhanteringen behöver reformeras i enlighet med kommissionens politiska strategi om spektrumhantering i kommissionens meddelande från september 2005[12]. Den tekniska utvecklingen och konvergensen pekar mot betydelsen av spektrum, men hanteringen inom Europeiska unionen har inte följt med i denna utveckling. En flexiblare strategi krävs för att utnyttja de ekonomiska möjligheterna och förverkliga de samhälleliga och miljömässiga fördelarna med en förbättrad spektrumanvändning.

    - Förbättring av regelverkets konsekvens på den inre marknaden för elektronisk kommunikation. Detta kan uppnås om kommissionen får en starkare roll i samband med de rättsmedel som införs av de nationella tillsynsmyndigheterna, i kombination med ett nära samarbete med en europeisk myndighet för marknaden för elektronisk kommunikation i ”artikel 7-förfarandet” för att säkerställa att den gemensamma experthjälpen från de nationella tillsynsmyndigheterna utnyttjas effektivt och beaktas i kommissionens slutliga beslut.

    - Stärkt säkerhet och integritet för användare av elektronisk kommunikation. Detta är nödvändigt för att kunna stärka förtroendet hos företag och medborgare som använder elektronisk kommunikation.

    De huvudsakliga förslagen till ändringar i auktorisationsdirektivet är följande:

    - Direktivet anpassas till spektrumpolitiken.

    - Ett effektivt förfarande inrättas för företag som behöver nyttjanderätter för att kunna tillhandahålla gemensamma europeiska tjänster.

    - Garantier för en smidig övergång till en genomförd spektrumhandel.

    Den huvudsakliga förändringen i tillträdesdirektivet är införandet av funktionell delning som ett rättsmedel som de nationella tillsynsmyndigheterna kan införa, efter godkännande av kommissionen, som i sin tur måste rådfråga den nya Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation.

    - Rättslig grund

    Artikel 95 i EG-fördraget320

    - Subsidiaritetsprincipen

    Den föreslagna åtgärden innebär en ändring av Europeiska unionens nuvarande regelverk och berör därmed ett område där gemenskapen redan har utövat sin behörighet. Förslaget uppfyller därmed subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EG-fördraget. Regelverkets modell bygger dessutom på principen om decentraliserad lagstiftning i medlemsstaterna, vilket ger de nationella myndigheterna ansvaret att övervaka marknader enligt gemensamt uppställda principer och förfaranden.

    - Proportionalitetsprincipen

    Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen, eftersom det föreslår en harmonisering på lägsta möjliga nivå. Uppgiften att utarbeta genomförandeåtgärder överlämnas till de nationella tillsynsmyndigheterna eller till medlemsstaterna på följande områden:

    - Förenklingen av “artikel 7-förfarandet” erbjuder ett sätt att effektivisera den administrativa bördan för operatörer och nationella tillsynsmyndigheter — enligt kommissionens policy för bättre lagstiftning — samtidigt som det säkerställs att en effektiv gemenskapsmekanism finns på plats på nyckelområden där det föreligger ett behov av konsekvent reglering på den inre marknaden.

    - I åtgärderna för att stärka säkerheten och integriteten anges inga detaljerade skyldigheter på EU-nivå, utan istället tilldelas de nationella tillsynsmyndigheterna extra verkställighetsbefogenheter. Medlemsstaterna har fortfarande ansvaret för själva regleringen av dessa frågor.

    Ändringsförslagen går inte utöver vad som behövs för att uppnå en bättre lagstiftning inom sektorn. De uppfyller proportionalitetsprincipen enligt artikel 5 i EG-fördraget.

    - Val av rättsligt instrument

    Föreslaget rättsligt instrument: direktiv.

    Övriga instrument skulle vara olämpliga, eftersom syftet med detta förslag är att ändra de tre nuvarande direktiven.

    4. BUDGETKONSEKVENSER

    Förslaget får inga konsekvenser för gemenskapens budget.

    5. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

    - Förenkling och minskning av de administrativa kostnaderna

    Flera ändringar syftar till att minska den administrativa bördan för de nationella tillsynsmyndigheterna och marknadsaktörerna genom att

    - En ökad flexibilitet i samband med spektrumhantering kommer att förenkla det administrativa förfarandet för de nationella tillsynsmyndigheterna samt operatörers och konsumenters spektrumanvändning. Den föreslagna mekanismen kommer att begränsa regleringsrestriktioner (t.ex. licensvillkor) till ett minimum.

    - Bestämmelser införs som tillåter vissa lättnader i de nationella tillsynsmyndigheternas skyldighet att anmäla förslag till åtgärder till kommissionen enligt artikel 7 i ramdirektivet. Det kan till exempel gälla en ”kortare version” av anmälningsförfarandet för vissa förslag till åtgärder (t.ex. de som rör stabila marknader eller smärre ändringar av tidigare anmälda åtgärder), där den nationella tillsynsmyndigheten endast meddelar kommissionen om den avsedda åtgärden och tillhandahåller en begränsad beskrivning av innehållet och ett förfarande för “anmälningsbefrielse” för vissa kategorier, där det bedöms som osannolikt att de skulle skapa några bekymmer för konkurrensen och där den nationella tillsynsmyndigheten inte längre skulle behöva anmäla förslaget till åtgärd till kommissionen.

    I förslaget föreslås dessutom att vissa inaktuella bestämmelser upphävs, t.ex. övergångsbestämmelserna för att förenkla övergången mellan det ”gamla” regelverket från 1998 och EU:s ram för elektronisk kommunikation från 2002.

    Förslaget ingår i kommissionens rullande program för uppdatering och förenkling av gemenskapens regelverk och dess arbets- och lagstiftningsprogram enligt 2007/INFSO/001.

    I en parallell satsning kommer antalet marknader som eventuellt kan omfattas av reglering på förhand att minskas från 18 till 7 genom ändringar av kommissionens rekommendationer om relevanta marknader.

    - Upphävande av existerande lagstiftning

    Om förslaget antas kommer det att leda till att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2887/2000 av den 18 december 2000 om tillträde till accessnät[13].upphävs.

    - Översyn/ändring/tidsfristklausul

    I direktiven som ska ändras ingår redan en klausul om regelbunden översyn.

    - Korrelationstabell

    Medlemsstaterna måste lämna in texten till de nationella bestämmelser som genomför direktivet i den nationella lagstiftningen, liksom en korrelationstabell mellan de bestämmelserna och detta direktiv till kommissionen.

    - Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

    Den föreslagna åtgärden gäller en EES-fråga och bör därför utvidgas till att omfatta Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.570

    - Detaljerad förklaring av förslaget

    I artikel 1 ingår ändringar av ramdirektivet

    Syftet med de föreslagna ändringarna är följande:

    Ny strategi för spektrumhantering

    - I artikel 6 garanterar ändringen att medlemsstaterna även samråder med berörda parter om ett möjligt undantag till principerna om teknik- och tjänsteneutralitet.

    - I artikel 8.1 förtydligas genom ändringen den nuvarande formuleringen.

    - I artikel 9 blir genom ändringen marknadens neutralitet (artikel 9.3) en bindande princip och principen om tjänsteneutralitet (artikel 9.4) införs, med möjlighet till undantag vid ett antal begränsade fall, som t.ex. för att uppfylla mål av allmänt intresse, för marknadens behov ska kunna tillfredsställas på ett mer flexibelt sätt. Principen om handel med spektrum kan införas i gemensamt definierade band (artikel 9 b). Genom ändringarna införs även en övergångsfas (artikel 9 a) och kommissionen tillåts vidta genomförandeåtgärder via kommittéförfarandet för att samordna tillämpningen av de nya principerna (artikel 9 c) för den inre marknaden.

    Konsolidering av den inre marknaden och förbättrad konsekvens

    - I artikel 7.4 utökas genom ändringen kommissionens befogenheter att övervaka åtgärderna som den nationella tillsynsmyndigheten föreslagit för företag med betydande inflytande på marknaden.

    - I artikel 7.5 och artikel 7.7 syftar ändringen till att förstärka regleringssamordningen på den inre marknaden. Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation ska ge råd till kommissionen.

    - I artiklarna 7.5, 7.6, 7 a, 16.6 och 16.7 effektiviseras genom ändringen vissa delar av marknadsundersökningsprocessen för att minska ovissheten för marknadsaktörer. Kommissionen, med stöd från Europeiska myndigheten, får enligt artikel 16.7 överta en marknadsanalys från en nationell tillsynsmyndighet om denna är alltför sen med att utföra sina uppgifter. Enligt artikel 7.8 kan kommissionen, som ska biträdas av Europeiska myndigheten, införa särskilda skyldigheter vid förslag till åtgärder som redan meddelats en gång tidigare.

    - I artikel 16.6 införs genom ändringen en tidsplan för utförandet av marknadsanalyser.

    - I artikel 10.4 förtydligas kommissionens befogenheter inom nummerområdet för vissa tjänster som berör den inre marknaden. 116-fallet visar att kommissionen måste beviljas vissa befogenheter när det gäller taxor för användningen av särskilda nummer. Europeiska myndigheten kan få ansvaret för genomförandet av åtgärder som antagits av kommissionen.

    - I artikel 15.4 och artikel 16.5: genom ändringen kan kommissionen, när det handlar om transnationella marknader, ge information om de företag som kan anses ha ett betydande inflytande på marknaden och införa särskilda skyldigheter, med beaktande av yttrandet från Europeiska myndigheten.

    - I artikel 19: genom ändringen förtydligas kommissionens nuvarande befogenheter för att säkerställa harmonisering eller samordning på gemenskapsnivå inom vissa områden. Detta innebär att tekniska regleringsfrågor och frågor som uppstår på grund av ändrad teknik ska behandlas skyndsamt och samordnat i stället för på ett splittrat sätt.

    - I den nya artikel 21 a: genom ändringen förstärks de nationella tillsynsmyndigheternas verkställighetsbefogenheter.

    Förbättring av säkerhet och nätintegritet

    - Ett nytt kapitel läggs till om säkerheten och integriteten för nät och tjänster. Skyldigheterna förstärks inom detta område för att garantera en trygg och säker användning av elektronisk kommunikation (artikel 13 a.1). Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation kommer att bidra till harmoniseringen av lämpliga tekniska och organisationsmässiga säkerhetsåtgärder genom att bistå kommissionen med expertråd. Nya bestämmelser utvidgar kraven på integritet till att förutom telefonnätet även gälla mobilnät och IP-nät (artikel 13 a.2). I artikel 13 b får de nationella tillsynsmyndigheterna genomförandebefogenheter inom detta område.

    Tillsynsmyndigheternas oberoende, rätten att överklaga beslut

    - I artikel 3.3: genom ändringen förstärks de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende genom att regler för avskedande av den nationella tillsynsmyndighetens chef upprättas, vilket begränsar andra offentliga organs möjlighet att påverka den nationella tillsynsmyndighetens dagliga verksamhet. Dessutom säkerställs en egen oberoende budget och tillräckliga personalresurser för de nationella tillsynsmyndigheterna.

    - I artikel 4.1: genom ändringen fastställs minimikriterier (brådskande behov av att förhindra allvarlig och irreparabel skada på den berörda parten) för ett tillfälligt upphävande av en åtgärd från en nationell tillsynsmyndighet i enlighet med EG-domstolens fastställda rättspraxis.

    - I artikel 4.3: genom ändringen krävs att medlemsstaterna ska förse Europeiska myndigheten och kommissionen med information om överklaganden.

    - I artikel 5.1: genom förändringen får de nationella tillsynsmyndigheterna rätt att informeras om nätutvecklingar (t.ex. arkitektur för nästa generations nät (NGN)) som kan påverka tjänsterna som erbjuds konkurrenter utanför distributionsnätet.

    Tekniska justeringar av direktivets formulering

    - I artikel 1.1: genom ändringen tillförs terminalutrustning inom regelverkets tillämpningsområde. Detta följer de föreslagna ändringarna i det reviderade direktivet om samhällsomfattande tjänster för att förbättra tillträdet till elektroniska tjänster för slutanvändare med funktionshinder.

    - I artikel 2: genom ändringen uppdateras (punkterna d och e) eller förtydligas (punkterna b, q, r och s) och flera definitioner.

    - I artikel 8: genom ändringen uppdateras målen för de nationella tillsynsmyndigheterna, särskilt när det gäller äldre användare och användare med sociala behov. Punkt g gäller slutanvändarnas valfrihet i informationssamhället.

    - I artikel 10.2: genom ändringen korrigeras en inkonsekvens i den nuvarande formuleringen.

    - I artikel 11: genom ändringen förenklas ett gemensamt utnyttjande av faciliteter eller egendom och samordningen av anläggningsarbeten. Raderingen ska ses i samband med att artikel 12.2 utgår.

    - I artikel 12: genom ändringen blir det möjligt för de nationella tillsynsmyndigheterna att införa möjligheten att dela ledningar och att få tillträde till byggnader. Syftet med denna ändring är att förenkla investeringar i fibernät, särskilt utanför stadsområden.

    - Artikel 14.3: genom ändringen raderas artikeln, eftersom den visat sig vara onödig. Utvidgningen av marknadskraft från en marknad till en annan bör beaktas i den marknad där marknadskraften finns.

    - I artikel 20: genom ändringen förtydligas att tvister mellan leverantörer av innehåll (t.ex. programföretag) och leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster omfattas av artikel 20.

    - I artikel 21: genom ändringen anges att den nya europeiska myndigheten kommer att avge yttranden till de nationella tillsynsmyndigheterna angående den åtgärd som bör vidtas och att de senare måste beakta sådana yttranden.

    - Bilagorna I och II i direktivet utgår, eftersom de inte är nödvändiga.

    Borttagande av inaktuella eller föråldrade bestämmelser

    - I artikel 18.3: bestämmelsen har blivit föråldrad.

    - I artikel 27: denna artikel handlade om övergångsbestämmelserna för övergången mellan det tidigare regelverket från 1998 och EU:s nya rambestämmelser från 2002. Artikeln är nu föråldrad och ska upphöra att gälla.

    I artikel 2 ingår ändringar i tillträdesdirektivet

    Syftet med de föreslagna ändringarna är följande:

    - I artikel 5.4: artikeln överlappar med flera andra bestämmelser och ska därför upphöra att gälla.

    - I artikel 7: genom ändringen upphör inaktuella bestämmelser att gälla.

    - I artikel 13 a: genom ändringen blir det möjligt för en nationell tillsynsmyndighet att införa funktionell delning. I artikeln fastställs även omständigheterna, särskilt styrelsearrangemangen. För att införa funktionell delning krävs ett förhandsgodkännande av kommissionen.

    - Artikel 13 b: ändringen gäller frivillig delning.

    - I artikel 12.1 f och artikel 12.1 j: genom ändringen tillförs punkt f, vari bestämmelserna vid delning av anläggning förtydligas, och punkt j, vari diskriminering på IP-nätanslutningsnivå utesluts.

    Tekniska justeringar har gjorts i följande artiklar: artikel 5.2 (har flyttats till artikel 12.3), artikel 2.a och artikel 4.1. Dessa ändringar omfattar även uppdateringen av hänvisningen till direktivet om integritet i samband med elektronisk kommunikation (artikel 8.3) och anpassning av texten till det nya beslutet om kommittéförfarande (artiklarna 6.2, 5 och 14).

    I artikel 3 ingår ändringar i auktorisationsdirektivet

    Syftet med de föreslagna ändringarna är följande:

    Tillämpning av spektrumreformen

    - I artikel 5: genom ändringen förenklas tillträdet till spektrum. Bestämmelserna som styr tilldelningen av spektrum till sändningsföretag förtydligas utan att innebörden i de existerande bestämmelserna påverkas. Ett förfarande fastställs för att säkerställa en smidig övergång (fem år) innan handeln med spektrum är helt genomförd (artikel 5.2). Medlemsstaterna kan vidta åtgärder för att stoppa spektrumhamstring — artikel 5.6.

    - I artiklarna 5.2, 6, 7.3 och bilagan: genom ändringarna anges bestämmelserna för att säkerställa en flexiblare användning av spektrum, dvs. genomförandet av teknikneutralitet (friheten att använda vilken teknik som helst inom ett spektrumband), tjänsteneutralitet (frihet att använda spektrum för att erbjuda alla slags tjänster) och handeln med spektrum.

    Frekvenser och nummer för gränsöverskridande europeiska tjänster

    - I artiklarna 6 a och 6 b: genom ändringarna förenklas tillträdet till spektrum för företag som behöver nyttjanderätter i samtliga medlemsstater (t.ex. leverantörer av satellittjänster) genom att kommissionen, som ska biträdas av kommunikationskommittén, kan samordna eller harmonisera villkoren för individuella nyttjanderätter (bilaga II), urvalsförfaranden och valet av företag. Den europeiska myndigheten kommer att bistå kommissionen genom att avge yttranden. Dessa artiklar ersätter artikel 8 som har visat sig vara ineffektiv.

    Verkställighetsbefogenheter för de nationella tillsynsmyndigheterna

    - I artikel 10: genom ändringen förstärks de nationella tillsynsmyndigheternas verkställighetsbefogenheter för att förbättra det effektiva genomförandet av regelverket.

    Förbättrat tillträde till elektroniska tjänster för slutanvändare med funktionshinder

    - I punkt A.8 i bilagan: genom ändringen blir det möjligt för de nationella tillsynsmyndigheterna att bifoga särskilda villkor till allmänna tillstånd för att säkerställa att användare med funktionshinder får tillträde.

    Förbättrad kommunikation till allmänheten i nödlägen

    - I punkt A.11 a i bilagan: genom ändringen blir det möjligt för de nationella tillsynsmyndigheterna att komplettera de allmänna tillstånden med villkor om meddelanden från offentliga myndigheter till allmänheten vid överhängande hot.

    Övriga frågor

    - I punkt A.19 i bilagan: genom ändringen blir det möjligt för de nationella tillsynsmyndigheterna att bifoga villkor om upphovsrätt och immateriella rättigheter till de allmänna tillstånden.

    Tekniska justeringar av direktivets formulering

    - Tekniska justeringar har gjorts i artiklarna 7.1, 14, 14 a och i bilagan. Referenser till det tidigare direktiv 97/66/EG om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet ersätts med referenser ur det senare direktivet (direktiv 2002/58/EG[14]).

    I artikel 4 upphävs förordning (EG) nr 2887/2000 om tillträde till accessnät.

    Denna förordning visade sig effektiv i den inledande fasen av marknadens avreglering. Enligt EU:s ram för elektronisk kommunikation från 2002 var de nationella tillsynsmyndigheterna skyldiga att analysera marknader innan de vidtog regleringsåtgärder. Denna förordning är nu onödig och kan därför upphävas.

    Artiklarna 5, 6, och 7

    Artiklarna 5, 6, och 7 är standardartiklar om administrativa frågor (införande, översyn, ikraftträdande, etc.).

    I bilagorna I och II ingår ändringar till auktorisationsdirektivets bilaga.

    2007/0247 (COD)

    Förslag till

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

    om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster

    (Text av betydelse för EES) |

    EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

    med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

    med beaktande av kommissionens förslag[15],

    med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[16],

    med beaktande av Regionkommitténs yttrande[17],

    i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[18], och

    av följande skäl:

    (1) Kommissionen granskar regelbundet de fem direktiv som utgör det existerande regelverket för elektroniska kommunikationsnät och tjänster (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[19] (“ramdirektivet”), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter[20] (“tillträdesdirektivet”), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[21] (“auktorisationsdirektivet”), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[22] (“direktivet om samhällsomfattande tjänster”) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation[23] (“direktivet om integritet och elektronisk kommunikation”) i syfte att avgöra behovet av ändringar med hänsyn till den tekniska utvecklingen och utvecklingen på marknaden.

    (2) Kommissionen presenterade i det sammanhanget sina första resultat i sitt meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 29 juni 2006 om översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Utifrån dessa första resultat genomfördes ett offentligt samråd som identifierade den fortsatta bristen på en inre marknad för elektronisk kommunikation som den viktigaste frågan som behövde lösas. Den splittrade lagstiftningen och bristen på konsekvens mellan de olika nationella tillsynsmyndigheternas verksamheter ansågs kunna äventyra inte bara sektorns konkurrenskraft utan även de betydande fördelarna för konsumenten vid gränsöverskridande konkurrens.

    (3) EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster bör därför reformeras för att fullborda den inre marknaden för elektronisk kommunikation genom att stärka gemenskapsmekanismen för reglering av operatörer med betydande inflytande på marknaden på de viktigaste marknaderna. Detta kompletteras genom inrättandet av en europeisk myndighet för marknaden för elektronisk kommunikation (nedan kallad “Europeiska myndigheten”) genom Europaparlamentets och rådets förordning […/…./EG] av den [datum][24]. I reformen ingår även utarbetandet av en effektiv strategi för spektrumhantering för att uppnå ett gemensamt europeiskt område för information och förstärka bestämmelserna för användare med funktionshinder för att på så sätt uppnå ett informationssamhälle för alla.

    (4) Ramdirektivets tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta även radioutrustning och teleterminalutrustning för att de nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna uppfylla målen i ramdirektivet och särdirektiven, särskilt när det gäller kompatibilitet mellan slutanvändare, på det sätt som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse[25] liksom konsumentutrustning som används för digitaltelevision.

    (5) Vissa definitioner bör förtydligas eller ändras för att kunna beakta marknadens utveckling och den tekniska utvecklingen samt för att undanröja konstaterade tvetydigheter när regelverket genomförs.

    (6) De nationella tillsynsmyndigheternas oberoende bör stärkas för att säkerställa en effektivare tillämpning av regelverket samt öka deras befogenheter och förutsägbarheten i deras beslut. Den nationella lagstiftningen bör därför uttryckligen skydda den nationella tillsynsmyndigheten mot extern inblandning eller politiska påtryckningar som kan äventyra dess oberoende bedömning av presenterade fall när den fullgör sina åligganden. Sådan extern påverkan gör ett nationellt lagstiftande organ olämpligt som nationell tillsynsmyndighet enligt regelverket. Därför bör bestämmelser om skälen för att avskeda chefen för en nationell tillsynsmyndighet fastställas i förväg för att på så sätt förhindra tvivel om myndighetens neutralitet eller dess oemottaglighet för externa faktorer. Det är viktigt att de nationella tillsynsmyndigheterna har en egen budget, eftersom den gör det möjligt för dem att anställa tillräckligt med kvalificerad personal. Budgeten bör offentliggöras årligen för att säkerställa god insyn.

    (7) Det har varit en stor skillnad mellan olika överklagandemyndigheters sätt att tillämpa interimistiska åtgärder för att skjuta upp beslut från de nationella tillsynsmyndigheterna. Gemensamma normer som följer gemenskapens rättspraxis bör tillämpas för att skapa en mer enhetlig strategi. Med tanke på hur viktiga överklaganden är för regelverkets allmänna funktion bör en mekanism inrättas för att samla in information om överklaganden och beslut om att upphäva beslut som fattats av de nationella tillsynsmyndigheterna i samtliga medlemsstater och för att rapportera denna information till kommissionen.

    (8) För att de nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna utföra sina regleringsuppgifter effektivt bör de uppgifter som tillsynsmyndigheterna ska samla in omfatta redovisningsuppgifter om slutkunder på marknader utanför distributionsnäten, där en operatör har ett betydande inflytande på marknaden och därför regleras av den nationella tillsynsmyndigheten. Det bör även ingå uppgifter som gör att den nationella tillsynsmyndigheten kan bedöma den potentiella effekt som planerade uppgraderingar eller förändringar i datanätets topologi kan innebära för konkurrensutvecklingen eller produkter utanför distributionsnäten som görs tillgängliga för andra aktörer.

    (9) Det nationella samrådet enligt artikel 6 i ramdirektivet bör hållas före det gemensamma samrådet enligt artikel 7 i ramdirektivet, för att åsikterna från intresserade parter ska kunna återspeglas i det gemensamma samrådet. På så vis skulle man även undvika behovet av ett andra gemensamt samråd om det skulle förekomma ändringar i en planerad åtgärd som resultat av det nationella samrådet.

    (10) De nationella tillsynsmyndigheternas skönsmässiga befogenheter måste stämmas av med utvecklingen av en konsekvent regleringspraxis och en konsekvent tillämpning av regelverket för att effektivt kunna bidra till den inre marknadens utveckling och fullbordan. De nationella tillsynsmyndigheterna bör därför stödja kommissionens och den europeiska myndighetens aktiviteter på den inre marknaden, som bör bli det enda forumet för samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna när de utövar sina åligganden enligt regelverket.

    (11) Gemenskapsmekanismen som ger kommissionen rätt att kräva av de nationella tillsynsmyndigheterna att de upphäver planerade åtgärder som rör marknadens utformning och fastställandet av vilka operatörer som har ett betydande inflytande på marknaden har bidragit kraftigt till en konsekvent strategi för att ange under vilka omständigheter de regler som utformas i förhand kan tillämpas och vilka operatörer som omfattas av detta regelverk. Det finns emellertid ingen motsvarande mekanism för de lösningar som ska tillämpas. Kommissionens övervakning av marknaden eller framför allt för erfarenheterna av förfarandet enligt artikel 7 i ramdirektivet har visat att de nationella tillsynsmyndigheternas inkonsekventa tillämpning av rättsmedel, till och med under liknande marknadsvillkor, undergräver den inre marknaden för elektronisk kommunikation, inte bidrar till att säkerställa en jämn spelplan mellan operatörer som är etablerade i olika medlemsstater och förhindrar att fördelarna för konsumenterna förverkligas vid gränsöverskridande konkurrens och tjänster. Kommissionen bör därför ges befogenheter att kräva av de nationella tillsynsmyndigheterna att de återkallar förslag till åtgärder avseende de lösningar som valts av de nationella tillsynsmyndigheterna. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av gemenskapens regelverk bör kommissionen rådgöra med den europeiska myndigheten innan den fattar sitt beslut.

    (12) Det är viktigt att regelverket genomförs inom rimlig tid. När kommissionen har fattat ett beslut om att en nationell tillsynsmyndighet ska ställa in sin planerade åtgärd bör den nationella tillsynsmyndigheten lämna in ett reviderat förslag till åtgärd till kommissionen. För att marknadsaktörerna ska veta hur länge marknadsgranskningen varar och för att öka rättssäkerheten bör en tidsfrist fastställas för att meddela det reviderade förslaget till åtgärd till kommissionen enligt artikel 7 i ramdirektivet.

    (13) Om antagandet av det på nytt anmälda förslaget till åtgärd fortfarande skulle utgöra ett hinder för den inre marknaden eller skulle vara oförenligt med gemenskapslagstiftningen bör kommissionen på samma sätt efter samråd med den europeiska myndigheten kunna kräva att den berörda nationella tillsynsmyndigheten inför en särskild lösning inom en bestämd tid för att undvika att det skapas ett regleringsvakuum i en sektor som kännetecknas av snabb utveckling.

    (14) Med tanke på de korta tidsfristerna i den gemensamma samrådsmekanismen bör kommissionen få befogenhet att anta genomförandeåtgärder för att förenkla förfarandena vid informationsutbyte mellan kommissionen och de nationella tillsynsmyndigheterna – vid t.ex. ärenden som rör stabila marknader eller som endast innebär smärre ändringar av tidigare anmälda åtgärder – eller tillåta införandet av ett anmälningsundantag för att effektivisera förfarandena i vissa ärenden.

    (15) I linje med målen i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder bör regelverket säkerställa att samtliga användare, inklusive användare med funktionshinder, äldre användare och användare med särskilda sociala behov enkelt får tillträde till högkvalitativa och prismässigt överkomliga tjänster. I förklaring 22 som bifogats slutakten i Amsterdamfördraget anges att gemenskapens institutioner ska beakta behoven hos personer med funktionshinder när åtgärder utarbetas enligt artikel 95 i EG-fördraget.

    (16) Radiofrekvenser bör ses som en begränsad allmän resurs med ett betydande värde för allmänheten och marknaden. Det ligger därför i det allmännas intresse att spektrum hanteras så effektivt som möjligt ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv och att hinder för dess effektiva användning gradvis försvinner.

    (17) Radiofrekvenser bör förvaltas så att skadliga störningar undviks. Detta grundläggande koncept om skadlig störning bör därför definieras ordentligt för att säkerställa att regleringsingripanden begränsas till den omfattning som krävs för att förhindra denna typ av störning.

    (18) Nuvarande spektrumhantering och distributionssystem är i allmänhet baserade på administrativa beslut som inte är tillräckligt flexibla för att klara en teknisk och ekonomisk utveckling, i synnerhet inte när det gäller den snabba utvecklingen av trådlös teknik och den ökade efterfrågan på bandbredd. Den onödiga fragmenteringen av nationella lagar och förordningar resulterar i ökade kostnader och missade marknadsmöjligheter för spektrumanvändare och saktar ner innovationstakten vilket skadar såväl den inre marknaden och konsumenterna som hela ekonomin. Tillträdesvillkoren för och användningen av radiofrekvenser kan dessutom variera beroende på typen av operatör, medan de elektroniska tjänster som tillhandahålls av dessa operatörer alltmer överlappar, vilket skapar spänningar mellan innehavare av nyttjanderätter, olika kostnader för tillträde till spektrum och eventuella snedvridningar av den inre marknadens funktion.

    (19) Nationella gränser blir alltmer ovidkommande när det gäller att avgöra den optimala användningen av radiospektrum. En splittrad hantering av tillgången på spektrumrätter begränsar investeringar och innovation och hindrar operatörer och utrustningstillverkare från att förverkliga stordriftsfördelar, vilket förhindrar utvecklingen av en inre marknad för elektroniska kommunikationsnät och tjänster som använder radiospektrum.

    (20) Flexibiliteten när det gäller spektrumhantering och tillträde till spektrum bör öka så att spektrumanvändare genom teknik- och tjänsteneutrala tillstånd kan välja de bästa teknikerna och tjänsterna för ett frekvensband (nedan kallad ”principerna om teknik- och tjänsteneutralitet”). Det administrativa fastställandet av tekniker och tjänster bör bli ett undantag och bör tydligt motiveras och bli föremål för regelbundna granskningar.

    (21) Undantag till principen om teknikneutralitet bör begränsas och motiveras av behovet av att undvika skadliga störningar, t.ex. genom att införa utsläppsmasker och effektnivåer eller skydda allmänheten genom att begränsa dess exponering för elektromagnetiska fält eller säkerställa en god fördelning av spektrum, särskilt där dess användning endast underkastas allmänna tillstånd eller där det är absolut nödvändigt att uppfylla ett undantag till principen om tjänsteneutralitet.

    (22) Spektrumanvändare bör även fritt kunna välja vilka tjänster de vill erbjuda över spektrumet som är föremål för övergångsåtgärder för att hantera tidigare förvärvade rättigheter. Det bör vara tillätet att vid behov och på ett proportionellt sätt medge undantag till principen om tjänsteneutralitet, som kräver tillhandahållandet av en särskild tjänst för att uppfylla tydligt definierade mål av allmänt intresse som t.ex. livräddning, främjandet av social, regional och geografisk sammanhållning eller för att undvika ett ineffektivt användande av spektrum. I dessa mål bör även ingå att främja kulturell och språklig mångfald och pluralism inom media på det vis som detta definieras i nationell lagstiftning i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Undantagen bör inte resultera i en exklusiv användning för vissa tjänster, förutom där dessa är nödvändiga för att rädda liv, utan snarare prioritera så att andra tjänster och tekniker kan existera samtidigt i samma band, i den utsträckning detta är möjligt. För att innehavaren av tillståndet fritt ska kunna välja de effektivaste sätten att förmedla innehållet i de tillhandahållna tjänsterna över radiofrekvenserna, bör inte innehållet regleras i tillståndet för att använda radiofrekvenser.

    (23) Det är medlemsstaterna som är behöriga att fastställa omfattning och art för eventuella undantag för att främja kulturell och språklig mångfald och mediepluralism i enlighet med den egna nationella lagstiftningen.

    (24) Eftersom fördelningen av spektrum till särskilda tekniker eller tjänster är ett undantag till principerna om teknik- och tjänsteneutralitet samt begränsar valfriheten i den tillhandahållna tjänsten eller den teknik som används, bör varje förslag till sådan fördelning präglas av god insyn och underkastas ett offentligt samråd.

    (25) För att tillfredsställa behovet av flexibilitet och effektivitet bör de nationella tillsynsmyndigheterna även tillåta spektrumanvändare att fritt överföra eller hyra ut sina nyttjanderätter till tredjepart i band som kommer att definieras enligt harmoniserade regler, vilket skulle göra det möjligt för marknaden att värdera spektrumen. Med tanke på deras möjligheter att säkerställa en effektiv spektrumanvändning bör de nationella tillsynsmyndigheterna vidta åtgärder för att säkerställa att handeln inte leder till en snedvridning av konkurrensen där spektrum riskeras att inte utnyttjas.

    (26) Med tanke på undantagens effekt på utvecklingen av den inre marknaden för elektroniska kommunikationstjänster bör kommissionen kunna harmonisera omfattning och art för undantag från principerna om teknik- och tjänsteneutralitet, förutom sådana som syftar till att främja kulturell och språklig mångfald och mediepluralism, med beaktande av harmoniserade tekniska villkor när det gäller tillgång till och effektiv användning av radiofrekvenser enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (“radiospektrumbeslutet”)[26].

    (27) Med tanke på den inre marknaden kan det även bli nödvändigt att på gemenskapsnivå harmonisera identifieringen av försäljningsbara frekvensband, villkoren för handel med spektrum eller övergången till försäljningsbara nyttjanderätter i särskilda band, ett minimiformat för försäljningsbara rätter, krav för att säkerställa den centrala tillgången på samt tillgängligheten och tillförlitligheten för information som är nödvändig för handeln med spektrum samt krav för att skydda konkurrensen och förhindra spektrumhamstring. Kommissionen bör därför beviljas befogenheter att anta genomförandeåtgärder för denna harmonisering. Sådana genomförandeåtgärder bör ta hänsyn till huruvida individuella användarrättigheter har utfärdats på kommersiell eller icke-kommersiell grund.

    (28) Införandet av teknik- och tjänsteneutralitet och handeln med existerande nyttjanderätter till spektrum kan kräva övergångsregler, inbegripet åtgärder för att säkerställa en lojal konkurrens, eftersom det nya systemet kan göra det möjligt för vissa spektrumanvändare att börja konkurrera med spektrumanvändare som har förvärvat sina spektrumrätter på mindre gynnsamma villkor. När tvärtom nyttjanderätter har beviljats som ett undantag från de allmänna reglerna eller i enlighet med andra kriterier än de som är objektiva, proportionella, icke-diskriminerande med god insyn i syfte att uppnå mål av allmänt intresse, ska situationen för innehavare av sådana rätter inte förbättras till nackdel för deras nya konkurrenter utöver vad som är nödvändigt för att uppnå sådana mål av allmänt intresse. Varje spektrum som har blivit onödigt i strävan att uppnå mål av allmänt intresse bör återtas och på nytt överlåtas i enlighet med auktorisationsdirektivet.

    (29) Kommissionen bör beviljas befogenhet att tilldela Europeiska myndigheten särskilda befogenheter inom nummerområdet för att främja den inre marknadens funktion och stödja utvecklingen av gränsöverskridande tjänster. Kommissionens befogenheter när det gäller att anta tekniska genomförandeåtgärder bör dessutom, vid behov, omfatta principen om tillämpliga taxor och mekanismer, för att göra det möjligt för EU:s medborgare, inbegripet resenärer och användare med funktionshinder, att nå vissa tjänster genom att använda samma igenkännbara nummer till liknande priser i alla medlemsstater.

    (30) Tillstånd som utfärdats för företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och som ger dem tillträde till offentlig och privat egendom är grundläggande faktorer för etablerande av elektroniska kommunikationsnät eller nya nätdelar. Onödigt krångel och förseningar i förfarandet för att bevilja ledningsrätter kan därför utgöra ett betydande hinder för konkurrensutvecklingen. Följaktligen bör förvärvet av ledningsrätter förenklas för auktoriserade företag. De nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna samordna förvärvet av ledningsrätter genom att lägga ut relevant information på sina webbplatser.

    (31) . Det är nödvändigt att stärka medlemsstaternas befogenheter gentemot innehavare av ledningsrätter för att säkerställa tillträdet eller idrifttagandet av nya nät på ett miljöansvarigt sätt och oberoende av eventuella skyldigheter för en operatör med betydande inflytande på marknaden att bevilja tillträde till dess vederbörandes elektroniska kommunikationsnät. De nationella tillsynsmyndigheterna ska från fall till fall kunna införa möjligheten att dela ledningar, master, antenner, tillträde till byggnader och en bättre samordning av anläggningsarbeten. Ett förbättrat gemensamt utnyttjande av faciliteter kan förbättra konkurrensen markant och sänka den företagens allmänna ekonomiska och miljömässiga kostnader för att bygga ut infrastrukturen för elektronisk kommunikation.

    (32) Ett tillförlitligt och säkert utbyte av information över elektroniska kommunikationsnät blir alltmer centralt för hela ekonomin och samhället i allmänhet. Systemets komplexitet, tekniska fel eller mänskliga misstag, olyckor eller attacker kan få konsekvenser för funktion och tillgänglighet för den fysiska infrastruktur som levererar viktiga tjänster till EU:s medborgare, som t.ex. elektroniska tjänster för regeringar. De nationella tillsynsmyndigheterna bör därför säkerställa att integritet och säkerhet bevaras i de offentliga kommunikationsnäten. Europeiska myndigheten bör bidra till en högre säkerhetsnivå för elektronisk kommunikation genom att bland annat tillhandahålla expertis och rådgivning och främja utbytet av bästa praxis. Både den europeiska myndigheten och de nationella tillsynsmyndigheterna bör ha de nödvändiga resurserna för att kunna utföra sina uppgifter, inklusive befogenheter att inhämta tillräcklig information för att kunna bedöma säkerhetsnivån för nät eller tjänster, liksom omfattande och pålitliga uppgifter om faktiska säkerhetsincidenter som betydligt påverkat funktionen för nät eller tjänster. Man bör beakta att en framgångsrik tillämpning av adekvata säkerhetsåtgärder inte är en engångsåtgärd utan en kontinuerlig process av tillämpning, granskning och uppdatering. Leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster bör vidta åtgärder för att skydda sin integritet och säkerhet i enlighet med de uppskattade riskerna med hänsyn till den aktuella kunskapsnivån för sådana åtgärder.

    (33) När det finns ett behov av att enas om en gemensam uppsättning säkerhetskrav bör kommissionen få befogenhet att anta tekniska genomförandeåtgärder för att uppnå en lämplig säkerhetsnivå för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster på den inre marknaden. Europeiska myndigheten kommer att bidra till harmoniseringen av lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder genom att ge expertråd. De nationella tillsynsmyndigheterna bör ha befogenheter att utfärda bindande instruktioner om tekniska genomförandeåtgärder som antagits i enlighet med ramdirektivet. För att kunna utföra sina uppgifter bör de få befogenheter att undersöka och införa sanktioner när kraven inte uppfylls.

    (34) Erfarenheter från genomförandet av regelverket visar att en marknad där ett betydande marknadsinflytande inte utnyttjas är problemets orsak utan snarare dess resultat. Ett betydande marknadsinflytande på en viss marknad bör därför åtgärdas av de nationella tillsynsmyndigheterna vid källan och inte på angränsande marknader där effekterna at ett sådant marknadsinflytande kan kännas av.

    (35) När det gäller så kallade transnationella marknader bör förfarandet för marknadsgranskning förenklas och effektiviseras genom att låta kommissionen efter yttrandet från Europeiska myndigheten, utse företaget eller företagen med betydande marknadsinflytande och införa en eller flera specifika skyldigheter, för att därmed tillåta att regleringsmässiga frågor med transnationella inslag löses direkt på gemenskapsnivå.

    (36) För att ge marknadsaktörerna säkrare regleringsvillkor är det nödvändigt med en tidsfrist för marknadsgranskningar. Det är viktigt att utföra en marknadsanalys regelbundet och inom en rimlig och lämplig tidsram. Tidsramen bör beakta om den aktuella marknaden tidigare utsatts för en marknadsanalys som vederbörligen anmälts. Om en nationell tillsynsmyndighet underlåter att granska en marknad inom tidsramen kan det äventyra den inre marknaden och normala överträdelseförfaranden kan med tiden komma att förlora sin önskade effekt. Kommissionen bör därför kunna be Europeiska myndigheten att bistå den berörda nationella tillsynsmyndigheten i dess uppgifter, framför allt genom att avge ett yttrande vari ingår ett förslag till åtgärd, en analys av den berörda marknaden och de lämpliga skyldigheter som kommissionen sedan kunde införa.

    (37) På grund av den höga tekniska innovationsnivån och de dynamiska marknaderna inom sektorn för elektronisk kommunikation finns det ett behov av att på ett snabbt, samordnat och harmoniserat sätt kunna anta regler på EU-nivå. Erfarenheten visar att skillnader bland de nationella tillsynsmyndigheterna när det gäller att genomföra av regelverket kan skapa ett hinder för den inre marknadens utveckling. Därför bör kommissionen beviljas befogenheter att anta genomförandeåtgärder på områden som t.ex. reglering av nya tjänster, tilldelning av nummer, namn och adresser, konsumentfrågor såsom tillträde till elektronisk kommunikation samt redovisningsåtgärder.

    (38) En viktig uppgift för den europeiska myndigheten är att vid behov avge yttranden när det gäller gränsöverskridande tvister. De nationella tillsynsmyndigheterna bör i dessa fall beakta varje yttrande från den europeiska myndigheten.

    (39) Erfarenheter från genomförandet av regelverket har visat att existerande bestämmelser som ger de nationella tillsynsmyndigheterna rätt att införa böter inte har kunnat tillhandahålla ett lämpligt incitament att uppfylla de rättsliga kraven. Lämpliga verkställighetsbefogenheter kan bidra till att regelverket genomförs i tid och därmed främja säkra bestämmelser, vilket är en viktig pådrivande faktor för investeringar. Bristen på faktiska befogenheter när kraven inte efterlevs gäller hela regelverket. Införandet av en ny bestämmelse i ramdirektivet för att hantera överträdelser av skyldigheterna enligt ramdirektivet och särdirektiven bör därför säkerställa tillämpningen av konsekventa och enhetliga principer för verkställighet och sanktioner i hela regelverket.

    (40) I det nuvarande regelverket ingår vissa bestämmelser som ska förenkla övergången från det tidigare regelverket från 1998 till EU:s nya ram för elektronisk kommunikation från 2002. Denna övergång har genomförts i samtliga medlemsstater och därför bör dessa åtgärder upphävas eftersom de nu är överflödiga.

    (41) I bilaga I i ramdirektivet fastställs den lista över marknader som ska ingå i rekommendationen om produkt- och tjänstemarknader som kan komma i fråga för förhandsreglering. Denna bilaga bör upphöra att gälla eftersom dess syfte att tjäna som grund för den första versionen av rekommendationen[27] har uppfyllts.

    (42) I bilaga II i ramdirektivet listas kriterierna som de nationella tillsynsmyndigheterna ska tillämpa när de bedömer gemensam dominans i enlighet med det andra stycket i artikel 14.2 i ramdirektivet. Eftersom listan i bilaga II varken är nödvändig eller uttömmande kan den vara vilseledande för de nationella tillsynsmyndigheterna när de ska utföra marknadsanalyser. Konceptet om gemensam dominans beror dessutom även på EG-domstolens rättspraxis. Bilaga II är därför onödig och kan upphöra att gälla.

    (43) Syftet med funktionell delning, där den vertikalt integrerade operatören ska upprätta operativt separata affärsenheter, är att säkerställa tillhandahållandet av fullt likvärdiga produkter för samtliga operatörer i senare led, inbegripet de vertikalt integrerade operatörernas egna divisioner nedströms. Med funktionell delning kan konkurrensen förbättras på flera relevanta marknader genom att betydligt minska motiven för att diskriminera och genom att göra det enklare att verifiera och genomdriva efterlevnaden av icke-diskriminerande skyldigheter. I exceptionella fall kan det vara berättigat som en lösning där man gång på gång misslyckats med att uppnå en effektiv icke-diskriminering på flera av de berörda marknaderna och där det finns små eller inga utsikter till en framtida konkurrens inom infrastrukturen inom en rimlig tid sedan en eller flera lösningar tillgripits som tidigare ansetts lämpliga. Det är dock mycket viktigt att säkerställa att verkställandet bevarar motivationen för det berörda företaget att investera i sitt nät och att det inte medför några potentiella negativa effekter för konsumenterna. Före verkställandet krävs en samordnad analys av de olika relevanta marknaderna i anslutning till accessnätet, i enlighet med förfarandet för analys av marknaden i artikel 16 i ramdirektivet. När der utför sin marknadsanalys och utformar detaljerna för denna lösning bör de nationella tillsynsmyndigheterna fästa särskild uppmärksamhet på de produkter som ska hanteras av de separata affärsenheterna och beakta i vilken utsträckning näten tagits i drift och de tekniska framstegen, som kan påverka ersättningsmöjligheten för fasta och trådlösa tjänster. För att undvika snedvridning i konkurrensen på den inre marknaden bör kommissionen i förväg godkänna förslag till funktionell delning.

    (44) Genomförandet av funktionell delning bör inte förhindra lämpliga samordningsmekanismer mellan de olika separata affärsenheterna för att garantera att moderbolagets ekonomiska och förvaltningsmässiga övervakningsrättigheter skyddas.

    (45) När ett vertikalt integrerat företag väljer att dela upp sin verksamhet genom att avyttra en väsentlig del av eller samtliga sina tillgångar till det lokala accessnätet till en separat juridisk enhet med annat ägande eller genom att inrätta en separat affärsenhet som ska hantera uppkopplingsprodukter, bör den nationella tillsynsmyndigheten bedöma effekten av den avsedda affären för samtliga existerande rättsliga skyldigheter som införts för den vertikalt integrerade operatören för att säkerställa att den nya organisationen är förenlig med direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) och direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster). Den berörda nationella tillsynsmyndigheten bör utföra en ny analys av marknaderna där den avskilda enheten är verksam och införa, bibehålla, ändra eller återkalla skyldigheter i enlighet därmed. Den nationella tillsynsmyndigheten bör i det sammanhanget kunna begära information från företaget.

    (46) Även om det under vissa omständigheter är lämpligt för en nationell tillsynsmyndighet att införa skyldigheter för operatörer som inte har något betydande inflytande på marknaden i syfte att uppnå mål som t.ex. att slutanvändarna kan nå varandra eller samverkan mellan tjänster, är det trots detta nödvändigt att säkerställa att sådana skyldigheter införs i enlighet med regelverket och särskilt med dess anmälningsförfaranden.

    (47) Kommissionen har befogenheter att anta genomförandeåtgärder i syfte att anpassa de villkor för tillgång till digitala televisions- och radiotjänster som anges i bilaga I till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen. Detta gäller även för minimiförteckningen över punkter i bilaga II som måste offentliggöras för att uppfylla kravet på god insyn.

    (48) Att underlätta marknadsaktörernas tillträde till radiofrekvensresurser kommer att bidra till att hindren för inträde på marknaden försvinner. Dessutom minskar de tekniska framstegen risken för skadliga störningar i vissa frekvensband och därmed minskas även behovet av individuella nyttjanderätter. Villkoren för användning av spektrum för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster bör därför normalt sätt fastställas i allmänna tillstånd såvida inte individuella rättigheter är nödvändiga med tanke på spektrumets användningsområde för att skydda mot skadlig störning eller för att uppfylla ett särskilt mål av allmänt intresse. Beslut om behovet av individuella nyttjanderätter bör fattas på ett proportionellt sätt och med god insyn.

    (49) Införandet av kraven på tjänste- och teknikneutralitet vid tilldelnings- och fördelningsbeslut, tillsammans med de ökade möjligheterna att överföra rättigheter mellan företag, bör öka friheten och möjligheterna att leverera elektronisk kommunikation och audiovisuella medietjänster till allmänheten och därmed även göra det enklare att nå mål av allmänt intresse. Därför kan vissa skyldigheter av allmänt intresse som införts för sändningsföretag vid distribution av audiovisuella medietjänster uppfyllas i allt högre grad utan att man behöver bevilja individuella nyttjanderätter för spektrumanvändning. Användningen av särskilda kriterier vid fördelning av spektrum till sändningsföretag kan endast berättigas i de fall där det är ytterst viktigt att uppfylla ett särskilt mål av allmänt intresse som fastställts i den nationella lagstiftningen. Förfaranden i samband med fullföljandet av mål av allmänt intresse bör under alla omständigheter vara objektiva, proportionella, icke-diskriminerande och med god insyn.

    (50) För att garantera lika behandling får inga spektrumanvändare undantas från skyldigheten att betala de normala avgifter och taxor som fastställts för användningen av spektrum.

    (51) Giltigheten för individuella nyttjanderätter som det inte går att handla med bör begränsas i tiden med tanke på dess begränsande påverkan på det fria tillträdet till radiofrekvenser. När nyttjanderätter innehåller bestämmelser om förlängning av giltigheten bör medlemsstaterna först utföra en granskning, inbegripet ett offentligt samråd, där marknad, omfattning och teknisk utveckling beaktas. Med tanke på bristen på spektrum bör individuella nyttjanderätter som beviljats till företag granskas regelbundet. Medlemsstaterna bör när de utför denna granskning väga intressena hos innehavarna av rättigheterna med behovet av att stimulera till införandet av spektrumhandeln liksom en flexiblare användning av spektrum genom allmänna tillstånd där så är möjligt.

    (52) De nationella tillsynsmyndigheterna bör ha befogenheter att säkerställa en effektiv användning av spektrum och nummer och, när spektrum- eller nummerresurser inte används, vidta åtgärder för att förhindra konkurrensskadlig hamstring som kan hindra nya aktörer från att komma in på marknaden.

    (53) Borttagandet av rättsliga och administrativa hinder för allmänna tillstånd och nyttjanderätter för spektrumanvändning eller nummer med europeisk omfattning bör gynna utvecklingen av teknik och tjänster samt bidra till att stärka konkurrenskraften. Samtidigt som samordningen av de tekniska villkoren för tillgänglighet och effektivt utnyttjande av radiofrekvenser organiseras enligt radiospektrumbeslutet[28], kan det även bli nödvändigt att samordna eller harmonisera urvalsförfarandena och villkoren för rättigheter och tillstånd i vissa band till nyttjanderätter för nummer och till allmänna tillstånd för att uppnå målen med den inre marknaden. Detta gäller särskilt elektroniska kommunikationstjänster som till sin natur har en inre marknads dimension eller gränsöverskridande möjligheter, såsom t.ex. satellittjänster, vilkas utveckling skulle kunna hindras av skillnader i spektrumtilldelningen mellan medlemsstaterna. Kommissionen, som biträds av kommunikationskommittén och därvid i största möjliga utsträckning ska beakta yttrandet från den europeiska myndigheten bör därför kunna anta tekniska genomförandeåtgärder för att uppnå dessa mål. I de genomförandeåtgärder som antas av kommissionen kan det krävas att medlemsstaterna ska ställa nyttjanderätter för spektrum och/eller nummer till förfogande på hela sitt territorium och vid behov återkalla övriga gällande nationella nyttjanderätter. I sådana fall ska medlemsstaterna inte bevilja några nya nyttjanderätter för det aktuella spektrumbandet eller nummerområdet enligt nationella förfaranden.

    (54) Den tekniska utvecklingen och utvecklingen på marknaden har gjort det möjligt att använda elektroniska kommunikationstjänster som sträcker sig över medlemsstaternas geografiska gränser. I artikel 16 i auktorisationsdirektivet krävs att kommissionen granskar hur de nationella auktorisationssystemen fungerar samt hur de gränsöverskridande tjänsterna utvecklas inom gemenskapen. Bestämmelserna i artikel 8 i auktorisationsdirektivet om harmoniserad tilldelning av radiofrekvenser har visat sig ineffektiva när det gäller att hantera behoven hos ett företag som vill tillhandahålla gränsöverskridande tjänster inom gemenskapen och bör därför ändras.

    (55) Medan beviljandet av tillstånd och övervakningen av efterlevnaden av användarvillkoren bör fortsätta att vara varje enskild medlemsstats ansvar, så bör medlemsstaterna avstå från att införa några ytterligare villkor, kriterier eller förfaranden som skulle kunna begränsa, ändra eller försena det korrekta genomförandet av ett harmoniserat eller samordnat urvals- eller auktorisationsförfarande. Dessa samordnings- eller harmoniseringsåtgärder skulle kunna omfatta övergångsundantag eller, i fråga om spektrum, övergångsmekanismer för spektrumdelning som skulle ge en medlemsstat dispens från tillämpningen av sådana åtgärder där det är berättigat för att underlätta deras genomförande och förutsatt att detta inte skulle leda till orimliga skillnader mellan medlemsstaternas konkurrens- eller lagstiftningssituation.

    (56) De nationella tillsynsmyndigheterna skulle kunna vidta effektiva åtgärder för att övervaka och säkerställa uppfyllandet av villkoren för allmänna tillstånd eller nyttjanderätter, inklusive befogenheter att införa effektiva ekonomiska sanktioner och/eller administrativa sanktioner vid överträdelser av dessa villkor.

    (57) Villkoren som kan bifogas till tillstånden bör omfatta särskilda villkor som styr tillträdet för användare med funktionshinder och offentliga myndigheters behov av att kunna kommunicera med allmänheten före, vid eller efter stora katastrofer. Med tanke på den tekniska innovationens betydelse bör medlemsstater även kunna utfärda tillstånd för användning av spektrum för försöksändamål, omgärdade av särskilda restriktioner och villkor som motiveras med hänsynen till sådana rättigheters experimentella natur.

    (58) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2887/2000 av den 18 december 2000 om tillträde till accessnät[29] har visat sig vara effektiv i den inledande fasen av marknadens avreglering. I ramdirektivet uppmanas kommissionen att övervaka övergången från det nuvarande regelverket från 1998 till det nya regelverket från 2002 och, vid ett lämpligt tillfälle, lägga fram förslag om upphävande av denna förordning. Enligt regelverket från 2002 har de nationella tillsynsmyndigheterna i uppgift att analysera marknaden utanför distributionsnäten för tillträde till metallbaserade accessnät och delaccessnät i syfte att tillhandahålla bredbands- och taltjänster som de definieras i rekommendationen om relevanta produkt- och tjänstemarknader. Eftersom samtliga medlemsstater har analyserat denna marknad åtminstone en gång och de lämpliga skyldigheterna enligt regelverket från 2002 är på plats har förordning (EG) nr 2887/2000 blivit onödig och bör därför upphöra att gälla.

    (59) Åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av ramdirektivet, tillträdesdirektivet och auktorisationsdirektivet bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[30].

    (60) Kommissionen bör särskilt beviljas befogenheter att anta genomförandeåtgärder i samband med anmälningarna enligt artikel 7 i ramdirektivet, genomföra en harmonisering inom spektrum- och nummerområdet liksom när det gäller frågor som rör säkerheten för nät och tjänster, identifiera transnationella marknader samt genomföra standarder och en harmoniserad tillämpning av bestämmelserna i regelverket. Kommissionen bör även få befogenheter att anta genomförandeåtgärder för att uppdatera bilagorna I och II i tillträdesdirektivet på grund av marknadens utveckling och den tekniska utvecklingen och att anta genomförandeåtgärder för att harmonisera reglerna, förfarandena och villkoren för auktorisationen av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att vara ett komplement till dessa direktiv genom tillägget av nya icke väsentliga delar ska de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5 a i beslut 1999/468/EG. När det, på grund av tvingande och brådskande skäl inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för detta förfarande bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1 Ändringar i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet)

    Direktiv 2002/21/EG ska ändras på följande sätt:

    (1) Artikel 1.1 ska ersättas med följande:

    ”1. Genom detta direktiv inrättas ett harmoniserat regelverk för elektroniska kommunikationstjänster, elektroniska kommunikationsnät, tillhörande faciliteter, tillhörande tjänster och vissa delar i terminalutrustning. Genom direktivet fastställs uppgifter för nationella tillsynsmyndigheter och inrättas en rad förfaranden som syftar till att åstadkomma en harmoniserad tillämpning av regelverket inom hela gemenskapen.”

    (2) Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt b ska ersättas med följande:

    “b) gränsöverskridande marknader : marknader som omfattar gemenskapen eller en betydande del därav och som är belägna i mer än en medlemsstat.”

    b) Punkt d ska ersättas med följande:

    “d) allmänt kommunikationsnät : elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster som är tillgängliga för allmänheten och som stöder informationsöverföring mellan nätanslutningspunkter, inbegripet nätkomponenter som inte är aktiva.”

    c) Punkt e ska ersättas med följande:

    “e) tillhörande faciliteter : de faciliteter som hör till ett elektroniskt kommunikationsnät och/eller en elektronisk kommunikationstjänst som möjliggör och/eller stöder tillhandahållande av tjänster via det nätet och/eller den tjänsten eller har möjlighet att göra det. Häri ingår nummer- och adressomvandlingssystem, system för villkorad tillgång och elektroniska programguider, liksom fysisk infrastruktur som t.ex. ledningar, master, kopplingsskåp och byggnader.”

    d) Punkt l ska ersättas med följande:

    “l) särdirektiv : direktiv 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet), direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet), direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG[31] (nedan kallat ’direktiv 2002/58/EG (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation’),”

    e) Punkterna q, r och s ska läggas till:

    “q) fördelning : att ett visst frekvensband eller nummerområde fastställs för användning av en eller flera typer av tjänster, där det är lämpligt, på bestämda villkor.

    r) tilldelning : det tillstånd som en nationell tillsynsmyndighet ger en juridisk enhet eller fysisk person för att använda en radiofrekvens, radiofrekvenskanal eller ett nummer (eller ett eller flera nummerblock).

    s) skadlig störning : en störning som gör att en radionavigeringstjänst eller annan säkerhetstjänst inte fungerar eller som i övrigt allvarligt försämrar, hindrar eller upprepade gånger stör en radiokommunikationstjänst som drivs i enlighet med tillämplig gemenskaps- eller nationell lagstiftning.”

    3) Artikel 3.3 ska ersättas med följande:

    ”3. Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna utövar sina befogenheter på ett sätt som är oberoende, opartiskt och öppet redovisat. Nationella tillsynsmyndigheter ska inte begära eller ta emot instruktioner från något annat organ i samband med det löpande genomförandet av uppgifterna som tilldelats dem enligt den nationella lagstiftning som genomför gemenskapslagstiftningen. Endast överklagandeinstanser inrättade i enlighet med artikel 4 eller nationella domstolar ska ha befogenheter att upphäva eller undanröja de nationella tillsynsmyndigheternas beslut.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att chefen för den nationella tillsynsmyndigheten eller hans/hennes ersättare ska kunna avsättas enbart om han/hon inte längre uppfyller kraven för att utföra sina uppgifter som fastställts i förväg i nationell lagstiftning eller om han/hon gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen. Beslutet att avsätta den nationella tillsynsmyndighetens chef ska innehålla en motivering och offentliggöras vid tidpunkten för uppsägningen.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna har tillräckliga finansiella och mänskliga resurser för att kunna utföra de uppgifter de tilldelats och att de har en separat årlig budget. Budgeten ska offentliggöras.”

    4) Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det på nationell nivå finns fungerande system enligt vilka varje användare eller företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och/eller kommunikationstjänster, som berörs av ett beslut av en nationell tillsynsmyndighet, har rätt att överklaga beslutet till en instans som är oberoende av de inblandade parterna. Denna instans, som kan vara en domstol, ska ha tillgång till den kompetens som är nödvändig för att den ska kunna utföra sina uppgifter. Medlemsstaterna ska säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till ärendet i sak och att det finns ett effektivt förfarande för överklagande.

    I väntan på utgången av ett sådant överklagande ska den nationella tillsynsmyndighetens beslut fortsätta att gälla såvida inte provisoriska åtgärder beviljas. Provisoriska åtgärder kan beviljas om det finns ett brådskande behov av att upphäva beslutets effekt för att förhindra allvarlig och irreparabel skada för den aktör som tillämpar dessa åtgärder och om intressebalansen så kräver.”

    b) Följande punkt ska läggas till som punkt 3:

    ”3. Medlemsstaterna ska samla information om överklaganden, antalet ansökningar om överklagande, överklagandeförfarandenas löptid, antalet beslut om att bevilja de interimistiska åtgärder som fattats i enlighet med punkt 1 och motiveringen för dessa beslut. Medlemsstaterna ska årligen göra denna information tillgänglig för kommissionen och för den europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation (nedan kallad ’Europeiska myndigheten’).”

    5) Artikel 5.1 ska ersättas med följande:

    ”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster tillhandahåller all den information, även ekonomisk information, som är nödvändig för att de nationella tillsynsmyndigheterna ska kunna säkerställa att bestämmelserna i eller de beslut som fattas enligt detta direktiv och särdirektiven följs. Företagen ska också lämna in information om framtida utvecklingar i nät och tjänster som kan påverka de grossisttjänster som gjorts tillgängliga för konkurrenter. Företagen ska på begäran tillhandahålla sådan information snabbt och enligt den tidsskala och med den detaljeringsgrad som den nationella tillsynsmyndigheten kräver. Den information som den nationella tillsynsmyndigheten begär ska stå i proportion till genomförandet av uppgiften. Den nationella tillsynsmyndigheten ska motivera sin begäran om information.”

    6) Artiklarna 6 och 7 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 6 Förfarande för samråd och insyn

    När de nationella tillsynsmyndigheterna avser att vidta åtgärder i enlighet med detta direktiv eller särdirektiven som har betydande inverkan på den relevanta marknaden eller införa restriktioner i enlighet med artiklarna 9.3 och 9.4, ska medlemsstaterna, förutom i de fall som omfattas av artiklarna 7.10, 20 eller 21 och såvida inget annat sägs i genomförandebestämmelserna som antagits i enlighet med artikel 9 c, tillse att de nationella tillsynsmyndigheterna ger de berörda parterna möjlighet att yttra sig om det preliminära förslaget till åtgärd inom en skälig tidsfrist.

    De nationella tillsynsmyndigheterna ska offentliggöra sina nationella samrådsförfaranden.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att det inrättas ett gemensamt informationsställe där det kan erhållas information om alla pågående samrådsförfaranden.

    De nationella tillsynsmyndigheterna ska göra resultatet av samrådsförfarandena allmänt tillgängliga, utom när det rör sig om sekretessbelagd information enligt bestämmelser om affärshemligheter i gemenskapsrätten och nationell rätt.

    Arti kel 7 Stärkande av den inre marknaden för elektroniska kommunikationer

    1. De nationella tillsynsmyndigheterna ska när de utför sina uppgifter enligt detta direktiv och särdirektiven ta så stor hänsyn som möjligt till de mål som fastställs i artikel 8, inbegripet i den mån de berör hur den inre marknaden fungerar.

    2. De nationella tillsynsmyndigheterna ska bidra till den inre marknadens utveckling genom att samarbeta med kommissionen och Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation för att säkerställa en konsekvent tillämpning i samtliga medlemsstater av bestämmelserna i detta direktiv och i särdirektiven. I detta syfte ska de särskilt samarbeta med kommissionen och Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation för att identifiera de typer av instrument och lösningar som är bäst lämpade för att åtgärda enskilda situationer på marknaden.

    3. Om inget annat anges i genomförandebestämmelserna som antagits i enlighet med artikel 7 a och efter det samrådsförfarande som anges i artikel 6 ska den nationella tillsynsmyndigheten, om den avser att vidta en åtgärd som

    a) omfattas av artiklarna 15 eller 16 i detta direktiv, artiklarna 5 eller 8 i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet), eller

    b) skulle påverka handeln mellan medlemsstaterna,

    göra förslaget till åtgärd tillgängligt för kommissionen, Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation och de nationella tillsynsmyndigheterna i andra medlemsstater, tillsammans med den motivering som åtgärden grundar sig på i enlighet med artikel 5.3, samt informera kommissionen och övriga nationella tillsynsmyndigheter därom. De nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen får yttra sig till den berörda nationella tillsynsmyndigheten inom högst en månad. Enmånadsperioden kan inte förlängas.

    4. När den planerade åtgärd som avses i punkt 3 syftar till

    a) att definiera en berörd marknad som skiljer sig från dem som definierats i rekommendationen i enlighet med artikel 15.1, eller

    b) att avgöra huruvida ett företag, enskilt eller tillsammans med andra, ska anses ha ett betydande inflytande på marknaden, i enlighet med artikel 16.3, 16.4 eller 16.5, eller

    c) att införa, ändra eller återkalla en skyldighet för en operatör i enlighet med artikel 16 i anslutning till artikel 5 och artiklarna 9-13 i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) och artikel 17 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster),

    och skulle påverka handeln mellan medlemsstater och kommissionen har meddelat den nationella tillsynsmyndigheten att den anser att den föreslagna åtgärden skulle utgöra ett hinder för den inre marknaden eller hyser allvarliga tvivel om att den är förenlig med gemenskapslagstiftningen, särskilt med de mål som anges i artikel 8, ska den föreslagna åtgärden inte antas förrän efter ytterligare två månader. Denna period kan inte förlängas.

    5. Under tvåmånadersperioden som avses i punkt 4 får kommissionen fatta beslut om att den nationella tillsynsmyndigheten ska dra tillbaka förslaget till åtgärd. Kommissionen ska därvid i största möjliga utsträckning beakta yttrandet från Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation som avgetts i enlighet med artikel 5 i förordning [……/EG] innan den fattar ett beslut. Beslutet ska åtföljas av en detaljerad och objektiv analys av varför kommissionen inte anser att den föreslagna åtgärden bör antas, tillsammans med specifika förslag till ändringar av densamma.

    6. Inom tre månader efter det att kommissionen fattat ett beslut i enlighet med punkt 5 som kräver att den nationella tillsynsmyndigheten ska återkalla ett förslag till åtgärd ska den nationella tillsynsmyndigheten antingen ändra eller återkalla förslaget till åtgärd. Om förslaget till åtgärd ändras ska den nationella tillsynsmyndigheten genomföra ett offentligt samråd i enlighet med förfarandena som avses i artikel 6 och på nytt anmäla det ändrade förslaget till åtgärd till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i punkt 3.

    7. Den berörda nationella tillsynsmyndigheten ska i största möjliga utsträckning beakta yttrandena från andra nationella tillsynsmyndigheter och kommissionen Den får, utom i de fall som omfattas av punkt 4, anta det förslag till åtgärd som blir resultatet och ska, om den gör det, meddela detta till kommissionen. Övriga nationella organ som utövar befogenheter enligt detta direktiv eller särdirektiven ska också i största möjliga utsträckning beakta kommissionens kommentarer.

    8. Om ett förslag till åtgärd har ändrats i enlighet med punkt 6 kan kommissionen fatta ett beslut som kräver att den nationella tillsynsmyndigheten ska införa en särskild skyldighet enligt artiklarna 9-13 a i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) och artikel 17 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) inom en bestämd tidsperiod.

    När den gör detta ska kommissionen verka för samma politiska mål som de mål som angetts för de nationella tillsynsmyndigheterna i artikel 8. Kommissionen ska därvid i största möjliga utsträckning beakta yttrandet som avgetts av Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation i enlighet med artikel 6 i förordning […./EG], särskilt i utarbetandet av detaljerna i de(n) skyldighet(er) som ska införas.

    9. Den nationella tillsynsmyndigheten ska meddela kommissionen om alla slutliga åtgärder som omfattas av villkoren a och b i artikel 7.3.

    10. Under exceptionella omständigheter, när en nationell tillsynsmyndighet anser att den måste handla skyndsamt för att säkerställa konkurrensen och skydda användarnas intressen, får den omedelbart vidta proportionella och tillfälliga åtgärder såsom ett undantag från förfarandet i punkterna 3 och 4. Den nationella tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål meddela kommissionen, övriga nationella tillsynsmyndigheter och Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation, med en fullständig motivering, om dessa åtgärder. Om den nationella tillsynsmyndigheten beslutar att göra sådana åtgärder permanenta eller att förlänga deras tillämpningsperiod ska detta beslut omfattas av bestämmelserna i punkterna 3 och 4.”

    7) Följande artikel ska införas som artikel 7 a:

    Arti kel 7 a Genomförandebestämmelser

    ”1. Kommissionen kan fastställa genomförandebestämmelser i anslutning till artikel 7 som definierar form, innehåll och detaljnivå för de anmälningar som krävs i enlighet med artikel 7.3, under vilka omständigheter anmälan inte behöver göras samt beräkning av tidsfrister.

    2. Åtgärderna i punkt 1, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det regleringsförfarande med kontroll som anges i artikel 22.3. Kommissionen kan i mycket brådskande fall tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 22.4.”

    8) Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

    a) Andra stycket i punkt 1 ska ersättas med följande:

    “Medlemsstaterna ska, om inget annat anges i artikel 9 om radiofrekvenser, i största möjliga utsträckning beakta det önskvärda i att regleringen görs teknikneutral och säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna gör detsamma när de fullgör de tillsynsuppgifter som anges i detta direktiv och i särdirektiven, i synnerhet de uppgifter som syftar till att säkerställa en effektiv konkurrens.”

    b) Punkterna 2 a och 2 b ska ersättas med följande:

    ”a) säkerställa att användarna, inklusive användare med funktionshinder, äldre användare och användare med särskilda sociala behov får maximalt utbyte när det gäller urval, pris och kvalitet,

    b) säkerställa att det inte uppstår någon snedvridning eller begränsning av konkurrensen inom sektorn för elektronisk kommunikation, särskilt i samband med distribution av innehåll,”

    c) Punkt 3 d ska ersättas med följande:

    ”d) samarbeta med kommissionen och Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation för att kunna säkerställa att en enhetlig regleringspraxis utarbetas och att detta direktiv och särdirektiven tillämpas på ett konsekvent sätt.”

    d) Punkt 4 e ska ersättas med följande:

    ”e) tillgodose behoven hos särskilda samhällsgrupper, i synnerhet hos användare med funktionshinder, äldre användare och användare med särskilda sociala behov,”

    e) Följande punkt ska läggas till som punkt 4 g:

    ”g) tillämpa principen om att slutanvändare ska ha tillgång till och kunna distribuera lagenligt innehåll och använda lagenliga applikationer och/eller tjänster efter eget val.”

    9) Artikel 9 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 9 Förvaltning av radiofrekvenser för elektroniska kommunikationstjänster

    1. Medlemsstaterna ska säkerställa en effektiv förvaltning av radiofrekvenser för elektroniska kommunikationstjänster inom sitt territorium i enlighet med artikel 8. De ska säkerställa att den fördelning och tilldelning av sådana radiofrekvenser som utförs av nationella tillsynsmyndigheter är baserad på objektiva, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella kriterier.

    2. Medlemsstaterna ska främja harmoniseringen av användningen av radiofrekvenser inom gemenskapen, i linje med behovet av en ändamålsenlig och effektiv användning och i enlighet med beslut nr 676/2002/EG (radiospektrumbeslutet).

    3. Om inte annat föreskrivs i andra stycket eller i åtgärderna som antagits enligt artikel 9 c, ska medlemsstaterna säkerställa att alla typer av radionät eller trådlös tillträdesteknik kan användas i de radiofrekvensband som är öppna för elektroniska kommunikationstjänster.

    Medlemsstaterna kan dock fastställa proportionella och icke-diskriminerande begränsningar, där det är berättigat, för vilken typ av radionät eller trådlös tillträdesteknik som används, för att

    a) undvika skadliga störningar,

    b) skydda allmänheten från att exponeras för elektromagnetiska fält,

    c) säkerställa ett maximalt gemensamt utnyttjande av radiofrekvenser där användningen av frekvenser omfattas av ett allmänt tillstånd, eller

    d) följa en restriktion i enlighet med punkt 4 nedan.

    4. Om inte annat föreskrivs i det andra stycket eller i åtgärderna som antagits enligt artikel 9 c, ska medlemsstaterna säkerställa att alla typer av elektroniska kommunikationstjänster kan tillhandahållas i de radiofrekvensband som är öppna för elektronisk kommunikation. Medlemsstaterna kan dock fastställa proportionella och icke-diskriminerande begränsningar för de typer av elektroniska kommunikationstjänster som ska tillhandahållas.

    De begränsningar som kräver att en tjänst ska tillhandahållas inom ett specifikt band ska vara motiverade för att säkerställa att ett mål av allmänt intresse uppfylls i enlighet med gemenskapslagstiftningen, som t.ex. livräddning, främjande av social, regional eller geografisk sammanhållning, undvikande av ineffektivt utnyttjande av radiofrekvenser, eller främjande av kulturell och språklig mångfald och pluralism i medierna så som detta definieras i nationell lagstiftning i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

    främja kulturell och språklig mångfald och pluralism i medierna så som detta definieras i nationell lagstiftning i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

    5. Medlemsstaterna ska regelbundet se över behovet av begränsningarna som anges i punkt 3 och 4.

    6. Punkterna 3 och 4 ska gälla för fördelning och tilldelning av radiofrekvenser efter den 31 december 2009.”

    10) Följande artiklar ska införas som artikel 9 a, artikel 9 b och artikel 9 c:

    ”Artikel 9 a Översyn av begränsningar av befintliga rättigheter

    1. Medlemsstaterna ska under en femårsperiod med början den [1 januari 2010], säkerställa att innehavare av nyttjanderätter för radiofrekvenser som beviljades före det datumet kan lämna in en ansökan till den behöriga nationella tillsynsmyndigheten om förnyad bedömning av begränsningarna i deras nyttjanderätter i enlighet med artiklarna 9.3 och 9.4.

    Innan den behöriga nationella tillsynsmyndigheten fattar sitt beslut ska den meddela innehavaren av rättigheten om den förnyade bedömningen av begränsningarna, som visar den nya omfattningen av nyttjanderätten efter den förnyade bedömningen och ge honom rimligt med tid för att kunna återkalla sin ansökan.

    Om rättighetsinnehavaren återkallar sin ansökan ska nyttjanderätten kvarstå oförändrad till dess den förfaller eller fram till slutet av femårsperioden, beroende på vilket datum som inträffar först.

    2 När rättighetsinnehavaren som nämndes i punkt 1 är en leverantör av radio- eller televisionsinnehåll och nyttjanderätten till radiofrekvenser har beviljats för uppfyllandet av ett specifikt mål av allmänt intresse, kan en ansökan om förnyad bedömning endast göras för den del av radiofrekvenserna som är nödvändiga för att uppfylla målet i fråga. Den del av radiofrekvenserna som då blir onödig för uppfyllandet av ett sådant mål efter tillämpning av artiklarna 9.3 och 9.4 ska bli föremål för ett nytt tilldelningsförfarande i överensstämmelse med artikel 7.2 i auktorisationsdirektivet.

    3. Efter den femårsperiod som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att artiklarna 9.3 och 9.4 gäller för samtliga kvarstående tilldelningar och fördelningar av radiofrekvenser som existerade när detta direktiv trädde i kraft.

    4. När medlemsstaterna tillämpar denna artikel ska de vidta lämpliga åtgärder för att garantera en sund konkurrens.

    Artikel 9 b Överföring av individuella nyttjanderätter för radiofrekvenser

    1. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag kan överföra eller hyra ut sina individuella nyttjanderätter för radiofrekvenser i de band där denna möjlighet erbjuds i genomförandeåtgärderna som antagits i enlighet med artikel 9 c till andra företag, utan den nationella tillsynsmyndighetens förhandsgodkännande.

    Inom övriga band kan medlemsstaterna även tillåta företag att överlåta eller hyra ut individuella nyttjanderätter för radiofrekvenser till andra företag.

    2. Medlemsstaterna ska säkerställa att ett företags avsikt att överlåta nyttjanderätter till radiofrekvenser anmäls till den nationella tillsynsmyndighet som har ansvaret för tilldelningen av spektrum och att den offentliggörs. I de fall användningen av radiofrekvenser har harmoniserats genom tillämpning av radiospektrumbeslutet eller andra gemenskapsåtgärder, ska all sådan överföring ske enligt sådan harmoniserad användning.

    Artikel 9 c Harmoniseringsåtgärder för radiofrekvensförvaltning

    Kommissionen kan, för att bidra till utvecklingen av den inre marknaden och uppfylla principerna i denna artikel, vidta lämpliga genomförandeåtgärder för att

    a) harmonisera identifieringen av band för vilka nyttjanderätter kan överföras eller hyras ut från ett företag till ett annat,

    b) harmonisera villkoren för sådana rättigheter och de villkor, förfaranden, gränser, begränsningar, återkallanden och övergångsregler som är tillämpliga på sådana överföringar eller uthyrningar,

    c) harmonisera de särskilda åtgärderna för att säkerställa en sund konkurrens när individuella rättigheter överförs,

    d) skapa ett undantag för principen om teknik- eller tjänsteneutralitet och harmonisera tillämpningsområde och typ för undantagen till dessa principer om teknik och tjänsteneutralitet i enlighet med artikel 9.3 och 9.4, utom vad gäller undantag som syftar till att främja kulturell och språklig mångfald och mediepluralism.

    Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 22.3. Kommissionen kan i särskilt brådskande fall, tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 22.4. Kommissionen får vid genomförandet av bestämmelserna i denna punkt, bistås av Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation i enlighet med artikel 10 förordning […/EG].

    11) Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2. De nationella tillsynsmyndigheterna ska säkerställa att nummerplanerna och därmed förknippade förfaranden tillämpas så att alla leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster behandlas lika. Medlemsstaterna ska särskilt säkerställa att ett företag som har tilldelats en nummerserie inte diskriminerar andra leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster i fråga om de nummersekvenser som ger tillträde till deras tjänster.”

    b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4. Medlemsstaterna ska stödja harmonisering av nummer inom gemenskapen när detta främjar den inre marknadens funktion eller utvecklingen av alleuropeiska tjänster. Kommissionen får vidta lämpliga tekniska genomförandeåtgärder på området, vilket kan inkludera fastställandet av taxeprinciper för särskilda nummer eller nummerrader. Genomförandeåtgärderna kan omfatta särskilda skyldigheter för Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation vid tillämpningen av dessa åtgärder.

    Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 22.3. Kommissionen kan i mycket brådskande fall tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 22.4.”

    12) I artikel 11.1 ska orden “fattar beslut på grundval av öppet redovisade och allmänt tillgängliga förfaranden som tillämpas utan diskriminering och utan dröjsmål, och” ersättas med följande:

    ”fattar beslut på grundval av enkla, öppet redovisade och allmänt tillgängliga förfaranden som tillämpas utan diskriminering och utan dröjsmål, och i alla händelser fattar sitt beslut inom fyra månader efter tillämpningen, och”

    13) Artikel 12 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 12 Samlokalisering och gemensamt utnyttjande av faciliteter för leverantörer av elektroniska kommunikationsnät

    1. Om ett företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät enligt nationell lagstiftning har rätt att installera faciliteter på, över eller under offentlig eller privat egendom, eller om det får utnyttja ett förfarande för att expropriera eller använda egendom, ska de nationella tillsynsmyndigheterna kunna införa ett gemensamt utnyttjande av sådana faciliteter eller sådan egendom där det ingår tillträde till byggnader, master, antenner, ledningar, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp.

    2. Medlemsstaterna får kräva att innehavarna av de nyttjanderätter som anges i punkt 1 gemensamt utnyttjar faciliteter eller egendom (inbegripet fysisk samlokalisering) eller vidta åtgärder för att underlätta samordningen av offentliga arbeten för att miljö, folkhälsa eller allmän säkerhet behöver skyddas eller genom att mål för fysisk planering behöver uppnås endast efter skälig tid av offentligt samråd under vilket alla berörda parter måste ges tillfälle att yttra sig. Sådana föreskrifter om gemensamt utnyttjande eller samordning får innehålla regler för fördelning av kostnaderna för det gemensamma utnyttjandet av faciliteterna eller egendomen.

    3. De åtgärder som vidtas av en nationell tillsynsmyndighet i enlighet med punkt 1 ska vara objektiva, öppet redovisade och proportionella.”

    14) Följande kapitel ska införas som kapitel III a:

    ”Kapitel III a

    SÄKERHET OCH INTEGRITET FÖR NÄT OCH TJÄNSTER

    Artikel 13 a Säkerhet och integritet

    1. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten vidtar lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda säkerheten för sina nät eller tjänster. Dessa åtgärder ska utnyttja den senaste tekniken och säkerställa en lämplig säkerhetsnivå för den beräknade risken. I synnerhet ska åtgärder vidtas för att förhindra eller minimera säkerhetsincidenters påverkan på användare och sammanlänkade nät.

    2. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa integriteten för sina nät för att kunna säkerställa kontinuerlig leverans av tillhandahållna tjänster över de aktuella näten.

    3. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten meddelar den nationella tillsynsmyndigheten om alla överträdelser av säkerheten eller integriteten som i betydande omfattning påverkade driften av nät och tjänster.

    Den berörda nationella tillsynsmyndigheten ska vid behov informera de nationella tillsynsmyndigheterna i övriga medlemsstater och Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation. Den nationella tillsynsmyndigheten kan informera allmänheten om ett avslöjande av överträdelsen ligger i allmänhetens intresse.

    Var tredje månad ska den nationella tillsynsmyndigheten lämna in en sammanfattande rapport till kommissionen om de anmälningar som kommit in och de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna punkt.

    4. Kommissionen får vidta lämpliga tekniska genomförandeåtgärder för att harmonisera åtgärderna som avses i punkterna 1, 2 och 3, inklusive åtgärder som definierar omständigheter, format och förfaranden i samband med anmälningskrav, och ska därvid i största möjliga utsträckning beakta yttrandet från Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation enligt artikel 4.3 b i förordning […./EG].

    Dessa genomförandeåtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med förfarandet som avses i artikel 22.3. Kommissionen kan i särskilt brådskande fall, tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 22.4.

    Arti kel 13 b Tillämpning och genomförande

    1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna har befogenheter att utfärda bindande instruktioner till företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten för att tillämpa artikel 13 a.

    2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna har befogenheter att kräva av företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten att de

    a) tillhandahåller den information som behövs för att kunna bedöma säkerheten i deras tjänster och nät, inbegripet dokumenterade säkerhetsprinciper, och

    b) uppmana ett kvalificerat oberoende organ att utföra en säkerhetsgranskning och informera den nationella tillsynsmyndigheten om resultaten.

    3. Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna har alla nödvändiga befogenheter för att undersöka fall av bristande efterlevnad.

    4. Dessa bestämmelser ska inte påverka tillämpningen av artikel 3 i detta direktiv.”

    15) Artikel ska ändras på följande sätt:

    a) I det andra stycket i punkt 2 ska den andra meningen utgå.

    b) Punkt 3 ska utgå.

    16) Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

    a) Rubriken ska ersättas med följande:

    “Förfarande för identifikation och definition av marknader”

    b) Punkt 1 första stycket ska ersättas med följande:

    ”1. Efter offentligt samråd och samråd med Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation ska kommissionen anta en rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader (nedan kallad ‘rekommendationen’). I rekommendationen ska det fastställas vilka produkt- och tjänstemarknader inom sektorn för elektronisk kommunikation som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa regleringsskyldigheter enligt särdirektiven, utan att det påverkar marknader som i vissa fall kan finnas angivna i konkurrenslagstiftningen. Kommissionen ska definiera marknaderna i enlighet med konkurrenslagstiftningens principer.”

    c) Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3. De nationella tillsynsmyndigheterna ska i största möjliga utsträckning beakta rekommendationen och riktlinjerna vid definitionen av de med hänsyn till nationella förhållanden relevanta marknaderna, särskilt geografiska marknader inom sitt territorium, i överensstämmelse med konkurrenslagstiftningens principer. De nationella tillsynsmyndigheterna ska följa förfarandena i artiklarna 6 och 7, innan de definierar marknader som skiljer sig från dem som framgår av rekommendationen.”

    d) Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4. Kommissionen får anta ett beslut i vilket gränsöverskridande marknader anges. När den gör det ska kommissionen i största möjliga utsträckning beakta yttrandet från Europeiska myndigheten i enlighet med artikel 7 i förordning […/EG].

    Detta beslut, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 22.3. Kommissionen kan i särskilt brådskande fall tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 22.4.”

    17) Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

    ”1. De nationella tillsynsmyndigheterna ska analysera de relevanta marknaderna som förtecknas i rekommendationen och därvid i största möjliga utsträckning beakta riktlinjerna. Medlemsstaterna ska säkerställa att denna analys, när så är lämpligt, genomförs i samarbete med de nationella konkurrensmyndigheterna.

    2. I de fall då det enligt punkterna 3 eller 4, artikel 17 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) eller artikel 8 i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) krävs att den nationella tillsynsmyndigheten ska avgöra huruvida skyldigheter för företag ska införas, behållas, ändras eller upphävas, ska den nationella tillsynsmyndigheten på grundval av sin marknadsanalys enligt punkt 1 i den här artikeln avgöra huruvida det råder effektiv konkurrens på en relevant marknad.”

    b) Punkterna 5 och 6 ska ersättas med följande:

    ”5. För de gränsöverskridande marknader som ska fastställas i det beslut som anges i artikel 15.4 ska kommissionen kräva att Europeiska myndigheten genomför marknadsanalysen med största möjliga beaktande av riktlinjerna samt avge ett yttrande om huruvida de tillsynsskyldigheter som anges i punkt 2 i den här artikeln ska införas, behållas, ändras eller upphävas.

    Kommissionen får fatta ett beslut om att ett eller flera företag ska anses ha ett betydande inflytande på den marknaden och införa en eller flera särskilda skyldigheter enligt artiklarna 9-13 a i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) och artikel 17 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) och därvid i största möjliga utsträckning beakta yttrandet från Europeiska myndigheten. Kommissionen ska därvid sträva efter att uppfylla de allmänna målen i artikel 8.

    6. Åtgärder som vidtas i enlighet med punkterna 3 och 4 i den här artikeln ska omfattas av förfarandena i artiklarna 6 och 7. De nationella tillsynsmyndigheterna ska utföra en analys av den relevanta marknaden

    a) inom två år från en tidigare anmälan om ett förslag till åtgärd som avser den marknaden,

    b) för marknader som inte tidigare anmälts till kommissionen, inom ett år från antagandet av en reviderad rekommendation om relevanta marknader, eller

    c) för medlemsstater som nyligen anslutit sig till Europeiska unionen, inom ett år efter deras anslutning.”

    c) Följande punkt ska införas som punkt 7:

    ”7. Om en nationell tillsynsmyndighet inte har genomfört den analys av den relevanta marknaden som anges i rekommendationen inom den tidsfrist som fastställts i artikel 16.6 kan kommissionen begära att Europeiska myndigheten avger ett yttrande där det ingår ett förslag till åtgärd, en analys av den specifika marknaden och de särskilda skyldigheter som ska införas. Europeiska myndigheten ska utföra ett offentligt samråd om det berörda förslaget till åtgärd.

    Kommissionen, som i största möjliga utsträckning ska beakta yttrandet från Europeiska myndigheten i enlighet med artikel 6 i förordning […./EG], får fatta ett beslut om att den nationella tillsynsmyndigheten ska utse de företag som kan anses ha ett betydande inflytande på marknaden och införa specifika skyldigheter enligt artiklarna 8, 9-13 a i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) och artikel 17 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) för dessa företag. Kommissionen ska därvid sträva efter att uppnå samma allmänna mål som anges för de nationella tillsynsmyndigheterna i artikel 8.”

    18) Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

    a) I punkt 1 andra meningen ska orden “i enlighet med förfarandet i artikel 22.2” ersättas med “vidta lämpliga genomförandeåtgärder och”.

    b) I punkt 6 ska orden “i enlighet med förfarandet i artikel 22.3 stryka dem från den förteckning över standarder och/eller specifikationer som anges i punkt 1” ersättas med “vidta lämpliga genomförandeåtgärder och ta bort dessa standarder och/eller specifikationer från den förteckning över standarder och/eller specifikationer som anges i punkt 1”.

    c) Följande punkt ska införas som punkt 6 a:

    ”6a. Genomförandeåtgärderna i punkterna 4 och 6 som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som anges i artikel 22.3. Kommissionen kan i särskilt brådskande fall tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 22.4.”

    19) Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

    a) Följande punkt ska läggas till som punkt 1 c:

    ”c) leverantörer av digitala televisionstjänster och utrustning samarbeta i tillhandahållandet av driftskompatibla televisionstjänster för slutanvändare med funktionshinder.”

    b) Punkt 3 ska utgå.

    20) Artikel 19 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 19 Harmoniseringsförfaranden

    1. När kommissionen konstaterar att skillnader i de nationella tillsynsmyndigheternas genomförande av de tillsynsuppgifter som anges i det här direktivet och särdirektiven skapar hinder för den inre marknaden, får kommissionen, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 9 i detta direktiv och artiklarna 6 och 8 i direktiv 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet), utfärda en rekommendation eller fatta ett beslut om harmonisering av genomförandet av bestämmelserna i det här direktivet och särdirektiven för att de mål som anges i artikel 8 ska uppnås. När den gör detta ska kommissionen i största möjliga utsträckning beakta det eventuella yttrandet från Europeiska myndigheten.

    2. När kommissionen utfärdar en rekommendation i enlighet med punkt 1, ska den göra så i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna tar största hänsyn till dessa rekommendationer när de utför sina uppgifter. Om en nationell tillsynsmyndighet väljer att inte följa en rekommendation, ska den meddela kommissionen detta och motivera sin ståndpunkt.

    3. Det beslut som nämns i punkt 1, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 22.3. Kommissionen kan i särskilt brådskande fall, tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 22.4.

    4. Åtgärderna som antas i enlighet med punkt 1 får omfatta en harmoniserad eller samordnad strategi för att hantera följande frågor:

    a) Ett konsekvent genomförande av tillsynsstrategier, inbegripet rättslig behandling av nya tjänster.

    b) Frågor om nummer, namn och adresser, inklusive nummerserier, möjlighet att flytta nummer och referenser, översättningssystem för nummer och adresser samt tillträde till 112-larmtjänster.

    c) Konsumentfrågor, inklusive tillgängligheten för elektroniska kommunikationstjänster och utrustning för slutanvändare med funktionshinder.

    d) Redovisningsuppgifter.

    5. Den europeiska myndigheten får på eget initiativ råda kommissionen om en åtgärd ska antas i enlighet med punkt 1.”

    21) Artikel 20.1 ska ersättas med följande:

    ”1. Om en tvist mellan tjänsteleverantörer uppstår i samband med existerande skyldigheter införda enligt detta direktiv eller särdirektiven där en av parterna är ett företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller tjänster i en medlemsstat, ska den berörda nationella tillsynsmyndigheten på begäran av någon av parterna, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2, så snart som möjligt, dock senast inom fyra månader, utom i undantagsfall, fatta ett bindande beslut för att lösa tvisten. Medlemsstaten ifråga ska kräva att alla parter samarbetar fullt ut med den nationella tillsynsmyndigheten.”

    22) Artikel 21 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 21 Lösning av gränsöverskridande tvister

    1. Förfarandet i punkterna 2, 3 och 4 ska tillämpas när en gränsöverskridande tvist inom det område som omfattas av detta direktiv eller särdirektiven uppkommer mellan parter i olika medlemsstater, om tvisten faller inom de nationella tillsynsmyndigheternas behörighet i minst två medlemsstater.

    2. Varje part får hänskjuta tvisten till de berörda nationella tillsynsmyndigheterna. De behöriga nationella tillsynsmyndigheterna ska samordna sina insatser för att lösa tvisten, i enlighet med målen i artikel 8.

    Varje nationell tillsynsmyndighet som är behörig i en sådan tvist kan begära att Europeiska myndigheten utfärdar en rekommendation i enlighet med artikel 18 i förordning […./EG] om vilken åtgärd som ska vidtas i enlighet med bestämmelserna i ramdirektivet och/eller särdirektiven för att lösa tvisten.

    När en sådan begäran har lämnats in till Europeiska myndigheten ska varje nationell tillsynsmyndighet som har behörighet i någon del av tvisten avvakta en rekommendation från Europeiska myndigheten i enlighet med artikel 18 i förordning [ /EG] innan den vidtar åtgärder för att lösa tvisten, utan att detta får påverka de nationella tillsynsmyndigheternas möjlighet att vidta brådskande åtgärder vid behov.

    Alla eventuella skyldigheter som den nationella tillsynsmyndigheten ålägger ett företag när den löser en tvist ska stämma överens med bestämmelserna i detta direktiv eller särdirektiven och i största möjliga utsträckning beakta den rekommendation som Europeiska myndigheten avgett i enlighet med artikel 18 i förordning […/EG].

    3. Medlemsstaterna får ge de behöriga nationella tillsynsmyndigheterna rätt att gemensamt vägra att lösa en tvist när andra mekanismer, t.ex. medling, finns att tillgå och är bättre ägnade att leda till att tvisten löses inom rimlig tid i enlighet med bestämmelserna i artikel 8.

    De ska utan dröjsmål underrätta parterna om detta. Om tvisten inte har lösts inom fyra månader och talan inte har väckts inför domstol av den part som begär prövning, ska de nationella tillsynsmyndigheterna på begäran av någon av parterna samordna sina insatser för att lösa tvisten i enlighet med bestämmelserna i artikel 8 och därvid i största möjliga utsträckning beakta varje rekommendation som avgetts av Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation i enlighet med artikel 18 i förordning […/EG].

    4. Det förfarande som anges i punkt 2 ska inte hindra någon av parterna från att väcka talan vid en domstol.”

    23) Följande artikel ska införas som artikel 21 a:

    ”Artikel 21 a Påföljder

    Medlemsstaterna ska bestämma vilka påföljder som är tillämpliga för överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv och särdirektiven och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Påföljderna måste vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen dessa bestämmelser senast den [ tidsfrist för genomförande av ändringsakten ] och utan dröjsmål informera kommissionen om alla senare ändringsförslag som påverkar dem.”

    24) Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”

    b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”

    25) Artikel 27 ska utgå.

    26) Bilagorna I och II ska utgå.

    Arti kel 2

    Ändringar i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet)

    Direktiv 2002/19/EG ska ändras på följande sätt:

    1) Artikel 2 a ska ersättas med följande:

    ”a) tillträde : när faciliteter och/eller tjänster görs tillgängliga för ett annat företag på fastställda villkor, med eller utan ensamrätt, i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster, leverera informationssamhällets tjänster eller sända innehåll. Bland annat omfattas följande: tillträde till nätelement samt tillhörande faciliteter, vilket kan inbegripa fast eller icke-fast anslutning av utrustning (detta inbegriper i synnerhet tillträde till accessnätet och till faciliteter och tjänster som är nödvändiga för att tillhandahålla tjänster över accessnätet), tillträde till fysisk infrastruktur inbegripet byggnader, ledningar och master; tillträde till relevanta programvarusystem inbegripet driftstödssystem, tillträde till nummeromvandling eller system som erbjuder likvärdiga funktioner, tillträde till fasta nät och mobilnät, i synnerhet för roaming; tillträde till system med villkorad tillgång för digitala televisionstjänster och tillträde till virtuella nättjänster.”

    2) Artikel 4.1 ska ersättas med följande:

    ”1. Operatörer av allmänna kommunikationsnät ska ha rätt och, när så begärs av andra auktoriserade företag i enlighet med artikel 4 i direktiv 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet), skyldighet att förhandla med varandra om samtrafik i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten, så att tillhandahållandet av och samverkan mellan tjänster kan säkerställas inom hela gemenskapen. Operatörerna ska erbjuda andra företag tillträde och samtrafik på villkor som överensstämmer med de skyldigheter som den nationella tillsynsmyndigheten inför i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 8.”

    3) Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2. Skyldigheter och villkor som införs i enlighet med punkt 1 ska vara objektiva, öppet redovisade, proportionella och icke-diskriminerande samt tillämpas i enlighet med förfarandena i artiklarna 6 och 7 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).”

    b) Artiklarna 3 och 4 ska utgå.

    4) Artikel 6.2 ska ersättas med följande:

    ”2. Mot bakgrund av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen får kommissionen anta genomförandeåtgärder för att ändra bilaga I. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 14.3. Kommissionen kan, i särskilt brådskande skäl, tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 14.4.

    När kommissionen utarbetar bestämmelserna som anges i denna punkt kan den biträdas av Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation (nedan kallad ‘Europeiska myndigheten’).”

    5) Artikel 7 ska utgå.

    6) Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

    a) I punkt 1 ska “artiklarna 9-13” ersättas med “artiklarna 9-13 a”

    b) Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

    i) Det första stycket ska ändras på följande sätt:

    - I den första strecksatsen ska “artikel 5.1 och 5.2 samt artikel 6” ersättas med “artikel 5.1 och artikel 6”.

    - I den andra strecksatsen ska “Europaparlamentets och rådets direktiv 97/66/EG av den 15 december 1997 om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet[32]” ersättas med “Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation[33])”.

    ii) Följande mening ska införas som andra mening i andra stycket:

    ”Kommissionen ska därvid i största möjliga utsträckning beakta yttrandet från Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation som avgetts i enlighet med artikel 4.3 m i förordning [……/EG].”

    7) Artikel 9.5 ska ersättas med följande:

    ”5. Kommissionen kan anta nödvändiga ändringar av bilaga II för att anpassa den till den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen. Åtgärderna, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 14.3. Kommissionen kan, i särskilt brådskande skäl, tillämpa det skyndsamma förfarande som anges i artikel 14.4. När kommissionen genomför bestämmelserna i denna punkt kan den biträdas av Europeiska myndigheten.”

    8) Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 1 f ska ersättas med följande:

    ”f) att erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnyttjande av faciliteter, som t.ex. det gemensamma utnyttjandet av ledningar, byggnader eller tillträde till byggnader, antenner eller master, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp,”

    b) Följande punkt ska läggas till som punkt 1 j:

    ”j) att erbjuda tillträde till tillhörande tjänster, såsom identitet, lokalisering och närvaro.”

    c) Följande punkt ska läggas till som punkt 3:

    ”3. När skyldigheter införs för en operatör om att tillhandahålla tillträde i enlighet med bestämmelserna i denna artikel får de nationella tillsynsmyndigheterna vid behov införa tekniska och operativa villkor för dem som tillhandahåller och/eller utnyttjar föreskrivet tillträde för att säkerställa normal nätdrift. Skyldigheter att följa särskilda tekniska standarder eller specifikationer ska följa standarderna och specifikationerna som fastställts i enlighet med artikel 17.1 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).”

    9) Följande artiklar ska införas som artikel 13a och artikel 13b:

    ”Artikel 13 a Funktionsseparering

    1. En nationell tillsynsmyndighet får, i enlighet med bestämmelserna i artikel 8 och i synnerhet det andra stycket i artikel 8.3, ålägga vertikalt integrerade företag en skyldighet att placera verksamhet som är relaterad till uppkopplingsprodukter för grossistleveranser i en oberoende operativ affärsenhet.

    Den affärsenheten ska leverera produkter och tjänster för tillgång till alla företag, inklusive andra affärsenheter inom moderbolaget, enligt samma tidsskalor och på samma villkor, bland annat vad gäller pris- och servicenivåer samt med hjälp av likadana system och förfaranden.

    2. När en nationell tillsynsmyndighet ska införa en skyldighet för funktionsseparering ska den inge en begäran till kommissionen som innefattar

    a) bevis för att införandet av lämpliga skyldigheter, bland dem som anges i artiklarna 9-13 för att uppnå effektiv konkurrens efter en samordnad analys av de aktuella marknaderna i enlighet med marknadsanalysförfarandet i artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet), inte har uppnått och inte heller i framtiden skulle uppnå en effektiv konkurrens, samt att det förekommer viktiga och kvarstående konkurrensproblem/marknadsmisslyckanden på flera av dessa produktmarknader,

    b) en analys av den förväntade verkan på den nationella tillsynsmyndigheten, på företaget och på dess motiv för att investera i sitt nät samt på andra intressenter, i synnerhet den förväntade inverkan på konkurrensen om infrastruktur och alla tänkbara effekter för konsumenterna som en följd av detta,

    c) ett förslag till den åtgärd som föreslås.

    3. I förslaget till åtgärd ska följande delar ingå:

    a) en exakt beskrivning av separeringens typ och nivå som särskilt anger den självständiga affärsenhetens rättsliga status,

    b) identifiering av den självständiga affärsenhetens tillgångar och de produkter eller tjänster som ska levereras av denna enhet,

    c) ledningsarrangemang för att säkerställa personalens oberoende i den självständiga affärsenheten och motsvarande bonusstruktur,

    d) regler för att säkerställa att skyldigheterna efterlevs,

    e) regler för att säkerställa öppna operativa förfaranden, i synnerhet gentemot andra intresserade parter,

    (f) ett övervakningsprogram för att säkerställa efterlevnad, inklusive en årsrapport.

    4. Efter kommissionen beslut om förslag till åtgärd antagen i enlighet med artikel 8.3 ska den nationella tillsynsmyndigheten utföra en samordnad analys av de olika marknaderna som är relaterade till accessnätet i enlighet med förfarandet i artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet). Utifrån sin bedömning ska den nationella tillsynsmyndigheten införa, behålla, ändra eller återkalla skyldigheter i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

    5. Ett företag som fått införa funktionell separering kan omfattas av någon av de skyldigheter som anges i artiklarna 9-13 på vilken marknad som helst där det anses ha ett betydande inflytande på marknaden i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) eller andra skyldigheter som godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 8.3.

    Artikel 13 b Frivillig separering av ett vertikalt integrerat företag

    1. Företag som ansetts ha ett betydande inflytande på en eller flera relevanta marknader i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) ska meddela den nationella tillsynsmyndigheten i förväg om de tänker överföra en väsentlig del av eller samtliga sina tillgångar i det lokala accessnätet till en separat juridisk enhet under ett annat ägarskap eller inrätta en separat affärsenhet för att erbjuda samtliga tjänsteleverantörer, inklusive sina egna fullt likvärdiga uppkopplingsprodukter.

    2. Den nationella tillsynsmyndigheten ska bedöma effekten av den avsedda transaktionen på befintliga tillsynsskyldigheter enligt direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

    Den nationella tillsynsmyndigheten ska genomföra en samordnad analys av accessnätets olika marknader i enlighet med förfarandet i artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

    Utifrån sin bedömning ska den nationella tillsynsmyndigheten införa, behålla, ändra eller återkalla skyldigheter i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

    3. Den juridiskt och/eller operativt separata affärsenheten kan åläggas någon av skyldigheterna som anges i artiklarna 9-13 på någon av de specifika marknader där den har ansetts ha ett betydande inflytande på marknaden i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) eller övriga skyldigheter godkända av kommissionen i enlighet med artikel 8.3.

    10) Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

    b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”

    Arti kel 3 Ändringar i direktiv 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet)

    Direktiv 2002/20/EG ska ändras på följande sätt:

    1) Artikel 2.2 ska ersättas med följande:

    ”2. Följande definition ska också gälla:

    allmänt tillstånd : en rättslig ram som upprättats av en medlemsstat för att säkerställa rättigheter för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och genom vilken det fastställs sektorsspecifika skyldigheter som kan gälla för alla eller vissa typer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i enlighet med det här direktivet.”

    2) I artikel 3.2 ska “artiklarna 5, 6 och 7” ersättas med följande

    “artiklarna 5, 6, 6 a och 7.”

    3) Artikel 5 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 5 Nyttjanderätter till radiofrekvenser och nummer

    1. Medlemsstaterna ska inte kräva att individuella nyttjanderätter beviljas som en förutsättning för utnyttjandet av radiofrekvenser, utan ska i stället knyta villkoren för användning av radiofrekvenser till det allmänna tillståndet, såvida det inte är berättigat att bevilja individuella rättigheter för att

    a) undvika en allvarlig risk för skadlig störning, eller

    b) uppfylla andra mål av allmänt intresse.

    2. Om individuella rättigheter måste beviljas för användningen av radiospektrum och nummer ska medlemsstaterna på begäran bevilja företag som tillhandahåller eller nyttjar nät eller tjänster enligt det allmänna tillståndet sådana rättigheter, om detta inte strider mot bestämmelserna i artiklarna 6, 6a, 7 och artikel 11.1 c i det här direktivet eller andra bestämmelser som ska säkerställa att dessa resurser används på ett effektivt sätt i enlighet med direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

    Utan att det påverkar eventuella specifika kriterier som medlemsstaterna fastlagt i förväg för att ge leverantörer innehållstjänster för radio- eller tv-sändning rätt att använda radiofrekvenser för att i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen tjäna det allmännas intresse ska sådana rättigheter beviljas i enlighet med ett objektivt, icke-diskriminerande och proportionellt förfarande med god insyn och när det gäller radiofrekvenser i enlighet med bestämmelserna i artikel 9 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet). Förfarandena ska även vara öppna, förutom i de fall där beviljandet av individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser för leverantörer av innehåll i radio- och tv-sändningar kan bevisas vara grundläggande för att kunna uppfylla en särskild skyldighet som i förväg definierats av medlemsstaten som nödvändig för att kunna uppfylla ett mål av allmänt intresse i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

    Medlemsstaterna ska vid beviljandet av nyttjanderätter ange om dessa kan överlåtas på rättsinnehavarens initiativ och under vilka villkor. I fråga om radiofrekvenser ska bestämmelserna överensstämma med artikel 9 b i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

    Om en medlemsstat ger användarrätt för en begränsad tidsperiod ska tidslängden vara adekvat för den berörda tjänsten med tanke på det mål som eftersträvas, och ska definieras i förväg.

    Varje individuell nyttjanderätt till radiofrekvenser som beviljas för tio år eller längre och som inte får överlåtas eller hyras ut mellan företagen i enlighet med artikel 9 b i ramdirektivet ska, vart femte år och första gången fem år efter dess utfärdande, granskas mot bakgrund av kriterierna i punkt 1. Om kriterierna för att bevilja individuella nyttjanderätter inte längre är tillämpbara ska den individuella nyttjanderätten ändras till ett allmänt tillstånd för användningen av radiofrekvenser, med en tidsfrist på högst fem år från det att granskningen avslutats eller så ska den få kunna överföras eller hyras ut fritt mellan företag.

    3. Beslut om nyttjanderätt ska fattas, meddelas och offentliggöras så snart som möjligt, för nummer som har tilldelats för särskilda ändamål i den nationella nummerplanen inom tre veckor och för radiofrekvenser som har tilldelats för elektronisk kommunikation i den nationella frekvensplanen inom sex veckor, efter det att fullständig ansökan mottagits av den nationella tillsynsmyndigheten. Denna senare tidsgräns får inte hindra tillämpningen av internationella avtal om användning av radiofrekvenser eller positioner i omloppsbanor.

    4. När beslut har fattats, efter samråd med berörda parter i enlighet med artikel 6 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet), om att nyttjanderätter till nummer av exceptionellt ekonomiskt värde ska beviljas genom konkurrensförfaranden eller jämförande urvalsförfaranden får medlemsstaterna förlänga maximiperioden på tre veckor med ytterligare högst tre veckor.

    När det gäller konkurrensförfaranden eller jämförande urvalsförfaranden för radiofrekvenser ska artikel 7 vara tillämplig.

    5. Medlemsstaterna får inte begränsa antalet nyttjanderätter som ska beviljas annat än när detta är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radiofrekvenser i enlighet med artikel 7.

    6. De nationella tillsynsmyndigheterna ska säkerställa att radiofrekvenserna används effektivt i enlighet med artikel 9.2 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet). De ska även säkerställa att konkurrensen inte snedvrids som resultat av någon överlåtelse eller ansamling av nyttjanderätter för radiofrekvenser. I sådana fall får medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder som t.ex. att minska, återkalla eller tvinga fram en försäljning av en nyttjanderätt för radiofrekvenser.”

    4) Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1. Det allmänna tillståndet för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster samt nyttjanderätter till radiofrekvenser och nummer får endast omfattas av villkoren som finns angivna i bilaga I. Dessa villkor ska vara icke-diskriminerande, proportionella och öppet redovisade och när det gäller nyttjanderätter till radiofrekvenser i enlighet med artikel 9 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).”

    b) I punkt 2 ska “artiklarna 16, 17, 18 och 19 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster)” ersättas med “artikel 17 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster)”.

    c) Ordet ”bilagan” ska i punkt 3 ersättas med ”bilaga I”.

    5) Följande artiklar ska införas som artikel 6 a och artikel 6 b:

    ”Artikel 6 a Harmoniseringsåtgärder

    1. Kommissionen får anta följande genomförandeåtgärder för att uppnå målen i artikel 1, utan att det påverkar artikel 5.2 i det här direktivet:

    a) identifiera radiofrekvensband vars användning ska omfattas av allmänna tillstånd eller individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser,

    b) identifiera nummerserier som ska harmoniseras på gemenskapsnivå,

    c) harmonisera förfaranden för beviljandet av allmänna tillstånd eller individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer,

    d) harmonisera de angivna villkoren i bilaga II som rör allmänna tillstånd eller individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer,

    e) sörja för ändringar eller återkallanden av tillstånd eller nyttjanderätter och förfarandena rörande punkt d,

    f) fastställa förfaranden för urvalet av företag som ska beviljas individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer av de nationella tillsynsmyndigheterna, där det är lämpligt i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 b.

    Åtgärderna som anges i punkterna a-d och punkt f som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 14a.3. Kommissionen kan, i särskilt brådskande fall, tillämpa det skyndsamma förfarandet som anges i artikel 14a.4.

    2. De åtgärder som anges i punkt 1 får, där det är lämpligt, ge medlemsstaterna möjlighet att inge en motiverad begäran om partiellt och/eller tillfälligt undantag från dessa åtgärder.

    Kommissionen ska bedöma om begäran är berättigad genom att beakta den särskilda situationen i den medlemsstaten och kan sedan bevilja ett partiellt och/eller tillfälligt undantag, förutsatt att detta inte otillbörligt fördröjer förverkligandet av genomförandeåtgärderna som anges i punkt 1 eller skapar otillbörliga skillnader i konkurrens- eller rättsliga situationer mellan medlemsstaterna.

    3. Kommissionen får vid genomförandet av bestämmelserna i denna artikel biträdas av Europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation (nedan kallad ‘Europeiska myndigheten’).” Kommissionen ska därvid i största möjliga utsträckning beakta ett eventuellt yttrande från Europeiska myndigheten som avgetts i enlighet med artikel 11 i förordning [ ].

    Arti kel 6 b Gemensamt urvalsförfarande för utfärdande av rättigheter

    1. De tekniska genomförandeåtgärder som anges i punkt 6a.1 f tillåter att Europeiska myndigheten lägger fram förslag på urvalet av företag som ska beviljas individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer, i enlighet med artikel 12 i förordning [..].

    I sådana fall ska det i åtgärden anges under vilken period som Europeiska myndigheten ska genomföra urvalet, förfarande, regler och villkor för urvalet samt detaljer om eventuella administrativa avgifter och avgifter som ska åläggas innehavarna av nyttjanderätter för radiofrekvenser och/eller nummer, för att säkerställa en optimal användning av spektrum eller nummerresurser. Urvalsförfarandet ska vara öppet, icke-diskriminerande, objektivt och med god insyn.

    2. Kommissionen ska, samtidigt som den tar största möjliga hänsyn till yttrandet från Europeiska myndigheten, anta en åtgärd om urval av företag som ska beviljas individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer. I åtgärden ska det anges en tidsperiod inom vilken de nationella tillsynsmyndigheterna kan utfärda dessa nyttjanderätter. Kommissionen ska agera i enlighet med förfarandet som anges i artikel 14a.2.”

    6) Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt

    i) Den inledande frasen ska ersättas på följande sätt:

    ”1. Om en medlemsstat överväger huruvida den ska begränsa det antal nyttjanderätter som ska beviljas till radiofrekvenser eller huruvida den ska förlänga befintliga rättigheter annat än i enlighet med villkoren som anges i de rättigheterna, ska den bland annat”

    ii) Punkt c ska ersättas med följande:

    ”c) offentliggöra alla beslut om att begränsa beviljandet av nyttjanderätter eller förnyandet av nyttjanderätter och ange skälen för detta,”

    c) Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3. Om beviljandet av nyttjanderätter till radiofrekvenser måste begränsas ska medlemsstaterna bevilja sådana rättigheter på grundval av objektiva, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella urvalskriterier. För urvalskriterierna ska vederbörlig vikt fästas vid huruvida målen i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) och artikel 9 i det direktivet har uppnåtts.”

    d) I punkt5 ska “artikel9” ersättas med “artikel9b”.

    7) Artikel 8 ska utgå.

    8) Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

    a) Punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande:

    ”1. De nationella tillsynsmyndigheterna ska övervaka och kontrollera att företagen uppfyller de villkor som gäller för det allmänna tillståndet eller nyttjanderätterna och de särskilda skyldigheter som anges i artikel 6.2 i enlighet med artikel 11.

    De nationella tillsynsmyndigheterna ska ha befogenheter att kräva att de företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster som omfattas av det allmänna tillståndet eller som har nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer tillhandahåller alla de uppgifter som anges i artikel 11 och som krävs för att kontrollera att företaget uppfyller de villkor som gäller för det allmänna tillståndet eller nyttjanderätterna eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 6.2.

    2. Om en nationell tillsynsmyndighet finner att ett företag inte uppfyller ett eller flera av villkoren för det allmänna tillståndet eller nyttjanderätterna eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 6.2, ska den underrätta företaget om detta och ge företaget möjlighet att inkomma med synpunkter inom en rimlig tidsperiod.

    3. Den berörda myndigheten ska ha befogenheter att kräva att överträdelsen som anges i punkt 2 upphör, antingen direkt eller inom en rimlig tidsperiod, och ska vidta lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att villkoren uppfylls.

    Medlemsstaterna ska i detta syfte ge de berörda myndigheterna befogenheter att vid behov införa ekonomiska sanktioner. Företaget ska genast informeras om åtgärderna och motiven för dessa sanktioner och en rimlig tidsfrist ska fastställas för företaget för att genomföra åtgärden.”

    b) Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4. Medlemsstaterna ska, trots bestämmelserna i punkterna2 och3, ge den lämpliga myndigheten befogenheter att införa ekonomiska sanktioner vid behov för företag som inte tillhandahåller information i enlighet med de införda skyldigheterna enligt artiklarna11.1a ellerb i detta direktiv eller artikel9 i direktiv2002/19/EG (tillträdesdirektivet) inom en rimlig tidsfrist som fastställts av den nationella tillsynsmyndigheten.”

    c) Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5. Om villkoren för det allmänna tillståndet, nyttjanderätterna eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 6.2 upprepat och allvarligt åsidosätts, och om åtgärder enligt punkt 3 i den här artikeln i syfte att säkerställa efterlevnad inte gett resultat, får den nationella tillsynsmyndigheten hindra ett företag från att fortsätta att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster eller tillfälligt upphäva eller återkalla nyttjanderätterna. Sanktioner och påföljder som är effektiva, proportionella och avrådande kan tillämpas för att omfatta perioden för en viss överträdelse, även om överträdelsen i efterhand har korrigerats.”

    d) Punkt 6 ska ersättas med följande:

    ”6. Om den berörda myndigheten har bevis på att uppfyllandet av villkoren för det allmänna tillståndet, nyttjanderätterna eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 6.2 brister och det utgör ett direkt och allvarligt hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller kommer att orsaka allvarliga ekonomiska eller operativa problem för andra som leverantörer eller användare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster, får den trots bestämmelserna i punkterna 2, 3 och 5 i den här artikeln vidta brådskande provisoriska åtgärder för att åtgärda problemet innan den fattar ett slutligt beslut. Det berörda företaget ska därefter ges en rimlig möjlighet att lämna synpunkter och föreslå åtgärder. I förekommande fall får den berörda myndigheten bekräfta de provisoriska åtgärderna, som ska gälla i maximalt tre månader.”

    9) I artikel 11 ska ordet “bilagan” i punkt 1 a och punkt 1 b ersättas med “bilaga I”.

    10) Artikel 14 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 14 Ändring av rättigheter och skyldigheter

    1. Medlemsstaterna ska garantera att rättigheter, villkor och förfaranden avseende allmänna tillstånd och nyttjanderätter eller rättigheter att installera faciliteter endast ändras i sakligt motiverade fall och på ett proportionellt sätt, vid behov med beaktande av de särskilda villkor som gäller för överförbara nyttjanderätter till radiofrekvenser. Anmälan ska göras på lämpligt sätt om avsikten att företa sådana ändringar och berörda parter, inbegripet användare och konsumenter, ska få en tillräcklig tidsfrist på minst fyra veckor, utom i undantagsfall, för att kunna lämna sina synpunkter på de föreslagna ändringarna.

    2. Medlemsstaterna ska inte begränsa eller återkalla rättigheter att installera faciliteter eller nyttjanderätter till radiofrekvenser före utgången av den tidsperiod för vilken de tilldelats utom när detta är berättigat och sker i enlighet med relevanta nationella bestämmelser om kompensation för återkallande av rättigheter.”

    11) Följande artikel ska införas som artikel 14 a:

    ”Artikel 14 a Kommitté

    1. Kommissionen ska biträdas av kommunikationskommittén.

    2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

    3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 a.1–5 a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

    4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 a.1, 5 a.2, 5 a.4 och 5 a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”

    12) Artikel 15.1 ska ersättas med följande:

    ”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att all relevant information om rättigheter, villkor, förfaranden, administrativa avgifter, kostnader och beslut som rör allmänna tillstånd, nyttjanderätter och rätter att installera faciliteter offentliggörs och hålls aktuell på ett lämpligt sätt så att alla berörda parter lätt kan få tillgång till informationen.”

    13) I artikel 17 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

    ”1. Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 9 a i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) ska medlemsstaterna den 31 december 2009 bringa redan befintliga tillstånd i överensstämmelse med artiklarna 5, 6, 7 och bilaga I i detta direktiv senast den 31 december 2010.

    2. När tillämpning av punkt 1 leder till en nedskärning i rättigheterna eller utvidgade skyldigheter enligt redan befintliga tillstånd kan medlemsstaterna förlänga giltighetsperioden för de rättigheterna och skyldigheterna till och med nio månader efter 30 september 2011 förutsatt att rättigheterna för andra företag som omfattas av gemenskapslagstiftningen inte påverkas av detta. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen om dessa förlängningar och ange skälen till dem.”

    14) Bilagan ska ändras enligt bilaga I till det här direktivet.

    15) En ny bilaga II, vars text återges i bilagan till det här direktivet, ska läggas till.

    Artikel 4 Upphävande

    Förordning (EG) nr 2887/2000 ska upphöra att gälla.

    Arti kel 5 Genomförande

    1) Medlemsstaterna ska senast den [..] anta och offentliggöra de lagar, förordningar och administrativa bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast skicka texten till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

    De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den [...].

    När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Medlemsstaterna ska fastställa hur en sådan hänvisning ska göras.

    2) Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texterna till de huvudsakliga bestämmelser i den nationella lagstiftningen som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

    Arti kel 6 Ikraftträdande

    Detta direktiv träder i kraft den […] dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Arti kel 7 Adressater

    Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

    Utfärdat i Bryssel den

    På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

    Ordförande Ordförande [...] [...]

    BILAGA I

    Bilagan till direktiv 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet) ska ändras på följande sätt:

    1) Rubriken “Bilaga” ska ersättas med rubriken “Bilaga I”.

    2) Det första stycket ska ersättas med följande:

    ”Villkoren i denna bilaga utgör en uttömmande förteckning över de villkor som maximalt får knytas till allmänna tillstånd (del A), nyttjanderätter till radiofrekvenser (del B) och nyttjanderätter till nummer (del C) enligt artiklarna 6.1 och 11.1 a, inom de tillåtna gränserna enligt artiklarna 5, 6, 7, 8 och 9 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).”

    3) Del A ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4. Slutanvändares tillträde till nummer i den nationella nummerplanen, nummer från europeiskt nummerutrymme (ETNS) och den allmänna internationella frisamtalstjänsten (UIFN) och villkor i enlighet med direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster).”

    b) Punkt 7 ska ersättas med följande:

    ”7. Skydd av personuppgifter och privatliv som är specifikt för sektorn för elektronisk kommunikation i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation)[34].”

    c) Punkt 8 ska ersättas med följande:

    ”8. Konsumentskyddsbestämmelser som är specifika för sektorn för elektronisk kommunikation, inbegripet villkor enligt direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) och villkor om tillträde för användare med funktionshinder i enlighet med artikel 7 i det direktivet.”

    d) I punkt 11 och punkt 16 ska “direktiv 97/66/EG” ersättas med “direktiv 2002/58/EG”.

    e) Följande punkt ska läggas till som punkt 11 a:

    ”11.a Användarvillkor för kommunikation från offentliga myndigheter till allmänheten för att varna om överhängande hot och för att lindra konsekvenserna efter stora katastrofer.”

    f) I punkt 12 ska orden “och trygga sändningar till allmänheten” utgå.

    g) Följande punkt ska läggas till som punkt 19:

    ”19. Överensstämmelse med nationella åtgärder som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv2001/29/EG[35] och Europaparlamentets och rådets direktiv2004/48/EG[36] .“

    4) Del B ska ändras på följande sätt:

    a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1. Skyldighet att tillhandahålla en tjänst eller använda en typ av teknik för vilken nyttjanderätt till frekvensen har beviljats, i lämpliga fall inbegripet krav på täckning.”

    b) Punkt 2 ska utgå.

    c) I punkt 4 ska orden “med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella frekvensplanen” utgå.

    d) Punkt 7 ska ersättas med följande:

    ”7. Frivilliga åtaganden som det företag som erhåller nyttjanderätten har gjort under ett urvalsförfarande baserat på konkurrens eller jämförelse.”

    e) Följande punkt ska läggas till som punkt 9:

    ”9. Skyldigheter knutna till användningen av radiofrekvenser för försöksändamål.”

    5) I del C ska punkt 8 ersättas med följande:

    ”8. Frivilliga åtaganden som under ett urvalsförfarande baserat på konkurrens och jämförelse har gjorts av det företag som erhåller nyttjanderätten.”

    BILAGA II

    Följande bilaga II ska läggas till direktiv 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet):

    ”BILAGA II

    Villkor som får harmoniseras i enlighet med punkt d i artikel 6a.1

    1) Villkor knutna till nyttjanderätter till radiofrekvenser enligt följande:

    a) Giltigheten för nyttjanderätterna till radiofrekvenser.

    b) Det territoriella tillämpningsområdet för rättigheterna.

    c) Möjligheten att överföra rättigheten till andra radiofrekvensanvändare, liksom villkoren och förfarandena avseende detta.

    d) Metoden för att bestämma användaravgifter för nyttjanderätter till radiofrekvenser.

    e) Antalet nyttjanderätter som kan beviljas ett företag.

    f) Villkor som anges i del B i bilaga I.

    2) Villkor knutna till nyttjanderätter till nummer enligt följande:

    g) Giltigheten för nyttjanderätterna till berörda nummer.

    h) Det område inom vilket de är giltiga.

    i) Eventuella särskilda tjänster eller användningsområden som numren ska reserveras för.

    j) Nyttjanderätternas överförbarhet och möjlighet att flytta nummer.

    k) Metoden för att avgöra användaravgifter (ifall det förekommer några) för nyttjanderätterna till nummer.

    l) Villkor som anges i del C i bilaga I.”[pic][pic][pic][pic][pic][pic]

    [1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, EGT L 108, 24.4.2002.

    [2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, EGT L 108, 24.4.2002.

    [3] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter, EGT L 108, 24.4.2002.

    [4] KOM(2007) 698.

    [5] KOM(2007) 699.

    [6] SEK(2007) 1472.

    [7] KOM(2007) 696.

    [8] KOM(2006) 334 slutlig.

    [9] EUT L 69, 16.3.2005, s. 67.

    [10] Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – En europeisk rymdpolitik, KOM(2007) 212 slutlig, 26.4.2007.

    [11] Se fotnot 8.

    [12] KOM(2005) 400.

    [13] EGT L 336, 30.12.2000, s. 4.

    [14] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation, EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

    [15] EUT C , , s. .

    [16] EUT C , , s. .

    [17] EUT C , , s. .

    [18] EUT C , , s. .

    [19] EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.

    [20] EGT C 108, 24.4.2002, s. 7.

    [21] EGT L 108, 24.4.2002, s. 21.

    [22] EGT L 108, 24.4.2002, s. 51.

    [23] EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

    [24] EUT C , , s. .

    [25] EGT L 91, 7.4.1999, s. 10.

    [26] EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.

    [27] Kommissionens rekommendation av den 11 februari 2003 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. C(2003) 497.

    [28] EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.

    [29] EGT L 336, 30.12.2000, s. 4.

    [30] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

    [31] EGT L 201, 31.7.2002, s. 37. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/24/EG (EUT L 105, 13.4.2006, s. 54).

    [32] EGT L 24, 30.1.1998, s. 1.

    [33] EGT L 201, 31.7.2002, s. 37. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/24/EG (EUT L 105, 13.4.2006, s. 54).

    [34] EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

    [35] EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

    [36] EUT L 157, 30.4.2004, s. 45.

    Top