This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52007PC0376
Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council amending the annexes to Regulation (EC) No 883/2004 on the coordination of social security systems
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av bilagorna till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av bilagorna till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen
/* KOM/2007/0376 slutlig - COD 2007/0129 */
Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om ändring av bilagorna till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen /* KOM/2007/0376 slutlig - COD 2007/0129 */
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 3.7.2007 KOM(2007) 376 slutlig 2007/0129 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av bilagorna till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (framlagt av kommissionen) MOTIVERING BAKGRUND | 110 | Motiv och syfte Förordning (EG) nr 883/2004, genom vilken de sociala trygghetssystemen i EU moderniseras och förenklas, trädde i kraft i maj 2004 men är ännu inte tillämplig. För att förordningen skall bli tillämplig måste dess bilagor färdigställas. | 120 | Allmän bakgrund Förordning (EG) nr 883/2004 skall ersätta förordning (EEG) nr 1408/71, som innehåller gällande bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. Genom den nya förordningen förenklas och moderniseras den nuvarande lagstiftningen. I förordning (EG) nr 833/2004 föreskrivs att innehållet i bilagorna II och X skall fastställas före den dag då den förordningen börjar tillämpas. De övriga bilagorna behöver uppdateras, främst för att ta hänsyn till uppgifterna för de medlemsstater som har anslutit sig till EU efter antagandet av förordningen den 29 april 2004. | 130 | Gällande bestämmelser Bilagorna II och X i förordning (EG) nr 883/2004, som ännu inte har utarbetats, skall innehålla bestämmelser som har motsvarigheter i bilagorna III och IIa i förordning nr 1408/71. De övriga bilagor som ändras genom detta förslag innehåller redan bestämmelser för flera medlemsstater, men de behöver kompletteras med uppgifter för de medlemsstater som har anslutit sig till EU efter den 29 april 2004. För vissa av dessa bilagor finns också motsvarande bestämmelser i förordning nr 1408/71. Bilaga I del 1 (bidragsförskott) och bilagorna III och IV (särskilda bestämmelser om sjukvårdsförmåner) gäller dock endast förordning (EG) nr 883/2004. | 141 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. | SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS | Samråd med berörda parter | 211 | Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Alla medlemsstater har uppmanats att lämna in förslag till uppgifter om nationell lagstiftning som skall föras in i bilagorna. Kommissionen har därefter granskat förslagen och diskuterat dem närmare med tjänstemän från de berörda medlemsstaterna. | 212 | Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats Nästan alla förslag från medlemsstaterna godtogs. Vissa drogs tillbaka efter diskussion med kommissionen, eftersom det konstaterades att de inte var nödvändiga. | Extern experthjälp | 229 | Någon extern experthjälp har inte behövts. | 230 | Konsekvensanalys Genom förordning (EG) nr 883/2004 förenklas och moderniseras den nuvarande lagstiftningen. I förordningen föreskrivs att innehållet i bilagorna II och X skall fastställas före den dag då den förordningen börjar tillämpas. De övriga bilagorna behöver uppdateras för att ta hänsyn till uppgifterna för de medlemsstater som har anslutit sig till EU efter den 29 april 2004. Förordning (EG) nr 883/2004 underlättar samordningen av medlemsstaternas sociala trygghetssystem och moderniserar och förenklar gällande förfaranden. Detta kommer att leda till förbättringar jämfört med gällande lagstiftning och till bättre administrativa förfaranden för alla som brukar förordningen, t.ex. nationella socialförsäkringsmyndigheter, arbetsgivare (särskilt små och medelstora företag) och enskilda medborgare. | RÄTTSLIGA ASPEKTER | 305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Varje bilaga i förordningen innehåller bestämmelser som rör de enskilda medlemsstaterna. I förordningen föreskrivs att innehållet i bilagorna II (bestämmelser i konventioner som skall fortsätta att gälla) och X (särskilda icke avgiftsfinansierade kontanta förmåner) skall fastställas före den dag då förordningen börjar tillämpas. Bilagorna I, III, IV, VI, VIII, IX och XI bör ändras för att ta hänsyn till uppgifterna för de medlemsstater som har anslutit sig till Europeiska unionen efter den 29 april 2004. I vissa bilagor krävs ytterligare smärre ändringar för att beakta den senaste tidens utveckling i de övriga medlemsstaterna. | 310 | Rättslig grund Artiklarna 42 och 308 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. | 320 | Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte faller inom gemenskapens exklusiva behörighet. | Medlemsstaterna kan av följande skäl själva inte i tillräcklig utsträckning uppnå målen för förslaget: | 321 | Gemenskapsåtgärder i form av samordning inom området för social trygghet krävs enligt artikel 42 i fördraget och sådana åtgärder är nödvändiga för att garantera att den rätt till fri rörlighet som föreskrivs i fördraget kan utövas fullt ut. Utan denna samordning kan det tänkas att den fria rörligheten inte skulle fungera, eftersom människor skulle vara mindre benägna att utnyttja denna rättighet om det i praktiken innebär att man går miste om rätt till socialförsäkringsförmåner som förvärvats i en annan medlemsstat. Den nuvarande gemenskapslagstiftningen om social trygghet syftar inte till att ersätta de sociala trygghetssystemen på nationell nivå. Det bör betonas att den förordning som föreslås inte är en harmoniseringsåtgärd och att den inte går längre än vad som krävs för en effektiv samordning. Förslaget syftar i huvudsak till att förenkla de nuvarande bestämmelserna. | Åtgärder på gemenskapsnivå kommer att göra det lättare att uppnå målen för förslaget av följande skäl. | 324 | Samordning av de sociala trygghetssystemen kan ske endast på EU-nivå. Målet är att se till att samordningen av de sociala trygghetssystemen fungerar effektivt i alla medlemsstater. | 325 | Eftersom förslaget är en ren samordningsåtgärd kan de kvalitativa indikatorerna endast tillämpas på gemenskapsnivå. Förslaget kommer att leda till en effektivare samordning av medlemsstaternas sociala trygghetssystem. | 327 | Medlemsstaterna ansvarar även fortsättningsvis för organisationen och finansieringen av sina sociala trygghetssystem. | Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. | Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: | 331 | Förordning (EG) nr 883/2004 kräver redan denna typ av åtgärd, eftersom de bilagor som skall ändras ingår i den förordningen. | 332 | Förslaget underlättar samordningen av de sociala trygghetssystemen för medlemsstaterna och gagnar därför både de enskilda medborgarna och de nationella socialförsäkringsmyndigheterna. | Val av regleringsform | 341 | Föreslagen regleringsform: förordning. | 342 | Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Det finns inga andra möjligheter, eftersom förordning (EG) nr 883/2004 redan kräver denna typ av åtgärd och bilagorna ingår i den förordningen. | BUDGETKONSEKVENSER | 409 | Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. | YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR | 510 | Förenklingar | 511 | Förslaget innebär att lagstiftningen förenklas. | 512 | Förordning (EG) nr 883/2004 innehåller mer förenklade bestämmelser och förfaranden än föregångaren, förordning nr 1408/71. | 560 | Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget gäller en EES-fråga, och bör därför gälla även EES. | 570 | Närmare redogörelse för förslaget Genom punkt 1 i bilagan till förslaget ändras bilaga I till förordning (EG) nr 883/2004, som avser bidragsförskott (del 1) och särskilda bidrag vid barns födelse och vid adoption (del 2). I artikel 1 z föreskrivs att de utbetalningar och bidrag som anges i bilaga I inte är ”familjeförmåner ” i den mening som avses i förordningen. De utbetalningar och bidrag som anges i bilaga I faller därför utanför förordningens tillämpningsområde. Genom ändringsrättsakten förs fler förmåner in i förteckningarna i bilagan. I punkt 2 i bilagan till förslaget fastställs innehållet i bilaga II till förordning (EG) nr 883/2004, som avser sådana bilaterala konventioner mellan medlemsstaterna som skall fortsätta att gälla. I artikel 8.1 i förordningen fastställs att den förordningen inom sitt tillämpningsområde skall ersätta alla konventioner om social trygghet som är tillämpliga mellan medlemsstaterna. Sådana konventioner skall dock fortsätta att tillämpas, under förutsättning att de är mer gynnsamma för förmånstagarna eller följer av specifika historiska förhållanden och har tidsbegränsad verkan. Dessa konventioner är förtecknade i bilaga II. Vissa av dessa konventioner är dock inte tillämpliga på alla personer som omfattas av förordningen, och dessa anges i del B i bilagan. Uppgifterna är i stort sett desamma som de som finns i bilaga III i förordning nr 1408/71, dvs. gällande bestämmelser som motsvarar bilaga II i förordning (EG) nr 883/2004. Genom punkt 3 i bilagan till förslaget ändras bilaga III till förordning (EG) nr 883/2004, som gäller en begränsning av rätten till vårdförmåner för en gränsarbetares familjemedlemmar. Enligt artikel 17 i förordningen skall personer som är bosatta i en annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten (den stat som ansvarar för att tillhandahålla social trygghet) omfattas av sjukförsäkringen i den behöriga medlemsstaten, men de skall ha rätt till vårdförmåner i bosättningslandet som om de vore försäkrade enligt lagstiftningen i det landet. Det gäller även för den försäkrade personens familjemedlemmar. I artikel 18.1 i förordningen föreskrivs att dessa personer även skall ha rätt till vårdförmåner under vistelse i den behöriga medlemsstaten. I artikel 18.2 görs dock ett undantag för gränsarbetares familjemedlemmar. (Begreppet ”gränsarbetare” definieras i artikel 1 f som en person som arbetar i en medlemsstat men som är bosatt i en annan medlemsstat, dit personen återvänder åtminstone en gång i veckan.) En gränsarbetares familjemedlemmar skall under vistelse i den behöriga medlemsstaten ha rätt till vårdförmåner enligt artikel 19, om den medlemsstaten är förtecknad i bilaga III. Följden av detta är att dessa personer endast har rätt till de mer begränsade förmåner som omfattas av den artikeln (vårdförmåner som av medicinska skäl blir nödvändiga under vistelsen). Genom ändringsrättsakten förs fler medlemsstater in i förteckningen i bilagan. Genom punkt 4 i bilagan till förslaget ändras bilaga IV till förordning (EG) nr 883/2004, som gäller ytterligare rättigheter till vårdförmåner för pensionstagare som återvänder till den behöriga medlemsstaten. I artikel 27.1 i förordningen fastställs att pensionstagare och deras familjemedlemmar som är bosatta utanför den behöriga medlemsstaten normalt skall ha rätt till vårdförmåner enligt artikel 19 (se ovan) när de vistas i en annan medlemsstat. I artikel 27.2 fastställs dock att dessa personer har rätt till vårdförmåner under vistelse i den behöriga medlemsstaten, om den medlemsstaten är förtecknad i bilaga IV. Följden är att dessa personer har oinskränkt rätt till vårdförmåner, istället för de begränsade förmånerna enligt artikel 19. Genom ändringsrättsakten förs fler medlemsstater in i förteckningen i bilagan. Bilaga V till förordning (EG) nr 883/2004 ändras inte, eftersom inga medlemsstaterna har begärt det. Genom punkt 5 i bilagan till förslaget ändras bilaga VI till förordning (EG) nr 883/2004, som avser fastställande av typ A-lagstiftning som omfattas av den särskilda samordningen. Enligt artikel 44.1 avses med ”typ A-lagstiftning” varje lagstiftning enligt vilken invaliditetsförmånernas storlek är oberoende av försäkrings- eller bosättningsperiodernas längd och som uttryckligen har inkluderats i bilaga VI. Typ A-förmåner omfattas av ett särskilt system för samordning av social trygghet. Generellt skall en person som har rätt till typ A-förmåner ha oinskränkt rätt till invaliditetsförmåner från den medlemsstat enligt vars lagstiftning rätten till förmånen uppkommer. (Enligt typ B-systemet, där en person får skilda förmåner från varje medlemsstat där han eller hon varit försäkrad, beräknas däremot varje förmån proportionellt.) Genom ändringsrättsakten förs specificerad lagstiftning för vissa medlemsstater in i förteckningen i bilagan. Genom punkt 6 i bilagan till förslaget ändras bilaga VII till förordning (EG) nr 883/2004, som avser överensstämmelse mellan medlemsstaternas lagstiftning om villkoren för graden av invaliditet. Enligt artikel 46 i förordningen skall varje medlemsstat göra en oberoende bedömning av graden av invaliditet när en person har rätt till invaliditetsförmåner från mer än en medlemsstat. I artikel 46.3 föreskrivs dock att ett beslut som har fattats av en medlemsstat om en sökandes invaliditetsgrad skall vara bindande för andra medlemsstater, under förutsättning att överensstämmelse mellan dessa medlemsstaters lagstiftningar om villkoren för graden av invaliditet bekräftas i bilaga VII. Bilaga VII innehåller för närvarande uppgifter om överensstämmelse mellan fyra medlemsstater: Belgien, Frankrike, Italien och Luxemburg. På grund av de ändringar som nyligen gjorts i luxemburgsk lagstiftning föreligger inte längre någon överensstämmelse mellan luxemburgsk lagstiftning och lagstiftningen i de övriga medlemsstaterna, och de uppgifter som rör Luxemburg stryks därför i bilagan. Genom punkt 7 i bilagan till förslaget ändras bilaga VIII till förordning (EG) nr 883/2004, som avser fall då den proportionellt beräknade förmånen åsidosätts (del 1) eller inte är tillämplig (del 2). I artikel 52.4 i förordningen föreskrivs att om beräkningarna alltid leder till resultatet att den oberoende förmånen (enligt en enskild medlemsstats lagstiftning) är lika med eller överstiger den proportionellt beräknade förmånen, får den behöriga institutionen underlåta att göra den proportionella beräkningen, enligt villkoren i tillämpningsförordningen. Enligt artikel 52.5 görs ingen proportionell beräkning när tidsperioderna inte påverkar beräkningen (t.ex. fonderade system). För att undantagen i artikel 52 skall gälla måste de berörda systemen vara förtecknade i bilaga VIII. Ändringarna i artikel 52 och i bilaga VIII har delvis beslutats under förhandlingarna i rådet om förslaget till bilaga XI (rådets dokument 15598/06 SOC 556 CODEC 1352). Bilaga VIII kommer efter införande av ändringarna enligt det förslaget att innehålla uppgifter för alla medlemsstater utom Bulgarien och Rumänien. Genom denna ändringsrättsakt införs därför i bilagan endast uppgifter som rör Bulgarien och Rumänien. Genom punkt 8 i bilagan till förslaget ändras bilaga IX till förordning (EG) nr 883/2004, som avser sammanträffande av förmåner av samma slag. Medlemsstaterna får införa bestämmelser mot överlappande förmåner för att förhindra att en person får rätt till två eller fler liknande förmåner för samma period. Genom artikel 54 i förordningen begränsas tillämpningen av medlemsstaternas bestämmelser mot sammanträffande av förmåner. Dessa bestämmelser får inte tillämpas på proportionellt beräknade förmåner. De får tillämpas på oberoende förmåner endast om den förmånen uppfyller villkoren i artikel 54.2 och är förtecknad i bilaga IX. Villkoren i artikel 54.2 är antingen att förmånens storlek inte är beroende av försäkrings- eller bosättningsperiodens längd (del I i bilagan) eller att förmånens storlek bestäms på grundval av en tillgodoräknad period (del II i bilagan). Undantag görs för avtal som är förtecknade i del III i bilagan. Genom ändringsrättsakten förs specificerad lagstiftning för vissa medlemsstater in i förteckningarna i bilagan. I punkt 9 i bilagan till förslaget fastställs innehållet i bilaga X till förordning (EG) nr 883/2004, som avser särskilda icke avgiftsfinansierade kontanta förmåner. I artikel 70 i förordningen fastställs särskilda bestämmelser för förmåner av detta slag, som är en kombination av socialförsäkringsförmån och socialbidrag. Till skillnad från de övriga förmåner som omfattas av förordningen kan särskilda icke avgiftsfinansierade kontanta förmåner inte exporteras. De utbetalas alltså bara när mottagaren är bosatt i den utbetalande medlemsstaten. I bilagan finns en förteckning över särskilda icke avgiftsfinansierade kontanta förmåner för varje medlemsstat. Uppgifterna i bilagan är i stort sett desamma som de som förts in i bilaga IIa i förordning nr 1408/71, dvs. gällande bestämmelser som motsvarar bilaga X i förordning (EG) nr 883/2004. Genom punkt 10 i bilagan till förslaget ändras bilaga XI till förordning (EG) nr 883/2004, som gäller särskilda bestämmelser för tillämpning av medlemsstaternas lagstiftning. Detta föreskrivs i artikel 83 i förordningen. Bilaga XI innehåller särskilda avsnitt för varje medlemsstat och, vid behov, kompletterande bestämmelser för särskilda delar av medlemsstaternas lagstiftning. Syftet med uppgifterna i bilagan är att garantera en smidig tillämpning av förordningen i de berörda medlemsstaterna. Ett förslag om denna bilaga har redan lagts fram (rådets dokument 5672/06 SOC 28 CODEC 66- KOM(2006) 7) och behandlas för närvarande i rådet. Det förslaget innehåller uppgifter för alla medlemsstater utom Bulgarien och Rumänien. Genom denna ändringsrättsakt införs därför i bilagan endast uppgifter för Bulgarien och Rumänien. | 1. 2007/0129 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av bilagorna till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (Text av betydelse för EES och Schweiz) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 308, med beaktande av kommissionens förslag[1], med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[3], i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[4], och av följande skäl: (1) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen[5] föreskrivs att innehållet i bilagorna II och X till den förordningen skall fastställas före den dag då förordningen börjar tillämpas. (2) Bilagorna I, III, IV, VI, VIII, IX och XI till förordning (EG) nr 883/2004 bör ändras för att ta hänsyn till uppgifterna för de medlemsstater som har anslutit sig till Europeiska unionen efter det att förordningen antogs. (3) Vissa smärre ändringar behöver göras i bilagorna I, III, IV, VII och IX till förordning (EG) nr 883/2004 för att beakta den senaste tidens utveckling i de övriga medlemsstaterna. (4) I förordning (EG) nr 883/2004 anges att den skall tillämpas från och med den dag då tillämpningsförordningen träder i kraft. Den här förordningen bör därför tillämpas från och med den dagen. (5) Förordning (EG) nr 883/2004 bör därför ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilagorna till förordning (EG) nr 883/2004 skall ändras på det sätt som anges i bilagan till denna förordning. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Den skall tillämpas från och med den dag då tillämpningsförordningen träder i kraft. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den [...] På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA (1) Bilaga I till förordning (EG) nr 883/2004 skall ändras på följande sätt: 1. I del I (bidragsförskott): a) Efter uppgifterna under rubriken ”A) BELGIEN” skall följande införas: ”B. BULGARIEN Underhållsbidrag som utbetalas av staten enligt artikel 92 i familjelagen.” b) Rubrikerna ”B. DANMARK”, ”C. TYSKLAND” och ”D. FRANKRIKE” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”C. DANMARK”, ”D. TYSKLAND” och ”E. FRANKRIKE”. c) Efter uppgifterna under rubriken ”E. FRANKRIKE” skall följande införas: ”F. LUXEMBURG Bidragsförskott och indrivning av underhållsbidrag i den mening som avses i lagen av den 26 juli 1980.” d) Rubriken ”E. ÖSTERRIKE” får en ny plats i uppräkningen och blir ”G. ÖSTERRIKE”. a) Efter uppgifterna under rubriken ”G) ÖSTERRIKE” skall följande införas: ”H. POLEN Bidragsförskott enligt lagen om förfaranden mot gäldenärer i underhållsbidragsärenden och om bidragsförskott.” f) Rubriken ”F. PORTUGAL” får en ny plats i uppräkningen och blir ”I. PORTUGAL”. g) Efter uppgifterna under rubriken ”I. PORTUGAL” skall följande införas: ”J. SLOVENIEN Underhållsbidragsersättning enligt lagen om Republiken Sloveniens offentliga garanti- och underhållsbidragsfond av den 25 juli 2006. K. SLOVAKIEN Underhållsbidragsersättning enligt lag nr 452/2004 om underhållsbidragsersättning, ändrad genom senare lagstiftning.” h) Rubrikerna ”G. FINLAND” och ”H. SVERIGE” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”L. FINLAND” och ”M. SVERIGE”. 2. I del II (särskilda bidrag vid barns födelse och vid adoption): a) Efter uppgifterna under rubriken ”A. BELGIEN” skall följande införas: ”B. BULGARIEN Moderskapsbidrag (engångsbelopp) (lagen om familjebidrag för barn). C. TJECKIEN Bidrag vid barns födelse. D. ESTLAND a) Bidrag vid barns födelse. b) Adoptionsbidrag.” b) Rubrikerna ”B. SPANIEN” och ”C. FRANKRIKE” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”E. SPANIEN” och ”C. FRANKRIKE”. c) Efter uppgifterna under rubriken ”E. FRANKRIKE” skall följande införas: ”G) LETTLAND a) Bidrag vid barns födelse. b) Adoptionsbidrag. H. LITAUEN Bidrag vid barns födelse (engångsbelopp).” d) Rubriken ”D. LUXEMBURG” får en ny plats i uppräkningen och blir ”I. LUXEMBURG”. e) Efter uppgifterna under rubriken ”I) LUXEMBURG” skall följande införas: ”J. UNGERN Moderskapsbidrag. K) POLEN Bidrag vid barns födelse (engångsbelopp) (lagen om familjeförmåner). L. RUMÄNIEN Bidrag vid barns födelse. M) SLOVENIEN Bidrag vid barns födelse. N. SLOVAKIEN a) Bidrag vid barns födelse. b) Tillägg vid barns födelse.” d) Rubriken ”E. FINLAND” får en ny plats i uppräkningen och blir ”O. FINLAND”. (2) Bilaga II till förordning (EG) nr 883/2004 skall ersättas med följande: ”BILAGA II BESTÄMMELSER I KONVENTIONER SOM SKALL FORTSÄTTA ATT GÄLLA OCH, I FÖREKOMMANDE FALL, BEGRÄNSAS TILL DE PERSONER SOM OMFATTAS AV DESSA (Artikel 8.1) A. Bestämmelser i socialförsäkringskonventioner som skall fortsätta att gälla 1. BELGIEN–TYSKLAND Artiklarna 3 och 4 i slutprotokollet av den 7 december 1957 till den allmänna konventionen av samma datum, enligt tilläggsprotokollet av den 10 november 1960 (beräkning av försäkringsperioder som fullgjorts i vissa gränsområden före, under och efter andra världskriget). 2. BULGARIEN–TYSKLAND Artikel 28.1 b i konventionen om social trygghet av 17 december 1997. 3. BULGARIEN–ÖSTERRIKE Artikel 38.3 i konventionen om social trygghet av 14 april 2005. 4. BULGARIEN–SLOVENIEN Artikel 32.2 i konventionen om social trygghet av 18 december 1957. 5. TJECKIEN–TYSKLAND Artikel 39.1 b och 39.1 c i konventionen om social trygghet av den 27 juli 2001. 6. TJECKIEN–CYPERN Artikel 32.4 i konventionen om social trygghet av den 19 januari 1999. 7. TJECKIEN–LUXEMBURG Artikel 52.8 i avtalet av den 17 november 2000. 8. TJECKIEN–ÖSTERRIKE Artikel 32.3 i konventionen om social trygghet av 20 juli 1999. 9. TJECKIEN–SLOVAKIEN Artiklarna 12, 20 och 33 i avtalet om social trygghet av den 29 oktober 1992. 10. DANMARK–FINLAND Artikel 7 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 18 augusti 2003, som avser ersättning för merutgifter för hemresa till bosättningslandet på grund av sjukdom vid vistelse i ett annat nordiskt land. 11. DANMARK–SVERIGE Artikel 7 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 18 augusti 2003, som avser ersättning för merutgifter för hemresa till bosättningslandet på grund av sjukdom vid vistelse i ett annat nordiskt land. 12. TYSKLAND–SPANIEN Artikel 45.2 i socialförsäkringskonventionen av den 4 december 1973 (representation genom diplomatiska och konsulära myndigheter). 13. TYSKLAND–FRANKRIKE a) Tilläggsavtal nr 4 av den 10 juli 1950 till den allmänna konventionen av samma datum, enligt kompletterande avtal nr 2 av den 18 juni 1955 (beräkning av försäkringsperioder som fullgjorts mellan den 1 juli 1940 och den 30 juni 1950). b) Avdelning I i det kompletterande avtalet nr 2 (beräkning av försäkringsperioder som fullgjorts före den 8 maj 1945). c) Punkterna 6, 7 och 8 i det allmänna protokollet av den 10 juli 1950 till den allmänna konventionen av samma datum (administrativa överenskommelser). d) Avdelningarna II, III och IV i avtalet av den 20 december 1963 (social trygghet i Saarland). 14. TYSKLAND–LUXEMBURG Artiklarna 4, 5, 6 och 7 i fördraget av den 11 juli 1959 (beräkning av försäkringsperioder som fullgjorts mellan september 1940 och juni 1946). 15. TYSKLAND–UNGERN Artikel 40.1 i konventionen om social trygghet av den 2 maj 1998. 16. TYSKLAND–NEDERLÄNDERNA Artiklarna 2 och 3 i tilläggsavtal nr 4 av den 21 december 1956 till konventionen av den 29 mars 1951 (om reglering av de rättigheter som förvärvades av nederländska arbetare enligt det tyska socialförsäkringssystemet mellan den 13 maj 1940 och den 1 september 1945). 17. TYSKLAND–ÖSTERRIKE a) Artikel 1.5 och artikel 8 i konventionen om arbetslöshetsförsäkring av den 19 juli 1978 och artikel 10 i slutprotokollet till den konventionen (enligt vilken den tidigare anställningsstaten beviljar arbetslöshetsersättning till gränsarbetare) skall fortsätta att gälla för personer som var gränsarbetare den 1 januari 2005 eller tidigare och som blir arbetslösa före den 1 januari 2011. b) Artikel 14.2 g, 14.2 h, 14.2 i och 14.2 j i konventionen om social trygghet av den 4 oktober 1995 om behörighetsfördelningen mellan de båda länderna i fråga om tidigare försäkringsärenden och fullgjorda försäkringsperioder. 18. TYSKLAND–POLEN a) Konvention av den 9 oktober 1975 om pensions- och arbetsskadeförsäkring på de villkor som fastställs i artikel 27.2–27.4 i konventionen om social trygghet av den 8 december 1990. b) Artikel 27.5 och 28.2 i konventionen om social trygghet av den 8 december 1990. 19. TYSKLAND–RUMÄNIEN Artikel 28.1 b i konventionen om social trygghet av den 8 april 2005. 20. TYSKLAND–SLOVENIEN Artikel 42 i konventionen om social trygghet av den 24 september 1997. 21. TYSKLAND–SLOVAKIEN Artikel 29.1, 29.2 och 29.3 i konventionen av den 12 september 2002. 22. TYSKLAND–FÖRENADE KUNGARIKET a) Artikel 7.5 och 7.6 i konventionen om social trygghet av den 20 april 1960 (lagstiftning som tillämpas på civila försvarsanställda). a) Artikel 5.5 och 5.6 i konventionen om arbetslöshetsersättning av den 20 april 1960 (lagstiftning som tillämpas på civila försvarsanställda). 23. IRLAND–FÖRENADE KUNGARIKET Artikel 8 i avtalet av den 14 september 1971 om social trygghet (som avser överföring och beräkning av vissa handikapptillägg). 24. SPANIEN–PORTUGAL Artikel 22 i den allmänna konventionen av den 11 juni 1969 (export av arbetslöshetsförmåner). 25. ITALIEN–SLOVENIEN a) Avtal om reglering av ömsesidiga skyldigheter inom socialförsäkringen med hänvisning till punkt 7 i bilaga XIV till fredsfördraget (som slöts genom notväxling den 5 februari 1959). b) Artikel 45.3 i konventionen om social trygghet av den 7 juli 1997 beträffande f.d. zon B i fristaten Trieste. 26. LUXEMBURG–SLOVAKIEN Artikel 50.5 i fördraget om social trygghet av den 23 maj 2002. 27. UNGERN–ÖSTERRIKE Artikel 36.3 i konventionen om social trygghet av den 31 mars 1999. 28. UNGERN–SLOVENIEN Artikel 31 i konventionen om social trygghet av den 7 oktober 1957. 29. UNGERN–SLOVAKIEN Artikel 34.1 i konventionen om social trygghet av den 30 januari 1959. 30. ÖSTERRIKE–POLEN Artikel 33.3 i konventionen om social trygghet av den 7 september 1998. 31. ÖSTERRIKE–RUMÄNIEN Artikel 37.3 i konventionen om social trygghet av den 28 oktober 2005. 32. ÖSTERRIKE–SLOVENIEN Artikel 37 i konventionen om social trygghet av den 10 mars 1997. 33. ÖSTERRIKE–SLOVAKIEN Artikel 34.3 i konventionen av den 21 december 2001 om social trygghet. 34. PORTUGAL–FÖRENADE KUNGARIKET Artikel 2.1 i protokollet om sjukvård av den 15 november 1978. 35. FINLAND–SVERIGE Artikel 7 i den nordiska konventionen om social trygghet av den 18 augusti 2003, som avser ersättning för merutgifter för hemresa till bosättningslandet på grund av sjukdom vid vistelse i ett annat nordiskt land. B. Bestämmelser i de konventioner om social trygghet som inte är tillämpliga på alla personer som omfattas av förordningen. 1. BULGARIEN–ÖSTERRIKE Artikel 38.3 i konventionen om social trygghet av den 14 april 2005. 2. TJECKIEN–CYPERN Artikel 32.4 i avtalet om social trygghet av den 19 januari 1999. 3. TJECKIEN–ÖSTERRIKE Artikel 32.3 i konventionen om social trygghet av den 20 juli 1999. 4. TYSKLAND–ÖSTERRIKE Artikel 14.2 g, 14.2 h, 14.2 i och 14.2 j i konventionen om social trygghet av den 4 oktober 1995 om behörighetsfördelningen mellan de båda länderna i fråga om tidigare försäkringsärenden och fullgjorda försäkringsperioder. 5. TYSKLAND–SLOVENIEN Artikel 42 i konventionen om social trygghet av den 24 september 1997. 6. ITALIEN–SLOVENIEN a) Avtal om reglering av ömsesidiga skyldigheter inom socialförsäkringen med hänvisning till punkt 7 i bilaga XIV till fredsfördraget (som slöts genom notväxling den 5 februari 1959). b) Artikel 45.3 i konventionen om social trygghet av den 7 juli 1997 beträffande f.d. zon B i fristaten Trieste. 7. UNGERN–ÖSTERRIKE Artikel 36.3 i konventionen om social trygghet av den 31 mars 1999. 8. UNGERN–SLOVENIEN Artikel 31 i konventionen om social trygghet av den 7 oktober 1957. 9. UNGERN–SLOVAKIEN Artikel 34.1 i konventionen om social trygghet av den 30 januari 1959. 10. ÖSTERRIKE–POLEN Artikel 33.3 i konventionen om social trygghet av den 7 september 1998. 11. ÖSTERRIKE–RUMÄNIEN Artikel 37.3 i konventionen om social trygghet av den 28 oktober 2005. 12. ÖSTERRIKE–SLOVENIEN Artikel 37 i konventionen om social trygghet av den 10 mars 1997. 13. ÖSTERRIKE–SLOVAKIEN Artikel 34.3 i konventionen av den 21 december 2001 om social trygghet. (3) Bilaga III till förordning (EG) nr 883/2004 skall ändras på följande sätt: 1. Efter ”DANMARK” skall ”ESTLAND” införas. 2. Efter ”IRLAND” skall följande införas: ”ITALIEN LITAUEN UNGERN”. (4) Bilaga IV till förordning (EG) nr 883/2004 skall ändras på följande sätt: 1. Efter ”BELGIEN” skall följande införas: ”BULGARIEN TJECKIEN”. 2. ”ITALIEN” skall strykas. 3. Efter ”FRANKRIKE” skall ”CYPERN” införas. 4. Efter ”LUXEMBURG” skall ”UNGERN” införas. 5. Efter ”ÖSTERRIKE” skall följande införas: ”POLEN SLOVENIEN”. (5) Bilaga VI till förordning (EG) nr 883/2004 skall ändras på följande sätt: 1. I början av bilagan skall följande införas: ”A. TJECKIEN Full invaliditetspension för personer som hade en invaliditetsgrad på 100 % före 18 års ålder och som inte varit försäkrade under den tid som krävs (avsnitt 42 i lagen om pensionsförsäkring nr 155/1995). B. ESTLAND a) Invaliditetspensioner som beviljats före den 1 april 2000 enligt lagen om statliga understöd och som bibehållits enligt lagen om statlig pensionsförsäkring b) Statliga pensioner vid invaliditet enligt lagen om statlig pensionsförsäkring. c) Invaliditetspensioner som beviljas enligt lagen om anställning vid försvaret, lagen om anställning vid polisväsendet, lagen om åklagarmyndigheten, lagen om domares ställning, lagen om löner, pensioner och annan social trygghet för Riigikogus ledamöter samt lagen om officiella förmåner för republikens president”. 2. b) Rubrikerna ”A. GREKLAND” och ”B. IRLAND” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”C. IRLAND” och ”C. GREKLAND”. 3. Efter uppgifterna under rubriken ”D) GREKLAND” skall följande införas: ”E. LETTLAND Invaliditetspensioner (tredje gruppen) enligt artikel 16.1.2 i lagen om statlig pension av den 1 januari 1996.”. 4. Rubrikerna ”C. FINLAND”, ”D. SVERIGE” och ”E. FÖRENADE KUNGARIKET” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”F. FINLAND”, ”G. SVERIGE” och ”H. FÖRENADE KUNGARIKET”. (6) Bilaga VII till förordning (EG) nr 883/2004 skall ändras på följande sätt: 1. I tabellerna med rubrikerna ”BELGIEN” och ”FRANKRIKE” skall de rader som avser Luxemburg strykas. 2. Tabellen med rubriken ”LUXEMBURG” skall strykas. (7) Del 2 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 883/2004 skall ändras på följande sätt: 1. I början av del 2 skall följande införas: ”N. BULGARIEN Ålderspension från obligatorisk tilläggspensionsförsäkring, enligt del II, avdelning II i socialförsäkringslagen.”. 2. Rubrikerna ”N. FRANKRIKE”, ”O. LETTLAND”, ”P. UNGERN”, ”Q. ÖSTERRIKE” och ”R. POLEN” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”O. FRANKRIKE”, ”P. LETTLAND”, ”Q. UNGERN”, ”R. ÖSTERRIKE” and ”S. POLEN”. 3. Efter uppgifterna under rubriken ”S. POLEN” skall följande införas: ”T. RUMÄNIEN System där pensionen beräknas på grundval av pensionspoäng.”. 4. Rubrikerna ”S. SLOVENIEN”, ”T. SLOVAKIEN”, ”U. SVERIGE” och ”V. FÖRENADE KUNGARIKET” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”U. SLOVENIEN”, ”V. SLOVAKIEN” ”W. SVERIGE” och ”X. FÖRENADE KUNGARIKET”. (8) Bilaga IX till förordning (EG) nr 883/2004 skall ändras på följande sätt: 1. I del I: a) Efter uppgifterna under rubriken ”F) IRLAND” skall följande införas: ”G) LETTLAND Invaliditetspensioner (tredje gruppen) enligt artikel 16.1.2 i lagen om statlig pension av den 1 januari 1996.”. b) Rubriken ”G. NEDERLÄNDERNA” får en ny plats i uppräkningen och blir ”H. NEDERLÄNDERNA”, och under den rubriken skall följande införas: ”Lagen av den 10 november 2005 om arbete och inkomst enligt arbetsförmåga (WIA).”. h) Rubrikerna ”H. FINLAND” och ”I. SVERIGE” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”I. FINLAND” och ”J. SVERIGE”. d) Uppgifterna under rubriken ”J. SVERIGE” skall ersättas med följande: ”Svensk inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning (lag 1962:381). Svensk garantipension och garantiersättning som ersatt sådan oavkortad svensk folkpension som utgavs enligt den lagstiftning om folkpension som var tillämplig före den 1 januari 1993 och oavkortad folkpension som utgavs enligt övergångsbestämmelserna till den lagstiftning som gäller från detta datum.” 2. I del II: c) Efter uppgifterna under rubriken ”C. ITALIEN” skall följande införas: ”D. LETTLAND Efterlevandepension beräknad på grundval av antagna försäkringsperioder (artikel 23.8 i lagen om statlig pension av den 1 januari 1996). E) LITAUEN a) Pension vid arbetsoförmåga som betalas ut enligt lagen om statliga socialförsäkringspensioner. b) Efterlevandepension och barnpension beräknad på grundval av den avlidnes pension vid arbetsoförmåga enligt lagen om statliga socialförsäkringspensioner.”. d) Rubriken ”D. LUXEMBURG” blir ”I. LUXEMBURG”. c) Efter uppgifterna under rubriken ”F. LUXEMBURG” skall följande införas: ”G. SLOVAKIEN a) Slovakisk invaliditetspension och efterlevandepension som härleds från denna. b) Invaliditetspension för en person som blev invalidiserad som barn och som alltid anses ha fullgjort den försäkringsperiod som krävs (artiklarna 70.2, 72.3 samt 73.3 och 73.4 i lag nr 461/2003 om socialförsäkringar, i dess ändrade lydelse).” h) Rubrikerna ”E. FINLAND” och ”F. SVERIGE” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”H. FINLAND” och ”I. SVERIGE”. 3. I del III skall ”Den nordiska konventionen av den 15 juni 1992 om social trygghet” ersättas med följande: ”Den nordiska konventionen av den 18 augusti 2003 om social trygghet.” (9) Bilaga X till förordning (EG) nr 883/2004 skall ersättas med följande: ”BILAGA X SÄRSKILDA ICKE AVGIFTSFINANSIERADE KONTANTA FÖRMÅNER (Artikel 70.2 c) A) BELGIEN a) Förmån vid inkomstbortfall (lag av den 27 februari 1987). b) Garantiinkomst för äldre (lag av 22 mars 2001). B. BULGARIEN Social ålderspension (artikel 89 i lagen om social trygghet). C. TJECKIEN Socialbidrag (lag nr 117/1995 om statligt socialstöd). D. DANMARK Bostadsstöd för pensionärer (lagen om individuellt bostadsstöd, ändrad genom lag nr 204 av den 29 mars 1995). E. TYSKLAND Minimiinkomst för äldre och för personer med nedsatt arbetsförmåga enligt kapitel 4 i bok XII i lagen om social trygghet – Sozialgesetzbuch. Förmåner som skall täcka levnadsomkostnader enligt grundgarantin för arbetssökande, såvida inte kraven när det gäller dessa förmåner är uppfyllda för rätt till ett tillfälligt tillägg efter det att arbetslöshetsförmåner har utgetts (artikel 24.1 i bok II i lagen om social trygghet – Sozialgesetzbuch). F. ESTLAND a) Bidrag till vuxna med funktionshinder (lagen om sociala förmåner för funktionshindrade av den 27 januari 1999). b) Statligt arbetslöshetsunderstöd (lagen om arbetsmarknadstjänster och arbetsmarknadsstöd av den 29 september 2005). G. IRLAND a) Bidrag för arbetssökande (del III kapitel 2 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet). b) Statlig (icke avgiftsfinansierad) pension (del III kapitel 4 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet). c) Efterlevandepension (icke avgiftsfinansierad) (del III kapitel 6 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet). d) Handikappbidrag (del III kapitel 10 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet). e) Färdbidrag (artikel 61 i 1970 års hälso- och sjukvårdslag). f) Blindpension (del III, kapitel 5 i 2005 års konsoliderade lag om social trygghet). H. GREKLAND Särskilda förmåner för äldre (lag 1296/82). I. SPANIEN a) Garanterad minimiinkomst (lag nr 13/82 av den 7 april 1982). b) Kontantförmåner för bistånd till äldre och arbetsoförmögna personer (kungligt dekret nr 2620/81 av den 24 juli 1981). c) Icke avgiftsfinansierade invaliditets- och ålderspensioner enligt artikel 38.1 i den konsoliderade texten till den allmänna lagen om social trygghet, godkänd genom lagdekret nr 1/1994 av den 20 juni 1994. d) Färdbidrag för ökad rörlighet (lag nr 13/1982 av den 7 april 1982). J. FRANKRIKE a) Tilläggsbidrag från den särskilda invaliditetsfonden och solidaritetsfonden för äldre (lag av den 30 juni 1956, kodifierad i bok VIII i lagen om social trygghet). b) Bidrag till vuxna funktionshindrade (lag av den 30 juni 1975, kodifierad i bok VIII i lagen om social trygghet). c) Särskilt bidrag (lag av den 10 juli 1952, kodifierad i bok VIII i lagen om social trygghet). K. ITALIEN a) Socialpension för obemedlade personer (lag nr 153 av den 30 april 1969). b) Pensioner och bidrag för funktionshindrade eller arbetsoförmögna civilpersoner (lag nr 118 av den 30 mars 1974, nr 18 av den 11 februari 1980 och nr 508 av den 23 november 1988). c) Pensioner och bidrag för dövstumma (lag nr 381 av den 26 maj 1970 och nr 508 av den 23 november 1988). d) Pensioner och bidrag för blinda civilpersoner (lag nr 382 av den 27 maj 1970 och nr 508 av den 23 november 1988). e) Förmåner som tillägg till minimipensioner (lag nr 218 av den 4 april 1952, nr 638 av den 11 november 1983 och nr 407 av den 29 december 1990). f) Tillägg till invaliditetsförmåner (lag nr 222 av den 12 juni 1984). g) Socialbidrag (lag av den 8 augusti 1995). h) Förhöjt socialbidrag (artikel 1.1 och 1.12 i lag nr 544 av den 29 december 1988, i dess ändrade lydelse). L. CYPERN a) Socialpension (lagen om socialpension från 1995 (lag 25(I)/95), i dess ändrade lydelse. b) Bidrag till gravt rörelsehindrade (regeringsbeslut nr 38210 av den 16 oktober 1992, nr 41370 av den 1 augusti 1994, nr 46183 av den 11 juni 1997 och 53675 av den 16 maj 2001). c) Särskilt bidrag för blinda (lagen om särskilda bidrag från 1996 (lag 77(I)/96), i dess ändrade lydelse). M. LETTLAND a) Statliga socialförsäkringsförmåner (lagen om statliga sociala förmåner av den 1 januari 2003). b) Färdbidrag för funktionshindrade med begränsad rörlighet (lagen om statliga sociala förmåner av den 1 januari 2003). N. LITAUEN a) Socialpension (artikel 5 i lagen från 2005 om statliga sociala förmåner). b) Särskilt understöd (artikel 15 i lagen från 2005 om statliga sociala förmåner). c) Färdbidrag för funktionshindrade med begränsad rörlighet (artikel 7 i lagen om resebidrag från 2000). O. LUXEMBURG Inkomst för gravt funktionshindrade (artikel 1.2 i lag av den 12 september 2003), med undantag för personer som erkänts som funktionshindrade arbetstagare och som är anställda på den öppna arbetsmarknaden eller i skyddat arbete. P. UNGERN a) Invaliditetslivränta (regeringsdekret nr 83/1987 (XII 27) om invaliditetslivränta). b) Icke avgiftsfinansierade förmåner vid ålderdom (lag III från 1993 om socialförvaltning och sociala förmåner). c) Färdbidrag (regeringsdekret nr 164/1995 (XII 27) om färdbidrag för gravt funktionshindrade). Q. MALTA a) Inkomststöd (avsnitt 73 i lagen om social trygghet (kap. 318) från 1987). b) Ålderspension (lagen om social trygghet (kap. 318) från 1987). R. NEDERLÄNDERNA a) Lagen om bistånd vid arbetsoförmåga för unga funktionshindrade av den 24 april 1997 (Wajong). b) Lagen om tilläggsförmåner av den 6 november 1986 (TW). S. ÖSTERRIKE Tilläggsersättning (lag av den 9 september 1955 om allmän socialförsäkring – ASVG, lag av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för personer verksamma inom handeln – GSVG och lag av den 11 oktober 1978 om socialförsäkring för jordbrukare – BSVG). T. POLEN Socialpension (lag av den 27 juni om socialpension). U. PORTUGAL a) Statlig ålderspension och invaliditetspension (icke avgiftsfinansierad) (lagdekret nr 464/80 av den 13 oktober 1980). b) Icke avgiftsfinansierad änkepension (förordning nr 52/81 av den 11 november 1981). V. RUMÄNIEN Månatligt bidrag för funktionshindrade (provisorisk förordning nr 102/1999 om särskilt skydd och sysselsättning för funktionshindrade, godkänd genom lag nr 519/2002). W. SLOVENIEN a) Statlig pension (lagen om pensions- och invaliditetsförsäkring av den 23 december 1999). b) Inkomststöd för pensionärer (lagen om pensions- och invaliditetsförsäkring av den 23 december 1999). c) Underhållsbidrag (lag om pensions- och invaliditetsförsäkring av den 23 december 1999). X. SLOVAKIEN a) Justering beviljad före den 1 januari 2004 av pensioner som enda inkomstkälla. b) Socialpension som beviljades före den 1 januari 2004. Y. FINLAND b) Handikappbidrag (lagen om handikappbidrag 124/88). b) Bostadsbidrag för pensionstagare (lagen om bostadsbidrag för pensionstagare 591/78). c) Arbetsmarknadsstöd (lagen om utkomstskydd för arbetslösa 1290/2002). d) Särskilt stöd till invandrare (lagen om särskilt stöd till invandrare, 1192/2002). Z. SVERIGE a) Bostadstillägg till pensionärer (lag 2001:761). b) Äldreförsörjningsstöd (lag 2001:853). 853). AA) FÖRENADE KUNGARIKET a) Statligt pensionstillägg (lagen om statligt pensionstillägg från 2002 och lagen om statligt pensionstillägg (Nordirland) från 2002). b) Inkomstbaserade bidrag för arbetssökande (lagen om arbetssökande från 1995 och förordningen om arbetssökande (Nordirland) från 1995). c) Inkomststöd (lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner från 1992 och lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner (Nordirland) från 1992). d) Färdbidrag för funktionshindrade (lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner från 1992 och lagen om socialförsäkringsavgifter och socialförsäkringsförmåner (Nordirland) från 1992). (10) Bilaga XI till förordning (EG) nr 883/2004 skall ändras på följande sätt: 1. Efter uppgifterna under rubriken ”A. BELGIEN” skall följande införas: ”B. BULGARIEN Artikel 33 i den bulgariska sjukförsäkringslagen skall tillämpas på alla personer för vilka Bulgarien är behörig medlemsstat enligt avdelning III kapitel 1 i denna förordning.”. 2. Rubrikerna ”B. TJECKIEN”, ”C. DANMARK”, ”D. TYSKLAND”, ”E. ESTLAND”, ”F. GREKLAND”, ”G. SPANIEN”, ”H. FRANKRIKE”, ”I. IRLAND”, ”J. ITALIEN”, ”K. CYPERN”, ”L. LETTLAND”, ”M. LITAUEN”, ”N. LUXEMBURG”, ”O. UNGERN”, ”P. MALTA”, ”Q. NEDERLÄNDERNA”, ”R. ÖSTERRIKE”, ”S. POLEN”, ”T. PORTUGAL”, ”U. SLOVENIEN, ”V. SLOVAKIEN”, ”W. FINLAND”, ”X. SVERIGE” och ”Y. FÖRENADE KUNGARIKET” med respektive uppgifter får nya platser i uppräkningen och blir ”C. TJECKIEN”, ”D. DANMARK”, ”E. TYSKLAND”, ”F. ESTLAND”, ”G. IRLAND”, ”H. GREKLAND”, ”I. SPANIEN”, ”J. FRANKRIKE”, ”K. ITALIEN”, ”L. CYPERN”, ”M. LETTLAND”, ”N. LITAUEN”, ”O. LUXEMBURG”, ”P. UNGERN”, ”Q. MALTA”, ”R. NEDERLÄNDERNA”, ”S. ÖSTERRIKE”, ”T. POLEN”, ”U. PORTUGAL”, ”W. SLOVENIEN”, ”X. SLOVAKIEN”, ”Y. FINLAND”, ”Z. SVERIGE” och ”AA. FÖRENADE KUNGARIKET”. 3. Efter uppgifterna under rubriken ”U) PORTUGAL” skall följande införas: ”V. RUMÄNIEN Inga.” [1] EUT C […], […], s. […]. [2] EUT C […], […], s. […]. [3] EUT C […], […], s. […]. [4] EUT C […], […], s. […]. [5] EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.