52007PC0323

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 13.6.2007

KOM(2007) 323 slutlig

2007/0109 (CNS)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om verkningarna av det stöd som Finland har beviljat för vissa mängder utsäde och vissa mängder spannmål för utsäde

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EG) nr 1947/2005 avseende Finlands stöd till utsäde och spannmål för utsäde

(framlagt av kommissionen) {SEK(2007) 799}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 3

2. DEN NATIONELLA STÖDORDNINGEN FÖR PRODUKTION AV UTSÄDE 3

2.1. Stöd för spannmålsutsäde 3

2.2. Stöd för gräs- och klöverutsäde 4

2.2.1. Produktion 4

2.2.2. Genomförande 5

2.2.3. Minskning av stödet 5

2.2.4. Stöddifferentiering per region 5

2.2.5. De stödberättigande arternas utsädessorter (bilaga V) 6

2.2.6. Rödklöver ( Trifolium pratense L. ) – bilaga VI, tabell 1 6

2.2.7. Timotej ( Phleum pratense L. ) – bilaga VI, tabell 2 6

2.2.8. Ängssvingel ( Festuca pratensis Huds. ) bilaga VI, tabell 3 6

2.2.9. Hundäxing ( Dactilis glomerata L. ) – bilaga VI, tabell 4 7

2.2.10. Engelskt rajgräs ( Lolium perenne L. ) – bilaga VI, tabell 5 7

3. IMPORT AV UTSÄDE TILL FINLAND 7

3.1. Import av spannmål för utsäde – bilaga VII – tabellerna 1 och 2 7

3.2. Import av gräs- och klöverutsäde – bilaga VII – tabell 3 8

4. ANDRA STÖDORDNINGAR I FINLAND 8

5. PRODUKTIONEN AV GRÄS- OCH KLÖVERUTSÄDE I FINLAND OCH EU-15 9

6. SYSTEMET MED SAMLAT GÅRDSSTÖD 9

7. SAMMANFATTNING OCH ANMÄRKNINGAR 10

7.1. Rättslig grund 10

7.2. Systemets genomförande 10

7.3. Andra stödordningar 10

7.4. Systemet med samlat gårdsstöd 10

7.5. Odling i andra länder 10

7.6. Produktion av spannmålsutsäde 11

7.7. Importer till Finland 11

8. FÖRSLAG 11

Anmärkning: | De bilagor som nämns i rapporten återfinns i ett bifogat arbetsdokument från kommissionen (http://ec.europa.eu/agriculture/markets/seeds/index_en.htm) |

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om verkningarna av det stöd som Finland har beviljat för vissa mängder utsäde och vissa mängder spannmål för utsäde

1. INLEDNING

I enlighet med artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 2358/71[1] gavs Finland tillstånd att bevilja stöd för spannmålsutsäde (genom kommissionens beslut 2001/60/EG av den 9 januari 2001 [2] , se bilaga I) och för utsäde av rödklöver, timotej, ängssvingel, hundäxing och engelskt rajgräs (genom kommissionens beslut 2001/61/EG [3] av den 9 januari 2001, se bilaga II) fram till den 31 december 2005.

Enligt artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 1947/2005 skall kommissionen före den 1 januari 2006 lämna rådet en rapport, baserad på uppgifter som i god tid lämnats av Finland, om verkningarna av det stöd som har lämnats för vissa mängder utsäde och vissa mängder spannmål för utsäde samt föreslå rådet de åtgärder som kan behövas.

Denna rapport grundar sig på de uppgifter som regelbundet tillhandahållits av de finska myndigheterna.

2. DEN NATIONELLA STÖDORDNINGEN FÖR PRODUKTION AV UTSÄDE

De båda tillstånden gäller enbart för de spannmåls-, gräs- och klöversorter som är registrerade i Finlands katalog och som, med förbehåll för begränsade kvantiteter som odlas i vissa angränsande regioner, enbart odlas i Finland.

När det gäller stöd för spannmålsutsäde är den stödberättigande mängden enligt tillståndet begränsad till 100 000 ton och stödnivån till 2,523 euro per 100 kg, vilket motsvarar ett högsta stödbelopp på 2,523 miljoner euro (se bilaga I).

När det gäller produktion av gräs- och klöverutsäde fastställs i tillståndet för varje art ett stödtak per hektar och en övre gräns för den stödberättigande arealen, vilket motsvarar ett högsta stödbelopp på 1,814 miljoner euro (se bilaga II).

2.1. Stöd för spannmålsutsäde

Under perioden 2000-2005 ökade produktionen av spannmålsutsäde med 23% från 57 309 ton till 70 531 ton.

Under samma period ökade produktionen av utsäde av korn med 62%, av vårvete med 163% och av höstvete med 70%. Produktionen av havre- och rågutsäde minskade däremot med 32% respektive 10%.

De finska myndigheternas uppgifter framgår av tabell 1. Det omfattar perioden 2000-2005.

Tabell 1 Certifierad produktion av spannmålsutsäde (ton) i Finland under perioden 2000–2005

Stödnivån är fastställd per 100 kg, men det genomsnittliga stödet per hektar före perioden 2000–2005 ligger runt 68 euro/ha, med stigande tendens, enligt tabell 2.

Tabell 2 Prognos för spannmålsstöd per hektar, grundad på historiska resultat och en stödnivå på 2,523 euro per 100 kg.

Under perioden 2000-2005 ökade den genomsnittliga avkastningen för produktionen av spannmål för utsäde med 44 %, och därigenom har stödnivån per hektar ökat på motsvarande sätt.

De spannmålsutsädessorter som fått nationellt stöd mellan 2000 och 2005 ingår i bilaga III. I förteckningen syns det att antalet sorter, särskilt för korn, har ökat kraftigt.

2.2. Stöd för gräs- och klöverutsäde

2.2.1. Produktion

Produktionen av gräs- och klöverutsäde under perioden 2000–2005 sjönk från en topp på 4 685 ton 2001 till en lägsta nivå på 1 654 ton 2004, främst beroende på väderleksförhållandena. Såsom framgår av tabell 3 låg 2004 års produktion dock under sexårsgenomsnittet på 3 163 ton. Timotej är den viktigaste arten.

Tabell 3 Certifierad produktion av gräs- och klöverutsäde (ton) i Finland under perioden 2000–2005

Art | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | Förändring i procent 2000/2005 |

Rödklöver | 53 | 125 | 68 | 62 | 4 | 52 | -2% |

Timotej | 2 151 | 3 781 | 3 541 | 2 594 | 1 319 | 1 908 | -11% |

Ängssvingel | 423 | 732 | 468 | 454 | 318 | 700 | 66% |

Hundäxing | 6 | 3 | 0 | 2 | 0 | 0 |

Engelskt rajgräs | 45 | 44 | 31 | 38 | 13 | 43 | -6% |

Totalt | 2 678 | 4 685 | 4 108 | 3 150 | 1 654 | 2 703 | 1% |

Källa: Finland |

2.2.2. Genomförande

Under perioden 2000-2005 införde de finska myndigheterna på eget initiativ följande ändringar i stödordningen: stödet per hektar minskades vid överskridande av den tillåtna maximala arealen och stödnivån differentierades beroende på region.

2.2.3. Minskning av stödet

Vid flera tillfällen under perioden 2000–2005 var den areal för odling av utsäde som godkändes av Finland större än den maximala arealen enligt kommissionens beslut 2001/61/EG.

Stöd utbetalades i så fall enligt två olika metoder.

Först, under perioden 2000–2002, räknade man fram ett belopp genom att multiplicera den maximala arealen med det högsta tillåtna stödet per hektar enligt kommissionens beslut. Beloppet delades sedan med den areal som hade godkänts av Finland och som var större än den tillåtna maximala arealen. Resultatet blev en reducerad stödnivå per hektar.

2003 infördes begreppet stödenhetskoefficient som definieras som ”den del av en stödenhetskvantitet för vilken stöd betalas och som är föremål för stödansökan samt som berättigar till stöd”.

Om en areal var större än den som har godkänts på nationell nivå, beräknades den stödberättigande arealen med hjälp av stödenhetskoefficienten genom linjär minskning av de godkända arealerna för samtliga sökande.

Om stödenhetskoefficienten är lägre än ett, betyder det i praktiken att de enskilda jordbrukarna bara får stöd för en del av varje hektar som de har ansökt om.

2.2.4. Stöddifferentiering per region

Under 2004 och 2005 varierade nivån på stödet till utsädesproducenterna beroende på region (se bilaga IV). Stödnivån var uppdelad i två kategorier. En kategori för regionerna A och B i Finlands södra hälft och en annan kategori för regionerna C1–C4 i norra Finland.

Skälet till denna regionala differentiering var att det infördes ytterligare nationella bidrag inom ramen för det miljöprogram för jordbruket som bara är tillämpligt i regionerna A och B och att man ville undvika tänkbara överkompensationer.

2.2.5. De stödberättigande arternas utsädessorter (bilaga V)

Under perioden 2000–2005 ökade antalet förtecknade utsädessorter för var och en av de arter som får nationellt stöd avsevärt, främst i fråga om timotej och rödklöver.

För perioden 2000–2004 framgår av bilaga VI hur följande aspekter har utvecklats: arter som har fått stöd, produktionssiffror, godkänd areal efter inspektion, avkastning, areal motsvarande högsta tillåtna stöd och stöd per hektar. Nedanstående kommentarer bygger på en analys av dessa uppgifter. Inom ramen för analysen hänvisas det till den genomsnittliga avkastningsnivån för EU15, som återfinns i tabell 1 i bilaga VIII.

2.2.6. Rödklöver (Trifolium pratense L.) – bilaga VI, tabell 1

Under perioden 2000–2005 kännetecknades den totala produktionen av rödklöver i Finland av betydande variationer mellan 125 ton 2001 och 4 ton 2004. Minskningen berodde främst på att avkastningen sjönk dramatiskt (från 188 till 10 kg/ha) och i mycket mindre utsträckning på att arealen minskade.

Den genomsnittliga avkastningsnivån för EU15 under perioden 2000-2005 varierade mellan 260 kg/ha 2004 och 380 kg/ha år 2000.

Vid två tillfällen, nämligen 2001 och 2002, var dessutom den areal som godkändes efter inspektion större än den tillåtna maximala arealen, vilket ledde till minskad stödnivå per hektar.

2.2.7. Timotej (Phleum pratense L.) – bilaga VI, tabell 2

Även timotejproduktionen varierade under perioden 2000–20054 och svängde mellan 3 781 ton 2001 och 1 319 ton 2005. Variationer i både avkastning och arealer ledde till skilda produktionsvolymer. Avkastningen varierade mellan 527 kg/ha 2001 och 236 kg/ha 2004.

I genomsnitt varierade avkastningen i EU-15 under perioden 2000-2005 mellan 280 kg/ha och 530 kg/ha. Avkastningsnivån för timotejproduktionen i Finland är jämförbar med genomsnittssiffrorna i EU-15 under dessa år.

Under hela perioden var dessutom den timotejodlingsareal som godkändes efter inspektion större än den tillåtna maximala arealen enligt kommissionens beslut 2001/61/EG. Detta gäller särskilt åren 2001, 2002 och 2003, då arealen var mer än 40 % större än den tillåtna maximala arealen.

Att arealen var större än den tillåtna maximala arealen ledde till en minskning av stödet per hektar under perioden 2000-2002. Från och med 2003 tillämpades en stödenhetskoefficient som fastställdes till 0,70 för 2003, till 0,89 för 2004 och till 0,97 för 2005.

2.2.8. Ängssvingel (Festuca pratensis Huds.) bilaga VI, tabell 3

Produktionen av ängssvingelutsäde har svängt mellan 732 ton 2001 och 318 ton 2004.

Avkastningen under perioden 2000-2005 var något ojämn och varierade mellan 444 kg/ha 2001 och cirka 200 kg/ha 2004.

EU15:s genomsnittliga avkastningsnivå under perioden 2000-2005 varierade mellan 530 kg/ha och 750 kg/ha.

Under varje år var dessutom den godkända arealen efter inspektion större än den tillåtna maximala arealen. Detta gäller särskilt 2003, då arealen var mer än 44 % större än den tillåtna.

Mellan år 2000 och 2002 ledde detta till en minskad stödnivå. Den tillämpade stödenhetskoefficienten uppgick 2003 till 0,68, 2004 till 0,75 och 2005 till 0,74.

2.2.9. Hundäxing (Dactilis glomerata L.) – bilaga VI, tabell 4

Produktionen varierade mellan 6 ton 2000 och 0 ton 2004 och 2005.

Avkastningsnivån för hundäxingsutsäde varierade mellan 339 kg/ha 2003 och 23 kg/ha 2002.

EU15:s genomsnittliga avkastningsnivå under perioden 2000-2005 varierade mellan 790 kg/ha och 1 020 kg/ha.

Under perioden 2000–2003 låg den areal som efter inspektion godkändes för utsädesproduktion av hundäxing inom den maximala arealen enligt kommissionens beslut 2001/61/EG. Ingen areal godkändes 2004 eller 2005. Stödnivån per hektar var därför oförändrad under perioden 2000-2003.

Det verkar som om intresset för utsädesproduktion av hundäxing sjunker.

2.2.10. Engelskt rajgräs (Lolium perenne L.) – bilaga VI, tabell 5

Produktionen varierade mellan 45 ton 2000 och 13 ton 2004.

Avkastningen för rajgräsutsäde varierade mellan 651 kg/ha 2001 och 180 kg/ha 2004.

EU-15:s genomsnittliga avkastningsnivå under perioden 2000-2005 varierade mellan 1 090 kg/ha och 1 510 kg/ha.

Under perioden 2000-2005 rymdes den godkända arealen efter inspektion väl inom den maximala arealen enligt kommissionens beslut. Stödet per hektar var konstant och låg på den högsta tillåtna nivån.

3. IMPORT AV UTSÄDE TILL FINLAND

3.1. Import av spannmål för utsäde – bilaga VII – tabellerna 1 och 2

Importen av spannmål för utsäde ökade från 39 ton år 2000 till 118 ton 2004, men minskade till 5 ton 2005 (bilaga VII, tabell 1).

Importen uttryckt som procentuell andel av produktionen uppgick år 2000 till 0,07 %, och 2005 var andelen ännu mindre.

Den totala mängd certifierat spannmålsutsäde som fanns att tillgå på den finska marknaden (inhemsk produktion och import, inget spannmålsutsäde exporterades) uppgick till 57 347 ton år 2000 och till 70 536 ton 2005 (bilaga VII, tabell 2).

Importen av spannmålsutsäde till Finland har ökat under delar av den berörda perioden, med en tillfällig topp 2003. Importen står dock fortfarande, och detta gäller även år 2003, bara för en liten del av det totala utbudet av spannmålsutsäde på den finska marknaden.

3.2. Import av gräs- och klöverutsäde – bilaga VII – tabell 3

Importen av gräs- och klöverutsäde minskade avsevärt under perioden 2000–20054. Den totala mängden sjönk med 79% från 712 ton år 2000 till 152 ton 2005. En lägsta nivå på 142 ton nåddes 2002. Minskningen beror främst på en minskning i importen av timotej- och ängssvingelutsäde.

Produktionen av certifierat gräsutsäde i Finland under perioden 2000-2005 uppgick till 2 678 ton år 2000 och till 2 703 ton 2005. Importandelen var 27 %, 5 % respektive 6% av den inhemska produktionen av gräs- och klöverutsäde år 2000, 2003 respektive 2005.

Av uppgifterna i tabell 4 i bilaga VII framgår att den ökade importen under 2004 delvis användes för att ersätta den inhemska produktionens bortfall under samma år. Det finns därför skäl att anta att utsäde för den finska marknaden kan odlas utanför Finland.

Att den inhemska produktionen av gräs- och klöverutsäde under bristår kan ersättas med importerat utsäde visar att den inhemska produktionen konkurrerar med importerade produkter för samma marknad.

4. ANDRA STÖDORDNINGAR I FINLAND

Stödordningar på grundval av anslutningsakten

I enlighet med artikel 142 i anslutningsakten har det införts ett långsiktigt nationellt stöd för Finland och Sverige som skall kompensera för klimatförhållandena (nordligt stöd). I Finland är detta stöd tillämpligt i regionerna C1–C4 (se bilaga IV). Stödet ökar ju längre norrut man kommer. Stödet betalas ut per djur, per hektar eller som slaktbidrag i regionerna C3 och C4.

I enlighet med artikel 141 i anslutningsakten har det införts en stödordning för gradvis minskande nationellt övergångsstöd i regionerna A och B (se bilaga IV) för boskapssektorn och trädgårdsnäringen. Stödet utgörs av investeringsstöd på nivåer som är högre än normalt samt av inkomststöd.

Andra stödordningar

Utöver ovan nämnda stöd gavs också stöd inom ramen för ett finskt miljöprogram för jordbruket. Beslutet om stöd enligt artikel 141 tillåter ytterligare miljöstöd för jordbruket i form av stimulansbidrag på upp till 130 % av basbeloppet. Stimulansbidraget gavs utöver det samfinansierade miljöstödet för jordbruket och varierade beroende på gröda.

I mars 2005 godkändes en stödordning för mindre gynnade områden. Inom ramen för den ordningen beviljas ett basbelopp och i vissa fall dessutom ett tilläggsbelopp i områden som berättigar till det samfinansierade kompensationsbidraget. Dessa belopp tillkommer utöver det samfinansierade kompensationsbidraget.

I bilaga XI återfinns en kortfattad översikt över det ekonomiska stöd från olika program som en producent kan få 2005 vid sidan av det nationella stödet för produktion av gräs-, klöver- och spannmålsutsäde.

5. PRODUKTIONEN AV GRÄS- OCH KLÖVERUTSÄDE I FINLAND OCH EU-15

I bilaga VIII ges en överblick över produktion, genomsnittspriser och genomsnittsavkastning i EU15 under perioden 2000-2005 jämfört med Finland.

Av överblicken framgår följande:

- Den finska utsädesavkastningen ligger för det mesta under genomsnittet i EU15, utom i fråga om timotej som i genomsnitt ligger på en jämförbar nivå (bilaga VIII, tabell 1).

- De finska genomsnittspriserna ligger generellt över genomsnittsnivån i EU15, särskilt när det gäller rödklöver (bilaga VIII, tabell 2).

- De finska marknadsintäkterna från utsädesproduktionen ligger generellt under genomsnittet i EU15 (bilaga VIII, tabell 3).

- Det genomsnittliga finska stödet för produktion av utsäde per hektar, inklusive EU-stöd och nationellt stöd för perioden 2000-2004, är mycket högre än genomsnittet i EU15, utom när det gäller hundäxing (bilaga VIII, tabell 6).

- När det gäller rödklöver och timotej ligger de totala finska intäkterna per hektar för produktion av utsäde under perioden 2000-2004 (inklusive marknadsintäkter och stödintäkter) under de flesta åren långt över genomsnittet i EU15. När det gäller ängssvingel och engelskt rajgräs ligger intäkterna däremot vanligtvis under genomsnittet i EU15. Uppgifterna om hundäxing i Finland räcker inte för en jämförelse med siffrorna för EU15 (bilaga VIII, tabell 7).

6. SYSTEMET MED SAMLAT GÅRDSSTÖD

Från och med början av 2006 tillämpar Finland systemet med samlat gårdsstöd med hjälp av en dynamisk-regional hybridmodell. Finland är uppdelat i tre regioner. Cirka 80 % av GJP-stödet omfattas av det regionala schablonbeloppet. Samtidigt är vissa belopp även fortsättningsvis kopplade och kompletterar schablonbeloppen. Målet är att fram till 2016 införa ett schablonbelopp för alla sektorer genom en gradvis minskning av tilläggsbeloppens nivå.

Allt stöd för jordbruksgrödor och gemenskapsstöd för utsäde kommer att frikopplas fullt ut, med undantag för produktionen av utsäde av timotej ( Phleum Pratense L. ), där stödet även fortsättningsvis kommer att vara kopplat, i enlighet med artikel 99 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003. Ett bibehållet kopplat stöd för timotejproduktionen kommer med alla sannolikhet att sörja för en fortsatt hög produktionsnivå för timotejutsäde i Finland.

7. SAMMANFATTNING OCH ANMÄRKNINGAR

7.1. Rättslig grund

Bestämmelsen om att Finland får bevilja nationellt stöd infördes i grundförordningen genom anslutningsakten och måste anses vara en övergångsbestämmelse, eftersom kommissionen enligt samma bestämmelse inte bara skall lämna rådet en rapport utan också får föreslå rådet ”de åtgärder som kan behövas” i fråga om det nationella stödet.

7.2. Systemets genomförande

Finland får bevilja stöd till jordbrukare inom de areal- och beloppsgränser som har fastställts i besluten 2001/60/EG och 2001/61/EG.

Under perioden 2000-2002 verkar stödet ha spridits över hela produktionsarealen, som ibland var större än den tillåtna arealen. Detta ledde till en reducerad stödnivå. Sedan 2002 har metoden med stödenhetskoefficient tillämpats.

7.3. Andra stödordningar

De flesta av de stöd som räknas upp i avsnitt 4, utom det stöd som bygger på artikel 141 i anslutningsakten, har som främsta syfte att kompensera för de svåra klimatförhållanden under vilka de finska jordbrukarna måste bedriva sin verksamhet.

Skälet bakom dessa stödordningar och det nationella stödet för produktion av utsäde är därför detsamma, och det är uppenbart att stöd som införs av klimatskäl är av kumulativ art. Eftersom stöden har samma syfte, är det nödvändigt att se över förhållandet mellan det nationella stödet för utsäde och spannmålsutsäde (som redan har funnits i 12 år) och andra stödordningar.

7.4. Systemet med samlat gårdsstöd

Finland har beslutat att från och med den 1 januari 2006 tillämpa en dynamisk och regional hybridmodell som frikopplar gemenskapsstödet till sektorerna för jordbruksgrödor och utsäde, utom när det gäller timotejutsäde, som fortsätter att vara kopplat. Ett fortsatt nationellt stöd för produktion av utsäde och spannmålsutsäde utan slutdatum skulle leda till att sektorn åter blir permanent kopplad och kan komma att omintetgöra fördelarna med 2003 års reform. Det skulle också få konsekvenser inom ramen för WTO.

Dessutom förökar sig timotejutsädet i Finland under nästintill optimala och relativt konkurrenskraftiga förhållanden. Ett bibehållet kopplat stöd för timotejproduktionen kommer med alla sannolikhet att sörja för en fortsatt hög produktionsnivå för timotejutsäde i Finland.

7.5. Odling i andra länder

Eftersom det importerades spannmålsutsäde under 2003, och eftersom importen av gräs- och klöverutsäde ökade 2004 (ett år då den inhemska produktionen minskade kraftigt), verkar det som om sådant utsäde för den finska marknaden med dess särskilda klimatförhållanden kan odlas utanför Finland.

7.6. Produktion av spannmålsutsäde

Under perioden 2000-2005 har produktionen av spannmålsutsäde haft en ökande tendens. Dessutom ökade den genomsnittliga avkastningen för produktionen av spannmål för utsäde med 44 %, och därigenom har stödnivån per hektar ökat på motsvarande sätt.

Under perioden 2000-2005 har dessutom det antal sorter för vilka nationellt stöd beviljas ökat avsevärt.

7.7. Importer till Finland

Under perioden 2000–2004 låg mängden importerat spannmålsutsäde på en mycket låg nivå. Volymen ökade något under denna period men nådde en mycket låg nivå 2005.

Under perioden 2000–20054 minskade importen av gräs- och klöverutsäde med 79 % och uppgick till 6 % av den inhemska produktionen.

Att den inhemska produktionen under bristår kan ersättas med importerat utsäde visar att den inhemska produktionen konkurrerar med importerade produkter för samma marknad.

Det kan därför inte uteslutas att det nationella stödet för utsäde och spannmålsutsäde hindrar importen genom att på konstgjord väg se till att den finska utsädesproduktionen kan konkurrera med import från andra medlemsstater.

8. FÖRSLAG

Det bifogas ett förslag till en förordning från rådet som bygger på resultaten av denna rapport.

De föreslagna åtgärderna har inga konsekvenser för Europeiska gemenskapernas allmän budget.

MOTIVERING

Enligt artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 1947/2005 skall kommissionen lämna rådet en rapport om verkningarna av det stöd som har lämnats för vissa mängder utsäde och vissa mängder spannmål för utsäde samt föreslå rådet de åtgärder som kan behövas.

I rapporten om ”verkningarna av det stöd som har lämnats för vissa mängder utsäde och vissa mängder spannmål för utsäde” redogörs för det finska stödets verkningar. I rapporten beskrivs utvecklingen inom de finska sektorerna för utsäde och spannmålsutsäde under perioden 2000–2005.

Med utgångspunkt bland annat från de övriga stödprogram som ger kompensation till finska lantbrukare för de klimatförhållanden under vilka de är verksamma, behovet av att undvika dubbla ersättningar och den tänkbara snedvridningen av konkurrensen genom den nationella stödordningen föreslås det att stryka möjligheten för Finland att ge nationellt stöd till utsäde och spannmål för utsäde från och med 2011, med undantag för stöd för timotejutsäde, för vilket stödet har strukits från och med 2006. Artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 1947/2005 om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2358/71 och (EEG) nr 1674/72 ändras i enlighet med detta.

2007/0109 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EG) nr 1947/2005 avseende Finlands stöd till utsäde och spannmål för utsäde

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 36 och artikel 37.2 tredje stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[4], och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 1947/2005 om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2358/71 och (EEG) nr 1674/72[5], får Finland, om kommissionen lämnar sitt tillstånd, bevilja stöd för vissa mängder utsäde och för vissa mängder spannmål för utsäde som har producerats i Finland, på grund av de särskilda klimatförhållandena.

(2) På grundval av de uppgifter som Finland har sänt till kommissionen har kommissionen till rådet överlämnat en rapport[6] i enlighet med andra stycket i artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1947/2005. Av rapporten framgår att de finska producenterna av utsäde och spannmålsutsäde får stöd inom ramen för andra stödordningar som kompensation för de klimatförhållanden under vilka de finska jordbrukarna bedriver sin verksamhet.

(3) Rapporten visar också att mängden spannmålsutsäde som produceras i Finland har en ökande tendens och att den importerade kvantiteten spannmålsutsäde är liten jämförd med den inhemska produktionen. Av rapporten framgår dessutom att importen av utsäde ökar när den inhemska produktionen minskar, och tvärtom, vilket leder till slutsatsen att inhemskt utsäde kan ersättas med importerat utsäde och att Finlands nationella stöd eventuellt snedvrider konkurrensen mellan inhemska och importerade produkter.

(4) Timotejutsädet förökar sig i Finland under nästintill optimala och mycket konkurrenskraftiga förhållanden. Ett bibehållet kopplat stöd för timotejproduktionen skulle utgöra ett incitament för produktion av timotejutsäde i Finland Därför bör beviljandet av nationellt stöd till timotejutsäde upphöra.

(5) Av dessa skäl, och för att den inre marknadens skall kunna fungera väl, bör Finland inte längre få ge nationellt stöd för utsäde och spannmålsutsäde. För att jordbrukarna i Finland skall kunna anpassa sig till en situation utan nationellt stöd bör stödet för utsäde och spannmålsutsäde i Finland fortsätta under en sista, ytterligare övergångsperiod, efter vilken det bör avskaffas.

(6) Inför en etappöversyn av det nationella stödsystemet bör Finland uppmanas att lämna en detaljerad redogörelse för resultaten av de nationella stöd som beviljats.

(7) Förordning (EG) nr 1947/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1947/2005 skall ersättas med följande:

“2. Finland får, om kommissionen lämnar sitt tillstånd, bevilja gradvis minskande stöd för vissa mängder utsäde, med undantag för timotejutsäde ( Phleum pratense L. ), och för vissa mängder spannmål för utsäde som har producerats enbart i Finland fram till och med 2010 års skörd.”

Senast den 31 december 2008 skall Finland till kommissionen överlämna en detaljerad redogörelse för resultaten av de beviljade stöden."

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den …

På rådets vägnar

Ordförande

[1] EGT L 246, 5.11.1971, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1). Förordningen upphävd och ersatt med förordning (EG) nr 1947/2005. (EGT L 312, 29.11.2005, s. 3).

[2] EUT L 21, 23.1.2001, s. 17.

[3] EUT L 21, 23.1.2001, s. 18.

[4] EUT C …, …, s. ….

[5] EUT L 312, 29.11.2005, s. 3.

[6] KOM(2007) ….