52007DC0685

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 7.11.2007

KOM(2007) 685 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport för det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (Ispa) 2006 {SEC(2007)1467}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. ispa:s budget 3

3. Projektfinansiering 3

3.1. Nya Ispa-projekt 3

3.2. Finansierade projekt 2000–2006 4

3.3. Betalningar 5

4. Tekniskt stöd 6

4.1. Tekniskt stöd på initiativ av mottagarlandet 6

4.2. | Tekniskt stöd på kommissionens initiativ 6

5. Förvaltning och genomförande 7

5.1. Projektövervakning 7

5.2. Finansiell förvaltning och kontroll – också avseende Edis 7

5.3. Europeiska revisionsrättens slutsatser 8

5.4. Medfinansieringspartner - EIB, EBRD och NIB 8

6. Bidrag till gemenskapens politik påolika områden 9

6.1. Offentlig upphandling 9

6.2. Miljöpolitik 9

6.3. Transportpolitik 9

7. Samordning mellan föranslutningsinstrumenten 10

8. sju år av Ispa: lärdomar 10

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport för det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (Ispa) 2006

1. INLEDNING

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 12 i Ispa-förordningen. Det rör sig om den sjunde årsrapporten om Ispa:s verksamhet och den behandlar verksamheten 2006. Förutom Bulgarien och Rumänien (som fått Ispa-stöd sedan instrumentet togs i bruk 2000) omfattar rapporten även Kroatien som fick rätt till Ispa-stöd genom rådets beslut om att bevilja landet kandidatlandsstatus vid sitt möte i juni 2004.

Alla dessa länder stod inför flera utmaningar 2006. Kroatiens främsta mål var att ingå åtaganden för de totala Ispa-anslagen, medan Bulgarien och Rumänien måste påskynda och ytterligare förbättra utnyttjandet av Ispa-medel, samtidigt som de måste börja förbereda framtida projekt inför tillträdet till Sammanhållningsfonden och strukturfonderna efter anslutningen. I rapporten analyseras finansiering, förvaltning och genomförande av projekten och hur det bidragit till EU:s politik. Slutsatsen är att stora framsteg gjordes på dessa områden 2006. Eftersom 2006 var det sista året för Ispa-stöd, utom för Kroatien, ingår även en tillbakablick i rapportens sista avsnitt där man sammanfattar erfarenheterna från de sju verksamhetsåren.

2. ISPA:S BUDGET

I kommissionens budget för 2006 anslogs 585 miljoner euro till Ispa-instrumentet. Anslagen skulle täcka alla utgifter för medfinansiering av projekt (åtgärder) på miljöområdet och transportområdet samt för tillhandahållande av tekniskt stöd, oavsett om initiativet till de tekniska stödåtgärderna tagits av mottagarlandet eller av kommissionen.

Tabell 1: Ispas budget 2006 (i euro)

Budgetpost | Åtagandebemyndiganden | Utnyttjade åtaganden | Genomförda betalningar |

Administrativa utgifter – budgetrubrik B13.01.04.02 | 4 500 000 | 2 338 712 | 2 154 419 |

Driftsbudget – budgetrubrik B13.05.01.01 | 580 500 000 | 580 350 000 | 175 579 778 |

Totalt | 585 000 000 | 582 688 712 | 177 734 197 |

3. PROJEKTFINANSIERING

3.1. Nya Ispa-projekt

Kommissionen godkände elva nya Ispa-insatser 2006. Det totala Ispa-bidraget för året uppgick till 89,9 miljoner euro, vilket motsvarade en genomsnittlig bidragsandel på 82,8 % av de totala stödberättigande projektkostnaderna på 134,5 miljoner euro. Åtagandebemyndiganden på totalt 89,96 miljoner euro utnyttjades för nya projekt och 490,3 miljoner euro för pågående projekt.

Av de 11 nya Ispa-projekten 2006 gällde fyra miljöområdet: ett projekt gällde vatten och spillvatten, inklusive rening, och ett fast avfall. Två övergripande miljöinsatser ingick i beredningen av framtida projekt inom Sammanhållningsfonden och IPA.

Inom transportsektorn fanns det fem nya projekt: ett för bättre sjöfart på Donau och fyra övergripande transportprojekt som godkändes som framtida projekt inom IPA eller Sammanhållningsfonden för transportsektorn, bl.a. för kapacitetsstärkande verksamhet vid institutioner och tekniskt stöd för järnvägsrenoveringar.

Slutligen gavs stöd även via två projekt för tekniskt stöd till den nationella Ispa-samordnaren i Kroatien och för Ispa-övervakningskommitténs möten i Rumänien. Nästan 64,5 % av Ispa-bidragen gick till miljösektorn.

Tabell 2: Nya projekt som godkänts 2006 – i euro

Transport | 5 | 52 732 558 | 31 557 040 | 77 | 31 557 040 |

Övergripande tekniskt stöd | 2 | 312 335 | 312 335 | 100 | 312 335 |

Transport | 33 | 2 344 434 543 | 1 482 548 029 | 63,24 | 1 482 548 029 |

Övergripande tekniskt stöd | 5 | 1 945 643 | 1 945 643 | 100 | 1 945 643 |

Miljö | 255 243 502,98 | 87 328 724,24 | 342 572 227,22 |

Transport | 302 711 402,35 | 86 490 276,60 | 389 201 678,95 |

Tekniskt stöd | 987 324,40 | 482 691,08 | 1 470 015,48 |

Totalt | 558 942 229,73 | 174 301 691,92 | 733 243 921,65 |

4. TEKNISKT STÖD

4.1. Tekniskt stöd på initiativ av mottagarlandet

Tekniska stödåtgärder som gäller projektberedning syftar till att de stödmottagande länderna, genom sammanhållningsfonden och IPA, i tid skall lägga fram tillräckligt många väl genomarbetade projekt för finansiering, även framtida finansiering. Tekniska stödåtgärder som gäller institutionell förstärkning syftar till att förbättra förmågan inom den offentliga förvaltningen i det stödmottagande landet att förvalta och övervaka genomförandet av omfattande infrastrukturinvesteringar.

Under 2006 godkändes fyra ansökningar avseende projektberedning inom transportområdet och en ansökan avseende projektberedning på miljöområdet. Ytterligare två projekt för tekniskt stöd godkändes för institutionell förstärkning.

Under 2000–2006 beviljade Ispa över 149 miljoner euro till fler än 29 projekt avseende institutionell förstärkning eller projektberedning.

Tabell 5: Tekniskt stöd på initiativ av mottagarlandet 2000–2006 (i euro)

Sektor | Antal projekt | Stödberättigande kostnader | Ispa-stöd |

Miljö | 9 | 87 791 848 | 64 434 542 |

Transport | 15 | 99 493 298 | 82 833 250 |

Övergripande tekniskt stöd | 5 | 1 945 643 | 1 945 643 |

Totalt | 29 | 189 230 789 | 149 213 435 |

4.2. | Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

Med tekniskt stöd på kommissionens initiativ anordnas finansiering antingen till kommissionens avdelningar för genomförandet av väsentliga kontroll- och programhanteringsuppgifter eller direkt till stödmottagarna för vissa avgörande övergripande tjänster. Verksamheten delas in i följande tre kategorier:

- Lokalt tekniskt internt stöd (för löner till kontraktanställda och allmänna omkostnader vid delegationerna i Bulgarien, Rumänien och Kroatien).

- Externt stöd till gemenskapens delegationer (främst för kontraktsanställda experter som förhandsgranskar upphandlingshandlingar och för utbildning).

- Kontrakt avseende tjänster och stöd för hjälp med projektbedömning, politikutformande, strategisk analys, rådgivning, övervakning och liknande tillämpningsåtgärder.

Tabell 6: Tekniskt stöd på kommissionens initiativ 2006 i euro

Verksamhet | Utnyttjade åtaganden | Betalningar1 |

Internt stöd | 1 880 800 | 1 478 984 |

Externt stöd | 457 912 | 675 435 |

Tjänsteavtal och stöd2 | 80 000 | 1,278 086 |

Totalt | 2 418 712 | 3 432 505 |

1) Inklusive alla betalningar 2006, varav en del gäller åtaganden från tiden före 2006.

2) Inklusive vissa åtgärder avseende Ispa:s mottagarländer som blev medlemsstater 2004.

5. FÖRVALTNING OCH GENOMFÖRANDE

5.1. Projektövervakning

Efter att Rumäniens genomförandeorgan beviljats Edis-ackreditering sommaren 2006 fortsatte delegationen övervakningen av anbudsförfaranden och kontraktstilldelning ända fram till anslutningen. Förutom att den utövar kommissionens befogenheter att godkänna anbuds- och upphandlingsärenden (före Edis) har den också bäst förutsättningar att garantera praktiska framsteg och sköta kontakterna med nationella myndigheter och slutliga stödmottagare om eventuella problem uppstår.

Även om Bulgariens och Rumäniens Ispa-projekt godkändes av kommissionen år 2000, inleddes dessa projekt tidigast 2001, generellt genom att man gjorde avtalen om övervakning av genomförandet till föremål för upphandling. Förseningar i upphandlingen och undertecknandet av kontrakten på grund av gällande regler gjorde dock att de första kontrakten inte kunde undertecknats förrän år 2002. Sedan dess har processen sakta kommit igång, vilket framgår av kommissionens ökade utbetalningar till de nationella myndigheterna i dessa två anslutande länder.

I Kroatien hade inget projekt ännu påbörjats i slutet av 2006. I januari 2007 anmäldes dock de två första anbuden om tjänstekontrakt.

5.2. Finansiell förvaltning och kontroll – också avseende Edis

De främsta kraven som gäller både ekonomisk förvaltning och kontroll, inklusive hantering av oegentligheter, fastställs i Ispa-förordningen och bilaga III till finansieringsavtalet som tillämpas i samband med kommissionens förhandskontroll. De centrala delarna avser inrättandet av interna ekonomiska kontrollsystem och förfaranden som kan säkerställa öppenhet och icke-diskriminerande upphandlingsförfaranden, exakthet i redovisade utgifter, adekvat internrevision, en tillräcklig verifieringskedja och en välavvägd hantering av eventuella oegentligheter.

Fyra revisionsresor gjordes till Rumänien och Bulgarien 2006 i samband med Edis-förfarandet. I det sista skedet av förfarandet gör kommissionens revisorer en slutlig verifierande revision som syftar till att bedöma de anslutande ländernas beredskap att överta det fulla ansvaret för anbuds- och upphandlingsärenden, så att EG-delegationerna inte längre behöver göra förhandskontroller.

Vid sidan om EDIS gjordes en rad projektrevisioner i Rumänien för att kontrollera att de utgiftsredovisningar och motsvarande betalningar som sänds till kommissionen är lagliga och korrekta. De största bristerna i kontrollerna gällde certifiering till kommissionen av utgifter som inte var berättigade till stöd, avsaknad av verifikat, verifiering av stödberättigande kostnader på grundval av otillräckliga eller felaktiga underlag, felaktigt behandlade avtalstillägg samt bristande efterlevnad av kraven avseende offentlighet och information.

Även i Bulgarien utfördes flera projektrevisioner. Vanligtvis gällde de främsta anmärkningarna de brister som fastställts vid systemrevisionerna, nämligen bristande kvalitet på upphandlings- och avtalsunderlag, särskilt vid ändringar i avtalen, behov av förbättrad verifiering av utgiftsredovisningarna samt bristande efterlevnad av kraven avseende offentlighet och information. Eftersom Ispa-projekten i Kroatien 2006 framskred mycket långsamt bestod revisionsarbetet av kontroll av handlingar i samband med frågor som fortfarande var öppna efter systemrevisionen under det andra halvåret 2005. Systemrevisionerna utgjorde den egentliga grunden för kommissionens beslut att ta systemet för decentraliserat genomförande (DIS) i bruk i Kroatien i februari 2006. Det största olösta problemet är hur man kan skapa ett effektivt och enhetligt sätt att hålla kvar personalen.

5.3. Europeiska revisionsrättens slutsatser

Revisionsrätten gjorde en begränsad granskning vid kommissionen, där man främst undersökte kommissionens verksamhet i samband med förvaltning och kontroll i ett av kandidatländerna (Kroatien) och i anslutningsländerna (Bulgarien och Rumänien). I anslutningsländerna undersökte man dessutom hur Edis-systemet fungerar.

Revisionsrätten fastslog att med hänsyn till revisionens omfång kunde de undersökta transaktionerna generellt sett inte sägas vara behäftade med några väsentliga fel. Revisionsrätten konstaterade att kommissionen förbättrat övervaknings- och kontrollsystemen, medan stora brister förekom på nationell nivå. Avseende Ispa-projekten förekom sådana brister ganska ofta, men de korrigerades genom delegationens förhandskontroller.

5.4. Medfinansieringspartner - EIB, EBRD och NIB

Med utgångspunkt i dessa institutioners sakkunskap inom projektberedning och genomförande av projekt sammanträdde kommissionen med dem och organiserade, när möjlighet gavs, möten för att gemensamt identifiera och bedöma projekt för vilka finansiering söktes. Europeiska investeringsbanken beviljade ett lån för ett projekt 2006.

6. BIDRAG TILL GEMENSKAPENS POLITIK PÅOLIKA OMRÅDEN

6.1. Offentlig upphandling

Att uppfylla rättsliga krav på sund, rättvis och öppen offentlig upphandling enligt den praktiska handledningen för upphandlingsförfaranden (Prag, Practical Guide to contract procedures for EC external actions ) har visat sig vara en stor utmaning för de nya stödmottagande länderna. Detta beror på att kvalifikationerna hos personalen i dessa länder inte alltid uppfyller de krav som ställs på dem som förvaltar omfattande infrastrukturprojekt, särskilt avseende offentlig upphandling och kontraktstilldelning. På grund av dessa svårigheter har kommissionen ansträngt sig för att utveckla tekniskt stöd inriktat på att stärka mottagarnas upphandlingskunskaper, system och förfaranden. Bl.a. har den fortsatt att anordna seminarier och fortbildningsseminarier, inklusive spridning av manualer och praktiska handledningar.

6.2. Miljöpolitik

Genom att ge direkt stöd till prioriterade miljöprojekt underlättar Ispa genomförandet av miljöpolitiken och uppfyllandet av EU:s miljönormer i mottagarländerna. I synnerhet har kapaciteten inom den offentliga förvaltningen stärkts när det gäller att planera och prioritera miljöinvesteringar, och avsevärda framsteg har också gjorts när det gäller att genomföra direktivet om bedömning av miljöpåverkan på ett korrekt sätt, även de aspekter som gäller offentligt samråd. Miljömyndigheterna har emellertid svårigheter att få tillräckliga ekonomiska och personella resurser och det brister både i samordningen mellan olika politikområden och i den strategiska planeringen. Länderna behöver vidta ytterligare åtgärder för att lösa dessa problem.

6.3. Transportpolitik

De transportnät i mottagarländerna som man, i fråga om Bulgarien och Rumänien, enats om i enlighet med bedömningen av transportinfrastrukturbehoven (Tina, Transport Infrastructure Needs Assessment ) knyter an till de alleuropeiska transportkorridorerna. Dessa nät används som grundval för planeringen av nationella transportstrategier i Ispa-sammanhang, dvs. för åtgärder som gäller byggnad eller upprustning av en sektion eller knutpunkt eller en anslutning till näten. Sex av de ovannämnda korridorerna genomkorsar Bulgariens, Kroatiens och Rumäniens territorium. Enligt de nya gemenskapsriktlinjerna för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet berörs Bulgarien och Rumänien av tre av de projekt som prioriteras för detta nät (motorvägssträckan Igoumenitsa/Patra-Aten-Sofia-Budapest, vattenvägen Rhen/Maas-Main-Donau och Aten-Sofia-Budapest-Wien-Prag-Nürnberg/Dresden). Kroatien berörs av ett projekt (järnvägssträckan Lyon-Trieste-Divaca/Koper-Divaca-Ljubljana-Budapest-ukraniska gränsen). För Kroatien – som inte ingick i Tina-studien – har infrastrukturbehoven på transportområdet fastställts enligt prioriteringarna i Rebis ( Regional Balkans Infrastructure Study ) – en transport- och regionalstudie om transportinfrastruktur för Balkanländerna. Därför har ytterligare en järnvägssträcka lagts till bland prioriterade projekt (Salzburg - Ljubljana - Zagreb - Beograd - Nis - Skopje – Thessaloniki).

7. SAMORDNING MELLAN FÖRANSLUTNINGSINSTRUMENTEN

Enligt samordningsförordningen skall kommissionen se till att det sker en nära samordning av de tre föranslutningsinstrumenten, Phare, Sapard och Ispa. I förordningen fastställs noggrant vilka stödområden som respektive instrument ska omfatta, vilket minimerar potentiella överlappningar mellan de olika instrumenten.

Förvaltningskommittén för Phare ser till att det sker en nära samordning mellan de tre föranslutningsinstrumenten. Ytterligare samordning sker också genom gemensamma övervakningskommittén för Phare, kommittén för intern samordning och genom regelbundna möten med kommissionens delegationer i mottagarländerna.

8. SJU ÅR AV ISPA: LÄRDOMAR

Eftersom 2006 var det sista året för Ispa – åtminstone för den största delen av projekten och de stödmottagande länderna (endast sex projekt i Kroatien kommer även i fortsättningen att genomföras enligt rådets Ispa-förordning) – är det ett lämpligt tillfälle för en tillbakablick över de senaste sju åren.

Ispa grundades 1999 för att finansiera infrastrukturförbättringar och hjälpa de öst- och centraleuropeiska kandidatländerna att lära sig använda gemenskapens instrument för sammanhållningspolitik, dvs. Sammanhållningsfonden, ur vilken stöd kan beviljas till de mindre utvecklade medlemsstaterna. Då rådets Ispa-förordning utformades följde man därför noga förordningen om Sammanhållningsfonden avseende stödberättigade områden (miljö och transport) och förvaltnings- och kontrollsystemen. När det gäller förvaltningssystemen är de största skillnaderna att vissa väsentliga bestämmelser för offentlig upphandling och finansiell kontroll måste följa bestämmelserna för externt bistånd.

Genom Ispa beviljades stöd för central infrastruktur i en omfattning av aldrig tidigare skådat slag . Enbart i Rumänien, Bulgarien och Kroatien finansieras 107 projekt med gemenskapsstöd till ett värde av 3 miljarder euro och totalt 4,8 miljarder euro har mobiliserats.

Stödmottagande länder ombads sammanställa Ispa-investeringsstragier för en sjuårsperiod. Det rörde sig om nationella dokument, men innehållet och kvaliteten granskades av kommissionen innan stöd beviljades. Ispa införde strategisk planering som en förutsättning för att få gemenskapsstöd i två sektorer som är centrala för främjande av ekonomisk utveckling och sammanhållning.

Strategisk planering och projekttillämpning är en ovärderlig ” lära genom att göra ”-erfarenhet som hjälper mottagarländerna att lära sig hur strukturfonderna och Sammanhållningsfonden – och i Kroatiens fall, IPA – fungerar.

Efter hand som åren gick förbättrade mottagarländerna generellt sett kvaliteten på projektberedningen, vilket inneburit att kommissionen har behövt mindre tid – och resurser – för godkännande av projektfinansieringen. Med kommissionens – och internationella konsulters – hjälp lärde sig mottagarländerna att tillämpa väsentlig EU-lagstiftning , t.ex. direktiven om miljökonsekvensbedömning eller andra relevanta miljönormer, gemenskapens regelverk eller offentlig upphandling. De har utvecklat kunnande inom projektberedning, bl.a. om finansieringsanalys, tekniska studier, utformning, upphandlingar och kontraktsunderlag samt projektens genomförande. Med stöd av Ispa kunde mottagarländerna bekanta sig med nya finansieringssätt (t.ex. offentlig-privata partnerskap), moderna planeringsprinciper (t.ex. hållbar utveckling, miljökonsekvensanalys med offentligt samråd), sektorpolicy (t.ex. investeringar i den integrerade vattensektorn). Dessutom ändrades nationell lagstiftning på områden som är av betydelse för projektens tillämpning (t.ex. markförvärv).

Inom Ispa utvecklade mottagarländerna – och kommissionen – goda kontakter med internationella finansieringsinstitutioner , särskilt med Europeiska investeringsbanken. En betydande andel av Ispa-projekten medfinansieras av internationella finansieringsinstitutioner, och i vissa fall deltog de även i programmerings- och bedömningsresor. Bilaterala givare gav bistånd, särskilt under Ispa:s tidigare år, både till projektberedning och för inansierning av investeringar. Synergieffekterna med de internationella finansieringsinstitutionerna inom Ispa bidrog till att kommissionen beslöt upprätta Jaspers som ett instrument för att bistå de nya medlemsstaterna med projektberedning.

Ispa beviljade betydande medel för tekniskt stöd för projektberedning, uppbyggnad av administrativ kapacitet och strategiska studier. Tekniskt stöd spelade en särskilt viktig roll då man skaffade finansiering för beredning av Sammanhållningsfondens projekt i de nya medlemsstaterna (eller IPA när det gäller Kroatien).

De flesta Ispa-projekten i de nya medlemsstaterna kommer att slutföras enligt Sammanhållningsfondens regler. Likheterna mellan Ispa:s och Sammanhållningsfondens regler gjorde det enklare för de mottagarländer som blev medlemsstater 2004 eller 2007 att utan svårigheter gå över från Ispa till Sammanhållningsfonden .

Hänsyn togs även till erfarenheter från Ispa då kommissionen utarbetade rådets IPA-förordning och motsvarande tillämpningsföreskrifter. Delen "Regional utveckling" i Ipa förenar de finansieringsområden som under programperioden 2000–2006 ingick i olika instrument (Ispa och Phare) och sköttes av olika generaldirektorat. Ansvaret övertas nu av Generaldirektoratet för regionalpolitik. Strategisk planering, metoder för projektberedning, tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad var inslag som utvecklades med framgång inom Ispa och som nu införs i Ipa.

Och sist men inte minst, var det mycket viktigt att medlemsstaterna och deras kompetenta experter deltog aktivt i förvaltningskommittén för Ispa, vilket höjde kvaliteten på Ispa-projekten. Det betonade den samarbetsanda som rådde inom Ispa mellan medlemsstaterna och kandidatländerna.

Däremot är det mindre positivt att den praktiska tillämpningen släpar efter betydligt jämfört med de (ursprungliga) förväntningarna. Med tanke på Ispa:s unika omfattning (och bristerna i de nationella förvaltningarna) var det orealistiskt att vänta sig att Ispa skulle komma igång utan svårigheter. Men faktum är att Bulgarien och Rumänien behöver mer än fyra år för att betala de finansiella åtagandena från år "n", och att Kroatien, efter mer än två år i Ispa, fortfarande inte har undertecknat de första entreprenadkontrakten. I slutet av 2006 hade endast en fjärdedel av de medel som avsatts under hela Ispa-perioden betalats ut. Den främsta orsaken till dessa förseningar i tillämpningen är brist på lämplig kapacitet, vilket visar sig i dåligt förberedda projekt, åsidosättande av relevanta EU-normer, såsom bedömning av miljöpåverkan eller offentlig upphandling, svag kontraktsuppföljning, oklara markägarförhållanden och försenade markförvärv.

Även om Edis-ackreditering beviljades åt Rumäniens genomförandeorgan i juni 2006 (den största Edis-ackreditering som någonsin beviljats före anslutningen) och vissa organ i Bulgarien i november 2006, infördes det decentraliserade genomförandet relativt sent . En fullt decentraliserad förvaltning före anslutningen är ett värdefullt mått för bedömning av hur färdiga mottagarländerna är att utnyttja finansiering och uppfylla kraven på ekonomisk förvaltning, särskilt när det gäller offentlig upphandling.

Det är viktigt och nödvändigt att det finns system och strukturer för programmering och tillämpning, men de kan fungera effektivt endast med hjälp av tillräcklig och kompetent personal. Bristen på hållbar offentlig förvaltning för Ispa var ett allvarligt orosmoment för många genomförandeorgan. Den utbildning och erfarenhet av projektledning "på arbetsplatsen" som experterna fick gjorde dem attraktiva på den privata arbetsmarknaden, vilket ledde till hög personalomsättning och ständiga problem med tjänster och nyrekrytering (" training for leaving syndrome ").

Beredningen och genomförandet av Ispa var i hög grad beroende av utomstående hjälp . Internationella konsulter behövdes för att ta fram projekt av tillräckligt god kvalitet, internationella konsulter och utomstående revisorer behövdes för att bistå i komplicerade anbudsutvärderingar och övervakning av tillämpningen, delegationens förhandskontroll var ett ytterst viktigt säkerhetsnät som behövdes för att garantera att upphandlingsreglerna följdes. En förutsättning för att programmeringen och tillämpningen ska lyckas är att nationella myndigheter och lokala organ känner projektet som sitt eget och tar ansvar för det. Beroendet av utomstående hjälp och råd påverkar dock denna känsla negativt.