52007DC0096

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 15.3.2007

KOM(2007) 96 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Radiofrekvensidentifiering (RFID) i Europa:på väg mot en strategi{SEK(2007) 312}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Radiofrekvensidentifiering (RFID) i Europa: på väg mot en strategi

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

2. Varför är radiofrekvensidentifieringen viktig? 3

2.1. Radiofrekvensidentifieringens bidrag till samhället 3

2.2. Industriellt nyskapande och tillväxtpotential 4

3. Behovet av rättslig säkerhet för både användare och investerare 4

3.1. Offentligt samråd 5

3.2. Uppgiftsskydd, privatliv och säkerhet 5

3.3. Resursförvaltning i det framtida ”sakernas Internet” 7

3.4. Radiospektrum 8

3.5. Standarder 8

3.6. Miljö och hälsa 8

4. Åtgärder på europeisk nivå 9

4.1. Säkerhet och privatliv i samband med RFID 10

4.2. Radiospektrum 10

4.3. Handlingsprogram för forskning och innovation 11

4.4. Standardisering 11

4.5. Ytterligare åtgärder när det gäller tekniska och förvaltningsmässiga aspekter av RFID 12

5. Slutsatser 12

1. INLEDNING

Radiofrekvensidentifiering (RFID) är en teknik som möjliggör automatisk identifiering och insamling av data genom användning av radiofrekvenser. Dess främsta kännetecken är att den gör det möjligt att med hjälp av ett mikrochips förse alla föremål, djur eller till och med personer med en unik referens och andra uppgifter samt att läsa av denna information med hjälp av en trådlös anordning. Radiofrekvensidentifiering är inte bara en ”elektronisk etikett” eller en ”elektronisk streckkod”. När den kopplas till databaser och kommunikationsnätverk, såsom Internet, utgör den här tekniken ett mycket kraftfullt verktyg för att tillhandahålla nya tjänster och tillämpningar i alla tänkbara omgivningar.

Radiofrekvensidentifiering ses som nyckeln till en ny fas av utvecklingen av informationssamhället och benämns ofta ”sakernas Internet”; ett Internet som inte bara förbinder datorer och kommunikationsterminaler utan i princip alla de saker som vi omger oss med dagligen – det kan till exempel vara kläder och konsumtionsvaror. De var dessa framtidsutsikter som fick Europeiska rådet att vid sitt möte i december 2006 be kommissionen att till Europeiska rådets vårmöte 2008 se över de utmaningar som nästa generation av Internet och nätverk kommer att utgöra[1].

Radiofrekvensidentifiering är politiskt viktigt, eftersom den kan bli en ny drivkraft för tillväxt och sysselsättning och därmed ett viktigt bidrag till Lissabonstrategin. Förutsättningen är dock att hindren för nyskapande röjs ur vägen. Tillverkningskostnaderna för RFID-taggar närmar sig en nivå som möjliggör en mer utbredd användning både inom handeln och den offentliga sektorn. En mer utbredd användning måste dock ske inom en rättslig ram som ger medborgarna ett effektivt skydd när det gäller grundläggande värden, hälsa, personuppgifter och privatliv.

Kommissionen genomförde under 2006 därför ett offentligt samråd om radiofrekvensidentifiering. Av samrådet framkom vilka förväntningar som finns på tekniken med utgångspunkt i RFID-pionjärernas resultat, men även de betänkligheter medborgarna har beträffande RFID-tillämpningar som innebär identifiering och spårning av personer.

Detta meddelande är baserat på resultaten av samrådet och innehåller förslag på hur man skall undanröja hindren för en utbredd användning av tekniken som gagnar samhälle och ekonomi samtidigt som lämpliga skyddskrav iakttas när det gäller privatliv, hälsa och miljö.

2. VARFÖR ÄR RADIOFREKVENSIDENTIFIERINGEN VIKTIG?

2.1. Radiofrekvensidentifieringens bidrag till samhället

Radiofrekvensidentifiering kan erbjuda européerna många fördelar när det gäller säkerhet (t.ex. möjligheterna att spåra livsmedel, inom sjuk- och hälsovården och för att bekämpa läkemedelsförfalskningar), bekvämlighet (t.ex. kortare köer i snabbköpet, mer korrekt och pålitlig baggagehantering på flygplatser, automatiserade betalningar), och tillträde (t.ex. patienter som lider av demens eller Alzheimers sjukdom). Tekniken används redan i olika sektorer som påverkar de europeiska medborgarnas liv. Inom transportområdet förväntas radiofrekvensidentifiering bidra till förbättrad effektivitet och ökad säkerhet och erbjuda nya högkvalitativa tjänster för rörlighet när det gäller människor och varor[2]. Inom sjuk- och hälsovården kan radiofrekvensidentifiering användas för att öka vårdkvaliteten och patienternas säkerhet men också för att säkra att medicinering sker som den skall och för att förbättra logistiken. Inom detaljhandeln skulle radiofrekvensidentifiering kunna bidra till att minska varubristen, lagernivåerna och stölderna. Inom många branscher, bland annat när det gäller läkemedel, medicintekniska produkter, underhållning, hemelektronik, lyxvaror, bildelar eller detaljhandeln, där produkter med oacceptabel kvalitet ofta är ett resultat av varumärkesförfalskning, kan radiofrekvensidentifiering bidra till att på ett mer effektivt sätt ta produkter ur handeln och till att förhindra att olagliga varor kommer in i leveranskedjan eller till att upptäcka var de faktiskt kom in i denna. RFID-märkning förväntas förbättra sortering och återanvändning av produktdelar och material, vilket i sin tur kan leda till ett bättre skydd av miljön och en mer hållbar utveckling.

2.2. Industriellt nyskapande och tillväxtpotential

Fortsatt utveckling och en omfattande användning av radiofrekvensidentifiering skulle kunna göra informations- och kommunikationstekniken till en ännu viktigare drivkraft för nyskapande och tillväxt.

Europa är redan idag en av de ledande regionerna när det gäller forskning och utveckling kring radiofrekvensidentifiering, inte minst tack vare stödet från de europeiska forskningsprogrammen. De viktigaste forskningsområdena rör innovativa tillämpningar, smarta sensorer och RFID-baserade manöverenheter liksom smarta nätverk. Det görs även kraftiga insatser när det gäller nanoelektronik med hjälp av vilken RFID-taggarna förses med intelligens, minne, sensorteknik och möjligheten att använda radiofrekvenser.

Inom näringslivet står flera stora europeiska företag, inbegripet teknik- och tjänsteföretag, i förgrunden när det gäller att få ut RFID-lösningar på marknaden, och många små och medelstora företag har med framgång infört denna teknik. Men även om marknaden för RFID-system i EU växer med ca 45 % per år ligger den efter världsmarknadens tillväxt på nästan 60 %[3]. En sådan ”tillväxtklyfta” bromsar informationssamhällets bidrag till tillväxt och sysselsättning.

3. BEHOVET AV RÄTTSLIG SÄKERHET FÖR BÅDE ANVÄNDARE OCH INVESTERARE

Tekniskt och kommersiellt är radiofrekvensidentifiering klar att tas i bruk, men flera faktorer håller tillbaka dess införande. Inte minst behövs en tydlig och förutsägbar rättslig och politisk ram för att användarna skall acceptera denna nya teknik. Denna ram bör ta upp följande frågor: etiska följder, behovet av skydd av privatlivet och säkerhetshänsyn, förvaltning av RFID-databaser med personuppgifter, tillgång till radiospektrum, inrättandet av harmoniserade internationella standarder och farhågor när det gäller följderna för hälsa och miljö. Eftersom RFID-tekniken till sin natur är gränsöverskridande bör detta ramverk dessutom se till att bestämmelserna är i överensstämmelse med reglerna för den inre marknaden

3.1. Offentligt samråd

För att ta itu med dessa frågor har kommissionen genomfört ett offentligt samråd som omfattade fem tematiska seminarier för experter och ett Internetsamråd som var öppet mellan juli och september 2006, till vilket 2 190 personer lämnade bidrag. Samrådsfasen avslutades i oktober med ett öppet seminarium där de preliminära resultaten av samrådet lades fram.

3.2. Uppgiftsskydd, privatliv och säkerhet

I den offentliga debatten om radiofrekvensidentifiering framförs allvarliga farhågor om att denna möjliggörande teknik med stor genomslagskraft kan komma att utgöra ett hot mot privatlivet. RFID-teknik kan användas för att samla in uppgifter som är direkt eller indirekt kopplade till en person som är identifierad eller kan identifieras och som därför anses vara personuppgifter. RFID-taggar kan lagra personuppgifter, som till exempel sådana som finns i pass eller patientjournaler. RFID-teknik skulle kunna användas för att spåra och följa människors rörelser eller lägga upp en profil över deras beteenden (t.ex. på allmänna platser eller arbetsplatser). I kommissionens offentliga samråd betonades medborgarnas rädsla för möjligheterna att inkräkta på privatlivet med hjälp av RFID-tekniken. För att radiofrekvensidentifiering skall accepteras av den breda allmänheten krävs ett lämpligt skydd för privatlivet. Deltagarna i Internetsamrådet tror att ett sådant skydd kan komma till stånd genom teknik för att öka skyddet för privatlivet (70 %) och åtgärder för att förbättra medvetenheten (67 %). 55 % av deltagarna ansåg att särskild lagstiftning för radiofrekvensidentifiering skulle vara den bästa lösningen. Vidare kan det nämnas att åsikterna beträffande om samhällstillämpningarna verkligen kan ses som positiva var jämnt fördelade med ungefär 40 % för och 40 % mot. Berörda parter har uttryckt sin oro för eventuella kränkningar av grundläggande värden, intrång i privatlivet och ökad övervakning, i synnerhet på arbetsplatser, något som i sin tur kan leda till diskriminering, uteslutning, bestraffning och kanske förlust av arbetet.

Det är helt klart att tillämpningen av radiofrekvensidentifiering måste vara både socialt och politiskt acceptabel samt etiskt och rättsligt tillåten. De många ekonomiska och samhälleliga fördelarna med radiofrekvensidentifiering kommer bara att kunna bli verklighet om det finns ett effektivt skydd när det gäller personuppgifter, privatlivet och de därmed förbundna etiska aspekterna som är det centrala i debatten om allmänhetens godtagande av radiofrekvensidentifiering[4].

Skyddet av personuppgifter är en viktig princip i EU. I artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen fastställs att unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt artikel 30 skall tillämpliga bestämmelser om skydd av personuppgifter iakttas i samband med insamling, lagring, bearbetning, analys och utbyte av information på polissamarbetets område[5]. Skyddet av personuppgifter är en av friheterna enligt artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Gemenskapens rättsliga ram när det gäller skydd av personuppgifter och privatliv i Europa har utformats för att inte bli föråldrad när utvecklingen går framåt. Skyddet av personuppgifter täcks av det allmänna direktivet om skydd av personuppgifter[6] oberoende av vilka medel och förfaranden som används för bearbetning av uppgifterna. Direktivet är tillämpligt på all teknik, inbegripet radiofrekvensidentifiering. I direktivet fastställs principerna för skydd av personuppgifter och att den registeransvarige skall tillämpa dessa principer för att säkerställa att personuppgifter behandlas säkert[7]. Det allmänna direktivet om skydd av personuppgifter kompletteras av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation[8] som tillämpar dessa principer på behandlingen av personuppgifter i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster i allmänt tillgängliga kommunikationsnät. Till följd av denna begränsning omfattas många RFID-tillämpningar bara av det allmänna direktivet om skydd av personuppgifter och inte direkt av direktivet om integritet och kommunikation.

Enligt dessa direktiv ansvarar myndigheterna i medlemsstaterna för att övervaka att de bestämmelser som medlemsstaterna antar tillämpas korrekt. De måste se till att införandet av RFID-tillämpningar sker i överensstämmelse med lagstiftning avseende skydd av privatliv och personuppgifter. Det kan därför bli nödvändigt att ge detaljerade riktlinjer för den praktiska tillämpningen av ny teknik som radiofrekvensidentifiering. Båda direktiven innehåller i detta syfte bestämmelser om utarbetandet av uppförandekoder. Dessa koder skall granskas på nationell nivå av den myndighet som är ansvarig för uppgiftsskydd och en granskning på europeisk nivå av ”den arbetsgrupp som avses i artikel 29” [9] .

När det gäller säkerhet skall branschen, medlemsstaterna och kommissionen gemensamt göra en insats för att fördjupa förståelsen för systemfrågor och därmed relaterade hot mot säkerheten som kan uppstå i samband med användning av RFID-teknik och RFID-system i stor skala.

Ett sätt att ta sig an dessa viktiga frågor är att utarbeta specifikationer och anta konstruktionskriterier som förhindrar risker för privatlivet och säkerheten, inte bara på teknisk nivå, utan även på organisatorisk nivå och när det gäller affärsverksamhet. Om man förbättrar säkerheten genom att skydda sig mot större avbrott i RFID-baserade affärsprocesser skulle detta också leda till ett förbättrat skydd av privatlivet. Dessutom bör det utvecklas god praxis för att ta itu med nya hot mot säkerheten och vidta därmed relaterade motåtgärder i syfte att stödja en utbredd tillämpning av RFID-system.

RFID-informationssystemen och de därmed relaterade hoten mot säkerhet och privatliv förändras dock hela tiden och det krävs således kontinuerlig övervakning, bedömning, vägledning, reglering och forskning och utveckling. Vilka risker som säkerheten och privatlivet utsätts för beror till stor del på vilken typ av RFID-tillämpning det handlar om. En patentlösning skulle således inte kunna erbjuda en lösning för alla möjliga användningsområden. Det krävs därför en grundlig undersökning av kostnader och nytta beträffande de specifika säkerhets- och privatlivsrelaterade riskerna innan man väljer RFID-system och börjar använda RFID-tillämpningar.

Eftersom nästan två tredjedelar av de som deltog i Internetsamrådet angav att det ännu inte finns tillräckligt med information för att allmänheten skall kunna göra en väl underbyggd bedömning av riskerna med radiofrekvensidentifiering bör en väsentlig del av de politiska åtgärderna utgöras av informationskampanjer.

3.3. Resursförvaltning i det framtida ”sakernas Internet”

Bland de politiskt viktiga frågor som radiofrekvensidentifiering anses ge upphov till nämns i allmänhet standarder, immateriella rättigheter och tillhörande licenssystem. Det finns emellertid även farhågor när det gäller öppenhet och neutralitet i de databaser som skall registrera de unika referenser som utgör grunden för RFID-systemet, lagring och hantering av de insamlade uppgifterna och tredjeparts användning av dessa. Detta är viktiga frågor med tanke på radiofrekvensidentifieringens ledande roll som drivkraft för en ny utvecklingsfas för Internet som med tiden kommer att binda samman miljarder av smarta anordningar och sofistikerad sensorteknik i en världsomspännande nätbaserad kommunikationsinfrastruktur.

Av de som deltog i Internetsamrådet menade 86 % att systemet för att registrera och namnge identiteter i det framtida ”sakernas Internet” måste vara interoperabelt, öppet och icke-diskriminerande. Det måste innehålla skydd mot sammanbrott och oavsedd användning som skulle kunna vara förödande. Det får inte falla i händerna på särskilda intressegrupper som skulle kunna använda databaserna och benämningssystemen för egna ändamål, oavsett om de gäller kommersiella, säkerhetsmässiga eller politiska aspekter av förvaltningen. Skyddet av säkerhet, etik och privatliv måste garanteras för alla berörda parter, från privatpersoner till företag, som har känsliga kommersiella uppgifter i RFID-baserad affärsverksamhet. I den spirande politiska debatten om dessa frågor kommer de definitioner av förvaltning och allmänna principer som utarbetats i samband med världstoppmötet om informationssamhället[10] att vara relevanta.

3.4. Radiospektrum

Liksom för alla trådlösa anordningar är tillgången till radiospektrum avgörande för RFID-tillämpningar. Framför allt är det viktigt att harmonisera villkoren för spektrumanvändning i syfte att möjliggöra enkel rörlighet och låga kostnader. För närvarande finns det flera spektrumband tillgängliga för RFID-system för vilka det inte krävs någon licens[11], och detta har varit fallet i många år i de flesta EU-länder. För att frigöra mer spektrum för den ökade efterfrågan av användning av radiofrekvensidentifiering har kommissionen nyligen antagit ett beslut[12] om RFID-frekvenser i UHF-bandet. Härigenom skapas en harmoniserad grund för RFID-tillämpningar på EU:s inre marknad. De flesta deltagarna (72 %) i samrådet ansåg att denna tilldelning var tillräcklig för de kommande tre till tio åren. Trots det är det nödvändigt att övervaka efterfrågan med tanke på att användningen av radiofrekvensidentifiering ökar.

3.5. Standarder

Den snabba utvecklingen av radiofrekvensidentifiering kräver kontinuerlig förändring och anpassning av teknik, produkter och service. Standarderna och standardiseringsförfarandena måste hålla jämna steg med denna världsomspännande snabbt växande marknad. Ett effektivt antagande av internationella standarder[13] och harmonisering av regionala standarder är således nödvändigt för att tjänsterna skall kunna tas i bruk utan problem. Detsamma gäller interoperabilitet mellan RFID-baserade informationssystem, inte minst för att främja en öppen europeisk marknad för e-tjänster. Av samrådet framkom att det ansågs viktigt att kommissionen intar en aktiv roll för att frågan om RFID-standarder behandlas på europeisk nivå.

3.6. Miljö och hälsa

Under samrådet framkom en oro för att en omfattande RFID-användning kommer att inverka negativt på miljön och hälsan.

När det gäller miljön överensstämmer radiofrekvensidentifieringen med definitionen av elektrisk och elektronisk utrustning i direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) och direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Radiofrekvensidentifiering kan anses tillhöra kategori 3 ”IT- och telekommunikationsutrustning”. Följaktligen omfattas RFID-komponenterna av direktiv 2002/95/EG, vilket innebär att användningen av de farliga ämnena kadmium (Cd), kvicksilver (Hg), bly (Pb), sexvärt krom (CrVI), polybromerade bifenyler (PBB) eller polybromerade difenyletrar (PBDE) är begränsad.

När det gäller hälsorelaterade frågor har kommissionen sedan länge övervakat elektromagnetiska fälts eventuella effekter på människors hälsa med hjälp av kommissionens vetenskapliga kommittéer[14] och det finns en ramlagstiftning om skydd av arbetstagarna och medborgarna. Genom denna ramlagstiftning rekommenderas en begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (rådets rekommendation 1999/519/EG[15] som för närvarande håller på att ses över) och gäller stränga bestämmelser för arbetstagare vid exponering (direktiv 2004/40/EG)[16]. Dessutom har begränsningar av elektromagnetisk strålning från produkter på EU-marknaden införts för att garantera både användarnas och icke-användarnas säkerhet (direktiv 1999/5/EG[17]). Elektromagnetiska fält i samband med RFID-tillämpningar är vanligtvis svaga. I sådana fall och under normala driftsförhållanden förväntas allmänhetens och arbetstagarnas RFID-relaterade exponering för elektromagnetiska fält hålla sig inom gällande gränsvärden med god marginal. RFID-införandet förväntas emellertid ske tillsammans med en allmän ökad användning av trådlösa tillämpningar (mobil-TV, digital-TV, trådlöst bredband m.m.) Kommissionen kommer därför att fortsätta att övervaka att ramlagstiftningen efterlevs både på EU-nivå och nationell nivå och aktivt stödja forskning och översyn av vetenskapliga rön, särskilt när det gäller de kumulativa effekterna av exponering för elektromagnetiska fält från olika källor[18].

4. ÅTGÄRDER PÅ EUROPEISK NIVÅ

För att man ska kunna utnyttja RFID-teknikens fulla potential krävs det att man löser de problem som tekniken för med sig när det gäller säkerhet och skydd av privatlivet, förvaltning, radiospektrum och standarder.

Under de kommande två åren kommer kommissionen att fortsätta att analysera vilka alternativ som finns för att lösa problemen med beaktande av samråd med berörda intressenter. Inom vissa områden, exempelvis radiospektrum, forskning och innovation samt standardisering kommer kommissionen att fortsätta pågående samarbeten och dialoger med berörda intressenter. Trots att det under 2007 är möjligt att utarbeta vissa konkreta åtgärder inom andra områden, särskilt säkerhet, skydd av privatlivet och andra politiskt viktiga områden som aktualiseras genom övergången från RFID till ”sakernas Internet”, så kommer det att krävas en mer ingående debatt mellan de berörda intressenterna för att fördjupa analysen av vilka uppföljningsåtgärder som krävs.

I detta avseende kommer kommissionen så snart som möjligt att inrätta en RFID-intressegrupp med en balanserad fördelning av olika intressenter som skall vara verksam under två år. Denna grupp kommer att utgöra en öppen plattform för en dialog mellan konsumentorganisationer, marknadsaktörer och nationella och europeiska myndigheter, bl.a. dataskyddsmyndigheter, för att helt förstå och vidta samordnade åtgärder när det gäller de problem som rör ovannämnda frågor. Intressegruppen kommer även att stödja kommissionen i ansträngningarna för att främja informationskampanjer på medlemsstatsnivå och gräsrotsnivå om möjligheterna och svårigheterna med RFID.

Kommissionen kommer även att stärka sina internationella kontakter med förvaltningarna i tredje länder, särskilt i USA och i Asien, för att eftersträva global interoperabilitet på grundval av öppna, rättvisa och överskådliga internationella standarder.

4.1. Säkerhet och privatliv i samband med RFID

Skyddet av privatlivet och säkerheten bör ingå vid utformningen av RFID-informationssystemen (s.k. ”security and privacy-by-design”), så att eventuella brister inte måste åtgärdas i efterhand. Vid utformningen av RFID-informationssystem är det viktigt att beakta behoven hos både de parter som aktivt deltar i utvecklingen av systemet (exempelvis företagsorganisationer, offentliga förvaltningar och sjukhus) och slutanvändarna av systemet (medborgare, konsumenter, patienter och anställda). Eftersom slutanvändarna vanligtvis inte inbegrips i utvecklingsstadiet av ny teknik kommer kommissionen att stödja att tillämpningsspecifika riktlinjer (uppförandekod, god praxis) utarbetas av en kärngrupp av experter som företräder alla parter. För detta ändamål kommer alla säkerhetsrelaterade åtgärder och initiativ att genomföras i enlighet med strategin för ett säkert informationssamhälle som fastställdes i kommissionens meddelande KOM(2006) 251.

Senast utgången av 2007 kommer kommissionen att utfärda en rekommendation för att fastställa de principer som myndigheterna och andra intressenter bör tillämpa när det gäller RFID-användning. Kommissionen kommer dessutom att överväga att inbegripa lämpliga bestämmelser i det kommande förslaget till ändring av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation och kommer samtidigt att beakta synpunkterna från den kommande RFID-intressegruppen, ”den arbetsgrupp för skydd av personuppgifter som avses i artikel 29”[19] och andra relevanta initiativ såsom Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik. På grundval av detta kommer kommissionen att bedöma behovet av ytterligare lagstiftning för att garantera skyddet av personuppgifter och privatlivet.

4.2. Radiospektrum

Resultaten från samrådet med allmänheten visar att en majoritet av de som svarat anser att kommissionens beslut om RFID-frekvenser är tillräckligt gynnsamt för en inledande spridning av RFID-system som används i UHF-bandet.

Trots det granskar industrin för närvarande vilka långsiktiga behov det finns av ytterligare spektrum. Om behovet av ytterligare spektrum skulle uppkomma kan kommissionen använda sina befogenheter enligt radiospektrumbeslutet[20] för att fastställa ytterligare harmoniserade spektrum för RFID i hela gemenskapen.

4.3. Handlingsprogram för forskning och innovation

RFID-tekniken utgör fortfarande ett område med aktiv forskning och utveckling. För att kunna sänka priset på passiva taggar till mindre än en cent, vilket krävs för en massanvändning, krävs forskning både inom området för en fortsatt förminskning av silikonchippen genom innovationer när det gäller utformning och tillverkning, och inom området för organiska material som kan användas för framställning av tryckbara, kiselfria RFID-taggar. Det krävs även mer forskning om säkerhet (autenticering och kryptering) och större omskrivbara minnen. De framtida tillämpningarna kommer att kräva större minnen, mer komplexa krypteringsfunktioner, aktiv nätkapacitet, integrerade sensorer och energistyrningsmetoder[21]

I arbetsprogrammet för 2007–08 för informations- och kommunikationstemat inom ramen för sjunde ramprogrammet (2007–2013) har det fastställts fyra utmaningar som avser RFID i olika sammanhang (hälso- och sjukvård, intelligenta fordons- och mobilitetssystem, mikro- och nanosystem, organisk elektronik, och framtida nät) samt plattformen eMobility[22]. I framtiden kommer kommissionen att främja forskning om RFID-systemens säkerhet, bl.a. lätta säkerhetsprotokoll och avancerade nyckeldistributionsmetoder, i syfte att förhindra direkta attacker på taggen, läsaren och kommunikationen mellan taggen och läsaren. Som svar på resultaten från det europeiska samrådet kommer kommissionen även att stödja den fortsatta utvecklingen av teknik som förbättrar skyddet av privatlivet för att minska riskerna för intrång.

Eftersom RFID-spridningen på de olika tillämpningsområdena skiljer sig avsevärt från varandra och det fortfarande inte finns så stora erfarenheter att bygga på, är medvetenheten om förväntade fördelar och eventuella risker låg medan hindren för enskilda tillämpningsområden är många. I Europa har de flesta länderna begränsad erfarenhet av användning av RFID. För att förbättra denna situation och för att lyckas med en omfattande spridning av RFID-tekniken, krävs det djupgående heltäckande bedömningar av RFID-tillämpning med hjälp av storskaliga pilotprojekt inom specifika tillämpningsområden med beaktande av tekniska, organisatoriska, samhälleliga och rättsliga aspekter.

4.4. Standardisering

På europeisk nivå stödjer den berörda gruppen i Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) utarbetandet av internationella standarder för automatisk identifiering och insamling av data. Gruppen har även varit en viktig aktör inom det arbete som utförts av den berörda arbetsgruppen inom Internationella standardiseringsorganisationen, ISO. Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) har utarbetat specifika standarder för RFID som används på UHF-frekvenser samt standarder för generisk kortdistansutrustning (SRD) för utrustning som används på låga eller höga frekvenser eller mikrovågsfrekvenser för RFID.

Kommissionen uppmanar de europeiska standardiseringsorganen att i samarbete med berörda industriforum och konsortier, se till att de internationella och europeiska standarderna uppfyller de europeiska kraven (särskilt när det gäller skyddet av privatliv, säkerhet, immateriella rättigheter och tillstånd), identifiera standardiseringsbristerna och inrätta en lämplig ram för utarbetande av framtida RFID-standarder. Det är i detta avseende avgörande att man vid fastställandet av nya standarder även fastställer bestämmelser som garanterar rättvisa och överskådliga förfaranden samt ett tidigt offentliggörande av relevanta immateriella rättigheter.

Standardiseringsarbetet kommer att kompletteras med en internationell dialog mellan kommissionen och motparterna i USA, Kina, Sydkorea och Japan, i syfte att få kännedom om behovet av, och eventuella önskemål om, samarbete om standarder för vissa tillämpningssektorer (exempelvis säkerhet när det gäller containrar, förfalskning, lufttransporter och farmaceutiska produkter).

4.5. Ytterligare åtgärder när det gäller tekniska och förvaltningsmässiga aspekter av RFID

RFID-intressegruppen kommer att uppmanas att utveckla sina visioner och utarbeta ståndpunkter med användarriktlinjer för RFID-tillämpningar där långsiktiga frågor och ekonomiska och samhälleliga aspekter av RFID-tekniken beaktas.

Kommissionen kommer att fortsätta att nära följa övergången till ”sakernas Internet” där RFID förväntas spela en viktig roll. I slutet av 2008 kommer kommissionen att offentliggöra ett meddelande i vilket denna utveckling analyseras, särskilt med hänsyn till skyddet av privatliv, förtroende och förvaltning. Kommissionen kommer att bedöma de olika strategiska alternativen, bl.a. huruvida nya lagstiftningsåtgärder krävs för att både garantera uppgiftsskyddet och skyddet av privatliv och behandla andra offentliga politikmål.

5. SLUTSATSER

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att aktivt stödja de första åtgärder som kort beskrivs i detta meddelande.

[1] Punkt 30 i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Bryssel den 14–15 december 2006.

[2] KOM(2006) 314 slutlig ”Hållbara transporter för ett rörligt Europa Halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken” (http://ec.europa.eu/transport/transport_policy_review/doc/com_2006_0314_transport_policy_review_sv.pdf).

[3] Källor: ”RFID chips: Future technology on everyone's lips”, Deutsche Bank Research, 20 februari, 2006.

[4] De etiska följderna av uppgiftsskydd har behandlats i flera yttranden från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik, se särskilt yttrandet om de etiska frågorna i samband med implantat av informations- och kommunikationsteknik i den mänskliga kroppen.http://ec.europa.eu/european_group_ethics/docs/avis20_en.pdf.

[5] Kommissionen har till rådet lämnat ett förslag till rådets rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (KOM(2005) 475 slutlig).

[6] Direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[7] Artikel 17 i direktiv 95/46/EG

[8] Direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation), EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

[9] Den arbetsgrupp som avses i artikel 29 har antagit ”Working paper 105 on data protection issues related to the RFID technology”(http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/privacy/docs/wpdocs/2005/wp105_en.pdf).

[10] För ett globalt partnerskap i informationssamhället: Uppföljning av Tunisfasen av världstoppmötet om informationssamhället (WSIS), KOM(2006) 181 slutlig.

[11] ”Allmän auktorisation” enligt artikel 5.1 i auktorisationsdirektivet (2002/20/EG).

[12] Kommissionens beslut 2006/804/EG av den 23 november 2006 om harmonisering av radiospektrum för utrustning för radiofrekvensidentifiering (RFID) som används i UHF-bandet.

[13] Särskilt ISO:s (Internationella standardiseringsorganisationens) standard för RFID-taggar för identifiering av objekt (ISO 18000) och den ISO-bestämmelse om aktiva transpondrar som håller på att utarbetas.

[14] http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/committees_en.htm

[15] http://europa.eu.int/eur-lex/lex/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31999H0519:EN:HTML

[16] http://europa.eu.int/eur-lex/lex/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32004L0040R(01):EN:HTML

[17] http://europa.eu.int/eur-lex/pri/en/oj/dat/1999/l_091/l_09119990407en00100028.pdf

[18] En sådan översyn kommer att utföras med stöd av kommissionens vetenskapliga kommittéer, särskilt vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker.(http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_scenihr/docs/scenihr_o_006.pdf).

[19] Arbetsgruppen enligt artikel 29 har inrättat en RFID-grupp för att analysera begreppet personuppgifter och i vilken utsträckning RFID omfattas av direktivet om skydd av personuppgifter. Vid behov kan arbetsgruppen utarbeta förslag till vilka rättsliga ändringar av direktivet som krävs eller vilka andra åtgärder som skulle avhjälpa bristerna med avseende på skydd av personuppgifter.

[20] Beslut nr 676/2002/EG om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut).

[21] Detta kompletterat med mer exakta lokaliseringsfunktioner (landbaserade och/eller, satellitbaserade) skulle ge Europa goda chanser att utveckla tillämpningar som leder till spjutspetsprodukter och -tjänster.

[22] eMobility European Technology Platform. www.emobility.eu.org