9.10.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 257/15

—

ReK understryker kravet på en snabb och enhetlig tillämpning av förordningen i hela EU, i enlighet med den europeiska anda som kännetecknar det nya instrumentet.

—

Det faktum att EGTS utgör en rättslig gemenskapsram för regionala samarbetsformer mellan institutionella aktörer på olika nivåer i två eller flera medlemsstater kan utlösa en övergripande europeisk integrationsprocess i enlighet med subsidiaritets- och närhetsprinciperna.

—

Möjligheten att i en enda samarbetsstruktur involvera olika institutionella nivåer banar väg för nya former av flernivåstyre, vilket gör det möjligt för de europeiska regionala och lokala myndigheterna att spela en viktig pådrivande roll när det gäller utarbetande och genomförande av unionens politik, och därmed bidra till ett europeiskt styresskick som i högre grad präglas av öppenhet, deltagande, demokrati, ansvarstagande och transparens.

—

ReK ämnar fylla en nyckelroll vad gäller information om och främjande av EGTS genom politisk mobilisering, kommunikationsinsatser, nätverk för utbyte av erfarenheter och bästa metoder samt studier.

—

ReK uppmanar kommissionen att inleda en strategidiskussion om EGTS i nästa grönbok om den europeiska sammanhållningen.

Föredragande

:

Mercedes Bresso (IT–PSE), regionpresident i Piemonte

1.

Regionkommittén välkomnar varmt antagandet av förordningen om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS). Den utgör ett effektivt svar på det grundläggande behovet av en fördjupad europeisk integrationsprocess med respekt för den regionala mångfalden genom att den anpassar de nuvarande styresformerna till de utmaningar som EU står inför.

2.

EU står inför förändringar som är avgörande för unionens framtid. Man kan bara nämna det nya Lissabonfördraget som undertecknades den 13 december 2007, den senaste utvidgningen av Schengenområdet till nio nya länder, eurons införande i Cypern och Malta i början av 2008 och den pågående översynen av budgeten.

3.

Kommittén gläds i princip åt att den territoriella sammanhållningen har införts som ett av Europeiska unionens mål i artikel 3 i det nya Lissabonfördraget samt åt att man i Lissabonfördraget fastslår att särskild uppmärksamhet ska fästas vid gränsregionerna. Det är ett uttryckligt erkännande av att man i utformningen av unionens politik måste främja en harmonisk och balanserad utveckling av ett polycentriskt europeiskt territorium. Vi uppmanar kommissionen att utarbeta förslag till de åtgärder och verksamheter på europeisk nivå som i framtiden kan omfattas av detta.

4.

Regionkommittén är medveten om att EU:s och dess regioners framtid är avhängig av en ökad samverkan mellan sammanhållningspolitiken och de konkurrensfrämjande strategierna samt av en sektorspolitik som gör det möjligt – särskilt för mindre gynnade regioner – att möta globaliseringens utmaningar med hjälp av ett gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt angreppssätt. Gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete har redan gett och fortsätter att ge ett europeiskt, politiskt, institutionellt, ekonomiskt och sociokulturellt mervärde.

5.

ReK erinrar om att den territoriella sammanhållningen intar en central plats i EU:s territoriella agenda. Där framförs kravet på att den territoriella dimensionen ska spela en mer framträdande roll i den framtida europeiska sammanhållningspolitiken och på övriga gemenskapspolitiska områden.

6.

Den territoriella sammanhållningen är en viktig förutsättning för att målen om ekonomisk tillväxt och solidaritet ska kunna uppnås och för att man ska lyckas skapa en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning, sociala framsteg och hållbar utveckling eftersträvas.

7.

Samtidigt kan den territoriella sammanhållningen stärka konkurrenskraften och hållbarheten i EU:s regioner, i enlighet med målen i den uppdaterade Lissabonstrategi som antogs av medlemsstaterna 2008.

8.

Territoriellt samarbete, och först och främst gränsöverskridande samarbete, är av grundläggande betydelse för den europeiska integrationen och utgör en av EU:s politiska prioriteringar. Det territoriella samarbetet är särskilt viktigt för de yttre randområdena, öar och bergsområden.

9.

ReK uppmanar kommissionen att inleda en strategidiskussion om EGTS i nästa grönbok om den europeiska sammanhållningen.

10.

Regionkommittén stöder det territoriella samarbetet som ett grundläggande verktyg inom sammanhållningspolitiken. Det bidrar till att inom ekonomiskt, socialt, kulturellt och miljömässigt viktiga sektorer lösa frågor med en betydande territoriell dimension.

11.

Det territoriella samarbetet utgör ett effektivt svar på kravet att fördelningen av medlen under programperioden 2007–2013 måste vara mer geografiskt balanserad.

12.

ReK välkomnar att det territoriella samarbetet under denna programperiod har fått en starkare ställning inom sammanhållningspolitiken genom följande åtgärder:

13.

Kommittén anser att förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) är ett viktigt rättsligt instrument som stärker samarbetet mellan de lokala och regionala myndigheterna i EU genom enhetliga gemenskapsbestämmelser som är direkt tillämpliga i alla medlemsstater.

14.

Regionkommittén anser att den potential som kan förutses ökar ytterligare genom en direkt koppling till gemenskapslagstiftningen, vilket ger särskild styrka och möjligheter till rättslig integration samt större djup och dynamik än de klassiska samarbetsinstrumenten.

15.

ReK noterar att den tidigare rättsliga ramen, som för övrigt inte avskaffas genom förordningen, ofta skapade osäkerhet.

16.

ReK gläder sig åt att EGTS-förordningen har införlivat en stor del av den utveckling som Europarådets regelverk har inneburit i fråga om territoriellt samarbete. Det var inom Europarådet som de regionala myndigheternas rätt att samarbeta över nationsgränserna erkändes genom den europeiska ramkonventionen om gränskommunalt samarbete från 1980 och dess tilläggsprotokoll från 1995 och 1998.

17.

EGTS är ett instrument som leder till en europeisk samarbetsstruktur vars syfte är att göra det möjligt att ta itu med och lösa rättsliga och administrativa problem som vanligen hör ihop med genomförandet och förvaltningen av gränsöverskridande, transnationella och interregionala program och projekt samt territoriellt samarbete i allmänhet.

18.

Genom inrättande av samarbetsgrupper med status som juridisk person och med de medel som krävs för att genomföra projekt och insatser med eller utan ekonomiskt bidrag från gemenskapen, bidrar EGTS till att ge initiativen för territoriellt samarbete stadga och säkerhet.

19.

EGTS kan erbjuda en effektiv plattform för samordning och genomförande av europeiska nationella och regionala politikinsatser på en rad viktiga områden som infrastruktur, företagens konkurrenskraft, forskning och innovation, utbildning, miljöskydd och förebyggande av miljörisker, energi- och transportnät, hälsovård och socialfrågor samt hållbar och polycentrisk stadsutveckling.

20.

ReK erinrar om att EU-program som Interreg har lett till att det upprättats ett flertal strukturer, överenskommelser och avtal som ska ligga till grund för olika former av gränsöverskridande och mellanregionalt samarbete mellan lokala och regionala myndigheter kring frågor av gemensamt intresse.

21.

Kommittén anser att EGTS kan innebära en ny möjlighet till rättslig struktur och enhetlig utveckling för euroregionerna, som under flera år har gett avgörande bidrag till att stärka ett verkligt samarbete på många olika områden samt när det gäller grannskapsförbindelserna, att föra befolkningarna närmare varandra, öka kunskapsöverföringen och utbytet av god praxis genom samarbetsinitiativ.

22.

Kommittén betonar att syftet med EGTS-förordningen inte är att upphäva existerande verksamma Euroregioner eller att utgöra en extra administrativ struktur, utan att erbjuda ett trovärdigt alternativ för transeuropeiskt territoriellt samarbete.

23.

Kommittén betonar att EGTS utgör ett kraftfullt instrument för att utöva decentraliserat samarbete i hela EU på ett antal politikområden, med utgångspunkt i stabila strukturer som är kapabla att involvera medborgarna och fatta gemensamma beslut som genomförs fullt ut och till och med leder till strategiskt samarbete på lång sikt.

24.

ReK menar att EGTS kan och bör vara ett prioriterat operativt instrument i syfte att underlätta tillgången till kreditmarknaden för att bekosta infrastruktur eller tjänster av allmänt intresse i olika EU-regioner som i sin tur kommer att generera de inkomster som är nödvändiga för finansieringen av dessa åtgärder.

25.

Kommittén vill understryka att en åtgärd som bör genomföras på gemenskapsnivå är att stimulera användningen av EGTS som främsta samarbetsinstrument, både för de stora fördelar som det innebär i form av förenklad förvaltning av politik, planer och projekt i fråga om samarbete, och för spridningen av bästa förvaltningspraxis i hela EU.

26.

Antagandet av EGTS-instrumentet kan leda till att de befintliga samarbetsstrukturerna kan fungera på ett mer samstämmigt och effektivt sätt med sikte på en mer ändamålsenlig och mindre splittrad fördelning av medlen, och därmed till att resultaten håller högre kvalitet.

27.

ReK menar att EGTS kommer att bidra på ett avgörande sätt till effektiv fördelning och förvaltning av resurser genom de regionala och lokala myndigheternas samt de ekonomiska och sociala aktörernas större delaktighet på regional nivå.

28.

Det faktum att EGTS utgör en rättslig gemenskapsram för regionala samarbetsformer mellan institutionella aktörer på olika nivåer i två eller flera medlemsstater kan utlösa en övergripande europeisk integrationsprocess i enlighet med subsidiaritets- och närhetsprinciperna.

29.

Genom EGTS-instrumentet kan de europeiska regionala och lokala myndigheterna spela en viktig pådrivande roll när det gäller utarbetande och genomförande av unionens politik, och därmed bidra till ett europeiskt styresskick som i högre grad präglas av öppenhet, deltagande, demokrati, ansvarstagande och transparens.

30.

Möjligheten att i en enda samarbetsstruktur involvera olika institutionella nivåer banar väg för nya former av flernivåstyre, där de berörda parterna utifrån sina respektive befogenheter bidrar till projektets samlade framgång.

31.

Valet av en förordning garanterar enhetliga regler för det territoriella samarbetet i alla medlemsstater och minimerar de skillnader som beror på en fragmenterad lagstiftning. För första gången finns det ett gemensamt instrument med denna geografiska räckvidd.

32.

Regionkommittén anser emellertid att genomförandet av förordningen måste samordnas på ett korrekt sätt för att de olika rättsakter som medlemsstaterna utarbetar utifrån förordning 1082/2006 (EG) ska bli förenliga och inte skapa nya hinder.

33.

ReK framhåller kravet på en snabb och enhetlig tillämpning av förordningen i hela EU, i enlighet med den europeiska anda som kännetecknar det nya instrumentet.

34.

I enlighet med de förfaranden som åberopas i ingressen till förordningen om EGTS vill kommittén framhålla hur viktigt det är att även tredjeländer som kommer att ansluta sig till EU görs delaktiga i genomförandet av det nya instrumentet, under lämpliga former och så snart som möjligt.

35.

Kommittén noterar att några medlemsstater redan har antagit förordningens tillämpningsföreskrifter. ReK anser dock att man noggrant måste analysera dessa åtgärder för att bedöma om de överensstämmer med målet om enhetliga bestämmelser och främjandet av territoriellt samarbete.

36.

ReK beklagar att majoriteten av medlemsstaterna ännu inte har vidtagit mått och steg för att anta förordningens tillämpningsföreskrifter, och uppmanar de behöriga myndigheterna att utan dröjsmål och utan att införa ytterligare hinder eller administrativa bördor vidta åtgärder för att EGTS ska kunna lanseras och drivas i full utsträckning.

37.

Kommittén påpekar att EGTS har utformats också i syfte att förenkla förfarandena för att förvalta och genomföra territoriella samarbetsinitiativ, och vi efterlyser därför ett mer omfattande samarbete mellan de olika nationella, regionala och lokala myndigheterna inom varje enskild stat, i enlighet med deras respektive befogenheter.

38.

ReK anser därför att samarbete och ömsesidig information mellan medlemsstaterna i kombination med regionala och lokala myndigheters direkta deltagande har en avgörande betydelse.

39.

Med EGTS-förordningen inrättas i gemenskapsrätten en ny kategori av juridiska personer, som trots viktiga hänvisningar till nationell rätt på det hela taget måste behandlas lika i de enskilda medlemsstaterna i enlighet med principerna om direkt tillämpning och direkt effekt.

40.

Kommittén vill understryka att det i artikel 2 i förordningen fastställs en precis hierarki som utgör grunden inte bara för gemenskapslagstiftningen utan också för bestämmelserna i avtal och stadgar i de grupperingar som bildas, som väger tyngre än den nationella rätten i den stat där grupperingen har sitt säte, som i sin tur endast ska tillämpas på områden som inte alls eller bara delvis regleras i förordningen.

41.

Kommittén vill understryka att förordningens bestämmelser, som inte åberopar nationell rätt, tillämpas direkt i alla de fall då en gruppering inrättas.

42.

ReK anser att förordningen ger blivande medlemmar i en gruppering som finns i minst två medlemsstater en verklig, omedelbart tillämplig rätt att inrätta en gruppering i enlighet med förordningens bestämmelser.

43.

Medlemsstaternas bristande respekt för skyldigheten att anta lämpliga tillämpningsbestämmelser hämmar EGTS-konceptets potential, varför kommittén anmodar kommissionen att uppmana medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden på detta område.

44.

Kommissionen kan spela en avgörande roll för att EGTS ska bli fullt fungerande i enlighet med förordningens grundtanke.

45.

ReK ber kommissionen att uppmana medlemsstaterna att anta de nödvändiga åtgärderna för genomförandet och samtidigt på lämpligt sätt stödja behöriga nationella myndigheter genom att anta riktlinjer, tolkningskriterier och tekniska anvisningar. För detta ändamål skulle kommissionen kunna dra nytta av arbetet i den grupp bestående av EGTS-sakkunniga som upprättats av Regionkommittén.

46.

I fall av fortsatt bristande efterlevnad hoppas Regionkommittén att kommissionen ska överväga möjligheten att inleda nödvändiga överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som utan skäl har brustit i sina skyldigheter att anta de åtgärder som krävs för förordningens genomförande.

47.

Kommittén anser att användningen av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete kan främjas genom särskilda gemenskapsåtgärder i fråga om kommunikation, utbildning och på andra områden, inbegripet rättsliga och ekonomiska stimulansåtgärder.

48.

I detta sammanhang anser ReK att de grundläggande ekonomiska incitamenten kan indelas i två stora grupper. Den första gruppen kräver ett särskilt program med gemenskapsfinansiering, framför allt från Eruf, som utbetalas i samband med inrättandet av helt nya grupperingar eller omvandling av planerade samarbetsprojekt som förvaltas enligt gamla konventionella modeller.

49.

Den andra gruppen av ekonomiska incitament skulle förutsätta anbudsinfordringar från kommissionen med krav på större effektivitet i utvärderingen av projekt som syftar till inrättandet av nya EGTS, och en prognos om den långsiktiga hållbarheten när projektet avslutas. På så vis skulle man främja skapandet av en samarbetskultur på medellång och lång sikt som skulle söka nya finansieringsformer vid sidan av gemenskapsbudgeten.

50.

När det gäller de åtgärder av rättslig karaktär som måste vidtas för att detta instrument ska bli framgångsrikt i hela EU menar ReK att den frågan i första hand är kommissionens ansvar, med tekniskt bistånd från Regionkommittén.

51.

ReK föreslår att kommissionen intensifierar den interna informationsverksamheten inom generaldirektoraten för att öka medvetenheten om EGTS-instrumentets möjligheter i genomförandet av EU:s politik på olika områden.

52.

Kommittén är redo att samarbeta med de olika EU-institutionerna i sådana åtgärder som beskrivs ovan.

53.

Kommittén vill påminna om att den i enlighet med artikel 265 i EG-fördraget har specifika rådgivande befogenheter på området transnationellt samarbete.

54.

ReK ämnar fylla en nyckelroll vad gäller information om och främjande av EGTS genom politisk mobilisering, kommunikationsinsatser, nätverk för utbyte av erfarenheter och bästa metoder samt studier.

55.

Det har inrättats en territoriell sakkunniggrupp för EGTS med uppgiften att övervaka hur nationella genomförandebestämmelser genomförs och främja utbyte av erfarenheter om framsteg med avseende på inrättande och ledning av EGTS på territoriell nivå.

56.

Kommittén åtar sig att lyfta fram de möjligheter som lagstiftningen ger i både medlemsländer och de länder som gränsar till EU för att maximalt utnyttja möjligheterna till samarbete mellan de lokala och regionala myndigheterna i EU och i nämnda länder.

57.

Kommittén kommer att utöka sitt samarbete med alleuropeiska regionala organisationer med särskild och långvarig erfarenhet på området transeuropeiskt territoriellt samarbete.

58.

Ett nära interinstitutionellt samarbete i vilket EU-institutionerna, de nationella regeringarna och de regionala och lokala myndigheterna deltar är en viktig förutsättning för att EGTS och det territoriella samarbetet ska bli en framgång.