52006PC0492

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 5.9.2006

KOM(2006) 492 slutlig

2005/0203 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europeiska året för interkulturell dialog (2008)

(framlagt av kommissionen enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

1. Bakgrund

1.1 Kommissionens förslag (KOM(2005) 467 slutlig) överlämnades till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 251 i fördraget: den 6 oktober 2005.

Europeiska sociala och ekonomiska kommitténs yttrande: den 20 april 2006 (SOC/226).

Regionkommitténs yttrande: den 27 april 2006 (CDR 44/2006).

Rådets allmänna riktlinje: den 18 maj 2006 (i avvaktan på Europaparlamentets yttrande efter första behandlingen)

Europaparlamentets lagstiftningsresolution (första behandlingen) den 1 juni 2006 (T6-0234/2006).

2. Målen med kommissionens förslag

2.1 Motiv och syfte

På grundval av artikel 151 i fördraget föreslogs det att 2008 skulle utlysas till Europeiska året för interkulturell dialog.

Den interkulturella dialogen är nära knuten till EU:s grundläggande ambition att föra Europas folk närmare varandra. Det bör därför vara en prioritet i hela EU att uppmana EU-medborgarna och alla andra som bor i Europeiska unionen att verkligen ta vara på den kulturella mångfald som finns i Europa och som blir allt rikare tack vare migrationsströmmar, större rörlighet och de förändringar och influenser som globaliseringen för med sig.

Interkulturell dialog kan också bidra till att underlätta genomförandet av ett antal strategiska prioriteringar för EU.

Ett europeiskt år för interkulturell dialog är ett utmärkt sätt att göra medborgarna medvetna om denna prioritering och få dem att bli delaktiga. Det kan bli upptakten till en långsiktig och hållbar process.

2.2 Följande allmänna mål har ställts upp för Europeiska året för interkulturell dialog:

- Att främja den interkulturella dialogen som en process som kan ge alla som är bosatta i EU bättre förutsättningar att klara sig i en öppnare men också mer komplex kulturell miljö, där olika kulturella identiteter och övertygelser existerar sida vid sida, såväl i olika medlemsstater som inom de enskilda medlemsstaterna.

- Att ge alla som är bosatta i EU, särskilt ungdomar, insikt i hur viktigt det är att vara engagerade medborgare och visa öppenhet inför resten av världen och respekt för kulturella skillnader, med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar såsom de fastställs i artikel 6 i EU-fördraget och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

- Att lyfta fram på vilket sätt de olika kulturerna och uttrycken för kulturell mångfald bidrar till kulturarvet och levnadssätten i medlemsstaterna.

- Att göra utbildningen till ett grundläggande verktyg för att skapa förståelse för mångfald och öka kännedomen om andra människor, utveckla kompetens och bästa metoder i samhället samt göra medierna till ett privilegierat instrument för tillämpning av principen om jämställdhet och ömsesidig förståelse.

3. BUDGET

I det ursprungliga förslaget var budgeten 10 miljoner euro och denna har inte ändrats.

Penningmedlen har emellertid fördelats på ett annat sätt. Enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle 4,5 miljoner euro gå till informations- och PR-kampanjer, 2,4 miljoner euro till åtgärder på EU-nivå, 2,5 miljoner euro till nationella åtgärder samt 0,6 miljoner euro till enkäter och undersökningar.

Enligt Europaparlamentets ändringar (ändring 37) skulle utgifterna för informations- och PR-kampanjer skäras ner drastiskt till 20 % av den totala budgeten, dvs. från 4,5 miljoner euro till 2 miljoner euro.

I rådets allmänna riktlinje föreslås att 4 miljoner euro (40 %) anslås till informationssatsningar och undersökningar och 3 miljoner euro (30 %) både till åtgärder på EU-nivå och till nationella åtgärder. Detta är en välavvägd kompromiss som kommissionen kan stödja.

4. Översikt av ändringarna

4.1 Europaparlamentets ändringar

4.1.1 Europaparlamentet antog 46 ändringar vid första behandlingen den 1 juni 2006. I det ändrade förslaget har 31 av dessa införlivats, antingen ordagrant eller i sak. De flesta av ändringarna innebär en förbättring av förslaget till beslut i och med de hänvisningar till relevant politik eller relevanta processer som görs.

4.1.2 Följande ändringar, som har godkänts fullständigt eller i sak, är mer omfattande till sin karaktär och gäller direkt Europaårets innehåll eller dess genomförande:

Ändring 5 som betonar den kulturella och utbildningsmässiga dimensionen i den nya Lissabonstrategin, särskilt behovet av att tillhandahålla information om lika möjligheter och icke-diskriminering inom Europeiska unionen.

Ändring 7 som betonar behovet av ett strukturerat samarbete inom det civila samhället.

Ändringarna 8 och 9 som gäller jämställdhet.

Ändringarna 11 och 34 som uttryckligen nämner Europarådet och UNESCO som internationella organisationer som EU kan samarbeta med inom ramen för Europaåret.

Ändring 14 som förtydligar vad som avses med interkulturell dialog när det gäller Europaåret.

Ändringarna 15 och 25 som inför en hänvisning till religiös mångfald.

Ändringarna 19 och 39 som betonar vikten av utbildning för främjandet av interkulturell dialog.

Ändring 22 som understryker vilken betydelse den interkulturella dialogen har i vardagslivet.

Ändringarna 27 och 30 som poängterar den regionala och lokala nivån.

Ändringarna 28 och 42 som lyfter fram behovet av att samråda med transnationella nätverk och aktörer i det civila samhället när Europaåret utvärderas.

Ändring 29 som understryker kopplingarna mellan Europeiska året för interkulturell dialog och Europeiska året för Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007).

Ändring 47 (ny artikel 2a) som inför en bestämmelser om ”deltagande i åtgärden” som betonar hur viktiga aktörer i det civila samhället, medier, städer och lokala myndigheter är.

4.2 Rådets ändringar

4.2.1 Kommissionen har i sitt ändrade förslag i de flesta avseenden beaktat de ändringar som läggs fram i rådets allmänna riktlinje, för att förslaget snabbt skall kunna antas av rådet. Ändringarna diskuterades vid ett trepartsmöte den 12 juli 2006. När det gäller tilldelningen av medel stöder kommissionen den fördelning som föreslås av rådets kulturkommitté eftersom den är en ändamålsenlig kompromiss mellan kommissionens förslag och Europaparlamentets betänkande.

5. SLUTSATSER

5.1 I enlighet med artikel 250.2 i fördraget ändrar kommissionen sitt förslag enligt följande.

2005/0203 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europeiska året för interkulturell dialog (2008)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 151.5 första strecksatsen,

med beaktande av kommissionens förslag[1],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[3],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[4], och

av följande skäl:

(1) Enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapen verka för en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samt framhäva det gemensamma kulturarvet.

(2) Den samlade effekten av EU:s olika utvidgningar, den ökade rörligheten till följd av den inre marknaden, gamla och nya migrationsströmmar, ökade kontakter med resten av världen genom handel, utbildning, fritid och globaliseringen i stort bidrar till ett ökat utbyte mellan EU-medborgarna och alla andra som bor i Europeiska unionen och olika kulturer, språk, befolkningsgrupper och religioner i Europa och resten av världen.

(3) Det är viktigt att EU:s medborgare och alla andra som är tillfälligt eller fast bosatta i EU kan inhämta de kunskaper, de kvalifikationer och det kunnande som krävs för att klara sig i en öppnare men också mer komplex miljö, med de svårigheter det kan innebära, och dra nytta av möjligheterna i ett mångsidigt och dynamiskt samhälle för att de skall kunna utnyttja sin fulla potential i ett mångsidigt, pluralistiskt, solidariskt och dynamiskt samhälle, såväl inom Europa som i resten av världen.

(4) Interkulturell dialog intar en central plats i EU:s uppbyggnad och framstår som det bästa sättet för medborgarna att hantera den komplexa verkligheten i dagens samhälle och skapa större dynamik Det är viktigt för EU:s uppbyggnad att man tillhandahåller resurser för en interkulturell dialog och dialog mellan medborgarna för att stärka respekten för den kulturella mångfalden och hantera den komplexa verkligheten i dagens samhälle och samexistensen mellan olika kulturella identiteter och trosuppfattningar. Det är vidare viktigt att framhäva olika kulturers bidrag till kulturarv och levnadsvanor i Europeiska unionens medlemsstater. Kultur och interkulturell dialog är de bästa verktyg människor kan ha för att lära sig att leva tillsammans i harmoni.

(5) Den interkulturella dialogen bidrar således till att genomföra flera av EU:s strategiska prioriteringar, bland annat genom att

- värna om den kulturella mångfalden i Europa, förbättra samexistensen och genom att verka för att EU-medborgarna med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar visar ett aktivt europeiskt medborgarskap och öppenhet mot omvärlden visar engagemang,

- bidra till att trygga lika möjligheter och icke-diskriminering inom Europeiska unionen, genom att ta hänsyn till den nya Lissabonstrategin, enligt vilken kunskapsekonomin behöver människor som kan anpassa sig efter förändringar och dra nytta av alla former av innovation för att öka välståndet,

- betona den kulturella och utbildningsmässiga dimensionen i den nya Lissabonstrategin och därigenom stimulera den kulturella och kreativa industrin i EU som skapar tillväxt och sysselsättning,

- stödja EU:s engagemang för solidaritet, social rättvisa, utveckling av en social marknadsekonomi, samarbete och förbättrad sammanhållning med respekt för EU:s gemensamma värdegrund,

- ge EU bättre möjligheter att göra sin röst hörd i världen och skapa ett effektivt samarbete med grannländerna länderna i dess närområde, för att på så sätt utvidga området med stabilitet, och demokrati och gemensamt välstånd utanför EU:s gränser och därmed bana väg för öka välfärden och tryggheten för EU-medborgarna och alla andra som bor i Europeiska unionen.

(6) Den interkulturella dialogen är ett viktigt inslag i EU:s politik och instrument på olika områden, t.ex. inom strukturfonderna, utbildning, livslångt lärande, ungdomsfrågor, kultur, medborgarskap och idrott, jämställdhet, kampen mot olika former av diskriminering och social utslagning, livslångt lärande, kampen mot rasism och främlingsfientlighet, asylpolitik och integration av invandrare, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, audiovisuell politik och forskning.

(7) Dialogen spelar också en allt större roll i Europeiska unionens yttre förbindelser, särskilt förbindelserna med anslutnings- och kandidatländerna, länderna på västra Balkan, de länder som förhandlar om associeringsavtal med EU, de länder som berörs av den europeiska grannskapspolitiken och övriga tredjeländer, i synnerhet utvecklingsländerna.

(7)( 8) Det är av största vikt att alla medborgare, kvinnor och män i lika mån, varje medlemsstat och hela det europeiska samhället involveras i en satsningen på interkulturell dialog, med utgångspunkt i de många olika erfarenheter och initiativ som står till buds inom unionen, särskilt med hjälp av det strukturerade samarbetet med det civila samhället. Detta bidrar till att skapa en europeisk identitet, eftersom en av de många aspekterna av att ingå i ett samhälle är acceptera olikheter.

(8) (9) Med ”engagerade (EU-)medborgare” avses i detta beslut inte enbart unionsmedborgare enligt definitionen i artikel 17 i EG-fördraget, utan alla som är fast eller tillfälligt bosatta i Europeiska unionen.

(9) (10) Europeiska unionens gemensamma värderingar är de som anges i artikel 6.1 i fördraget om Europeiska unionen.

( 10 11) Denna satsning bör komplettera Man måste se till att alla EU-program och nationella, regionala och lokala initiativ med ett framträdande inslag av interkulturell dialog är heltäckande och kompletterar varandra, eftersom Europeiska året för interkulturell dialog kommer att bidra till att förväntas dessa program och initiativ får mer uppmärksamhet och blir mer samstämda, samtidigt som det bidrar till att göra satsningarna på den interkulturella dialogen mer nydanande och ge dem en mer heltäckande och sektorsövergripande dimension. I de insatser som planeras på såväl gemenskapsnivå som nationell nivå skall erfarenheterna från insatserna i samband med Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) beaktas.

(12) Europeiska året bör också bidra till att på ett heltäckande och sektorsövergripande sätt integrera den interkulturella dialogen i gemenskapens politik, insatser och program samt att fastställa och utbyta bästa praxis när det gäller att främja denna dialog. Synligt uppmärksammande av fungerande metoder och projekt när det gäller interkulturell dialog skulle uppmuntra de berörda parterna och främja tanken i det civila samhället.

(13 b ) Samarbete med övriga internationella institutioner som Europarådet och UNESCO kan inledas vid behov, särskilt för att dra nytta av deras erfarenheter och sakkunskaper när det gäller att främja interkulturell dialog.

( 11 14) Det är också viktigt att man i samband med det europeiska året för interkulturell dialog tar hänsyn till de internationella aspekterna i de initiativ för interkulturell dialog som utformats exempelvis med de EFTA-länder som undertecknat EES-avtalet, länderna på västra Balkan och de länder som berörs av den europeiska grannskapspolitiken. Kommissionen bör se till att samstämdhet också råder med eventuella andra initiativ som syftar till samarbete med länder utanför EU, t.ex. utvecklingsländerna, och som har anknytning till målen för den interkulturella dialogen under Europaåret.

( 11b 15 ) De åtgärder som rör interkulturell dialog och som skall utformas inom relevanta instrument för yttre förbindelser bör bland annat återspegla det ömsesidiga intresset av att utbyta erfarenheter och värderingar med länder utanför EU och främja kunskaper, respekt och förståelse när det gäller kulturen i länder utanför EU.

( 12 16) Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Kandidatländerna bör dock göras delaktiga i åtgärderna under Europeiska året för interkulturell dialog genom olika initiativ för att främja den interkulturella dialogen. Dessa initiativ bör utformas inom lämpliga ramar för samarbete och dialog, i synnerhet dialogen mellan de civila samhällena i EU och kandidatländerna[5].

( 13 17) I detta beslut fastställs för hela programmets löptid en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[6].

( 14 18) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. En rådgivande kommitté anses därför lämplig för den planerade åtgärden.

( 15 19) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom det bl.a. krävs multilaterala partnerskap och gränsöverskridande utbyte inom EU och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

1. År 2008 skall utses till ”Europeiska året för interkulturell dialog” för att bidra till en kontinuerlig process av interkulturell dialog som kommer till uttryck och har sin största synlighet under det året men som omfattar insatser som fortsätter även efter det.

Artikel 2 Mål

1. Följande allmänna mål har ställts upp för Europeiska året för interkulturell dialog:

- Att främja den interkulturella dialogen som ett instrument som kan hjälpa EU:s medborgare och alla andra som är tillfälligt eller fast bosatta i EU att inhämta de kunskaper, de kvalifikationer och det kunnande som krävs för att klara sig i en öppnare men också mer komplex miljö, med de eventuella svårigheter det kan innebära, för att kunna dra nytta av möjligheterna i ett mångsidigt och dynamiskt samhälle, såväl inom Europa som i resten av världen. som en process som kan ge alla som är bosatta i EU bättre förutsättningar att klara sig i en öppnare men också mer komplex kulturell miljö, där olika kulturella identiteter och övertygelser existerar sida vid sida, såväl i olika medlemsstater som inom de enskilda medlemsstaterna.

- Att ge EU:s medborgare, och alla, särskilt ungdomar, andra som är bosatta i EU insikt i hur viktigt det är att vara engagerade medborgare och visa öppenhet inför resten av världen och respekt för kulturella skillnader, med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar, dvs. respekt för människans värdighet, frihet, jämlikhet, icke-diskriminering, solidaritet, demokrati, rättsstatsprincipen samt respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. såsom de fastställs i artikel 6 i EU-fördraget och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

- Att lyfta fram på vilket sätt de olika kulturerna och uttrycken för kulturell mångfald bidrar till kulturarvet och levnadssätten i medlemsstaterna.

2. Följande särskilda mål har ställts upp för Europeiska året för interkulturell dialog:

- Att göra samtliga EU-program och EU-åtgärder som medverkar till den interkulturella dialogen synligare och mer samstämda och att främja dem.

- Att lyfta fram olika kulturers bidrag till vårt kulturarv och till vårt levnadssätt; att ge EU-medborgare och alla andra som bor i EU, särskilt ungdomar, insikt i hur man genom interkulturell dialog kan visa engagemang och öppenhet inför resten av världen och respekt inför den kulturella mångfalden med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar; Att ge EU-medborgare och alla andra som bor i EU, särskilt ungdomar, insikt i vilken betydelse den dialogen har i vardagslivet.

- Att arbeta för att fastställa och utbyta bästa praxis när det gäller att främja den interkulturella dialogen över hela EU samt att ge denna praxis ett tydligt europeiskt erkännande.

- Att göra utbildningen till ett grundläggande verktyg för att skapa förståelse för mångfald och öka kännedomen om andra människor, utveckla kompetens och bästa metoder i samhället samt göra medierna till ett privilegierat instrument för tillämpning av principen om jämställdhet och ömsesidig förståelse.

- Att bidra till innovation och en övergripande strategi att utforska nya strategier som syftar till att lyfta fram för den interkulturella dialogen på alla områden, och särskilt bland ungdomar som omfattar ett samarbete mellan ett brett spektrum av aktörer från olika sektorer.

Artikel 3 Åtgärdernas innehåll

I bilagan anges vilka åtgärder som skall vidtas för att uppnå målen i artikel 2.

Åtgärderna omfattar genomförandet av, eller stöd till, följande typer av verksamhet:

1. Informations- och PR-kampanjer på EU-nivå och i medlemsstaterna i samarbete med media för att sprida de budskap som står i centrum för Europeiska året för interkulturell dialog. Europatäckande evenemang och initiativ för att främja den interkulturella dialogen genom att direkt engagera eller på annat sätt nå ut till så många människor som möjligt och för att lyfta fram resultat och erfarenheter som gjorts på området för interkulturell dialog.

2. Europatäckande evenemang och initiativ för att främja den interkulturella dialogen och för att lyfta fram resultat och erfarenheter som gjorts på området för interkulturell dialog. Nationella och regionala evenemang och initiativ med en stark EU-dimension som synliggör målen för Europeiska året för interkulturell dialog; i detta sammanhang skall särskild vikt läggas vid åtgärder som avser samhällsutbildning och som främjar människors kunskaper om andra och deras olikheter.

3. Nationella evenemang och initiativ med en stark EU-dimension som synliggör målen för Europeiska året för interkulturell dialog Informations- och PR-kampanjer på EU-nivå och i medlemsstaterna i samarbete med media och civilsamhällets organisationer för att sprida de budskap som står i centrum för Europeiska året för interkulturell dialog.

4. Enkäter och undersökningar på EU-nivå och på nationell nivå Samråd med transnationella nätverk och aktörer i det civila samhället (till exempel genom småskaliga möten, diskussioner, enkäter och undersökningar) för att utvärdera och avlägga rapport om förberedelserna inför Europeiska året för interkulturell dialog samt dess effektivitet och genomslag och på detta sätt lägga grunden för en uppföljning på sikt.

Artikel 4 Genomförande

1. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6.2.

2. Åtgärderna skall beakta såväl det civila samhällets och mediernas som städers och lokala myndigheters roll. De skall i tillämpliga fall och på lämpligt sätt utföras i samarbete med aktörer i det civila samhället samt med nationella, regionala och lokala myndigheter.

3. Särskild vikt skall läggas vid samarbete med EU-institutionerna, särskilt Europaparlamentet.

Artikel 5 Samarbete mellan medlemsstaterna

Varje medlemsstat skall utse ett nationellt samordningsorgan eller motsvarande administrativt organ som skall organisera landets deltagande i Europeiska året för interkulturell dialog. Den skall informera kommissionen om sitt val inom en månad efter det att detta beslut antagits . Varje medlemsstat skall se till att detta organ på lämpligt sätt för samman de olika aktörer som medverkar i den interkulturella dialogen på nationell, regional och lokal nivå. Organet skall ansvara för den nationella samordningen av de insatser som görs i samband med Europeiska året för interkulturell dialog.

Artikel 6 Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté som skall bestå av en representant från varje medlemsstat och ledas av kommissionen. De nationella representanterna skall företrädesvis utses av det nationella samordningsorgan som avses i artikel 5.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 7 Finansiella bestämmelser

1. De gemenskapsomfattande åtgärder som beskrivs i del BA i bilagan skall bli föremål för ett upphandlingsförfarande eller beviljas stöd genom Europeiska gemenskapernas allmänna budget. De gemenskapsomfattande åtgärder som beskrivs i del B i bilagan kan beviljas stöd från Europeiska gemenskapernas allmänna budget med upp till 80 % av de totala kostnaderna.

2. De åtgärder som avses i del CB i bilagan kan i enlighet med förfarandet i artikel 8 beviljas stöd från Europeiska gemenskapernas allmänna budget med upp till 50 % av de totala kostnaderna.

3. De gemenskapsomfattande åtgärder som beskrivs i del A C i bilagan skall bli föremål för ett upphandlingsförfarande eller beviljas stöd genom Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Artikel 8 Ansöknings- och urvalsförfarande

1. Beslut om att bevilja stöd fattas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 6.2. Kommissionen skall se till att anslagen fördelas jämnt och rättvist mellan medlemsstaterna och mellan de olika verksamhetsområden som berörs och samtidigt ta hänsyn till de föreslagna projektens kvalitet.

2. Ansökningar om stöd enligt artikel 7.3 överlämnas till kommissionen av det organ som avses i artikel 5.

Artikel 9 Internationella organisationer

För att genomföra Europeiska året för interkulturell dialog får kommissionen samarbeta med lämpliga internationella organisationer , särskilt Europarådet och UNESCO, samt vinnlägga sig om att EU:s deltagande synliggörs.

Artikel 10 Kommissionens roll

1. Kommissionen skall se till att de åtgärder som avses i detta beslut och övriga EU-åtgärder och EU-initiativ är samstämda.

2. Kommissionen skall se till att kandidatländerna görs delaktiga i Europeiska året för interkulturell dialog genom de många EU-program som har inslag av interkulturell dialog och genom att göra särskilda satsningar inom lämpliga ramar, t.ex. dialogen mellan Europeiska unionens och kandidatländernas civila samhällen.

3. Kommissionen skall se till att de åtgärder som vidtas som ett led i Europeiska året för interkulturell dialog kompletterar eventuella initiativ inom ramen för relevant samarbete och dialog med de EFTA-länder som undertecknat EES-avtalet, länderna på västra Balkan och de länder som berörs av den europeiska grannskapspolitiken.

4. Kommissionen bör se till att samstämdhet också råder med eventuella andra initiativ som syftar till samarbete med länder utanför EU, t.ex. utvecklingsländerna, och som har anknytning till målen för den interkulturella dialogen under Europaåret.

Artikel 11 Budget

1. Finansieringsramen för att genomföra detta beslut under perioden 1 januari 2007–31 december 2008 fastställs härmed till 10 miljoner euro. Förberedande åtgärder skall begränsas till 30 % av den totala budgeten.

2. De årliga anslagen kommer att anslås av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 12 Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1. När åtgärder som finansieras enligt detta beslut genomförs, skall kommissionen se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp, och – om oegentligheter påvisas – genom verkningsfulla, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96 samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

2. För de EU-åtgärder som finansieras enligt detta beslut skall med sådana oegentligheter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 menas varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en bestämmelse i ett avtal som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som genom en otillbörlig utgift har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar.

3. Kommissionen skall minska, hålla inne eller kräva återbetalning av det ekonomiska stöd som beviljats för en åtgärd om oegentligheter konstateras, t.ex. underlåtenhet att följa bestämmelserna i detta beslut eller i det enskilda beslutet eller kontraktet om det finansiella stödet i fråga, eller om det visar sig att åtgärden undergått en väsentlig förändring som är oförenlig med åtgärdens karaktär eller som strider mot villkoren för genomförandet, utan att kommissionens godkännande har inhämtats.

4. Om tidsfristerna inte har hållits eller om endast en del av det tilldelade ekonomiska stödet är berättigat med hänsyn till genomförandet av en åtgärd, skall kommissionen anmoda stödmottagaren att yttra sig inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra att utbetala det resterande ekonomiska stödet och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

5. Alla felaktigt utbetalda belopp måste återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 13 Kontroll

1. För varje åtgärd som fått stöd enligt detta beslut skall stödmottagaren lägga fram tekniska och ekonomiska rapporter om hur arbetet fortskrider. En slutrapport skall också läggas fram senast tre månader efter att åtgärden slutförts. Kommissionen skall fastställa vilken form och vilket innehåll dessa rapporter skall ha.

2. Efter att slutbetalningen till en åtgärd gjorts skall stödmottagaren under fem år se till att alla verifikationer för utgifterna i samband med åtgärden finns tillgängliga för kommissionen.

3. Kommissionen får vidta de åtgärder som krävs för att kontrollera att de projekt som fått stöd har genomförts korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och i budgetförordningen (rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002).

Artikel 14 Uppföljning och utvärdering

Kommissionen skall senast den 31 december 2009 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna en rapport om genomförandet, resultaten och den övergripande utvärderingen av de åtgärder som föreskrivs i artikel 3 i detta beslut ; denna rapport skall fungera som underlag för Europeiska unionens framtida politik, åtgärder och insatser på detta område.

Artikel 15 Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 16

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

ÅTGÄRDER SOM AVSES I ARTIKEL 3

B A) SAMFINANSIERING AV ÅTGÄRDER PÅ EU-NIVÅ

Ett begränsat antal åtgärder med stort symbolvärde för hela EU som syftar till att ge framför allt ungdomar förståelse för Europaårets mål, kan få EU-stöd med upp till 80 % av totalkostnaden för åtgärden.

Åtgärderna kan bland annat omfatta evenemang, t.ex. en öppnings- respektive avslutningsceremoni för Europeiska året för interkulturell dialog, arrangerad av EU i samarbete med ordförandeländerna under 2008.

Högst 30 % av den sammanlagda budgeten kommer att användas till åtgärder på EU-nivå.

A B) ÅTGÄRDER PÅ EU-NIVÅ

Ett begränsat antal åtgärder med stort symbolvärde för hela EU som syftar till att ge framför allt ungdomar förståelse för Europaårets mål, kan få EU-stöd med upp till 80 % av totalkostnaden för åtgärden.

Åtgärderna kan bland annat omfatta evenemang, t.ex. en öppnings- respektive avslutningsceremoni för Europeiska året för interkulturell dialog, arrangerad av EU i samarbete med ordförandeländerna under 2008.

1) Informations- och PR-kampanjer, t.ex.

5. Utformning av en logotyp och sloganer för Europeiska året för interkulturell dialog, som kan användas vid alla insatser i samband med Europaåret,

6. en informationskampanj som samordnas på gemenskapsnivå och genomförs i medlemsstaterna, på grundval av bästa praxis när det gäller interkulturell dialog på alla nivåer som omfattar hela EU och förläggs till de enskilda medlemsstaterna,

7. samarbete med den privata sektorn, radiobolag medierna, utbildningsväsendet och andra medier partner i det civila samhället för att som kan sprida informationen om Europeiska året för interkulturell dialog,

8. utformning av logo och motton för användning i samband med all verksamhet som är kopplad till Europeiska året för interkulturell dialog och framställning av promotionsmaterial som skall göras tillgängligt i hela gemenskapen,

9. åtgärder för att uppmärksamma EU:s program, åtgärder och initiativ för Europeiska året för interkulturell dialog och sprida resultaten samt att ge ett tydligt europeiskt erkännande åt bästa praxis,

10. utformning av verktyg och stödmaterial som skall väcka allmänhetens intresse och som kommer att vara tillgängliga över hela EU,

11. åtgärder för att uppmärksamma EU:s program, åtgärder och initiativ för Europeiska året för interkulturell dialog och sprida resultaten,

12. utbildningsväsendets och allmänhetens initiativ för att sprida information om Europeiska året för interkulturell dialog,

13. spridning av undervisningsmaterial och undervisningsverktyg som är avsedda framför allt för utbildningsväsendet och som syftar till att underlätta diskussioner om kulturell mångfald och interkulturell dialog,

14. en Internetportal för att ge allmänheten tillgång till alla åtgärder webbplats med information på Europaservern, med bl.a. en portal för projekt som rör den interkulturella dialogen och för att ge projektägare på området för interkulturell dialog vägledning om olika relevanta EU-program och EU-åtgärder.

2) Andra åtgärder, t.ex.

Enkäter och undersökningar på EU-nivå och på nationell nivå Samråd med transnationella nätverk och aktörer i det civila samhället (till exempel genom småskaliga möten, diskussioner, enkäter och undersökningar) för att utvärdera och avlägga rapport om förberedelserna inför Europeiska året för interkulturell dialog samt dess effektivitet och genomslag och på detta sätt lägga grunden för en uppföljning på sikt.

3) Finansieringen görs i regel i form av direktköp av varor och tjänster genom öppen eller selektiv upphandling. Den kan även vara i form av bidrag.

Högst 40 % av den sammanlagda budgeten kommer att användas till informations- och PR-kampanjer.

C) SAMFINANSIERING AV NATIONELLA ÅTGÄRDER

Nationella åtgärder med en stark EU-dimension som uppfyller villkoren kan få EU-stöd med upp till 50 % av totalkostnaden.

Sådana åtgärder gäller i första hand samfinansiering av ett nationellt initiativ per medlemsstat.

D) ÅTGÄRDER SOM INTE BERÄTTIGAR TILL EU-STÖD

EU kan också ge icke-finansiellt stöd till initiativ som tas av offentliga eller privata organisationer. Det kan t.ex. röra sig om skriftligt tillstånd att använda den logotyp som skall utformas och annat material som är förknippat med Europeiska året för interkulturell dialog. Initiativ i länder utanför EU som anordnas i samband eller i samarbete med Europeiska året för interkulturell dialog men utan att få ekonomiskt stöd av det, kan få icke-finansiellt stöd från EU samt tillstånd att använda logotypen och annat material som är förknippat med Europeiska året för interkulturell dialog.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. DET ÄNDRADE FÖRSLAGETS NAMN: Europeiska året för interkulturell dialog

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Berört politikområde/berörda politikområden och därmed förknippad verksamhet:

Politikområde: Utbildning och kultur

Verksamhet: Kultur och språk

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1 Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande tekniska och administrativa stödposter [före detta B..A-poster)] inklusive rubriker:

15.04.02.04 Europeiska året för interkulturell dialog

3.2 Åtgärdens och budgetkonsekvensernas löptid:

1.1.2007–31.12.2008

3.3 Budgettekniska uppgifter ( lägg till rader vid behov ):

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Deltagande EFTA | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

15.04.02.04 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | JA | NEJ | NEJ | 3 |

4. FÖRTECKNING ÖVER MEDEL

Se det ursprungliga förslaget.

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1 Behov som skall uppfyllas på lång eller kort sikt.

Se punkt 1 i motiveringen till förslaget till beslut.

5.2 Mervärde som tillförs genom kommissionens deltagande och förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument samt eventuella synergieffekter.

Europaåret riktar sig till medborgarna, men dess mål kan uppnås bättre och får ett större genomslag på EU-nivå än på medlemsstatsnivå. De planerade åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras.

Det ankommer på kommissionen att se till att den verksamhet som finansieras under året kompletterar andra EU-insatser på områden såsom strukturfonderna, utbildning, kultur, ungdomsfrågor, medborgarskap, sysselsättning, sociala frågor, lika möjligheter, invandring, främjande av de grundläggande rättigheterna och kampen mot rasism och främlingsfientlighet, främjande av jämställdhet samt audiovisuell politik och forskning. Det är särskilt viktigt att uppnå samstämdhet med Europeiska året för lika möjligheter för alla så att dessa båda Europaår samverkar i fråga om mål och åtgärder.

5.3 Mål, förväntade resultat och motsvarande indikatorer inom ramen för verksamhetsbaserad förvaltning.

Se artiklarna 2 och 3 i förslaget till beslut samt den tillhörande bilagan.

5.4 Metod för genomförande (preliminär).

Ange den eller de metoder[7] som valts för åtgärdens genomförande.

x Centraliserad förvaltning

x Direkt av kommissionen

( Indirekt genom delegering till

( genomförandeorgan

( organ som inrättas av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter inom offentlig förvaltning

( Delad eller decentraliserad förvaltning

( Tillsammans med medlemsstaterna

( Tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1 Övervakningssystem

Kommissionen och medlemsstaterna bör se till att de åtgärder som finansieras överensstämmer med varandra. Övervakningen torde ha en positiv effekt på åtgärdernas kvalitet, och medföra att de stämmer överens med de mål som ställts upp för året. Det är i första hand kommissionen som har till uppgift att utforma övervakningssystem. Detta görs i samråd med de medverkande länderna. Övervakningssystemen skall tillämpas i enlighet med ansvaret för finansieringen av verksamheten. Nedanstående tabell innehåller exempel på olika indikatorer som kan användas.

Mål | Indikatorer (vägledande) |

Allmänna mål |

Att främja den interkulturella dialogen som ett instrument som gör det möjligt för EU:s medborgare och alla andra som är tillfälligt eller fast bosatta i EU att inhämta de kunskaper, de kvalifikationer och det kunnande som krävs för att klara sig i en öppnare men också mer komplex miljö, med de eventuella svårigheter det innebär, för att kunna dra nytta av möjligheterna i ett mångsidigt och dynamiskt samhälle, såväl inom Europa som i resten av världen Att främja den interkulturella dialogen som en process som kan ge alla som är bosatta i EU bättre förutsättningar att klara sig i en öppnare men också mer komplex kulturell miljö, där olika kulturella identiteter och övertygelser existerar sida vid sida, såväl i olika medlemsstater som inom de enskilda medlemsstaterna. | Antal och typ av initiativ som finansieras eller sponsras genom Europaåret. Hur har inställningen ändrats hos de personer som deltagit i satsningarna under året? |

Att ge EU:s medborgare, och alla andra som är bosatta i EU, insikt i hur viktigt det är att visa engagemang och öppenhet inför resten av världen och respekt för kulturella skillnader, med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar, dvs. respekt för människans värdighet, icke-diskriminering, solidaritet, demokrati, rättsstatsprincipen samt respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter Att ge alla som är bosatta i EU, särskilt ungdomar, insikt i hur viktigt det är att vara engagerade medborgare och visa öppenhet inför resten av världen och respekt för kulturella skillnader, med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar såsom de fastställs i artikel 6 i EU-fördraget och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. | Antal medborgare som deltagit i evenemang som anordnats med anledning av Europaåret. Hur har inställningen förändrats hos de personer, särskilt ungdomar, som deltagit i satsningarna under året? |

Att lyfta fram på vilket sätt de olika kulturerna och uttrycken för kulturell mångfald bidrar till kulturarvet och levnadssätten i medlemsstaterna. | Uttryck för kulturell mångfald i de evenemang som anordnats med anledning av Europaåret. |

Särskilda mål | Indikatorer |

Att göra samtliga EU-program och EU-åtgärder som medverkar till den interkulturella dialogen synligare och mer samstämda Att göra samtliga EU-program och EU-åtgärder som medverkar till den interkulturella dialogen synligare och mer samstämda och att främja dem. | Tillgång till och bruk av informationshjälpmedel som utformats och spridits inom ramen för Europaåret och som handlar om relevanta EU-program. Hur väl känner de medverkande i Europaårets verksamhet till dessa program och åtgärder? |

Att lyfta fram olika kulturers bidrag till vårt kulturarv och till vårt levnadssätt; att ge EU-medborgare och alla andra som bor i EU, särskilt ungdomar, insikt i hur man genom interkulturell dialog kan visa engagemang och öppenhet inför resten av världen och respekt inför den kulturella mångfalden med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar. Att ge EU-medborgare och alla andra som bor i EU, särskilt ungdomar, insikt i vilken betydelse den dialogen har i vardagslivet. | Hur har inställningen förändrats hos de personer (särskilt ungdomar) som deltagit i satsningarna under året? Hur, och hur mycket, har press och media rapporterat om evenemangen (kvalitativt och kvantitativt)? |

Att arbeta för att fastställa och utbyta bästa praxis när det gäller att främja den interkulturella dialogen över hela EU samt att ge denna praxis ett tydligt europeiskt erkännande. | Antal exempel på bästa praxis under Europaåret. Hur synliga är exemplen på bästa praxis på EU-nivå? |

Att göra utbildningen till ett grundläggande verktyg för att skapa förståelse för mångfald och öka kännedomen om andra människor, utveckla kompetens och bästa metoder i samhället samt göra medierna till ett privilegierat instrument för tillämpning av principen om jämställdhet och ömsesidig förståelse. | Antal initiativ med en utbildningsmässig dimension. Hur har inställningen förändrats hos de ungdomar som deltagit i satsningarna under året? |

Att bidra till innovation och en övergripande strategi som syftar till att lyfta fram den interkulturella dialogen på alla områden, och särskilt bland ungdomar Att bidra till att utforska nya strategier för den interkulturella dialogen som omfattar ett samarbete mellan ett brett spektrum av aktörer från olika sektorer. | Antal projekt som involverar projektägare eller nätverk från olika sektorer. |

Driftsmål | Indikatorer |

Informationssatsningar på EU-nivå: | Antal och typ av upplysnings- och PR-verksamheter. Har allmänheten, och särskilt ungdomarna, fått bättre insikt i frågan? Har det skett någon nyhetsbevakning av evenemang som genomförts med anledning av Europaåret? Hur många procent av befolkningen har man nått ut till? Vilka verktyg har tagits fram för att stimulera allmänhetens intresse? |

Enkäter och undersökningar | Hur omfattande har de publicerade enkäter och undersökningar som behandlar interkulturell dialog varit? |

Evenemang och initiativ på EU-nivå: | Antal arrangerade evenemang och andel EU-stöd. Mediebevakning av evenemang. Antal deltagare (särskilt ungdomar) i evenemang som arrangerats med stöd genom Europaåret. Har allmänheten blivit mer insatt i frågan? Andel av den totala budgeten som används för att stödja detta driftsmål (vägledande mål: 24 30 %). |

Evenemang och initiativ på nationell nivå: | Antal arrangerade evenemang och andel EU-stöd. Mediebevakning av nationella initiativ. Multiplikatoreffekt (antal åtgärder och initiativ på nationell, regional och lokal nivå som sponsrats men ej finansierats av Europaåret). Andel av den totala budgeten som används för att stödja detta driftsmål (vägledande mål: 25 30 %). |

Indikatorerna bedöms utifrån uppgifter som inhämtats från olika håll: data från enkäter och fokusgrupper, löpande utvärdering av Europaåret samt uppgifter som inhämtats från nationella organ och relevanta projektanordnare för EU-program på området.

6.2 Utvärdering

6.2.1 Förhandsutvärdering

Förhandsutvärderingen av Europaåret bifogas detta förslag till Europaparlamentets och rådets beslut.

6.2.2 Åtgärder som vidtagits efter en halvtids-/efterhandsutvärdering (erfarenheter från liknande åtgärder)

En extern utvärdering kommer att påbörjas året före Europeiska året för interkulturell dialog, dvs. 2007. Syftet är att följa den kontroll som görs under året och att tillhandahålla delresultat om så behövs. Resultaten från denna utvärdering förväntas vara klara efter första halvåret 2009.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Se artiklarna 12 och 13 i förslaget till beslut.

8. UPPGIFTER OM MEDEL

8.1 Förslagets mål i form av finansiella kostnader

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Målens, åtgärdernas och resultatens rubriker skall anges) |Typ av resultat |Genomsnittliga kostnader

|2007 |2008 |2009 |2010 |2011 |År n+4 och följande budgetår |TOTALT | | | | |Antal |Totala kostnader

|Antal |Totala kostnader

|Antal |Totala kostnader

|Antal |Totala kostnader

|Antal |Totala kostnader

|Antal |Totala kostnader

|Antal resultat

|Totala kostnader

| | Åtgärd A: Åtgärder på EU-nivå: |Informations- och PR-kampanjer |1,700 |1 |1,820 |1 |1,580 | | | | | | | | |2 |3,400 | | |Enkäter och undersökningar |0,200 |1 |0,150 |2 |0,450 | | | | | | | | |3 |0,600 | | Åtgärd B: Samfinansiering av åtgärder på EU-nivå |Åtgärder med stort symbolvärde, t.ex. öppnings- och avslutningsceremonier |0.300 |2 |0,600 |8 |2,400 | | | | | | | | |10 |3,000 | | Åtgärd C: Samfinansiering av nationella åtgärder |Nationella initiativ |0,120 |4 |,480 |21 |2,520 | | | | | | | | |25 |3,000 | | TOTALA KOSTNADER | | |8 |3,0 |32 |7,000 | | | | | | | | |40 |10,000 | |

8.2 Kostnadskalkyl för åtgärderna

Åtgärd A: Samfinansiering av åtgärder på EU-nivå

Med hjälp av ett begränsat antal åtgärder med stort symbolvärde på EU-nivå hoppas man att i första hand ungdomar skall få upp ögonen för målen för Europaåret. Exempelvis kommer öppnings- och avslutningsceremonierna för Europeiska året för interkulturell dialog att anordnas i samarbete med de medlemsstater som innehar ordförandeskapet i EU under 2008.

Det genomsnittliga EU-bidraget till dessa åtgärder (högst 80 % av totalkostnaden) uppskattas till 300 000 euro. Detta innebär en sammanlagd budget på minst 375 000 euro, vilket motsvarar exempelvis kostnaden för ett tvådagarsevenemang med ca 250 deltagare.

Eftersom det endast planeras ett fåtal åtgärder (tio stycken) bör dessa få en jämn geografisk spridning, återspegla de många olika slags frågeställningar och former av interkulturell dialog som finns samt vara jämnt fördelade över året.

Åtgärd B: Åtgärder på EU-nivå

- Informations- och kommunikationssatsningar

Under Europaåret kommer EU att göra en informationssatsning för att stödja de olika åtgärderna. Detta innebär att man kommer att utforma en logotyp och en eller flera sloganer, utarbeta olika verktyg och instrument för att skapa uppmärksamhet kring frågan, samarbeta med media samt hjälpa till att sprida EU-kampanjen i medlemsstaterna. Särskilda ungdomssatsningar kommer att göras.

Kampanjen kommer även att omfatta åtgärder för att uppmärksamma de EU-program, EU-åtgärder och EU-initiativ som skall bidra till att uppnå målen för Europaåret och för att tillkännage resultaten. På Europaservern kommer det att skapas en webbplats med information, som bl.a. kommer att innehålla en portal för projekt som rör den interkulturella dialogen för att ge projektägare vägledning om olika relevanta EU-program och EU-åtgärder.

En rimlig uppskattning av totalbeloppet för informations- och kommunikationssatsningarna under året är 3 400 000 euro. En del av dessa 3 400 000 euro bör användas till att samordna satsningen på EU-nivå, men huvuddelen av beloppet kommer att användas för att sprida satsningen i medlemsstaterna och för att engagera det civila samhället i informationssatsningarna.

- Enkäter och undersökningar

Två Eurbarometer undersökningar, varav den ena skall genomföras före och den andra mot slutet av Europaåret, kommer att genomföras för att bedöma vilket genomslag året fått. Alla insatser som gjorts inom ramen för Europaåret kommer dessutom att utvärderas. Denna utvärdering kommer att tjäna som underlag för den rapport som sammanställs efter årets slut.

Åtgärd C: Nationella åtgärder

Även om Europeiska unionen kan bidra med en grund för informationssatsningarna måste medlemsstaterna själva arbeta aktivt för att nå framsteg. Bäst resultat kan uppnås genom ett stort evenemang eller liknande åtgärd med en EU-dimension som kan få det civila samhället att engagera sig.

Åtgärderna bör utformas så att de samverkar med ovannämnda EU-åtgärder. Stödet till åtgärderna ges i form av bidrag på 50 % av åtgärdens eller evenemangets sammanlagda budget. Det genomsnittliga EU-bidraget kan beräknas uppgå till 120 000 euro.

8.3 Administrativa utgifter – se det ursprungliga förslaget.

[1] EUT C 49, 28.2.2006, s. 44.

[2] EUT C, s.

[3] EUT C, s.

[4] EUT C, s.

[5] Se meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Dialog mellan det civila samhället i EU och det i kandidatländerna – KOM(2005) 290, 29.6.2005.

[6] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

[7] Om fler än en metod anges skall ytterligare uppgifter lämnas under avsnittet ”Kommentarer” i denna punkt.