EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52006PC0397

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring av direktiv 2000/60/EG {KOM(2006) 398 slutlig} (SEK(2006) 947}

/* KOM/2006/0397 slutlig - COD 2006/0129 */

52006PC0397




SV

Bryssel den 17.7.2006

KOM(2006) 397 slutlig

2006/0129 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring av direktiv 2000/60/EG

(framlagt av kommissionen)

{KOM(2006) 398 slutlig}

(SEK(2006) 947}

MOTIVERING

Förslagets innehåll |

110 | Motiv och syfteKemisk förorening av ytvatten kan störa akvatiska ekosystem och därmed leda till att habitat och biodiversitet förloras. Föroreningarna kan ackumuleras i näringskedjan och skada rovdjur som äter förorenad fisk. Vattenmiljöns föroreningar drabbar människor genom fisk- och skaldjurskonsumtion, dricksvatten och eventuellt också fritidsaktiviteter. Föroreningarna kan finnas i miljön flera år efter det att de har förbjudits. Vissa föroreningar kan transporteras över långa sträckor och återfinnas i avlägsna områden.Föroreningar kan frigöras till miljön från olika källor (t.ex. jordbruk, industri, förbränning), i form av produkter eller ofrivilliga biprodukter. De kan vara av historisk karaktär eller användas dagligen i hushållsprodukter. I artikel 16 i ramdirektivet om vatten 2000/60/EG beskrivs en strategi för hantering av kemisk förorening av vatten. Som ett första steg i denna strategi antogs en förteckning över prioriterade ämnen (beslut nr 2455/2001/EG) med 33 ämnen som ansågs utgöra hot på gemenskapsnivå. Förslagets syfte är att trygga en hög skyddsnivå mot risker för vattenmiljön eller via den, till den del riskerna härrör från dessa 33 prioriterade ämnen och vissa andra föroreningar, genom fastställandet av miljökvalitetsnormer. De utsläppskontroller som krävs för detta har under de senaste åren antagits i ett antal gemenskapsakter. |

120 | Allmän bakgrundDen första gemenskapslagstiftningen om kemisk förorening av vatten härrör från 1976 (direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö). Därefter antogs mellan 1982 och 1990 flera dotterdirektiv i vilka det fastställdes utsläppsgränser och miljökvalitetsmål för 18 särskilda föroreningar (se nedan). Genom ramdirektivet om vatten infördes en moderniserad, omfattande och effektiv strategi mot kemisk förorening av ytvatten. Enligt ramdirektivet om vatten skall direktiv 76/464/EEG upphävas inom en övergångsperiod men det finns inga bestämmelser för upphävandet av de berörda dotterdirektiven. Enligt artikel 16 skall kommissionen lägga fram ett förslag med särskilda åtgärder mot förorening av vatten med enskilda föroreningar eller grupper av föroreningar som utgör en betydande risk för eller via vattenmiljön. Som ett första steg antogs beslut nr 2455/2001/EG som ersätter den tidigare förteckningen från 1982. Som nästa steg skall kommissionen enligt direktivet lägga fram förslag till miljökvalitetsnormer (se artikel 16.7) och till utsläppskontroller (se artikel 16.6 och 16.8) av dessa prioriterade ämnen. Genom detta förslag uppfylls denna skyldighet, med undantag av införandet av kompletterande utsläppskontroller (se närmare nedan). Samtidigt upphävs dotterdirektiven 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG ändrat genom direktiv 88/347/EEG och 90/415/EEG. |

30 | Gällande bestämmelserI ramdirektivet om vatten fastställs en allmän ram för en strategi mot förorening av ytvatten. I direktiv 76/464/EEG och de berörda dotterdirektiven, som grundar sig på tidigare lagstiftning inom området, regleras liknande aspekter som i detta förslag. Föroreningarna som omfattas är dock inte desamma och det fanns ett behov att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. |

140 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områdenI det sjätte handlingsprogrammet för miljön definieras åtgärderna för prioriterade ämnen som en nyckelåtgärd (se artikel 7.2 e i beslut nr 1600/2002/EG). Syftet med detta förslag är få skydd och förbättring av miljökvaliteten i enlighet med principen om hållbar utveckling. Genom förslaget till miljökvalitetsnormer säkerställs samtidigt harmoniseringen av de ekonomiska villkoren på den inre marknaden, eftersom de nationella miljökvalitetsnormerna är väldigt olika sinsemellan. I förslaget och det åtföljande meddelandet tas full hänsyn till målen och bestämmelserna i den övriga gemenskapslagstiftningen, särskilt i fråga om kemikaliepolitiken inklusive Reach-direktivet och direktivet om växtskyddsmedel, IPPC-direktivet och de temainriktade strategierna om marin politik och hållbar användning av växtskyddsmedel. Alla dessa och övriga gemenskapsakter tillhandahåller de utsläppskontroller som avses i artikel 16.6 och 16.8 i ramdirektivet om vatten. |

Samråd med berörda parter och konsekvensanalys |

| Samråd med berörda parter |

211 | Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profilSedan 2001 har kommissionen hållit samråd med ett representativt forum bestående av berörda aktörer. I detta rådgivande expertforum om prioriterade ämnen deltog experter från medlemsstaterna, industrin och icke-statliga organisationer inom miljöområdet. Alla aspekter i förslaget har behandlats. Samrådet uppfyller kraven i artikel 16.5 i ramdirektivet om vatten där denna form av samråd uttryckligen tas upp. Inom samrådet har hållits 16 möten och ett antal omgångar med skriftligt samråd. |

212 | Sammanfattning av svaren och hur de har beaktatsSamrådsresultaten finns i mötesprotokoll och ett antal bakgrundsdokument, enligt följande: Metoder för att fastställa miljökvalitetsnormer och datablad per ämne. Ett utkast till föroreningskontroller, inbegripet verktyg för screening av källor och tabeller över befintliga gemenskapsåtgärder på ämnesnivå.En rapport från expertgruppen för analys och övervakning.En rapport om identifiering av prioriterade farliga ämnen.En undersökningsrapport om potentiella ekonomiska konsekvenser av åtgärderna för föroreningskontroll.En undersökningsrapport om miljökvalitetsnormer – hur de uppfylls och nyttan med att de uppnås.Dessutom hölls kommissionen i juni 2004 samråd med det rådgivande expertforumet om ett utkast till direktiv. Närmare detaljer om erhållna rekommendationer och till vilken del de har beaktats finns i den medföljande konsekvensanalysen (SEK(2006) 947 av den 17.7.2006). |

| Extern experthjälp |

221 | Berörda fackområden/berörd sakkunskapMedlemsstaterna och vetenskapliga experter inom industrin rådfrågades via det rådgivande expertforumet. Dessutom rådfrågades vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö om fastställandet av miljökvalitetsnormer (kommitténs slutliga yttrande antogs vid det 43:e mötet den 28 maj 2004). Detta yttrande har beaktats vid det slutliga fastställandet av miljökvalitetsnormernas värden. Detaljerad information finns i rapporten om miljökvalitetsnormer och i de enskilda databladen. |

222 | MetoderDet rådgivande expertforumet höll regelbundna möten mellan 2001 och 2004. Dessutom hölls skriftliga samråd. Slutligen inhämtades yttrande från vetenskapliga kommittén om toxicitet, ekotoxicitet och miljö i enlighet med de formella förfaringssätten. |

223 | De viktigaste organisationer och experter som rådfrågatsOlika vetenskaps- och teknikexperter inom områdena kemiska föroreningar i allmänhet, analys och övervakning, utsläppskontroll, miljökvalitetsnormer, existerande kemikalier (enligt förordning 793/93) och växtskyddsprodukter (enligt 91/414/EEG), från alla EU25-medlemsstater, kandidatländerna och Norge, rådfrågades regelbundet. Inom samma förfarande rådfrågades även forskare och experter, inbegripet EUREAU, CEFIC, Eurochlor, ECPA, Eurometaux och UNICE samt miljöexperter från icke-statliga organisationer som WWF och EEB. Ett frågeformulär om de ekonomiska konsekvenserna av de potentiella förslagen skickades runt till 43 stora industriorganisationer i Europa. |

2243 | Sammanfattning av angivna och utnyttjade rekommendationerDet råder bred enighet om att farliga ämnen medför potentiellt allvarliga risker med irreversibla konsekvenser. |

225 | En miljökvalitetsnorm baserad på högsta tillåtna koncentrationer togs fram i syfte att undvika allvarliga irreversibla konsekvenser för ekosystem till följd av kortvarig akut exponering. En miljökvalitetsnorm för årsmedeltal togs fram i syfte att undvika irreversibla konsekvenser på lång sikt. Vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö påpekar dock att akut exponering även kan ha konsekvenser på lång sikt. Kommittén lämnade också rekommendationer i vilka betonades vikten av att senaste tillgängliga vetenskapliga data används och att det finns samstämmighet med andra riskbedömningsmetoder. Likaså lämnade kommittén särskilda råd rörande enskilda ämnen.Vidare har ett omfattande offentligt samråd som hölls i juni 2004 om ett utkast till direktiv föranlett revideringar av förslag till kompletterande utsläppskontroller, främst av kostnadsskäl. Samrådet visade att det mest kostnadseffektiva sättet att nå målen för prioriterade ämnen är att låta medlemsstaterna besluta om åtgärdsnivå och kombination av åtgärder som i huvudsak grundar sig på gällande EU-lagstiftning. |

226 | Tillvägagångssätt för att göra rekommendationerna offentligt tillgängligaAlla ovan nämnda dokument finns påeuropa.eu.int/comm/environment/water/water-dangersub/pri_substances.htm Yttrandet från vetenskapliga kommittén om toxicitet, ekotoxicitet och miljö finns påhttp://europa.eu.int/comm/health/ph_risk/committees/sct/sct_en.htm |

230 | KonsekvensanalysFrämst granskades tre huvudalternativ. Enligt det första lämnas inget nytt förslag och all vidare kontroll överlåts till medlemsstaterna. Enligt det andra fastställs miljökvalitetsnormer endast på gemenskapsnivå. Enligt det tredje föreslås både miljökvalitetsnormer och särskilda kompletterande utsläppskontrollsåtgärder. I fråga om miljökvalitetsnormer beslöts tidigt att de skall fastställas på gemenskapsnivå, på grund av de särskilda kraven om harmonisering och förenlighet med annan gemenskapslagstiftning som anges i ramdirektivet om vatten. Följande steg i förberedelseförfarandet var granskning av ett antal underalternativ (se konsekvensanalysrapporten). I fråga om åtgärder för utsläppskontroll föll valet på att överlåta de kompletterande särskilda åtgärderna till medlemsstaterna, eftersom detta ansågs vara det mest kostnadseffektiva och proportionerliga alternativet. Dessutom finns det redan (eller på kommande) ett betydande regelverk inom EU-lagstiftningen om utsläppskontroll. Detta regelverk är ett viktigt bidrag när det gäller att uppnå vattenramdirektivets mål för prioriterade ämnen. I konsekvensanalysrapporten finns närmare beskrivning av resultaten rörande relaterade socialekonomiska konsekvenser och miljöfördelarna för vart och ett av de ovan angivna alternativen. |

Förslagets rättsliga aspekter |

305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärdenDe viktigaste delarna i det föreslagna direktivet är följande: - Fastställandet av miljökvalitetsnormer enligt kraven i artikel 16.7 i ramdirektivet om vatten, inbegripet införandet av övergångsområden för överskridande av normerna.- Fastställandet av ett register över utsläpp och spill som används för att kontrollera huruvida minsknings eller upphörandemålen nås eller inte.- Upphävandet av och övergångsbestämmelser för dotterdirektiven som uppräknas i bilaga IX till ramdirektivet om vatten, enligt det som anges i artikel 16.10 i samma direktiv.- Identifiering av prioriterade farliga ämnen ur den grupp på 14 ämnen som omfattas av granskning enligt kraven i beslut nr 2455/2001/EG. |

310 | Rättslig grundDe viktigaste bestämmelserna i direktivet berör miljöskydd och därför är den rättsliga grunden artikel 175.1 i fördraget, enligt principerna i ramdirektivet om vatten. |

320 | SubsidiaritetsprincipenSubsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet. |

| Av följande skäl kan målen med förslaget inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna: |

321 | För närvarande regleras de flesta prioriterade ämnen av nationella miljökvalitetsnormer som är mycket olika. För att säkerställa samma nivå av miljöskydd i alla medlemsstater och ett jämlikt spelfält för de ekonomiska aktörerna bör miljökvalitetsnormerna fastställas på gemenskapsnivå. Utan gemenskapsomfattande miljökvalitetsnormer skulle medlemsstaterna vara skyldiga att fastställa nationella miljökvalitetsnormer före slutet av år 2006. Kommissionen föredrar gemenskapsåtgärder på denna punkt och kommer därför att avvakta resultatet av medbeslutandeförfarandet för detta förslag innan den driver på medlemsstaternas genomförande av denna skyldighet. |

324 | När miljökvalitetsnormerna fastställs på gemenskapsnivå minskar även den administrativa bördan i medlemsstaterna. Dessutom kan kemisk förorening av gränsöverskridande ytvatten endast behandlas genom gemensamma gränsöverskridande åtgärder. |

327 | Det här förslaget är begränsat till att fastställa miljökvalitetsnormer på gemenskapsnivå. De särskilda och kompletterande åtgärderna för föroreningskontroll faller på medlemsstaterna eftersom många andra befintliga gemenskapsakter måste tillämpas för att kraven i artikel 16.6 och 16.8 i ramdirektivet om vatten skall uppfyllas. |

| Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. |

| Proportionalitetsprincipen |

331 | Det föreslagna instrumentet är ett direktiv i vilket fastställs miljökvalitetsmål som bör nås senast 2015. För att säkerställa proportionalitet hos åtgärderna för minskning av föroreningar åligger det i stor utsträckning medlemsstaterna att definiera den lämpligaste särskilda kombinationen av åtgärder. På så sätt kan regionala och lokala förutsättningar beaktas. |

332 | Med beaktande av den omfattande genomföranderam som fastställs i ramdirektivet om vatten och den skyddsklausul som gäller i fall att detta förslag inte antas (se artikel 16.8 i ramdirektivet), kan man anta att den finansiella eller administrativa tilläggsbörda som kommer av förslaget är minimal. |

| Val av kontrollform |

341 | Föreslagen kontrollform: direktiv. |

342 | Kommissionen föreslår en enskild rättsakt för fastställande av alla bestämmelser som rör artikel 16 (ramdirektivet om vatten) i syfte att få ett enda effektivt instrument. Ett direktiv väljs som rättsakt. Dess grundinstrument 2000/60/EG är ett direktiv och åtgärden kräver överföring. |

Budgetkonsekvenser |

401 | Inga budgetkonsekvenser förväntas. |

Ytterligare upplysningar |

| Simulering, pilotfas och övergångsperiod |

507 | Förslaget kommer att bli föremål för en övergångsperiod. |

510 | Förenkling |

511 | Förslaget innebär att lagstiftningen förenklas. |

512 | De fem särskilda direktiven 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG (ändrat genom direktiv 88/347/EEG och 90/415/EEG) upphävs genom det föreslagna direktivet.Förenklingen innebär att en väsentlig del av rapporteringsskyldigheterna enligt kommissionens beslut 95/337/EEG faller bort. |

520 | Upphävande av gällande lagstiftningAntagande av förslaget leder till att gällande lagstiftning kommer att upphävas. |

| Översyn/omarbetning/tidsbegränsning |

532 | Förslaget innehåller en översynsklausul för fastställandet av miljökvalitetsnormer. Enligt artikel 19.2 i ramdirektivet om vatten skall direktiv 2000/60/EG bli föremål för en allmän översyn som inbegriper bestämmelserna i artikel 16 och följaktligen även detta direktiv. |

50 | JämförelsetabellMedlemsstaterna skall överlämna texterna till nationella bestämmelser genom vilka direktivet införlivas till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv. |

560 | Europeiska ekonomiska samarbetsområdetDetta förslag är av betydelse för EES och bör därför gälla i hela EES. |

570 | Närmare redogörelse för förslagetArtikel 1 (Syfte): I direktivet fastställs miljökvalitetsnormer. Artikel 2 och bilaga I – miljökvalitetsnormer: Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och valda övriga föroreningar och relaterade bestämmelser för kontroll av efterlevnad fastställs och definieras i bilaga I. I miljökvalitetsnormerna görs en åtskillnad mellan inlandsytvatten (floder och sjöar) och andra ytvatten (vatten i övergångszon, kustvatten och territorialvatten). Två typer av miljökvalitetsnormer fastställs – medelkoncentrationer på årsnivå och högsta tillåtna koncentrationer. Den första är avsedd att skydda mot verkningar på lång sikt och kroniska verkningar, den andra är avsedd att skydda mot korttidsverkningar, direkta och akuta ekotoxiska verkningar. För metaller anpassas uppfyllandeordningen så att medlemsstaterna kan beakta bakgrundsnivåer och biotillgänglighet. Medlemsstaterna förutsätts använda obligatoriska kalkyleringsmetoder om sådana fastställs av kommissionen. Miljökvalitetsnormer fastställs också för biota för vissa valda ämnen. Vissa miljökvalitetsnormer måste eventuellt bli föremål för en snar översyn, beroende på resultatet från de pågående riskbedömningar som genomförs enligt annan gemenskapslagstiftning. Särskilt de tillfälliga miljökvalitetsnormerna för nickel och bly blir sannolikt föremål för omarbetning eftersom kommissionen ännu inte kan förutse de relevanta resultaten av pågående riskbedömningar.Artikel 3 (Övergångsområden för överskridande av normen): Sådana övergångsområden definieras av sin närhet till en utsläppskälla och omfattar de delar av en vattenförekomst där miljökvalitetsnormerna inte kan uppfyllas på grund av höga föroreningsnivåer i punktkällans avflöde. Artikel 4 (Register över utsläpp och spill): Ett register skall upprättas för avrinningsdistrikt för att göra det möjligt att kontrollera att målen uppfylls i fråga om minskning av utsläpp och spill av prioriterade ämnen och upphörande eller stegvis eliminering av prioriterade farliga ämnen. Målet om upphörande skall uppfyllas senast 2025. Artikel 5 och bilaga II – identifiering av prioriterade farliga ämnen. Enligt artikel 16.3 i ramdirektivet om vatten skall prioriterade farliga ämnen identifieras bland de prioriterade ämnena. I beslut 2455/2001/EG föreslås 14 prioriterade ämnen för granskning av om deras slutliga status skall bli prioriterade ämnen eller prioriterade farliga ämnen. Av dessa 14 ämnen föreslås nu 2 som prioriterade farliga ämnen och de återstående 12 har fått slutlig klassificering som prioriterade ämnen. Artiklarna 6, 7 och 8: Ändringar och upphävanden av befintliga dotterdirektiv. De kvalitetsnormer som fastställs i dessa direktiv införlivas i detta förslag och de tidigare direktiven upphävs därför när det nya direktivet träder i kraft. Artiklarna 9, 10 och 11: Bestämmelser om införlivande, ikraftträdande och adressater. |

2006/0129 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring av direktiv 2000/60/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [3],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [4], och

av följande skäl:

(1) Kemisk förorening av ytvatten utgör ett hot mot vattenmiljön genom verkningar såsom akut och kronisk toxicitet för vattenorganismer, ackumulering i ekosystemet och förluster av livsmiljöer och biodiversitet, såväl som hot mot människors hälsa.

(2) I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram [5] fastställs att miljö, hälsa och livskvalitet är de huvudsakliga miljömålen i det sjätte miljöhandlingsprogrammet. I beslutet betonas, särskilt i artikel 7.2 e, behovet att etablera mer specifik lagstiftning inom vattenpolitikens område.

(3) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område [6] fastställs en strategi mot förorening av vatten och i artikel 16 krävs kompletterande särskilda åtgärder för föroreningskontroll och miljökvalitetsnormer.

(4) Sedan 2000 har man antagit ett stort antal rättsakter som utgör kontrollåtgärder för enskilda prioriterade ämnen i enlighet med artikel 16 i direktiv 2000/60/EG. Dessutom ingår många åtgärder för miljöskydd i andra delar av den gällande gemenskapslagstiftningen. Det är därför viktigare att genomföra och se över befintliga instrument i stället för att fastställa nya kontroller som eventuellt blir en kopia av dem som redan finns.

(5) När det gäller utsläppskontroll för prioriterade ämnen från sådana punktkällor och diffusa källor som avses i artikel 16.6 och 16.8 i direktiv 2000/60/EG, verkar det vara mer kostnadseffektivt och proportionellt för medlemsstaterna att, när det är nödvändigt, utöver genomförandet av annan befintlig gemenskapslagstiftning inkludera lämpliga kontrollåtgärder i det åtgärdsprogram som måste upprättas för varje avrinningsdistrikt i enlighet med artikel 11 i direktiv 2000/60/EG.

(6) I Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001 om upprättande av en förteckning över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område och om ändring av direktiv 2000/60/EG [7] fastställs en första förteckning över 33 ämnen eller grupper av ämnen som har prioriterats för åtgärder på gemenskapsnivå. Vissa av dessa prioriterade ämnen har definierats som prioriterade farliga ämnen för vilka det gäller att utsläpp och spill skall upphöra eller stegvis elimineras. Vissa ämnen har varit föremål för granskning och behöver omklassificeras.

(7) Med tanke på gemenskapens intressen och en effektivare kontroll av ytvattenskyddet är det lämpligt att miljökvalitetsnormer upprättas på gemenskapsnivå för föroreningar som klassificerats som prioriterade ämnen medan medlemsstaterna får fastställa, när det är nödvändigt, nationella regler för återstående föroreningar i enlighet med relevanta gemenskapsregler. Åtta förorenande ämnen som omfattas av räckvidden för rådets direktiv 86/280/EEG av den 12 juni 1986 om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen som ingår i förteckning 1 i bilagan till direktiv 76/464/EEG [8] och som ingår i den grupp av ämnen för vilka god kemisk status bör uppnås senast 2015 har dock inte förts upp på förteckningen över prioriterade ämnen. De gemensamma normer som har fastställts för dessa föroreningar visade sig dock vara användbara och det är lämpligt att kontrollen av normerna för dessa föroreningar hålls kvar på gemenskapsnivå.

(8) Följaktligen blir bestämmelserna rörande aktuella miljökvalitetsnormer i rådets direktiv 82/176/EEG av den 22 mars 1982 om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från kloralkaliindustrin [9], rådets direktiv 83/513/EEG av den 26 september 1983 om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp [10], rådets direktiv 84/156/EEG av den 8 mars 1984 om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från andra källor än kloralkaliindustrin [11], rådets direktiv 84/491/EEG av den 9 oktober 1984 om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av hexaklorcyklohexan [12] och direktiv 86/280/EEG, överflödiga och bör utgå.

(9) Vattenmiljön kan utsättas för kemisk förorening på både kort och lång sikt och därför bör data om både akuta och kroniska verkningar användas som grund när miljökvalitetsnormer fastställs. I syfte att trygga ett tillräckligt skydd för vattenmiljön och människors hälsa bör kvalitetsnormer med årsmedeltal fastställas på en nivå som medför skydd mot långtidsexponering och kvalitetsnormer med högsta tillåtna koncentrationer fastställas på en nivå som medför skydd mot korttidsexponering.

(10) I avsaknad av omfattande och tillförlitlig information om koncentrationerna av prioriterade ämnen i biota och sediment på gemenskapsnivå och med tanke på det faktum att informationen om ytvatten verkar utgöra en tillräcklig grund för att omfattande skydd och effektiv föroreningskontroll skall tryggas, bör fastställandet av miljökvalitetsnormernas värden i detta skede begränsas till ytvatten. Vad gäller hexaklorbensen, hexaklorbutadien och kvicksilver kan skydd mot indirekta verkningar och sekundär förgiftning dock inte tryggas enbart genom miljökvalitetsnormer för ytvatten på gemenskapsnivå. I dessa fall bör miljökvalitetsnormer därför fastställas för biota. För att ge medlemsstaterna flexibilitet när de anpassar sina olika övervakningsstrategier bör medlemsstaterna kunna välja mellan att övervaka dessa miljökvalitetsnormer och kontrollera efterlevnaden av dem när det gäller biota eller att omvandla dem till miljökvalitetsnormer för ytvatten. Det ligger vidare an på medlemsstaterna att fastställa miljökvalitetsnormer för sediment eller biota när detta är nödvändigt och lämpligt för att komplettera miljökvalitetsnormerna på gemenskapsnivå. Eftersom sediment och biota förblir viktiga medel när det gäller medlemsstaternas övervakning av vissa ämnen i syfte att bedöma långsiktsverkningarna av antropogen aktivitet och trender, bör medlemsstaterna dessutom se till att de befintliga nivåerna av förorening i biota och sediment inte ökar.

(11) I fråga om bly, nickel och deras föreningar har diskussionerna om riskbedömning ännu inte slutförts inom Europeiska kemikaliebyrån och Gemensamma forskningscentret, och det är därför ännu inte möjligt att fastställa slutliga kvalitetsnormer för dessa ämnen. Det är därför lämpligt att tydligt indikera den tillfälliga karaktären hos dessa normer.

(12) Medlemsstaterna måste uppfylla rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten [13] och reglera ytvatten som används för uttag av dricksvatten i enlighet med artikel 7 i direktiv 2000/60/EG. Detta direktiv bör därför genomföras utan att det påverkar eventuella befintliga krav om strängare normer.

(13) Det är möjligt att miljökvalitetsnormerna inte kan uppfyllas i närheten av utsläpp från punktkällor eftersom föroreningskoncentrationerna i utsläpp i regel är högre än miljökoncentrationerna i vatten. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att beakta detta faktum vid övervakningen av hur miljökvalitetsnormerna uppfylls. Detta görs genom att medlemsstaterna för varje relevant utsläpp definierar ett övergångsområde för överskridande av normerna. För att slå vakt om en begränsad förekomst av sådana områden bör artikel 10 i direktiv 2000/60/EG och andra relevanta bestämmelser i gemenskapens lagstiftning tillämpas när ett övergångsområde definieras. Eftersom reningsteknikernas utveckling och den tekniska innovationen, t.ex. bästa tillgängliga teknik, i framtiden kan göra det möjligt att minska föroreningshalterna i närheten av utsläppspunkter, bör medlemsstaterna se till att övergångsområdena för överskridande minskas i motsvarande grad.

(14) Det är nödvändigt att kontrollera att målen för upphörande, stegvis eliminering och minskning enligt det som anges i artikel 4.1 a iv i direktiv 2000/60/EG uppfylls, och att bedömningen av hur dessa skyldigheter uppfylls görs öppen, särskilt när det gäller bedömning av betydande och icke-betydande utsläpp och spill från mänsklig verksamhet. En tidtabell för minskning och upphörande eller stegvis eliminering måste relateras till ett register över föroreningar. Det bör också vara möjligt att bedöma tillämpningen av artikel 4.4 till 4.7 i direktiv 2000/60/EG. Likaså behövs ett lämpligt verktyg för kvantifieringen av ämnesspill som inträffar på naturlig väg eller som produceras genom naturliga processer, i vilket fall det är omöjligt att uppnå fullständigt upphörande eller stegvis eliminering från alla potentiella källor. För att svara mot dessa behov bör varje medlemsstat upprätta ett register över utsläpp och spill för varje avrinningsdistrikt inom sitt territorium.

(15) För att undvika dubbelarbete när registren upprättas och säkerställa att registren är enhetliga med andra befintliga verktyg inom området ytvattenskydd bör medlemsstaterna använda information som har samlats in enligt direktiv 2000/60/EG och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG [14].

(16) Medlemsstaterna bör ges möjlighet att enligt egna behov välja en lämplig referensperiod på ett år för att mäta grundvärden för registret. Hänsyn bör dock tas till det faktum att spill från applicering av växtskyddsmedel kan variera kraftigt från år till år på grund av varierande appliceringsmängder, t.ex. på grund av olika väderleksförhållanden. I fråga om vissa substanser som omfattas av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden [15] bör medlemsstaterna därför ges möjlighet att välja en referensperiod på tre år.

(17) Med tanke på optimal användning av registret är det lämpligt att fastställa en tidsgräns för kommissionens kontroll av att medlemsstaterna har vidtagit alla åtgärder för att nå målen enligt artikel 4.1 a iv i direktiv 2000/60/EG.

(18) Kriterierna för identifiering av ämnen som är svårnedbrytbara, bioackumulerande och toxiska samt ämnen med andra motsvarande egenskaper, särskilt ämnen som är mycket svårnedbrytbara och mycket bioackumulerande enligt det som anges i direktiv 2000/60/EG, fastställs i det tekniska vägledningsdokumentet för riskutvärdering till stöd för kommissionens direktiv 93/67/EEG av den 20 juli 1993 om principer för bedömning ar risker för människor och miljön med ämnen som anmälts enligt rådets direktiv 67/548/EEG [16], kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 av den 28 juni 1994 om principer för bedömningen av risker för människor och miljö av existerande ämnen i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 793/93 [17] och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden [18]. I syfte att säkerställa samstämmigheten mellan gemenskapslagstiftningens olika delar skall endast dessa kriterier tillämpas på de ämnen som är föremål för granskning enligt beslut 2455/2001 och bilaga X till direktiv 2000/60/EG bör ändras och ersättas i enlighet med detta.

(19) De skyldigheter som fastställs i direktiven som uppräknas i bilaga IX till direktiv 2000/60/EG införlivades redan i rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar [19] och i artiklarna 8, 10, artikel 11.3 g och h och andra bestämmelser i direktiv 2000/60/EG och minst samma nivå av skydd garanteras om miljökvalitetsnormerna bibehålls eller ses över. I syfte att säkerställa enhetliga principer när det gäller kemisk förorening av ytvatten och för att förenkla och förtydliga den gällande gemenskapslagstiftningen inom området är det lämpligt att i enlighet med artikel 16.10 i direktiv 2000/60/EG och med verkan från 2012 upphäva direktiv 82/176/EEG, direktiv 83/513/EEG, direktiv 84/156/EEG, direktiv 84/491/EEG och direktiv 86/280/EEG.

(20) De rekommendationer som anges i artikel 16.5 i direktiv 2000/60/EG, särskilt vad gäller vetenskapliga kommittén om toxicitet, ekotoxicitet och miljö, har beaktats.

(21) Eftersom målet med detta direktiv, dvs. antagandet av miljökvalitetsnormer för vatten, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås i medlemsstaterna och därför, för att samma skyddsnivå för ytvatten skall kunna upprätthållas i hela gemenskapen, bättre kan nås på gemenskapsnivå, får gemenskapen anta åtgärder, i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt det som anges i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen, enligt det som anges i samma artikel, går detta direktiv inte längre än vad som är nödvändigt för att nå dessa mål.

(22) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [20].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andra föroreningar.

Artikel 2

Miljökvalitetsnormer

1. Medlemsstaterna skall se till att sammansättningen hos deras ytvatten uppfyller miljökvalitetsnormerna för prioriterade ämnen, uttryckta som ett medeltal på årsnivå och en högsta tillåtna koncentration, enligt det som anges i del A i bilaga I och miljökvalitetsnormerna för de föroreningar som anges i del B i bilaga I.

Medlemsstaterna skall se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls i enlighet med de krav som anges i del C i bilaga I.

2. Medlemsstaterna skall se till, med stöd av övervakning av vattenstatus i enlighet med det som anges i artikel 8 i direktiv 2000/60/EG, att koncentrationerna av de ämnen som anges i del A och del B i bilaga I inte ökar i sediment och biota.

3. Medlemsstaterna skall se till att följande koncentrationer av hexaklorbensen, hexaklorbutadien och kvicksilver inte överskrids i villebrådsvävnad (våt vikt) hos fisk, mollusker, skaldjur och annan biota:

a) 10 µg/kg för hexaklorbensen,

b) 55 µg/kg för hexaklorbutadien,

c) 20 µg/kg för metylkvicksilver.

För övervakningen av att miljökvalitetsnormerna uppfylls för de ämnen som anges i punkt ett skall medlemsstaterna antingen införa en striktare norm för vatten i stället för den som anges i del A i bilaga I eller fastställa en kompletterande norm för biota.

4. Kommissionen skall granska den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, inbegripet slutsatserna från de riskbedömningar som anges i punkt a och b i artikel 16.2 i direktiv 2000/60/EG och, om nödvändigt, lägga fram förslag till revidering av de miljökvalitetsnormer som anges i del A och del B i bilaga I till detta direktiv.

5. Kommissionen kan, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 21.2 i direktiv 2000/60/EG, fastställa den obligatoriska kalkyleringsmetod som anges i andra stycket i punkt 3 i del C i bilaga I till detta direktiv.

Artikel 3

Övergångsområde för överskridande av normerna

1. Medlemsstaterna skall definiera övergångsområden för överskridande av normerna. I dessa områden får koncentrationerna av en eller flera föroreningar överskrida gällande miljökvalitetsnormer så länge som detta inte hindrar att normerna uppfylls i de övriga delarna av ytvattenförekomsten.

2. Medlemsstaterna skall i varje enskilt fall avgränsa utsträckningen av de delar av en ytvattenförekomst som ligger nära en utsläppspunkt och som skall klassificeras som övergångsområde, med beaktande av gällande bestämmelser i gemenskapens lagstiftning.

Medlemsstaterna skall införliva en beskrivning av alla begränsningar i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som krävs enligt artikel 13 i direktiv 2000/60/EG.

3. Medlemsstaterna skall genomföra översyn av de tillstånd som anges i direktiv 96/61/EG eller de tidigare kontroller som anges i artikel 11.3 g i direktiv 2000/60/EG i syfte att stegvis minska utsträckningen av alla övergångsområden som de avses i punkt 1 och som har definierats i vattenförekomster som påverkas av utsläpp av prioriterade ämnen.

4. Kommissionen kan, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 21.2 i direktiv 2000/60/EG, fastställa den metod som medlemsstaterna skall använda när de definierar övergångsområden för överskridande av normerna.

Artikel 4

Register över utsläpp och spill

1. Medlemsstaterna skall, med stöd av den information som har insamlats i enlighet med artiklarna 5 och 8 i direktiv 2000/60/EG i enlighet med förordning (EG) nr 166/2006, upprätta ett register över utsläpp och spill för alla de prioriterade ämnen och föroreningar som uppräknas i del A och del B i bilaga I, för varje avrinningsdistrikt eller del av det inom medlemsstatens område.

2. Referensperioden för mätning av de föroreningsvärden som förs in i de register som anges i punkt 1 skall vara ett år mellan 2007 och 2009.

För prioriterade ämnen och föroreningar som omfattas av direktiv 91/414/EEG får värdena för registret dock beräknas som medelvärden för åren 2007, 2008 och 2009.

3. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de register som upprättats i enlighet med punkt 1 i denna artikel, inbegripet referensperiod, tillsammans med de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som inlämnats i enlighet med artikel 15.1 i direktiv 2000/60/EG.

4. Medlemsstaterna skall uppdatera sina register som en del av översynen av analyserna som definieras i artikel 5.2 i direktiv 2000/60/EG.

Referensperioden för fastställandet av värden i det uppdaterade registret skall vara det år som föregår analysens slutförande. För prioriterade ämnen och föroreningar som omfattas av direktiv 91/414/EEG får värdena beräknas som medelvärden för de tre år som föregår slutförandet av analysen i fråga.

Medlemsstaterna skall offentliggöra de uppdaterade registren i sina uppdaterade förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt det som anges i artikel 13.7 i direktiv 2000/60/EG.

5. Kommissionen skall kontrollera att registrets värden för utsläpp och spill senast 2025 motsvarar de skyldigheter rörande minskning eller upphörande som anges i artikel 4.1 a iv i direktiv 2000/60/EG.

6. Kommissionen kan, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 21.2 i direktiv 2000/60/EG, fastställa den metod som medlemsstaterna skall använda för att upprätta registren.

Artikel 5

Ändring av direktiv 2000/60/EG

Bilaga X till direktiv 2000/60/EG ersätts av texten i bilaga II till detta direktiv.

Artikel 6

Ändring av direktiven 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG och 84/491/EEG

Bilaga II till direktiven 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG och 84/491/EEG utgår.

Artikel 7

Ändring av direktiv 86/280/EEG

Avdelning B i avsnitten I till XI i direktiv 86/280/EEG utgår.

Artikel 8

Upphävande

1. Direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG skall upphöra att gälla den 22 december 2012.

2. Före den 22 december 2012 får medlemsstaterna utföra övervakning och rapportering i enlighet med artiklarna 5, 8 och 15 i direktiv 2000/60/EG i stället för i enlighet med de direktiv som uppräknas i punkt 1.

Artikel 9

Införlivande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast [18 månader efter det att direktivet har trätt i kraft]. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 10

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I: MILJÖKVALITETSNORMER FÖR PRIORITERADE ÄMNEN OCH VISSA ANDRA FÖRORENINGAR

DEL A: Miljökvalitetsnormer (EQS) för prioriterade ämnen i ytvatten

AA: årligt genomsnitt;

MAC: maximal tillåten koncentration.

Enhet: [µg/l].

(1) | (2) | (3) | (4) | (5) | (6) | (7) |

Nr | Ämnets namn | CAS-nummer | AA-EQS [21] Inlandsytvatten | AA-EQS(...)21 Andra ytvatten | AA-EQS [22] Inlandsytvatten | MAC-EQS(...)22Andra ytvatten |

(1) | Alaklor | 15972-60-8 | 0,3 | 0,3 | 0,7 | 0,7 |

(2) | Antracen | 120-12-7 | 0,1 | 0,1 | 0,4 | 0,4 |

(3) | Atrasin | 1912-24-9 | 0,6 | 0,6 | 2,0 | 2,0 |

(4) | Bensen | 71-43-2 | 10 | 8 | 50 | 50 |

(5) | Pentabromodifenyleter [23] | 32534-81-9 | 0,0005 | 0,0002 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(6) | Kadmium och dess föreningarberoende på vattenhårdhetsklass [24]) | 7440-43-9 | = 0,08 (klass 1) 0,08 (klass 2) 0,09 (klass 3) 0,15 (klass 4) 0,25 (klass 5) | 0,2 | = 0,45 (klass 1) 0,45 (klass 2) 0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5) |

(7) | C10-13 Kloralkaner | 85535-84-8 | 0,4 | 0,4 | 1,4 | 1,4 |

(8) | Klorfenvinfos | 470-90-6 | 0,1 | 0,1 | 0,3 | 0,3 |

(1) | (2) | (3) | (4) | (5) | (6) | (7) |

Nr | Ämnets namn | CAS-nummer | AA-EQS(...)21Inlandsytvatten | AA-EQS(...)21 Andra ytvatten | MAC-EQS(...)22Inlandsytvatten | MAC-EQS(...)22Andra ytvatten |

(9) | Klorpyrifos | 2921-88-2 | 0,03 | 0,03 | 0,1 | 0,1 |

(10) | 1,2-dikloretan | 107-06-2 | 10 | 10 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(11) | Diklormetan | 75-09-2 | 20 | 20 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(12) | Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) | 117-81-7 | 1,3 | 1,3 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(13) | Diuron | 330-54-1 | 0,2 | 0,2 | 1,8 | 1,8 |

(14) | Endosulfan | 115-29-7 | 0,005 | 0,0005 | 0,01 | 0,004 |

(15) | Fluoranten | 206-44-0 | 0,1 | 0,1 | 1 | 1 |

(16) | Hexaklorbensen | 118-74-1 | 0,01 | 0,01 | 0,05 | 0,05 |

(17) | Hexaklorbutadien | 87-68-3 | 0,1 | 0,1 | 0,6 | 0,6 |

(18) | Hexaklorcyklohexan | 608-73-1 | 0,02 | 0,002 | 0,04 | 0,02 |

(19) | Isoproturon | 34123-59-6 | 0,3 | 0,3 | 1,0 | 1,0 |

(20) | Bly och dess föreningar | 7439-92-1 | 7,2 | 7,2 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(21) | Kvicksilver och dess föreningar | 7439-97-6 | 0,05 | 0,05 | 0,07 | 0,07 |

(22) | Naftalen | 91-20-3 | 2,4 | 1,2 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(23) | Nickel och dess föreningar | 7440-02-0 | 20 | 20 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(24) | Nonylfenol | 25154-52-3 | 0,3 | 0,3 | 2,0 | 2,0 |

(25) | Oktylfenol | 1806-26-4 | 0,1 | 0,01 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(1) | (2) | (3) | (4) | (5) | (6) | (7) |

Nr | Ämnets namn | CAS-nummer | AA-EQS(...)21Inlandsytvatten | AA-EQS(...)21 Andra ytvatten | MAC-EQS(...)22Inlandsytvatten | MAC-EQS(...)22Andra ytvatten |

(26) | Pentaklorbensen | 608-93-5 | 0,007 | 0,0007 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(27) | Pentaklorfenol | 87-86-5 | 0,4 | 0,4 | 1 | 1 |

(28) | Polyaromatiska kolväten (PAH) [25] | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

| Benso(a)pyren | 50-32-8 | 0,05 | 0,05 | 0,1 | 0,1 |

| Benso(b)fluoranten | 205-99-2 | Σ = 0,03 | Σ = 0,03 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

| Benso(k)fluoranten | 207-08-9 | | | | |

| Benso(g,h,i)perylen | 191-24-2 | Σ = 0,002 | Σ = 0,002 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

| Indeno(1,2,3-cd)pyren | 193-39-5 | | | | |

(29) | Simazin | 122-34-9 | 1 | 1 | 4 | 4 |

(30) | Tributyltinföreningar | 688-73-3 | 0,0002 | 0,0002 | 0,0015 | 0,0015 |

(31) | Triklorbensener (alla isomerer) | 12002-48-1 | 0,4 | 0,4 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(32) | Triklormetan | 67-66-3 | 2,5 | 2,5 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(33) | Trifluralin | 1582-09-8 | 0,03 | 0,03 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

DEL B: Miljökvalitetsnormer (EQS) för andra föroreningar

AA: årligt genomsnitt;

MAC: maximal tillåten koncentration.

Enhet: [µg/l].

(1) | (2) | (3) | (4) | (5) | (6) | (7) |

Nr | Ämnets namn | CAS-nummer | AA-EQS(...)21Inlandsytvatten | AA-EQS(...)21 Andra ytvatten | MAC-EQS(...)22Inlandsytvatten | MAC-EQS(...)22Andra ytvatten |

(1) | DDT totalt [26] | Ej tillämpligt | 0,025 | 0,025 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

| para-para-DDT | 50-29-3 | 0,01 | 0,01 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(2) | Aldrin | 309-00-2 | Σ = 0,010 | Σ = 0,005 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(3) | Dieldrin | 60-57-1 | | | | |

(4) | Endrin | 72-20-8 | | | | |

(5) | Isodrin | 465-73-6 | | | | |

(6) | Karbontetraklorid | 56-23-5 | 12 | 12 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(7) | Tetrakloretylen | 127-18-4 | 10 | 10 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

(8) | Trikloretylen | 79-01-6 | 10 | 10 | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |

DEL C: Efterlevnad av miljökvalitetsnormer (EQS)

1. Kolumn 4 och 5: För att EQS-AA skall uppfyllas för en ytvattenförekomst skall, för varje representativ övervakningspunkt inom vattenförekomsten, det aritmetiska medelvärdet av de koncentrationer som uppmäts vid olika tidpunkter under året ligga under normens värde.

2. Kolumn 6 och 7: För att EQS-MAC skall uppfyllas för en ytvattenförekomst får den uppmätta koncentrationen vid de representativa övervakningspunkterna inom vattenförekomsten inte överskrida normens värde.

3. Med undantag av kadmium, bly, kvicksilver och nickel (nedan ”metaller”) uttrycks de miljökvalitetsnormer som fastställs i denna bilaga som totala koncentrationer i hela vattenprovet. I fråga om metaller jämförs miljökvalitetsnormens värde med upplöst koncentration, dvs. den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 µm-filter eller motsvarande förbehandling.

Om den naturliga bakgrundskoncentrationen för en metall är högre än miljökvalitetsnormens värde eller om en metalls biotillgänglighet påverkas av hårdhet, pH eller någon annan vattenkvalitetsparameter, får medlemsstaterna beakta detta vid utvärdering av övervakningsresultaten mot miljökvalitetsnormen. En medlemsstat som väljer att göra så skall då använda de kalkyleringsmetoder som fastställs enligt artikel 2.5.

BILAGA II: ÄNDRING AV BILAGA X TILL DIREKTIV 2000/60/EG

Bilaga X till direktiv 2000/60/EG ersätts med följande:

BILAGA X

FÖRTECKNING ÖVER PRIORITERADE ÄMNEN INOM VATTENPOLITIKENS OMRÅDE (*)

Nummer | CAS-nummer1 | EU-nummer2 | Det prioriterade ämnets namn | Identifierat som prioriterat farligt ämne |

(1) | 15972-60-8 | 240-110-8 | Alaklor | |

(2) | 120-12-7 | 204-371-1 | Antracen | X |

(3) | 1912-24-9 | 217-617-8 | Atrasin | |

(4) | 71-43-2 | 200-753-7 | Bensen | |

(5) | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Bromerad difenyleter (**) | X (***) |

(6) | 7440-43-9 | 231-152-8 | Kadmium och dess föreningar | X |

(7) | 85535-84-8 | 287-476-5 | Kloralkaner, C10-13 (**) | X |

(8) | 470-90-6 | 207-432-0 | Klorfenvinfos | |

(9) | 2921-88-2 | 220-864-4 | Klorpyrifos | |

(10) | 107-06-2 | 203-458-1 | 1,2-dikloretan | |

(11) | 75-09-2 | 200-838-9 | Diklormetan | |

(12) | 117-81-7 | 204-211-0 | Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) | |

(13) | 330-54-1 | 206-354-4 | Diuron | |

(14) | 115-29-7 | 204-079-4 | Endosulfan | X |

| 959-98-8 | Ej tillämpligt | (Alfa-endosulfan) | |

(15) | 206-44-0 | 205-912-4 | Fluoranten (****) | |

(16) | 118-74-1 | 204-273-9 | Hexaklorbensen | X |

(17) | 87-68-3 | 201-765-5 | Hexaklorbutadien | X |

(18) | 608-73-1 | 210-158-9 | Hexaklorcyklohexan | X |

| 58-89-9 | 200-401-2 | (gamma-isomer, lindan) | |

(19) | 34123-59-6 | 251-835-4 | Isoproturon | |

(20) | 7439-92-1 | 231-100-4 | Bly och dess föreningar | |

(21) | 7439-97-6 | 231-106-7 | Kvicksilver och dess föreningar | X |

(22) | 91-20-3 | 202-049-5 | Naftalen | |

(23) | 7440-02-0 | 231-111-14 | Nickel och dess föreningar | |

(24) | 25154-52-3 | 246-672-0 | Nonylfenol | X |

| 104-40-5 | 203-199-4 | (4-(para)nonylfenol | |

(25) | 1806-26-4 | 217-302-5 | Oktylfenol | |

| 140-66-9 | Ej tillämpligt | (Para-tert-oktylfenol | |

(26) | 608-93-5 | 210-172-5 | Pentaklorbensen | X |

(27) | 87-86-5 | 231-152-8 | Pentaklorfenol | |

(28) | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Polyaromatiska kolväten | X |

| 50-32-8 | 200-028-5 | Benso(a)pyren | |

| 205-99-2 | 205-911-9 | (Benso(b)fluoranten) | |

| 191-24-2 | 205-883-8 | (Benso(g,h,i)perylen) | |

| 207-08-9 | 205-916-6 | (Benso(k)fluoranten) | |

| 193-39-5 | 205-893-2 | Indeno(1,2,3-cd)pyren | |

(29) | 122-34-9 | 204-535-2 | Simazin | |

(30) | 688-73-3 | 211-704-4 | Tributyltinföreningar | X |

| 36643-28-4 | Ej tillämpligt | Tributyltin-katjon | |

(31) | 12002-48-1 | 234-413-4 | Triklorbensener | |

| 120-82-1 | 204-428-0 | (1,2,4-triklorbensen) | |

(32) | 67-66-3 | 200-663-8 | Triklormetan(kloroform) | |

(33) | 1582-09-8 | 216-428-8 | Trifluralin | |

1 CAS: Chemical Abstract Services

2 EU-nummer: Europeiska inventeringen för befintliga kemiska ämnen (EINECS) eller Europeiska förteckningen över anmälda kemiska ämnen (ELNICS).

(*) I fall där grupper av ämnen har valts, anges typiska enskilda representanter som vägledande parametrar (inom parentes och utan nummer).

(**) Dessa grupper av ämnen inbegriper normalt ett stort antal enskilda föreningar. För närvarande kan lämpliga vägledande parametrar inte ges.

(***) Endast pentabromobifenyleter (CAS-nummer 32534-81-9).

(****) Fluoranten anges i förteckningen som vägledning för andra, farligare polyaromatiska kolväten.

[1] EUT C […], […], s. […].

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EUT L 242, 10.9.2003, s. 81.

[6] EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

[7] EGT L 331, 15.12.2001, s. 1.

[8] EGT L 181, 4.7.1986, s. 16. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

[9] EGT L 81, 27.3.1982, s. 29. Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

[10] EGT L 291, 21.10.1982, s. 1. Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

[11] EGT L 74, 17.3.1984, s. 49. Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

[12] EGT L 274, 17.10.1984, s. 11. Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

[13] EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.

[14] EGT L 33, 4.2.2006, s. 1.

[15] EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/19/EG (EGT L 44, 15.2.2006, s. 15).

[16] EGT L 227, 8.9.1993, s. 9.

[17] EGT L 161, 29.6.1994, s. 3.

[18] EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.

[19] EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.

[20] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[21] Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett medelvärde på årsnivå (EQS-AA).

[22] Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som maximal tillåten koncentration (EQS-MAC). Där som MAC-EQS anges som "ej tillämpligt" motsvarar värdena på AA-EQS även skydd mot kortvariga föroreningstoppar eftersom de är avsevärt lägre än de värden som härletts utifrån akut toxicitet.

[23] För den grupp av prioriterade ämnen som utgörs av bromerade difenyletrar (nr 5) i listan i beslut nr 2455/2001/EG fastställs miljökvalitetsnormer endast för pentabromodifenyleter.

[24] För kadmium och dess föreningar (nr 6) varierar miljökvalitetsnormvärdet beroende på vattnets hårdhetsklass (klass 1: <40 mg CaCO3/l, klass 2: 40 till <50 mg CaCO3/l, klass 3: 50 till <100 mg CaCO3/l, klass 4: 100 till <200 mg CaCO3/l och klass 5: =200 mg CaCO3/l).

[25] För den grupp prioriterade ämnen som utgörs av polyaromatiska kolväten (PAH) (nr 28) måste varje enskilt värde enligt normen iakttas, dvs. värdet för benso(a)pyren och värdet för summan av benso(b)fluoranten och benso(k)fluoranten och värdet för summan av benso(g,h,i)perylen och Indeno(1,2,3-cd)pyren måste respekteras.

[26] DDT totalt består av summan av isomererna 1,1,1-triklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nummer 50-29-3), 1,1,1-triklor-2(o-klorfenyl)-2-(p-klorfenyl)etan (CAS-nummer 789-02-6), 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etylen (CAS-nummer 72-55-9) och 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nummer 72-54-8).

--------------------------------------------------

Top