52006PC0015

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 18.01.2006

KOM(2006) 15 slutlig

2006/0005 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om bedömning och hantering av översvämningar [SEK(2006) 66]

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND |

110 | Motiv och syfte Mellan 1998 och 2004 drabbades Europa av över 100 stora översvämningar, bland annat översvämningarna utmed floderna Donau och Elbe 2002. Översvämningarna orsakade runt 700 dödsolyckor, tvingade omkring en halv miljon människor att flytta och gav upphov till minst 25 miljarder euro i ekonomiska förluster. Översvämningar under sommaren 2005 i Österrike, Bulgarien, Frankrike, Tyskland och Rumänien och på andra ställen har gjort att denna siffra stigit ännu mer. Översvämningar kan hota enorma tillgångar både när det gäller privatbostäder, infrastrukturer för transport och allmännyttiga tjänster, handels- och industriföretag och jordbruksmark. Utmed floden Rhen lever exempelvis över tio miljoner människor i områden som hotas av svåra översvämningar. Översvämningsskadorna i samma område kan komma att uppgå till 165 miljarder euro. Det totala värdet på de ekonomiska tillgångarna inom 500 meter från den europeiska kustlinjen, inklusive stränder, jordbruksmark och industrianläggningar, uppskattas för närvarande till mellan 500 och 1 000 miljarder euro[1]. Vid sidan om de ekonomiska och sociala skadorna kan översvämningar få allvarliga följder för miljön, till exempel när vattenreningsverk eller fabriker med stora mängder giftiga kemikalier drabbas. Översvämningar kan också förstöra våtmarker och minska den biologiska mångfalden. Två utvecklingslinjer pekar mot en ökad risk för översvämningar och större ekonomisk skada av översvämningar i Europa. För det första kan klimatförändringen, olämplig avrinningsförvaltning och byggnation i områden som riskerar att drabbas av översvämningar leda till att översvämningarna i framtiden kommer att både bli svårare och inträffa oftare. För det andra har sårbarheten ökat drastiskt pga antalet invånare och omfattningen på de ekonomiska tillgångarna i riskområdena. Syftet med detta direktiv är att minska och hantera översvämningsrelaterade risker för människors hälsa, miljön, infrastrukturer och egendom |

120 | Allmän bakgrund Översvämningar är naturfenomen som inte kan undvikas. Mänsklig verksamhet bidrar dock till att sannolikheten för och de skadliga effekterna av översvämningar ökar. Med tanke på att de flesta avrinningsområdena i Europa är gemensamma skulle samordnade insatser på gemenskapsnivå ge stort mervärde och förbättra det allmänna skyddet mot översvämningar. Med tanke på den potentiella risken för människors liv, ekonomiska tillgångar och miljön skulle Europas åtagande om hållbar utveckling allvarligt kunna äventyras om det inte vidtas lämpliga åtgärder. Gemenskapen har en tradition av miljölagstiftning om vattenkvalitet. Frågan om översvämningar och klimatförändringens inverkan på översvämningsriskerna har emellertid ännu inte behandlats. I vattenramdirektivet 2000/60/EG[2] införs principen om gränsöverskridande samarbete inom avrinningsområden i syfte att uppnå god kvalitet i alla vatten, men det ställs inte upp några mål för hanteringen av översvämningsriskerna. I kommissionens meddelande om hantering av översvämningsrisker[3] ges en analys och förslag på gemensamma och samordnade insatser på EU-nivå. Detta förslag är ett led i den åtgärden. |

139 | Gällande bestämmelser Gemenskapslagstiftning saknas. |

140 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Europeisk forskningspolitik har sedan tidigt 1980-tal givit sitt stöd till forskning om olika aspekter av hantering av översvämningsrisker inom ramen för sina ramprogram. Sjätte ramprogrammet stödjer det största EU-forskningsprojektet om översvämningar någonsin, ”FLOODsite”[4]. Inom projektet utvecklas integrerade riskanalyser för översvämningar och riskhanteringsmetoder. Även i det föreslagna sjunde ramprogrammet kommer fortsatt stöd att ges till forskning om riskbedömning och riskhantering vid översvämningar. Europeisk regionalpolitik har finansierat investeringar i översvämningsrelaterade åtgärder (strukturfonderna och Sammanhållningsfonden). Solidaritetsfonden är ett särskilt finansiellt instrument för krisinsatser vid en större katastrof. Genom de föreslagna förordningarna om sammanhållningspolitiken för 2007–2013 kommer översvämningsrelaterade åtgärder att vara stödberättigande som ett led i riskförebyggandet. Genom mekanismerna för frikoppling och tvärvillkor kommer den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken att bidra positivt till skydd mot översvämningar. I den förordning om landsbygdsutveckling som antogs 2005[5] ingår översvämningsrelaterade åtgärder (beredskap och planering plus operativa åtgärder) bland de åtgärder som berättigar till stöd. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

211 | Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Efter översvämningarna 2002 började kommissionen, medlemsstaterna, kandidatländerna och andra berörda parter att arbeta på ett tekniskt dokument om bästa praxis. Dokumentet färdigställdes 2003. Efter meddelandet om hantering av översvämningsrisker från juli 2004 och de positiva slutsatserna från rådet i oktober 2004, i vilka kommissionen ombads lägga fram ett lämpligt förslag, sammankallade kommissionen ett rådgivande expertforum med experter från medlemsstaterna, europeiska centralorganisationer, industrin, icke-statliga organisationer och forskare från stora forskningsprojekt och andra intressenter. Under 2005 hölls det tre möten i detta rådgivande expertforum som utgjorde kärnan i samråden och som kompletterades av samråd via Internet. |

212 | Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats Samråden visade på ett brett stöd för det föreslagna tillvägagångssättet för åtgärdsprogrammet när det gäller räckvidd, samordning av avrinningsområden och programmets huvudsakliga innehåll. Det gavs värdefulla förslag på hur räckvidden skulle begränsas (preliminära riskbedömningar för att undvika insater i områden utan större översvämningsrisk), hur man skulle undvika dubbelarbete genom att erkänna befintliga riskhanteringsplaner för översvämningar och hur man skulle ta fram kartor över översvämningsrisken och riskhanteringsplaner i samband med översvämningar. Närmare upplysningar om samrådsförfarandet finns i bifogade konsekvensbedömning (SEK(2006)66 av den 18.01.2006). Kopior av de dokument som lagts fram och diskuterats vid samråden samt resultaten av Internet-samråden finns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/environment/water/flood_risk/index.htm |

Extern experthjälp |

221 | Berörda fackområden/berörd sakkunskap Experter från medlemsstaterna, intressenter och medlemmar i konsortier som arbetar med större översvämningsrelaterade forskningsprojekt rådfrågades via det rådgivande expertforumet. Sakkunniga från alla berörda områden har deltagit, från hydrologi och geologi till lokala och regionala myndigheter och försäkringsindustrin. |

222 | Metoder En rad möten hölls mellan 2003 och 2005. |

223 | De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats Experter från alla medlemsstater, kandidatländer och EFTA-länder. Internationella flodskyddskommissioner. Berörda europeiska intressenter, organisationer och icke-statliga organisationer. En fullständig förteckning finns i konsekvensbedömningen. |

2243 | Sammanfattning av avgivna och utnyttjade rekommendationer Alla tillfrågade parter erkände och accepterade att det finns potentiella allvarliga risker med irreversibla konsekvenser. Man var också ense om mervärdet av att vidta åtgärderna på gemenskapsnivå. |

225 | Det är allmänt vedertaget att det är omöjligt att helt förebygga översvämningar, även om det är möjligt att minska risken för människors liv, miljön och ekonomiska tillgångar. Det rådde bred enighet om att åtgärder bör vidtas på gemenskapsnivå samtidigt som det betonades att det var viktigt med flexibilitet och att man tog hänsyn till det arbete som redan gjorts på nationell och lokal nivå. Under samråden gavs dessutom stort stöd till en stegvis process som börjar med en preliminärbedömning av översvämningsrisken och som sedan, när det är motiverat, går över i en kartläggning av översvämningsrisken och därefter i att ta fram och genomföra riskhanteringsplaner för översvämningar. Sammanfattningsvis kan sägas att samråden gav ett otvetydigt budskap att riskhanteringen vid översvämningar kräver insatser på alla nivåer: EU, medlemsstaterna, regionerna och avrinningsdistrikten. |

226 | Tillvägagångssätt för att göra rekommendationerna offentligt tillgängliga Dokumenten om bästa praxis och resultaten av Internet-samråden finns på kommissionens webbplats. |

231 |

FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER |

305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Syftet med det föreslagna direktivet är att minska och hantera de risker som människors hälsa, miljön, infrastrukturer och egendom utsätts för i samband med översvämningar. I direktivet föreskrivs kartläggning av översvämningsrisken i alla områden med en påtaglig översvämningsrisk, samordning inom gemensamma avrinningsområden och utarbetande av riskhanteringsplaner för översvämningar. Med tanke på att förutsättningarna är olika inom EU när det gäller geografi, hydrologi och bosättningsstrukturer ger det föreslagna direktivet medlemsstaterna stor flexibilitet att fastställa de nödvändiga skyddsnivåerna, vilka åtgärder som skall vidtas för att uppnå denna skyddsnivå och tidsplanerna för genomförandet av riskhanteringsplanerna för översvämningar. Det föreslagna direktivet och de åtgärder som skall vidtas för att genomföra det har nära samband med genomförandet av vattenramdirektivet. Kommissionen föreslår att de organisatoriska och institutionella aspekterna samt direktivens tidsmässiga planering anpassas inbördes baserat på avrinningsdistrikten, de behöriga myndigheterna och den kommitté som inrättas genom vattenramdirektivet. Tidsplanerna är helt synkroniserade[6] vilket också gör att samrådet med allmänheten samordnas noga. När det föreslagna översvämningsdirektivet har antagits måste genomförandet av de två direktiven samordnas noga, eftersom målen kompletterar varandra. Medlemsstaternas rapportering till kommissionen synkroniseras också och medlemsstaterna kan integrera riskhanteringsplanerna för översvämningar i förvaltningsplanerna för avrinningsområden. Detta betyder att vissa aspekter i vattenramdirektivet, särskilt i artiklarna 4, 11 och 13, kommer att få konsekvenser för innehållet i översvämningskartorna och i riskhanteringsplanerna. |

310 | Rättslig grund Rättslig grund är artikel 175.1 i EG-fördraget som överensstämmer med liknande instrument om riskförebyggande och förvaltning av avrinningsområden, särskilt Sevesodirektivet (96/82/EG) och vattenramdirektivet (2000/60/EG). |

320 | Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet. |

Av följande skäl kan målen med förslaget inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna: |

321 | Floder och regionala sjöar ligger inte alltid inom rådande geopolitiska gränser, utan avrinningsområden och kustområden är för det mesta gemensamma för flera länder. Därför är det varken tekniskt eller ekonomiskt genomförbart att hantera översvämningsrisker uteslutande på nationell nivå. |

323 | Enskilda medlemsstaters insatser skulle kunna resultera i olika och till och med motstridiga åtgärder, vilket inte bara skulle försena lösningen på problemen med översvämningsrisker utan också innebära att begränsade resurser används på ett olämpligt sätt. |

324 | Förslaget ger en allmän ram för hur gemensamma utmaningar skall hanteras och fastställer gemensamma tillvägagångssätt vid hanteringen av översvämningsrisker. Samordnad planering och samordnade åtgärder inom avrinningsområden och delavrinningsområden gör att tillräcklig hänsyn tas till alla inblandande parters intressen och att resurserna används på bästa sätt. Länderna samverkar redan inom ramen för internationella flodskyddskommissioner, till exempel för avrinningsområdena Donau, Oder, Elbe, Rhen, Maas/Meuse och Schelde/Escaut. Närmare mål för översvämningsskyddet, åtgärder som bäst lämpas sig för att nå målen och tidsfrister kommer inte att fastställas på EU-nivå. |

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

332 | Mot bakgrund av de senaste erfarenheterna från översvämningsskador på privat egendom, infrastruktur, företag och miljö motiverar de eventuella framtida skador som orsakas om inga åtgärder vidtas utan tvekan kostnaderna för till exempel kartläggning av översvämningar, flödesprogoser och förvarningssystem, vilket framgår av konsekvensbedömningen. Samtidigt kan avrinningsområden, delavrinningsområden och regioner utan påtaglig översvämningsrisk undantas från åtgärderna i direktivet. Samma sak gäller för avrinningsområden, delavrinningsområden och regioner där åtgärder redan har vidtagits i linje med bestämmelserna om översvämningskartor eller riskhanteringsplaner för översvämningar. Beslut om huruvida det rör sig om ”betydande risk” kommer att bero på lokala och regionala förhållanden och kommer, trots principen om samordning inom avrinningsområdet/delavrinningsområdet, inte att fattas på gemenskapsnivå. |

Val av regleringsform |

341 | Föreslagen regleringsform: direktiv. |

342 | Av nedanstående skäl skulle andra rättsakter inte vara lämpliga. En förordning skulle innebära att det fattas beslut om både översvämningsskydd och åtgärder och tidsfrister för alla gemenskapens regioner genom gemenskapslagstiftning, ett sätt som inte anses varken tekniskt eller politiskt genomförbart. Mot bakgrund av de tekniska dokument och riktlinjer om bästa praxis som redan finns skulle rekommendationer inte säkerställa den samordning som krävs över administrativa och politiska gränser. Ett direktiv ger det nödvändiga regelverket för bedömnings- och beslutsfattande principer och strukturer, medan viktiga faktorer såsom skyddsnivå, val och samling av åtgärder och tidsfrister för att nå målet överlämnas åt subsidiaritetsprincipen. |

BUDGETKONSEKVENSER |

401 | Genomförandet och finansieringen av miljöpolitiken är enligt huvudregeln medlemsstaternas rättighet och förpliktelse (artikel 175.4 i EG-fördraget), men gemenskapen har en rad finansieringsmekanismer att ta till för att främja skydd mot översvämningar, t.ex. inom forskningspolitiken, sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken (landsbygdsutveckling). Översvämningsrelaterade insatser och åtgärder berättigar till stöd både enligt gällande lagstiftning på de politikområdena och enligt den lagstiftning som föreslagits för 2007–2013. Detta förslag får emellertid inte några ekonomiska konsekvenser utöver de förslag som kommissionen redan antagit. |

YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR |

510 | Förenklingar |

511 | Förslaget innebär en förenkling av de administrativa förfarandena för offentliga myndigheter (på gemenskapsnivå och nationell nivå) och för privata aktörer, huvudsakligen när det gäller synkroniseringen och samordningen med vattenramdirektivet. |

513 | Hantering av översvämningsrisker och vattenkvalitetsförvaltning ingår båda i en integrerad förvaltning av avrinningsområdena. De omfattar samma avrinningsområden och regioner och samma lokala samfund och intressenter. Följaktligen finns det en mycket stark koppling mellan den vattenkvalitetsförvaltning som redan sker inom vattenramdirektivet och de åtgärder för hantering av översvämningsrisker som omtalas i detta förslag. Kommissionen anser att tidsplanen för genomförandet enligt vattenramdirektivet och tidsplanen i detta förslag bör synkroniseras och integreras när det gäller avrinningsdistrikt, behöriga myndigheter, genomförande och översyn av tidsplaner, rapporteringsmekanismer, kommittédeltagande och allmänhetens deltagande. |

514 | Privata aktörer kommer att delta fullt ut genom allmänhetens deltagande i planeringsprocessen och dra nytta av synergieffekterna. |

Översyn/omarbetning/tidsfristklausul |

531 | Förslaget innehåller ingen bestämmelse om översyn. |

550 | Jämförelsetabell Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de nationella bestämmelser genom vilka direktivet genomförs, tillsammans med en jämförelsetabell mellan dessa bestämmelser och bestämmelserna i direktivet. |

560 | Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget är av betydelse för EES och bör därför även omfatta Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. |

570 | Närmare redogörelse för förslaget Artikel 1 (Syfte): Syftet med det föreslagna direktivet är att minska de översvämningsrelaterade riskerna för människors hälsa, miljö och ekonomisk verksamhet. Det gäller för hela gemenskapens territorium och således för hantering av översvämningsrisker i både floder och kustområden. Artikel 2 (Definitioner): Utöver definitionerna i vattenramdirektivet definieras översvämning och översvämningsrisk. Artikel 3 (Samordning inom avrinningsdistrikten) övertar tillvägagångssättet i artikel 3 i vattenramdirektivet, nämligen när det gäller användningen av avrinningsdistrikets förvaltningsenhet och de behöriga myndigheter som har utsetts enligt vattenramdirektivet. Utöver de avrinningsområden och delavrinningsområden som ingår i dessa avrinningsdistrikt ingår även alla kuststräckor i det berörda avrinningsdistriktet och omfattas därmed av artikeln. Kapitlen II, III och IV innehåller ett klart och tydligt stegvis tillvägagångssätt som består av följande: Identifiering av områden med en potentiellt betydande översvämningsrisk (kapitel II artiklarna 4, 5 och 6). Kartläggning av översvämningsrisker för områden med en potiellt betydande översvämningsrisk (kapitel III artiklarna 7 och 8 samt bilagan). Framtagning och genomförande av riskhanteringsplaner för översvämningar i sårbara avrinningsområden och kustområden och samordningsmekanismer för förvaltningsplanerna inom avrinningsdistriktet (kapitel IV artiklarna 9, 10, 11 och 12). Tidsplanerna för kapitlen III och VI är helt synkroniserade med tidsplanerna för genomförandet av vattenramdirektivet, inklusive sexårs-intervallet för översyn, och samordningen säkras genom vattenramdirektivets processer och tidsplaner för karaktärisering av avrinningsdistrikten (med kartläggning av översvämningsrisken) och förvaltningsplanerna för avrinningsområdet (med riskhanteringsplaner för översvämningar). Det föreslås dessutom att medlemsstaterna kan få integrera riskhanteringsplanerna för översvämningar med förvaltningsplanerna för avrinningsområdet i vattenramdirektivet. Artikel 14 (information till och medverkan av allmänheten) lägger på ett krav att allmänheten skall vara med och utarbeta riskhanteringsplaner för översvämningar och se över dem. Detta arbete skall också samordas med vattenramdirektivet. Artiklarna 15 och 16 (tekniska anpassningar och kommittéförfarande) innehåller bestämmelser om möjliga tekniska anpassningar av utvalda artiklar och bilagan och de tekniska format som skall användas för överföring och behandling av data, däribland statistiska och kartografiska data. Den kommitté som inrättas genom vattendirektivet skall även användas för det här direktivet. Artikel 17 (rapportering) innehåller de bestämmelser som krävs när det gäller rapportering. Detta och kommissionens rapport om genomförandet av det föreslagna direktivet (artikel 18) är synkroniserat med tidsplanen i vattenramdirektivet. Artiklarna 19, 20 och 21 gäller införlivande, ikraftträdande och addressater. |

1. 2006/0005 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om bedömning och hantering av översvämningar (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag[7],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[8],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[9],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[10], och

av följande skäl:

(1) Översvämningar kan orsaka dödsfall, tvinga människor att flytta, allvarligt äventyra ekonomisk utveckling och undergräva gemenskapens ekonomiska verksamhet.

(2) Översvämningar är naturfenomen som inte kan undvikas. Mänsklig verksamhet bidrar dock till att sannolikheten för och de skadliga effekterna av översvämningar ökar.

(3) Det är möjligt och önskvärt att minska risken för skador på människors hälsa, miljön och infrastrukturer i samband med översvämningar, men för att åtgärderna för att minska risken för översvämningsskador skall vara effektiva måste de samordnas i hela avrinningsområdet.

(4) Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område[11] skall det tas fram integrerade förvaltningsplaner för varje avrinningsområde för att uppnå god ekologisk och kemisk status och det kommer att bidra till att mildra effekterna av översvämningar. Huvudsyftet med det direktivet är emellertid inte att minska översvämningsrisken, och det tar inte heller hänsyn till framtida risker orsakade av klimatförändringen.

(5) Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hantering av översvämningsrisker - Förebyggande åtgärder, skyddsåtgärder och skadebegränsande åtgärder[12] innehåller en analys av och en strategi för hur gemenskapen bör gå till väga för att hantera översvämningsrisker och förklarar att en gemensam och samordnad insats på EU-nivå skulle ge avsevärt mycket bättre resultat och över lag förbättra översvämningsskyddet.

(6) Vid större olyckor, däribland översvämningar, mobiliseras medlemsstaternas stöd och bistånd genom rådets beslut 2001/792/EG av den 23 oktober 2001 om inrättande av en gemenskapsmekanism för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten[13]. Räddningstjänsten kan ge lämplig hjälp till den drabbade befolkningen och förbättra beredskapen och återhämtningsförmågan, men den tar inte itu med de egentliga orsakerna till översvämningar.

(7) Genom rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond[14] är det möjligt att vid större katastrofer snabbt ge ekonomiskt bistånd för att hjälpa drabbade människor, regioner och länder att återgå till så normala levnadsförhållanden som möjligt, men fonden kan endast ingripa i samband med krisinsatser och inte hjälpa till under de faser som föregår en katastrofsituation.

(8) Överallt inom gemenskapen uppstår olika typer av översvämningar, till exempel floder som svämmar över, störtfloder och översvämningar i städer, avloppssystem och kustområden. De skador som översvämningarna orsakar kan också variera i gemenskapens olika länder och regioner. Målen med hantering av översvämningsrisker bör alltså vara baserade på de lokala och regionala förhållandena.

(9) Översvämningsriskerna i vissa delar av gemenskapen kan betraktas som ringa, till exempel i glest befolkade eller helt obefolkade områden eller i områden med begränsade ekonomiska tillgångar eller av begränsat ekologiskt värde. Det bör därför göras en preliminärbedömning för avrinningsdistriktet av översvämningsriskerna i varje avrinningsområde, delavrinningsområde och tillhörande kustområde för att fastställa översvämningsrisken i varje enskilt fall och avgöra om det behöver vidtas ytterligare åtgärder.

(10) För att få ett effektivt informationsverktyg och en välgrundad utgångspunkt för prioriteringar och för vidare tekniska, finansiella och politiska beslut bör översvämningarna kartläggas med en vägledande karta över översvämningsskador som beskriver områden med olika översvämningsrisker.

(11) I syfte att undvika och minska de negativa effekterna av översvämningar på det berörda området bör det upprättas riskhanteringsplaner för översvämningar. Orsakerna till och effekterna av översvämningar varierar i gemenskapens olika länder och regioner. Riskhanteringsplanerna för översvämningar bör därför ta hänsyn till särskilda geografiska, hydrologiska och andra relevanta omständigheter i avrinningsområdet, delavrinningsområdet eller kustområdet och ge skräddarsydda lösningar efter behoven och prioriteringarna i avrinningsområdet, delavrinningsområdet eller kustområdet och samtidigt säkerställa samordningen med avrinningsdistriktet.

(12) Riskhanteringen vid översvämningar, som består av etapperna förebyggande, skydd, beredskap, katastrofinsatser och återuppbyggnad samt översyn, bör vara ett grundläggande moment i riskhanteringsplanerna för översvämningar med fokus på aspekterna förbyggande, skydd och beredskap.

(13) För att undvida dubbelarbete bör medlemsstaterna kunna använda befintlig kartläggning av översvämningsrisker och befintliga riskhanteringsplaner för översvämningar för att uppfylla kraven i detta direktiv.

(14) Framtagningen av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt direktiv 2000/60/EG och av riskhanteringsplaner för översvämningar enligt detta direktiv är moment som ingår i den integrerade förvaltningen av avrinningsområden. De två processerna bör därför använda de möjligheter till synergieffekter som därmed finns. Genomförandet av detta direktiv bör vara nära samordnat med direktiv 2000/60/EG så att det blir så effektivt som möjligt och resurserna används på ett förnuftigt sätt.

(15) Om vattenförekomster används för flera olika ändamål och former av mänsklig verksamhet (till exempel hantering av översvämningsrisker, ekologi, inlandssjöfart eller vattenkraft) och om dessa användningsområden påverkar vattenförekomsterna innehåller direktiv 2000/60/EG klara och tydliga regler för hur sådana användningsområden och effekter skall hanteras och även eventuella undantag från målen att uppnå "god status" eller "ingen försämring" i artikel 4.7.

(16) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[15].

(17) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet är framför allt att främja att en hög miljöskyddsnivå integreras i unionens politik och tryggas i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(18) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och effekter, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel IAllmänna bestämmelser

Artikel 1

I det här direktivet fastställs rambestämmelser avsedda att minska riskerna för människors hälsa, miljön och den ekonomiska aktiviteten i samband med översvämningar i gemenskapen.

Artikel 2

I detta direktiv gäller, utöver definitionerna av flod , avrinningsområde , delavrinningsområde och avrinningsdistrikt i artikel 2 i direktiv 2000/60/EG, följande definitioner:

1. översvämning : när mark, som normalt inte står under vatten, tillfälligt täcks med vatten.

2. översvämningsrisk : sannolikheten för allvarligare översvämning sammantaget med de uppskattade skadorna på människors hälsa, miljön och den ekonomiska aktiviteten till följd av en sådan översvämning.

Artikel 3

För detta direktivs ändamål skall medlemsstaterna tillämpa artikel 3.1-3 och 3.6 i direktiv 2000/60/EC.

Kapitel IIPreliminärbedömning av översvämningsrisk

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall, för varje avrinningsdistrikt eller del av internationellt avrinningsdistrikt på sitt territorium, göra en preliminärbedömning av översvämningsrisken i enlighet med punkt 2.

2. Preliminärbedömningen skall minst inbegripa följande:

a) En karta över avrinningsdistriktet med gränserna för avrinningsområden, delavrinningsområden och, vid behov, intilliggande kustområden, med topografi och markanvändning.

b) En redogörelse för tidigare inträffade översvämningar.

c) En redogörelse för översvämningsprocesser och hur de påverkas av förändringar, inbegripet översvämningsplaner som naturliga buffertzoner och existerande och kommande omdirigeringar av översvämningsvatten.

d) En redogörelse för eventuella utvecklingsplaner som innebär förändrad markanvändning eller annan befolkningsfördelning och annan distribution av den ekonomiska aktiviteten som leder till ökad översvämningsrisk i själva området eller i regionerna uppströms eller nedströms.

e) En bedömning av sannolikheten för framtida översvämningar baserad på hydrologiska uppgifter, typ av översvämning och beräkningar av effekterna av hur klimatförändrings- och markanvändningstrender.

f) En prognos över konsekvenserna av framtida översvämningar för människors hälsa, miljön och den ekonomiska aktiviteten med beaktande av utvecklingen på lång sikt, även klimatförändringen.

Artikel 5

1. Alla avrinningsområden, delavrinningsområden eller kuststräckor som täcks av avrinningsområden skall delas in i följande kategorier, på grundval av preliminärbedömningen:

a) Avrinningsområde, delavrinningsområde eller kuststräcka där potentiella allvarligare översvämningsrisker inte existerar eller troligen inte kommer att uppstå, eller där de potentiella konsekvenserna för människors hälsa, miljön eller den ekonomiska aktiviteten anses vara acceptabla.

b) Avrinningsområde, delavrinningsområde eller kuststräcka där potentiella allvarligare översvämningsrisker existerar eller troligen kommer att uppstå.

2. Kategoriseringen enligt punkt 1 av ett internationellt avrinningsområde, delavrinningsområde eller en kuststräcka inom ett internationellt avrinningsdistrikt skall samordnas mellan de berörda medlemsstaterna.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall fullborda preliminärbedömningen av översvämningsriskerna senast tre år efter det att det här direktivet har trätt i kraft.

2. Medlemsstaterna skall se över och, vid behov, uppdatera preliminärbedömningen senast 2018 och därefter vart sjätte år.

Kapitel IIIRiskkartor

Artikel 7

1. Medlemsstaterna skall på regional nivå (den region där avrinningsdistriktet är beläget) utarbeta översvämningskartor och vägledande kartor över översvämningsskador, nedan kallade riskkartor , för de typer av avrinningsområden, delavrinningsområden och kuststräckor som beskrivs i artikel 5.1 b.

2. Riskkartorna skall omfatta de geografiska områden som kan komma att översvämmas vid följande scenarier:

a) Tioårsflod (översvämningar som återkommer ca en gång vart tionde år).

b) Hundraårsflod (översvämningar som återkommer ca en gång vart hundrade år).

c) Översvämning med låg sannolikhet (extrem händelse).

För varje scenario skall följande redovisas:

a) Beräknat vattendjup.

b) Flödeshastighet, om så är lämpligt.

c) Områden som skulle kunna drabbas av flodbankserosion och slamströmsavlagringar.

3. De vägledande kartorna över översvämningsskador skall visa potentiella skador i samband med översvämning vid scenarierna i punkt 2; skadorna skall uttryckas i följande termer:

a) Antal potentiellt drabbade invånare.

b) Potentiell ekonomisk skada i området.

c) Potentiella skador på miljön.

Artikel 8

1. Medlemsstaterna skall se till att riskkartorna är klara senast den 22 december 2013.

2. De skall ses över, och vid behov uppdateras, senast den 22 december 2019 och därefter vart sjätte år.

Kapitel IVRiskhanteringsplaner

Artikel 9

1. Medlemsstaterna skall, i enlighet med punkterna 2 och 3, utarbeta och genomföra riskhanteringsplaner på regional nivå (den region där avrinningsdistriktet är beläget) för de typer av avrinningsområden, delavrinningsområden och kuststräckor som beskrivs i artikel 5.1 b.

2. Medlemsstaterna skall fastställa lämpliga skyddsnivåer för varje avrinningsområde, delavrinningsområde eller kuststräcka, främst i syfte att minska sannolikheten för översvämning och lindra de potentiella konsekvenserna av översvämningen för människors hälsa, miljön och den ekonomiska aktiviteten; medlemsstaterna skall därvid beakta vattenförvaltning, markskötsel, fysisk planering, markanvändning och naturskydd.

3. Riskhanteringsplanerna skall innehålla åtgärder för hur de skyddsnivåer som fastställs i enlighet med punkt 2 skall uppnås.

Planerna skall behandla alla faser av riskhanteringen, men främst förebyggande åtgärder, skydd och beredskap, och skall ta hänsyn till de olika avrinningsområdenas eller delavrinningsområdenas särdrag.

4. Riskhanteringsåtgärder som vidtas i en medlemsstat får inte innebära ökade översvämningsrisker i grannländerna.

Artikel 10

1. Den första riskhanteringsplanen skall innefatta de delar som beskrivs i del A i bilagan. Översynen enligt artikel 11.2 skall även innehålla de delar som anges i del B i bilagan.

2. Medlemsstaterna skall skicka en interimsrapport till kommissionen med en redogörelse för hur genomförandet av de planerade åtgärderna går; rapporten skall lämnas inom tre år efter det att en riskhanteringsplan offentliggörs eller uppdateras.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall se till att förvaltningsplanerna för översvämningsrisker är klara och offentliggjorda senast den 22 december 2015 och genomförs från och med den 23 december 2015.

2. Förvaltningsplanerna för översvämningsrisker skall ses över och uppdateras senast 2021 och därefter vart sjätte år.

Artikel 12

1. Medlemsstaterna skall se till att en enda riskhanteringsplan utarbetas för avrinningsdistrikt som i sin helhet ligger på deras territorium.

2. Om ett internationellt avrinningsdistrikt i sin helhet ligger inom gemenskapen, skall medlemsstaterna samordna sig i syfte att utarbeta en enda internationell riskhanteringsplan.

Om någon sådan plan inte utarbetas skall medlemsstaterna utarbeta riskhanteringsplaner för åtminstone de delar av det internationella avrinningsdistriktet som ligger på deras territorium.

3. För internationella avrinningsdistrikt som delvis ligger utanför gemenskapen och som inte omfattas av någon internationell riskhanteringsplan som inkluderar tredje land, skall medlemsstaterna utarbeta sådana planer som omfattar åtminstone de delar av det internationella avrinningsdistriktet som ligger på de berörda medlemsstaternas territorium.

Kapitel VSamordning med direktiv 2000/60/EG, information till och medverkan av allmänheten

Artikel 13

1. De första riskkartorna och efterföljande uppdateringar, i enlighet med artikel 8, skall utarbetas i samordning med och, om så är lämpligt, integreras i de översyner som föreskrivs i artikel 5.2 i direktiv 2000/60/EG.

2. De första riskhanteringsplanerna och efterföljande uppdateringar, i enlighet med artikel 10, skall utarbetas i samordning med och, om så är lämpligt, integreras i de översyner av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som föreskrivs i artikel 13.7 i direktiv 2000/60/EG.

3. Medlemsstaterna skall se till att alla berörda parters aktiva medverkan enligt artikel 14 i det här direktivet samordnas med parternas aktiva medverkan enligt artikel 14 i direktiv 2000/60/EG.

Artikel 14

1. Medlemsstaterna skall se till att preliminärbedömningen av översvämningsriskerna, riskkartorna och riskhanteringsplanerna blir tillgängliga för allmänheten.

2. Medlemsstaterna skall se till att alla berörda parter medverkar aktivt i utarbetandet, översynen och uppdateringen av de riskhanteringsplaner som avses i kapitel IV.

Kapitel VIGenomförandebestämmelser och ändringar

Artikel 15

1. Kommissionen får, i enlighet med förfarandet i artikel 16.2, anta tekniska format för överföring och behandling av data, även statistiska och kartografiska data.

2. Kommissionen får, med hänsyn till perioderna för översyn och uppdatering och i enlighet med förfarandena i artikel 16.2, anpassa artikel 4.2, artikel 7.2 och 7.3 och bilagan till nya vetenskapliga och tekniska rön.

Artikel 16

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats enligt artikel 21 i direktiv 2000/60/EG, nedan kallad kommittén .

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Kapitel VIIRapporter och slutbestämmelser

Artikel 17

Medlemsstaterna skall skicka sina preliminärbedömningar av översvämningsriskerna, riskkartor och riskhanteringsplaner till kommissionen senast tre månader efter att de är klara.

Artikel 18

Kommissionen skall senast den 22 december 2018 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av det här direktivet; rapporter skall därefter lämnas vart sjätte år.

Artikel 19

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast [två år efter dagen för dess ikraftträdande]. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 20

Detta direktiv träder i kraft den [tjugonde] dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 21

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Riskhanteringsplan

A. De första riskhanteringsplanerna skall innehålla följande:

1. Slutsatserna från preliminärbedömningen av översvämningsriskerna enligt kapitel II.

2. Riskkartorna enligt kapitel III, och de slutsatser som kan dras av kartorna.

3. En beskrivning av den lämliga skyddsnivå som fastställts i enlighet med artikel 9.2.

4. En beskrivning av vilka åtgärder som krävs för att uppnå lämplig skyddsnivå, inklusive åtgärder som har vidtagits i enlighet med artikel 9, och översvämningsrelaterade åtgärder som har vidtagits inom ramen för andra gemenskapsrättsakter.

5. En beskrivning av åtgärder som har vidtagits i fråga om information till och samråd med allmänheten.

6. En beskrivning av samordningen när det gäller internationella avrinningsdistrikt och av samordningen med direktiv 2000/60/EG, och en förteckning över behöriga myndigheter.

B. De efterföljande uppdateringarna av riskhanteringsplanerna skall innehålla följande:

1. Eventuella förändringar eller uppdateringar sedan den förra versionen av riskhanteringsplanen med en sammanfattning av de översyner som utförts i enlighet med kapitlen II–IV.

2. En utvärdering av vilka framsteg som har gjorts i arbetet med att uppnå skyddsnivån.

3. En beskrivning av, och en förklaring till, varje åtgärd som planerades i den tidigare versionen av planen, men som inte har vidtagits.

4. En beskrivning av ytterligare åtgärder sedan den förra versionen av planen offentliggjordes.

G[1] EUrosion: http://www.eurosion.org

[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, EGT L 327, 22.12.2000.

[3] KOM(2004)472 slutlig, 12.7.2004.

[4] http://www.floodsite.net.

[5] Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

[6] Alla tidsfrister i vattenramdirektivet är den 22 december, den dag det träder i kraft.

[7] EGT C , , s. .

[8] EGT C […], […], s. […].

[9] EGT C […], […], s. […].

[10] EGT C […], […], s. […].

[11] EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

[12] KOM(2004)472 slutlig, 12.7.2004.

[13] EGT L 297, 15.11.2001, s. 7.

[14] EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

[15] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.