52006IP0346

P6_TA(2006)0346

Förbindelser mellan EU och Kina

Europaparlamentets resolution om förbindelserna mellan EU och Kina (2005/2161(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av 30-årsdagen, år 2005, för upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina,

- med beaktande av det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina som inleddes år 2003,

- med beaktande av den huvudsakliga rättsliga ramen för förbindelserna med Kina, nämligen avtalet om handel och ekonomiskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Kina [1], vilket undertecknades i maj 1985, som omfattar ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser samt samarbetsprogrammet mellan EU och Kina,

- med beaktande av kommissionens strategidokument "Ett alltmer utvecklat partnerskap - gemensamma intressen och utmaningar i förbindelserna mellan EU och Kina" (KOM(2003)0533) som godkändes av Europeiska rådet den 13 oktober 2003,

- med beaktande av Kinas första strategidokument om EU någonsin, som offentliggjordes den 13 oktober 2003,

- med beaktande av den politiska dialogen mellan EU och Kina som upprättades formellt 1994 som ett erkännande av Kinas status som en växande makt på den internationella scenen,

- med beaktande av dialogen mellan EU och Kina om de mänskliga rättigheterna, som inleddes i januari 1996 och avbröts och sedan återupptogs 1997, och EU-trojkans besök i Xinjiang i oktober 2005 som ägde rum inom ramen för dialogen mellan EU och Kina om de mänskliga rättigheterna, och seminariet om de mänskliga rättigheterna som anordnades inom ramen för dialogen mellan EU och Kina i London i december 2005 där Europaparlamentet deltog som observatör,

- med beaktande av de pågående sektoriella dialogerna mellan Kina och kommissionen, såsom den nyligen inledda dialogen om sysselsättning och dialogen om immateriella rättigheter,

- med beaktande av avtalet om vetenskap och teknik mellan EG och Kina som trädde i kraft 2000 och förnyades 2004 [2],

- med beaktande av avtalet med Kina om samarbete inom EU:s program för satellitnavigering Galileo, vilket undertecknades den 30 oktober 2003,

- med beaktande av det 8:e toppmötet mellan EU och Kina som ägde rum i Peking i september 2005 och den gemensamma förklaringen som avgavs vid avslutningen av toppmötet samt det kommande 9:e toppmötet mellan EU och Kina som skall hållas i Finland under andra halvåret 2006,

- med beaktande av den gemensamma förklaringen om klimatförändringar som avgavs vid det 8:e toppmötet mellan EU och Kina och åtagandet i denna om att i Kina och EU utveckla och demonstrera avancerad kolteknik som är nästan utan utsläpp genom att man samlar upp och binder koldioxid,

- med beaktande av den nationella folkkongressens 10:e sammanträde (den 5- 14 mars 2006) och premiärminister Wen Jiabaos regeringsrapport som presenterades vid detta tillfälle,

- med beaktande av de två senaste interparlamentariska mötena mellan Europaparlamentet och Kina som ägde rum i Peking, Shanghai och Hainan i mars 2004 och i Bryssel i oktober 2005,

- med beaktande av sina nyligen antagna resolutioner om Kina, särskilt resolutionen av den 13 oktober 2005 om möjligheterna till handelsförbindelser mellan EU och Kina [3], av den 8 september 2005 om kränkningar mot de mänskliga rättigheterna i Kina, särskilt avseende religionsfriheten [4], av den 28 april 2005 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2004 och EU:s politik på detta område [5] och av den 11 april 2002 om en EU-strategi för Kina [6],

- med beaktande av EU:s vapenembargo som infördes efter kraftåtgärderna på Himmelska fridens torg i juni 1989, och som Europaparlamentet stödde i sin resolution av den 2 februari 2006 om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken [7],

- med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2005 om förbindelserna mellan EU, Kina och Taiwan samt säkerheten i Fjärran Östern [8],

- med beaktande av sina tidigare resolutioner om Tibet och människorättssituationen i Kina och sina resolutioner av den 18 november 2004 [9], 13 januari 2005 [10] och 27 oktober 2005 [11] om fallet med Lama Tenzin Delek Rinpoche, som hålls fängslad och torteras och därför är i livsfara,

- med beaktande av avsaknaden av framsteg i dialogen mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter,

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0257/2006), och av följande skäl:

A. Det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina är mycket viktigt för förbindelserna mellan EU och Kina. Ett äkta strategiskt partnerskap måste grundas på delade gemensamma värderingar.

B. Acceptansen för en politik som grundar sig på principen "ett Kina" främjar en fredlig lösning på Taiwanfrågan genom konstruktiv dialog.

C. Vid sidan av demokratiska värden bör trovärdighet, stabilitet och ansvarsfullhet utgöra den grundläggande basen för förhållandet mellan EU och Kina.

D. Det kommer att vara av största vikt att EU:s förbindelser med Kina stärks för att man skall kunna möta globala utmaningar såsom klimatförändringar, säkerhet och icke-spridning av vapen.

E. Kina utgör i sig självt den största utmaningen när det gäller globaliseringen av handeln och landet befinner sig i en period av avsevärd ekonomisk uppgång med en uppskattad årlig tillväxt på ca 9 procent.

F. Till följd av Kinas starka ekonomiska utveckling, och med tanke inte minst på landets status som permanent medlem i FN:s säkerhetsråd och medlem i Världshandelsorganisationen (WTO), måste landet ta ett allt större internationellt ansvar.

G. De sektorsvisa dialogerna mellan EU och Kina har ökat betydligt de senaste åren.

H. EU är Kinas största handelspartner och den största investeraren i Kina och Kina är EU:s näst största handelspartner. Handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser har överskuggat frågan om demokratiska reformer, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

I. Medlemskapet i WTO innebär att både EU och Kina har vissa rättigheter och skyldigheter. Vidare har många av dessa skyldigheter ännu inte uppfyllts och genomförts på ett korrekt sätt av Kina, särskilt skyldigheterna i samband med skydd av immateriella rättigheter, nationell behandling och insyn.

J. 70 procent av samtliga varumärkesförfalskade varor som beslagtas på den europeiska marknaden kommer från Kina och varje år beslagtar tullen drygt fem miljoner varumärkesförfalskade klädesplagg och accessoarer.

K. Status som marknadsekonomi (MES) är ett ekonomiskt snarare än ett politiskt instrument. Kina måste förbättra sina resultat för att uppnå MES.

L. Handelsförbindelserna mellan EU och Kina måste omfatta ett ömsesidigt marknadstillträde på grundval av den rättsliga grunden för WTO-reglerna och rättvis och jämlik konkurrens.

M. Kinas ledning bekräftar i sin vitbok "Construction of Political Democracy in China" (uppbyggnaden av en politisk demokrati i Kina) (2005) Kinas kommunistiska partis ledande ställning i Kinas socialistiska styrelsesätt.

N. N I dagens Kina finns ett tätt, landsomfattande nätverk av domstolar, vilket visar att det har gjorts betydande framsteg jämfört med läget för ungefär tre decennier sedan.

O. Under den nationella folkkongressens 10:e sammanträde (den 5- 14 mars 2006) förklarade en talesman för Högsta folkdomstolen att Kina inte kommer att avskaffa det internationellt kritiserade dödsstraffet eftersom Kina fortfarande är ett utvecklingsland i ett tidigt skede av socialismen.

P. Antalet avrättningar är en statshemlighet i Kina men enligt uppskattningar som lämnats av kinesiska jurister dör runt 8000 personer på detta sätt varje år.

Q. År 2005 registrerade de kinesiska säkerhetsmyndigheterna 87000"incidenter med massivt deltagande", vilket innebär en ökning på 6,6 procent jämfört med 2004.

R. Enligt varningar från kinesiska socialforskare återspeglar den politik som Kinas ledning driver för ett harmoniskt samhälle och för uppbyggnaden av nya socialistiska byar den farliga övergångsperiod som just nu råder i Kinas utveckling till en marknadsekonomi.

S. Kinas ettbarnspolitik infördes 1976, och för närvarande diskuteras denna inom den förbryllande frågeställningen "Kommer Kina att bli gammalt innan det blir rikt".

T. Kina utvisade Friedrich Naumann-stiftelsen från Peking år 1996.

U. I mars 2004 infördes i Kinas grundlag en bestämmelse enligt vilken de mänskliga rättigheterna skall respekteras och garanteras av staten. Kina har undertecknat men inte ratificerat Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR).

V. Det kommer fortsatta oroväckande rapporter om politiska fängslanden, särskilt av personer som ingår i religiösa och etniska minoriteter, anklagelser om tortyr, omfattande användning av tvångsarbete, omfattande användning av dödsstraff och systematiska kränkningar av religions-, yttrande och mediefriheten, inbegripet Internet.

W. Den 1 mars 2005 trädde nya bestämmelser om religiösa frågor i kraft.

X. Arbetsgruppen om påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden vid FN:s kommission för mänskliga rättigheter noterar att dess sammanträde i Genève i april 2006 sammanföll med den 17:e födelsedagen för Gedhun Choekyi Nyima, Tibets Panchen Lama, som fördes bort av kineserna mot sin och föräldrarnas vilja när han var sex år gammal.

Y. Nästan ett decennium efter det att den ursprungliga begäran lämnades förverkligades äntligen ett besök i Kina av FN:s särskilde rapportör om tortyr under perioden mellan den 20 november och den 2 december 2005. FN:s särskilde rapportör om religions- och trosfrihet har emellertid inte tagits emot för att följa upp sin företrädares besök i Kina i november 1994 och Kina har underlåtit att utfärda en stående inbjudan till de olika tematiska grupperna inom FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

Z. I sin allmänna uppmaning från 2006 uppmanar FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) på nytt Kina att utarbeta lämpliga nationella flyktingregler och att ge större tillträde till asylsökande från Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea) som kan behöva internationellt skydd.

AA. Enligt Högsta folkdomstolens årsbok för 2005 dömdes ungefär 400 medborgare för politiska brott under 2004, vilket var 25 procent fler än året innan.

AB. Enligt stiftelsen Dui Hua, som har beviljats "särskild rådgivande status" av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC, hålls mellan 3000 och 3500 personer fängslade i Kina för brottet "hot mot den allmänna säkerheten".

AC. Internetportalen Google har accepterat de kinesiska myndigheternas begränsningar och nekar tillträde till de webbplatser som innehåller kritiska aspekter och ord såsom "Taiwan", "oberoende", "Tibet" eller "Tiananmen".

AD. Den 14 mars 2006 rapporterade de utländska nyhetsbyråerna Reuters och BBC om ett öppet brev (daterat den 2 mars 2006) från ett antal före detta höga partimedlemmar i Kinas kommunistiska parti, där de kritiserade den skärpta presscensuren.

AE. Kampanjen i den autonoma regionen Xinjiang Uighur med fokus på de "tre onda tingen" religiös extremism, separatism och terrorism fortsätter och ledde till ett stort antal häktningar förra året enligt statliga medier.

AF. På grund av den kinesiska regeringens strikta kontroll av information om och tillträde till de tibetanska områdena i Kina är det svårt att göra en korrekt bedömning av hur omfattande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna är.

AG. Kinas ledning understryker Kinas "fredliga uppgång" eller "fredliga utveckling" med hänsyn till det beundransvärda sätt på vilket Kina har återvänt till världsscenen.

AH. Man bör upprätthålla möjligheten till närmande mellan Kina och Taiwan. Detta bör eftersträvas på ett fredligt sätt genom dialog och diplomati, och med beaktande av folkens vilja på båda sidor.

AI. Orsakerna till det försämrade bilaterala förhållandet mellan Kina och Japan är politiska, inte ekonomiska.

AJ. Förenta staternas nuvarande inställning till Kina som en växande makt kan beskrivas som en kombination av två strategier: uppdämningspolitik och engagemangspolitik.

AK. Kinas engagemang och inflytande i Afrika har ökat markant under det senaste decenniet.

AL. Kina fortsätter att ha starka ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med Islamiska republiken Iran (prospektering och import av olja och gas samt vapenexport), och kunde spela en avgörande roll för att övertyga landet att inta en mer samarbetande roll i kärnenergifrågor.

AM. Kina samarbetar med grannländer inom ramen för Shanghai Cooperation Organisation (SCO).

AN. Kina och Sydostasiatiska nationers förbund (ASEAN) beslutade 2002 att upprätta ett frihandelsområde mellan ASEAN och Kina.

AO. De senaste åren har både kommissionen och Europaparlamentet ständigt fäst uppmärksamheten vid Macao och Hongkong.

Samarbetet mellan EU och Kina

1. Europaparlamentet ser fram emot inledandet av det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina och det närmare samarbete som detta kommer att innebära i ett stort antal frågor. Parlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att utarbeta en konsekvent och enhetlig politik gentemot Kina.

2. Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete inom ramen för de sektoriella dialogerna med Kina, vilka för närvarande omfattar ett stort antal frågor, alltifrån miljöfrågor till sociala frågor och mänskliga rättigheter, och begär att parlamentet regelbundet informeras om uppnådda framsteg.

3. Europaparlamentet uppmanar Kina och EU att grunda sitt partnerskap och bilaterala förhållande på ömsesidig öppenhet och förståelse och på grundläggande plattform av trovärdighet, stabilitet och ansvarsfullhet, och uppmanar med kraft både Kina och EU att förbättra sitt samarbete på denna basis för att de skall kunna spela en stabil, ansvarsfull och trovärdig roll i det internationella samfundet.

4. Europaparlamentet beklagar att de ökade handelsförbindelserna och ekonomiska förbindelserna med Kina inte har lett till några märkbara framsteg inom området för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, vilka är grundläggande element i den politiska dialogen mellan Kina och EU. Parlamentet anser i detta hänseende att utvecklingen av handelsförbindelserna med Kina måste gå hand i hand med utvecklingen av en verklig, givande och effektiv politisk dialog.

Den ekonomiska situationen

5. Europaparlamentet konstaterar att EU efter utvidgningen gick om Japan till att bli Kinas största handelspartner och att Kina samtidigt växte från att ha varit EU:s tredje största handelspartner till att bli EU:s näst största handelspartner efter Förenta staterna.

6. Europaparlamentet konstaterar att den kinesiska handelsbalansen under 2005 uppgick till 102 miljarder US-dollar, vilket är mer än en fördubbling i förhållande till föregående referenser (32 miljarder US-dollar). Valutareserven under 2005 uppgick till cirka 819 miljarder US-dollar - en ökning på 209 miljarder US-dollar jämfört med året innan. Om tendensen håller i sig kommer Kina antagligen att förfoga över mer än 1000 miljarder US-dollar i utländska reserver i slutet av 2006 och därmed vara den viktigaste valutahållaren i världen. De första prognoserna för 2006 baseras på ett kapitalinflöde på cirka 50 miljarder US-dollar, vilket huvudsakligen sker genom långsiktiga privata direktinvesteringar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att Kina har börjat överge den kinesiska valutans (renminbi) fasta koppling till US-dollarn och följaktligen inte ställer sig avvisande till en eventuell appreciering av valutan. Parlamentet anser att man bör ta varningarna om alltför låga risktillägg vid utlåning på allvar.

7. Europaparlamentet noterar Kinas snabba ekonomiska utveckling som har gjort Kina till den fjärde största ekonomin i världen mätt i dollar, även till dess nuvarande undervärderade kurs. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utöva politiskt och ekonomiskt tryck i syfte att göra den kinesiska valutans växelkurs rörligare, eftersom den nu hålls på en konstgjort låg nivå, vilket motverkar den stegvisa liberaliseringen av världshandeln. Parlamentet uppmanar Kina att stegvis släppa sin valutas växelkurs fri. Parlamentet uppmanar Kina att ersätta den fasta kopplingen till dollarn med en koppling till en valutakorg i vilken också euron ingår.

8. Europaparlamentet är oroat över den tilltagande ojämlikheten och det orättvist fördelade välståndet, massarbetslösheten och den okontrollerade urbaniseringen, den ökande brottsligheten och korruptionen och inte minst miljöproblemen i Kina.

9. Europaparlamentet inser att Kina är mer än en snabbt växande marknad. Parlamentet betonar det faktum att den pågående tekniska revolutionen i ett land av denna storlek har enorma följder i en global ekonomi.

10. Europaparlamentet anser att en balanserad ekonomisk utveckling är av stor betydelse för både Kina och EU. Parlamentet betonar att en stagnerande kinesisk ekonomi till följd av okontrollerad tillväxt är ett allvarligt hot både mot Kinas interna stabilitet och mot den globala ekonomins välfärd. Parlamentet erkänner att den snabba ekonomiska tillväxten i Kina är en stor utmaning för de globala ansträngningarna att tackla klimatförändringarna, eftersom koldioxidutsläppen från kolkraftverken förväntas fördubblas fram till 2030.

11. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ till att på hösten 2006 offentliggöra ett strategiskt dokument om EU:s långsiktiga ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med Kina i syfte att mera precist kunna förutse följderna av Kinas ekonomiska uppgång och undvika kortsiktigt beslutsfattande, vilket bidrar till att säkerställa att Kina inte längre ses som ett hot utan uppfattas som en utmaning och en potentiell partner.

12. 12 Europaparlamentet betonar att ett allt positivare handelsförhållande bör åtföljas av reformer på området mänskliga rättigheter. Parlamentet erkänner att så länge som det inte finns en rättsligt bindande uppförandekod för vapenexport och så länge som situationen i fråga om de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga och politiska friheterna - inklusive händelserna på Himmelska fridens torg - inte har behandlats på tillbörligt sätt, bör EU inte häva vapenembargot.

13. Europaparlamentet uppmanar Kina att utveckla ett starkt och trovärdigt investeringsklimat för utrikeshandel och industri och att absolut prioritera förbättringen av utländska företags rättssäkerhet.

14. Europaparlamentet påminner Kina om att ett fortsatt öppnande av Kinas marknader för utländska företag och investeringar, särskilt inom sektorerna för telekommunikation, banktjänster och finansiella tjänster, måste ses som en integrerad del av det strategiska partnerskapet. Parlamentet uppmanar Kina att reformera sin marknad och sitt ekonomiska system i enlighet med detta och att mer strikt respektera och tillämpa antidumpningsbestämmelserna.

15. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att se till att dess handelspartner, exempelvis Kina, följer rättvisa och jämlika internationella handelsregler, mot bakgrund av slutsatserna från antidumpningsundersökningen inom skosektorn, som visade att Kina hade tillämpat statligt ingripande och social dumpning, och mot bakgrund av kommissionens åtgärder för att korrigera denna snedvridning av konkurrensen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, vid sina förestående överväganden om hur antidumpningsåtgärderna bör användas, förenkla förfarandena så att antidumpningsmekanismer lättare kan tillämpas av små och medelstora företag. Dessutom efterlyser parlamentet ökad insyn i antidumpningsförfarandet.

16. Europaparlamentet anser, vad gäller försöken att modernisera och liberalisera det kinesiska bankväsendet, att EU bör fortsätta sitt nära samarbete med de kinesiska myndigheterna för att få till stånd ett antagande av internationella redovisningsstandarder och Basel II-reglerna, vilket skulle innebära ökad säkerhet för investerare från EU.

17. Europaparlamentet välkomnar den snabba moderniseringen av den finansiella sektorn i Kina, men betonar att det är absolut nödvändigt att säkerställa en smidig övergång så att man undviker ekonomisk instabilitet som kan få återverkningar på de globala finansmarknaderna. Parlamentet anser att en "kapplöpning mot botten", som medför skadlig konkurrerande lagstiftning särskilt mellan de globala finansmarknaderna, bör undvikas. I stället bör tillsynsmyndigheterna världen över främja högsta möjliga kvalitetsstandard. Parlamentet påminner om att EU självt har åtagit sig att anpassa de globala standarderna inom följande områden: redovisning (IFRS-standarder), revision (internationella revisionsstandarder), kapitalkrav för kreditinstitut (Basel II), penningtvätt och kampen mot finansiering av terrorism (arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt - FATF:s rekommendationer) och reglering av värdepappersmarknaden (Internationella organisationen av institutioner för reglering av värdepappersmarknader - IOSCO:s standarder). Parlamentet påpekar att EU skulle vara berett att dela med sig av sin erfarenhet och vid behov hjälpa de kinesiska myndigheterna att göra anpassningar.

18. Europaparlamentet anser att det i Kina förekommer avsevärda skillnader i den regionala utvecklingen och mer allmänna inkomstskillnader, och att Kinas nya ledning bör åta sig att ge sig an dessa problem med kommissionens hjälp och sakkunskap.

19. Europaparlamentet uppmanar Kina att tillämpa ett öppet och rättvist förfarande vid tilldelningen av offentliga upphandlingar, vilket också erbjuder utländska företag lika möjligheter att delta.

20. Europaparlamentet anser att kinesiska industriers pirattillverkning och förfalskning av europeiska produkter och varumärken utgör en allvarlig överträdelse av internationella handelsregler. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att avsevärt förbättra skyddet av immateriella rättigheter för både kinesiska och utländska uppfinningar och uppmanar landet att upprätthålla befintlig lagstiftning om skydd av immateriella rättigheter. Parlamentet välkomnar inrättandet av en professur i immateriella rättigheter vid universitetet i Peking.

21. Europaparlamentet erkänner den stora betydelse som MES har för Kina. Parlamentet understryker emellertid att MES snarare är ett ekonomiskt än ett politiskt instrument. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att minska statens inblandning i ekonomin och att förbättra landets dåliga respekt av systemen för bolagsstyrning och redovisning samt de ineffektiva konkursreglerna.

22. Europaparlamentet påpekar att de problem som nyligen förekommit inom skosektorn visar att Kina bör anta en lämpligare antidumpningspolitik. Parlamentet betonar nödvändigheten av en sådan politik med tanke på Kinas WTO-medlemskap.

23. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att erkänna att textil-, konfektions- och skosektorns svårigheter är allmänt utbredda och uppmanar kommissionen att korrigera nuvarande obalanser och att förutse utmaningarna när den ser över sin ekonomiska strategi och handelsstrategi i förhållande till Kina.

24. Europaparlamentet uppmanar Kina att anta en ekonomisk politik som i högre grad grundar sig på social konsumtion (utbildning, hälsa och pensioner etc.) och hushållskonsumtion och mindre på investeringar och export.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja de kinesiska myndigheterna i sin kamp mot överträdelser av immateriella rättigheter och mot pirattillverkning.

Den interna situationen

26. Parlamentet instämmer i att Kinas framtida utveckling för tillfället är svår att förutse och främst kommer att vara beroende av interna frågor såsom ekonomins fortsatta smidiga utveckling och den gradvisa förbättringen av levnadsstandarden för största delen av befolkningen.

27. Europaparlamentet instämmer helt i slutsatserna i den ovannämnda vitboken om att begreppet demokrati och även medvetenheten om rättsliga begrepp i hela det kinesiska samhället fortfarande behöver stärkas.

28. Europaparlamentet understryker att den snabba sociala och ekonomiska moderniseringen av Kina bör kombineras med den nödvändiga politiska pluralismen och institutionella moderniseringen och att den kan hämta riklig inspiration från inhemska källor som till exempel de liberala reformatorernas verk från slutet av 1800-talet och särskilt Sun Yat-sens grundsatser.

29. Europaparlamentet konstaterar att social trygghet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, rätten att bilda fackföreningar, industriella förbindelser och social dialog utgör avsevärda utmaningar för Kinas framtid. Parlamentet uppmanar Kina att ratificera centrala konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), särskilt konvention 87 om föreningsfrihet och skydd för rätten att organisera och konvention 98 om rätten att organisera och att kollektivförhandla samt att tillämpa ILO:s rambestämmelser i fråga om effektiva åtgärder för att bekämpa alla former av modernt slaveri, barnarbete och utnyttjande, särskilt av kvinnliga arbetare, och därigenom se till att arbetarnas grundläggande rättigheter respekteras och att social dumpning motverkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera och regelbundet informera om den strukturerade dialogen med sina kinesiska motparter inom dessa områden.

30. Europaparlamentet anser att man genom att neka arbetstagarna rätten att bilda oberoende fackföreningar uppnår motsatt verkan, med tanke på att arbetstagare överallt i Kina protesterar och demonstrerar i allt högre grad mot påtvingade avskedanden, obetalda löner och andra förmåner, officiell korruption och dålig förvaltning. Parlamentet uppmanar därför den kinesiska regeringen att erkänna och garantera arbetstagarnas grundläggande rätt till uttrycks- och föreningsfrihet samt strejkrätt.

31. Europaparlamentet drar uppmärksamheten till det ökande problemet med barnarbete i Kina och de dåliga arbetsförhållanden som landets barnarbetare måste leva med trots att Kinas arbetsmarknadslagstiftning förbjuder barnarbete. Parlamentet uppmanar därför de kinesiska myndigheterna att förbättra efterlevnaden av lagen men också att ta itu med de grundläggande orsakerna till problemet med barnarbete, såsom växande ekonomiska skillnader, de snabba förändringarna i den sociala strukturen och utbildningssystemets oförmåga att ge alla barn adekvat utbildning till ett överkomligt pris.

32. Europaparlamentet är oroat över den grova sociala och ekonomiska diskrimineringen av Kinas 150 miljoner migrerande arbetare från landsbygden. Parlamentet noterar den kinesiska regeringens åtgärder för att lösa problemet, som regeringens nya riktlinjer, som officiellt publicerades den 28 mars 2006, signalerar om. Parlamentet har för avsikt att ingående följa genomförandet av denna nya politiska strategi.

33. Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att noggrant följa situationen i Macao och Hongkong och hoppas att de positiva aspekterna av dessa två erfarenheter kommer att tjäna som exempel och incitament för att föra den kinesiska politiska processen framåt.

34. Europaparlamentet anser att så länge som Kinas kommunistiska parti inte omfattas av ett konstitutionellt statssystem kommer partiet att förbli en stat inom staten och således mycket sårbart för allvarliga fall av maktmissbruk såsom den nationella plågan med korrumperade partimedlemmar och att denna situation undergräver möjligheterna till att skapa ett samhälle baserat på rättsstatsprincipen.

35. Europaparlamentet instämmer i den åsikt som uttryckts i kinesiska juridiska tidskrifter att artikel 126 i Kinas grundlag också bör innehålla ett förbud mot att Kinas kommunistiska parti eller Kinas regering blandar sig i rättskipningen.

36. Europaparlamentet förväntar sig att det görs nya insatser för att stärka domstolarnas oberoende och är övertygad om att det gradvisa ersättandet av okvalificerade domare med utbildade jurister kommer att bromsa den utspridda korruptionen inom domstolsväsendet och således stärka allmänhetens tilltro till denna grundläggande statliga institution.

37. Europaparlamentet välkomnar det löfte som ordföranden för Högsta folkdomstolen gav vid den nationella folkkongressens 10:e sammanträde om att överklaganden av dödsdomar kommer att behandlas inför öppna dörrar från och med juli 2006. Parlamentet förväntar sig att detta löfte kommer att infrias.

38. Europaparlamentet uppmanar med kraft Kina att avskaffa dödsstraffet och förklara ett effektivt moratorium för de personer som redan har dömts. Parlamentet noterar att kinesiska jurister har gett en viktig signal om att dödsstraffet endast bör tillämpas i fall av allvarliga, våldsamma brott, i motsats till dagens situation där 68 lagöverträdelser kan medföra dödsstraff, av vilka hälften inte inbegriper grova brott. Parlamentet oroas av att Kina verkställer långt fler dödstraff än något annat land i världen, och uppmanar Kina att offentliggöra officiella uppgifter om antalet dödstraff som verkställts under 2005/2006.

39. Europaparlamentet stöder med eftertryck det krav som professor Liu Renwen, jurist och medlem av Kinesiska akademin för samhällsvetenskap, har ställt på att den olagliga handeln med avrättade människors organ upphör genom att man inför stränga bestämmelser och kontroller.

40. Europaparlamentet är djupt bekymrat över myndigheternas hårda tag mot "uppviglare", och påpekar att orsakerna till massprotester, enligt en blåbok från Pekings akademi för samhällsvetenskap, har inbegripit särskilt allvarliga miljöproblem som har hotat många jordbrukares hälsa och tillvaro i nyligen industrialiserade områden samt skamlig expropriering av jordbruksmark för byggändamål, för att inte tala om de lokala myndigheternas godtycklighet och korruption.

41. Europaparlamentet välkomnar Kinas regerings avsikt att överbrygga den växande inkomstklyftan mellan befolkningen i kustområdena och på landsbygden, tackla allvarliga miljöproblem, visa prov på bättre förvaltning av naturresurser och utveckla och främja effektivare teknik.

42. Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid effekterna av Kinas ekonomiska tillväxt för naturresurserna och för den lokala och globala miljön, särskilt till följd av koldioxidutsläppen. Parlamentet uppmanar Kinas regering att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda miljön och särskilt att säkra befolkningens dricksvattenförsörjning och att vidta åtgärder mot luftföroreningen och att bevara den biologiska mångfalden. Parlamentet begär att en intensiv dialog skall föras mellan Kina och Europeiska unionen om naturresurserna och miljön.

43. Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att övervaka sina investeringsprogram för främjande av landsbygden mycket noggrant med tanke på att kinesiska forskare har uttryckt farhågor om att lokala partimedlemmar skulle tolka hänvisningar till "nya byar" som en uppmaning att genomföra byggprojekt på jordbrukarnas bekostnad, och med tanke på det obestridliga faktum att endast en femtedel av statsstödet för jordbrukssektorn hittills verkligen har nått de jordbrukare som är berättigade till stödet.

44. Europaparlamentet är mycket oroat över de fortsatta och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna som nyligen rapporterats från tibetanska områden i Kina och som omfattar tortyr, godtyckliga arresteringar och fängslanden, husarrest och andra utomrättsliga former för övervakning av dissidenter, fängslanden utan offentlig rättegång, undertryckande av religionsfriheten och godtyckliga begränsningar av den fria rörligheten. Parlamentet är mycket bekymrat över intensifieringen av den så kallade "patriotiska utbildningskampanjen" som sedan oktober 2005 drivs i Tibets munk- och nunnekloster, varmed tibetaner tvingas att underteckna förklaringar som fördömer Dalai Lama som en farlig separatist och som uppger att Tibet är en "del av Kina". Parlamentet är även oroat över häktningen av munkar från klostret Drepung i november 2005, för att de vägrade att fördöma Dalai Lama. Parlamentet uppmanar Kina att låta ett oberoende organ få träffa Gedhun Choekyi Nyima, Tibets Panchen Lama, och hans föräldrar i enlighet med kravet från FN:s kommitté för barnets rättigheter. Parlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att intensifiera sitt positiva engagemang för konkreta förhandlingar angående Dalai Lamas krav på självständighet för Tibet.

45. Europaparlamentet noterar att Kinas "enbarnspolitik" har lett till en obalans i befolkningsfördelningen. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att erkänna att det framtida förhållandet mellan de arbetande och icke-arbetande delarna av befolkningen kommer att få mycket stora ekonomiska följder. Parlamentet betonar att EU också står inför problemet med en åldrande befolkning. Parlamentet uppmanar Kina att tänka om i fråga om det konkreta genomförandet av sin "enbarnspolitik" i syfte att tackla de ekonomiska och sociala nackdelarna som denna politik medför.

46. Europaparlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att i nationell lagstiftning införa åtgärder för att skydda djurs välbefinnande och förebygga grymhet mot djur, särskilt när det gäller uppfödningen av pälsdjur. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att stoppa misshandeln av djur i traditionella läkemedelssyften, till exempel användningen av noshörningshorn och björngalla.

Mänskliga rättigheter

47. Europaparlamentet understryker att upprätthållandet av grundläggande rättigheter i Kina förutsätter att man inrättar en konstitutionell domstol, utan vilka ändringar av konstitutionen, såsom den från mars 2004 om de mänskliga rättigheterna, till stor del förblir symboliska.

48. Europaparlamentet betonar att kinesiska medborgare bör vara lagligen berättigade till sina grundläggande rättigheter, och uppmanar med kraft domstolarna att till fullo ta itu med tydliga orättvisor på grundval av grundlagen och att på så sätt främja en sund rättslig process som nu så småningom vinner fotfäste.

49. Europaparlamentet drar uppmärksamheten till att staten bör avstå från att reglera religionen och olika uttryck för den. Parlamentet bekräftar att det finns ett behov av en omfattande religionslagstiftning som uppfyller internationella standarder och som garanterar en verklig religionsfrihet, särskilt med hänsyn till diskussionerna bland kinesiska statstjänstemän om definitionen av begreppet "religion" och särskilt av "laglig religion".

50. Europaparlamentet beklagar motsägelsefullheten mellan den konstitutionella trosfriheten (som fastställs i artikel 36 i grundlagen) och statens konstanta inblandning i religiösa samfunds interna ärenden, särskilt genom utbildningen, valet, utnämningen och den politiska indoktrineringen av religionsministrar. Parlamentet beklagar särskilt att staten endast tillåter att fem religioner har rätt till laglig existens, och att dessa dessutom underställs de respektive kinesiska "patriotiska" religiösa samfundens kontroll och att staten endast skyddar "normal" (zhengchang) religiös verksamhet och ställer godkännandet av principerna bakom paraplyorganisationen de "tre autonomierna" som ett krav för officiell registrering.

51. Europaparlamentet uppmanar rådet att informera parlamentet om de åtgärder som vidtagits för att följa upp den förklaring som gjordes i parlamentets ovannämnda resolution av den 8 september 2005 om flera biskopar som hålls fängslade i Kina på grund av sin religiösa övertygelse och om deras öde. Parlamentet uppmanar vidare de kinesiska myndigheterna att skyndsamt frige alla de medlemmar av den kristna kyrkan som fortfarande med orätt hålls fängslade och förföljs.

52. Europaparlamentet påpekar att det för tillfället finns flera kristna i Kina som utövar sin religion på "olagliga" kultplatser (antingen protestantiska huskyrkor eller underjordiska katolska grupper som är lojala mot Vatikanen) än sådana som besöker "patriotiska" kultplatser, och att båda grupper av troende, bestående av laglydiga medborgare, inte utgör något som helst hot mot den allmänna säkerheten. Parlamentet uppmanar Kinas regering att upphöra med att förfölja och fängsla medlemmar av sådana kristna grupper och vidmakthåller att de kristna som inte bekänner sig till de "patriotiska kyrkorna" bör ha rätt att fritt utöva sin religion.

53. Europaparlamentet beklagar de allvarliga brott mot religionsfriheten som begicks vid den olagliga utnämningen av biskopar nyligen (den 30 april 2006 i Kunmin i Yunnanprovinsen, och den 3 maj 2006 i Wuhan i Anhuiprovinsen) och som till stor del är en följd av de starka påtryckningar och hot som katolska präster lojala mot Vatikanen har utsatts för av krafter utanför kyrkan.

54. Europaparlamentet anser att dessa föreskrifter motsäger den villighet till att säkra en uppriktig och konstruktiv dialog mellan Kina och Heliga stolen som de kinesiska myndigheterna ännu nyligen bekräftade. Parlamentet påpekar därför att man bör respektera kyrkans frihet och upprätthålla dess institutioners oberoende från all yttre inblandning som förutom att den tar sig uttryck i avståndstagande från båda parters framförhandlade krav även undergräver förtroendet för den ömsesidiga dialogen och för utvecklingen av friheten i Kina.

55. Europaparlamentet påpekar att FN:s särskilde rapportör om tortyr, efter att ha avslutat sitt uppdrag, tackade utrikesdepartementet för samarbetet men kritiserade departementen för statssäkerhet och allmän säkerhet för att ha hindrat eller begränsat hans försök att samla in fakta.

56. Europaparlamentet är djupt bekymrat över uttalandet från den särskilde rapportören om att tortyr fortfarande är allmänt förekommande i Kina. Detta är en förkastlig situation som i själva verket allt oftare tas upp av regeringstjänstemän och i rapporter. Parlamentet är även bekymrat över den "påtagliga nivån av rädsla och självcensur" som den särskilde rapportören har iakttagit under intervjuer med fångar.

57. Europaparlamentet stöder de preliminära rekommendationer som den särskilde rapportören lämnat till den kinesiska regeringen, exempelvis i fråga om en reform av brottsbalken varigenom tortyr fastställs som brott i enlighet med definitionen i FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, samt i fråga om upprättandet av en oberoende klagoinstans för fängslade personer som utsatts för tortyr och misshandel.

58. Europaparlamentet uppmanar Kinas regering att se över de domar som har avgetts för brottet "hot mot den allmänna säkerheten" med tanke på att de åtalade i de allra flesta fallen inte hade gjort annat än modigt utövat sin grundläggande konstitutionella rättighet genom att öppet kritisera regeringens och Kinas kommunistiska partis politik.

59. Europaparlamentet uppmanar återigen Kinas regering att förbättra villkoren för de människor som sitter i landets fängelser och att upphöra med och avskaffa tortyr av fängslade personer.

60. Europaparlamentet beklagar att inga avsevärda framsteg har gjorts i fråga om frigivningen av de politiska fångar som hålls fängslade för deras inblandning i demonstrationerna på Himmelska fridens torg och beklagar även att de kinesiska myndigheterna fortsättningsvis ignorerar kraven på en övergripande och opartisk undersökning om händelserna 1989. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att göra en officiell omvärdering av händelserna på Himmelska fridens torg och att offentliggöra förteckningen över politiska fångar och villkorslöst frige dessa fångar.

61. Europaparlamentet beklagar de kinesiska tjänstemännens tillslag nyligen mot försvarsadvokater i syfte att undertrycka rättsliga protester mot deras auktoritet. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att uppge var människorättsjuristen Gao Zhisheng, en av Kinas mest frispråkiga advokater och oliktänkande som är misstänkt för brottslig verksamhet, befinner sig och att släppa honom om han inte kommer att åtalas för ett erkänt brott. Parlamentet kräver även ett frisläppande av Chen Guangcheng, en advokat som arbetar för böndernas rättigheter och som har hjälpt medborgare att stämma lokala myndigheter för att de utfört framtvingade aborter och steriliseringar, och som dömts till mer än fyra års fängelse, och av Bu Dongwei, som har ålagts två och ett halvt års "omskolning genom arbete" och som hålls fängslad på okänd ort. Parlamentet uppmanar därför med kraft myndigheterna att se till att människorättsbeskyddare kan utföra fredliga och lagliga aktiviteter utan att riskera att utsättas för godtyckliga gripanden, tortyr eller misshandel, samt att de får tillgång till kompetent juridiskt ombud om de skulle gripas.

62. Europaparlamentet uppmanar med kraft, i likhet med FN:s särskilde rapportör om tortyr, FN:s arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Kinas regering att avskaffa "omskolning genom arbete" och liknande former av påtvingad "omskolning" av fångar i fängelser, häktningslokaler för frihetsberövande inför rättegång samt psykiatriska sjukhus.

63. Europaparlamentet fördömer det landsomfattande "ankang"-systemet för polisiär psykiatri som tilllämpas på politiska och sociala oliktänkande och som utlovar "hälsa genom vila och ro" men i verkligheten bryter ner sina "patienter". Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att inte utvidga "ankang"-systemet från 22 till 125 kliniker och uppmanar dem tvärtom att avskaffa denna nationella skamfläck.

64. Parlamentet fördömer särskilt de arbetsläger (laogai) som finns utspridda över hela landet, i vilka de kinesiska myndigheterna håller demokratiförespråkare, fackföreningsaktivister och medlemmar ur minoritetsgrupper fängslade utan rättvis rättegång, och tvingar dem att arbeta under vidriga förhållanden och utan medicinsk vård. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att ratificera ILO-konventionerna 29 och 105 om avskaffande av tvångs- och straffarbete. Parlamentet uppmanar Kina att för varje exporterad produkt lämna skriftligt intyg på att den inte producerats genom tvångsarbete vid ett laogai-läger. Parlamentet insisterar på att kommissionen förbjuder import av produkter för vilka sådan garanti inte kan ges.

65. Europaparlamentet uppmanar Kina att uppfylla sina internationella åtaganden enligt 1951 års Genèvekonvention om flyktingars status och 1967 års protokoll till denna, samt ge FN:s flyktingkommissarie obehindrat tillträde till nordkoreanska flyktingar som kan behöva internationellt skydd.

66. Europaparlamentet fördömer eftertryckligen att utövare av falungong fängslas och torteras i läger för "omskolning genom arbete", psykiatriska sjukhus och "skolor för rättsutbildning". Parlamentet oroas av rapporter om att organ har opererats bort från falungong-utövare och sålts till sjukhus. Parlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att upphöra med att fängsla och tortera utövare av falungong och att frisläppa dem omgående.

67. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de många förbrytelser mot kvinnors och flickors rättigheter som begåtts genom påtvingad underkastelse under den kinesiska regeringens familjeplaneringspolitik och som inbegriper selektiva aborter, påtvingade steriliseringar och åtgärder som innebär att unga flickor överges i stor skala.

68. Europaparlamentet uppmanar Kina att utan ytterligare dröjsmål ratificera och tillämpa CCPR.

69. Europaparlamentet instämmer i det viktiga meddelandet i det ovannämnda öppna brevet från Reuters/BBC - som tyvärr undanhölls allmänheten i Kina - om att den nuvarande censurpolitiken är ett hinder för Kinas politiska utveckling.

70. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den hårda inskränkning av yttrandefriheten och den fria tillgången till Internet som nu sker i Kina. Parlamentet begär än en gång att regeringen i Peking avstår från att hota, trakassera eller fängsla förespråkare av yttrandefriheten, oavsett om det handlar om förtryck riktat mot journalister eller människorättsaktivister eller åtgärder för att stoppa tillgången till information genom att blockera webbplatser som inte underkastar sig statens censur. Parlamentet fördömer därför den lag om censur av Internet som den kinesiska nationella folkkongressen har antagit liksom användningen av olika system för att censurera Internet, kända under den gemensamma beteckningen "den kinesiska brandväggen" ("Great firewall of China"). Parlamentet kräver i synnerhet att webbplatsen AsiaNews.it omgående får återta sin plats på webben - eller åtminstone att den inte längre blockeras. Det skall i detta sammanhang noteras att denna webbplats, utöver att vara en utomordentlig källa till information om Asien och försvaret av de mänskliga rättigheterna, bidrar till att främja dialogen mellan Vatikanen och Kina och därmed sammanhållningen av den kinesiska kyrkan.

71. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den oansvariga politik som de ledande Internetföretagen Yahoo och Google har valt att följa genom att direkt och indirekt böja sig för den kinesiska regeringens krav på censur.

72. Europaparlamentet kräver att de kinesiska myndigheterna på nytt skall öppna Friedrich Naumannstiftelsens kontor i Peking så att stiftelsen kan fortsätta sitt arbete med utveckling och demokrati.

73. Europaparlamentet konstaterar att Kina har ett växande inflytande runt om i världen men särskilt i så vitt skilda länder som Vitryssland, Venezuela, Sudan, Zimbabwe, Burma/Myanmar, Iran och Nordkorea, samtliga föremål för stark kritik från parlamentets sida för de brister de uppvisar i fråga om respekten för de mänskliga rättigheterna.

74. Europaparlamentet begär av de kinesiska myndigheterna och rådet att de förbättrar sin dialog om de mänskliga rättigheterna genom att införa simultantolkning vid sina möten. Parlamentet kräver att dess ledamöter ges möjlighet att delta mer aktivt i dialogen om de mänskliga rättigheterna tillsammans med sina parlamentariska kolleger från Kina.

75. Europaparlamentet beklagar att myndigheterna i Xinjiangprovinsen regelbundet grupperar ihop individer eller organisationer som påstås tillhöra "de tre onda krafterna", vilket gör det svårt att avgöra om enskilda razzior, fängslanden eller straffrättsliga påföljder är riktade mot personer som med fredliga medel strävar att ge uttryck för sin politiska eller religiösa åskådning, eller mot personer som har tillgripit våld. Parlamentet betraktar som kontraproduktiv den förstörelse av böcker på uiguriska som anställda vid myndigheterna genomfört i syfte att förvränga historiska fakta och främja etnisk åtskillnad.

76. Europaparlamentet ser fram emot den dag då Hongkongs guvernör och samtliga medlemmar i det lagstiftande rådet för den särskilda administrativa regionen Hongkong utses enligt ett valförfarande som utgår från principerna om flerpartidemokrati, regeringens redovisningsskyldighet gentemot den lagstiftande församlingen och en i verklig mening effektiv styrelseform, till fromma för Hongkongs hela befolkning.

77. Europaparlamentet erkänner Kinas växande roll som maktfaktor i internationella sammanhang. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang den kinesiska regeringen att utan förbehåll påta sig sitt växande ansvar, delta aktivt i internationella organisationer och fora i syfte att främja freden och lösningen av konflikter med fredliga medel och försvara de universella värderingarna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

Utrikespolitik/Förbindelser med grannländer

78. Europaparlamentet drar uppmärksamheten till den oro som finns i resten av världen, särskilt i Kinas grannländer, över den tvåsiffriga årliga ökningen av Kinas militära utgifter sedan mitten av 1990-talet. Parlamentet rekommenderar starkt, i enlighet med vad som bekräftats i flera av Europaparlamentets resolutioner, att EU:s vapenembargo mot Kina skall bibehållas tills större framsteg gjorts i fråga om mänskliga rättigheter. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om nödvändigheten att i framtida förhandlingar om den europeiska grannskapspolitiken och om partnerskaps- och samarbetsavtal ställa krav på att EU:s embargo på vapenexport till Kina iakttas.

79. Europaparlamentet betonar den direkta kopplingen mellan Kinas uppenbara intresse av att få tillgång till europeisk militär högteknologi och hävandet av vapenembargot mot Kina, som är en koppling med betydande följder för de transatlantiska förbindelsernas sammanhållning och marknadspositionen för den högteknologiska vapenindustrin i Europa.

80. Europaparlamentet uttrycker sin oro över graden av samarbete med Kina inom programmet Galileo och begär att ytterligare garantier införs för att se till att Kina, eller andra partner, inte kan överföra känslig teknik som används inom programmet till militära tillämpningar.

81. Europaparlamentet påpekar att Kinas lag mot utträde av den 14 mars 2005 och den nuvarande utplaceringen av mer än 800 missiler vid Kinas sydöstra kust mittemot Taiwan strider mot principen om fredlig återförening. Parlamentet uppmanar Kina och Taiwan att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och ömsesidig respekt samt försöka hitta en gemensam plattform samtidigt som meningsskiljaktigheterna läggs åt sidan, skapa den politiska grund som behövs för en fredlig och stadig utveckling av förbindelserna över sundet, återuppta dialogen om dessa förbindelser och stärka det ekonomiska utbytet och samarbetet, särskilt genom framsteg avseende de "tre direkta förbindelserna" över Taiwansundet (post, transport och handel).

82. Europaparlamentet anser, med tanke på den eventuella möjligheten till en fredlig process för återförening med det kinesiska fastlandet, att Taiwans 23 miljoner medborgares vilja och godkännande naturligtvis bör respekteras och beaktas vid förhandlingar med Kina om Taiwans status, liksom Taiwans territoriella självbestämmanderätt och integritet. Parlamentet påpekar att man genom att inleda en verklig demokratisk process i Kina skulle minska spänningarna och bana vägen för återupptagandet av en konkret dialog mellan de båda parterna.

83. Europaparlamentet uppmanar Kina att stödja möjligheten att Taiwan skulle få status som observatör inom Världshälsoförsamlingen vid Världshälsoorganisationen (WTO), i syfte att skydda hälsan hos det taiwanesiska folket, internationella företrädare och utländska arbetstagare på ön och hela världens befolkning. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att infektionssjukdomar såsom hiv/aids, tuberkulos, malaria, sars och nyligen fågelinfluensa inte har några gränser och att det krävs ett världsövergripande samarbete också, och i synnerhet, med Taiwan, eftersom Taiwan är en av de viktigaste internationella knutpunkterna i västra Stilla havet. Parlamentet erinrar om sitt krav på att Taiwan skall företrädas bättre i internationella fora och organisationer för att få ett slut på den befintliga orättvisa situationen med 23 miljoner människor som är uteslutna från det internationella samfundet.

84. Europaparlamentet drar slutsatsen att det problematiska förhållandet mellan Peking och Tokyo har sitt ursprung i en känsla av ömsesidig utmaning: Japan känner sig utmanat av Kinas ekonomiska tillväxt och Kina av Japans strävan att inta en större och aktivare politisk roll i området. Parlamentet uppmanar vart och ett av länderna att avstå från att vidta åtgärder som skulle kunna kränka historiska minnen eller såra känslor i det andra landet.

85. Europaparlamentet välkomnar Förenta staternas initiativ till att inleda en strategisk dialog med Europa om Kinas uppgång - ett viktigt nytt element i den "nya" världens politik gentemot den "gamla" - och uppmanar EU och dess medlemsstater att utveckla en strategisk konsensus för att hantera Kina.

86. Europaparlamentet betonar den övergripande betydelsen av Kinas befintliga och framtida energiförbindelser. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid effekterna för den globala energimarknaden av den ökade energikonsumtion som Kinas ekonomiska tillväxt kommer att leda till. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ta med energifrågor i sin långsiktiga strategi för förbindelserna mellan EU och Kina och att vid ett lämpligt tillfälle ta upp denna fråga vid sina kontakter med Kina.

87. Europaparlamentet erkänner den afrikanska kontinentens särskilda ekonomiska betydelse för Kina (30 procent av dess oljeimport och en växande marknad för kinesisk militär hårdvara) men uppmanar också Kinas ledning att vidmakthålla landets ansvar som en ständig medlem av FN:s säkerhetsråd och främja goda styrelseformer, demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för de mänskliga rättigheterna och förebyggande av konflikter i sina förbindelser med afrikanska stater.

88. Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att spela en aktiv roll för att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras och en demokratisk förändring sker i Burma/Myanmar.

89. Europaparlamentet förväntar sig att Kina tillämpar sitt uttalade motstånd mot terrorism och spridning av kärnvapen på ett konkret sätt i sitt inflytelserika förhållande till Iran. Parlamentet betonar att en beslutsam hållning från Kinas sida gentemot Iran skulle visa Kinas vilja och kapacitet att ta internationellt ansvar.

90. Europaparlamentet välkomnar Kinas åtagande avseende sexpartssamtalen och uppmanar den kinesiska regeringen att göra mer för att främja säkerheten och stabiliteten i östra Asien, särskilt på den koreanska halvön och att spela en mer aktiv roll för att främja demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea.

Slutsatser

91. Europaparlamentet drar slutsatsen att ett trovärdigt, stabilt och ansvarsfullt ekonomiskt och handelsrelaterat förhållande mellan EU och Kina bör, på den europeiska sidan, grunda sig på utveckling av en långsiktig strategi och, på den kinesiska sidan, på utveckling av ett starkt investeringsklimat, förbättring av utländska företags rättsliga säkerhet, ett fortsatt öppnande av Kinas marknader och framför allt på respekten för rättvisa och jämlika handelsregler och genomförande av WTO:s regler, särskilt TRIPS-avtalen, i fråga om skydd av immateriella rättigheter.

92. Parlamentet betonar vikten av att ta upp konceptet om företagens sociala ansvar samt behovet av att främja en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling i de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa principer tilllämpas.

93. Europaparlamentet drar slutsatsen att Kinas interna situation bör förbättras genom att man stärker den inre demokratiseringsprocessen, höjer professionaliteten vid domstolarna, helt avskaffar dödsstraffet och framför allt genomför regeringens sociala program, som godkändes vid den nationella folkkongressens 10:e sammanträde, till förmån för den underutvecklade landsbygden, i syfte att tjäna den kinesiska befolkningen och främja stabilitet i området samt förbättrar skyddet för minoriteter och den kulturella mångfalden, särskilt i områdena Tibet och Xinjiang.

94. Europaparlamentet drar slutsatsen att en trovärdig och ansvarsfull politik för de mänskliga rättigheterna endast kan återupprättas i Kina genom iakttagande av medborgarnas grundläggande rättigheter, i enlighet med Kinas grundlag.

95. Europaparlamentet drar slutsatsen att Kina starkt kan bidra till att skapa trovärdiga, stabila och ansvarsfulla utrikes- och grannskapsförbindelser genom att erkänna sin nyckelroll som i hög grad delaktig i det internationella rätts- och fredsfrämjande systemet. Detta är ett stort steg som EU på ett påtagligt sätt kan främja genom att utforma en ny gemensam strategi för Kina.

*

* *

96. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och anslutnings- och kandidatländernas regeringar och parlament, Kinas regering, den nationella kinesiska folkkongressen och Taiwans myndigheter.

[1] EGT L 250, 19.9.1985, s. 2.

[2] EGT L 6, 11.1.2000, s. 40.

[3] Antagna texter, P6_TA(2005)0381.

[4] EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 347.

[5] EUT C 45 E, 23.2.2006, s. 107.

[6] EUT C 127 E, 29.5.2003, s. 652.

[7] Antagna texter, P6_TA(2006)0037.

[8] EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 471.

[9] EUT C 201 E, 18.8.2005, s. 122.

[10] EUT C 247 E, 6.10.2005, s. 158.

[11] Antagna texter, P6_TA(2005)0416.

--------------------------------------------------