52006IP0340

P6_TA(2006)0340

En europeisk social modell för framtiden

Europaparlamentets resolution om en europeisk social modell för framtiden (2005/2248(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens meddelande om europeiska värderingar i en globaliserad värld (KOM(2005)0525),

- med beaktande av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa [1],

- med beaktande av den europeiska sociala stadgan,

- med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2006 om Europeiska rådets överenskommelse avseende budgetplanen och förnyelsen av det interinstitutionella avtalet för 2007-2013 [2],

- med beaktande av ILO-konventionerna om internationella arbets- och miljönormer,

- med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2006 om socialt skydd och social integration [3],

- med beaktande av rapporten från högnivågruppen om socialpolitikens framtid i ett utvidgat EU från maj 2004,

- med beaktande av kommissionens meddelande om den sociala agendan för perioden 2006-2010 (KOM(2005)0033),

- med beaktande av kommissionens arbetsdokument om hållbar finansiering av EU:s socialpolitik (SEK(2005)1774),

- med beaktande av kommissionens meddelande "Europeiska unionens ungdomspolitik: Ta tillvara ungdomarnas intressen i Europa - genomförande av Europeiska ungdomspakten och främjande av ett aktivt medborgarskap" (KOM(2005)0206),

- med beaktande av Europeiska kommissionens arbetsdokument om den sociala situationen i Europeiska unionen 2004 (SEK(2004)0636),

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, utskottet för internationell handel och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0238/2006), och av följande skäl:

A. Den europeiska sociala modellen återspeglar allmänna värderingar som bygger på bevarandet av fred, social rättvisa, jämlikhet, solidaritet, främjande av frihet och demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna.

B. En av den europeiska sociala modellens grundpelare är den så kallade sociala ekonomin.

C. Under de senaste 60 åren har de allmänna värderingar som återspeglas i den europeiska sociala modellen gjort det möjligt för ett växande EU att på ett framgångsrikt sätt bli ett område med större ekonomiskt välstånd och mer social rättvisa.

D. Även om medlemsstaterna har olika sociala system och har tillämpat dessa värderingar på olika sätt, strävar de gemensamt efter att uppnå en balans som bygger på ett aktivt inbördes förhållande mellan ekonomisk tillväxt och social solidaritet. Detta återspeglas i den europeiska sociala modellen, som utgörs av enhetliga värderingar och en mångfald av system.

E. Medlemsstaterna och EU har prioriterat upprätthållandet av de värderingar som ingår i den europeiska sociala modellen, vilket framgår av Lissabonstrategins målsättning, där social utveckling är en av stöttepelarna för hållbar utveckling.

F. Det finns ett tydligt behov av att modernisera och reformera den europeiska sociala modellen för att hantera demografiska förändringar, möta globaliseringens utmaningar och öka humankapitalets möjligheter att följa med i en snabb teknisk utveckling, i syfte att främja social integration och social rättvisa samt utrota fattigdomen.

G. Den europeiska sociala modellen måste erbjuda åtgärder som möter utmaningarna med ökad migration och immigration och deras följder för den sociala sammanhållningen.

H. Inga reformer av den europeiska sociala modellen får försvaga de värderingar som utgör dess kärna.

I. Ett kärnbudskap inom den europeiska sociala modellen är lika lön för lika arbete på arbetsplatsen.

J. En snabbare ekonomisk tillväxt är av största vikt för de europeiska sociala normernas hållbarhet, och sociala normer är nödvändiga för hållbar tillväxt.

K. En tillfredsställande inkomst är en grundläggande förutsättning för social integration och aktivt deltagande i samhället samt för ett värdigt liv.

L. När socialpolitiken är utformad på rätt sätt får den inte betraktas som en kostnad, utan skall i stället ses som en positiv faktor för EU:s ekonomiska tillväxt, inte bara genom att den skapar ökad produktivitet och konkurrenskraft, utan också genom att den skapar social sammanhållning och bättre levnadsvillkor för medborgarna samt garanterar rätten till grundläggande rättigheter och jämlikhet. Därmed blir den en viktig faktor för att säkra samhällsfred och politisk stabilitet, utan vilka en bestående ekonomisk utveckling är omöjlig.

M. Inom ramen för en sådan socialpolitik krävs det mera erkänsla för att flertalet arbetsgivare är små och medelstora företag och för att flertalet arbetstagare är anställda av dessa.

N. Tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse erkändes uttryckligen för första gången i Amsterdamfördraget som avgörande faktorer när medlemsstaterna skall garantera social och territoriell sammanhållning och som områden inom vilka medlemsstaterna behöll sin rätt att besluta och finansiera. Denna ståndpunkt förstärktes i utkastet till konstitutionellt fördrag.

O. Konceptet för den europeiska sociala modellen återspeglas i det föreslagna konstitutionella fördraget och förstärks av principerna om jämlikhet, solidaritet och frihet från diskriminering.

P. Medlemsstaterna bör följa färdplanen för jämställdhet 2006-2010 (KOM(2006)0092) och den europeiska jämställdhetspakten och till fullo införliva gemenskapens gällande anti-diskrimineringslagstiftning i nationell lagstiftning.

Q. EU har kapaciteten att påverka ekonomierna i många andra delar av världen i positiv eller negativ riktning genom det sätt unionen bedriver handel på, både vad gäller EU:s roll i WTO och de krav unionen ställer på mindre utvecklade regioner och länder och de överenskommelser EU ingår med dem.

R. Genomförandet av en handelspolitik utifrån europeiska kollektiva preferenser och globalt gemensamma värden, och en biståndspolitik som främjar utbildning, avskaffandet av barnarbete, grundläggande arbets- och miljönormer samt normer för insyn och goda styrelseformer kommer att bidra till att öka Europeiska unionens politiska styrka i internationella institutioner.

Reformering av den europeiska sociala modellen

1. Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att bevara och förstärka de värderingar som ligger till grund för den europeiska sociala modellen - jämlikhet, solidaritet, individuella rättigheter och individuellt ansvar, icke-diskriminering och omfördelning med lika tillgång till offentliga tjänster av hög kvalitet för alla medborgare - och den höga sociala standard som redan uppnåtts.

2. Europaparlamentet påminner om att endast en union baserad på ekonomisk och social sammanhållning som försvarar sina gemensamma värderingar kan vara stark nog att försvara sina intressen.

3. Europaparlamentet är övertygat om att det inte finns något alternativ till att omedelbart reformera de delar av de ekonomiska och sociala systemen som inte uppfyller kraven på effektivitet och en socialt hållbar utveckling och som visat sig otillräckliga för att hantera de utmaningar som de demografiska förändringarna, globaliseringen och IT-revolutionen utgör.

4. Europaparlamentet uttrycker sin djupa besvikelse över den rådande ekonomiska tillväxttakten i EU som gör det ytterst svårt att genomföra några som helst strukturreformer.

5. Europaparlamentet är medvetet om den utbredda oron hos EU-medborgarna över arbetslösheten, framför allt ungdomsarbetslösheten, utslagningen, fattigdomen, osäkerheten på arbetsmarknaden och risken för att de sociala skyddssystemen eventuellt skall bryta samman.

6. Europaparlamentet anser att EU måste sträva efter att ge lika tillgång till högkvalificerade arbetstillfällen i områden där demografiska förändringar och arbetslöshet drabbar vissa grupper oproportionerligt hårt.

7. Europaparlamentet anser att förnyandet av EU:s åtagande för ett socialt Europa är av yttersta vikt för att återställa medborgarnas förtroende för EU-projektet, som erbjuder arbetstillfällen, tillväxt och välstånd.

8. Europaparlamentet är fullt medvetet om att sysselsättning och socialpolitik till största delen hör till de nationella befogenheterna, men påpekar att också EU, såsom det fastställts i EU-fördraget, har behörighet på detta område och att det finns ett behov av att EU skapar ett starkare ekonomiskt och socialt ramverk och ger medlemsstaterna möjlighet att genomföra nödvändiga reformer på nationell nivå i enlighet med sina egna ekonomiska, sociala och politiska förhållanden.

9. Europaparlamentet ber kommissionen att ta ytterligare initiativ för att helt genomföra den inre marknaden, som, om den genomförs fullt ut, kommer att skapa ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, samtidigt som man ser till att det inte blir en kapplöpning mot botten vad gäller sociala villkor samt konsument - och miljönormer.

10. Europaparlamentet stöder kommissionens insatser för att främja europeiska företags etablering och utveckling, särskilt små och medelstora företag, som i hög grad bidrar till EU:s ekonomi och där huvuddelen av den privata sektorns arbetstagare finns.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att respektera Lissabonstrategins ursprungliga liksidiga triangel och att utveckla ett tillvägagångssätt där det råder bättre balans mellan den ekonomiska samordningen å ena sidan och sysselsättningspolitiken och socialpolitiken å den andra.

12. Europaparlamentet beklagar att många medlemsstater har långt kvar till att nå Lissabonstrategins mål och upprepar därför sin uppmaning till medlemsstaterna att genomföra den reviderade Lissabonstrategin fullt ut, vilket anses vara den enda hållbara vägen för att uppnå ekonomisk tillväxt, öka konkurrenskraften och skapa fler och bättre arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att uppnå de särskilda mål som fastställts för sysselsättning, särskilt kvinnors och ungdomars sysselsättning, investeringar i forskning och utveckling (FoU), barnomsorg och livslångt lärande. Parlamentet betraktar Lissabonstrategins mål som minimimål som är avgörande för att medlemsstaterna skall kunna genomföra nödvändiga strukturreformer.

13. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att fördjupa samarbetet och utbytet av bästa praxis genom den förbättrade öppna samordningsmetoden och därigenom tillhandahålla ett effektivt policyskapande instrument inom området för sysselsättning, socialt skydd, social utslagning, jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, pensioner och hälsovård. Parlamentet menar att den öppna samordningsmetoden bör stärka parlamentens, arbetsmarknadens parters och berörda organisationers roll.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att demokratisera den öppna samordningsmetoden och försäkra att inte bara Europaparlamentet, utan även de nationella parlamenten, spelar en aktiv roll i uppnåendet och genomförandet av de mål som ställts upp av medlemsstaternas regeringar.

15. Europaparlamentet poängterar vikten av att lansera offentliga kampanjer för att förklara och förhandla fram en grund för reformmålen, med aktiv medverkan av EU:s institutioner, nationella regeringar, offentliga myndigheter, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer.

16. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för sin resolution av den 12 januari 2005 om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa [4] och kommissionens 3D-plan, "dialog, debatt och demokrati". Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera den sociala dimensionen i sina konsekvensbedömningar i enlighet med den sociala klausulen i konstitutionsfördraget.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera den sociala ekonomin och lägga fram ett meddelande om denna viktiga del av den europeiska sociala modellen samt införa en stadga för europeiska ömsesidiga bolag och europeiska föreningar.

Finansiering av reformen

18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra reformer i syfte att garantera de nationella sociala systemens finansiella hållbarhet, utan att riskera förvärvade rättigheter, ömsesidigt stöd och solidaritet mellan generationerna, med beaktande av förändringarna i samhället och på arbetsmarknaden, de demografiska förändringarna, globaliseringen och den tekniska utvecklingen. Parlamentet påpekar att en del av de mest framgångsrika medlemsstaterna redan har genomfört sådana reformer samtidigt som de bibehållit hållbarheten och effektiviteten i sina sociala system. Det är därför viktigt att göra jämförande analyser av redan genomförda reformer samt SWOT-analyser (starka respektive svaga punkter samt möjligheter och hot) för sådana reformer som återstår. Parlamentet understryker vidare betydelsen av att dra nytta av befintlig kompetens, bland annat genom utbyte av god praxis.

19. Europaparlamentet är medvetet om att de nuvarande bidragen till det sociala trygghetssystemet i vissa medlemsstater kan vara otillräckliga för att uppfylla medborgarnas förväntningar. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör överväga alternativa vägar för att finansiera sådana system som främjar dynamiska reformer utan att inverka negativt på lönerna, såsom till exempel att utnyttja det mervärde som företagen producerar och främja principen om vertikal och horisontell subsidiaritet mellan institutionerna och befolkningen.

20. Europaparlamentet uppmanar till bättre samordning av medlemsstaternas skattepolitik för att undvika skadlig skattekonkurrens, säkra hållbar finansiering av de sociala trygghetssystemen och göra skattepolitiken mer användarvänlig. Parlamentet konstaterar att skatten på kapital och konsumtion generellt har varit oförändrad under de senaste trettio åren, medan skatten på arbete har stigit under samma period. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna tillsammans försöker finna sätt att förbättra de befintliga skattesystemen i EU, eftersom sådana skattereformer skulle göra de nationella socialsystemen mer ekonomiskt hållbara.

21. Europaparlamentet betonar behovet av att stärka strukturfonderna och Sammanhållningsfonden för att ta hänsyn till den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda EU-fonderna, såsom de europeiska strukturfonderna, effektivare för att medfinansiera nationella reformer. Parlamentet beklagar att det nu gällande avtalet om budgetramen uppenbart inte var tillräckligt för att bevilja medel till de program som gynnar sammanhållning, utbildning och fortbildning, livslångt lärande och en social dialog.

22. Europaparlamentet understryker att alla reformer måste beaktas inom ramen för medlemsstaternas budgetmässiga manöverutrymme, men hävdar att den reformerade stabilitets- och tillväxtpakten erbjuder möjligheter till sociala investeringar som tidigare inte varit tillgängliga.

Tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

23. Europaparlamentet påminner om att tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse utgör en viktig del av den europeiska sociala modellen och är grundläggande för den allmänna tillgången till hälsovård, utbildning, kollektivtrafik samt vatten och energi till alla medborgare. Parlamentet anser att det är av grundläggande vikt att tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse respekteras i samband med reformen av EU:s sociala system med tanke på den grundläggande funktion som de fyller, inte bara för att ge medborgarna en bättre livskvalitet, utan också för att förbättra företagens effektivitet och deras tillgång till kvalificerad arbetskraft.

24. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att hantera nya familjekonstellationer på ett bra sätt i enlighet med subsidiaritetsprincipen och att bredda målsättningen för sociala tjänster såsom tillgänglig barnomsorg, omsorg för personer med särskilda behov och funktionshindrade samt långtidsvård för de äldre, samtidigt som ett brett samråd bibehålles på medellång och lång sikt.

Social dialog

25. Europaparlamentet påminner om att den sociala dialogen i dess olika former utgör ett grundläggande inslag i medlemsstaternas traditioner och att den är förenlig med nationella seder och bruk och att varje lyckad reform av de sociala systemen bör innefatta samtliga berörda aktörer, i synnerhet arbetsmarknadens parter. Parlamentet kräver att den sociala dialogen förnyas på alla nivåer, både i medlemsstaterna och på EU-nivå, och att trepartsmötet ges en mer framträdande roll på EU-nivå.

26. Europaparlamentet erkänner den positiva betydelse som ansvarsfullt företagande kan ha för att främja den sociala sammanhållningen genom hur företagen påverkar det dagliga livet i de samhällen där de är verksamma och öka företagens ansvar gentemot sina intressenter. Parlamentet rekommenderar att krav på social och miljömässig rapportering och offentliga politiska åtgärder tillämpas, t.ex. offentlig upphandling för att stimulera företagen att agera ansvarsfullt.

Mänskliga resurser

27. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna, som en central punkt i moderniseringen av de sociala systemen, bör samarbeta om att utarbeta konkreta program och initiativ som är inriktade på att förbättra arbets- och levnadsförhållandena och en hållbar utveckling för humankapitalet samt att sätta upp mål och normer för förbättrad hälsovård.

28. Europaparlamentet uppmuntrar till en bred debatt om allas rätt till en skälig pension. Parlamentet erkänner oron för att de pensionsreformer som inletts i många medlemsstater skall öka det antal pensionärer som redan nu lever i fattigdom. Parlamentet pekar på det omedelbara behovet av positiva åtgärder för att uppmuntra och möjliggöra för äldre arbetstagare att stanna kvar på eller gå tillbaka till arbetsmarknaden och ge rättvis tillgång till och ökad flexibilitet i valet av pensions- och avgångssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de nationella insatserna för att ta itu med den demografiska förändringens effekter på pensionernas hållbarhet och fattigdom bland pensionärer och mer effektivt övervaka att befintlig lagstiftning om åldersdiskriminering följs.

29. Europaparlamentet vill uppmärksamma situationen för kvinnorna, vars pensionsrättigheter inte får inskränkas på grund av civilstånd eller arbetsuppehåll vid föräldraledighet eller vård av barn.

30. Europaparlamentet inser fördelarna med ett "flexsäkerhetssystem", som medlemsstaterna bör anta utifrån sina förutsättningar, för att skydda arbetarnas möjligheter att behålla/finna arbete genom rörlighet och/eller genom förbättring av sin yrkeskompetens med hjälp av yrkesutbildning och livslångt lärande. Parlamentet ser dessa system som ett sätt att främja en balans mellan arbete och familjeliv samt arbetsoch livscykelkoncepten.

31. Europaparlamentet noterar inrättandet av en fond för globaliseringsanpassning, som kan fungera som ett komplement till Europeiska socialfonden, samt medlemsstaternas insatser på nationell, regional och lokal nivå för särskilt stöd till arbetstagare som söker nya eller bättre jobb.

32. Europaparlamentet påminner om att jämställdhet mellan könen och mellan olika folkgrupper och principen om icke-diskriminering i enlighet med artikel 13 i EG-fördraget, som erbjuder en rättslig grund: för lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, måste systematiskt inkluderas i all socialpolitik. Parlamentet anser att framväxande EU-politik för integration faktiskt är en konkret form av socialpolitik som bör utvecklas. Parlamentet menar att man genom att se till att alla, såväl kvinnor, män, minoritetsgrupper som invandrare, integreras på ett bra sätt genererar samhälleliga och sociala fördelar i fråga om sammanhållning och beredskap inför arbetslivet.

33. Europaparlamentet framhåller framför allt betydelsen av att i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2204/2002 av den 12 december 2002 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd [5] vidta åtgärder för social och yrkesmässig integration av mindre gynnade personer som har svårt att utan stöd ta sig in på arbetsmarknaden, både för att främja det konkreta arbetet med att bekämpa diskriminering och för att ge dessa personer en källa till inkomst och självständighet och samtidigt skapa ett instrument för tillväxt och integration som fungerar antingen som ett alternativ eller som ett komplement till det sociala skyddet.

Socialt skydd

34. Europaparlamentet betonar att systemen för social trygghet måste utgöra ett effektivt bidrag för att nå målet att förebygga och bekämpa fattigdom och socialt utanförskap, med särskild tonvikt på att eliminera fattigdomsfällorna.

35. Europaparlamentet anser att sysselsättning är en avgörande faktor för att uppnå social integration. Parlamentet uppmanar därmed till reformer som inriktar de offentliga investeringarna mot ökad sysselsättning och återgång till arbete samt stimulerar till arbete genom att utrota fattigdomsfällor och andra former av social utslagning, och snarast förbättrar situationen för de många arbetslösa kvinnor och personer tillhörande etniska minoriteter som ofta hindras från att komma in på arbetsmarknaden på grund av samhälleliga och/eller strukturella hinder. Man bör även studera och behandla de speciella problem som drabbar kvinnor från etniska minoriteter och immigrantkvinnor.

36. Europaparlamentet erkänner att skapandet och upprätthållandet av lämpliga sociala skyddsmekanismer är en oumbärlig förutsättning för flexibilitet i "flexsäkerhetsstrategin", liksom ett effektivt skydd mot olagliga uppsägningar.

Den externa dimensionen

37. Europaparlamentet upprepar att unionen kan försvara sina intressen på internationell nivå på ett effektivt sätt enbart om den lyckas bevara den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

38. Europaparlamentet konstaterar att globaliseringen trots sina positiva effekter medför ekonomisk och social obalans, vilket skapar stor oro bland de europeiska medborgarna, i synnerhet i medlemsstater med hög arbetslöshet och i de regioner som drabbats hårdast av omlokaliseringarna av företag. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra de strukturreformer som behövs för att EU även i fortsättningen skall vara attraktivt på den internationella arenan, med produkter och tjänster av hög kvalitet

39. Europaparlamentet betonar att EU med kraft bör marknadsföra sina sociala värderingar, solidaritet och social rättvisa, i samband med alla förhandlingar och avtal på handels- och utvecklingsområdet.

40. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta politiska åtgärder i sina förbindelser med tredjeländer med snabb ekonomisk tillväxt (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) för att uppnå en utvecklingsmodell med respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati, frihet, arbets- och miljönormer samt social rättvisa. Parlamentet uppmanar EU att bidra i arbetet med att finna en global balans mellan ekonomisk tillväxt och en hög social och miljömässig standard.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta en konsekvent linje i forum som ILO, OECD och multilaterala miljöorgan. Europaparlamentet anser i synnerhet att ILO:s arbete i större utsträckning skall integreras i WTO-avtalen och att ILO:s grundläggande arbetsnormer skall ingå i EU:s strategier för WTO förhandlingar och bilaterala förhandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av bilaterala avtal säkerställa att ILO:s standarder respekteras, som ett minimum, för att avskaffa barnarbete och skapa garantier för humana arbetsförhållanden.

42. Europaparlamentet välkomnar införandet av ordningen med allmänna tullförmåner (GSP +) som innehåller incitament som främjar högre sociala och miljömässiga normer och ser gärna att denna ordning utvidgas till att omfatta bilaterala handelsavtal. Parlamentet konstaterar att kommissionen ingående behöver kontrollera genomförandet av denna ordning i syfte att se till att dessa normer uppfylls till fullo.

*

* *

43. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

[1] EUT C 310, 16.12.2004, s. 1.

[2] Antagna texter, P6_TA(2006)0010.

[3] Antagna texter, P6_TA(2006)0089.

[4] EUT C 247 E, 6.10.2005, s. 88.

[5] EGT L 337, 13.12.2002, s. 3.

--------------------------------------------------