EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52006IP0096

Europaparlamentets resolution om kommissionens strategidokument inför utvidgningen (2005) (2005/2206(INI))

EUT C 291E, 30.11.2006, p. 402–409 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

52006IP0096

Europaparlamentets resolution om kommissionens strategidokument inför utvidgningen (2005) (2005/2206(INI))

Europeiska unionens officiella tidning nr 291 E , 30/11/2006 s. 0402 - 0409


P6_TA(2006)0096

Strategidokumentet inför utvidgningen (2005)

Europaparlamentets resolution om kommissionens strategidokument inför utvidgningen (2005) (2005/2206(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens strategidokument inför utvidgningen (2005) (KOM(2005)0561),

- med beaktande av kommissionens förslag till rådets beslut om principerna, prioriteringarna och villkoren i anslutningspartnerskapet med Kroatien (KOM(2005)0556),

- med beaktande av kommissionens förslag till rådets beslut om principerna, prioriteringarna och villkoren i anslutningspartnerskapet med Turkiet (KOM(2005)0559),

- med beaktande av kommissionens yttrande över ansökningen från före detta jugoslaviska republiken Makedonien om medlemskap i Europeiska unionen (KOM(2005)0562) och det därmed förknippade förslaget till rådets beslut om principerna, prioriteringarna och villkoren i anslutningspartnerskapet med före detta jugoslaviska republiken Makedonien (KOM(2005)0557),

- med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet om Bosniens och Hercegovinas framsteg i genomförandet av prioriteringarna i genomförandestudien om Bosnien och Hercegovinas beredskap att förhandla om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Europeiska unionen (KOM(2005)0529),

- med beaktande av kommissionens framstegsrapporter om Albanien (SEK(2005)1421), Kosovo (SEK(2005)1423), Bosnien och Hercegovina (SEK(2005)1422), Serbien och Montenegro (SEK(2005)1428), Turkiet (SEK(2005)1426) och Kroatien (SEK(2005)1424),

- med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 januari 2006 med titeln "Västra Balkans väg mot EU: stärkt stabilitet och välstånd" (KOM(2006)0027),

- med beaktande av sin resolution av den 28 september 2005 om inledandet av förhandlingar med Turkiet [1],

- med beaktande av sina resolutioner av den 16 september 2004 [2] och den 29 september 2005 [3] om situationen för de etniska och nationella minoriteterna i den serbiska regionen Vojvodina och rapporten från parlamentets undersökningsdelegation i regionen i januari-februari 2005,

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A6-0025/2006), och av följande skäl:

1. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt strategidokument förespråkar en framåtblickande union som fortsätter att framstå som en tillförlitlig partner för sina grannländer, engagerad i att främja stabila demokratier och blomstrande ekonomier.

2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i nära samarbete med varandra utarbeta en kommunikationsstrategi för att minska den berättigade oro som EU:s medborgare har inför EU:s utvidgning och integration.

3. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att det incitament som EU:s utvidgningsstrategi innebär utan tvekan har bidragit till att reformer har inletts i Turkiet, Kroatien och länderna på västra Balkan.

4. Europaparlamentet tillstyrker och stödjer att kommissionen lagt tonvikten vid rättvisa och stränga villkor som den ämnar tillämpa för att fastställa klara och objektiva krav för varje etapp av anslutningsförfarandet, och att den kommer att låta förhandlingarna fortsätta endast om den är övertygad om att samtliga relevanta villkor har uppfyllts. Därför upprepar parlamentet att de framsteg som varje enskilt kandidatland gör kommer att vara beroende av landets egna förtjänster.

5. Europaparlamentet erinrar om att unionens absorptionsförmåga, såsom den fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn 1993, förblir ett av villkoren för anslutning av nya länder. Parlamentet anser att fastställandet av EU:s karaktär, inklusive dess geografiska gränser, är grundläggande för att kunna förstå begreppet absorptionsförmåga. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast den 31 december 2006 lägga fram en rapport om de principer som denna definition baseras på. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta in denna aspekt i det övergripande tidsschemat för förhandlingarna. Parlamentet uppdrar åt utskottet för utrikesfrågor att tillsammans med utskottet för konstitutionella frågor utarbeta ett initiativbetänkande om detta ämne.

6. Europaparlamentet anser att dödläget i processen för att ratificera fördraget om upprättande av en konstitution för Europa hindrar unionen från att förbättra sin absorptionsförmåga.

7. Europaparlamentet erinrar rådet om att det innan något slutligt beslut fattas om anslutningen av någon ny medlemsstat till Europeiska unionen måste säkra att tillräckliga budgetmedel finns tillgängliga för finansieringen av Europeiska unionens politik.

8. Europaparlamentet upprepar sitt krav på en ökning med 2,5 miljarder euro och en omfördelning med 1,2 miljarder euro i rubrik 4 (EU som global partner) jämfört med det aktuella kommissionsförslaget, särskilt för instrumentet inför anslutningen (IPA) och för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI).

9. Europaparlamentet påminner om att utsikterna att på lång sikt kunna anslutas till EU även i fortsättningen är det mål som skall eftersträvas på grundval av de kriterier och villkor som redan nämnts, inklusive unionens absorptionsförmåga, samt på grundval av de åtaganden som unionen har gjort och som alla måste omfattas av en möjlig tidsplan för förhandlingar.

10. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet, om utsikterna till medlemskap skulle kräva ett bredare spektrum av konkreta möjligheter, att erbjuda alla europeiska länder som för närvarande inte har några utsikter till medlemskap en nära multilateral förbindelse med EU. Parlamentet understryker att det är upp till alla de länder som fått besked om att de kan bli medlemmar att ansluta sig till denna multilaterala ram som ett mellanliggande steg i riktning mot ett fullvärdigt medlemskap.

11. Europaparlamentet anser att ett sådant alternativ även skulle ge det EU-perspektiv som krävs för att främja alla de interna reformer som de berörda länderna måste genomföra.

12. Europaparlamentet återupprepar att EU:s integrationsprocess inte kan följa enbart teknokratiska kriterier utan att den förutsätter ett helhjärtat engagemang för de grundläggande principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen. Parlamentet kommer att betrakta efterlevnaden av dessa värderingar som en avgörande faktor då man utvärderar om ett land är redo att gå med i unionen.

13. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att respektera sina åtaganden angående de berörda ländernas eventuella anslutning. Parlamentet påpekar att en effektiv tillämpning av politisk konventionalitet även är beroende av en övertygelse om att EU står fast vid sina beslut beträffande utsikterna till medlemskap för dessa länder.

14. Europaparlamentet erinrar emellertid kandidatländer och potentiella kandidatländer om att ett strikt genomförande och upprätthållande av lagstiftning som antagits för att efterleva gemenskapsrätten är avgörande. I detta sammanhang är parlamentet övertygat om att ett verkligt oberoende och välfungerande system för offentlig förvaltning och domstolar som försetts med nödvändiga logistiska och finansiella resurser är en nödvändig förutsättning och uppmanar således länderna att med kommissionens bistånd vidta konkreta åtgärder i denna riktning.

15. Europaparlamentet anser att kandidatländerna måste visa att de kan skydda unionens yttre gränser när de väl har blivit parter till Schengenavtalet.

16. Europaparlamentet erinrar om behovet av att främja regionalt samarbete i viktiga frågor som avser västra Balkan, t.ex. etnisk och religiös försoning, gränsöverskridande samarbete och fri rörlighet för personer samt när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet, underlätta för flyktingar att återvända till sina hemländer, inrätta ett frihandelsområde som kan locka utländska investeringar, dela med sig av miljöresurser samt utveckla integrerade gränsöverskridande nätverk. Parlamentet anser att kommissionen i olika förhandlingsfora och genom sina olika biståndsprogram aktivt bör gå in för att uppnå detta mål genom att erbjuda genuina stimulansåtgärder. Parlamentet erinrar om det bidrag som stabilitetspakten i detta avseende har gett och stöder dess insatser för att främja ett ökat egenansvar för den regionala integrationsprocessen bland länderna på västra Balkan.

17. Europaparlamentet anser att regionala utvecklings- och investeringsprogram, gemensamma utbildnings- och sysselsättningsinitiativ samt gemensamma transport- och turismprojekt bör leda till att det inrättas "medlemskapsliknande" mekanismer, såsom en gemensam tullunion på västra Balkan, långt innan alla de berörda länderna blir EU-medlemmar.

18. Europaparlamentet uppmanar länderna på västra Balkan att garantera minoriteternas rättigheter samt rätten för medlemmar av dessa minoriteter att återvända till sina ursprungsorter.

19. Europaparlamentet välkomnar förklaringen från Kroatien, Bosnien och Hercegovina och Serbien och Montenegro om repatriering av flyktingar och återlämnandet av fastigheter, undertecknad den 31 januari 2005 i Sarajevo, som ett viktigt steg för att lösa problemet med omkring tre miljoner flyktingar och fördrivna personer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte ytterligare minska sina bidrag till projekt för att bygga upp bostäder och projekt för ekonomisk hållbarhet, samt att vid behov införa som villkor för gåvor, lån och investeringar att det skapas arbetstillfällen för dem som återvänder.

20. Europaparlamentet konstaterar att arbetslösheten trots ekonomisk tillväxt fortfarande är oacceptabelt hög på västra Balkan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inkludera sysselsättningsskapande åtgärder som en av sina prioriteringar i sin övergripande politik för regionen.

Turkiet

21. Europaparlamentet anser att ett demokratiskt och sekulariserat Turkiet skulle kunna spela en konstruktiv roll i främjandet av förståelsen mellan folken.

22. Europaparlamentet noterar att Turkiets politiska övergångsprocess pågår, men att förändringarna har avstannat under 2005 och att genomförandet av reformerna är och förblir ojämnt. Parlamentets förhoppning är att inledandet av förhandlingar skall få en hävstångseffekt för andra nödvändiga reformer som Turkiet bör genomföra för att uppfylla de politiska och ekonomiska kriterierna i alla avseenden. Parlamentet förväntar sig att kommissionen noggrant och ingående skall övervaka utvecklingen på plats när det gäller Turkiets effektiva genomförande av bestämmelser som i synnerhet hänför sig till mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, rättsstatsprincipen och demokratin.

23. Europaparlamentet uppmanar med kraft Turkiet att avskaffa alla befintliga lagstiftningsmässiga och praktiska hinder för alla turkiska medborgare att åtnjuta de grundläggande fri- och rättigheterna, särskilt yttrandefriheten, religionsfriheten, de kulturella rättigheterna, minoriteternas allmänna rättigheter och i synnerhet den ekumeniska patriarkens rättigheter samt rättigheterna för de grekiska minoriteterna i Istanbul, Imbros och Tenedos.

24. Europaparlamentet förväntar sig att Turkiet garanterar ett helt oberoende och välfungerande domstolsväsende och att landet omedelbart avskaffar tortyr och misshandel samt vidtar kraftfulla åtgärder för att främja kvinnors rättigheter och för att bestraffa våld mot kvinnor. Parlamentet uppmanar Turkiet att tillhandahålla härbärgen för kvinnor som riskerar att utsättas för våld.

25. Europaparlamentet välkomnar premiärminister Erdogans positiva inlägg om behovet av att lösa kurdfrågan på demokratisk väg, men beklagar att säkerheten nu har försämrats i de sydöstra delarna av landet och i synnerhet att våldet trappats upp till följd av återupptagandet av terroristangreppen. Parlamentet påminner alla de berörda parterna om att nya provokationer eller en eskalering av våldet inte bara allvarligt skulle drabba folket i denna region utan att det också skulle utgöra ett hinder i förhandlingsprocessen.

26. Europaparlamentet välkomnar det turkiska rättsskipande myndigheternas beslut att lägga ned åtalet mot Orhan Pamuk, men beklagar att andra har ställts inför rätta för att de uttryckt sina åsikter på fredlig väg. Parlamentet uppmanar därför med kraft de turkiska myndigheterna att se över de bestämmelser som rättsväsendet ibland tillämpar, även på grundval av den nyligen antagna strafflagstiftningen, för att åtala och i vissa fall döma enskilda personer, trots att de gett uttryck för sina synpunkter på ett fredligt sätt.

27. Europaparlamentet beklagar den unilaterala deklaration som Turkiet gjorde då tilläggsprotokollet till associeringsavtalet EG-Turkiet (Ankaraavtalet) undertecknades och erinrar Turkiet om att erkännandet av alla medlemsstater är en nödvändig del av anslutningsförfarandet.

28. Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att fullt ut genomföra bestämmelserna i Ankaraavtalet och prioriteringarna i anslutningspartnerskapet, samt att omedelbart avskaffa alla hinder för den fria rörligheten för varor som bland annat påverkar fartyg som för Republiken Cyperns flagg, fartyg som kommer till turkiska hamnar från hamnar på Cypern samt cypriotiska flygplan. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att klart slå fast att deklarationen inte utgör en del av ratificeringsprocessen i den turkiska nationalförsamlingen, och därmed göra det möjligt för Europaparlamentet att ratificera det ovannämnda tilläggsprotokollet.

29. Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes vid rådets (allmänna frågor) möte den 27 februari 2006 om antagande av en förordning om införande av en stödordning för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen. Parlamentet uppmanar rådet att vidta nya åtgärder på grundval av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 26 april 2004 och med beaktande av de samråd som hölls under det luxemburgska ordförandeskapet, samt protokoll 10 till Republiken Cyperns anslutningsakt, för att nå en överenskommelse om bestämmelser om handelslättnader för norra Cypern.

30. Europaparlamentet upprepar sin uppfattning om att de prioriteringar i anslutningspartnerskapet som hänför sig till politiska kriterier måste genomföras under den första förhandlingsetappen, och noterar med tillfredsställelse att kommissionen nu också stödjer denna uppfattning och att den anser att kriterierna bör uppfyllas inom ett till två år. Parlamentet uppmanar Turkiet att så snart som möjligt lägga fram en plan med ett tidsschema och särskilda åtgärder för att uppfylla tidsfristerna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att göra förhandlingarna beroende av att dessa prioriteringar genomförs i tid.

31. Europaparlamentet förväntar sig att Turkiet inte kommer att lägga hinder i vägen för tillämpningen av Berlin Plus-avtalet mellan EU och Nato.

Kroatien

32. Europaparlamentet välkomnar unionens beslut om att inleda anslutningsförhandlingar med Kroatien i oktober 2005 till följd av att chefsåklagaren för Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY) bedömt att landet nu samarbetar fullt ut, och lovordar det för de utmärkta framsteg som hittills uppnåtts. Parlamentet uppmanar med kraft de kroatiska myndigheterna att fortsätta genomföra sitt reformprogram, upprätthålla ett fullständigt samarbete med ICTY samt generellt stärka sin administrativa och rättsliga kapacitet.

33. Europaparlamentet välkomnar att general Gotovina gripits av de spanska myndigheterna. Parlamentet hoppas att detta kommer att sätta ytterligare tryck på Serbien och Republika Srpska för att till fullo samarbeta med ICTY och att rättegången mot honom kommer att bidra till en öppen diskussion om händelserna under kriget i före detta republiken Jugoslavien, som general Gotovina var involverad i.

34. Europaparlamentet noterar med glädje att Kroatien uppfyller de nödvändiga politiska kriterierna, men påpekar att landet står inför ett antal stora utmaningar i förbindelse med reformen av rättsväsendet, särskilt med hänsyn till långa handläggningstider samt domar som visar på etnisk partiskhet gentemot serber som står anklagade för krigsförbrytelser. Dessutom betonar parlamentet att insatserna för att minska korruptionen bör intensifieras, och att det krävs brådskande åtgärder för att ytterligare förbättra situationen för romerna, trots att den konstitutionella lagen om nationella minoriteter har genomförts.

35. Europaparlamentet medger att det har gjorts framsteg på området för regionalt samarbete, både när det gäller förbindelserna med Kroatiens grannländer och regionala initiativ. Parlamentet anser att det krävs stora insatser för att lösa de pågående bilaterala frågorna, särskilt de som rör gränser och egendom. Parlamentet uppmanar Kroatien och Slovenien att lösa sina bilaterala problem i god grannskapsanda och med ömsesidig respekt. Parlamentet beklagar att man trots den kroatiska regeringens beslut att förelägga parlamentet förslaget till avtal om nationsgränsen mellan Republiken Kroatien och Bosnien och Hercegovina för ratificering inte kunde ratificera avtalet på grund av att Republika Srpska motsatte sig vissa aspekter i det. Parlamentet uppmuntrar de båda ländernas regeringar att fortsätta de diplomatiska insatserna för att nå en slutlig lösning på gränsfrågan.

36. Europaparlamentet understryker att det krävs ytterligare insatser för att skapa de förutsättningar som gör det möjligt att repatriera flyktingar på ett hållbart sätt inom ramen för den ovannämnda Sarajevoförklaringen om repatriering av flyktingar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det initiativ som tagits gemensamt av OSSE:s uppdrag i Kroatien, den kroatiska regeringen, UNHCR och EU:s delegation i Kroatien för att inleda en offentlig informationskampanj om flyktingars återvändande. Parlamentet anser att initiativ för att aktivt främja försoningen mellan de olika etniska grupperna är av största vikt för den framtida stabiliteten i landet och regionen som helhet.

37. Europaparlamentet gläder sig över att Kroatien kan betraktas som en fungerande marknadsekonomi och att landet kommer att kunna klara konkurrensen så länge som det fortsätter att genomföra sina reformer. Parlamentet fäster Kroatiens uppmärksamhet på de svaga punkter som återstår, t.ex. att staten i allt för hög grad griper in i näringslivet och att den offentliga förvaltningen har komplicerade bestämmelser och brister som hämmar utvecklingen inom den privata sektorn och på området för utländska direktinvesteringar. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att tillåta att alla EU-medborgare utan åtskillnad får tillgång till bostadsfastighetsmarknaden.

38. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av samförståndsavtalet om inrättandet av den nationella fonden, som utgör en rättslig grund för införandet av ett decentraliserat genomförandesystem för EU-stöd inför anslutningen.

Före detta jugoslaviska republiken Makedonien

39. Europaparlamentet välkomnar rådets beslut om att ge före detta jugoslaviska republiken Makedonien status som kandidatland. Parlamentet betraktar detta som ett välförtjänt erkännande av de insatser som landet gjort för att fullt ut genomföra Ohrid-avtalet och för att inrätta en stat och ett samhälle som karakteriseras av stabilitet, demokrati och etnisk mångfald, reformera rätts- och polisstrukturerna samt inrätta en effektiv marknadsekonomi.

40. Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utarbetandet av ytterligare strategier för att stärka Ohrid-avtalet och därmed landets framtida stabilitet.

41. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att före detta jugoslaviska republiken Makedonien gjort framsteg när det gäller efterlevnaden av EU:s normer och lagstiftning. Parlamentet är bekymrat över förseningarna till exempel när det gäller fri rörlighet för varor, immaterialrätt, konkurrenspolitik och finansiella kontroller. Parlamentet instämmer i kommissionens kraftiga uppmaning till myndigheterna i före detta jugoslaviska republiken Makedonien om att stärka åtgärderna för att genomföra lagstiftningen inom flera nyckelområden, bland annat rättsliga och inrikes frågor, och att verkställa rekommendationerna från OSSE/ODHIR före nästa parlamentsval. Parlamentet betonar i detta avseende att det är viktigt att se till att valkommittén och dess organ är helt oberoende från all politisk inblandning och att de tar hänsyn till samtliga politiska partiers intressen och ståndpunkter.

42. Europaparlamentet är övertygat om att antagandet av gemenskapens regelverk bör gå hand i hand med utvecklingen av den kapacitet som krävs för genomförandet och upprätthållandet av bestämmelserna, så att gemenskapslagstiftningens trovärdighet inte äventyras i allmänhetens ögon. I detta sammanhang gläder sig parlamentet över att samarbetet mellan Kroatien och före detta jugoslaviska republiken Makedonien ökar när det gäller att dela erfarenheter och sakkunskap.

43. Europaparlamentet uppmanar f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att på ett flexibelt och konstruktivt sätt, tillsammans med Grekland, försöka finna en godtagbar lösning på den olösta frågan om landets namn. Parlamentet anser att frågan om landets namn inte utgör ett hinder för landets vidare integration med EU.

Övriga länder på västra Balkan

44. Europaparlamentet påminner om och stöder till fullo rådets slutsatser från Europeiska rådet i Thessaloniki den 19- 20 juni 2003, där stats- och regeringscheferna bekräftade sin beslutsamhet att fullt ut och med konkreta handlingar stödja utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan, vilka kommer att bli en integrerad del av EU när de uppfyller de fastställda kriterierna.

45. Europaparlamentet anser att EU:s integrationsstrategi med dess utsikter till medlemskap måste betraktas som det avgörande incitamentet för att uppnå de reformer som behövs för att skapa varaktig fred och stabilitet på västra Balkan, som är en europeisk region som snart kommer att vara helt omgiven av EU-medlemsstater.

46. Europaparlamentet anser att den framtida anslutningen av länderna på västra Balkan bör ses som nästa fas i Europas återförening efter det kalla kriget.

47. Europaparlamentet konstaterar att färdplanen för anslutningen av länderna på västra Balkan kräver en detaljerad och konkret strategi, samt en mer politisk strategi som är grundad på incitament och skräddarsydd för de berörda länderna, vilka alla har svaga centrala institutioner. Denna strategi skall också kunna hålla reformandan vid liv under en relativt lång period.

48. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta omläggningen av gemenskapsbiståndet i denna region och att koncentrera EU:s stöd på utvecklingen av en effektiv statlig förvaltning och ett effektivt rättsväsen, inrättandet av moderna, icke-segregerade undervisningssystem och slutligen främjandet av sociala och ekonomiska åtgärder för att integrera de återvändande flyktingarna. Parlamentet anser att detta bistånd även bör utnyttjas för att främja en framtidsinriktad viseringspolitik gentemot dessa länder, med målet att bekämpa organiserad brottslighet, utan att lägga hinder i vägen för gränsöverskridande utbyten mellan företagsvärlden, arbetsmarknadens parter och akademisk personal och studenter.

49. Europaparlamentet konstaterar att Albanien nästan slutfört förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal, vilket vittnar om landets insatser för att uppfylla de europeiska normerna. Parlamentet uppmanar dock de politiska myndigheterna att tillämpa de antaga lagarna och förväntar sig att de skall uppnå konkreta resultat i kampen mot korruption och främjandet av fria, oberoende medier innan ingåendet av ett stabiliserings- och associeringsavtal. Parlamentet uppmanar regeringen och parlamentet att ändra vallagen före nästa val för att garantera en rättvis representation i parlamentet av de politiska partier som får stöd av det albanska folket och förhindra det nuvarande bruket med taktisk röstning.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa Albanien att få ett slut på den pågående blodsfejden, som bland annat hindrar barn från att gå i skolan och andra personer från att utöva sin rösträtt.

51. Europaparlamentet välkomnar rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) beslut att inleda förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Bosnien och Hercegovina, men uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att med stöd av kommissionen och den nya höge representanten se över de konstitutionella bestämmelserna i Daytonavtalet och att ytterligare befästa de statliga institutionerna, samt att se till att överföringen av befogenheter inom domstols-, försvars- och polisväsendet åtföljs av proportionerliga finansiella överföringar. Parlamentet understryker att de konstitutionella reformerna måste sträva efter att kombinera demokrati och effektivitet med representativitet och multietnicitet. Parlamentet beklagar dödläget i förhandlingarna mellan partierna om landets konstitutionella reform, och uppmanar den nya höge representanten att medla för att gjuta nytt liv i denna process. Parlamentet erinrar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina om att ett fullständigt samarbete med ICTY förblir ett grundläggande villkor för stabiliserings- och associeringsförhandlingar med unionen.

52. Europaparlamentet erinrar om den före detta höge representantens uttalanden om att Bosnien och Hercegovina äntligen håller på att lämna Dayton bakom sig och tar beslutsamma steg i riktning mot Europa. Parlamentet välkomnar den nye höge representanten Christian Schwarz-Schillings beslutsamhet att hjälpa landet att uppnå djupgående politiska, sociala och ekonomiska framsteg. Parlamentet framhåller att gemenskapens biståndsprogram och uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken bör samordnas ingående under denna avgörande etapp. Därför uppmanar parlamentet berörda EU-aktörer att vidta lämpliga åtgärder för att garantera att EU talar med en röst.

53. Europaparlamentet anser att en ytterligare minskning av behovet av internationell närvaro i förvaltningen av Bosnien och Hercegovina måste prioriteras inom ramen för förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att noggrant förbereda övergången till en situation utan en hög representant.

54. Europaparlamentet respekterar att myndigheterna i Montenegro önskar ta upp frågan om Montenegros status i statsunionen i en folkomröstning, i enlighet med de konstitutionella bestämmelserna för Serbien och Montenegro samt de europeiska normerna. Parlamentet är övertygat om att regeringen och oppositionen, med Europeiska unionens medling, tillsammans kommer att kunna fastställa villkoren och förfarandena för folkomröstningen, så att resultatet skall få full nationell och internationell legitimitet. Oavsett det slutliga resultatet uppmanar parlamentet myndigheterna i de två republikerna att samarbeta nära och på ett konstruktivt sätt under förhandlingarna om ett stabiliserings- och associeringsavtal, samt att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå fullständig ekonomisk integration av deras respektive marknader.

55. Europaparlamentet erkänner de avsevärda framsteg som gjorts av myndigheterna i Belgrad när det gäller samarbetet med ICTY. Parlamentet stödjer och upprepar FN:s chefsåklagare Carla Del Pontes krav på att före detta befälhavare Ratko Mladic och Republika Srpskas förre ledare Radovan Karadzic omedelbart skall överlämnas till ICTY. Parlamentet påminner om att ett fullständigt och aktivt samarbete med ICTY är en nödvändig förutsättning för att föra förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal. Parlamentet uppmanar därför de serbiska myndigheterna att inte försumma den möjlighet de nu har och att resolut fortsätta sina insatser för en vidare europeisk integration. Parlamentet påminner dem om att det är oerhört viktigt att säkra ett totalt stöd för regeringens ICTY-politik på alla nivåer inom förvaltningen, polisen, domstolarna och armén.

56. Europaparlamentet noterar den strategiska betydelsen av att bevara Vojvodinas nuvarande multietniska karaktär.

57. Europaparlamentet gläder sig över att de första föhandlingarna genomförts i en anda av ömsesidig respekt. Parlamentet är emellertid oroat över att situationen när det gäller förbindelserna mellan de etniska grupperna och minoriteters rättigheter, och särskilt situationen för de serbiska och romska minoriteterna, såsom den beskrivs i FN:s generalsekreterares särskilda sändebuds rapport fortfarande är förfärlig. Parlamentet uppmanar de provisoriska institutionerna för självstyre att lägga fram förslag i förbindelse med förhandlingarna om decentralisering förslag för att lösa detta problem.

58. Europaparlamentet understryker i likhet med kommissionen de framsteg som gjorts i Kosovo, men betonar också de många brister som konstaterats när det gäller uppfyllandet av FN:s normer.

59. Europaparlamentet påminner om att slutförandet av förhandlingarna om landets status kräver att FN:s normer till fullo uppfylls, och instämmer med rådets i att lösningen på statusfrågan endast kan vara ett multietniskt Kosovo, där alla medborgare kan leva, arbeta och resa fritt, ett Kosovo vars territoriella integritet garanteras av FN och Europeiska unionen. Parlamentet understryker att den slutliga lösningen måste vara acceptabel för Kosovos befolkning. Parlamentet anser att frågan bör behandlas mot bakgrund av Kosovos integration med EU och att den bör bidra till att förstärka freden, säkerheten och stabiliteten i regionen.

60. Europaparlamentet anser dessutom att beslutet om Kosovos slutgiltiga status bör åtföljas av en färdplan för genomförandet med detaljerade villkor för att undvika att området destabiliseras.

61. Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska unionen och kommissionen att i nära samarbete med FN och kontaktgruppens samtliga medlemmar (Frankrike, Tyskland, Ryssland, Förenade kungariket, USA) inta en ledande roll i förhandlingarna om Kosovos framtida status. Parlamentet framhåller att dessa förhandlingar är en utmaning för hela regionen och att det ankommer på alla berörda länder att stödja processen och ställa sig bakom dess slutliga resultat.

*

* *

62. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, parlamenten och regeringarna i medlemsstaterna, parlamenten och regeringarna i Turkiet, Kroatien, före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro, Kosovos provisoriska institutioner för självstyre samt FN:s interimadministration i Kosovo (UNMIK).

[1] Antagna texter, P6_TA(2005)0350.

[2] EUT C 140 E, 9.6.2005, s. 163.

[3] Antagna texter, P6_TA(2005)0369.

--------------------------------------------------

Top