52006DC0629

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 24.10.2006

KOM(2006) 629 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2007

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2007

1. INLEDNING

År 2007 firar Europeiska unionen femtioårsdagen av Romfördragens undertecknande. I ett halvt sekel har EU-projektet bidragit till fred, ekonomisk och social tillväxt och stabilitet utifrån gemensamma värderingar och principer. Samtidigt förändras EU, och förbereder sig på att ta emot två nya medlemsstater, hantera konsekvenserna av globaliseringen och inta sin plats på den internationella arenan. Medborgarnas förväntningar på EU har ökat under de senaste femtio åren. Det innebär både ett erkännande av EU:s betydelse och en utmaning för de europeiska ledarna. Allmänheten vill få en bättre förståelse för vad EU gör och hur unionen fungerar. Den vill också vara med och påverka EU:s beslut. I samband med Romfördragens femtioårsjubileum år 2007 kommer stats- och regeringscheferna tillsammans med kommissionen och Europaparlamentet därför att förnya de åtaganden de gjorde i Berlinförklaringen, och arbeta vidare på ett EU som är större, bärkraftigt, öppet och konkurrensstarkt – ett EU för politiska mål och framgångar.

År 2007 är det också viktigt att nå ett avtal mellan institutionerna. Vid Europeiska rådets möte i juni fastställdes klara och tydliga riktlinjer och en tidsplan för detta arbete, och nästkommande ordförandeland kommer att få i uppgift att rapportera om diskussionerna om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och att följa den framtida utvecklingen. Kommissionen kommer att engagera sig helhjärtat i detta arbete och samarbeta med de andra institutionerna för att få fram ett heltäckande institutionellt avtal.

Den sittande kommissionen fastställde sina strategiska mål vid mandatperiodens början. Målen är att få EU att utvecklas mot långsiktigt välstånd, öka betoningen av solidariteten, förbättra medborgarnas säkerhet samt att nå ut med och främja dessa prioriteringar utanför EU:s gränser genom att göra EU:s röst hörd i världen[1]. Dessa mål står fortfarande i centrum för kommissionens arbete och ligger till grund för det samarbete som krävs för att genomföra så ambitiösa politiska projekt i en komplicerad omvärld.

Nylanseringen av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och strategin för en hållbar utveckling kompletterades av ytterligare två tunga punkter på den politiska dagordningen, som bekräftades vid Europeiska rådets möte i juni.

- På hösten 2005 enades EU om att prioritera globaliseringsfrågorna. I Hampton Court definierades en rad inbördes samverkande politikområden som kräver insatser från EU, däribland frågor som rör forskning och teknisk utveckling, universiteten, demografi, energi samt säkerhet och effektivare externa insatser.

- I maj i år utarbetade kommissionen en dubbel strategi för att sätta fart på EU. Strategin presenteras i dokumentet ”En agenda för EU-medborgarna”. De frågeställningar som rör EU:s institutioner och konstitutionen kan inte skjutas åt sidan utan måste få en lösning. Samtidigt vill kommissionen bedriva en aktiv politik som skall uppfylla medborgarnas förväntningar och behov. Konkreta resultat skulle öka medborgarnas förtroende för EU-tanken och skapa goda förutsättningar för ett omfattande institutionellt avtal.

Under det senaste året har EU arbetat vidare på sitt ambitiösa politiska program. Lissabonstrategin har fått en nystart och kommissionen har dragit upp riktlinjerna för hur innovationen – med Europeiska tekniska institutet i täten – kan sporra EU:s ekonomi. Ett avtal har slutits mellan institutionerna om budgetramen för de kommande sju åren har slutits och de nya finansieringsprogrammen startar den 1 januari 2007. EU:s strategi för en hållbar utveckling har omarbetats och antogs av Europeiska rådet i juni. Kommissionens förslag innehåller en beskrivning av EU:s långsiktiga politik för hållbarhet. Grönboken om en ny energipolitik för Europa innehåller konkreta förslag om interna och externa aspekter på den energipolitik som bör drivas för att få en hållbar, konkurrenskraftig och tryggad energiförsörjning. Grönboken om unionens framtida havspolitik startade debatten om en heltäckande sjöfartspolitik som skall utveckla en blomstrande sjöfartsekonomi och potentialen hos sjöbaserade verksamhet på ett miljömässigt hållbart sätt. Dokumentet om EU:s roll i världen fastställer hur EU kan tala med en stark och enad röst i världen på ett sätt som motsvarar dess ekonomiska tyngd. Kommissionen har fortsatt att leda den internationella dialogen om det framtida systemet i fråga om klimatförändringen.

I detta arbetsprogram fastställs vad kommissionen kommer att göra under 2007 för att nå sina strategiska mål. Kommissionen har i arbetet med programmet haft god nytta av synpunkterna från Europaparlamentet, rådet och övriga institutioner rörande den årliga politiska strategin för 2007. Den strukturerade dialog som inrättades i ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen och den ”kortfattade rapport” som antogs av ordförandekonferensen har varit till särskild nytta och har visat hur gemensamma mål kan förenas med konkreta åtgärder och ge påtagliga resultat.

- När det gäller välstånd kommer kommissionen att fortsätta att främja moderniseringen av den europeiska ekonomin genom den nya Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och en dynamisk inre marknad. En rad inbördes beroende åtgärder kommer att vidtas för att öka kunskaperna och innovationen samt skapa hållbara förutsättningar för tillväxt. Där ingår även att inrätta en europeisk ram för migration föranledd av ekonomiska skäl. Kommissionen kommer att arbeta vidare på förslagen om att främja de externa aspekterna på konkurrensen enligt meddelandet ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen” från den 4 oktober 2006. Energifrågorna kommer att stå i centrum och den första europeiska strategiska energiöversynen inleder en ny etapp i EU:s energipolitik gällande klimatförändringarna. Kommissionen kommer att lägga fram sina synpunkter på hur man kan gå vidare med den nya havspolitiken.

- Solidaritet , miljöskydd, hållbar förvaltning och användning av naturtillgångar samt medborgarnas hälsa och välbefinnande hänger nära samman med tillväxten och sysselsättningen. Eftersom 2007 utnämnts till ”Europeiska året för lika möjligheter” kommer européerna att få en påminnelse om den sociala kärna som finns i det EU sysslar med. Kommissionen kommer att utvärdera den sociala situationen i EU, enligt Europeiska rådets uppmaning vid mötet i juni 2006. Särskilt vikt kommer att läggas vid tillgången till trygghetssystemen och olika möjligheter att förnya samförståndet om de sociala utmaningar EU står inför. Ett viktigt första steg för att solidariteten skall fungera som det är tänkt är att se till att politiken står i samklang med behoven i det europeiska samhället. EU bör även fortsätta driva på klimatpolitiken för att bredda det internationella samarbetet och få medlemsstaterna att sänka sina nationella utsläppsnivåer.

- Det behövs insatser på EU-nivå för att åstadkomma god säkerhet, rättvisa, trygghet och ett gott skydd för EU:s medborgare. Detta arbete står nu inför nya utmaningar. Miljö- och hälsorisker, smittsamma sjukdomar, naturkatastrofer eller hot om terroristattacker kräver att EU kan reagera snabbt och effektivt. Brottsbekämpning och brottsutredningar inom hela EU kommer att fortsätta användas i kampen mot brott och våld. Gränskontrollerna prioriteras under 2007, tillsammans med utvidgningen av Schengenområdet.

- EU måste tala med en stark och enad röst i världen. Detta är viktigt för arbetet med en hållbar utveckling och global miljö, fred, grannskapspolitik, bistånd och internationell konkurrenskraft. Dessa mål kan särskilt gynnas genom vetenskapligt, tekniskt eller annat kunskapsintensivt samarbete utifrån gemensamma intressen och till ömsesidig nytta. Kommissionens åtgärder bör därför bli mer samstämmiga och samordnas bättre med arbetet vid övriga EU-institutioner och i medlemsstaterna. Gemenskapens externa politik och de externa aspekterna på den interna politiken måste fungera bättre tillsammans.

Ett mer koncentrerat arbetsprogram i framtiden

I år föreslår kommissionen en vidareutveckling av arbetsprogrammet. Målet är att i arbetsprogrammet föra ett kortfattat resonemang kring prioriteringarna för det kommande året, för att underlätta diskussionerna mellan institutionerna om kommande prioriteringar och göra dem mer konkreta. Detta betonar även att arbetet med bättre lagstiftning ingår i kommissionens uppdrag. På så sätt kan insatserna inriktas på vissa politiska frågor där EU enligt subsidiaritetsprincipen kan bidra med ett verkligt mervärde. Kommissionen har valt att lägga fram en kort förteckning över strategiska initiativ, som valts ut på grund av sin politiska relevans och de långt framskridna förberedelserna. Kommissionen är fast besluten att vidta dessa åtgärder nästa år, och därför kommer ingen halvtidsöversyn att göras.

Mot denna bakgrund vill kommissionen framhålla följande: i detta arbetsprogram fastställs konkreta åtgärder som står i centrum för kommissionens politiska verksamhet 2007 – kommissionens strategiska initiativ. En detaljerad förteckning finns i bilagan. Därutöver kommer kommissionen att lägga fram en rad prioriterade initiativ som skall antas under de närmaste 12-18 månaderna, beroende på hur intensiva och långtgående förberedelser som krävs för att uppfylla kraven på bättre lagstiftning. En detaljerad förteckning över de områden där kommissionen kommer att lägga fram prioriterade initiativ finns i bilagan.

Kommissionen har upprättat förteckningen över strategiska initiativ och prioriterade initiativ med hänsyn bland annat till den dialog som förts med Europaparlamentet sedan den årliga politiska strategin för 2007 antogs. Kommissionen vill gärna få in synpunkter från övriga institutioner på arbetsprogrammet.

Kommissionen är fast besluten att säkra kvaliteten på sina förslag. Konsekvensutredningar görs av alla förslag som kan få väsentliga ekonomiska, sociala eller miljömässiga följder. Därför kommer en konsekvensutredning att göras av alla strategiska och prioriterade initiativ, vilka kommer att beredas med grönböcker, dialog mellan arbetsmarknadens parter, konvergensrapporter och ett införlivande av internationella avtal, som vanligen är undantagna från sådana krav. Förslagen i bilagan har redan varit ute eller är på väg ut på bred remiss för att såväl medborgarna som alla berörda parter till fullo skall kunna delta i beslutsgången. Konsekvensutredningar kan också göras av andra förslag som inte nämns i detta arbetsprogram. Hur dessa ytterligare förslag skall väljas ut kommer att fastställas i samband med inrättandet av den nya enheten för stöd och kvalitetskontroll av konsekvensutredningarna, som kommer att arbeta direkt under ordförandeskapet.

Nästa månad kommer kommissionen att göra en strategisk genomgång av arbetet med bättre lagstiftning för att utreda vilka framsteg som hittills gjorts och vilka nya förslag som lagts fram. Det här arbetsprogrammet inriktas på de framtida planerna för förenkling och tar även upp andra åtgärder som är under utarbetande.

2. PRIORITERINGAR FÖR 2007

Modernisera EU:s ekonomi

Kommissionens nyckelstrategi för att främja en hållbar tillväxt och sysselsättning i ett dynamiskt, innovativt och attraktivt EU är nu väletablerad. Sedan de nationella programmen lämnats in har Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning gått in i en ny fas och det finns ett gemensamt åtagande att gå vidare med reformerna på dagordningen, där EU:s åtgärder skall komplettera nationella, regionala och lokala insatser. Kommissionens årsrapport 2007 till Europeiska rådets vårmöte om den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning kommer att antas före slutet av 2006, och därför är det viktigt att följa upp den under 2007. Samförståndet om innovation som nåddes vid Europeiska rådets möte i Lahtis kommer att rikta strålkastarna på insatser från EU, nationellt och lokalt för att stimulera innovation i alla sektorer av ekonomin.

Globalisering, utvidgning och tekniska framsteg har förändrat spelreglerna och inneburit nya utmaningar och möjligheter på den inre marknaden. Kommissionen gör för närvarande en översyn av den inre marknaden , för att utreda de framsteg som gjorts hittills, upptäcka vad som saknas och föreslå åtgärder för att kunna möta framtida utmaningar och hjälpa medborgarna att dra praktisk nytta av fördelarna. När översynen offentliggjorts kommer den att prägla arbetet med den inre marknaden under det kommande decenniet.

Som en fortsättning på arbetet med de sektorer där den inre marknaden till fullo ännu inte införts kommer man år 2007 att inrikta sig på försvarsindustrin och dess marknader. De nationella industrierna har hittills undantagits från konkurrrenskraven på den inre marknaden på grund av frågor som hänger samman med nationell säkerhet. Kommissionen kommer att undersöka om ett europeiskt samarbete kan avhjälpa fragmenteringen av marknaden.

Under de senaste åren har EU genomfört en stor reform av jordbruksmarknaderna. Processen fortsätter med förslag som avser vinsektorn , som skall säkra framtiden på ett område där Europa verkligen ligger långt framme i konkurrensen.

Den inre marknaden påverkar även den snabbt växande rymdsektorn. En europeisk rymdpolitik behövs för att ge användare och utvecklare av rymdteknik en rättslig ram och se till att EU:s politik tar hänsyn till dessa frågor.

Samrådet om grönboken om EU:s framtida havspolitik avslutas i juni 2007. Därefter kommer kommissionen att lägga fram resultaten av samrådet, däribland politiska slutsatser och åtgärder som kan genomföras på kort sikt.

Slovenien kommer att ansluta sig till eurosamarbetet år 2007. Kommissionen kommer att fortsätta bedöma situationen i de medlemsstater som ännu inte är medlemmar i eurosamarbetet och kan komma att inleda praktiska förberedelser med de länder som kan uppfylla konvergenskriterierna för euron år 2008.

Bemöta de samhälleliga utmaningarna i EU

EU-medborgarna, och i synnerhet ungdomarna, har stora förhoppningar på den fria rörligheten på de europeiska arbetsmarknaderna. Begreppet ”flexicurity” står för ett lovande försök att förena flexibilitet på arbetsmarknaden och kompetensutveckling med en rejäl dos social trygghet. Kommissionen kommer att lägga förslag som skall främja gemensamma principer för att stimulera flexicurity.

Kommissionen gör en omfattande inventering av det europeiska samhället , som skall ligga till grund för nya förslag om tillträde till trygghetssystem och solidaritet samt för EU:s politik under det kommande årtiondet. Som ett led i arbetet kommer kommissionen att lägga fram en halvtidsrapport om genomförandet av den socialpolitiska agendan för att bedöma EU:s insatser för att skapa fler och bättre arbeten och införa lika möjligheter för alla.

Bättre hantering av migrationsflöden

Det demografiska trycket har ökat behovet av ekonomisk invandring på den europeiska arbetsmarknaden. Ett europeiskt system för ekonomisk invandring skulle ge invandrarna en säker rättslig ställning och klargöra regler och rättigheter. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behovet av högkvalificerade invandrare , och snabbare reaktionstid på förändringar i behovet – en sorts ”green card-system”.

Ett viktigt inslag i EU:s strategi för migration kommer att vara ett förslag till minimipåföljder mot arbetsgivare som utnyttjar tredjelandsmedborgare utan uppehållstillstånd. Syftet är både att minska den olagliga invandringen och utnyttjandet av denna arbetskraft. I asylfrågor kommer kommissionen att stimulera dialogen med alla beröra parter för att senast 2010 kunna fullfölja den gemensamma europeiska asylpolitiken.

Trygg, konkurrenskraftig och hållbar energi

Energifrågorna har tagit tätplatsen på den politiska dagordningen. Efter en lång period med relativt stabil, säker och billig energi kan energiförsörjningen nu inte längre tas för given. Det tvingande behovet att ta itu med klimatförändringen kräver också en annan attityd till energianvändning och energiframställning. Ökat importberoende och högre energipriser har setts som tecken på hur framtiden kommer att bli. Denna stora utmaning kan bara antas om EU agerar för att främja hållbarhet, konkurrenskraft, energieffektivitet och en trygg energiförsörjning.

Kommissionen kommer att lägga fram en första europeisk strategisk energiöversyn, som skall åtföljas av en handlingsplan med enskilda åtgärder för att utveckla EU:s energipolitik. Detta kommer att prägla den långsiktiga hanteringen för att förbättra den inre marknaden, öka användningen av ny teknik, diversifiera och säkra energiförsörjningen inom och utanför EU, kontrollera efterfrågan och främja energieffektivitet. Samtidigt kommer kommissionen att lägga fram en grönbok om EU:s klimatförändringspolitik och utsikterna för internationellt samarbete efter 2012. Kommissionen kommer även att föreslå åtgärder för att säkra genomförandet av en reell inre marknad för elektricitet och gas . En revidering kommer också att göras av EU:s system för handel med utsläppsrätter för att stabilisera investeringarna och skynda på arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser.

Resultatet bör bli en klar vision av vad EU behöver göra för att säkra den långsiktiga energiförsörjningen för sina medborgare och för att gå i täten för att öka världens medvetenhet om klimatförändringen.

Göra Europa till en bättre plats att leva i

EU-politiken kan kännbart påverka medborgarnas möjligheter att förutse och reagera på ett snabbt föränderligt samhälle. För att ge riktiga resultat måste politiken följa med sin tid och vara väl anpassad till behoven i det moderna samhället. De frågor som är centrala för människors välbefinnande är hälsofrågor, god miljö och pålitliga tjänster. En vitbok om hälsostrategi kommer att skissera EU:s bidrag till hälsofrågorna och en hälsopolitik som kan bemöta problem som pandemier, förbättra livsmedelssäkerheten, främja allmänhälsan och bidra till konkurrenskraften i framtiden. En europeisk strategi skall också inrättas för sociala tjänster, efter en bred remiss om hur EU:s lagstiftning påverkar detta område. Kommissionen kommer också att undersöka hur EU kan förbättra kollektivtrafiken i städerna , som används av miljoner européer varje dag.

Säkerhet är också viktig för de medborgarnas välbefinnande. Åtgärder för att bekämpa terrorism kommer att inriktas på att bekämpa skräckpropaganda och begränsa viss kunskapsöverföring – t.ex. om sprängämnen – i terrorsyften. En handlingsplan kommer att antas om bättre sprängämnessäkerhet. Kommissionen kommer också att bekämpa IT-brott och främja dialogen mellan den offentliga sektorn och enskilda samt samarbetet i säkerhetsfrågor.

EU:s ställning som partner i världen

Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen 2007 blir ännu en viktig milstolpe i EU:s historiska utvidgningsprocess. Det årliga strategidokumentet för utvidgningen ger en möjlighet att mäta och bedöma de framsteg som övriga länder gjort i arbetet med den framtida utvidgningsprocessen.

EU har redan etablerat sig som världens största handelspartner. EU:s marknader erbjuder stora möjligheter och dess varor och tjänster ett gott urval för hållbar handel och investeringar från partner i hela världen. En ny strategi för marknadstillträde ger en möjlighet att ta itu med handelshinder och skapa nya öppningar för internationell handel och internationella investeringar samtidigt som man tar hänsyn till konkurrensfrågor, sociala frågor och miljöfrågor.

Under det närmaste året är ett av kommissionens viktigaste mål att övervinna det som hindrar förverkligandet av ett avtal i Doha-utvecklingsrundan. Detta avtal är mycket viktigt för en sund global ekonomi. Samtidigt bör EU arbeta vidare med meddelandet om Europa i världen och föra en dynamisk politik för internationell konkurrenskraft och samarbete så att handelsförbindelserna med viktiga handelspartner förbättras och den internationella dimensionen kan bidra till tillväxten i Europa.

Förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap är grundläggande för den regionala integreringen av AVS-länderna och för deras utveckling. Förhandlingarna skall avslutas före utgången av 2007.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att stärka den europeiska grannskapspolitiken, förhandla fram associeringsavtal med flera stora partnerländer i Asien och Latinamerika samt komma vidare i förhandlingarna med stora strategiska motparter såsom Ryssland, Kina och Ukraina. Den europeiska säkerhetsstrategin kommer fortsatt att genomföras, i synnerhet när det gäller människors säkerhet. Kommissionen kommer att fortsätta ansträngningarna för att stabilisera situationen i Mellanöstern och Sydostasien. Kommissionen kommer också att arbeta för att ytterligare stärka de transatlantiska förbindelserna.

Miljoner européer reser över hela världen varje år. De behöver skydd och stöd om de råkar illa ut. Rätten till diplomatiskt och konsulärt skydd för EU-medborgare bör förtydligas och rättigheterna bör kunna utövas närhelst de behövs.

3. DAGLIGA RESULTAT MÅSTE TILL

Nya åtgärder som inriktas på de politiska prioriteringarna utgör bara ett av leden i kommissionens arbete. Under året har kommissionen ansvar för att förvalta ekonomiska och operativa program inom EU och i hela världen. Kommissionen är direkt ansvarig för handläggningen av en rad komplexa gemenskapsåtgärder och för att gemenskapens regelverk tillämpas på ett korrekt sätt. Kommissionen har som särskild uppgift att slå vakt om gemensamma europeiska intressen. Kommissionen kommer att intensifiera insatserna för att kommunicera med unionsmedborgarna och förklara EU-tanken.

Förvaltning

År 2007 startar en rad nya finansieringsprogram inom ramen för den nya budgetplanen. Flera av de nya programmen avser sammanhållningspolitik, sysselsättning och social solidaritet, i synnerhet Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter samt landsbygdsutveckling och fiske. År 2007 kommer 27 nationella strategiska referensramar att antas och cirka 360 operativa program att godkännas inom ramen för sammanhållningspolitiken. I fråga om landsbygdsutveckling håller 27 nationella strategiska planer på att slutföras och cirka 80 program kommer att antas 2007. När nästa programomgång utarbetats och startats kommer sammanhållningspolitiken och landsbygdsutvecklingen att bidra till moderniseringen av EU:s ekonomi. Genom de öronmärkta ”Lissabonrelaterade” utgifterna gynnas även kommissionens strategi för tillväxt samt fler och bättre arbetstillfällen. Det finns också åtgärder som skall stimulera konkurrenskraften, t.ex. det sjunde ramprogrammet för forskning, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, programmet för livslångt lärande eller de transeuropeiska näten.

Dessa program kompletterar EU:s lagstiftningsarbete och ger en sammanhängande politisk ram för EU:s åtgärder på områden som är viktiga för medborgarna i EU samtidigt som de hjälper kommissionen att uppfylla sina fyra strategiska mål. Kommissionen fullgör samtidigt sina löpande uppgifter, t.ex. att hålla ett vakande öga på reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och att den ökade konkurrensen på jordbruksmarknaderna tillämpas korrekt. Löpande insatser görs av kommissionens ansvariga enheter för att höja kvaliteten på EU-finansierade program och projekt, ett mål som också omfattar insatser för en tillförlitlig ekonomiförvaltning och god resursförvaltning. Programmen integrerar smidigt de nya medlemsstaterna och hjälper därmed EU att göra utvidgningen till en framgång. De senast antagna programmen kommer även att utsträckas utöver EU:s gränser, t.ex. instrumentet för stöd inför anslutningen eller Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. En ny uppsättning instrument för den externa politiken kommer vidare att införas för att främja utveckling och samarbete och ge externt bistånd i över 150 länder över hela världen, som ett svar på transregionala säkerhetshot eller för att främja mänskliga rättigheter och demokrati.

Gemenskapens regelverk

Kommissionens uppgifter tar inte slut i och med att ett förslag antagits av dess ledamöter. Kommissionen deltar också aktivt i utformningen av de åtgärder som slutligen vidtas av Europaparlamentet och ministerrådet, och fungerar som mellanled mellan institutionerna för att finna de bästa lösningarna för EU:s allmänna intresse.

Kommissionen leder och förbereder också arbetet i många kommittéer med experter från hela EU, och bidrar till att göra regleringen av EG-lagstiftningen mer effektiv och insynsvänlig genom ökat samarbete mellan tillsynsmyndigheterna. Detta system ökar EU:s snabbhet och flexibilitet så att man bättre kan reagera på ny utveckling och revidera genomförandebestämmelserna. Nya bestämmelser för kommittéarbetet kommer att öka Europaparlamentets inflytande på lagstiftningsförfarandet. Kommissionen kommer att undersöka vilka rättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet och som kan lämpa sig för det nya ”föreskrivande förfarandet med kontroll”. Som avtalat kommer kommissionen även att ändra förfarandet för information till Europaparlamentet och sin diarieföring.

Kommissionen har ansvaret för att övervaka hur medlemsstaterna genomför och tillämpar gemenskapens regelverk. Det är alltså kommissionen som skall se till att EG-lagstiftningen tillämpas på ett riktigt sätt i alla medlemsstater. Vid behov kan ett överträdelseförfarande inledas mot medlemsstater som anses ha brutit mot sina förpliktelser enligt EG-rätten. Under det senaste året har kommissionen gått igenom tillämpningen av gemenskapsrätten. Genomgången har tagit hänsyn till den resolution som Europaparlamentet antog i frågan i samband med paketet för bättre lagstiftning. Kommissionen kommer att lägga fram sina synpunkter i dokumentet om den strategiska genomgången för bättre lagstiftning, som förväntas komma att antas i november.

Politiken måste fungera

En av kommissionens centrala uppgifter är att aktivt utveckla och genomföra EU:s politik. Den förnyade Lissabonstrategin är ett exempel på detta. Strategin bygger nu på ett väl förankrat samförstånd men för att den faktiskt skall fungera krävs naturligtvis god förvaltning, vilket i sin tur förutsätter gott samarbete. Medlemsstaterna har gjort utfästelser i sina nationella reformprogram, men det är kommissionen som driver på övervakningen i alla led – över att den själv direkt förvaltar en rad EU-åtgärder. Detta dynamiska partnerskap är avgörande för att den politiska viljan skall få konkret uttryck i handling.

På många områden har kommissionen fått tillsynsuppgifter. Årliga bedömningar av t.ex. ekonomi och social trygghet, eller jämställdhet, gör det möjligt att förbättra politiken vid behov. Långsiktiga bedömningar gör det möjligt att lägga om kursen. Under 2007 kommer kommissionen till exempel att rapportera om handlingsplanen för miljöteknik och Europeiska unionens solidaritetsfond för katastrofbistånd. En halvtidsrapport av både industripolitiken och en modern politik för små och medelstora företag kommer också att göras. Det gemensamma miljöinformationssystemet kommer att börja användas och ge viktig information för en rad användare, t.ex. för att hjälpa stadsplanerarna. År 2007 kommer utvecklingen på arbetsmarknaden att redovisas i den årliga rapporten om sysselsättningen inom EU, på tioårsdagen av den europeiska sysselsättningsstrategin. En ny omgång av den öppna samordningsmetoden på området social trygghet kommer också att inledas.

En ingående tillsyn sker också genom nya system som inrättats för särskilda syften. Ett europeiskt energiförsörjningsobservatorium kommer att inrättas 2007, först för elektricitets-, gas- och oljemarknaderna, med möjlighet till senare utvidgning till övriga råvarumarknader. Kommissionen kommer även att utföra säkerhetsinspektioner av kärnkraft, flyg och sjösäkerhet som den har ansvar för.

Den internationella arenan

Kommissionen går i bräschen för de pågående internationella förhandlingarna. EG är part i många internationella avtal. Kommissionen får allt bredare förhandlingsmandat i takt med att målen i de olika konventionerna utvecklas. De viktigaste områdena är miljön (i första hand avtal om klimatförändring och biologisk mångfald), jordbruk, fiske, handel och industriell äganderätt. Kommissionen för även en dialog om lagstiftning med inflytelserika motparter, däribland Kina, Indien, Japan, Ryssland, Brasilien, Mexiko och USA. Detta är nyttigt för att undvika inbördes motstridig lagstiftning, öka samarbetet med andra jurisdiktioner och främja EU:s lagstiftningsnormer i övriga världen, och därmed förebygga konsekvenserna av globaliseringen.

Förbättra kontakten med medborgarna

Ett av kommissionens grundläggande mål är att göra EU:s politik begriplig och relevant för medborgarna. Detta innebär en vilja att lyssna och agera och att ta ökat ansvar, öka insynen och effektiviteten. En stärkt dialog med medborgarna kräver lämpliga medel och den typ av fortlöpande insatser från alla EU-institutioner för demokrati, dialog och debatt som ingick i plan D. Kommissionen kommer att fortsätta anstränga sig för att involvera medborgarna mer i beslutsfattandet på alla nivåer, i synnerhet unga och kvinnor. Utmaningen är att ge medborgarna en bättre bild av EU, kunskaper om EU och öka deras intresse för EU. Kommissionen kommer att fortsätta det praktiska och fruktbara samarbetet med nationella, regionala och lokala myndigheter och det civila samhället i medlemsstaterna, samt med andra intresserade, däribland massmedierna.

Kommissionen inledde ett stort initiativ för att utveckla samarbetet i Europa genom vitboken om kommunikation. Nästa år kommer arbetet att gå in i en ny fas, med en dagordning för praktiska åtgärder som skall vidtas av EU-institutionerna, medlemsstaterna och det civila samhället till stöd för kommissionens insatser för att nå ut till medborgarna.

Den sittande kommissionen har gjort kommunikation till ett av de strategiska målen för sin mandatperiod och har uttalat att det är av yttersta vikt att ha fungerande kontakter med medborgarna. Kommissionen antog 2005 en handlingsplan för att förbättra kommunikationen om Europa. Då beslutade kommissionen sig för att inrikta sig på prioriterad kommunikation, dels om sina egna politiska prioriteringar, dels för att få en god och ingående förståelse av medborgarnas egna intressen och prioriteringar. Nästa år kommer kommissionen att inrikta sin kommunikationsverksamhet på de prioriteringar som anges i bilagan, som bygger på de politiska prioriteringarna i detta arbetsprogram.

Kommissionen kommer att inrikta sina ansträngningar och resurser på huvudprioriteringarna, men kommer samtidigt att fortsätta och stärka insatserna för att bättre nå ut med alla EU:s politikområden.

4. BÄTTRE LAGSTIFTNING: FÖRENKLING, KODIFIERING, TILLBAKADRAGANDE AV BESTÄMMELSER OCH ADMINISTRATIVA KOSTNADER

Målet att förenkla och modernisera lagstiftningen i EU är avgörande för kommissionens arbete. För att nå detta övergripande mål har kommissionen utvecklat och drivit en långtgående dagordning för bättre lagstiftning, för att göra fler framsteg med att skapa sysselsättning och tillväxt enligt Lissabonagendan.

Denna prioritering återspeglas både i förberedelserna och utformningen av förslagen i arbetsprogrammet och särskilda initiativ för att förenkla befintlig lagstiftning. Kommissionen vill utveckla en modern och effektiv lagstiftningskultur inom hela EU. Framstegen på senare år ligger till grund för arbetet 2007, och erfarenheterna används i den framtida strategin för bättre lagstiftning. Därmed kan kommissionen ytterligare finslipa sitt arbete för att uppfylla medborgarnas och de ekonomiska aktörernas förväntningar på en enkel och effektiv lagstiftning.

Förenkling

Kommissionen driver framför allt ett omfattande rullande program för förenkling som skall minska bördan på de ekonomiska aktörerna och medborgarna. Det rullande programmet omfattade ursprungligen ett hundratal förslag, varav över 20 redan åtgärdats. Efter en större översyn av det rullande programmet 2006 kommer 47 förslag till förenkling att läggas fram under 2007. Förslag till omfattande förenklingar kommer att läggas på flera politikområden, i synnerhet när det gäller produktbestämmelser, jordbruksbestämmelser, bestämmelser om miljö och arbetsmarknad, samt statistik. Kommissionen kommer därutöver att arbeta vidare på att förenkla lagstiftning som antas via kommittéer.

Kodifiering

År 2007 kommer kommissionen att intensifiera arbetet med att minska omfattningen på gemenskapens regelverk och göra det mer tillgängligt och lättillämpligt. Efter översynen 2006 och nystarten av det vägledande programmet för att kodifiera gemenskapens regelverk , kommer kommissionen att lägga fram cirka 350 förslag till kodifiering fram till 2008. Bara under 2007 kommer kommissionen att lägga fram ett hundratal förslag till lagstiftaren om kodifiering av rättsakter som antagits av rådet och Europaparlamentet. Parlamentet och rådet uppmanas att se till att kodifieringsförslagen behandlas skyndsamt.

Granskning av förslag som är under beredning

År 2007 kommer kommissionen också att komplettera granskningen av förslag som är under beredning av lagstiftaren . År 2005–2006 gjordes en första granskning av förslag som lagts fram före 2004. Den ledde till att kommissionen drog tillbaka 68 förslag. En liknande granskning av över 80 förslag under beredning som lagts fram före den 22 november 2004 har gjort att kommissionen kunnat dra tillbaka ytterligare tio förslag. Enligt ramavtalet informerar kommissionen härmed de övriga institutionerna om att den har för avsikt att dra tillbaka dessa förslag, som är under beredning.

Sänkta administrativa kostnader

Kommissionen har redan nått resultat när det gäller att sänka EU:s administrativa kostnader. Det gäller privata och offentliga aktörers kostnader för att uppfylla sina lagenliga skyldigheter att tillhandahålla information om sin verksamhet. De utgör bara en del av de bredare kostnaderna som kraven på lagstiftningen medför. Efter en pilotutredning kommer en omfattande mätning av de administrativa kostnaderna att göras nästa år, i samarbete med medlemsstaterna. Pilotprojektets jämförelse av fyra medlemsstater (Nederländerna, Storbritannien, Danmark och Tjeckien) som redan gjort referensmätningar visade vilka politikområden som skapar mest administrativt arbete och vilka metodfrågor som bör beaktas vid en större undersökning. Kommissionen kommer i början av 2007 att lägga fram ett handlingsprogram för att minska de administrativa kostnaderna. Programmet skall ligga till grund för gemensamma mål för kostnadssänkning på EU-nivå och indikationer på vilka områden som bäst lämpar sig för en snabb nedskärning av de administrativa kostnaderna, och hur detta kan åstadkommas.

Övriga verktyg för bättre lagstiftning

Som tidigare aviserats kommer verktygen som skall säkra beskaffenheten hos och produktion av högkvalitativ lagstiftning att befästas vidare under 2007. Några nyckelförslag från kommissionen kommer att utarbetas med hjälp av den gemensamma konsekvensutredningen och efter lämpligt samråd med berörda och experter. Under de kommande månaderna kommer en särskild avdelning direkt under ordföranden att börja arbeta med kvalitetsstöd och kontroll av kommissionens konsekvensutredningar. Under 2007 kommer vidare en extern utvärdering av kommissionens konsekvensutredningar att avslutas, viket kan leda till att kommissionen omarbetar sina riktlinjer för konsekvensutredningar, t.ex. för att ta bättre hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

BILAGA

KOMMISSIONENS LAGSTIFTNINGS- OCH ARBETSPROGRAM 2007

STRATEGISKA INITIATIV

Benämning | Typ av förslag eller rättsakt | Tillämpningsområde och mål |

1. Energiinitiativ a) Strategisk översyn av EU:s energipolitik b) Åtgärder för att säkra fullbordandet av den inre marknaden för el och gas | a) Ej lagstiftning: meddelande b) Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artiklarna 95 och 100 i EG-fördraget | a) Målet med översynen är att fastställa de centrala beståndsdelarna i en energipolitik för Europa som innefattar de tre huvudsakliga energipolitiska målen: hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den bör utmynna i en långsiktig strategi som skall följas av Europeiska unionen och de enskilda medlemsstaterna i syfte att skapa fullständig enhetlighet och göra det möjligt för EU att tala med en röst på den internationella arenan. Olika politiska alternativ med olika stark tonvikt på vart och ett av de huvudsakliga politiska målen kommer att undersökas, varvid de bästa alternativen bör behållas och av kommissionen läggas fram som förslag för Europeiska rådet. Ett av policyalternativen bör fastställa en viss nivå på de kolfria energikällor för att samtidigt främja hållbarhet och försörjningssäkerhet och även behålla den konkurrenskraft som krävs i EU-ekonomin, samt överkomliga energipriser. Flera scenarier måste göras upp som utmynnar i olika åtgärder som skall vidtas för att uppnå målen. b) Följande åtgärder skall övervägas och kommer att föreslås efter konsekvensbedömning: - ändring av direktiv 2003/54 - ändring av direktiv 2003/55 - ändring/utvidgning av förordning nr 1228/03 inklusive nya riktlinjer - ändring/utvidgning av förordning nr 1775/05, inklusive nya riktlinjer - ändring av direktiven 2004/67 och 2005/89 - direktiv/förordning om lagring av gas (eventuellt inbakad i ändringen av direktiv 2003/55) Dessa ändringar kommer att ha som mål att ytterligare förbättra tillgången till energinäten genom att systemoperatörernas oberoende stärks, att öka sammanhållningen av energiregleringen på medlemsstats- och EU-nivå, att öka graden av insyn och marknadsövervakning samt att skydda konsumenterna. |

2. Initiativ på migrationsområdet a) Lagstiftningsförslag till ett allmänt ramdirektiv med inriktning på arbetskraftsinvandring b) Förslag till direktiv om villkor för inresa och vistelse för högutbildade arbetstagare c) Förslag till direktiv om minimipåföljder för arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet | a) Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 63 i EG-fördraget b) Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 63 i EG-fördraget c) Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 63.3 b i EG-fördraget | a) Syftet är särskilt att främja en bättre integration av ekonomiska invandrare på arbetsmarknaden och införa rättvisa och tydliga regler och rättigheter för dem. En säker rättslig ställning för ekonomiska invandrare – där deras rättigheter både som arbetstagare och som medlemmar av värdlandets samhälle tydligt definieras och erkänns – kommer att skydda dem från exploatering och på så sätt öka deras bidrag till EU:s ekonomiska utveckling och tillväxt. b) Syftet är särskilt att ta fram inresetillståndsförfaranden som snabbt förmår att svara på den växlande efterfrågan på migrerande arbetskraft på arbetsmarknaden, dvs. som förmår att verksamt och snabbt fylla luckor i arbetsmarknaden, också i syfte att motverka konsekvenserna av de demografiska trenderna i EU. c) Ett effektivt bidrag till att åtgärda/minska problemet med anlitandet av tredjelandsmedborgare som olagligt vistas i landet för att samtidigt minska den olagliga invandringen och exploateringen av sådana arbetstagare. |

3. Meddelande om översynen av den inre marknaden | Ej lagstiftning: meddelande | I meddelandet om en agenda för EU-medborgarna efterlyses en framåtblickande översyn av den inre marknaden. Syftet är att utvärdera erfarenheterna från den inre marknaden efter 1992, att ringa in framgångar och brister och avgöra vilka åtgärder som behövs för att se till att den inre marknaden fortsatt lever upp till sin ekonomiska potential samt att se till att medborgarna reellt skördar fördelarna. Översynen bör utmynna i en tydlig och sammanhängande vision om den inre marknaden. Den bör ge tydliga politiska inriktningar för de kommande åren och vara ett användbart instrument för att återkoppla medborgarna till den inre marknaden. |

4. Kartläggning av den sociala verkligheten | Ej lagstiftning: rekommendation | Europeiska rådet betonade i juni 2006 vikten av en bättre förståelse av den komplicerade dynamiken i de sociala förändringarna av våra samhällen för att stärka EU:s agerande i förhållande till globaliseringen. Man bad därför kommissionen att kartlägga den sociala situationen i unionen, med särskild betoning på frågor som gäller tillgång och möjligheter. Kartläggningen skall undersöka de huvudsakliga drivkrafterna bakom den sociala omvandlingen i Europas samhällen. Den kommer att titta på hur dessa förändringar kan bedömas i förhållande till referensvärden för människors välbefinnande. Den kommer att försöka inleda en debatt om en del av de centrala faktorer som bidrar till människors välbefinnande – t.ex. ekonomiska utsikter, kvaliteten på arbetslivet, utmaningarna från det åldrande samhället, demografi och nya familjelivsmönster, fattigdom och ojämlikhet, hinder mot god hälsa och social rörlighet, brottslighet och asocialt beteende samt mångfald och mångkulturalism. Detta arbete med att utforska Europas sociala verklighet syftar till att skapa ett nytt samförstånd om de sociala utmaningar som européerna står inför. |

5. Förslag till ändring av rådets rambeslut om bekämpande av terrorism | Lagstiftningsförslag: beslut | Att ta fram effektiva lösningar i kampen mot propaganda för terrorism via olika medier. Att begränsa spridningen av expertis, särskilt vad gäller sprängmedel och bombtillverkning, för terrordåd. |

6. System för utsläppshandel. Förslag till ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG i dess ändrade lydelse | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 175.1 i EG-fördraget | Översyn av EU:s system för utsläppshandel och ändring av det nuvarande direktivet i syfte att förbättra funktionen och utvidga tillämpningsområdet för den tredje handelsperioden som inleds 2013 |

7. Meddelande "Pathways towards more Flexicurity: achieving better combinations of flexibility and security" | Ej lagstiftning: meddelande | Syftet med meddelandet är att undersöka flexicurity och hjälpa medlemsstaterna att före utgången av året anta ett antal gemensamma principer. Meddelandet kommer att belysa den nuvarande situationen angående flexicurity i medlemsstaterna och möjliga sätt att stärka flexicurity |

8. Meddelande "A European Strategy for Social Services of general Interest" | Ej lagstiftning: meddelande | På grundval av ytterligare samråd med medlemsstaterna (t.ex. den grupp på hög nivå som handhar hälsopolitiska frågor och kommittén för socialt skydd) och relevanta berörda parter kommer detta uppföljande meddelande att fastställa de ytterligare steg som måste tas för att utveckla ett mer systematiskt förhållningssätt vid tillämpningen av gemenskapens lagstiftning och principer inom området för sociala tjänster. |

9. Gemenskapsram för säkra och effektiva vårdtjänster | Lagstiftningsförslag Rättslig grund: artikel 95 i EG-fördraget | Det specifika målet är att fastställa en gemenskapsram för säkra, högkvalitativa och effektiva vårdtjänster för att - säkra patientsäkerheten oavsett var i gemenskapen vård ges, - ta itu med den osäkerhet när det gäller tillämpningen av gemenskapsrätten på vårdtjänster som skapar hinder för gränsöverskridande sjukvård, - och att förbättra vårdtjänsternas effektivitet och ändamålsenlighet i hela EU. |

10. Förslag till åtgärder för att stärka diplomatiskt och konsulärt skydd | Ej lagstiftning: meddelande | Förslaget blir en uppföljning på ett meddelande i detta ämne som antogs i slutet av 2006. Eftersom fler och fler EU-medborgare reser utomlands och, om de får problem, söker diplomatiskt eller konsulärt skydd är det inte godtagbart att det finns så lite information om deras rättigheter, och att göra medborgarna medvetna om sina grundläggande rättigheter till diplomatiskt och konsulärt skydd utanför EU. Andra mål är att införa gemensamma normer och gemensamma förfaranden bland medlemsstaterna när de bistår EU-medborgare utomlands. |

11. Vitbok om hälsostrategi | Ej lagstiftning: vitbok | Hälsostrategin syftar till att - sammanföra alla hälsoinitiativ för att förbättra säkerhet och främja hälsa, - skapa en policydagordning för centrala hälsoteman, - övervaka framstegen med målsättningar och indikatorer, - införa en genomförandemekanism samt gemenskapsinstrument. |

12. Meddelande om den förnyade strategin för marknadstillträde | Ej lagstiftning: meddelande | En anpassning av arbetsmetoderna inom strategin är nödvändig för att göra världsmarknaderna öppnare till förmån för såväl EU som tredjeländer. Det gäller här att använda sig av alla handelspolitiska instrument. Huvudmålen är att underlätta varu- och tjänsteexporten samt investeringarna, i synnerhet i framväxande ekonomier med hög tillväxtpotential och att undanröja det som hindrar tillträde till marknaderna samt hjälpa företag som verkar inom sektorer med mycket stark potential i syfte att dra av arbetsfördelning på världsmarknaden. |

13. Meddelande om en europeisk rymdpolitik, innehållande ett europeiskt rymdprogram | Ej lagstiftning: meddelande | Det övergripande målet är att tillsammans med medlemsstaterna arbeta fram en sammanhängande och allsidig europeisk rymdpolitik, som omfattar EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA), och som kopplar ihop användarnas behov på efterfrågesidan med rymdsystemens och rymdteknikens strategiska potential. Politiken kommer att inriktas mot ett utnyttjande av rymdteknik och rymdsystem till stöd för unionens ledande principer och mål. Den kommer att ge en politiska grundval för dessa organs samordning av sina nuvarande program under europeiska rymdprogrammets paraply. |

14. Meddelande om den framtida havspolitiken | Ej lagstiftning: meddelande | Som förutsågs i grönboken "Unionens framtida havspolitik", antagen av kommissionen i juni 2006, kommer meddelandet att sammanfatta resultaten från det samråd som följt på grönboken och dessutom dra politiska slutsatser och lägga fram vissa uppföljningsåtgärder som kan vidtas på kort sikt. |

15. Grönbok om transport i städer | Ej lagstiftning: grönbok | Grönboken kommer att utvärdera de fördelar som kan vinnas med en EU-policy gällande transport i städerna. Grönboken kommer också att ringa in problem/utmaningar och (möjliga) nya insatser inklusive "tidiga insatser" samt (möjliga) ansvarsområden. Den kommer att innehålla förslag till åtgärder där EU kan bidra med ett mervärde liksom en förteckning över frågor som behöver ytterligare samråd. |

16. Grönbok om klimatförändringen efter 2012 | Ej lagstiftning: grönbok | I grönboken kommer det att fastställas vilka områden som kräver insatser på gemenskapsnivå för att stödja EU:s anpassning till de allt större negativa effekterna av klimatförändringarna. Det flaggades för behovet att överväga åtgärder på EU-nivå i kommissionens meddelande ”Seger i kampen mot den globala klimatförändringen”. |

17. Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för vin *) | Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 37 i EG-fördraget | Reformen av den gemensamma marknadsorganisationen för vin syftar huvudsakligen till att att höja konkurrenskraften för EU:s vinproducenter, att skapa en vinpolitik som bedrivs utifrån tydliga och enkla regler som garanterar att utbudet motsvarar efterfrågan, och att skapa en vinpolitik som bevarar de bästa traditionerna i EU:s vinproduktion och förstärker landsbygdens sociala och miljömässiga förhållanden. Förslaget till rådets förordning lades fram i ett meddelande från kommissionen som fastställde riktlinjerna för lagstiftningen (KOM (2006) 319 slutlig, 22.6.2006). |

18. Försvarsinitiativ a) Meddelande om försvarsindustrier och marknader för försvarsmateriel b) Förslag till förordning om överföringar av försvarsindustriprodukter c) Förslag till direktiv om samordning av förfarandena för offentlig upphandling inom försvarssektorn | a) Ej lagstiftning: meddelande c) Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 95 i EG-fördraget c) Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 95 i EG-fördraget | Försvarsindustrierna har hittills hållits utanför den inre marknaden. Medlemsstaterna har behållit nationell kontroll över marknaderna för försvarsutrustning och relaterade industrier (på grundval av artikel 296 i EG-fördraget). Marknaderna är därför fragmenterade, vilket medför en liknande fragmentering av forskningsarbetet och den industriella basen. Eftersom det är en fragmentering av marknaden som utgör problemet går det sannolikt inte bara att lösa det på medlemsstatsnivå. Kommissionen vill stimulera den europeiska försvarssektorns konkurrenskraft och beakta denna sektors särskilda behov och särdrag genom att stärka EU-försvarsindustrins kommersiella status och vidareutveckla den så att den kan stödja den europeiska försvarspolitiken och medlemsstaternas uppgift att garantera sin nationella säkerhet. I synnerhet kommer det att medföra en synergi mellan militära och industriella behov när det gäller försvarsrelaterade produkter. Dessutom erkänns det allmänt att den stora fragmenteringen av försvarsmarknaden har hämmat effektiviteten i upphandlingsprocesserna och den inre marknadens funktion. Den omfattande användningen av det undantag som föreskrivs i artikel 296 i EG-fördraget är i detta sammanhang ett stort problem, eftersom det medför en tillämpning av icke samordnade nationella upphandlingsregler och olika upphandlingspraxis inom marknadssegment som de jure omfattas av gemenskapsreglerna. Allt detta minska insynen och öppenheten på försvarsmarknaden och bidrar i hög grad till den nuvarande fragmenteringen av marknaden. Kommissionen kommer före utgången av 2006 att anta ett tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i fördraget på försvarsupphandling. Kommissionen genomför parallellt en konsekvensbedömning för att bättra bedöma om ett eventuellt direktiv om försvarsupphandling skulle kunna göra nytta, genom att införa mer flexibla regler som är bättre lämpade till försvarsmarknadernas specifika karaktär. |

19. Utvidgningsinitiativ a) Strategidokument om utvidgningen b) Framstegsrapporter rörande Kroatien, Turkiet, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Serbien (inklusive Kosovo) och Montenegro. c) Lägesrapporter rörande Kroatien, Turkiet, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien (inklusive Kosovo). | a) Ej lagstiftning: meddelande b) Ej lagstiftning: arbetsdokument c) Lagstiftningsförslag: beslut Rättslig grund: artikel 310 i EG-fördraget | a) Strategidokumentet innehåller de viktigaste slutsatserna från lägesrapporterna och innehåller förslag till rekommendationer. b) I lägesrapporterna bedöms de framsteg som gjorts av Kroatien och Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien mot en anslutning, samt även de framsteg i genomförandet av stabiliserings- och associeringsprocessen som gjorts av Albanien Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien (inklusive Kosovo). c) I partnerskapen (partnerskap för anslutning eller europeiska partnerskap) bestäms för varje land vilka prioriteringar som skall uppfyllas på kort eller medellång sikt. De bygger på resultaten i lägesrapporterna. |

20. Initiativ som rör den europeiska grannskapspolitiken a) Meddelande om den europeiska grannskapspolitiken b) Samarbete vid Svarta havet c) Lägesrapporter om genomförandet av handlingsplanen med 11 partnerländer | a) Ej lagstiftning: meddelande b) Ej lagstiftning: arbetsdokument c) Ej lagstiftning: meddelande | a) Efter en debatt med rådet och Europaparlamentet och andra berörda parter, inklusive partnerländerna, kommer kommissionen under det tyska ordförandeskapet att lägga fram särskilda förslag för att stärka grannskapspolitiken t.ex. i form av djupare ekonomisk och handelsmässig integration, större rörlighet i EU för medborgare från de aktuella länderna samt en grannskapsinvesteringsfond. Kommissionen kommer att fastställa förslag till ersättningsöverenskommelser med Ukraina, Moldavien och Israel, vilkas handlingsplaner löper ut 2008. I meddelandet kommer man också att granska framstegen med genomförandet av befintliga handlingsplaner med 11 partnerländer (se punkt c nedan). b) Förslag till en utökad EU-närvaro inom samarbetet kring Svarta havet, vari ingår regionala grannskapspartner plus Ryssland och Turkiet, som ett viktigt bidrag till regional stabilitet och säkerhet. c) Översyn av 11 länders handlingsplaner samt utvärdering av framstegen mot de övergripande målen för den europeiska grannskapspolitiken |

21. Uppföljning av vitboken om EU:s kommunikationspolitik | Ej lagstiftning: meddelande | Det huvudsakliga politiska målet är att fastställa en dagordning för praktiska åtgärder av EU-institutionerna, medlemsstaterna och det civila samhället, som underbygger kommissionens åtagande att förbättra kontakten med medborgarna och konsolidera den demokratiska grunden för det europeiska projektet, inklusive utvecklandet av ett "offentligt europeiskt rum". De åtgärder som presenterats avspeglar förslagen som kom efter vitboken och det därpå följande offentliga samrådet, samt konferenser med berörda parter som hålls 2006 och 2007. Förslagen kommer att koncentreras på att fastställa gemensamma principer för kommunikationsrätten, att ge medborgarna egenmakt (medborgarutbildning), att samarbeta med medierna, att förbättra metoderna för analys och förståelse av allmänna opinioner, samt att utveckla partnerskap med alla centrala institutionella partner i medlemsstaterna för ett starkare medvetenhet om EU-dimensionen i de nationella politiska diskussionerna. |

PRIORITERADE INITIATIV

Benämning | Typ av förslag eller rättsakt | Tillämpningsområde och mål |

Initiativ gällande euroområdet: a) Konvergensrapport – 2007 b) Förslag till rådsbeslut c) Förslag till rådets förordning om omräkningskurserna mellan berörda medlemsstaters valutor och euron | a) Ej lagstiftning: meddelande b) Lagstiftningsförslag: beslut Rättslig grund: artikel 122.2 i EG-fördraget c) Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 123.5 i EG-fördraget | a) På begäran av en medlemsstat med undantag utarbetar kommissionen och ECB var för sig en konvergensrapport i enlighet med förfarandet i artikel 121.1 i EG-fördraget. Rapporterna undersöker i vad mån medlemsstaterna har uppnått en hög grad av varaktig konvergens på grundval av de fyra konvergenskriterierna. En bedömning görs även av i vilken utsträckning ländernas inhemska lagstiftning är förenlig med gemenskapsrätten. b) Om en eller flera medlemsstater bedöms uppfylla villkoren för att införa euron, upphäver rådet deras undantag. c) Om en eller fler av medlemsstaterna bedöms uppfylla villkoren för ett införande av euron fattar rådet beslut om omräkningskurser för de nya deltagarländerna i euroområdet |

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om stödordningen inom bomullssektorn, åtföljt av ett förslag till förordning om ändring av kapitel 10a i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003. | Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 37.2 i EG-fördraget och protokoll nr 4 om bomull, som utgör en bilaga till 1979 års anslutningsakt (i synnerhet punkt 6). | Den 7 september 2006 ogiltigförklarade EG-domstolen 2004 års bomullsreform eftersom beslutet om reformen inte beaktar alla relevanta faktorer, i synnerhet samtliga lönekostnader och lönsamheten hos bomullsrensningsföretag vilket domstolen ansåg vara nödvändigt för en bedömning av grödans lönsamhet. Nuvarande ordning kan fortsatt tillämpas fram till antagandet av en ny förordning. |

Vitbok om skadeståndsförfaranden vid överträdelser av EG:s konkurrensregler | Ej lagstiftning: vitbok | Vitboken kommer att innehålla förslag om en möjlig uppföljning till 2005 års grönbok som undersökte olika procedurmässiga och tekniska hinder i medlemsstaterna som hindrar företag och individer som förfördelats genom överträdelser av EG:s konkurrensregler från att väcka privat talan i syfte att få kompensation från den felande parten för förluster som uppstått. Huvudmålet är att säkra ett effektivt genomförande av ett utslag från EG-domstolen enligt vilket EG-fördragets fullständigt ändamålsenliga verkan skulle äventyras om enskilda personer inte kan yrka på skadestånd för förluster förorsakade genom beteenden som kan begränsa eller snedvrida konkurrensen, och att det finns en skyldighet att se till att effektiva medel finns så att man kan utöva sin skadeståndsrätt. |

Kommissionens meddelade om genomförandet av de nationella strategierna för miljövänlig offentlig upphandling på grundval av mål som uppställs för hela EU samt regelbunden övervakning och benchmarking. | Ej lagstiftning: meddelande | Att höja den politiska profilen genom att föreslå EU-omfattande mål för miljövänlig offentlig upphandling, Att utöka genomförandet genom att vägleda medlemsstaterna inför antagandet av nationella handlingsplaner om miljövänlig offentlig upphandling och genom att föreslå regelbunden benchmarking och övervakning av kommissionen och medlemsstaterna |

Vitbok om integreringen av marknaden för hypotekslån i EU | Ej lagstiftning: vitbok | Vitbok om hypotekslån med eventuella initiativ som kommissionen lägger fram för att främja en marknad för hypotekslån i EU. Den bygger på resultaten från det breda samråd som följde på grönboken om hypotekslån inom EU från 2005. |

Förslag till direktiv om samordningen av upphandlingsförfarandena för koncessioner | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artiklarna 47.2, 55 och 95 i EG-fördraget | Det offentliga samrådet om grönboken om offentlig-privata partnerskap och gemenskapslagstiftningen om offentlig upphandling och koncessioner visade att det finns en efterfrågan på en stabil, konsekvent rättslig ram för tilldelningen av koncessioner på EU-nivå. Trots koncessionernas ekonomiska betydelse finns det bara ett fåtal bestämmelser i EU-lagstiftningen som samordnar upphandlingsförfarandet för koncessioner på bygg- och anläggningsarbeten. Bortsett från dessa bestämmelser har de upphandlande organen fria händer att välja privat partner, även om de detta till trots måste garantera att fördragets principer och bestämmelser helt och hållet efterlevs. Tilldelningen av tjänstekoncessioner regleras uteslutande av principerna i EG-fördraget. En samordning på EU-nivå förefaller vara det bästa sättet att skapa den nödvändiga klarheten om rättsläget, samtidigt som man tillgodoser den flexibilitet som myndigheterna anser sig behöva och skapar lika villkor för de ekonomiska aktörerna. |

Europaparlamentets och rådets direktiv om flyttning utomlands av ett aktiebolags säte | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 251 i EG-fördraget | Utkastet till förslag innehåller en enkel ram som möjliggör flyttning av ett aktiebolags säte utan någon avveckling i ursprungsmedlemsstaten eller någon formell nybildning i den nya värdmedlemsstaten. Direktivet kommer att säkra kontinuiteten för företagen som juridiska personer. Det kommer också att innehålla särskilda bestämmelser om arbetstagarmedverkan. |

Förslag till direktiv om solvens i försäkringsföretag (Solvens II) *) | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artiklarna 47.2 och 55 i EG-fördraget | Försäkringsföretag står inför en ökande konkurrens, konvergens mellan finansiella sektorer och internationellt beroende. I linje med en liknande utveckling inom banksektorn och efter förändringar på internationell nivå inom solvens, riskhantering och redovisning syftar det nya solvenssystemet till att skydda försäkringstagare och förmånstagare. Det kommer dessutom att förbättra konkurrenskraften hos EU:s försäkringsgivare och få till stånd en bättre fördelning av kapitalresurserna utan att orsaka betydande snedvridningar på marknaden eller förhindra nytänkande i försäkringsbranschen. |

Förslag till an ändring av direktivet om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artiklarna 47.2 och 95 | Genom direktivet införs begreppet "fondföretagspass", som gör att en fond genom en enkel anmälan kan erbjudas -professionella investerare i alla EU:s jurisdiktioner när den väl auktoriserats i sitt hemland. De bestämmelser i direktivet som anger investeringsbegränsningar, informationskrav och annat som kännetecknar fondföretagen har utarbetats med tanke på att skydda investerarna. Det har visserligen uppstått en del problem i det praktiska genomförandet av fondföretagspasset men det har ändock banat väg för försäljningar över gränserna av investeringsfonder. Det har dock inte räckt att underlätta en konsolidering av branschen och stärka dess effektivitet. Målet med förslaget är att modernisera dagens rättsliga ram så att dess mål kan uppnås (marknadseffektivitet och investerarskydd) i ett sammanhang där strukturella förändringar omvandlar den miljö där sektorn för investeringsfonder verkar. Operativa mål: 1) Att undanröja hinder för integrationen av den europeiska fondmarkanden. 2) Att uppmuntra till besparingar på kostnadssidan på olika nivåer inom fondbranschens värdekedja och att se till att besparingarna vidarebeordras till investerarna. 3) Att ge investerarna en lämplig ram som gör att de kan fatta initierade investeringsbeslut. |

Kommissionens rekommendation om proportionaliteten mellan kapital och kontroll i företag i EU | Ej lagstiftning: rekommendation | Huvudsyftet är att ringa in de nuvarande avvikelserna från en proportionerlig fördelning av ägande och kontroll i företag som är börsnoterade inom EU samt att utvärdera deras ekonomiska betydelse och huruvida sådana avvikelser påverkar EU:s finansmarknader. Detta kommer att göra det möjligt för kommissionen att utvärdera huruvida den nuvarande ordningen för aktieägarnas rösträtter inom EU hindrar integrationen av EU:s finansmarknader, som är en nödvändig förutsättning om man vill maximera utbytet av utvidgningen för EU:s alla medlemsstater. |

Meddelande om andra momssatser än standardsatserna | Ej lagstiftning: meddelande | Kommissionen avser att använda resultaten i en studie från en oberoende tankesmedja till - utvärderingen av den nuvarande situationen i det utvidgade EU-25, särskilt vad gäller nya jobb, ekonomisk tillväxt och den inre marknadens funktion, - diskussionen om nödvändigheten av och/eller möjligheten till nya förslag i fråga om sänkta momsnivåer. Alla förslag bör vara inriktade på att öka överensstämmelsen i tillämpningen av momssatserna i EU och dessas bidrag till att få den inre marknaden att fungera som avsett och på att förenlighet skall finnas med de politiska målen. Ett förtydligande av tillämpningsområdet för de sänkta momssatserna kommer att undanröja osäkerheten bland företagen och medborgarna. |

Förslag till rådets direktiv om modernisering av momsbestämmelser för finansiella tjänster inklusive försäkringar *) | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 93 i EG-fördraget | De nuvarande bestämmelserna är föråldrade och behöver åtminstone moderniseras. Den övergripande rättsliga ramen och regelverket där branschen verkar, håller inte jämn takt med branschens utveckling och står i strid med ansatserna till vertikal integration. Företagen förhindras alltså från att ytterligare finslipa sina ekonomiska och rättsliga strukturer för att öka sin konkurrenskraft. Förändringarna bör inriktas på att modernisera reglerna och se till att de stämmer överens med de fastställda politiska målen samt att minska behovet av att söka klarhet genom rättstvister. |

Fjärde rapporten om ekonomisk och social sammanhållning | Ej lagstiftning: rekommendation | Rapport till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om framsteg som gjorts mot ekonomisk och social sammanhållning och hur EU och medlemsstaterna samt strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, EIB och övriga finansieringsorgan bidragit till detta (artikel 159 i EG-fördraget och artikel 45 i förordning (EG) nr 1260/1999). |

Meddelande "Delivering the Lisbon Agenda on the ground: Cohesion Policy's programmes 2007-2013" | Ej lagstiftning: meddelande | Detta meddelande syftar till att utvärdera i vilken grad de nya sammanhållningspolitiska programmen 2007–2013 kommer att stötta genomförandet av den förnyade Lissabonagendan (bl.a. resultaten av öronmärkningen av medel samt de ökade anslagen till innovation). |

Meddelande och förslag till rådets förordning om intensifierad kamp mot illegalt, orapporterat och oreglerat fiske | Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 37 i EG-fördraget | Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske utgör ett stort hot över hela världen mot fiskebeståndens hållbarhet och den biologiska mångfalden i marina miljöer. Det förorsakar även betydande skador för kustbygderna och för fiskare som fiskar lagligt. FAO:s handlingsplan från 2001 avspeglar det samförstånd som finns i världssamfundet om att alla lämpliga medel bör användas för att ta itu med denna typ av fiske. Efter Europeiska gemenskapens antagande av handlingsplan 2002 måste en ny strategi utarbetas, där man inventerar vad som redan uppnåtts och ringar in vilka nya insatser som krävs. |

Meddelande om en politik för att gradvis upphöra med att kasta fisk överbord inom europeiskt fiske | Ej lagstiftning: meddelande | Syftet är att minska slöseriet inom fisket och öka hållbarheten för fisket genom att man upphör med att kasta fisk överbord och minskar bifångsterna. |

Kommissionens meddelande om vattenbrist och torka | Ej lagstiftning: meddelande | Detta är resultatet av en begäran som gjordes den 9 mars 2006 i rådet (miljö) av ett antal medlemsstater om EU-insatser gällande vattenbrist och torka. Kommissionen lade fram en första informationsnot till rådet (miljö) i juni 2006 där man åtog sig att överväga hur man på EU-nivå ytterligare kan ta itu med frågor gällande vattenbrist och torka på basis av en grundlig bedömning. |

Handlingsplan om hållbar produktion och konsumtion | Ej lagstiftning: handlingsplan | Europeiska rådet begär att kommissionen skall ta fram en EU-handlingsplan om hållbar produktion och konsumtion senast 2007 i sammanhang av EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling från i juni 2006. Målet är att främja en hållbar konsumtion och produktion genom att inrikta sig på en social och ekonomisk utveckling som inte överstiger gränsen för vad ekosystemen klarar av och genom att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. |

Lagstiftningsförslag till reglering i fråga om kolfällor och geologisk lagring av kol | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 175 i EG-fördraget | Kolfällor och lagring av kol är en ny teknik som skulle kunna bidra avsevärt till minskningen av koldioxidutsläppen, både i EU och globalt. EU:s miljöregelverk behöver anpassas till denna teknik för att undanröja obefogade hinder genom fastställande av en rättlig ram för kolfällor och lagring av kol i EU i syfte att säkra klarheten angående rättsläget för investerare i hela EU och att handskas med nya miljörisker. |

Vitbok: "Towards a European Climate Change Adaptation Programme" | Ej lagstiftning: vitbok | Utarbeta en vitbok med titeln Towards a European Climate Adaptation Programme och samtidigt beakta reaktionerna vid samrådet om grönboken om anpassning (som skall offentliggöras i slutet av 2006) samt förteckna särskilda anpassningsåtgärder som skall vidtas av kommissionen. |

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning rörande motorfordon som använder flytande väte eller komprimerat gasformigt väte | Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 95 i EG-fördraget | Denna förordning fastställer kraven för typgodkännandet av vätesystem och vätekomponenter för motorfordon av kategori M och N. Det omfattar också kraven gällande installation av särskilda komponenter eller system i dessa fordon. Huvudsyftet är att säkerställa att den inre marknaden för vätedrivna motorfordon fungerar ordentligt samtidigt som man skapar en hög grad av allmän säkerhet och en hög grad av miljöskydd. |

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om typgodkännande av tunga fordon och motorer med avseende på deras utsläpp (Euro VI-förslag) (*) | Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 95 i EG-fördraget | Förslaget kommer att vara tillämpligt på tunga fordon. Huvudsyftet med förslaget är att fastställa Euro VI-gränserna för förorenande utsläpp. Detta är primärt ett mål för den inre marknaden som är nära kopplat till miljöskyddsmålet. |

Lagstiftningsinitiativ för att minska koldioxidutsläpp från lätta fordon | Lagstiftningsförslag: Rättslig grund: artikel 175 i EG-fördraget | Tillämpningsområde: Minskning av genomsnittliga koldioxidutsläpp och förbättringar av bränsleeffektiviteten för personbilar (M1) och lätta lastbilar (N1) som säljs i EU25. Syfte: Typ av instrument samt mål kommer att fastställas under beaktande av: De framsteg som görs av bilindustrin enligt de nuvarande frivilliga överenskommelserna om att nå 140 g CO2/km 2008/2009. Gemenskapens mål på 120 g CO2/km senast 2012. Det konsekventa och allsidiga tillvägagångssättet i fråga om koldioxidminskningar (som skall skisseras i kommissionens meddelande i slutet av 2006). |

Ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 175 i EG-fördraget | Att fastställa nationella utsläppstak (kton/år) som skall följas av medlemsstaterna senast 2020 för SO2, NOx, VOC, NH3 och primära partiklar (PM2.5). Att i förhållande till läget år 2000 rädda omkring 1,71 miljoner levnadsår som annars förloras p.g.a. partikelexponering och att minska den akuta mortaliteten p.g.a. ozonexponering med 2 200. Försurnings- och övergödningshotet mot naturen skall minskas med 55 % jämfört med vad som är tekniskt möjligt. I förhållande till utsläppsnivåerna år 2000 måste SO2-utsläppen sänkas med omkring 82 %, NOx-utsläppen med omkring 60 %, flyktiga organiska ämnen med omkring 51 %, ammoniak med omkring 27 % och de primära partiklarna (PM2.5) med omkring 59 %. |

Översyn av befintlig lagstiftning om industriutsläpp (*) | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 175 i EG-fördraget | Gemenskapens gällande rättsliga ram för regleringen av industriutsläpp är komplicerad och innefattar följande centrala lagstiftningsdelar: Direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (96/61/EG) och flera sektorsdirektiv, nämligen direktivet om stora förbränningsanläggningar (2001/80/EG), om förbränning av avfall (2000/76/EG) och direktivet om utsläpp av lösningsmedel (1999/13/EG). Den ömsesidiga påverkan mellan dessa instrument ger upphov till en del frågor, exempelvis vad gäller harmoniseringen av tillämpningsområdena, konsekvensen i definitionerna, växelverkan mellan operativa krav samt medlemsstaternas övervakning och rapportering. Det generella målet för översynen är att utvärdera tillämpningsområdet för att förbättra funktionen hos den nuvarande rättsliga ramen för industriutsläpp och den ömsesidiga påverkan mellan olika lagstiftning utan att byter ut underliggande principer och ambitionsnivå i den nuvarande rättsliga ramen. Syftet är närmare bestämt 1. att förtydliga vissa rättsliga och tekniska frågor under beaktande av resultatet från de temainriktade strategierna, 2. att utvärdera olika sätt att strömlinjeforma nuvarande lagstiftning om industriutsläpp för att göra den miljövänligare, 3. att utvärdera användningen av marknadsbaserade instrument eller andra instrument för att stärka genomförandet av nuvarande lagstiftning och att främja innovation. |

Kommissionens meddelande om genomförandet och tillämpningen av EG:s miljölagstiftning | Ej lagstiftning: meddelande | Det finns ett behov att sammanföra alla olika tillvägagångssätt för att förbättra genomförandet av miljölagstiftningen i medlemsstaterna. Detta initiativ välkomnades varmt vid konferensen för Europaparlamentets utskottsordföranden i deras rapport om den årliga politiska strategin 2007 |

Vitbok om kost | Ej lagstiftning: vitbok | Detta dokument kommer att fastställa en koststrategi på EU-nivå. Målen kommer att vara att främja hälsosamma livsstilar (god diet och mer fysisk aktivitet) för att stoppa den ökande förekomsten av överviktighet och fetma samt kroniska tillstånd som övervikt förorsakar (t.ex. diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancertyper etc.). Strategin kommer att innehålla mångsidiga tillvägagångssätt för att förbättra livsstilar och främja partnerskapssamarbete i genomförandet av åtgärderna. Strategin kommer att utgå ifrån redan befintliga mekanismer, t.ex. den europeiska handlingsplattformen för kost och fysisk aktivitet som främjar utbyte och samordning mellan berörda parter. Gemenskapsåtgärden på detta område är också viktig för sammanhållningen av den inre marknaden eftersom åtgärder på detta område kan påverka den fria rörligheten för livsmedel. |

Meddelande "Working together to improve security: Public Private Partnerships in the field of European Security" | Ej lagstiftning: meddelande | Meddelandet kommer att innehålla ett allmänt program för offentlig-privat samarbete på säkerhetsområdet, inklusive frågor om säkerhetsforskning, kamp mot terrorism och brottlighet, förbättrade gränskontroller och handläggning av visumansökningar samt skydd av personuppgifter. |

Meddelande "EU Action Plan for the enhancement of the security of explosives and firearms" | Ej lagstiftning: meddelande | Stimulera debatten och dialogen med alla aktörer som sysslar med sprängmedelssäkerhet (experter från Europol och lägescentralen, nationella experter från medlemsstaterna, kommissionen och rådets arbetsgrupp rörande terrorism) som kommer att beaktas i förberedelserna för EU:s handlingsplan för en förbättring av säkerheten i fråga om sprängämnen och skjutvapen. |

Meddelande om bekämpning av IT-brottslighet | Ej lagstiftning: meddelande | IT-brottsligheten är ett område där det finns ett trängande behov av samordnade åtgärder på EU-nivå. I rådets och kommissionens handlingsplan som skall genomföra Haagprogrammet om stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen aviseras att ett meddelande om IT-brottslighet skall antas 2006. Under mellantiden har beslut fattats att lägga fram två separata meddelanden, ett som handlar om förebyggande åtgärder och ett annat om straffrättsliga åtgärder. I det sistnämnda planerade meddelandet om IT-brottslighet bör man fastställa den framtida metoden för bekämpning av IT-brottslighet i hela EU. |

Meddelande om djurhälsostrategin 2007-2013 | Ej lagstiftning: meddelande | Syftet med förslaget är följande: -Att presentera gemenskapens djurhälsopolitik. -Att presentera tydliga mål som avspeglar konsumenternas prioriteringar. -Att uppskatta budgetkonsekvenserna (gemenskapens budgetplan 2007-2013). -Att se till att det finns ett sammanhang mellan djurhälsopolitiken och EU:s övriga politikområden och internationella överenskommelser (SPS). -Att minimera den administrativ bördan. -Att ge djurhälsopolitiken en tillräcklig budget och ett adekvat finansiellt instrument. |

Förordning nr 1774/2002 om animaliska biprodukter | Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 152 i EG-fördraget och artikel 35 i förordning nr 1774/2002 | Huvudsyftet är att se över hälsoreglerna för animaliska biprodukter under beaktande av erfarenheterna från tillämpningen av förordning (EG) nr 1774/2002. Att undanröja oproportionella bestämmelser och klargöra förordningens omfattning skulle leda till en tydlig text, vilket gör åtgärderna effektivare och mer verkningsfulla. Översynen kommer att minska onödiga bördor och negativa effekter och öka fördelarna genom att förenkla administrativa förfaranden och undvika dubbelarbete för de nationella myndigheterna och aktörerna. |

Meddelande om organdonation och transplantation | Ej lagstiftning: meddelande | Organtransplantation är i dag en vanlig medicinsk behandlingsmetod. Transplantation är i många fall den enda behandlingen vid organsvikt. Ingreppet är varken riskfritt för donatorn eller mottagaren. Kommissionen har enligt artikel 152 i Amsterdamfördraget rätt att vidta nödvändiga åtgärder för att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsnormer när det gäller organ. Organtransplantation är ett mycket komplicerat område som endast kan bli föremål för åtgärder om alla faktorer beaktas. |

Kommissionens meddelande om uppföljningen av grönboken "Adapting labour Law for ensuring flexibilitet and security for all" | Ej lagstiftning: meddelande | En uppföljning av kommissionen på det offentliga samråd som igångsattes genom 2006 års grönbok om arbetsrättens framtid. Den kommer att sammanfatta resultaten från det offentliga samrådet och skissera inriktningen på arbetet som kan leda till lagstiftningsinitiativ eller initiativ utan lagstiftning. |

Ändring av direktiv 88/378/EEG avseende leksakers säkerhet (*) | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 95 i EG-fördraget | De viktigaste politiska målen är att förenkla den gällande lagstiftningen, förbättra leksakers säkerhet genom att förtydliga väsentliga säkerhetskrav, samt att förbättra hur den inre marknaden fungerar genom att skapa förutsättningar för en gemensam marknadsövervakningsstrategi för de nationella myndigheterna vid genomförandet av den gällande lagstiftningen. |

Rambeslut (eller beslut) om skydd av vittnen och enskilda som samarbetar med rättsväsendet | Lagstiftningsförslag: beslut Rättslig grund: artikel 31.10 i EG-fördraget och artikel 61 i EG-fördraget | Inom vissa områden av brottsligheten, t.ex. organiserad brottslighet och terrorism, finns det en ökande risk att vittnen kan råka ut för hotelser. Alla har en medborgerlig plikt att avge sanningsenliga vittnesmål om rättsväsendet så begär, men vittnena bör få ett större erkännande vad gäller deras rättigheter och behov, bl.a. rätten att slippa otillbörlig påverkan eller att utsättas för personliga risker. Medlemsstaterna har skyldighet att skydda vittnen mot sådan påverkan genom särskilda skyddsåtgärder som effektivt skall garantera deras säkerhet. |

Erasmus Mundus II: Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land | Lagstiftningsförslag: beslut Rättslig grund: artikel 149 i EG-fördraget | Det övergripande syftet är att främja samarbete med tredjeländer och partner som sysslar med mänsklig och social utveckling genom ett internationellt stipendiesystem som gör europeisk högre utbildning mer attraktiv globalt och gynnar dess närvaro på den internationella arenan för högre utbildning samt uppmuntrar till kvalitetsförbättringar inom den högre utbildningen och till att interkulturell förståelse främjas genom samarbete med tredjeländer. |

Meddelande "European Research Area – New horizons and further steps" | Ej lagstiftning: meddelande | I och med detta meddelande igångsätts ett större initiativ inom det europeiska området för forskningsverksamhet. En inventering kommer att göras över framsteg som gjorts mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet sedan detta bildades 2000, varvid framgångar och misslyckanden kommer att utvärderas, nya idéer utforskas och den senaste utvecklingen, t.ex. Europeiska forskningsrådet, beaktas osv. samt nya eventuella konkreta åtgärder definieras. Meddelandet kommer att läggas fram för rådet, Europaparlamentet och allmänheten för debatt och syftet är att presentera förslag till konkreta initiativ i ett andra meddelande 2008 i samband med revideringen av budgetplanen samt att bana väg för åttonde ramprogrammet. |

Meddelande om halvtidsöversynen av strategin för biovetenskap och bioteknik | Ej lagstiftning: meddelande | Det finns ett behov av att ställa om fokus och att koncentrera åtgärderna på frågor som är a) relevanta och b) där gemensamma insatser kan få verklig betydelse. Därtill bör man överväga om man skall föreskriva konkreta delresultat för åtgärderna, vilket gör det möjligt att övervaka och utvärdera av den nuvarande strategin grundligare de kommande åren och understödja diskussionerna om eventuella initiativ för perioden efter 2010. Denna översyn kommer att underbyggas av en studie om utmaningarna, konsekvenserna och möjligheterna för biotekniken i Europa som kommer att utarbetas av Gemensamma forskningscentret i april 2007 (Bio4EU). |

Meddelande om halvtidsöversynen av genomförandet av den sociala dagordningen (2005-2010) | Ej lagstiftning: meddelande | Detta meddelande kommer att syfta mot att inventera genomförandet av den sociala dagordningen, i synnerhet i vilken utsträckning den har bidragit till förverkligandet av EU:s sociala mål att skaffa fram fler och bättre arbeten och att erbjuda lika möjligheter åt alla. Mot bakgrund av denna bedömning kommer kommissionen att föreslå en ny dagordning för tillgänglighet och solidaritet och vid behov avisera om en omorientering av prioriteringarna på sysselsättningsområdet och det sociala området samt ange vägar att förbättra styrelseformerna och dagordningens genomförande under de kommande åren. |

Strategisk energiteknisk plan | Ej lagstiftning: meddelande | Den strategiska energitekniska planen bör hjälpa till att påskynda utvecklingen av lovande energiteknik och att skapa förutsättningarna för att föra ut sådan teknik på marknaden. |

Nya lagstiftningsförslag om ändring av den rättsliga ramen för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation (*) | Lagstiftningsförslag: direktiv Rättslig grund: artikel 95 i EG-fördraget | Huvudsyftet med lagstiftningsförslagen är att förbättra den nuvarande ramens kapacitet att uppnå de ursprungliga målen genom att föreslå anpassningar som beaktar redan vunna erfarenheter och förväntade framtida marknadsmässiga och tekniska förändringar. Det yttersta syftet är att skapa en konkurrensutsatt inre marknad för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation i EU med motsvarande fördelar för medborgarna. |

Grönbok om samhällsomfattande tjänster inom området elektronisk kommunikation | Ej lagstiftning: grönbok | I meddelandet om översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster av den 29 juni 2006 (KOM(2006) 334) föreslogs endast smärre ändringar av direktivet om samhällsomfattande tjänster (2002/22/EG). Man aviserade att kommissionen skall offentliggöra en grönbok om samhällsomfattande tjänster 2007 som blir startskottet för en omfattande offentlig debatt om vilken roll samhällsomfattande tjänster har och vad begreppet betyder på 2000-talet. Grönboken skulle kunna leda till lagstiftningsförslag 2008 (i linje med den tidtabell som fastställts i artikel 15.1 i direktivet om samhällsomfattande tjänster). |

En europeisk strategi för e-integration | Ej lagstiftning: meddelande | I en ministerförklaring om e-integration i Riga 2006 uppmanade medlemsstaterna kommissionen att år 2007 presentera en sammanhängande syn på e-integration inom ramen för i2010. I meddelandet kommer kommissionen att redogöra för sina aktiviteter i fråga om informationssamhällets medborgardimension. Kommissionen kommer att föreslå en strategi för e-integration som accentuerar nya möjligheter för socialt missgynnade personer och för eftersatta områden i syfte att bidra till ekonomisk, naturlig och territoriell sammanhållning. |

Meddelande om en förstärkning av mobil TV på den inre marknaden | Ej lagstiftning: meddelande | Mobil-TV kommer att erbjuda nya och spännande tjänster som t.ex. direktsänd TV, pausfunktion i direktsändning liksom sändning av beställt material. Detta är en verklig möjlighet för Europa. Mobil TV:s kombination av mobilitet och individanpassad konsumtion på beställning kommer att kunna motsvara konsumenternas ökade vilja att få ett större urval och mer individuell behandling. Detta meddelande syftar därför till att stödja införandet och utnyttjande av mobil-TV i hela EU genom att rikta in sig på tre huvudfrågor: i) Att säkra att ett tillräckligt harmoniserat spektrum finns tillgängligt. ii) Tekniska aspekter och standardisering. iii) Att bidra till en reglerad situation som är som främjar investeringar och innovation inom sektorn. |

Meddelande om ett järnvägsnät för gods | Ej lagstiftning: meddelande | Godstransport via järnväg kommer inte att fortsätta utvecklas annat än om den effektiviseras och om den erbjuder bättre kvalitet på servicen. Även om de nu öppnade marknaderna gynnar dynamiken behövs andra åtgärder för att än mer stimulera sektorn. I meddelandet avser kommissionen att presentera en handlingsplan som skall underlätta utvecklingen av ett godstransportnät som på lång sikt skulle kunna utmynna i att ett verkligt godsnät kan växa fram. |

Handlingsplan för godslogistik | Ej lagstiftning: meddelande | Detta meddelande kommer att innehålla en förteckning över de åtgärder som anses nödvändiga för att främja en bättre användning av transportinfrastrukturen och bättre logistik i Europa. Ett antal åtgärder kommer att behövas både i form av icke-bindade regler och lagstiftning. Dessa åtgärder skulle kunna inkludera att man tar itu med flaskhalsar i godslogistiken, utvecklar IKT-kompaibilitet, förbättrar samordning och ömsesidigt erkännande av logistikutbildning etc. Det utgör en uppföljning av meddelandet om godstransportlogistik från juni 2006 som igångsatte ett brett samråd i ämnet. |

Meddelande om genomförandet av the handlingsprogrammet NAIADES om transport på inre vattenvägar | Ej lagstiftning: meddelande | Detta meddelande kommer att ta upp framstegen med handlingsprogrammet NAIADES som antogs av kommissionen i januari 2006. Handlingsprogrammet innehåller åtgärder på EU-nivå liksom på nationell och regional nivå. Meddelandet kommer att analysera vad som uppnåtts I fråga om dessa åtgärder. Det tar också itu med frågan om rättsliga och finansiella ramvillkor som behövs för att stödja utvecklingen av transporter på inre vattenvägar. |

Meddelande om en europeiska hamnpolitik | Ej lagstiftning: meddelande | Meddelandet kommer att ange huvuddragen i resultaten från samrådet med de berörda parterna och möjliga åtgärder som skall föreslås. Sex samrådssammankomster med berörda parter planeras för perioden november 2006–maj 2007. Frågor som skall diskuteras är bl.a. relationer med tjänsteleverantörer (rättvis konkurrens, koncessioner, hamnmyndigheternas ställning), driftsinterna flaskhalsar i hamnarna (godshantering och kapacitet, teknisk-nautiska tjänster), hållbar utveckling av hamnkapacitet och miljöfrågor, allmänna transportpolitiska frågor, samarbete mellan hamnar, finansiering av hamnar (statligt stöd, insyn vad gäller redovisning och hamnarnas ekonomiska oberoende), flaskhalsar utanför hamnarna (inlandsförbindelser, tull, logistik), konkurrens från hamnar utanför EU, förebyggande beteende inom hamnsektorn samt positiv image för hamnarna. |

Lagstiftningsförslag om gränsöverskridande verkställighet av påföljder på vägsäkerhetsområdet | Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artiklarna 71 och 156 i EG-fördraget | I kommissionens rekommendation om efterlevnadskontroller inom trafiksäkerhetsområdet (2004/345/EG) har kommissionen åtagit sig att lämna ett förslag till ett direktiv som bidrar till att målet på en 50-procentig minskning av antalet dödsfall på vägarna uppnås till 2010. Efterlevnadskontrollen spelar en central roll när det gäller att få ner antalet olyckor. Utan insatser på EU-nivå verkställs dock påföljderna inte för personer som begår trafikförseelse men som bor i andra länder. Förslaget under behandling skulle huvudsakligen koncentreras på ett införande av ett system för gränsöverskridande verkställighet som ser till att överträdelser som skett i en medlemsstat av förare från en annan medlemsstat kan följas upp. |

Meddelande om komplementaritet, arbetsfördelning och höjt bistånd | Ej lagstiftning: meddelande | EU har åtagit sig att öka omfattningen på sitt stöd (både gemenskapsmedel och bilaterala medel) parallellt med den aviserade höjningen av dess biståndsnivåer. Med anledning av detta har EU antagit en handlingsplan om effektivitet i biståndet som är förenad med nio resultatkrav som skall vara uppnådda före 2010. Ett av resultatkraven är att ta itu med överlappningar, luckor och brist på synergi mellan EU-givare, vilket hämmar effekterna av EU-biståndet och ger upphov till onödiga transaktionskostnader. Detta meddelande är slutprodukten av en strukturerad process med medlemsstaterna som syftar till att fastställa operativa principer för arbetsfördelningen. Det kommer också att innehålla material om hur man strategiskt kan utnyttja medfinansiering för att stödja genomförandet av dessa principer. |

Grönbok om fastställandet av den andra fasen av det gemensamma europeiska asylsystemet | Ej lagstiftning: grönbok | Stimulera debatt till och dialog med samtliga berörda parter som sysslar med asylpolitik, som kommer att beaktas vid föreberedelserna av det andra stadiets rättsinstrument som skall föreslås av kommissionen i syfte att komplettera den gemensamma europeiska asylpolitiken senast 2010. |

Meddelande om resultaten från det offentliga samrådet om grönboken om handelsskydd | Ej lagstiftning: meddelande | Detta meddelande kommer innehålla slutsatser som dragits i ljuset av det offentliga samrådet om grönboken om handelspolitiska skyddsåtgärder som aviserades i meddelandet Europa i världen. På basis av åsikter som kommit in från berörda aktörer, myndigheter och övriga parter kommer meddelandet att fastställa huvudslutsatserna och uppföljningsåtgärderna. |

Rådets förordning om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner – andra delen av det allmänna preferenssystem för 2009-2011 | Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 133 i EG-fördraget | Genomförandet av den andra delen (perioden 2009–2011) av gemenskapens allmänna preferenssystem, i överensstämmelse med riktlinjerna för tioårsperioden, med en optimering av förutsättningarna för varor från utvecklingsländer att få tillträde till EU-marknaden. |

Meddelande om en inventering av relationerna mellan EU och Afrika | Ej lagstiftning: meddelande | Kommissionen kommer att utarbeta ett meddelande som på nytt granskar läget i relationerna mellan EU och Afrika (inklusive EU:s strategi för Afrika och den gemensamma EU-Afrika-strategin). |

Att komma åt transregionala säkerhetshot genom stabilitetsinstrumentet | Ej lagstiftning: meddelande | Inför godkännandet av stabilitetsinstrument kommer meddelandet att inventera EU:s bistånd som inriktats på att dämpa och förhindra säkerhetshot och föra fram förslag om förbättrad effektivitet och sammanhållning i EU:s externa bistånd på områden som är relaterade till säkerhetspolitiken. Meddelandet kommer att ange sätt att komplettera insatserna på nationella och regionala nivåer med en särskild aktionsram för utmaningar av global eller transregional karaktär. Meddelandet skall följa upp tidigare kommissionsinitiativ (t.ex. konfliktförebyggande arbete, kommissionens meddelande om den yttre dimensionen av frihet, säkerhet och rättvisa, kommissionens meddelande om reformen av säkerhetssystemet etc.) |

Övergripande avtal med ASEAN-länderna | Lagstiftningsförslag: beslut Rättslig grund: artikel 181 i EG-fördraget | Förslag till beslut om ramavtal om för partnerskap och samarbete med Singapore, Thailand, Indonesien (första halvåret), Malaysia och Filippinerna (andra halvåret). Förslag till förhandlingsdirektiv för ramavtal för partnerskap och samarbete med Vietnam, Kambodja och Laos (första halvåret). Förslag till förhandlingsdirektiv för biträdande av ASEAN-fördraget om vänskap och samarbete. |

Mänskliga rättigheter och demokrati | Ej lagstiftning: meddelande | Meddelande om de allmänna riktlinjerna som kommer att inspirera främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter på basis av det framtida europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. |

Förordning om ändring av förordning (EG) 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar | Lagstiftningsförslag: förordning Rättslig grund: artikel 255 i EG-fördraget | Syftet med den föreslagna förordningen är att förbättra förordning nr 1049/2001 genom att beakta de erfarenheter som vunnits genom dess genomförande, den rättspraxis som utvecklats under de senaste åren samt resultaten från det offentliga samråd som skall hållas i slutet av 2006. |

Vitbok om kommunikation: operativa förslag | Ej lagstiftning: vitbok | De operativa förslagen skall definiera konkreta handlingsplaner med finansiella åtgärder på basis av de förslag som anges i slutrapport om uppföljningen av vitboken om följande frågor: - Definiera gemensamma principer: Ett nytt institutionellt instrument för kommunikation. - Att ge medborgarna egenmakt – Europeiska mötesplatser. - Arbeta med media och ny teknik. - Förstå den europeiska opinionen. - Arbeta tillsammans: mot ett nytt partnerskap kring EU-kommunikation |

(60 initiativ) *) initiativ som också innebär en förenkling

FÖRENKLINGSINITIATIV

Benämning | Typ av förenklingsåtgärd | Tillämpningsområde och mål |

Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för vin | Ändring | Reformen av den gemensamma marknadsorganisationen för vin syftar huvudsakligen till att • att höja konkurrenskraften för EU:s vinproducenter, • att skapa en vinpolitik som bedrivs utifrån tydliga och enkla regler som garanterar att utbudet motsvarar efterfrågan. och • att skapa en vinpolitik som bevarar de bästa traditionerna i EU:s vinproduktion och förstärker landsbygdens sociala och miljömässiga struktur. Förslaget till rådets förordning lades fram i ett meddelande från kommissionen som fastställde riktlinjerna för lagstiftningen (KOM (2006) 319 slutlig, 22.6.2006). |

Rapport om tvärvillkor och relevanta lagstiftningsförslag för direktstödsordningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken | Ändring | Rapport med lämpliga lagstiftningsförslag gällande införandet av mekanismerna för tvärvillkor i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd. |

Rådets förordning om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter | Omarbetning | Syftet med detta initiativ är att fastställa villkoren, förfarandena samt kontrollerna i fråga om medfinansiering av informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder gällande jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland. Initiativet kommer att består i en minskning av de nuvarande fyra förordningarna gällande säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter (två rådsförordningar och två kommissionsförordningar) till två förordningar (en rådsförordning och en kommissionsförordning). |

Ändring av reglerna för ansökningar om exportlicenser | Ändring | Ett nytt utkast till artikel 25 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 som tydliggör att (av effektivitetsskäl) de elektroniska versionerna av de licenser som avses i artikel 19 kan lämnas in till det utfärdande organet istället för till importören/exportören. |

Kommissionens förordning nr 800/1999 om bevis på import för differentierade exportbidrag | Ändring | För utbetalning av differentierade exportbidrag måste exportörerna lämna in ett exemplar av importtullhandlingen från berört tredjeland, som styrker att produkterna har importerats för inhemsk användning och att alla importtullar har betalats. I vissa tredjeländer kan sådana bevis bara fås till orimliga kostnader och de existerar inte i frizoner. |

Kommissionens förordning (EG) nr 917/2004 om insatser på biodlingsområdet | Ändring | Målet är att ge medlemsstaterna större flexibilitet när det gäller anpassning av anslagen, vilket gör det möjligt att förbättra förverkligandet av programmet och dra nytta av produktions- och marknadsföringsvillkoren inom denna sektorn. Oberoende åtgärd av kommissionen |

Kommissionens förordning (EG) nr 2808/98 och genomförandereglerna i förordning (EG) nr 2799/98 (avgörande händelserna och växelkurser) | Ändring | Förslaget gäller harmoniseringen av "avgörande händelser" och växelkurser i olika sektorer inom den gemensamma jordbrukspolitiken, avseende belopp, priser och stöd som skall omräknas till euro eller till någon medlemsstats nationella valuta. Man överväger att upphäva vissa sektorsbestämmelser och att ändra förordning (EG) nr 2808/98 så att en enda växelkurs kan användas istället för genomsnittliga satser för beloppen. Oberoende åtgärd av kommissionen |

Förenkling av standardmässiga periodiska jordbruksinstrumenten | Ändring | Målet är att ersätta sektorsspecifika bestämmelser med övergripande bestämmelser och förenkla förvaltningsmekanismerna genom att ändra de periodiska jordbruksinstrumenten för: - Fördelningen av kvantiteterna för importtullkvoter. - Anbudsförfaranden för exportbidrag. - Anbudsförfaranden för offentlig lagring. - Fastställande av exportbidrag (inkluderar efterlevnaden av WTO-åtaganden). Oberoende åtgärd av kommissionen |

Övergripande regler för privata lagring av jordbruksprodukter | Ändring | Syftet är att ersätta sektorsspecifika bestämmelser med övergripande bestämmelser och förenkla förvaltningsmekanismerna för privat lagring av jordbruksprodukter. Enligt planerna skall en rättslig översyn ske av de nuvarande sektorsbestämmelserna för att ta bort onödiga bestämmelser och att harmonisera systemet för privat lagring samt anta en övergripande förordning om reglerna för privat lagring. Oberoende åtgärd av kommissionen |

Kommissionens förordning (EG) nr 2295/2003 om märkning av ägg | Ändring | Den nuvarande genomförandeförordningen (EG) nr 2295/2003 kommer att omformuleras för att ta hänsyn till ändringar som införts genom rådets förordning (EG) nr 1028/2006. Oberoende åtgärd av kommissionen |

Övergripande regler för anbudsförfaranden vid exportbidrag avseende vissa jordbruksprodukter | Ändring | Syftet är att ersätta sektorsspecifika bestämmelser och förenkla förvaltningen av anbudsförfarandena för exportbidrag för vissa jordbruksprodukter, genom att man antar en övergripande förordning om anbudsförfaranden för detta ändamål. Oberoende åtgärd av kommissionen |

Övergripande bestämmelser för importtullkvoter som hanteras via ett system av importlicenser | Ändring | Syftet är att ersätta sektorsspecifika bestämmelser med övergripande bestämmelser och förenkla förvaltningsmekanismerna för importtullkvoter som hanteras av ett system av importlicenser (utom för bananer) genom en rättslig översyn av nuvarande sektorsbestämmelser varvid man tar bort onödiga bestämmelser och harmoniserar föreskrifterna om öppnande av importtullkvoter. Oberoende åtgärd av kommissionen |

Kommissionens förordning (EG) nr 382/2005 om den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder | Ändring | Målet är att ändra genomförandeförordningen för att minska antalet skyldigheter för alla utom bearbetningsföretagen (jordbrukare och efterföljande marknadsled) såsom avses i förordningen, samt att ta bort föråldrade bestämmelser. Oberoende åtgärd av kommissionen |

Allmänna gruppundantagsförordningar om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på regionalt stöd, små och medelstora företag, forskning och utveckling, miljöstöd, sysselsättning och utbildning | Ändring | Den nya allmänna gruppundantagsförordningen kommer att omfatta områden som redan ingår i befintliga gruppundantag gällande utbildning, sysselsättning, små och medelstora företag samt nya områden som t.ex. innovation, miljö, riskkapital och regionalstöd. Statligt stöd som omfattas av denna förordning behöver inte anmälas till kommissionen. Gruppundantagsförordningen kommer att samla alla bestämmelser gällande statligt stöd som är undantagna från anmälningsplikten i ett enda dokument och genom att öka antalet fall som undantas från förhandsanmälan och därigenom minska medlemsstaternas administrativa börda. |

Tillkännagivande om verkställighet av återkravsbeslut | Ändring | Att medlemsstaterna effektivare skall verkställa återkravsbeslut har ansetts vara ett prioriterat mål i handlingsplanen för statligt stöd. Detta tillkännagivande ger vägledning till medlemsstaterna om hur de skall se till att kommissionens återkravsbeslut verkställs på rätt sätt. |

Genomförandeförordning, proceduraspekter på statligt stöd | Omarbetning | Genomförandeförordningen ger vägledning till medlemsstaterna om ett antal specifika proceduraspekter på statligt stöd (anmälan, beräkning av återkravsränta, rapportering). Målet är att - anpassa förordningen till den ökade användningen av elektronisk kommunikation mellan kommissionen och medlemsstaterna, - revidera bestämmelserna om återkravsränta för att anpassa den till den ekonomiska verkligheten, - revidera de årliga rapporteringskraven av insyns- och övervakningsskäl. |

Upphävande av rådets beslut 85/368/EEG om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG | Upphävande | Efter antagandet av utkastet till rådets och Europaparlamentets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer, KOM(2006) 479, har beslutet blivit föråldrat och är inte längre godtagbart, bl.a. på grund av de snabba förändringarna av kvalifikationer. |

Ändring av direktiv 2001/23/EG "överlåtelse av företag" | Ändring | Huvudsyftet är att förtydliga och förenkla tillämpningen av direktiv 2001/23/EG på gränsöverskridande verksamhet och införa eventuella ändringar efter samråd med medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna. |

Kodifiering av direktiv 89/655/EEG och dess ändringar, direktiven 95/63/EG och 2001/45/EG om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet | Kodifiering | Kodifiering |

Ändring av direktiv 88/378/EEG om leksakers säkerhet | Omarbetning | De viktigaste politiska målen är att förenkla gällande lagstiftning och förbättra leksakers säkerhet genom att förtydliga viktiga säkerhetskrav samt att förbättra den inre marknadens funktion genom att skapa förutsättningar för en gemensam strategi för de nationella myndigheterna när de övervakar marknaden vid genomförandet av den gällande lagstiftningen. |

Förslag till rådets och Europaparlamentets förordning om typgodkännande av tunga fordon och motorer i utsläppshänseende (Euro VI-förslaget) | Ändring | Harmoniserade utsläppsnormer för fordon har länge ingått i EU:s politik. För att den inre marknaden i Europeiska unionen skall kunna fungera väl måste det finnas gemensamma normer som begränsar utsläppen av luftföroreningar från motorfordon. Förslaget gäller tunga fordon. Huvudsyftet med förslaget är att fastställa Euro VI-gränserna för förorenande utsläpp. Förslaget upphäver fyra direktiv. |

Förenkling av rådets direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter | Omarbetning | Syftet med detta förslag är att omarbeta lagstiftning för kosmetiska produkter, som en del i en mer generell förenklingsstrategi gällande varor. Förslaget aviserades i sig i 2005 års förenklingsmeddelande. |

Omarbetning av direktiv 89/106/EEG on byggprodukterna | Omarbetning | Syftet med detta förslag är att klargöra tillämpningsområdet och målen i det gällande direktivet och att förenkla genomförandemekanismerna för att säkra att den inre marknaden för byggprodukter fungerar ordentligt, samtidigt som man undviker tvångsmedel och skyldigheter, t.ex. administrativa kostnader, som är oproportionerliga i förhållande till de förväntade fördelarna. |

Upphävande av direktiv 84/539/EEG om elektromedicinsk utrustning inom human- och veterinärmedicin | Upphävande | Detta direktiv har blivit föråldrat. Den tillämpliga norm som anges i bilagan kom till 1979. Avsikten är att utvidga tillämpningsområdet för direktiv 93/42/EG om medicintekniska produkter som för närvarande endast avser medicintekniska produkter för människor till att också omfatta veterinärtekniska produkter. |

Översyn av befintlig lagstiftning om industriutsläpp | Omarbetning | Målen är att förbättra den nuvarande rättsliga ramen gällande industriutsläpp och att strömlinjeforma växelverkan mellan de olika lagarna, samtidigt som man inte rubbar den nuvarande rättsliga ramens underliggande principer och ambitionsnivå. När det gäller omfattningen på det aktuella initiativet ingår där en översyn av direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar samt relaterad lagstiftning om industriutsläpp (direktiv 2001/80/EG om stora förbränningsanläggningar, direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall, direktiv 1999/13/EG om användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar). |

Ändring av förordning (EG) nr 1980/2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke | Omarbetning | Omarbetningen syftar till att väsentligen förbättra den politiska profilen och därigenom marknadens acceptans av de båda frivilliga instrumenten. Det handlar framför allt om innehållsmässiga ändringar som speciellt uppmärksammar små och medelstora företags behov, den institutionella uppbyggnaden samt kopplingarna till andra politiska instrument, i all synnerhet miljövänlig offentlig upphandling. Målet är att skapa ett mer affärsvänligt system genom att involvera de centrala aktörerna i beslutsfattandet, att lägga ut det rutinmässiga framtagandet av kriterier på ett därför avsett organ, att skapa en nära länkning mellan Eco-märket och miljövänlig upphandling samt att skära ner på kommissionens handläggning. |

Ändring av förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) | Omarbetning | Omarbetningen syftar till att väsentligen förbättra den politiska profilen och därigenom marknadens acceptans av de båda frivilliga instrumenten. Det handlar framför allt om innehållsmässiga ändringar som speciellt uppmärksammar små och medelstora företags behov, den institutionella uppbyggnaden samt kopplingarna till andra politiska instrument, i all synnerhet miljövänlig offentlig upphandling. Målet är göra små och medelstora företag mer attraktiva genom att minska företagens administrativa börda, förenkla tillgången till EMAS för företagskluster och minska procedurkraven genom att skära ner på byråkratin. |

Översyn av direktiven gällande avfall från titandioxidindustrin | Omarbetning | Målet är att slå ihop de nuvarande tre direktiven gällande avfall från titandioxidindustrin (78/176/EEG, 82/883/EEG, 92/112/EEG) och att upphäva föråldrade bestämmelser, men samtidigt behålla samma miljöskyddsnivå. |

Utveckling av det gemensamma miljöinformationssystem (SEIS) | Meddelande/ omarbetning | Meddelandet skall ange huvuddragen i visionerna, målen, insatserna och tidtabellen för utvecklandet av det gemensamma miljöinformationssystem. Det kommer att åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag som skall strömlinjeforma miljörapporteringen. Det kommer att innehålla förenklingsåtgärder för miljörapportering som skall läggas fram 2007. |

Omarbetning av rådets förordning (EG) nr 850/98 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer | Omarbetning | En större ändring av de nuvarande tekniska åtgärderna i syfte att göra dem mindre komplicerade samt att minska deras antal och att förstärka överensstämmelsen mellan dem och skapa enklare förfaranden för senare uppdateringar och ändringar. Dessa tekniska åtgärder som det är lättare att upprätthålla kommer att fastställas i nära samarbete med berörda parter. |

Nya lagstiftningsförslag om ändring av den rättsliga ramen för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation | Ändring | Huvudsyftet med lagstiftningsförslagen är att förbättra kapaciteten hos den nuvarande ramen för att uppnå de ursprungliga målen genom att föreslå anpassningar som beaktar hittills vunna erfarenheter och förväntade framtida marknadsmässiga och tekniska förändringar. Det yttersta syftet är att skapa en konkurrensutsatt inre marknad för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation i EU med motsvarande fördelar för medborgarna. |

Upphävande av beslut 2003/548/EG om hyrda förbindelser | Upphävande | Det finns inget behov och ingen anledning att införa specifika detaljhandelstjänster. I det offentliga samrådet om 2006 års översyn förslogs att begreppet skulle tas bort helt och hållet genom en ändring av direktivet om samhällsomfattande tjänster. |

Upphävande av direktiv 87/372/EG om vilka frekvensband som skall reserveras för cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation | Upphävande | Ett politiskt initiativ kopplat till tidigare insatser ifråga om radiospektrum: WAPECS, IMT2000 utökningsband, den politiska dagordningen anges i KOM(2005)411 Ett nytt kommissionsbeslut i enlighet med beslut 676/2002/EG kommer att reglera användningen av 900 MHz-bandet inom EU. |

Ändring av förordning (EG) nr 2195/2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV) | Ändring | Målet är att uppdatera och ändra nuvarande kommissionsförordning (efter målinriktade och breda samråd med berörda parter). Uppdatering av CPV-förordningen behövs för att bibehålla ett effektivt och enkelt upphandlingssystem som är lätt att tillämpa för både leverantörer och anbudsgivare. |

Förslag till direktiv om solvens i försäkringsföretag (Solvens II) | Omarbetning | Försäkringsföretagen står inför en ökande konkurrens, konvergens mellan finansiella sektorer och internationellt beroende. I linje med en liknande utveckling inom banksektorn och efter förändringar på internationell nivå inom solvens, riskhantering och redovisning syftar det nya solvenssystemet till att skydda försäkringstagare och förmånstagare. Det kommer dessutom att förbättra konkurrenskraften hos EU:s försäkringsgivare och få till stånd en bättre fördelning av kapitalresurserna utan att orsaka betydande snedvridningar på marknaden eller förhindra nytänkande i försäkringsbranschen. |

Ändring av förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel | Omarbetning | En ändring av förordningen om nya livsmedel behövs för att förtydliga lagstiftningen sedan genförändrade livsmedel undantagits från dess tillämpningsområde och för att skapa en gynnsammare miljö för innovation inom livsmedelsindustrin och underlätta intern och extern handel. Detta kommer att - strama åt och strömlinjeforma tillståndsförfarandet för nya livsmedel och göra det mer förutsägbart för de som lämnar in ansökningar, - att skräddarsy säkerhetsbedömningar för olika typer av livsmedel så att livsmedel som används länge utan problem utanför EU kan tas in i EU lättare än vad som är fallet för närvarande, - att beakta ny teknik som inverkar på livsmedel (t.ex. nanoteknik, djurkloning). |

Ändring av gällande lagstiftning om märkning av foder och förfaranden för godkännande och indragningar för foder (direktiven 79/373/EEG, 96/25/EG, 82/471/EEG och 93/74/EEG) | Omarbetning | Omarbetning, modernisering och ersättning av direktiv 79/373/EEG, 96/25/EG, 82/471/EEG och 93/74/EEG för att ändra nuvarande bestämmelserna för märkning av foder, att utöka den icke-uttömmande förteckningen över foder och anpassa godkännandeförfarandena till principerna och bestämmelserna i den allmänna livsmedelslagstiftningen. |

Ändring av nuvarande förordning om allmänna regler om märkning av livsmedel och näringsvärdesdeklarationer | Ändring och upphävande | Huvudmålet är att uppdatera de nuvarande reglerna för livsmedelsmärkning och näringsvärdesdeklarationer, under beaktande av de erfarenheter som vunnits genom tillämpningen av direktiv 2000/13/EG och 1990/496/EEG. Man måste se till att lagstiftningen täcker konsumenternas behov och inte är för betungande för industrin samt att den kan anpassas till den kontinuerligt föränderliga marknaden. Detta kräver ett nytt tillvägagångssätt med en avvägning mellan flexibilitet och regleringar och mellan insatser på nationell nivå och EU-nivå. Den föreslagna förordningen kommer att upphäva ovan nämnda direktiv och kommer att förtydliga och förenkla lagarna om livsmedelsmärkning och näringsvärdesdeklarationer. |

Förslag till rådets direktiv om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion | Omarbetning | Omarbetning av rådets direktiv 92/34/EEG. Ändringarna avser bl.a. en ny definition av saluföring samt även tekniska åtgärder som kommer att antas på grundval av en lämplig utvärdering och på tekniska och vetenskapliga framsteg. Två mål kan urskiljas: att förtydliga och förenkla den rättsliga ram inom vilken företagen verkar och att förbättra lagstiftningen i anslutning till tekniska och vetenskapliga framsteg och det nya marknadsföringsklimatet till följd av den nya gemensamma jordbrukspolitiken. |

Översyn av direktiv 94/47/EG om lägenheter för tidsdelning | Översyn | Målet är att förbättra klarheten angående rättsläget för konsumenterna eftersom samma regler kommer att vara tillämpliga på alla långfristiga semesterprodukter. Lika villkor skall gälla för företag och försäljare som marknadsför och säljer de nya produkterna på marknaden och de kommer att vara tvungna att följa samma regler som gäller för “klassisk tidsdelning”. Aktualiseringen av förteckningen över krav för broschyrer och kontrakt kommer att innebära en modernisering. Tillämpningsområdet utvidgas så att direktivet omfattar andra långfristiga semesterprodukter som utvecklats efter antagandet av det nuvarande direktivet. |

Ursprungsregler (på grundval av gemenskapens tullkodex) | Omarbetning | Kommissionen avser att förenkla ursprungsreglerna genom att föreslå nya bestämmelser som kan fastställa förhandlingspositionen vad avser det allmänna preferenssystemet liksom i de nya ekonomiska partnerskapsavtalen med AVS-länderna. |

Modernisering av momsbestämmelser gällande finansiella tjänster, inklusive försäkringar | Ändring | De nuvarande bestämmelserna är föråldrade och behöver åtminstone moderniseras. Den övergripande rättsliga ramen och regelverket där branschen verkar, håller inte jämn takt med branschens utveckling och står i strid med ansatserna till vertikal integration. Företagen förhindras alltså från att ytterligare finslipa sina ekonomiska och rättsliga strukturer för att öka sin konkurrenskraft. Förändringarna bör inriktas på att modernisera reglerna och se till att de stämmer överens med de fastställda politiska målen samt att minska behovet av att söka klarhet genom rättstvister. |

Ändring av direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor | Omarbetning | Förenkling och modernisering av kraven och datorisering av förfaranden genom - att så långt som möjligt modernisera och förenkla bestämmelserna i direktivet, - att integrera EG-domstolens domar i direktivet liksom riktlinjerna från punktskattekommittén, - att anpassa direktivet så att det går att datorisera förfarandena för förflyttningen av punktskattepliktiga produkter som är under punktskatteuppskov (EMCS-projektet) |

Ändring av förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden | Omarbetning | Förslaget innebär en förenkling av lagstiftningen och av myndigheternas administrativa förfaranden. Ett antal åtgärder kommer att förenkla arbetet för gemenskapens förvaltningar, t.ex. förbättrade system för att sprida information om avslag med hjälp av en mall från kommissionen, ett kommittéförfarande för ändringar i bilagorna och för antagande av riktlinjer. Också för privata företag minskar arbetet, exempelvis genom antagande av bästa lösningar vid tillämpningen av förordningen, harmoniseringen av villkoren för användning av exporttillstånd och deras utformning samt e-systemet för hanteringen av licensansökningar. |

Omarbetning av direktiven 96/26/EG och 98/76/EG om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg | Omarbetning | Målet är att säkra en harmoniserad tillämpning av reglerna och en klar förståelse av kraven, bibehålla ett ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis, skydda etableringsrätten, rationalisera marknaden, förbättra servicekvaliteten och vägsäkerheten. Ändringen av de nuvarande reglerna kommer att stärka, förtydliga och förenkla tillämpningen av de tre kvalitativa kriterierna gott anseende, ekonomiska resurser och yrkesmässig kompetens, med vilkas hjälp transportörerna vinner tillträde till yrket. |

Omarbetning av villkoren för tillträde till vägtransportmarknaden (förordningarna (EG) nr 881/92, 684/92, 3118/93, 12/98 och 484/2002) | Omarbetning | Målet är att säkra en harmoniserad tillämpning av reglerna, en klar förståelse av kraven, skydda etableringsrätten, rationalisera marknaden, förbättra servicekvaliteten och vägsäkerheten. Ändring av de nuvarande reglerna för att stärka, förtydliga och förenkla tillträdet till marknaden, cabotagevillkoren och möjligheten att tillämpa förartillståndet på EU-förare. |

Ändring av förordning (EEG) nr 2299/89 om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem | Ändring | Förordning (EG) nr 2299/89 antogs i en marknadskontext där nästa alla flygbokningar gjordes via datoriserade bokningssystem och där de flesta bokningssystemen ägdes och kontrollerades av flygbolagen. I och med försäljningen av vissa flygbolag och framväxten av Internetbokningar har marknadssammanhanget ändrats och förordningen verkar nu vara ett hinder för att marknaden skall kunna fungera effektivt: En ändring av förordningen behövs därför. Det huvudsakliga politiska målet är att öka effektiviteten på marknaden genom att ge marknadskrafterna mer utrymme. Ökad konkurrens inom sektorn bör göra det möjligt att förbättra kvaliteten på de tjänster som erbjuds och minska distributionskostnaderna inom luftfartssektorn. Samtidigt kommer man noggrant att överväga potentiella konkurrensfrågor och det fortsatta behovet av sektorsspecifika skyddsregler kommer att undersökas. |

(47 initiativ)

TILLBAKADRAGANDEN AV FÖRSLAG UNDER BEARBETNING

Benämning | KOM/SEK-nummer | Motivering |

Förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel | KOM(2004) 501/1 | Föråldrad sedan den ersatts av 2006 års förslag till ett rådsbeslut om systemet för egna medel och kommissionens relaterade arbetsdokument om den brittiska korrigering [KOM(2006) 99], som genomför Europeiska rådets slutsatser från december 2005 i fråga om egna medel. |

Förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser för den korrigering av budgetobalanser som fastställs i artiklarna 4 och 5 i rådets beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. | KOM(2004) 501/2 | Se ovan |

Rekommendation till rådets rekommendation i syfte att ge en varning till Italien för att förhindra uppkomsten av ett alltför stort underskott | SEK(2004) 485 | Denna rekommendation kan dras tillbaka eftersom rådet beslutade att inte anta den (antogs ej av rådet 5.7.2004). |

Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som gemenskapen skall anta i AVS-EG-ministerrådet när det gäller ändringen av AVS-EG-ministerrådets beslut nr 1/2003 av den 16 maj 2003 om Demokratiska republiken Östtimors anslutning till AVS-EG-partnerskapsavtalet | KOM(2004) 609 | Förslag KOM(2005)51/slutlig 2-2 ersätter och annullerar detta förslag avseende Östtimors anslutning till nionde EUF. |

Förslag till rådets beslut om anpassning av de finansiella medlen från nionde Europeiska utvecklingsfonden till följd av Demokratiska republiken Östtimors anslutning till AVS-EG-partnerskapsavtalet | KOM(2004) 610 | Förslag KOM(2005)51/slutlig 2-2 ersätter och annullerar detta förslag avseende beloppet. |

Förslag till rådets beslut om att förbättra samarbetet mellan polis och säkerhetstjänster i kampen mot terrorism | KOM(2005) 695 | Eftersom rådets lägescentral i realiteten stärkt in roll som den EU-instans som samlar in information från säkerhetstjänsterna, och eftersom den på grundval av sina befintliga mekanismer övertagit informationsutbytet med Europol, varför särskilt de planerade nationella kontaktpunkterna inte längre fyller någon funktion, anser kommissionen nu att lagstiftning inte längre behövs och har ändrat sin hållning. Detta har bekräftats genom de negativa reaktioner som förslaget mött från rådets och Europaparlamentets sida. Förslaget har därför tappat sin aktualitet. |

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) | KOM(2004) 103 | Ersatt av ett nytt förslag antaget av kommissionen i maj 2006 (samt ändringen av förordning nr 1074/1999, se följande punkt). |

Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (Euratom) nr 1074/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) | KOM(2004) 104 | Ersatt av ett nytt förslag antaget av kommissionen i maj 2006 (samt ändringen av förordning nr 1074/1999, se följande punkt). |

Förslag till rådets direktiv om anpassning av direktiv 77/388/EEG med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning | KOM(2004) 295 | Föråldrad: Innehållet i detta förslag har upptagits i rådets direktiv 2006/18/EG av den 22 februari 2006. |

Förslag till rådets beslut om tillstånd för Republiken Tjeckien och Republiken Polen att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på vissa arbetsintensiva tjänster i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 28.6 och 28.7 i direktiv 77/388/EEG | KOM(2004) 296 | Föråldrad: Innehållet i detta förslag har upptagits i rådets direktiv 2006/18/EG av den 22 februari 2006. |

(10 initiativ)

PRIORITERADE MEDDELANDEN FÖR 2007

Följande förteckning över prioriterade meddelanden har tagits fram på grundval av de politiska prioriteringarna, bl.a. enligt CLWP 2007 och genom forskning och analys av den allmänna opinionen samt medieövervakning:

Välstånd (tillväxt och arbetstillfällen):

- Utbildning: 20 år med Erasmusprogrammet

- Forskning och innovation, inklusive EIT och ERC

- Översyn av den inre marknaden

- Energiöversyn för Europa

- "Flexicurity"

- Invandring

- Bättre lagstiftning och förenkling

Solidaritet:

- Kartläggning av den sociala verkligheten

- Sammanhållning och landsbygdsutveckling (2007–2013)

- Miljöskydd

- Europeiska året för lika möjligheter

- Förberedelser för europeiska året för interkulturell dialog 2008

Säkerhet och frihet:

- Bekämpning av organiserad brottslighet och terrorism

- Gränskontroll

EU i världen:

- Utvidgning

- Grannskapspolitik

- Strategi angående marknadstillträde

EU:s framtid:

- Plan D och debatten om konstitutionen

- Romfördragens 50-års jubileum

[1] KOM(2005) 12.