30.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 325/53

1.1

Varje EU-medborgare berörs av företagens sociala ansvar, som är en byggsten i den europeiska sociala modellen. EESK välkomnar att kommissionen antar ett sådant synsätt i meddelandet, där man även betonar att ”frågan om företagens sociala ansvar avspeglar EU:s egna grundläggande värderingar”. Därför anser EESK att EU-medborgarna skall ha tillgång till en så tillförlitlig och utförlig information som möjligt när det gäller olika företags och regioners åtaganden och praxis. Utvärderingar av hög kvalitet kunde ge medborgaren större valmöjligheter som konsument, sparare och invånare. Produkter och tjänster som är spårbara och kan erbjuda samhällsinformation av hög kvalitet har redan i dag ett verkligt konkurrensmässigt övertag bland investerare, konsumenter och konsumentorganisationer. Denna tendens blir allt viktigare med tanke på en hållbar utveckling.

1.2

En informationsportal om företagens sociala ansvar kunde ingå i handlingsplanen för hur Europatanken skall kunna förmedlas bättre. Denna europeiska portal kunde innehålla tillgänglig information och ge möjlighet att åskådliggöra antalet och typen av företag, behandlade teman och deltagande parter. Den kunde vara värdefull för aktörerna i samtliga medlemsstater då dessa vill anpassa företagens sociala ansvar. Det vore särskilt viktigt att portalen innehåller information om goda metoder vid företag i de nya medlemsstaterna. Den kunde ge en allmän överblick av företagens sociala ansvar. Förteckningen skall vara frivillig och multilateral samt utgöra ett viktigt stöd för den ”europeiska alliansen” och bör medfinansieras av kommissionen. Den praxissamling (1) för företagens sociala ansvar som därmed bildas ger möjlighet till informationsutbyte om goda metoder vid företag och i olika regioner.

1.3

Eftersom företagens sociala ansvar bidrar till Lissabonstrategin (innovation, konkurrenskraft, möjligheter till anställning och nya arbetstillfällen) föreslår EESK att medlemsstaterna stöder företagens sociala ansvar i sina nationella reformplaner och därmed naturligtvis även i de nationella strategierna för hållbar utveckling. Kommittén påminner om att metoderna för socialt ansvarstagande är frivilliga och används som komplement till respekten för arbetsrätten och den nationella sociala lagstiftningen samt för att vid behov stödja de internationella arbetsnormerna. EESK uppmanar medlemsstaternas och EU:s förvaltningar att gynna uppkomsten och utvecklingen av nya verksamhetssektorer som skapas eller utvecklas genom politiken för företagens sociala ansvar. EU:s medlemsstater bör vid offentlig upphandling uppmuntra företagen till ansvarskännande (politik med sociala och miljömässiga kriterier).

1.4

Ett stort antal förfaranden med grund i hållbar utveckling och företagens sociala ansvar har utvecklats i hela Europa. Denna mångfald är en dynamisk byggsten men försvårar en samlad europeisk metod. EESK välkomnar önskemålet i meddelandet om att återupprätta medlemsstaternas högnivågrupp för företagens sociala ansvar som ett diskussionsforum i syfte att förbättra utbytet av goda metoder. Innan konvergensarbetet kan inledas vore det lämpligt att klarlägga nuläget i fråga om nationell praxis. Denna studie kan omfatta offentlig politik och befintlig lagstiftning och bör göra det möjligt att med beaktande av mångfalden visa på konkreta resultat av offentlig politik som gynnar företagens sociala ansvar.

1.5

Europeiska kommissionen anser att de europeiska företagen bör agera ansvarsfullt på sina respektive områden och ta hänsyn till unionens värderingar och erkända internationella normer, särskilt i fråga om människovärdet i arbetet. I linje med detta uppmanar EESK arbetsmarknadens parter i multinationella företag med europeiska rötter att berika den sociala gränsöverskridande dialogen genom att förhandla fram internationella ramavtal om företags sociala ansvar. Dessa internationella ramavtal måste åtminstone grunda sig på hänsyn till principerna i ILO-deklarationen och OECD:s riktgivande principer för multinationella företag. De företag som skrivit på ett ramavtal deltar alltså i strävandena att uppnå utvecklingsmålen för årtusendet.

1.6

EESK stöder initiativ till sektorsvis social dialog som inbegriper företags sociala ansvarstagande i hanteringen av ekonomisk omvandling. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att initiativen omfattar deltagare från samtliga medlemsstater.

1.7

EESK anser att företagens sociala ansvarstagande är exemplariskt då det ingår i företagens strategi och genomförs på alla nivåer i företaget. Kommittén uppmanar företag som önskar stödja alliansen att helhjärtat och fullt ut delta i denna, också genom att engagera företrädare för personalen om intresse finns, och genom att ansluta det europeiska företagsrådet då det är möjligt.

1.8

EESK ställer sig positiv till att det sociala ansvarstagande bland företagen som kommissionen eftersträvar blir vanligare bland små och medelstora företag, men anmodar alla slags företag – inklusive företag inom den sociala ekonomin – att satsa på socialt ansvarstagande utgående från varje företags särdrag.

1.9

För att uppnå bättre revision uppmanar EESK de europeiska företagen att delta i utarbetandet och översynen av olika instrument för mätning och information såsom EMAS, GRI och ISO 26000. Kommittén påminner om att certifieringen – då den är möjlig – under alla omständigheter skall vara frivillig för företaget och att den inte kan göras obligatorisk. För att revisionsbolagens och certifieringsbyråernas legitimitet och verksamhetsförutsättningar skall säkerställas ter det sig viktigt att de utför sina utvärderingar utgående från kriterier i de grundläggande texter som förtecknades vid flerpartsforumet 2004. EESK uppmuntrar initiativ till självreglering inom den sektor där dessa utvärderingsorgan verkar.

1.10

EESK konstaterar att bilagan till meddelandet grundar sig på ett samrådsinitiativ av kommissionen som tar hänsyn till en del av affärsvärlden medan andra berörda parter inte har blivit hörda. Därför anser kommittén att arbetsgivarorganisationerna skall åta sig att sprida information på nationell och lokal nivå om företagens verksamhet inom alliansen till förmån för socialt ansvarstagande samt gynna detta.

1.11

EESK anmodar utomstående parter att engagera sig i de kommande sammanträdena inom forumet och att delta i de öppna dialogerna inom alliansens företag. Kommittén rekommenderar att nationella diskussionsforum med multilateral sammansättning bildas med uppgift att granska goda metoder, särskilt sådana som är framlagda i den europeiska portalen. Syftet är att i så hög grad som möjligt svara mot medborgarnas förväntningar.

1.12

EESK önskar att kartläggningen av nuläget i fråga om företags sociala ansvar skall diskuteras djupgående. Detta bör ske så snabbt som möjligt för att den nya metoden som uttryckligen är ambitiös skall vara trovärdig. Diskussionen kan föras i anslutning till granskningen av nationella eller europeiska strategier samt av hållbar utveckling eftersom dessa två aspekter hänger samman med ett och samma fenomen, nämligen företagsansvaret såväl bland olika företag som i olika regioner, som befinner sig på mikronivå medan den hållbara utvecklingen är förlagd till makronivån. Denna fråga bör föras upp på dagordningen för flerpartsforumets första sammanträden i slutet av 2006, i vilka även EESK önskar bli involverad i fullt ut.

1.13

EESK föreslår för kommissionen att inom de närmaste åren utlysa ett europeiskt temaår för företagens sociala ansvar.

2.1.1

Europeiska rådets toppmöten i Lissabon 2000 och i Göteborg 2001 stakade tydligt ut en europeisk metod för företagens sociala ansvarstagande i tre olika avseenden. På det europeiska planet är företagens sociala ansvar ett frivilligt åtagande som går längre än gemenskapslagstiftningen, som dock kvarstår som en obligatorisk grund i sociala frågor (arbetsrätt), företagsfrågor (konsumenträtt) och miljöfrågor (miljörätt). Frivilliga verktyg på miljöområdet i Europa fanns redan då (EMAS, Ecolabel).

2.1.2

Europeiska kommissionen publicerade i juli 2001 en grönbok (2) med titeln ”Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar”, i vilken företagens sociala ansvarstagande definierades. EESK avgav ett yttrande om grönboken i mars 2002 (3). I grönboken uppmanades varje medlemsstat att inkomma med bidrag på detta område. Utgående från inkomna bidrag antog kommissionen i juli 2002 ett första meddelande om företagens sociala ansvar med titeln ”Näringslivets bidrag till en långsiktigt stabil utveckling”. Titeln understryker att företagens sociala ansvar är den mikroekonomiska aspekten av det makroekonomiska begreppet hållbar utveckling.

2.1.3

Kommissionen anordnade ett flerpartsforum (”Multistakeholder Forum”) för grupper med intressen i företags sociala ansvar i unionen. Målet var att ta fram gemensamma rekommendationer för företags sociala ansvarstagande. Det var fråga om ett helt nytt förfarande för dialog och samråd som involverade arbetsmarknadens parter, forskningsinstitut och berörda parter. Förfarandet var ett unikt försök till att skapa en samhällsdialog i frågor som kommissionen anförtrodde forumet. Efter tidskrävande arbeten i utskott och fyra plenarsessioner kunde forumet avge sin slutrapport den 29 juni 2004. Forumet fastslog att en lång rad parter utöver företagen är delaktiga i hållbar utveckling. Rapporten innehåller nio serier med rekommendationer till företagen, deltagande parter, offentliga myndigheter och EU:s institutioner. Rekommendationerna gällde synliggörande av företagens sociala ansvar och utbildning i anslutning till detta, samt integrering av frågan hos varje part och strävanden efter gynnsamma omständigheter för socialt ansvarstagande. Unice var tillfreds med de erhållna resultaten medan Europeiska fackliga samorganisationen antog texten med vissa reservationen. Vissa parter uttryckte sitt missnöje. I meddelandet av den 22 mars 2006 åskådliggörs detta genom följande konstaterande: ”Forumet lyckades uppnå en viss konsensus, men det visade också att det finns stora meningsskiljaktigheter mellan företag och intressenter utanför näringslivet.”

2.1.4

I juni 2003 infördes genom direktiv 2003/51/EG om ändring av de två direktiven om årsbokslut och sammanställd redovisning en möjlighet för företagen att publicera icke-finansiella resultatindikatorer, särskilt i fråga om miljö- och personalfrågor. För att främja företagens sociala ansvar antog EESK i juni 2005 ett yttrande om verktyg för att mäta och informera om företagens sociala ansvar (4).

2.1.5

Ett andra meddelande publicerades den 22 mars 2006 med titeln ”Genomförande av partnerskapet för tillväxt och sysselsättning: Göra Europa till ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar” (5). Detta meddelande behandlas i föreliggande yttrande. Meddelandet åtföljs av en bilaga med titeln ”Den europeiska alliansen för företagens sociala ansvar”.

2.1.6

I ett meddelande från maj 2006 om ”Anständigt arbete för alla” (6) sägs att kommissionen ”[…] medger att företagen har ett viktigt socialt ansvar som kompletterar lagstiftning, kollektivförhandlingar och tillsyn av arbetsförhållanden. Man anser att etiska regler eller annat som upprätthåller det sociala ansvaret bör stödja sig på internationellt överenskomna normer (OECD, ILO).” […] ”Kommissionen uppmanar företagen, den europeiska alliansen för företagens sociala ansvar och övriga berörda parter att utveckla initiativ som främjar anständigt arbete för alla.” Å andra sidan rekommenderade rådet i sina integrerade riktlinjer för genomförande av Lissabonstrategin i juni 2006 medlemsstaterna att uppmuntra företagen till utveckling av socialt ansvarstagande.

2.1.7

Rådet vill i sin definition av den nya strategin för hållbar utveckling (7) från juni 2006, i de vägledande principerna för politiken, att företag och arbetsmarknadens parter skall vara delaktiga i följande: ”Att förstärka den sociala dialogen, företagens sociala ansvar och offentlig-privata partnerskap i syfte att främja samarbete och gemensamt ansvar för att nå hållbara produktions- och konsumtionsmönster.” I meddelandets punkt 31 uppmanas ”företagsledare och andra viktiga intressenter i Europa att omedelbart inleda diskussioner med de politiska ledarna om vilken politik som bör föras på medellång och lång sikt i syfte att åstadkomma en hållbar utveckling och att lämna förslag som går utöver de gällande lagstadgade minimikraven.” Kommissionen åtog sig att lägga fram ett förslag 2007 för att gynna denna process. I enlighet med den metod som tillämpats vid europeiska alliansen för företagens sociala ansvar vore det enligt kommissionen lämpligt att sprida kunskap och information om företagens sociala och miljömässiga ansvar och att se till att de ansvariga bättre redovisar denna verksamhet.

2.2.1

Meddelandet från mars 2006 (8) följer på en rad tidigare meddelanden och återger företagens sociala ansvar en större politisk synlighet. I meddelandet stöder den nya kommissionen inrättandet av en europeisk allians för företagens sociala ansvar och nylanserar mötena inom flerpartsforumet. ”Kommissionen uttalar därför sitt stöd för inrättandet av en europeisk allians för företagens sociala ansvar, ett koncept som bygger på erfarenheter från företag som aktivt satsat på socialt ansvarstagande” och vill återinföra mötena inom det europeiska flerpartsforumet. ”Kommissionen lägger alltjämt största vikt vid dialogen med och mellan alla intressenter och föreslår att flerpartsforumet skall sammankallas till möten med jämna mellanrum för att kontinuerligt göra en genomgång av hur det sociala ansvarstagandet utvecklas inom EU.”

2.2.2

Kommissionen understryker att den inte ingriper i alliansens arbete. Kommissionen påpekar särskilt att ”detta innebär inte några nya ekonomiska åtaganden för kommissionen.” Kommissionen understryker att alliansen är ”[…] inte något rättsligt instrument som måste undertecknas av företagen, kommissionen eller någon offentlig myndighet” utan ”[…] utgör en politisk ram för nya eller befintliga initiativ för socialt ansvar i större företag, små och medelstora företag samt bland deras intressenter.”

2.2.3

I en bilaga som inte har samma bredd som texten i meddelandet beskrivs alliansen som ett initiativ från näringslivet med grund i partnerskap: ”Europeiska kommissionen ger sitt stöd till de företrädare för näringslivet som håller på att lägga grunden till en europeisk allians för företagens sociala ansvar. Det är en öppen allians för alla företag som har samma ambition: att göra Europa till ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar till stöd för ett konkurrenskraftigt och hållbart företagande och en stabil marknadsekonomi. Kärnan i detta initiativ är partnerskap.” Alliansen avses vara öppen för samtliga europeiska företag oberoende av storlek, och deltagandet är frivilligt. Hösten 2006 förtecknades ett hundratal företag på UNICE:s webbplats.

2.2.4

Kommissionen anser att ”eftersom socialt ansvarstagande i grunden är ett frivilligt åtagande från företagens sida riskerar ett tillvägagångssätt som ökar företagens skyldigheter och administration att bli kontraproduktivt och oförenligt med principen om bättre reglering.” Det är visserligen föga överensstämmande med frivilligheten i fråga om företags sociala ansvar att införa nya tvingande regler men det är underförstått att ett företag som anmäler sig till ett förfarande för socialt ansvarstagande från början följer lagen till punkt och pricka både bokstavligen och attitydmässigt och att detta kan kontrolleras på lämpligt sätt av berörda myndigheter.

2.2.5

Kommissionen förutsätter att stödet till alliansen kan leda till att socialt ansvarstagande blir vanligare bland företagen i EU. Tillit är en nyckelfaktor i processen men kan inte regleras. Garantin för detta är i stället att företagets administration är av god kvalitet.

2.2.6

Företags deltagande i alliansen sker endast genom avsiktsförklaringar och innebär inte något formellt åtagande. Eftersom detta har gjorts enkelt torde det leda till en snabb ökning av antalet företag som ingår i alliansen.

2.2.7

Kommissionen ”inser att utan aktivt stöd och konstruktiv kritik från intressenter utanför näringslivet kommer genomförandet av företagens sociala ansvar inte att nå framgång.” Därmed kan aktivt stöd och konstruktiv kritik från intressenter utanför näringslivet berika processen.

2.2.8

Förekomsten av denna allians ersätter inte dialogen med och mellan parterna. För att främja denna dialog föreslår kommissionen ”att flerpartsforumet skall sammankallas till möten med jämna mellanrum för att kontinuerligt göra en genomgång av hur det sociala ansvarstagandet utvecklas inom EU.” Dessa möten skall ge möjlighet till en utvärdering av dagsläget. ”Kommissionen kommer att göra en ny bedömning av utvecklingen av företagens sociala ansvarstagande om ett år, efter diskussionerna i flerpartsforumet.” Föreliggande yttrande är avsett som en färdplan för beredningen av följande tidsperiod samtidigt som frågor som kan bli föremål för rekommendationer lyfts fram.

2.3.1.1

Kommissionen anser att företagen skapar välstånd och arbetstillfällen och erbjuder varor och tjänster som ger samhället ett mervärde. Kommissionen anmodar de europeiska företagen att mer målmedvetet engagera sig till förmån för socialt ansvarstagande. EESK stöder kommissionens ståndpunkt om att företag som frivilligt deltar i socialt ansvarstagande bidrar till den förnyade Lissabonstrategin. Dessa frivilliga insatser för socialt ansvarstagande kan bland annat hjälpa offentliga myndigheter att genomföra en rad integrerade riktlinjer i fråga om social integration, livslångt lärande, innovation och utveckling av företagsandan bland annat genom kampen mot diskrimination och främjande av mångfald (bland annat i fråga om funktionshindrade), förebyggande åtgärder i fråga om ändrade kvalifikationer, rekrytering i missgynnade områden, stöd från handelskamrarna och näringslivet till unga företagsledare inklusive kvinnor och nyligen anlända invandrare.

2.3.1.2

EESK fastslog i ett yttrande som avgavs nyligen (9) att den europeiska sociala modellen ”bör ge en föreställning om ett demokratiskt, grönt, konkurrenskraftigt, solidariskt och socialt integrerande välfärdsområde för alla medborgare i Europa.” Kommissionen uppmuntrar de europeiska företagen att vidta åtgärder för socialt ansvarstagande som inte ger någon omedelbar vinst för företaget men som förbättrar Europas konkurrenskraft i sin helhet och som bidrar till att uppnå millenniummålsättningarna för utveckling, till exempel rekrytering av personal bland missgynnade grupper, minskning av utsläppen och större hänsyn för grundläggande rättigheter i utvecklingsländerna. EESK välkomnar denna anmodan.

2.3.1.3

EESK ser sambandet mellan Lissabonstrategin, hållbar utveckling och företagens sociala ansvar. Kommittén anser dock i enlighet med vad den fastslog i ett yttrande som avgavs nyligen (10) att det vore lämpligt att precisera och förtydliga sambanden mellan Lissabonstrategin och strategin för hållbar utveckling. Den offentliga sektorns insatser förblir avgörande vid genomförandet av strategierna genom en definition av den optimala ramen för tillväxt och innovation på det makroekonomiska planet (nationella reformplaner, nationella strategier för hållbar utveckling). De ansvarsfulla företagen ingår i denna ram genom att verka på det mikroekonomiska planet. Genom att företagen genomför socialt ansvarstagande på detta sätt och utvecklar nydanande metoder och strategier för ansvarsfullt ledande, bidrar de till hållbar utveckling i EU och i världen.

2.3.2.1

I meddelandet från mars 2006 anmodas de europeiska företagen att åta sig socialt ansvar oberoende av företagets storlek. EESK är övertygad om att främjandet av socialt ansvarstagande bland små och medelstora företag utgör en stor utmaning inom ramen för denna allmänna spridning. Specifika verktyg som prövats under de två senaste åren utgör en erfarenhetsgrund som förtjänar en utvärdering som gör det möjligt att följa upp utvecklingen av förfarandena.

2.3.2.2

I slutsatserna från flerpartsforumet fastslogs att rekommendationerna riktas till alla slag av företag (inklusive små och medelstora företag samt företag inom den sociala ekonomin) med hänsyn till varje företags särdrag. EESK stöder tanken på att små och medelstora företag samt mikroföretag skall ta del i strategin för socialt ansvarstagande med lämpliga medel. Vidare understryker kommittén att alla slag av företag är berörda, inte endas aktiebolag utan även privatägda företag, offentliga företag, försäkringsbolag, kooperativ inom hantverk, tillverkning och jordbruk, partssammansatta institutioner, sammanslutningar inom den sociala ekonomin osv. EESK inbjuder alla dessa företagsformer att engagera sig i alliansen. Ett socialt ansvarstagande är önskvärt redan då ett nytt företag bildas.

2.3.3.1

I meddelandet nämns den sociala dialogens effektivitet i fråga om företagens sociala ansvar samt den uppbyggande roll som kan spelas av europeiska företagsråd då goda metoder formuleras. Därför beklagar EESK att de organisationer som företräder den sociala dialogen såväl på arbetsmarknaden generellt som olika sektorer inte har inbjudits till arbetet då alliansen bildades.

2.3.3.2

EESK (11) anser att ”den europeiska modellen med social marknadsekonomi betraktar inte företaget endast som kapitalbolag eller organ för behandling av kontrakt utan också, och framför allt, som en gemenskap som bör präglas av social dialog.” Det är vanligt att initiativet att åta sig socialt ansvar kommer från företagsledningen. Trots detta kan en metod inte vara god om den endast är förankrad i företagsledningen. EESK anser att den europeiska formen av socialt ansvarstagande inte får vara ett filantropiskt beslut, utan resultatet av en dialog med samtliga aktörer i företaget på alla nivåer i hierarkin. Förutom företagsledaren är även tjänstemännen och samtliga anställda berörda av det sociala ansvaret inom företaget, särskilt genom dialog med utomstående parter. EESK anser att företagens sociala ansvarstagande motsvarar sitt syfte då det ingår i företagens strategi och gynnar samtliga aktörer i företaget. Det sociala ansvaret i företaget är till sin beskaffenhet frivilligt och står utanför lagstiftningen. Det både inbegriper och går utöver tvingande regler.

2.3.3.3

Därför är de internationella ramavtalen om företagens sociala ansvar mycket intressanta. Dessa avtal har förhandlats fram och undertecknats såväl av företagsledningen eller företagsgruppens ledning som av företrädare för de anställda. För de anställdas del är det fråga om sektorsvisa internationella eller europeiska sammanslutningar eller nationella fackföreningar samt Europeiska företagsrådet. Eftersom arbetsmarknadens parter båda har undertecknat avtalet åtar de sig att efterleva principerna för socialt ansvarstagande i relationerna mellan företaget och utomstående parter, särskilt i förhållande till underleverantörer och särskilda områden.

2.3.3.4

EESK ställer sig bakom meddelandet i fråga om att ”arbetstagarna, deras företrädare och deras fackliga organisationer bör uppmuntras att ta aktivare del i utvecklandet och införandet av metoder för företagens sociala ansvarstagande”. Kommittén uppmanar företag som önskar stödja alliansen att helhjärtat och fullt ut delta i denna, också genom att engagera företrädare för personalen om intresse finns. Det europeiska företagsrådet kan spela en roll om ett sådant har inrättats.

2.3.3.4.1

I ett yttrande som avgavs nyligen (12) fastslog EESK att ”kommittén är positiv till den sociala dimensionen hos företagen i EU och de europeiska företagsrådens roll. Den europeiska debatten om hållbar utveckling och den europeiska sociala modellen har fokuserat på EU:s särdrag. Företagens sociala ansvar i den globala ekonomin utgör en av de europeiska lösningarna på globaliseringens problem vars negativa konsekvenser kan begränsas om alla länder som är medlemmar i Världshandelsorganisationen tar hänsyn till ILO:s grundläggande regler.” Vidare: ”Den europeiska sociala modellen karaktäriseras inte bara av det skydd den erbjuder de svagaste grupperna och av välfärden, utan även av respekten för den rätt som ligger till grund för individens värde, överallt och under alla omständigheter. I det moderna Europa bör de medborgerliga rättigheterna kunna utövas var som helst, även på arbetsplatserna och i synnerhet i de transnationella företagen.”

2.3.3.5

EESK uppmanar företag och instanser för yrkesutbildning att införa undervisning om hållbar utveckling och företagens sociala ansvar i sina läroplaner.

2.3.4.1

Kommissionen kommer även i fortsättningen att stödja parternas insatser för socialt ansvarstagande i företag, särskilt när det gäller arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer och i synnerhet inom de olika sektorerna. Den roll som spelas av de sektorsvisa råden för social dialog understryks. EESK stöder dessa initiativ. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att initiativen omfattar deltagare från samtliga medlemsstater.

2.3.5.1

I meddelandet uttrycks en strävan att ”göra Europa till ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar” men det finns inga omnämnanden om hur den uppnådda kvaliteten skall kunna utvärderas. För att kunna avgöra vilka som befinner sig på toppnivå måste det dock finnas metoder för att på sätt eller annat utvärdera kvalitetsnivån på företagens sociala ansvar i EU. Utöver företagens enskilda rapportering bör EU ha möjlighet till jämförelser med andra delar av världen i fråga om företagens sociala ansvar. I första hand kunde man skapa en europeisk portal som innehåller tillgänglig information och ger möjlighet att åskådliggöra antalet och typen av företag, behandlade teman och deltagande parter.

2.3.5.2

För att EU skall kunna bli ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar bör den europeiska alliansen inbegripa arbeten på lämpliga verktyg. Produkter och tjänster som är spårbara och kan erbjuda samhällsinformation av hög kvalitet har redan i dag ett verkligt konkurrensmässigt övertag bland investerare, konsumenter och konsumentorganisationer. Denna tendens blir allt viktigare med tanke på en hållbar utveckling.

2.3.5.3

EESK önskar att kartläggningen av nuläget i fråga om företags sociala ansvar skall diskuteras djupgående. Detta bör ske så snabbt som möjligt för att den nya metoden som uttryckligen är ambitiös skall vara trovärdig. Denna fråga bör föras upp på dagordningen för flerpartsforumets första sammanträden i slutet av 2006. Vid det flerpartsforum som hölls i Bryssel den 7 december 2006 presenterade kommissionen ett kompendium över de initiativ som hittills har genomförts i fråga om företagens sociala ansvar – en sorts ”inventarieförteckning”. Kommittén förklarar sig villig att analysera vad som har gjorts inom några utvalda ämnesområden och upprätta ett institutionellt samarbete med kommissionen, t.ex. i fråga om förvaltningen av portalen för företagens sociala ansvar.

2.3.5.4

Begreppen har inte fått fast form och verktygen är inte allmänt antagna. Trots detta för vissa medlemsstater en politik som syftar till större insyn i företagen när det gäller socialt ansvarstagande. En fördjupad kunskap om medlemsstaternas nationella politik kan ge möjlighet till en korsbefruktad process. I meddelandet föreslås en nylansering av högnivågruppen för företagens sociala ansvar, och detta är ett steg i rätt riktning, särskilt som de nyaste och de kommande medlemsstaterna skall delta aktivt. En utvärdering av offentlig politik som främjar företagens sociala ansvar kunde ingå i utvärderingen av den europeiska strategin (på EU-nivå och i medlemsstaterna) för hållbar utveckling, som väntas under 2007.

2.3.6.1

EESK noterar med stort intresse kommissionens strävanden efter ökad insyn och information när det gäller konsumenter. Kommittén påpekar dock att insynen och informationen i fråga om företagens sociala ansvar inte kan begränsas till folkhälsokrav på området för konsumtionsvaror. Konsumenterna kan ge incitament till ansvarsfull produktion av varor och tjänster. För att detta skall vara möjligt behöver de inte bara veta om de varor som konsumeras motsvarar folkhälsokraven utan även om de har tillverkats i enlighet med sociala och miljömässiga normer. Vidare bör man ställa högre krav på insyn inom alla näringslivssektorer. Det vore önskvärt att konsumenten får veta om den vara som konsumeras har kommit till under socialt ansvar. Det vore önskvärt om investeraren och spararen visste om företagen de placerar sina pengar i är socialt ansvarstagande. Det vore slutligen önskvärt om invånarna hade kunskap om huruvida utrustning, infrastrukturer och liknande har byggts på ett sätt som är socialt ansvarstagande, särskilt med hänsyn till miljöaspekter. Aktörer på finansmarknaden är redan nu tack vare socialt ansvarstagande investeringsfonder intresserade av information om företaget som går utanför de ekonomiska aspekterna. Tillsammans med organ som utvärderar företagen enligt andra aspekter än de finansiella ger de ett viktigt bidrag till främjandet av företagens sociala ansvar. Det finns sektorer inom näringslivet som organiserar sig för att fastställa yrkesnormer, till exempel byggsektorn med kvalitetsmärkning för miljöhänsyn, samt sektorer som berörs i allra högsta grad såsom aluminium-, olje- och papperssektorerna som beaktar verksamhetens effekter på miljön. EESK anser att det vore värdefullt om sådana självregleringsinitiativ kunde bli vanligare.

2.3.6.2

Företagen använder sig av olika tekniker för utvärdering av ekonomisk lönsamhet (beskaffenhet och insyn i fråga om investeringar, redovisning och kontroller) samt sociala och miljömässiga resultat (arbetsförhållanden, miljöskydd och olika områden inom värdekedjan). Dessa aspekter är olika men kompletterande och bör stå i balans med varandra.

2.3.6.3

För att försäkra sig om revisionsbolagens och certifieringsbyråernas legitimitet och verksamhetsförutsättningar måste principerna vara tydliga. Företagen måste få information om vilka referenser som använts vid utvärderingen. Därför välkomnar EESK publiceringen av principerna för socialt ansvarsfulla investeringar. (13) Det är viktigt att utvärderingsorganen utför sina utvärderingar utgående från kriterier i de grundläggande texter som förtecknades vid flerpartsforumet 2004. Revisionsbolagen och certifieringsbyråerna måste tillåta största möjliga insyn. Standarden CSRR-QS var ett försök till självreglering inom yrkesgruppen. EESK uppmanar dem att fortsätta på den inslagna vägen. I ett yttrande som EESK nyligen avgav (14) anmodade kommittén de europeiska företagen att delta i utarbetandet och översynen av olika instrument för mätning och utvärdering såsom exempelvis EMAS, GRI och ISO 26000. EESK vill understryka vikten av att undvika att de internationella standarderna omdefinierar begreppet ”företagens sociala ansvar” och reducerar det till att endast uppfylla de rättsliga kraven, medan företagens sociala ansvar till sin natur bygger på frivilliga initiativ från företagens sida som sträcker sig längre än vad lagen föreskriver. Kommittén rekommenderar att de nationella företrädare som utarbetar riktlinjerna ISO 2600 främjar den europeiska definitionen på företagens sociala ansvar, som innefattar de rättsliga bestämmelserna men sträcker sig längre än så. Oberoende av i vilken omfattning utvärderingsorganen utför sitt arbete skall företagen inte kunna åläggas att underkasta sig icke-offentliga normer som är besvärliga för små och medelstora företag att ta del av. När det finns lämpliga instrument för certifiering skall denna vara frivillig för företaget och under inga omständigheter göras obligatorisk.

2.3.6.4

I meddelandet understryks att ”externa intressenter, bl.a. icke-statliga organisationer, konsumenter och investerare, bör spela en större roll när det gäller att uppmuntra och belöna företag som tar initiativ på detta område” eller fungera som varningsklockor. Detta innebär att de utomstående aktörernas information måste vara tillförlitlig. I meddelandet uppmuntras företag som stöder alliansen att sända information om det sociala ansvarstagandet till alla berörda, bland annat till konsumenterna, investerarna och allmänheten. Kommissionen anmodar samtliga större företag att lägga fram sina strategier och initiativ för socialt ansvarstagande samt resultaten av dessa eller att redogöra för beprövade goda metoder på ett sätt som allmänheten utan svårighet kan ta till sig. I fråga om information om socialt ansvarstagande påminner EESK om sitt förslag (15) att inrätta en europeisk informationsportal om förfaranden för socialt ansvarstagande inom stora företag. Med tanke på att analyser utförda av tredje part ger möjlighet till förbättrad information och står som garant för insyn ville EESK att dessa uppgifter från företagen själva skulle granskas av en utomstående förtroendeman, till exempel en observatör från en EU-institution. Analysen kunde utföras i ett senare skede med utgångspunkt i uppgifterna i den europeiska portalen.

2.3.6.5

Å andra sidan påpekas det i meddelandet att det inte finns några formella krav på företag som öppet vill stödja alliansen, och Europeiska kommissionen kommer inte att ha någon förteckning över företag som stöder den. För närvarande är det sex månader sedan alliansen bildades och endast UNICE:s samt CSR Europes (European Network Promoting Corporate Social Responsibility) samt några andra nationella arbetsgivarorganisationers webbplatser presenterar alliansen. EESK beklagar att informationen inte är tillgänglig och att den inte läggs fram på ett samlat sätt för dem som är intresserade.

2.3.7.1

Ett ansvarstagande företag kan få en konkurrensfördel genom ett gott renommé, vilket är särskilt intressant inom sektorn för konsumtionsvaror.

2.3.7.2

De ansvarstagande företagen utgör en gynnsam grogrund för innovation och kreativitet. Dessa företags produkter och tjänster erbjuder kunderna högre kvalitet och värden. Detta kan även leda till konkurrensmässiga fördelar.

2.3.7.3

Genom att förebygga riskerna innebär en integrerad process för socialt ansvarstagande inom företagen att riskerna hanteras på ett bättre sätt och att de i vissa fall kan undvikas helt, bland annat då det gäller risker för förskingring samt risker förknippade med produktion och teknik. Det förekommer exempelvis färre olyckor bland personalen då denna är i säkerhet till följd av god utbildning och av att nyttiga investeringar har gjorts. Därmed kan insatser för ökat socialt ansvarstagande i företagen ge resultat i en mätbar minskning av konstaterade eller förväntade risker. EESK konstaterar med största intresse att vissa försäkringsbolag beaktar detta i sina premier och uppmanar hela finanssektorn att följa detta exempel.

2.3.7.4

En tillämpning av principerna för socialt ansvarstagande gör att företaget förbättrar sina beslutsförfaranden och sin administration, samtidigt som även resultaten förbättras på lång sikt. En personalpolitik som inbegriper livslångt lärande och fortsatt sysselsättning för äldre innebär att humankapitalet kommer till optimal nytta i företaget och bidrar till ett aktivt liv vid hög ålder. EESK noterar med intresse initiativen från europeiska redovisningsexperter som syftar till att gynna ansvarsfull ledning genom tillförlitlig information om miljö- och personalfrågor, vilket skall ingå som delar av den strategiska analysen av ett företag.

2.3.7.5

EESK påminner om att konkurrenskraft på lång sikt ofta är ett resultat av åtgärder som är kostsamma på kort sikt. Kommittén uppmanar företagen att inte stirra sig blinda på omedelbara vinster.

2.3.7.6

EU:s medlemsstater bör vid offentlig upphandling uppmuntra företagen till ansvarskännande (politik med sociala och miljömässiga kriterier).

2.3.7.7

På det makroekonomiska planet innebär lösningen av sociala eller miljömässiga problem att man skapar eller utvecklar nya verksamhetssektorer som frigör utrymme för ekonomisk utveckling och flera arbetstillfällen. Det är bland annat fråga om miljöeffektivitet, tjänster på individnivå och förhållandet mellan urbanism och transporter. Kommittén uppmanar medlemsstaternas och EU:s förvaltningar att gynna uppkomsten och utvecklingen av sådana verksamhetssektorer.

2.3.8.1

Även om det har gjorts ansträngningar i vissa nya medlemsstater för att uppnå socialt ansvarstagande i företagen, är de flesta företag som förklarar sig vara socialt ansvarstagande från de gamla medlemsstaterna.

2.3.8.2

EESK anser det vara oundgängligt att sprida kunskap om och ge erkänsla åt goda metoder som införts i företag i de nya medlemsstaterna, särskilt små och medelstora företag.

2.3.8.3

Eftersom den ekonomiska och kulturella bakgrunden skiljer sig från ett fall till ett annat kan företagen i de nya medlemsstaterna antagligen lära sig mycket av erfarenheterna i företag som är belägna i regioner med liknande särdrag som deras egna. När det gäller socialt ansvarstagande initiativ som införts i länder som inte har någon nämnvärd erfarenhet av social marknadsekonomi kan de på ett mer direkt sätt ge impulser till aktörer i länder med motsvarande bakgrund.

2.3.8.4

Det är därför särskilt viktigt att informationen om goda metoder vid företag i de nya medlemsstaterna sprids i samtliga medlemsstaterna och i de blivande medlemsländerna.

2.3.8.5

Man bör också främja information till samhället – t.ex. de olika grupper som berörs – om hållbar affärsverksamhet eftersom farten och kvaliteten på genomförandet av företagens sociala ansvar i hög grad beror på hur aktiva och delaktiga dessa är.

2.3.9.1

EESK stöder kommissionens avsikt att även i fortsättningen främja företagens sociala ansvar på världsnivå för att dra full nytta av företagens bidrag till uppnåendet av FN:s millenniemål. Kommittén stöder även kommissionens avsikter när det gäller internationella referenskriterier för ansvarsfullt agerande bland företag, det vill säga att gynna genomförandet av deklarationen om trepartsprinciper inom ILO i fråga om multinationella företag och socialpolitik, riktlinjerna för OECD angående multinationella företag, företagens världsomspännande pakt (Global Compact) och FN:s principer för socialt ansvarsfulla investeringar samt andra referensinstrument och initiativ på området. Vidare stöder kommittén önskan om strikta miljönormer, beaktande av hållbar utveckling i bilaterala handels- och samarbetsavtal, uppmuntran till handelsincitament med hänsyn till allmänna internationella principer om mänskliga rättigheter och arbetsrätt, miljöskydd och förvaltning, intensifierat samarbete med ILO om anständigt arbete, främjande av företagens sociala ansvar inom ramen för den nya Afrikastrategin, uppföljning av relevanta internationella initiativ (arbeten som utförs av FN:s särskilda representant, ISO:s riktlinjer, certifieringen av Kimberleyprocessen). Dessa stimulansåtgärder är desto viktigare eftersom de för vissa länder kan utgöra inledningen till en effektiv sociallagstiftning.

2.3.9.2

EESK anser att tullfria exportzoner, som inrättats för att skapa ett gynnsamt investeringsklimat, inte under några omständigheter får idka verksamhet som faller utanför de gränser som fastslås i nationell arbetslagstiftning. Uttryck för oro angående företagens sociala ansvar i dessa områden kan inte ersätta bristen på hänsyn till bestämmelserna i ILO:s grundläggande konventioner.