Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52006AA0001

Yttrande nr 1/2006 över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013)

EUT C 203, 25.8.2006, p. 1–49 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

25.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 203/1


YTTRANDE nr 1/2006

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013)

(i enlighet med artikel 248.4 andra stycket i EG-fördraget)

(2006/C 203/01)

INNEHÅLL

1–8

INLEDNING

9–13

ALLMÄNNA IAKTTAGELSER

9–12

Kommissionen går med förslaget miste om en chans till radikal förändring

13

Nyckelförslag för att åstadkomma större flexibilitet och förenkling för deltagarna

14–90

SÄRSKILDA IAKTTAGELSER

14

Överensstämmelse med interinstitutionella bestämmelser om utformning av lagstiftning

15–16

Kommissionens skyldighet att övervaka att reglerna för statligt stöd till forskning och utveckling följs

17

Reglerna för deltagande bör tillämpas på åtgärder som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet

18–19

Åtskillnad mellan intern kontroll och extern revision

20–21

Kapitel I: Inledande bestämmelser (artiklarna 1–3)

22–81

Kapitel II: Deltagande (artiklarna 4–38)

22–26

Avsnitt 1: Minimikrav (artiklarna 4–12)

27–57

Avsnitt 2: Förfaranden (artiklarna 13–28)

58–81

Avsnitt 3: Gemenskapens ekonomiska bidrag (artiklarna 29–38)

82–86

Kapitel III: Spridning och utnyttjande samt nyttjanderätt (artiklarna 39–52)

87–89

Kapitel IV: Europeiska investeringsbanken (artikel 53)

90

Kapitel V: Slutbestämmelser (artikel 54)

91–94

SLUTSATS

BILAGA:”Regler för deltagande”

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN HAR ANTAGIT DETTA YTTRANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 248.4 och artikel 279,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 160c.4 och artikel 183,

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), särskilt artikel 183,

med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 1261/2005 av den 20 juli 2005 (2) om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (3),

med beaktande av gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (4) och artikel 8 i Världshandelsorganisationens avtal om subventioner och utjämningsåtgärder (5),

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) (6), nedan kallat ”regler för deltagande”,

med beaktande av kommissionens begäran om ett yttrande över förslaget i beaktandeleden i reglerna för deltagande,

med beaktande av Europaparlamentets begäran om ett yttrande över förslaget, som inkom till revisionsrätten den 2 mars 2006, och

av följande skäl:

Enligt artikel 163.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapen omfatta målet att stärka de vetenskapliga och tekniska grundvalarna för gemenskapens industri och stimulera den till att bli konkurrenskraftigare på internationell nivå, samtidigt som strategin skall gynna all forskningsverksamhet som anses nödvändig i kraft av fördraget.

Enligt artikel 164 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapen som komplement till de verksamheter som bedrivs i medlemsstaterna

a)

genomföra program för forskning, teknisk utveckling och demonstration, varvid samarbete med och mellan företag, forskningscentra och universitet skall gynnas,

b)

främja samarbete på gemenskapsnivå med tredjeland och internationella organisationer inom området för forskning, teknisk utveckling och demonstration,

c)

sprida och till fullo utnyttja resultaten av verksamheter rörande forskning, teknisk utveckling och demonstration på gemenskapsnivå,

d)

stimulera utbildning och rörlighet för forskare inom gemenskapen.

Enligt artikel 167 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall rådet för att genomföra det fleråriga ramprogrammet fastställa regler för deltagande av företag, forskningscentra och universitet, samt fastställa regler för spridning av forskningsresultaten.

Enligt artikel 274 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall kommissionen genomföra budgeten under eget ansvar och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

I fråga om de särskilda program som hänvisas till i artikel 164 a och artikel 166.3 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen kan kommissionen genomföra budgeten inom en ram för direkt och indirekt central förvaltning, i enlighet med artikel 53.2 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget och artiklarna 36 och 37 i genomförandebestämmelserna för denna.

I sitt yttrande nr 2/2004 (7) har revisionsrätten beskrivit de principer för en integrerad ram för intern kontroll som bör ligga till grund för utformningen av interna kontroller för att ge en rimlig försäkran om att inkomster och utgifter hanteras enligt gällande regler och bestämmelser och förvaltas i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.

Revisionsrätten drog i sin särskilda rapport nr 1/2004 (8) slutsatsen att reglerna för fastställandet av gemenskapens ekonomiska deltagande i FoTU-ramprogrammen bör ses över från grunden i syfte att avlägsna onödig komplexitet i det kommande sjunde ramprogrammet, så att en effektiv och tillfredsställande kontroll över utgifter inte äventyras.

INLEDNING

Huvuddragen i kommissionens förslag till regler för deltagande

1.

Den rättsliga grunden för sjunde ramprogrammet är följande:

Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapernas sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration, samt rådets beslut om Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) sjunde ramprogram för kärnforskning och utbildningsverksamhet (2007–2011) – Att bygga ett kunskapens Europa (9), nedan kallat ”beslutet”.

Ett antal beslut av rådet angående de särskilda programmen (10), dvs. Samarbete (samarbetsprojekt) (11), gemensamma teknikinitiativ och teknikplattformar samt samordning mellan nationella program), Idéer, Människor och Kapacitet för åtgärderna inom Gemensamma forskningscentret, och angående kärnforskning och utbildningsverksamhet för Europeiska atomenergifördraget (Euratom).

Europaparlamentets och rådets förordning om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat, nedan kallat ”regler för deltagande” och rådets förordning för sådana åtgärder enligt Euratomfördraget.

2.

I kommissionens förslag till regler för deltagande bibehålls i stort sett den ram som inrättats för tidigare FoTU-ramprogram, med följande undantag:

Vissa aspekter som gäller inrättandet av ett Europeiskt forskningsråd (ERC) som skall fördela gemenskapsstöd till forskardriven spetsforskning (se skäl 4a, artikel 1.6 och artikel 9, samt beslutets bilaga III, del a punkt 4: Individuella projekt).

Beviljandet av stöd till Europeiska investeringsbanken (EIB) för att finansiera ett ”finansieringsinstrument för riskdelning”, som skall bidra till att täcka försörjning och kapitaltilldelning för bankens lån och garantera finansiering till europeiska FoTU-åtgärder (se skäl 23 och artikel 53. Se också beslutets bilaga III del b).

3.

Utöver detta fokuserar kommissionen i sitt förslag på en avsevärd förenkling av systemen för finansiell förvaltning och kontroll, särskilt genom att

utnyttja klumpsummor, schablonbelopp och kostnader per enhet för att förenkla ersättningen av stödberättigande kostnader (se artikel 30),

inrätta ett enhetligt system för kostnader tillsammans med en höjning av den övre gränsen för finansiering (se artikel 33),

inrätta en garantifond för att täcka den finansiella risken vid genomförande av indirekta FoTU-åtgärder (se artikel 38).

4.

I motiveringen till reglerna för deltagande föreslår kommissionen en rad ytterligare åtgärder, som införandet av distansbedömning, elektronisk inlämning av förslag och inrättandet av ett enda registreringssystem och hjälpcentraler vid kommissionen och vid de nationella kontaktställena för att se till att administrationen av sjunde ramprogrammet blir effektivare. Dessa åtgärder finns dock inte med i kommissionens förslag. Om de inte anges i den rättsliga grunden finns det ingen garanti för att de kommer att genomföras (se revisionsrättens förslag till ändringar när det gäller artikel 15.1b, artikel 16.3a och artikel 17a).

Revisionsrättens yttrande

5.

I sitt yttrande fäster revisionsrätten särskild uppmärksamhet vid konsekvenserna av de åtgärder som kommissionen föreslår i syfte att åstadkomma sund ekonomisk förvaltning av de direkta åtgärder som finansieras inom sjunde ramprogrammet (2007–2013). I yttrandet tas också hänsyn till Europaparlamentets och rådets tidigare resolutioner, i synnerhet i fråga om ansvarsfrihet angående räkenskapsåret 2003 (12) och den allmänna budgeten för 2006 (13). Revisionsrättens iakttagelser i detta yttrande gäller också i vissa fall kommissionens förslag till beslut om sjunde ramprogrammet, och i synnerhet dess bilaga III där de olika finansieringsmetoderna fastställs (se skäl 1).

6.

När förslaget till regler för deltagande antogs av kommissionen i december 2005, hade den aktuella raden av ändringar av budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser, som kommer att träda i kraft 2007, fortfarande bara delvis antagits av rådet (se skäl 2). Under dessa förhållanden, och mot bakgrund av de iakttagelser som revisionsrätten gjort i sitt yttrande nr 10/2005 (14), anser revisionsrätten att det är omöjligt att avgöra om denna sektoriella förordning kommer att stämma överens med de allmänna principerna och de närmare bestämmelserna i den reviderade budgetförordningen.

7.

Analogt med detta bör revisionsrättens iakttagelser och slutsatser i detta yttrande också gälla kommissionens förslag till rådets förordning om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i Europeiska atomenergigemenskapens sjunde ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2007–2011) (15).

8.

Närmare förslag om hur kommissionens förslag bör ändras mot bakgrund av detta yttrande ges i bilagan.

ALLMÄNNA IAKTTAGELSER

Kommissionen går med förslaget miste om en chans till radikal förändring

9.

Europeiska unionens FoTU-ramprogram är världens mest omfattande multinationella forskningsprogram om man ser till finansiering och deltagande. De står för en stor del av den offentliga finansieringen av forskningsprojekt både i medlemsstaterna och i de associerade staterna. För många offentliga forskningsinstitutioner, exempelvis universitet, är de ofta en av de främsta källorna till tredjepartsfinansiering.

10.

Flera tusen rättssubjekt deltar i varje FoTU-ramprogram, inom en mycket varierande skala av olika typer av indirekta åtgärder. De flesta är åtgärder med flera partner som genomförs av ett konsortium bestående av flera deltagare. För varje indirekt åtgärd sluter kommissionen kontrakt eller avtal om ekonomiskt stöd med varje deltagare. De flesta avtalen innebär endast ett jämförelsevis lågt ekonomiskt bidrag ur gemenskapens budget. Som revisionsrättens granskningar har visat medför denna stora variation av åtgärder och det stora antalet individuella bidrag en avsevärd transaktionskostnad per spenderad euro (16).

11.

Deltagarna har också påpekat för revisionsrätten att de anser att gemenskapsbidragen är onödigt krångliga att administrera, särskilt eftersom det saknas lämpliga anvisningar från kommissionen. Att förbereda förslag och samla deltagare till ett konsortium är dyrt och tidskrävande, inte minst med tanke på att det i genomsnitt är få åtgärder som blir framgångsrika. Deltagarna klagar också på att kommissionens förfaranden för att bevilja stöd tar för lång tid och att utnyttjandet av gemenskapsmedel inte är tillräckligt flexibelt för att ta hänsyn till de snabba förändringarna inom vetenskapen. Följden av detta blir att de mest innovativa forskningsprogrammen ofta inte ens läggs fram för de europeiska FoTU-ramprogrammen.

12.

Revisionsrätten inser att en viss grad av komplexitet är oundvikligt, men anser att kommissionen med sitt förslag går miste om en chans att genomföra radikala förändringar av de administrativa och finansiella reglerna för sjunde ramprogrammet. Revisionsrätten anser att följande allmänna principer borde vara vägledande för lagstiftaren när man antar den rättsliga ramen för sjunde ramprogrammet:

Forskning drivs av de enskilda forskarnas vetenskapliga kunnande och expertis. Liksom de flesta som kan få offentliga stöd föredrar forskare den finansiering som innebär minst byråkrati. De anser att det bara är sådana flexibla bidrag som kan låta dem genomföra den mest lovande forskningen, och det är i så fall mer sannolikt att de utvecklar den känsla av äganderätt som krävs för framgång. För att försäkra sig om att forskningssamfundet känner denna viktiga delaktighet bör därför sjunde ramprogrammet sikta på att låta de konsortier som genomför indirekta åtgärder använda gemenskapsstödet på ett flexiblare sätt.

Med detta i minne måste konsortierna också ges möjligheter att reagera snabbt på yttre och inre förändringar under ett projekts livscykel. Detta innebär att samordnarens befogenheter att fatta beslut måste stärkas. Samordnaren bör bära det vetenskapliga och finansiella ansvaret och ha behörighet att besluta inte bara om det vetenskapliga programmet utan också om fördelningen av finansiella resurser i enlighet med ett regelverk som på förhand överenskommits av alla deltagare i ett konsortium. Samtidigt måste samordnaren gentemot kommissionen kunna garantera att åtgärdens vetenskapliga räckvidd och den europeiska dimension som krävs enligt lag bibehålls under hela projektets varaktighet. I praktiken skulle detta innebära att en deltagare bara kan ersättas av rättssubjekt med likvärdig forskningskapacitet och vetenskaplig ställning.

Motprestationen för den ökade flexibiliteten måste bli ökad vetenskaplig och finansiell redovisningsskyldighet gentemot kommissionen, både medan de indirekta åtgärderna pågår och efter det att de slutförts. Detta bör dock inte medföra alltför omfattande redovisning till kommissionen, utan i stället grundas på en mekanism för vetenskaplig granskning, eventuellt genom utfrågningar. Kommissionen borde ha möjlighet att på grundval av resultatet av sådana granskningar avbryta indirekta åtgärder som inte leder till resultat, så att de offentliga medlen inte förslösas.

Revisionsrätten anser att reglerna för deltagande bör spegla antagandet att de forskare som deltar i EU:s FoTU-ramprogram kan förväntas använda de offentliga medlen på bästa sätt, under förutsättning att man håller sig inom de gränser som fastställs i den rättsliga grunden för att se till att kommissionen kan upprätthålla effektiv och adekvat kontroll. När man beslutar om dessa kontroller är det dock viktigt att även beakta att risken för misslyckande är en inneboende faktor i all forskningsverksamhet.

Nyckelförslag för att åstadkomma större flexibilitet och förenkling för deltagarna

13.

I linje med det ovan sagda, och som uppföljning till rekommendationer som revisionsrätten lagt fram vid tidigare tillfällen, identifierar revisionsrätten i detta yttrande ett antal områden där kommissionens förslag kanske inte är tillräckligt för att uppnå den önskvärda flexibiliteten och förenklingen för deltagarna i sjunde ramprogrammet. Bland dessa områden anser revisionsrätten följande vara de mest relevanta:

Det bör organiseras en centraliserad förhandskontroll av rättssubjekt (se punkterna 34–36).

Kommissionens avdelningar skall använda gemensamma databaser och utbyta uppgifter på elektronisk väg (se punkterna 41 och 42).

En mer flexibel styrstruktur bör tillämpas för indirekta åtgärder, där kommissionen kan ingå avtal om ekonomiskt stöd med samordnaren som agerar på de övriga deltagarnas vägnar, eller där kommissionen genom eget beslut tilldelar stöd utan att underteckna ett privaträttsligt kontrakt (se punkterna 45–55).

Granskningar (eller utfrågningar), företrädesvis av andra forskare, bör användas som övervakningsinstrument för indirekta åtgärder (se punkt 56).

Ett enhetligt system för kostnadsersättning bör inrättas, som tillåter deltagarna att avgöra omfattningen av gemenskapens ekonomiska bidrag på ett öppet, stabilt och lättadministrerat sätt (se punkterna 63–70).

Utnyttjandet och spridningen av resultaten av indirekta åtgärder och överföringen av ägandeskap bör uppmuntras (se punkterna 82–84).

SÄRSKILDA IAKTTAGELSER

Överensstämmelse med interinstitutionella bestämmelser om utformning av lagstiftning

14.

Förordningens läsbarhet skulle förbättras om alla relevanta definitioner var samlade i artikel 2: Definitioner (17). För att undvika förvirring och spridande av olika definitioner bör ordalydelserna i definitionerna endast ändras i förhållande till tidigare FoTU-ramprogram om avsikten verkligen är att definitionen skall ändras.

Kommissionens skyldighet att övervaka att reglerna för statligt stöd till forskning och utveckling följs

15.

Enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget ansvarar kommissionen för att fortlöpande granska alla stödprogram som förekommer i medlemsstaterna, eftersom statliga stöd i princip är förbjudna (se skäl 3). Beträffande de tak som fastställs i punkt 5.12 i gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling specificeras att vid en ackumulering av gemenskapsfinansiering och statligt stöd får det samlade offentliga stödet inte överstiga gränserna 75 % för industriell forskning och 50 % för utvecklingsverksamhet före det konkurrensutsatta stadiet (se även punkterna 72 och 73).

16.

I det särskilda programmet Kapacitet föreskrivs uttryckligen finansiering av offentliga och privata ”forskningsinfrastrukturer” inom sjunde ramprogrammet. Dessutom anges i beslutets bilaga III att finansieringen av dessa infrastrukturer skall kombinera finansiering från FoTU-ramprogrammet, andra EU-instrument (bland annat strukturfonderna) och nationell finansiering (18). Enligt vad som framkommit vid revisionsrättens granskningar är kommissionens befintliga mekanismer för att övervaka de övergripande nivåerna av statliga stöd till forskning och utveckling inadekvata när det gäller att kontrollera efterlevnaden av de trösklar som anges i gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling för de verksamheter som medfinansieras inom ramprogrammet. Som redan visats i ett tidigare yttrande från revisionsrätten, om strukturåtgärderna (19), får kommissionen dessutom inte längre någon detaljerad information om genomförandet av åtgärder där nationella eller regionala myndigheter ansvarar för den gemensamma förvaltningen, som till exempel finansiering av forskningsprojekt, stöd till innovation och tekniköverföring eller forskningsinfrastrukturer. Som revisionsrätten påpekade i sitt yttrande om budgetförordningen (20), bör kommissionen vara mycket uppmärksam på de eventuella riskerna med kumulering av olika bidrag ur gemenskapsbudgeten för en och samma åtgärd. Revisionsrätten rekommenderar därför att kommissionen utvecklar adekvata verktyg för övervakning för att försäkra sig om att reglerna om statligt stöd efterlevs i de fall forskningsverksamhet finansieras ur flera olika källor.

Reglerna för deltagande bör tillämpas på åtgärder som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet

17.

Enligt kommissionens förslag skall Europeiska forskningsrådet vara rådgivande organ, och kompletteras av ett genomförandeorgan som skall förvalta åtgärderna i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 (21). Revisionsrätten håller med kommissionen om att reglerna för deltagande också skall tillämpas på åtgärder som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet (22) för att garantera att samma principer tillämpas på alla typer av gemenskapsfinansiering för de olika metoderna som fastställs i beslutets bilaga III del a. Revisionsrätten anser också att den föreslagna strukturen kommer att ge tillräcklig säkerhet om att Europeiska forskningsrådets vetenskapliga oberoende garanteras, och att dess förvaltningsstruktur kan godkännas och genomföras tillräckligt snabbt (23). Revisionsrätten rekommenderar dock att räckvidden för reglerna för deltagande uttryckligen anges i den rättsliga grunden (se skäl 4a och artikel 1).

Åtskillnad mellan intern kontroll och extern revision

18.

Revisionsrättens rättigheter som Europeiska unionens externa revisor härrör direkt från artikel 248.2 i fördraget, och revisionsrätten bör i sin egenskap av kommissionens externa revisor inte betraktas som en del av den interna kontrollen. Det bör därför i reglerna för deltagande göras en tydlig åtskillnad mellan de olika mekanismerna för intern kontroll och extern revision (24) (se skäl 16).

19.

Revisionsrätten rekommenderar vidare att hänvisningar införs till rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (25), till förordning (EG, Euratom) nr 2185/1996 (26) om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför, samt till förordning (EG) nr 1073/1999 (27) och förordning (Euratom) nr 1074/1999 (28) om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF). Det bör noteras att dessa förordningar enbart gäller kommissionen (se skäl 15, skäl 16 och artikel 19.8a).

Kapitel I: Inledande bestämmelser (artiklarna 1–3)

Klargörande av definitionen av ”indirekta åtgärder” krävs

20.

I skäl 38 till genomförandebestämmelserna för budgetförordningen anges att alla typer av direkta och indirekta åtgärder som kan finansieras av gemenskapen bör specificeras. Revisionsrätten anser dock att den definition av indirekta åtgärder som ges i artikel 1 inte är helt adekvat, eftersom det inte bara är de finansieringsmetoder som anges i beslutets bilaga III del a som skall omfattas av förordningen. När det gäller de finansieringsmetoder som anges i beslutets bilaga III del b föreslår kommissionen dock att endast stöd till Europeiska investeringsbanken skall omfattas av förordningen.

21.

Tidigare har revisionsrätten identifierat en risk för att de normala förfarandena för offentlig upphandling skulle kunna kringgås genom att man använder indirekta FoTU-åtgärder. Detta skulle i sin tur också kunna göra det svårt att kontrollera att kommissionen håller sig under det tak för administrativa utgifter som fastställts för varje program (29). Revisionsrätten rekommenderar därför att det i artikel 2 införs ett klargörande av definitionen av indirekta åtgärder, där man tydligt anger de olika former en indirekt åtgärd kan ha i enlighet med budgetförordningen, dvs. bidrag, stipendier och priser, arvoden och medlemskap, men också offentlig upphandling (30) (se artikel 1, artikel 2.12, artikel 13.1 och artiklarna 14 och 53). Likaså bör beslutets bilaga III ändras på motsvarande sätt (31) (se även punkt 27). I annat fall kan den rättsliga grunden skapa en tvetydighet i fråga om vilka bestämmelser som skall tillämpas på de olika formerna av indirekta åtgärder, särskilt i fråga om offentlig upphandling.

Kapitel II: Deltagande (artiklarna 4–38)

Avsnitt 1: Minimikrav (artiklarna 4–12)

Minikraven för deltagande bör förtydligas

22.

Revisionsrätten anser att ett stort antal deltagare i ett konsortium ofta medför onödig byråkrati och onödigt stora administrativa bördor. Detta gäller särskilt för samordnarna av Integrerade projekt och Expertnätverk (32). Vi rekommenderar därför att man i reglerna för deltagande klargör att principen om effektivt genomförande bör vara ett nyckelkriterium, i synnerhet i de fall då antalet deltagare och typen av deltagare överstiger de rättsliga minimikraven (se skäl 9).

23.

Kommissionens förslag om minimikrav angående antalet deltagande oberoende rättssubjekt som deltar i indirekta åtgärder och deras etableringsort är, eller skulle kunna tolkas som, överdrivet restriktivt. Revisionsrätten rekommenderar att dessa krav beskrivs tydligare (se artiklarna 5 och 7).

24.

Dessutom bör kommissionen i artikel 10 förtydliga vilka kriterier som skall uppfyllas av ensamma deltagare i indirekta åtgärder. I synnerhet bör det klargöras om denna bestämmelse bara är tillämplig på europeiska ekonomiska intressegrupper och internationella europeiska intresseorganisationer, eller om den också omfattar andra typer av rättssubjekt.

Det saknas bestämmelser som kan garantera överförbarheten av finansiering från Europeiska forskningsrådet

25.

Enligt kommissionens förslag kommer avtal om ekonomiskt stöd i princip bara att undertecknas med rättssubjekt, och inte med enskilda forskare. I motsats till vad som är fallet för andra delar av sjunde ramprogrammet tilldelas bidrag för forskardriven spetsforskning inom ramen för Europeiska forskningsrådet för att finansiera en specifik forskares eller forskargrupps forskningsverksamhet. Detta väcker frågan om hur man ser till att bidraget till forskardriven spetsforskning kan överföras om den specifika forskaren flyttar över till en annan forskningsorganisation (se artikel 9.2).

26.

Revisionsrätten anser att detta skulle kunna lösas i det avtal om ekonomiskt stöd som undertecknas av kommissionen och det rättssubjekt som har anställt forskaren (eller forskarna) eller i kommissionens beslut om att tilldela stödet. Handlingarna skulle kunna innehålla en klausul som anger att stödet beviljas på det villkoret att en viss forskare arbetar vid rättssubjektet, och att om denna forskare flyttar till en annan organisation som är etablerad i en medlemsstat eller associerad stat kommer bidraget också att överföras, om forskaren så begär och under förutsättning att den nya deltagarens operativa och finansiella kapacitet har kontrollerats och intygats av kommissionen (se punkt 34–36).

Avsnitt 2: Förfaranden (artiklarna 13–28)

Brist på tydlighet i reglerna om gemenskapsfinansiering som sker på annat sätt än genom stöd som beviljas på grundval av ansökningsomgångar

27.

Enligt kommissionens förslag ges i beslutets bilaga III möjlighet till undantag från utnyttjandet av bidrag enligt artikel 160 i budgetförordningen (artikel 229.3 i genomförandebestämmelserna). Dessa undantag täcker all gemenskapsfinansiering som sker på annat sätt än genom ekonomiskt stöd, inklusive stöd som beviljas på grundval av ansökningsomgångar, nämligen

offentlig upphandling av varor eller tjänster som etableras genom kontrakt och väljs ut genom anbudsinfordran,

stipendier för studier, forskning eller praktik och priser i pristävlingar (33),

medlemskap i organisationer,

arvode till oberoende experter.

28.

Dessa undantag, som automatiskt omfattas av de regler som fastställs i budgetförordningen, bör tydligt anges i beslutets bilaga III del a punkt 3: Samordnings- och stödåtgärder (se fotnot 31) och i artikel 14 i reglerna för deltagande (se även punkt 21). Revisionsrätten rekommenderar dessutom att kommissionen klargör vilka bestämmelser i budgetförordningen som är tillämpliga på vart och ett av undantagen som anges i artikel 14 och även klargör i vilken omfattning andra bestämmelser i förordningen inte är tillämpliga.

De övergripande kriterierna för urval och tilldelning specificeras inte i reglerna för deltagande

29.

Revisionsrätten anser att de kriterier för urval och tilldelning som definieras i kommissionens förslag om de särskilda programmen inte kan tjäna som en stabil bas för genomförandet av bedömningar (se exempelvis artikel 6.3 i förordningen om det särskilda programmet Samarbete (34)). Följden blir att dessa kriterier och tillämpningen av dem måste specificeras på ett senare stadium i (de årliga) arbetsprogrammen för vart och ett av de särskilda programmen, utan att Europaparlamentet får möjlighet att bidra till deras utformning.

30.

För att få mer sammanhängande och klarare och tydligare regler skulle revisionsrätten föredra att de övergripande kriterierna för urval och tilldelning vid bedömning av förslagen anges redan i denna förordning. Dessa övergripande kriterier kan sedan kompletteras i de särskilda programmen eller arbetsprogrammen.

31.

Med avseende på de principer för bedömning, urval och beviljande som anges i artikel 15 rekommenderar revisionsrätten dessutom att bestämmelser fastställs angående

specifika kriterier för forskardriven spetsforskning som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet (se även beslutets bilaga III del a punkt 4: Enskilda projekt),

distansbedömning (dvs. bedömning som decentraliseras till bedömarens arbetsplats) som ett sätt att locka högkvalificerade bedömare att delta och snabba upp bedömningsprocessen, som omnämns i motiveringen,

uteslutande av projekt vid vilken tidpunkt som helst, även under förhandlingsfasen (som sker efter bedömningen), om de strider mot grundläggande etiska principer.

Genomförandebestämmelser och genomförandeförfaranden bör fastställas och antas av kommissionen

32.

Revisionsrätten stöder förslaget att kommissionen bör inrätta mer specifika regler och förfaranden för de olika steg som leder fram till beviljandet av bidrag och användningen av oberoende experter. För att undvika onödig byråkrati bör dessa regler och förfaranden i vederbörlig mån ta hänsyn till skillnaderna mellan enskilda finansieringsmekanismer och typer av indirekta åtgärder. Revisionsrätten anser också att sådana regler skall antas av kommissionen som organ, så att de blir bindande för alla kommissionens avdelningar som genomför sjunde ramprogrammet, och att de skall publiceras för öppenhetens skull (35) (se skäl 13).

33.

I motsats till kommissionens förslag anser revisionsrätten dessutom att sådana regler bör omfatta även förhandlingsfasen, som äger rum efter det att förslagen har valts ut på grundval av en jämförande bedömning av oberoende experter, men före beviljandet av bidrag (36) (se artikel 16 och artikel 17.4 a). Reglerna bör garantera att den vetenskapliga räckvidden inte ändras av kommissionen under förhandlingarna, om inte detta rekommenderas på grund av bedömningsresultatet.

Centraliserad förhandskontroll av och utfärdande av intyg om rättsubjekten rekommenderas

34.

Likaså stöder revisionsrätten förslaget att kommissionen bör fastställa mer specifika regler och förfaranden för att kontrollera deltagarna i FoTU-ramprogram med avseende på deras existens, rättsliga status och operativa och finansiella kapacitet (se skäl 14 och artikel 16 a). När detta görs bör man vara noga med att infordran av handlingar och de kontroller som görs av dessa står i proportion till den finansiella risk saken gäller. Likaså bör man ta hänsyn till vilken kapacitet vissa rättssubjekt (som offentliga organ eller små och medelstora företag) kan ha att ta fram den begärda informationen. Revisionsrätten anser att sådana regler bör antas av kommissionen som organ för att inrätta ett gemensamt ramverk och göra dem bindande för alla kommissionens avdelningar (och genomförandeorgan) som genomför sjunde ramprogrammet. För att till fullo efterleva budgetförordningen måste man dock se till att kommissionen fastställer deltagarnas existens och rättsliga status, men också kontrollerar deras operativa och finansiella kapacitet.

35.

Nästan alla rättssubjekt som deltar i FoTU-ramprogrammen deltar i flera indirekta åtgärder, som ofta förvaltas av olika avdelningar inom kommissionen. Som redan påvisats av revisionsrättens granskningar innebär detta ofta att samma information infordras om och om igen. Revisionsrätten rekommenderar därför att det inrättas ett centraliserat system för förhandskontroll. Ett sådant system bör göra det möjligt att genomföra kontroller oberoende av bedömningen av förslagen (37). Revisionsrätten anser att följande allmänna principer bör tillämpas:

Kontrollen bör grundas på lämpliga styrkande handlingar som rättssubjektet tillhandahåller, som gör det möjligt att kontrollera dess existens och rättsliga status liksom dess finansiella och operativa kapacitet.

Handlingarna måste uppdateras av rättssubjektet regelbundet, eller närhelst kommissionen så begär (38).

För att undvika dubbelkontroll skulle kommissionen kunna lämna intyg om godkänd kontroll och ett sådant intyg skulle sedan erkännas som tillräckligt bevis av alla kommissionens avdelningar (och genomförandeorganen) som genomför sjunde ramprogrammet för alla förslag som ett och samma rättssubjekt lämnar in fram till dess annat meddelas.

36.

På så sätt skulle kommissionen inrätta ett gemensamt ramverk som skulle bidra till ett enhetligt och konsekvent tillvägagångssätt för riskbedömning som utförs av delegerade behöriga utanordnare i enlighet med artikel 118 i budgetförordningen (artikel 182 i genomförandebestämmelserna). Detta skulle i sin tur begränsa behovet av bankgarantier. Dessutom skulle den föreslagna ändringen garantera ett konsekvent tillvägagångssätt inom kommissionen, bespara deltagarna i FoTU-ramprogrammet onödig byråkrati och påskynda förhandlingarna om de utvalda förslagen. Inrättandet av en central databas som en del av ett sådant kontrollsystem skulle också vara ett mer effektivt sätt att skydda gemenskapens finansiella intressen (se skäl 20 och artikel 16 a).

Beviljande av bidrag grundat på beslut av kommissionen

37.

År 2002 införde kommissionen en rad åtgärder för att förenkla förfarandena som leder fram till beviljandet av bidrag inom FoTU-ramprogrammen (39). I synnerhet delegerade kommissionen som organ de nödvändiga beslutsbefogenheterna till särskilda kommissionsledamöter, som i sin tur kan överlåta befogenheterna till generaldirektörerna. I fråga om sjunde ramprogrammet föreslår kommissionen en ytterligare förenkling av förfarandet för beviljande av bidrag, enligt vilket det inte längre skulle krävas ett beslut av kommissionen (se artikel 16.8).

38.

Revisionsrätten anser dock att bidrag skall beviljas på grundval av beslut av kommissionen, eftersom utnyttjandet av ett förfarande för beslut av kommissionen enligt budgetförordningen (40) är ett förhandskrav för att avtala om förhandlade schablonbidrag för indirekta kostnader, som fastställs i enlighet med deltagarens vanliga praxis för bokföring av kostnader över de 7 % som fastställs i budgetförordningen (se punkterna 69 och 70).

Klargörande av regler angående oberoende experter

39.

Oberoende experter används av kommissionen för att bedöma och övervaka förslag till indirekta åtgärder, pågående åtgärder samt ramprogrammens och de särskilda programmens utformning, genomförande och resultat. Revisionsrätten anser därför att en hänvisning till ”övervakningsåtgärder” måste införas i artikel 17 för att denna skall stämma överens med artikel 27.

40.

Med tanke på det specifika med finansiering från Europeiska forskningsrådet rekommenderar revisionsrätten att en särskild klausul införs i artikel 17 angående utnämningen av experter som skall bedöma förslag till forskardriven spetsforskning. Revisionsrätten anser att det är Europeiska forskningsrådets vetenskapliga råd eller dess behöriga underkommittéer som bör ansvara för detta. Detta annorlunda tillvägagångssätt skulle inte bara skilja finansieringen från forskningsrådet från de delar av ramprogrammet som förvaltas direkt av kommissionen, utan det skulle också klargöra det vetenskapliga rådets ansvar för urvalet av förslag (se även punkt 17).

Användandet av gemensamma databaser och elektroniskt utbyte av uppgifter bör specificeras i reglerna för deltagande

41.

Revisionsrätten anser att kommissionens IT-system bör medge en datoriserad behandling av transaktioner i varje skede av förfarandet (41). Trots att kommissionen länge sagt sig vilja införa ett sådant system har detta ännu inte skett (42).

42.

Revisionsrätten rekommenderar därför att man specifikt anger kravet på att upprätta integrerade databaser och ett gemensamt datoriserat system i reglerna för deltagande (se artikel 17a). I detta sammanhang välkomnar revisionsrätten kommissionens avsikt att införa elektronisk inlämning och ett enda registreringssystem (37), såsom anges i motiveringen, och rekommenderar att denna bestämmelse införs i reglerna för deltagande (se artikel 16 och artikel 17a).

Mallarna för avtal om ekonomiskt stöd bör ta hänsyn till särdragen i finansieringsarrangemangen

43.

Mot bakgrund av att de finansieringsmetoder som föreslås i beslutets bilaga III är så helt olika rekommenderar revisionsrätten att man upprättar särskilda mallar för avtal om ekonomiskt stöd för de olika typerna av FoTU-verksamhet och indirekta åtgärder (se artikel 19).

44.

I linje med artikel 17.4, i vilken föreskrivs att kommissionen skall godkänna en mall för utnämningsbrev för oberoende experter, anser revisionsrätten att reglerna för deltagande också bör föreskriva att kommissionen formellt skall godkänna en särskild mall för avtal om ekonomiskt stöd, för att garantera överensstämmelse inom alla kommissionens avdelningar (43).

Onödigt komplicerad styrstruktur för indirekta åtgärder

45.

Ända sedan de europeiska FoTU-ramprogrammen inleddes har gemenskapen använt sig av privaträttsliga avtal (eller avtal om ekonomiskt stöd) för att upprätta ett rättsligt avtalsförhållande mellan deltagarna i en indirekt åtgärd och kommissionen. Tanken bakom detta tillvägagångssätt var från början att stärka samordningen mellan rättssubjekt från olika länder och att främja ett multinationellt samarbete. Det har dock lett till en situation där deltagarna anser sig vara underleverantörer till kommissionen eller där kommissionen betraktas som en aktiv partner i konsortiet. Det har också de facto givit varje deltagare i en indirekt åtgärd vetorätt, vilket i praktiken ofta leder till att man förlorar den flexibilitet som krävs för framgångsrik forskning.

46.

Revisionsrätten anser att det inte bör vara kommissionens uppgift att vara direkt involverad i förvaltningen av enskilda indirekta åtgärder. Den tolkningen av kommissionens roll bidrar i hög grad till den tungrodda byråkrati som många av FoTU-ramprogrammens intressenter beklagar sig över. Det bör åligga varje konsortium att fastställa sin interna struktur för beslutsfattande i enlighet med sina egna specifika behov, och de enskilda deltagarna bör ta ansvar för att komma överens om alla relevanta frågor om förvaltningen av den indirekta åtgärden.

47.

Revisionsrätten föreslår därför en förenklad styrstruktur för konsortier som genomför indirekta åtgärder, i enlighet med tidigare förslag (44). Revisionsrätten anser att de särskilda rättigheter och skyldigheter varje enskild deltagare har gentemot någon annan deltagare i konsortiet bör fastställas i konsortialavtalet eller, där så krävs, i något annat skriftligt avtal. När det gäller beviljandet av stöd anser revisionsrätten dessutom att kommissionen bör ingå ett avtal om ekonomiskt stöd med samordnaren, som agerar på de övriga deltagarnas vägnar (se artikel 23).

48.

Det nuvarande förslaget från kommissionen har en stor brist i det att den information som skall finnas med i avtalet om ekonomiskt stöd skall vara specifik för enskilda deltagare, vilket i onödan komplicerar hanteringen av bidrag och mångfaldigar behovet av ändringar i händelse av att deltagarna byts ut. Enligt kommissionens förslag är dessutom alla deltagare parter i det avtal om ekonomiskt stöd som sluts med kommissionen, vilket de facto ger varje deltagare vetorätt.

49.

Revisionsrätten rekommenderar därför att artikel 19 ändras så att bara de delar som är av vikt för den indirekta åtgärden som helhet omfattas av avtalet om ekonomiskt stöd, t.ex.

varaktighet,

vetenskapliga och tekniska skyldigheter,

budgeten för sammanlagda uppskattade kostnader,

det maximala stödet från gemenskapen.

Alla andra aspekter, bland annat de specifika finansiella aspekterna för enskilda deltagare, bör fastställas i konsortialavtalet. Följden av detta blir att konsortialavtalet måste slutas efter förhandlingen om ett utvalt förslag, men innan avtalet om ekonomiskt stöd undertecknas eller kommissionen fattar beslutet om beviljande av stöd (se artikel 23 och artikel 24.2).

50.

Enligt kommissionens förslag är det oklart hur deltagarna rättsligt sett ansluter sig till avtalet om ekonomiskt stöd. I synnerhet är det oklart hur avtalet om ekonomiskt stöd kan träda i kraft om inte alla deltagare har bemyndigat samordnaren innan avtalet om ekonomiskt stöd undertecknas. I den alternativa struktur som föreslås av revisionsrätten skulle denna överenskommelse mellan samordnaren och deltagarna (som bemyndigar samordnaren att agera som rättsligt ombud för de övriga deltagarna och ingå ett rättsligt bindande avtal om ekonomiskt stöd på deras vägnar) fastställas i konsortialavtalet.

Rättigheter och skyldigheter mellan deltagarna enligt avtalet om ekonomiskt stöd bör fastställas i konsortialavtalet

51.

I linje med det ovan sagda bör det i reglerna för deltagande klargöras att avtalet om ekonomiskt stöd inte är den enda källa till rättigheter och skyldigheter för deltagarna, utan att det i konsortialavtalet kan läggas till ytterligare rättigheter och skyldigheter i fråga om relationerna mellan deltagarna själva (se artikel 24). I synnerhet, och i enlighet med mallen för avtal om ekonomiskt stöd, bör man i konsortialavtalen fastställa

bestämmelser om rättsligt ombud, konsortiets interna organisation, sekretessbestämmelser och lösning av interna tvister, däribland vad som händer om deltagare drar sig ur, utesluts eller byts ut,

alla detaljerade finansiella aspekter som är specifika för enskilda deltagare, däribland fördelningen av budgetens uppskattade kostnader, fördelningen av det maximala ekonomiska stödet från gemenskapen, typer av stöd som används och bestämmelser angående redovisning och beräkning av kostnader för var och en av deltagarna,

ytterligare regler om äganderätt till förgrundsinformation som genereras av den indirekta åtgärden, överföring av denna äganderätt, nyttjanderätt samt spridning och utnyttjande, inbegripet arrangemang för immateriella rättigheter.

52.

Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen upprättar särskilda mallar för konsortialavtal, för att fastställa en gemensam norm. Konsortierna måste dock ha rätt att anpassa mallen efter sina egna behov. I motsats till vad som gäller för mallarna för avtal om ekonomiskt stöd anser därför inte revisionsrätten att det krävs att kommissionen formellt godkänner mallarna för konsortialavtal (se artikel 24.3). Kommissionen bör dock tillhandahålla information, stöd och utbildning, eventuellt under förhandlingsfasen, om hur konsortialavtal skall upprättas.

Samordnarna bör kunna lägga ut administration och förvaltning på underleverantörer

53.

Med tanke på hur omfattande de administrativa arrangemangen inom FoTU-ramprogrammen kan vara, finns det rättssubjekt (däribland de som är de största deltagarna ur vetenskaplig synvinkel) som inte vill ta på sig rollen som samordnare. Detta gäller i synnerhet statliga universitet och små och medelstora företag som ofta saknar den stödstruktur som krävs för administrationen. Revisionsrätten anser att samordnaren därför bör ha möjlighet att lägga ut administrativa uppgifter och förvaltning på underleverantörer, under förutsättning att de övriga deltagarna samtycker till detta i konsortialavtalet (se artikel 25.3) (45).

Förändringar av konsortiets sammansättning skall göras på ett rättvist, öppet och konkurrensutsatt sätt

54.

Revisionsrätten håller med om att rättssubjekt som ansluter sig till en pågående åtgärd skall väljas ut på ett rättvist, öppet och konkurrensutsatt sätt men anser att kravet på utlysande av en ”ansökningsomgång” (46) kommer att bli för dyrt och tidsödande att uppfylla. I praktiken skulle det bli ohanterligt för de flesta konsortier att ändra sin sammansättning genom ett sådant förfarande. Revisionsrätten rekommenderar därför att artikel 26.3 utgår. Revisionsrätten anser dock att kravet att rättssubjekt som ansluter sig till en pågående åtgärd skall väljas ut på ett rättvist, öppet och konkurrensutsatt sätt bör finnas i mallen för avtal om ekonomiskt stöd (se artikel 19.1 a).

55.

Det är bara i de fall då en förändring av konsortiets sammansättning kan äventyra den vetenskapliga räckvidden och den europeiska karaktär som krävs enligt lag som kommissionen bör ha rätt att invända mot en sådan förändring. I alla andra fall bör detta ansvar ligga på de rättssubjekt som deltar i den indirekta åtgärden (se artikel 26.4).

Utnyttjande av granskning som övervakningsinstrument för indirekta åtgärder bör uttryckligen föreskrivas i reglerna för deltagande

56.

Revisionsrätten rekommenderar ett förtydligande av kommissionens rättsliga skyldighet att övervaka indirekta åtgärder och programgenomförande, även i fråga om tidigare FoTU-ramprogram (se även artikel 7 i beslutet) (47). Revisionsrätten anser att kommissionens övervakningsverksamhet uttryckligen skall föreskriva granskning (eller utfrågningar) som alternativ övervakningsmetod (se artikel 19.4 och artikel 27.2). Sådana granskningar kan dessutom användas när man behöver bedöma om en åtgärd skall avslutas eller om ett visst rättssubjekt skall få delta (se artikel 18.5). När det gäller utnämningen av experter som skall bedöma förslag (se punkt 40) anser revisionsrätten att övervakningen av forskardriven spetsforskning som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet bör skötas av rådets vetenskapliga råd, eller dess behöriga underkommittéer (se artikel 27.6).

Resultaten av programövervakningsverksamheten skall läggas fram för en programkommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna

57.

Som påvisats vid revisionsrättens granskningar spelar programkommittéer en viktig roll för övervakningen av FoTU-ramprogrammen. Revisionsrätten anser därför att det i reglerna för deltagande bör föreskrivas att resultatet av kommissionens programövervakningsverksamhet, även den som gäller tidigare FoTU-ramprogram, skall läggas fram för en programkommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna, i enlighet med artikel 202 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (se skäl 17 och artikel 27).

Avsnitt 3: Gemenskapens ekonomiska bidrag (artiklarna 29–38)

Revisionsrätten välkomnar förslagen om att förenkla finansieringssystemen

58.

Revisionsrätten välkomnar förslagen om att förenkla finansieringssystemen (48). Kommissionen bör dock i reglerna för deltagande klargöra för vilka typer av åtgärder, vilka former av stöd, särskilda verksamheter och typer av kostnader (dvs. direkta eller indirekta) man kommer att tillämpa finansiering med schablonbelopp, inklusive kostnad per enhet, eller klumpsummor. Revisionsrätten anser att den rättsliga grunden måste vara tydlig i detta avseende, för att skapa en rättslig säkerhet för deltagarna i fråga om de finansiella bestämmelserna från och med sjunde ramprogrammets inledande (se artikel 30).

Klumpsummor för hela åtgärder bör användas endast när så är lämpligt

59.

Med tanke på de flesta indirekta åtgärdernas storlek anser revisionsrätten att klumpsummor är lämpliga för tydligt definierade arbetsmoduler inom varje projekt, eventuellt kopplade till uppnåendet av angivna delmål. Sådana klumpsummor bör också fastställas på grundval av en noggrann förhandlingsprocess. Ett praktiskt problem med användandet av klumpsummor uppstår när det är dags för utbetalning, då kommissionen blir tvungen att bedöma i vilken utsträckning dessa arbetsmoduler har fullgjorts enligt överenskommelsen. I synnerhet kan problem med genomförandet av denna metod uppstå i de situationer då arbetsmoduler har försenats eller bara delvis genomförts, eller ersatts av andra verksamheter. När det gäller klumpsummor för hela åtgärder, inbegripet dem som föreslås för Expertnätverk i artikel 35, rekommenderar revisionsrätten en mer försiktig strategi (se även punkterna 78 och 79).

60.

Eftersom det inte finns ett mer detaljerat förslag från kommissionen föreslår revisionsrätten att användandet av klumpsummor för hela åtgärder bör begränsas till Samordnings- och stödåtgärder och Stöd till forskarnas utbildning och karriärutveckling enligt beslutets bilaga III del a (se artikel 30.1 i reglerna för deltagande). Revisionsrätten uppmanar kommissionen att fortsätta överväga mer extensivare användning av klumpsummor för hela åtgärder. Detta skulle kunna införlivas i den rättsliga grunden efter en preliminär utvärdering av reglerna för deltagande (se artikel 54).

61.

Dessutom är kommissionens förslag i artikel 30.2 om hur gemenskapens ekonomiska bidrag skall beräknas inkonsekvent och bör förtydligas med hjälp av en exaktare terminologi (dvs. ”gemenskapens maximala ekonomiska bidrag” som skall beräknas på grundval av ”budgeten för de beräknade kostnaderna”) (49).

Överensstämmelse med principen om att bidrag inte får generera en vinst måste säkerställas

62.

På grundval av kommissionens förslag till reviderad budgetförordning blir det möjligt att betrakta de indirekta åtgärderna som helhet som bidragsmottagare, vilket i princip skulle innebära att det blir tillåtet att åtgärder med flera parter genererar en vinst för enskilda deltagare (50). Det bör därför i artikel 31 i reglerna för deltagande klargöras att principen om att bidrag inte får generera vinst är tillämplig på var och en av deltagarna i en indirekt åtgärd.

Regler om ersättning för kostnader skall grundas på deltagarens redovisningsprinciper och praxis för bokföring av kostnader

63.

Revisionsrätten rekommenderar att artikel 31.3 c hänvisar till redovisningsprinciperna i det land där rättssubjektet är etablerat och deltagarens vanliga ”praxis för bokföring av kostnader”. Dessutom anser revisionsrätten att hänvisningen till att kostnaderna får ”enbart ha använts i syfte att uppnå den indirekta åtgärdens mål och förväntade resultat” är tillräcklig för att se till att bara de kostnader som är nödvändiga för att genomföra åtgärden ersätts.

64.

Revisionsrätten anser att bara återvinningsbara indirekta skatter skall betraktas som icke stödberättigande kostnader. I praktiken är det så att vissa typer av deltagande rättssubjekt (exempelvis icke-statliga organisationer, stiftelser, föreningar) och fysiska personer inte har möjlighet att återfå indirekta skatter som mervärdesskatter (moms) (51). Dessa utgör därför en kostnad för deltagaren och i sådana fall bör indirekta skatter som inte kan återfås vara stödberättigande (se artikel 31.3 e).

65.

Principerna om ”sund ekonomisk förvaltning” ingår dock inte nödvändigtvis i deltagarens redovisningsprinciper och praxis för bokföring av kostnader. Revisionsrätten rekommenderar därför att sista bisatsen i artikel 31.3 c utgår.

Alternativa förslag till hur gemenskapens ekonomiska bidrag kan fastställas på ett öppet, stabilt och lättadministrerat sätt

66.

Revisionsrätten har vid flera tillfällen föreslagit ett förenklat system för ersättning av stödberättigande kostnader inom FoTU-ramprogrammen (52). Revisionsrätten anser att systemet för beräkning och redovisning av kostnader och fastställande av gemenskapens ekonomiska bidrag bör grundas på ett enhetligt kostnadssystem (se punkt 94), vara tillämpligt på alla finansieringsmetoder och vara tillräckligt flexibelt för att kunna användas av alla typer av rättssubjekt som deltar i indirekta åtgärder. För att systemet skall kunna vara öppet, stabilt och lättadministrerat måste dessutom deltagarens vanliga praxis för bokföring (av kostnader) tillämpas i möjligaste mån när de uppkomna kostnaderna skall redovisas.

Tre kategorier av direkta kostnader

67.

Ett sådant förenklat system skulle omfatta tre kategorier av direkta kostnader (personalkostnader, kostnader för resor och uppehälle samt andra särskilda kostnader), som skulle vara lätta att identifiera och skilja ut i varje deltagares system för bokföring (av kostnader).

Personalkostnader är den största kategorin av direkta kostnader som uppstår vid genomförandet av indirekta åtgärder. Denna kostnadskategori skall täcka löner och därmed sammanhängande kostnader för personal som anställs direkt av det deltagande rättsubjektet, inom de begränsningar och enligt de villkor som fastställs i anställningsavtalen. För ett system som grundas på ersättning av faktiska kostnader är det viktigt att arbetstiden för den personal som bidrar till en indirekt åtgärd kan styrkas, så att de motsvarande personalkostnaderna kan fördelas korrekt. När det gäller registreringen av arbetstiden bör kommissionen fastställa minimikrav som skall tillämpas för alla deltagare. I linje med kommissionens förslag rekommenderar revisionsrätten också att man skapar utrymme för en förenklad beräkningsmetod, t.ex. genom att använda sig av budgeterade kostnader, genomsnittskostnader eller enhetskostnadstariffer, eller kategorispecifika taxor – under förutsättning att dessa fastställs i enlighet med deltagarens vanliga praxis för bokföring av kostnader och att de inte skiljer sig i väsentlig grad från de faktiska kostnaderna.

Kostnader för resor och uppehälle föreslås som en andra kategori, framför allt eftersom denna typ av kostnader kan utgöra en stor del av de sammanlagda kostnaderna för vissa särskilda åtgärder. Även här rekommenderar revisionsrätten en förenklad beräkningsmetod, där man använder kostnader per enhet, under förutsättning att dessa fastställs i enlighet med deltagarens vanliga praxis för bokföring av kostnader och att de inte väsentligt avviker från de faktiska kostnaderna, eller alternativt om dessa kostnader per enhet fastställs av kommissionen.

Revisionsrätten rekommenderar att en tredje kategori införs, benämnd övriga särskilda kostnader, för alla andra direkta kostnader. Denna kategori skulle kunna användas för exceptionella poster, som varaktig utrustning, dyra förbrukningsvaror, underleverantörer, men också användaravgifter som kan föras upp om en budget för uppskattade stödberättigande kostnader för sådana poster har fastställts i avtalet om ekonomiskt stöd. Under bedömningen och förhandlingen av förslag skall det göras en bedömning av huruvida de kostnader som uppskattas i denna kategori är stödberättigande, nödvändiga och rimliga, och de kommer i så fall att godkännas av kommissionen i avtalet om ekonomiskt stöd. Följden av detta blir att deltagarna har en rättslig garanti för att få ersättning när de drar på sig dessa kostnader, så länge budgeten för uppskattade kostnader inte överskrids. Alternativt kunde klumpsummor användas för att finansiera de poster som ingår i denna kategori.

Indirekta kostnader grundade på förhandlade schablonbelopp

68.

I kommissionens förslag är det oklart vilket schablonbelopp som skall tillämpas för att täcka indirekta stödberättigande kostnader (dvs. om schablonbeloppet skall motsvara procentsatsen 20 % enligt modellen för fullkostnader med schablonersättningar inom sjätte ramprogrammet eller procentsatsen 7 % som fastställs i budgetförordningen som standardmodell). Det är också oklart under vilka omständigheter deltagarna kan välja systemet med schablonbelopp.

69.

I motsats till kommissionens förslag anser revisionsrätten att deltagarna bör kunna föra upp schablonbelopp som fastställts enligt deras vanliga praxis för bokföring av kostnader (se punkt 38). Rimligheten i dessa belopp skulle behöva styrkas under förhandlingarna om ett förslag, på grundval av deltagarens redovisningsuppgifter, och intygas av den externa revisorn när revisionsintyget presenteras (se artikel 34 a).

70.

Revisionsrätten anser att användandet av sådana förhandlade schablonbelopp avsevärt skulle förenkla redovisningen av kostnader till kommissionen. Det är bara om man låter deltagarna använda sina egna bokföringssystem för att beräkna och redovisa de faktiska kostnaderna som de fullt ut kan följa både sina egna interna regler och reglerna för deltagande. I praktiken skulle detta innebära att deltagarna kan ta upp belopp för indirekta kostnader som ligger betydligt högre än de 20 % för indirekta kostnader som använts under tidigare FoTU-ramprogram (53).

Höjning av den övre gränsen för finansiering kan bara motiveras med inrättandet av ett enhetligt kostnadssystem

71.

Till skillnad från tidigare FoTU-ramprogram föreslår kommissionen i artikel 33 att de övre gränserna för finansiering (dvs. ersättningsbeloppen) skall höjas från 50 % till 75 % för offentliga organ, inrättningar för högre utbildning, forskningsorganisationer och små och medelstora företag, och att man samtidigt inrättar ett enhetligt system för ersättning av kostnader för sjunde ramprogrammet. I praktiken innebär detta att både systemet för tilläggskostnader, som i huvudsak används av offentliga organ och inrättningar för högre utbildning, och systemet för fullkostnader kommer att slopas. Revisionsrätten har tidigare kritiserat systemet för tilläggskostnader, eftersom det inte medger någon kontroll av deltagarnas andel av medfinansieringen, och eftersom det i praktiken ofta har verkat diskriminerande i förhållande till de rättssubjekt som använder systemet för fullkostnader (54).

72.

Revisionsrätten stöder därför till fullo kommissionens förslag om att

de övre gränserna för finansiering behålls inom de tak som fastställs genom reglerna om statliga stöd (se punkt 15),

den sammanlagda effekten på deltagarnas finansiering bör vara neutral eller till och med gynnsam för de rättssubjekt som uppfyllde reglerna för systemet för tilläggskostnader i de tidigare FoTU-ramprogrammen.

De effekter som det får för deltagarnas finansiering att slopa systemet för tilläggkostnader kommer att kompenseras genom att den övre gränsen för finansiering höjs. På så sätt förebygger kommissionens förslag en situation där sjunde ramprogrammet bara skulle ge en högre finansiering än sjätte ramprogrammet för i stort sett samma forskningsinsats.

73.

När det gäller kommissionens förslag om en finansieringsgrad på upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för viss verksamhet inom en indirekt åtgärd anser revisionsrätten att en sådan finansieringsgrad bara kan vara berättigad för förvaltnings- och utbildningsåtgärder, och att reglerna för deltagande tydligt bör klargöra att en sådan finansieringsgrad under inga förhållanden kan bli generell (se artikel 33.4).

Bestämmelserna om redovisning och revision av kostnader är inte tillräckligt uttryckliga

74.

Revisionsrätten anser att alla kostnader skall redovisas för varje period, för att garantera att kommissionen har möjlighet att kontrollera en effektiv medfinansiering av den indirekta åtgärden (se artikel 34).

75.

Revisionsrätten anser att man i reglerna för deltagande bör specificera revisionsintygens räckvidd och innehåll (se artikel 34 a) (55). I enlighet med budgetförordningen (56) och reglerna för deltagande skall revisionsintygen kunna ge försäkring om

att de kostnader som deltagaren tar upp är stödberättigande,

att kostnader, ränta för förhandsfinansiering och intäkter har fastställts på ett riktigt sätt och kan styrkas med vederbörliga handlingar.

76.

Revisionsintygen skall tillhandahållas av en extern revisor, eller, när det är frågan om offentliga organ, en behörig offentlig tjänsteman. Den externa revisorn skall uppfylla de krav som fastställs enligt rådets åttonde direktiv 84/253/EEG av den 10 april 1984 (57). Den offentliga tjänstemannens behörighet skall fastställas på grundval av den nationella lagstiftningen och av de behöriga myndigheterna. Den externa revisorn, eller när det gäller offentliga organ, den behöriga offentliga tjänstemannen som tillhandahåller revisionsintyget måste vara oberoende i förhållande till den deltagare som ansvarar för att välja ut revisorn.

77.

Revisionsintyg utgör en väsentlig del av kommissionens interna kontroller. Revisionsrätten anser att detta kräver att kommissionen får tillgång till de externa revisorernas handlingar och arbetsdokument. En sådan skyldighet att ge tillgång till handlingarna bör införas i mallen för avtalen om ekonomiskt stöd.

Inga specifika finansieringsregler bör tillämpas på Expertnätverken

78.

Revisionsrätten anser att det inte bör finnas några specifika regler för Expertnätverken, och artikel 35 bör därför utgå (se även punkt 59). Det är också oklart hur kommissionen kommit fram till klumpsumman 23 500 euro per år och forskare. Det finns ingenting som tyder på att detta belopp har fastställs genom en bevisgrundad bedömning av underliggande kostnadsstrukturer hos pågående expertnätverk inom sjätte ramprogrammet. Att fastställa fasta belopp på konstgjord väg är också diskriminerande mot de rättssubjekt som är etablerade i medlemsstater eller associerade stater där de nominella lönenivåerna är högre.

79.

Den föreslagna finansieringsmekanismen är dessutom oförenlig med målet att de deltagande organisationerna skall integrera sin verksamhet, som anges i beslutets bilaga III del a punkt 2: Expertnätverk. Enligt det nuvarande förslaget om regler för deltagande tillhandahåller mekanismen underförstått medfinansiering av forskningsverksamhet och inte av verksamhet som kan bidra till integreringen av verksamhet inom ramen för ett samarbete under lång tid.

”Garantifonder” kommer inte att lösa bidragsmottagarnas problem

80.

Revisionsrättens erfarenheter tyder på att det största administrativa problemet för deltagarna i deras kontakter med kommissionen är de olika kommissionsavdelningarnas icke-standardiserade krav när de skall kontrollera deltagarnas rättsliga och finansiella bärkraft, och de omfattande, och ofta upprepade kraven på information (se punkterna 34–36).

81.

Inrättandet av en garantifond kommer dock inte att lösa dessa problem för deltagarna, och dessutom är det knappast troligt att det kommer att bli kostnadseffektivt (se skäl 20 och artikel 38) (58).

För det första kan kraven enligt artikel 118 i budgetförordningen (artikel 182 i genomförandebestämmelserna) om i förväg ställda säkerheter inte kringgås genom inrättandet av en sådan mekanism (59). Dessa krav uppkommer primärt på grund av den förhandsfinansiering som beviljas av kommissionen (oftast 80 % av de årliga utbetalningarna).

För det andra är garantifonden en ”försäkringsmekanism”, vilket skulle innebära att deltagare med stabila finanser skulle täcka den risk som följer av deltagare med eventuella betalningssvårigheter, oftast små och medelstora företag. Dessa risker skulle vara spridda över alla åtgärder som finansieras under FoTU-ramprogrammet, även utanför de åtgärder där de som skulle betala till fonden skulle delta.

För det tredje innebär kommissionens förslag en stark diskriminering av olika typer av rättssubjekt, vilket kan avskräcka de icke-offentliga organisationerna från att delta i FoTU-ramprogrammen (60). Det minskar också mängden finansiering som är tillgänglig för forskning.

För det fjärde är antalet faktiska fall där rättssubjekten inte uppfyllt sina skyldigheter gentemot gemenskapen under tidigare ramprogram mycket litet.

För det femte skulle garantifonden täcka en tredje parts finansiella risk gentemot gemenskapsbudgeten genom att dra undan medel från forskningen.

Slutligen förklaras inte i kommissionens förslag vad som skall hända med de medel som inte behövs för att täcka de förluster som orsakas av deltagare som inte kan uppfylla sina betalningsskyldigheter. Revisionsrätten anser att enligt principen om ettårighet och universalitetsprincipen som ligger till grund för budgetförordningen skulle överskjutande medel som inte kan föras upp som inkomst till ramprogrammet också i praktiken bli otillgängliga för forskning (61).

Revisionsrätten rekommenderar därför att skäl 20 och artikel 38 utgår.

Kapitel III: Spridning och utnyttjande samt nyttjanderätt (artiklarna 39–52)

Fastställande av närstående rättssubjekts äganderätt till förgrundsinformation

82.

När det gäller deltagare som är industriföretag ägs den relevanta bakgrundsinformationen för en indirekt åtgärd ofta inte av de rättssubjekt som deltar utan av en annan organisation inom en industrigrupp. Revisionsrätten anser att i enlighet med de krav som ställs i artikel 46.1 på att utnyttja förgrundsinformation måste nyttjanderätten till förgrundsinformationen också ges till deltagares närstående rättssubjekt i en indirekt åtgärd på vissa villkor (se artikel 42 och artiklarna 49–50). I synnerhet måste det närstående företaget

ha sitt säte i en medlemsstat eller en associerad stat,

bevilja ömsesidig nyttjanderätt i fråga om varje bakgrundsinformation som det har och som behövs för att utnyttja förgrundsinformationen,

uppfylla sekretesskraven i enlighet med artikel 3.

Revisionsrättens förslag om ömsesidiga nyttjanderätter för närstående rättssubjekt skulle undanröja detta specifika hinder och därmed främja industriföretagens deltagande i FoTU-ramprogrammen.

Att främja utnyttjandet av gemensamt ägd förgrundsinformation

83.

Revisionsrätten anser att bestämmelsen att delägare kan utnyttja gemensamt ägd förgrundsinformation är konstruktiv eftersom det förhindrar situationer där den gemensamt ägda kunskapen kanske inte kan utnyttjas alls på grund av att vissa medlemmar i konsortiet är ovilliga att ge sitt medgivande för att skydda kunskapen. Kommissionens förslag kan dock öka risken för att deltagarna, i det fall det inte finns något avtal mellan dem, organiserar arbetet så att man i möjligaste mån undviker gemensamt ägande, vilket i sin tur skulle innebära att deltagarna blir mindre angelägna om att samarbeta. Revisionsrätten anser att det borde vara konsortiets sak att avtala om hur man skall hantera ett sådant gemensamt ägande, i enlighet med förordningen, avtalet om ekonomiskt stöd och konsortialavtalet. Revisionsrätten rekommenderar därför att man i artikel 41.1 inför en skyldighet att sluta avtal om gemensamt ägande och att artikel 40.2 b utgår, så att det skapas ett incitament för deltagarna att ingå avtal om gemensamt ägande.

Information till kommissionen om överföring av äganderätt bör endast krävas under särskilda omständigheter

84.

Revisionsrätten anser att det inte finns något generellt behov av att informera kommissionen om överföring av äganderätt. När en överföring inte är förenlig med utvecklingen av den europeiska ekonomins konkurrenskraft eller med etiska principer bör dock kommissionen informeras i förväg. Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen fastställer regler som ger vägledning i sådana situationer. I alla andra fall bör det vara deltagarna själva som hanterar avtalen om överföring av äganderätt (se artiklarna 42 och 43).

Inga begränsningar eller uteslutande av nyttjanderätter efter det att stödet beviljats

85.

Revisionsrätten anser att det vore motstridigt och onödigt att tillåta att bakgrundsinformation (dvs. alla immateriella rättigheter som krävs för att genomföra den indirekta åtgärden eller för att utnyttja resultaten) som är föremål för nyttjanderätt ytterligare begränsas eller utesluts (se artikel 48). En sådan begränsning eller uteslutning av specifik bakgrundsinformation skulle kunna innebära att indirekta åtgärder inte kan genomföras enligt det ursprungliga förslaget eller att den förgrundsinformation som blir resultatet av åtgärden inte kan spridas.

86.

Dessutom bör nyttjanderätten per definition beviljas alla deltagare i en indirekt åtgärd (se artikel 49). Det är bara i de fall det krävs ytterligare villkor för sådana nyttjanderätter som det finns behov av uttryckliga krav och ytterligare överenskommelser mellan de berörda parterna. Revisionsrätten anser att nyttjanderätt skall beviljas närstående rättssubjekt på ömsesidig basis som beskrivits ovan (se punkt 82).

Kapitel IV: Europeiska investeringsbanken (artikel 53)

Det behövs ett förtydligande i fråga om finansieringsinstrumentet för riskdelning

87.

Enligt kommissionens förslag i beslutets bilaga III del b skall finansieringsinstrumentet för riskdelning bestå av ett stöd till Europeiska investeringsbanken (EIB). Revisionsrätten anser att det behövs ytterligare förtydligande i fråga om räckvidden av EIB:s låne- och garantifinansieringsverksamhet (62) (se skäl 23 och artikel 53).

88.

När det gäller finansieringsmetoden för finansieringsinstrumentet för riskdelning rekommenderar revisionsrätten också ett förtydligande av huruvida alla delar av reglerna för deltagande skall tillämpas i fråga om stöd till EIB (däribland bestämmelserna i kapitel III Spridning och utnyttjande samt nyttjanderätt).

89.

Enligt kommissionens förslag skall gemenskapens stöd till EIB dessutom ges enbart på grundval av bestämmelserna i budgetförordningen. Ytterligare klargörande behövs dock om hur och enligt vilka regler EIB skall fördela sin låne- och garantifinansiering. Revisionsrätten anser att denna skall tillhandahållas och administreras av EIB i enlighet med bankens egna regler, med hänsyn tagen till de allmänna riktlinjer och principer som fastställs av kommissionen i avtalet om ekonomiskt stöd (se artikel 53.2 och 53.3).

Kapitel V: Slutbestämmelser (artikel 54)

90.

Med tanke på den sjuåriga programplaneringsperioden för sjunde ramprogrammet bör reglerna för deltagande föreskriva en översyn och eventuell revidering efter en viss tid. Den preliminära utvärdering som föreslås bör särskilt omfatta en bedömning av huruvida den eftersträvade förenklingen av administrativa och finansiella aspekter har uppnåtts, och om så krävs, förslag till ytterligare åtgärder som bör vidtas (se artikel 54).

SLUTSATS

91.

Revisionsrätten anser att kommissionens förslag på många områden utgör ett viktigt steg mot den förenkling och flexibilitet som krävs för ett ekonomiskt, ändamålsenligt och effektivt genomförande av sjunde ramprogrammet.

92.

Av de anledningar som framhålls ovan har de principer och kriterier som borde ha väglett dessa förändringar dock inte alltid följts, och följden har blivit att kommissionen har gått miste om en chans att uppnå den eftersträvade förenklingen. Revisionsrätten anser i synnerhet att en del av kommissionens förslag inte kan motiveras och att de riskerar att i onödan komplicera förvaltningen av sjunde ramprogrammet.

93.

På andra områden, där det behövs ytterligare förenkling och mer flexibilitet rekommenderar revisionsrätten ytterligare ändringar, exempelvis följande:

Inrättande av en centraliserad förhandskontroll av de deltagande rättssubjekten (se punkterna 34–36).

Krav på att kommissionens avdelningar skall använda gemensamma databaser och utbyta uppgifter på elektronisk väg (se punkterna 41 och 42).

Tillämpning av en flexiblare styrstruktur för indirekta åtgärder (se punkterna 45–55).

Utnyttjande av granskning (eller utfrågningar), företrädesvis av andra forskare, som övervakningsinstrument för indirekta åtgärder (se punkt 56).

Inrättande av ett enhetligt system för kostnadsersättning som tillåter deltagarna att avgöra omfattningen av gemenskapens finansiella bidrag på ett öppet, stabilt och lättadministrerat sätt (se punkterna 63–70).

Uppmuntrande av utnyttjande och spridning av resultaten av indirekta åtgärder och överföring av äganderätt (se punkterna 82–84).

94.

Kommissionens förslag till regler för deltagande innehåller en del element till ett sådant förenklat system, särskilt införandet av ett enhetligt system för kostnader, men det lyckas inte skapa ett öppet, stabilt och lättadministrerat system för beräkning och redovisning av kostnader och fastställande av gemenskapens ekonomiska bidrag. Det föreslagna systemet för ersättning av kostnader kommer att resultera i ett system som är för komplicerat och svårt att kontrollera för kommissionen. Dessutom är korrelationen mellan den föreslagna strukturen för ersättning av kostnader och informationen för bokföring (av kostnader) otillräcklig på deltagarnivån. Följden blir att om inte lagstiftaren antar betydande ändringar så kommer deltagarnas missnöje att fortsätta och omfattningen och frekvensen av deltagarnas överdeklaration av kostnader kommer att fortsätta att vara omfattande under sjunde ramprogrammet.

Detta yttrande har antagits av revisionsrätten vid dess sammanträde i Luxemburg den 5 april 2006.

För revisionsrätten

Hubert WEBER

Ordförande


(1)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1 (ändrad genom EGT L 25, 30.1.2003).

(2)  EUT L 201, 2.8.2005, s. 3.

(3)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

(4)  EGT C 45, 17.2.1996, s. 5.

(5)  EGT L 336, 23.12.1994, s. 156.

(6)  KOM(2005) 705 slutlig.

(7)  EUT C 107, 30.4.2004, s. 1. Se även kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll, KOM(2006) 9 slutlig, 17 januari 2006 (särskilt åtgärd 1 i bilaga 1).

(8)  EUT C 99, 23.4.2004, s. 1.

(9)  Se kommissionens förslag KOM(2005) 119 slutlig.

(10)  Se kommissionens förslag KOM(2005) 439 slutlig, KOM(2005) 440 slutlig, KOM(2005) 441 slutlig, KOM(2005) 442 slutlig, KOM(2005) 443 slutlig, KOM(2005) 444 slutlig, KOM(2005) 445 slutlig, 21.9.2005.

(11)  I kommissionens förslag inordnas samarbetsprojekten i delprogram med följande nio teman: Hälsa; Livsmedel, jordbruk och bioteknik; Informations- och kommunikationsteknik; Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik; Energi; Miljö (och klimatförändringar); Transport (inklusive flygteknik); Samhällsvetenskap och humaniora; Säkerhets- och rymdforskning.

(12)  Kommissionens arbetsdokument om uppföljningen till besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget under räkenskapsåret 2003: Rådets rekommendationer nr 5665/05 (KOM(2005) 448 slutlig, 19 september 2005) och Europaparlamentets rekommendationer – betänkande av Terence Wynn (KOM(2005) 449 slutlig, 19 september 2005).

(13)  I ändringsförslag 740 lade Europaparlamentet 10 % av anslagen i budgetpost 02 01 02 11 ”Andra förvaltningskostnader” i reserv, som skall frigöras när kommissionen väl har gjort tillfredsställande ansträngningar för att förenkla och effektivisera sina förfaranden i linje med de rekommendationer som gjordes i revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2004.

(14)  EUT C 13, 18.1.2006, se punkt 12.

(15)  KOM(2006) 42 slutlig, 7 februari 2006.

(16)  Se särskild rapport nr 1/2004, punkterna 74, 78 och 79.

(17)  I kommissionens förslag ges flera definitioner i andra artiklar i reglerna för deltagande (t.ex. definieras ”spridning”, ”nyttjanderätt” och ”utnyttjande” i artikel 1 och ”rättssubjekt” i artikel 4), och en del av definitionerna stämmer inte helt överens med hur de används i andra delar av den rättsliga grunden (t.ex. den definition som föreslås av ”indirekta åtgärder” i artikel 1). I andra fall används termerna i den rättsliga grunden, men det saknas en definition (t.ex. definitionen av ”projekt för forskardriven spetsforskning” i artikel 9, ”samordnare” i artiklarna 23 och 25 och ”intäkter” i artikel 31).

(18)  I bilaga III anges att för den händelse att organisationer från kandidatländerna medverkar får ytterligare bidrag från de finansiella föranslutningsinstrumenten beviljas på liknande villkor.

(19)  Se revisionsrättens yttrande nr 2/2005, punkterna 10 och 11.

(20)  Se revisionsrättens yttrande nr 10/2005, punkterna 46 och 47.

(21)  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.

(22)  Se beslutet, bilaga III del a punkt 4: Enskilda projekt.

(23)  När man anförtror Europeiska forskningsrådets verkställande organ den verkställandebefogenhet som kommissionen åtnjuter enligt fördragen skall bestämmelserna i artikel 54 i budgetförordningen tillämpas. I synnerhet skall de genomförandebefogenheter som delegeras tydligt definieras och till fullo övervakas (se även punkt 40).

(24)  När det gäller de olika rollerna för extern revision och intern kontroll, se även revisionsrättens förslag till ett integrerat system för intern kontroll som beskrivs i revisionsrättens yttrande nr 2/2004.

(25)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(26)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(27)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(28)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 8.

(29)  Se särskild rapport nr 1/2004, punkterna 18 och 78.

(30)  Se artikel 160 i budgetförordningen (artikel 229.3 i genomförandebestämmelserna).

(31)  Sista meningen i del a) 3: Samordnings- och stödåtgärder lyder på följande sätt: ”Dessa åtgärder får också genomföras på annat sätt än genom ansökningsomgångar”. Detta bör ersättas med följande: Utöver bidrag, och i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i budgetförordningen och genomförandebestämmelserna för denna, får dessa åtgärder också genomföras genom offentlig upphandling av varor och tjänster som genomförs genom kontrakt eller urval på grundval av anbudsinfordringar, stipendier för studier, forskning eller praktik och pristävlingar, medlemskap i organisationer eller arvode till oberoende experter.

(32)  Se även revisionsrättens förslag om en förenklad struktur för styrning av konsortier som genomför indirekta åtgärder med flera partner (se punkterna 45–52).

(33)  Det saknas dock en specifik bestämmelse för stipendier och priser i kommissionens förslag till artikel 14 (se även artikel 30.1).

(34)  Förslag till rådets beslut om det särskilda programmet Samarbete, KOM(2005) 440 slutlig, 21 september 2005, artikel 6.3: ”Arbetsprogrammet skall innehålla kriterier för utvärdering av förslag om indirekta åtgärder inom ramen för finansieringsmetoderna och för val av projekt. Kriterierna skall vara spetsforskning, genomförande och effekter, och inom dessa ramar får ytterligare krav, viktningar och trösklar kompletteras och ytterligare specificeras i arbetsprogrammet.”

(35)  Se även särskild rapport nr 1/2004, punkterna 88, 92 och 128.

(36)  Observera att termen ”urval” refererar till att kommissionen på grundval av bedömningsresultaten upprättar en förteckning över de förslag som kommit över den lägsta bedömningströskeln (eventuellt också en reservlista för det fall ytterligare finansiering blir tillgänglig under förhandlingsperioden) samt en förteckning över de förslag som skall avslås (förslag som ej är stödberättigade, inte har uppnått bedömningsförfarandets minimitröskel eller inte kan finansieras på grund av budgetbegränsningar).

(37)  Särskild rapport nr 1/2004, punkterna 92 och 122.

(38)  Kommissionen skulle som utgångspunkt kunna upprätta en första omgång styrkande dokumentation med hjälp av sitt arkiv över de handlingar som infordrats från alla rättssubjekt som har deltagit i tidigare FoTU-ramprogram.

(39)  Särskild rapport nr 1/2004, punkt 66.

(40)  Se artikel 117 i budgetförordningen (artikel 181 i genomförandebestämmelserna).

(41)  Dessa skeden är framför allt följande: elektronisk inlämning av förslag, identifiering och urval av experter, bedömning och urval av förslag, förslagsförhandlingar, beviljande och förvaltning av bidrag, mottagande av projektresultat (som rapporter och årsredovisningar) samt kontakter med deltagare.

(42)  Särskild rapport nr 1/2004, punkterna 86 och 138; revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2004, punkt 6.10.

(43)  Särskild rapport nr 1/2004, punkt 111.

(44)  Särskild rapport nr 1/2004, punkt 115.

(45)  Kostnaderna för dessa tjänster som läggs ut på entreprenad bör sedan kunna ersättas av kommissionen enligt de taxor som fastställs för ”förvaltning och utbildning” i enlighet med artikel 33.4.

(46)  Termen ansökningsomgång (”competitive call”) användes redan i sjätte ramprogrammet, men fick då ingen rättslig definition. Sedan dess har kommissionen tillhandahållit informella riktlinjer om hur en ansökningsomgång skall genomföras (i stort sett är det ett förfarande som liknar anbudsförfarande [”call for proposal”]). Kommissionen har hittills inte lämnat någon information om antalet fall där ett sådant förfarande faktiskt har genomförts.

(47)  Särskild rapport nr 1/2004, punkt 62.

(48)  Revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2004, punkt 6.47; särskild rapport nr 1/2004, punkterna 36–39 och 139.

(49)  Det bör noteras att denna beräkning måste göras med beaktande av de olika verksamheter som genomförs av de enskilda deltagarna (till exempel förvaltnings- och fortbildningsverksamheter som har olika procentsatser för medfinansiering), användningen av antingen klumpsummor eller schablonbelopp beroende på vilken särskild verksamhet det gäller, de deltagande rättssubjektens särskilda kostnadsstrukturer och de olika övre gränser för finansiering som fastställs i artikel 33. Denna underliggande princip är naturligtvis också tillämplig på ersättningen av stödberättigande kostnader enligt artikel 31.

(50)  Revisionsrättens yttrande nr 10/2005, punkt 44.

(51)  Kommissionens förslag att bara utesluta ”konstaterbara” indirekta skatter från stödberättigande kan förleda deltagarna att dölja mervärdesskatterna i sin kostnadsredovisning.

(52)  Revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2001, punkt 4.47; särskild rapport nr 1/2004, punkterna 36–40 och 115; yttrande nr 3/2005, punkt 13.

(53)  Se särskild rapport nr 1/2004, punkterna 30–33.

(54)  Se särskild rapport nr 1/2004, punkterna 23–26.

(55)  Yttrande nr 2/2004, punkt V: ”Systemen för intern kontroll bör utgå från en kedja av kontrollförfaranden där varje nivå har specifika fastställda mål som tar hänsyn till arbete som utförs av andra. Ersättningsanspråk eller kostnader över en viss tröskel bör åtföljas av ett intyg och en rapport, utfärdade av en oberoende revisor som utgår från gemensamma standarder beträffade omfattning och innehåll.”

(56)  Se artikel 117 i budgetförordningen (artikel 180.2 i genomförandebestämmelserna).

(57)  EGT L 126, 12.5.1984, s. 20.

(58)  Yttrande nr 2/2004, punkt VIII: ”Systemen för intern kontroll kräver att det råder en lämplig balans mellan kostnaderna för kontroll av ett visst budgetområde och nyttan som kontrollerna medför i form av att risken för förluster och oriktigheter begränsas till en godtagbar nivå.”

(59)  Revisionsrättens förslag till ändringar för att öka konsortiernas självständighet (se artiklarna 18, 19 och 23–26) och kommissionens kontroll av deltagarnas existens, rättsliga status och operativa och finansiella kapacitet (se artikel 16a) bör minska den potentiella risken för gemenskapens budget i sådan omfattning att utanordnaren i de flesta fall inte skulle behöva använda en proprieborgen av tredje man eller en solidarisk och oåterkallelig säkerhet (vilket enligt artikel 182.3 i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen krävs om förhandsfinansieringen motsvarar över 80 % av det totala bidragsbeloppet).

(60)  Observera att kommissionen i artikel 38.2 föreslår att följande inte behöver bidra till garantifonden: offentliga organ, rättssubjekt vars deltagande i den indirekta åtgärden garanteras av en medlemsstat eller ett associerat land, inrättningar för högre utbildning, deltagare i stödåtgärder för forskares utbildning och karriärutveckling, åtgärder för spetsforskning och åtgärder till förmån för särskilda grupper med undantag för åtgärder till förmån för små och medelstora företag.

(61)  Se även yttrande nr 10/2005, punkterna 20 och 22.

(62)  Det bör i synnerhet även klargöras huruvida detta, på grundval av ordalydelsen i bilaga III till beslutet, skall utsträckas till åtgärder utanför sjunde ramprogrammets räckvidd, som Eureka-projekt, eller om andra åtgärder än de som nämns i bilaga III (dvs. gemensamma teknikinitiativ, stora projekt inbegripet Eureka-projekt och ny forskningsinfrastruktur) kan få del av EIB:s låne- och garantifinansieringsverksamhet.


BILAGA

”REGLER FÖR DELTAGANDE”

KOM(2005) 705 slutlig – Förordning

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013)

(Text av betydelse för EES)

Ändringar som föreslås i

REVISIONSRÄTTENS

yttrande nr 1/2006

(se punkt i yttrande nr 1/2006)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

 

 

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 167 och artikel 172 andra stycket,

 

 

med beaktande av kommissionens förslag (1),

 

 

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

 

 

med beaktande av revisionsrättens yttrande (3),

 

 

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

 

 

AV FÖLJANDE SKÄL:

 

 

(1)

Sjunde ramprogrammet antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr […/…/EC] av den […] om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (5).

 

5

 

Kommissionen har ansvaret för genomförandet av ramprogrammet och de särskilda programmen, inbegripet det som rör de finansiella aspekterna.

 

6

(2)

Sjunde ramprogrammet genomförs i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6), (nedan kallad ”budgetförordningen”) och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen (7) (nedan kallad ”genomförandebestämmelserna”).

(2)

Sjunde ramprogrammet skall genomförs genomföras i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6), (nedan kallad ”budgetförordningen”) och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen (7) (nedan kallad ”genomförandebestämmelserna”).

 

(3)

Sjunde ramprogrammet genomförs också i enlighet med reglerna för statligt stöd, framför allt reglerna för statligt stöd till forskning och utveckling (8).

(3)

Sjunde ramprogrammet också skall genomföras i enlighet med reglerna för statligt stöd, framför allt reglerna för statligt stöd till forskning och utveckling (8).

15, 16

(4)

Reglerna för företags, forskningscentrums och universitets deltagande bör skapa sammanhängande tydliga ramar för ett effektivt genomförande och god tillgänglighet för alla som deltar i sjunde ramprogrammet.

 

 

 

[nytt skäl (4a)] Denna förordning skall också gälla den verksamhet som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet.

2, 17

(5)

Sjunde ramprogrammet bör främja deltagande av regionerna i gemenskapens yttersta randområden samt av många olika företag, forskningscentrum och universitet.

 

 

(6)

För enhetlighet och tydlighet bör den definition på mikroföretag samt små och medelstora företag som finns i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (9) tillämpas.

 

 

(7)

Det är därför lämpligt att inte bara tillåta att juridiska personer deltar, förutsatt att de får utöva rättigheter och ingå förpliktelser, utan även fysiska personer. Genom fysiska personers deltagande begränsas inte skapandet och utvecklingen av vetenskaplig kompetens och förmåga till gemenskapsfinansiering av projekt där bara juridiska personer ingår. Små och medelstora företag som inte är juridiska personer garanteras därmed också möjlighet att delta.

(7)

Det är därför lämpligt att inte bara tillåta att juridiska personer deltar, utan även fysiska personer, förutsatt att de får utöva rättigheter och ingå förpliktelser, utan även fysiska personer. Genom fysiska personers deltagande begränsas inte skapandet och utvecklingen av vetenskaplig kompetens och förmåga till gemenskapsfinansiering av projekt där bara juridiska personer ingår..

 

(8)

Minimikrav för deltagande måste fastställas, både som en allmän regel och med hänsyn till de indirekta åtgärdernas särdrag inom sjunde ramprogrammet. Framför allt måste regler fastställas om antalet deltagare och deras etableringsort.

 

 

(9)

Juridiska personer bör kunna delta bara minimikraven är uppfyllda. Att deltagarantalet överstiger minimikraven bidrar till att den indirekta åtgärden i fråga genomförs effektivt.

(9)

Juridiska personer bör kunna delta bara minimikraven är uppfyllda. Att deltagarantalet överstiger de rättsliga minimikraven bör inte hindra att den indirekta åtgärden i fråga genomförs effektivt.

22, 23, 24

(10)

Internationella organisationer för utveckling av samarbete på forskningsområdet i Europa och som till stor del består av medlemsstater eller associerade länder bör uppmuntras att delta i sjunde ramprogrammet.

 

 

(11)

I linje med målen för det internationella samarbete som beskrivs i artiklarna 164 och 170 i fördraget bör rättssubjekt som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer också ha möjlighet att delta. Det är emellertid lämpligt att krav ställs på att sådant deltagande skall motiveras av att bidraget till sjunde ramprogrammets mål därmed blir större.

 

 

 

[nytt skäl (11a)] Kommissionen bör genomföra sjunde ramprogrammet i enlighet med principerna för en integrerad ram för intern kontroll.

 

(12)

I enlighet med de mål som nämns ovan måste villkor upprättas för beviljande av gemenskapsstöd till deltagare i indirekta åtgärder.

(12)

I enlighet med de mål som nämns ovan måste villkor upprättas för beviljande av gemenskapsstöd, såsom fastställs i del a i bilaga III till beslut […/…] om inrättande av sjunde ramprogrammet, till deltagare i indirekta åtgärder.

 

(13)

Kommissionen måste fastställa ytterligare regler och förfaranden, utöver de i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser, för hanteringen av inlämning, bedömning, urval och beviljande av förslag. Framför allt bör regler upprättas för användningen av oberoende experter.

(13)

Kommissionen måste fastställa och anta ytterligare regler och förfaranden, utöver de i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser och i denna förordning, för hanteringen av inlämning, bedömning, urval av och förhandling om beviljande av förslag och av beviljande av stöd. Framför allt bör dessa regler inbegripa bestämmelser för användningen av oberoende experter upprättas .

32, 33

(14)

Kommissionen bör fastställa ytterligare regler och förfaranden, utöver de i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser, för bedömningen av den rättsliga och ekonomiska bärkraften hos deltagarna i indirekta åtgärder inom ramen för sjunde ramprogrammet.

(14)

Kommissionen bör fastställa och anta ytterligare regler och förfaranden, utöver de i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser, för kontroll av den rättsliga statusen hos deltagarna i indirekta åtgärder samt av deras finansiella kapacitet och existens bedömningen av den rättsliga och ekonomiska bärkraften inom ramen för sjunde ramprogrammet.

34, 35, 36

(15)

I detta sammanhang reglerar budgetförordningen och genomförandebestämmelserna bland annat skyddet av gemenskapens finansiella intressen, kampen mot bedrägerier och oegentligheter, förfarandena för återvinning av belopp som kommissionen skall kräva in, uteslutandet från avtals- och bidragsförfaranden och därmed relaterade påföljder samt revisioner och kontroller som genomförs av kommissionen och revisionsrätten i enlighet med artikel 248.2 i fördraget.

(15)

I detta sammanhang reglerar budgetförordningen, dess och genomförandebestämmelser och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/1995  (10) bland annat skyddet av gemenskapens finansiella intressen, kampen mot bedrägerier och oegentligheter, förfarandena för återvinning av belopp som kommissionen skall kräva in, uteslutandet från avtals- och bidragsförfaranden och därmed relaterade påföljder samt revisioner och kontroller som genomförs av kommissionen och revisionsrätten i enlighet med artikel 248.2 i fördraget.

19

(16)

Avtalen för respektive åtgärd bör innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som skall utföras av kommissionen eller någon av kommissionen utsedd representant liksom om revisioner som genomförs av revisionsrätten samt kontroller på plats utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) i enlighet med förfarandena i rådets förordning nr 2185/96.

(16)

Avtalen för respektive åtgärd bör innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som skall utföras av kommissionen eller någon av kommissionen utsedd representant liksom bestämmelser om revisioner som genomförs av revisionsrätten samt kontroller på plats utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) i enlighet med förfarandena i rådets förordningar nr 2185/96, nr 1073/99 och nr 1074/99 .

På samma sätt bör avtalen innehålla bestämmelser om granskningar som genomförs av revisionsrätten, som i enlighet med artikel 248.2 i fördraget får utföra granskningar i enlighet med sina egna bestämmelser.

18, 19

(17)

Kommissionen bör övervaka både indirekta åtgärder som genomförs inom ramen för sjunde ramprogrammet, och sjunde ramprogrammet och de särskilda programmen som sådana.

(17)

Kommissionen bör övervaka genomförandet av både indirekta åtgärder som genomförs inom ramen för sjunde ramprogrammet, och sjunde ramprogrammet och de särskilda programmen som sådana samt avslutandet av tidigare ramprogram.

Kommissionen kommer att lägga fram resultaten av sin övervakningsverksamhet för en kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionen som ordförande.

57

(18)

Reglerna för spridning av forskningsresultat bör, där så är lämpligt, säkerställa att deltagarna skyddar de immateriella rättigheter som uppkommit i samband med åtgärderna, samt att de utnyttjar och sprider dessa resultat.

(18)

Reglerna för spridning av forskningsresultat bör, där så är lämpligt, säkerställa att deltagarna och närstående rättssubjekt skyddar de immateriella rättigheter som uppkommit i samband med åtgärderna, samt att de utnyttjar och sprider dessa resultat.

 

(19)

Dessa regler bör vara utformade så att deltagarna garanteras tillgång till information som de tillför projektet och till kunskap som den forskning som utförs i projektet leder fram till i den mån detta krävs för att utföra forskningen eller utnyttja den kunskap den resulterar i, samtidigt som de rättigheter som innehavarna av immateriella rättigheter har respekteras.

(19)

Dessa regler bör vara utformade så att deltagarna och de närstående rättssubjekten garanteras tillgång till information som de tillför projektet och till kunskap som den forskning som utförs i projektet leder fram till i den mån detta krävs för att utföra forskningen eller utnyttja den kunskap den resulterar i, samtidigt som de rättigheter som innehavarna av immateriella rättigheter har respekteras.

 

(20)

Den skyldighet som i sjätte ramprogrammet infördes för vissa deltagare att ta ekonomiskt ansvar för sina partner i samma konsortium försvinner. Beroende på hur stor risken är att skulder kan komma att förfalla kan en del av gemenskapens ekonomiska bidrag hållas inne för täckning av skulder som försumliga partner inte betalar tillbaka. De deltagare som skulle ha varit skyldiga att ta på sig ekonomiskt ansvar för andra deltagare skulle bidra till att undvika risker, genom att kommissionen håller inne en del av stödbeloppet vid utbetalningstillfället.

(20)

Den skyldighet som i sjätte ramprogrammet infördes för vissa deltagare att ta ekonomiskt ansvar för sina partner i samma konsortium försvinner. Beroende på hur stor risken är att skulder kan komma att förfalla kan en del av gemenskapens ekonomiska bidrag hållas inne för täckning av skulder som försumliga partner inte betalar tillbaka. De deltagare som skulle ha varit skyldiga att ta på sig ekonomiskt ansvar för andra deltagare skulle bidra till att undvika risker, genom att kommissionen håller inne en del av stödbeloppet vid utbetalningstillfället.

34, 35, 36, 80, 81

(21)

Gemenskapsstöd till ett gemensamt företag eller någon annan struktur som inrättats i enlighet med artiklarna 171 eller 169 i fördraget omfattas inte av denna förordning.

(21)

Gemenskapsstöd till ett gemensamt företag eller någon annan struktur som inrättats i enlighet med artiklarna 171 eller 169 i fördraget omfattas inte av denna förordning.

 

(22)

Denna rättsakt respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(22)

Alla åtgärder som omfattas av denna förordning bör respektera de grundläggande rättigheter och iaktta de principer som erkännsbland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

 

(23)

Gemenskapen får ge ett stöd till Europeiska investeringsbanken (EIB) för att främja privata sektorns investeringar i stödberättigade omfattande europeiska FoTU-åtgärder genom att öka bankens kapacitet för att hantera risker, vilket möjliggör i) en större volym EIB-lån för en viss risknivå och ii) finansiering av riskablare europeiska FoTU-åtgärder än vad som skulle ha varit möjligt utan ett sådant gemenskapsstöd.

(23)

Gemenskapen får ge ett stöd till Europeiska investeringsbanken (EIB) för att främja privata sektorns investeringar i stödberättigade omfattande europeiska FoTU-åtgärder som ingår i del b i bilaga III till beslut […/…] om inrättande av sjunde ramprogrammet genom att öka bankens kapacitet för att hantera risker, vilket möjliggör i) en större volym EIB-lån för en viss risknivå och ii) finansiering av riskablare europeiska FoTU-åtgärder än vad som skulle ha varit möjligt utan ett sådant gemenskapsstöd.

2

(24)

Gemenskapen får ge finansiellt stöd i enlighet med budgetförordningen genom bland annat.

(24)

Gemenskapen får ge finansiellt stöd i enlighet med budgetförordningen genom bland annat:

 

a)

offentlig upphandling i form av ett avtal som fastställer pris på varor eller tjänster som valts ut genom upphandling,

(a)

offentlig upphandling i form av ett avtal som fastställer pris på varor eller tjänster som valts ut genom upphandling,

 

b)

bidrag,

(b)

bidrag,

 

c)

bidrag till en organisation i form av medlemsavgift,

(c)

bidrag till en organisation i form av medlemsavgift,

 

d)

arvode till oberoende experter i enlighet med artikel 17 i denna förordning.

(d)

arvode till oberoende experter i enlighet med artikel 17 i denna förordning.

 

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

 

 

KAPITEL I

Inledande bestämmelser

 

 

Artikel 1

Artikel 1

 

Subject matter

Syfte och tillämpningsområde

 

I denna förordning fastställs reglerna för företags, forskningscentrums och universitets samt andra rättssubjekts deltagande i åtgärder som vidtas av en eller flera deltagare med hjälp av finansieringsmetoder som anges i del a) av bilaga III till beslut […/…] om inrättande av sjunde ramprogrammet (nedan kallade ”indirekta åtgärder”).

[1.] I denna förordning fastställs reglerna för företags, forskningscentrums och universitets samt andra rättssubjekts deltagande i åtgärder som vidtas av en eller flera deltagare med hjälp av finansieringsmetoder som ingår i del a) i bilaga III till beslut […/…] om inrättande av sjunde ramprogrammet, (nedan kallade indirekta åtgärder) med undantag av vad som anges i punkt 8 i denna artikel.

20, 21

Regler fastställs också i enlighet med reglerna i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, (nedan kallad ”budgetförordningen”) och förordning (EG, Euratom) nr 2 342/2002 (nedan kallad ”genomförandebestämmelserna”) om gemenskapens ekonomiska bidrag till deltagare i indirekta åtgärder inom ramen för sjunde ramprogrammet.

[2.] Regler fastställs också i enlighet med reglerna i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, (nedan kallad ”budgetförordningen”) och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 (nedan kallad ”genomförandebestämmelserna”) om gemenskapens ekonomiska bidrag till deltagare i indirekta åtgärder inom ramen för sjunde ramprogrammet.

 

Beträffande resultaten av den forskning som utförs inom ramen för sjunde ramprogrammet fastställs i denna förordning regler för förmedling av förgrundsinformation på alla lämpliga sätt, med undantag för det som ingår i formaliteterna för skydd av sådan information, inbegripet offentliggörande av förgrundsinformation oavsett medium (nedan kallat ”spridning”).

[3.] Beträffande resultaten av den forskning som utförs inom ramen för sjunde ramprogrammet fastställs i denna förordning regler för förmedling av förgrundsinformation på alla lämpliga sätt, med undantag för det som ingår i formaliteterna för skydd av sådan information, inbegripet offentliggörande av förgrundsinformation oavsett medium (nedan kallat ”spridning”).

 

Dessutom innehåller förordningen regler för direkt eller indirekt användning av förgrundsinformation för annan ytterligare forskning än den som omfattas av den indirekta åtgärden i fråga, eller för att utveckla, skapa och marknadsföra en produkt eller process eller för att utveckla och tillhandahålla en tjänst (nedan kallat ”utnyttjande”).

[4.] Dessutom innehåller förordningen regler för direkt eller indirekt användning av förgrundsinformation för annan ytterligare forskning än den som omfattas av den indirekta åtgärden i fråga, eller för att utveckla, skapa och marknadsföra en produkt eller process eller för att utveckla och tillhandahålla en tjänst (nedan kallat ”utnyttjande”).

 

I förordningen fastställs regler för licenser och rättigheter både avseende för- och bakgrundsinformation (nedan kallat ”nyttjanderätt”).

[5.] I förordningen fastställs regler för licenser och rättigheter både avseende för- och bakgrundsinformation (nedan kallat ”nyttjanderätt”).

 

 

[6.] Denna förordning skall gälla för åtgärder som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet.

2, 17

 

[7.] Denna förordning skall gälla för stöd till Europeiska investeringsbanken (EIB) för att bidra till försörjningen och kapitaltilledelningen för EIB:s finansiering av lån och garantier för de åtgärder som ingår i bilaga III till beslut […/…] om inrättande av sjunde ramprogrammet.

 

 

[8. flyttad från skäl (21)] Gemenskapsstöd till ett gemensamt företag eller någon annan struktur som inrättats i enlighet med artiklarna 171 eller 169 i fördraget som anges i del b) i bilaga III till beslut […/…] om inrättande av sjunde ramprogrammet skall omfattas inte omfattas av denna förordning.

 

Artikel 2

 

14

Definitioner

 

 

I denna förordning gäller följande definitioner utöver dem som anges i budgetförordningen och genomförandebestämmelserna:

 

 

1)

förgrundsinformation: resultat, även information, oavsett om de kan skyddas eller ej, som uppkommer i samband med verksamheten. Sådana resultat inbegriper rättigheter förknippade med upphovsrätt, formskydd, patenträttigheter, växtförädlarrätt eller liknande typer av skydd.

 

 

2)

bakgrundsinformation: information som innehas av deltagarna innan ett avtal om ekonomiskt stöd ingåtts, liksom även med sådan information förknippade upphovsrätter eller andra immateriella rättigheter för vilka ansökan skall ha gjorts före avtalets ingående, och som krävs för att genomföra den indirekta åtgärden eller för att använda dess resultat.

2)

bakgrundsinformation: information som innehas av deltagarna innan ett avtal om ekonomiskt stöd ingåtts, liksom även med sådan information förknippade upphovsrätter eller andra immateriella rättigheter eller ansökningar därom , för vilka ansökan skall ha gjorts före avtalets ingående, och som krävs för att genomföra den indirekta åtgärden eller för att använda förgrundsinformationen dess resultat om den indirekta åtgärden.

 

3)

forskningsorganisation: en organisation som drivs utan vinstsyfte och vars huvudmål är att bedriva vetenskaplig eller teknisk forskning.

3)

forskningsorganisation: ett rättssubjekt som registrerats som en ideell organisation vars huvudmål är att bedriva vetenskaplig eller teknisk forskning.

 

4)

tredjeland: en stat som inte är medlemsstat.

 

 

5)

associerat land: ett tredjeland som är part i ett internationellt avtal som ingåtts med gemenskapen och som i enlighet med eller på grundval av detta avtal bidrar ekonomiskt till hela eller delar av sjunde ramprogrammet.

 

 

6)

internationell organisation: en mellanstatlig organisation, annan än Europeiska gemenskapen, som enligt internationell offentlig rätt är en fristående juridisk person, samt särskilda organ som inrättats av en sådan internationell organisation.

 

 

7)

internationell europeisk intresseorganisation: internationell organisation, i vilken merparten av medlemmarna är medlemsstater eller associerade länder och vars huvudsyfte är att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa.

7)

internationell europeisk intresseorganisation: internationell organisation, i vilken merparten av medlemmarna är medlemsstater eller associerade länder eller offentliga forskningsorganisationer eller nationella finansieringsorgan i dessa stater och länder och vars huvudsyfte är att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa.

 

8)

land som deltar i det internationella samarbetspartnerskapet: ett tredjeland som av kommissionen klassificeras som låginkomst-, lägre medelinkomst- eller högre medelinkomstland och som definieras som sådant i arbetsprogrammen,

 

 

9)

offentligt organ: rättssubjekt som är etablerat som offentligt organ enligt nationell lagstiftning, samt internationella organisationer.

 

 

10)

små och medelstora företag: de mikroföretag samt små och medelstora företag som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003.

 

 

11)

arbetsprogram: en plan som kommissionen antar för genomförandet av ett särskilt program i enlighet med artikel 3 i beslut […/…].

 

 

12)

finansieringsmetoder: mekanismerna för gemenskapens finansiering av indirekta åtgärder i enlighet med del a) i bilaga III till beslut […/…].

12)

finansieringsmetoder: mekanismerna för gemenskapens finansiering av indirekta åtgärder i enlighet med del a) i bilaga III till beslut […/…].

20, 21

13)

FoTU-aktör: rättssubjekt som bedriver verksamhet inom forskning och teknisk utveckling till förmån för särskilda grupper inom forskningsprojekt som gagnar dessa grupper.

13)

FoTU-aktör: rättssubjekt som bedriver verksamhet inom forskning och teknisk utveckling till förmån för särskilda grupper inom forskningsprojekt som gagnar dessa grupper i enlighet med del a i avsnitt 6 i bilaga III till beslut […/…].

 

Artikel 3

 

 

Konfidentialitet

 

 

Med förbehåll för villkoren i avtalet om ekonomiskt stöd, utnämningsbrevet eller kontraktet skall kommissionen och deltagarna behandla uppgifter, kunskap och dokument som de får tillgång till som konfidentiell information.

 

 

KAPITEL II

Deltagande

 

 

AVSNITT 1

MINIMIKRAV

 

 

Artikel 4

 

 

Allmänna bestämmelser

 

 

1.

Företag, universitet eller forskningscentrum eller andra rättssubjekt får, oavsett om de är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land eller tredjeland, delta i en indirekt åtgärd under förutsättning att minimikraven i detta kapitel samt de krav som avses i artikel 12 är uppfyllda.

 

 

I fråga om sådana indirekta åtgärder som avses i artiklarna 5.1 och 7–9, enligt vilka minimikraven kan uppfyllas utan att något rättssubjekt som är etablerat i en medlemsstat deltar, är förutsättningen för deras deltagande emellertid att målen i artiklarna 163 och 164 i fördraget stärks.

I fråga om sådana indirekta åtgärder som avses i artiklarna 5.1 och 7–9, enligt vilka minimikraven kan uppfyllas utan att något rättssubjekt som är etablerat i en medlemsstat deltar, är förutsättningen för deras deltagande emellertid att målen i artiklarna 163 och 164 i fördraget stärks.

 

Ett rättssubjekt är en fysisk person, eller en juridisk person som bildats i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller där den har etablerats, eller i enlighet med gemenskapsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och har rätt att i eget namn inneha rättigheter och skyldigheter.

[ Ett rättssubjekt är en fysisk person, eller en juridisk person som bildats i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller där den har etablerats, eller i enlighet med gemenskapsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och har rätt att i eget namn inneha rättigheter och skyldigheter. ]

 

 

I fråga om sådana indirekta åtgärder som avses i artiklarna 5.1 och 7–9, enligt vilka minimikraven kan uppfyllas utan att något rättssubjekt som är etablerat i en medlemsstat deltar, är förutsättningen för deras deltagande emellertid att målen i artiklarna 163 och 164 i fördraget stärks.

 

2.

I fråga om fysiska personer skall hänvisningar till etableringsort anses avse den stadigvarande vistelseorten.

[2.

I fråga om fysiska personer skall hänvisningar till etableringsort anses avse den stadigvarande vistelseorten.]

 

3.

Europeiska kommissionens Gemensamma forskningscentrum (nedan kallat ”GFC”) får delta i indirekta åtgärder på samma villkor och med samma rättigheter och skyldigheter som ett rättssubjekt etablerat i en medlemsstat.

 

 

Artikel 5

 

22, 23, 24

Minimikrav

 

 

1.

Minimikraven för indirekta åtgärder skall vara följande:

1.

Minimikraven för deltagande i indirekta åtgärder skall vara följande:

 

a)

Minst tre rättssubjekt etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land skall delta varav inget får vara etablerat i samma medlemsstat eller associerade land som något av de båda andra.

a)

Minst tre rättssubjekt skall delta etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land varav inget får vara etablerat i samma medlemsstat eller associerade land som något av de båda andra.

 

 

b)

De länder i vilka dessa rättssubjekt är etablerade skall inbegripa minst tre olika medlemsstater eller associerade länder.

 

b)

De tre rättssubjekten skall vara oberoende av varandra i enlighet med artikel 6.

b c)

Minst alla tre av rättssubjekten måste vara oberoende av varandra i enlighet med artikel 6.

 

2.

Om någon av deltagarna är GFC, en internationell europeisk intresseorganisation eller ett rättssubjekt som upprättats i enlighet med gemenskapslagstiftningen skall denne, vid tillämpningen av punkt 1 a, anses vara etablerad i en annan medlemsstat eller ett annat associerat land än övriga deltagare i samma åtgärd.

 

 

Artikel 6

 

 

Oberoende

 

 

1.

Två rättssubjekt skall anses vara oberoende av varandra då det ena inte står under direkt eller indirekt kontroll av det andra eller under samma direkta eller indirekta kontroll som det andra.

 

 

2.

Vid tillämpningen av första stycket kan kontroll framför allt utövas på något av följande sätt:

 

 

a)

Direkt eller indirekt innehav av mer än 50 % av det nominella värdet av rättssubjektets aktiekapital eller av majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas rösträtt i detta rättssubjekt.

 

 

b)

Direkt eller indirekt, faktiskt eller rättsligt, innehav av rätten att fatta beslut i rättssubjektet.

 

 

3.

Följande förhållanden mellan rättssubjekt skall emellertid inte i sig anses utgöra ett kontrollförhållande:

 

 

a)

Samma offentliga investeringsföretag, institutionella investerare eller riskkapitalbolag innehar direkt eller indirekt mer än 50 % av det nominella värdet av aktiekapitalet eller av majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas rösträtt.

 

 

b)

De berörda rättssubjekten ägs eller kontrolleras av samma offentliga organ.

 

 

Artikel 7

 

22, 23, 24

Indirekta åtgärder beträffande länder som deltar i det internationella samarbetspartnerskapet

 

 

För samarbetsprojekt som omfattar deltagande på samma villkor som medlemsstater eller associerade länder av länder som deltar i det internationella samarbetspartnerskapet i enlighet med arbetsprogrammet skall minimikraven vara följande:

För samarbetsprojekt, såsom fastställs i del a i avsnitt 1 i bilaga III till beslut […/…], som omfattar deltagande på samma villkor som medlemsstater eller associerade länder av länder som deltar i det internationella samarbetspartnerskapet i enlighet med arbetsprogrammet skall minimikraven vara följande:

 

a)

Minst fyra rättssubjekt skall delta.

a)

Minst fyra rättssubjekt skall delta.

 

b)

Minst två av de rättssubjekt som avses i a skall vara etablerade i medlemsstater eller associerade länder, men inget av dem får vara etablerat i samma medlemsstat eller associerade land som något av de andra.

b)

De länder i vilka minst två av de deltagande rättssubjekt som avses i a är skall vara etablerade skall inbegripa minst två inmedlemsstater eller associerade länder. men inget av dem får vara etablerat i samma medlemsstat eller associerade land som något av de andra.

 

c)

Minst två av de rättssubjekt som avses i a skall vara etablerade i länder som deltar i det internationella samarbetspartnerskapet, men inget av dem får vara etablerat i samma medlemsstat eller associerade land som något av de andra.

c)

De länder i vilka minst två av de deltagande rättssubjekt som avses i a är skall vara etablerade skall inbegripa minst två ininternationella samarbetsländer, men inget av dem får vara etablerat i samma medlemsstat eller associerade land som något av de andra.

 

d)

De fyra rättsubjekten som avses i a skall vara oberoende av varandra i enlighet med artikel 6.

d)

alla Minst fyra av de deltagande rättssubjekten måste vara oberoende av varandra i enlighet med artikel 6.

 

Artikel 8

 

 

Samordnings- och stödåtgärder samt forskares utbildning och karriärutveckling

 

 

För samordnings- och stödåtgärder samt forskares utbildning och karriärutveckling skall minimikravet vara att ett rättssubjekt skall delta.

 

 

Första stycket gäller inte för åtgärder som syftar till samordning av forskningsprojekt.

 

 

Artikel 9

 

2

Projekt för forskardriven spetsforskning

 

 

För indirekta åtgärder till stöd för projekt för forskardriven spetsforskning som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet skall minimikravet vara att ett rättssubjekt etablerat i en medlemsstat eller ett associerat land skall delta.

[1.] För indirekta åtgärder till stöd för projekt för forskardriven spetsforskning som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet, såsom fastställs i del a i avsnitt 4 i bilaga III till beslut […/…], skall minimikravet vara att ett rättssubjekt etablerat i en medlemsstat eller ett associerat land skall delta.

 

 

[2.] Kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att stöd till projekt för forskardriven spetsforskning som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet kan överföras mellan rättssubjekt som är etablerade inom medlemsstater eller associerade länder.

25, 26

Artikel 10

 

24

Endast en deltagare

 

 

Om minimikraven för en indirekt åtgärd är uppfyllda av ett antal rättssubjekt som tillsammans utgör ett enda rättssubjekt får detta vara ensam deltagare i en indirekt åtgärd, förutsatt att det är etablerat i en medlemsstat eller ett associerat land.

Om minimikraven för en indirekt åtgärd är uppfyllda av ett antal rättssubjekt som tillsammans utgör ett enda rättssubjekt, till exempel europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) eller internationella europeiska interesseorganisationer, får detta vara ensam deltagare i en indirekt åtgärd, förutsatt att det är etablerat i en medlemsstat eller ett associerat land.

 

Artikel 11

 

 

Internationella organisationer och rättssubjekt etablerade i tredjeländer

 

 

Internationella organisationer och rättssubjekt etablerade i tredjeländer får delta i indirekta åtgärder om minimikraven i detta kapitel samt villkor som anges i de särskilda programmen eller relevanta arbetsprogrammen är uppfyllda.

 

 

Artikel 12

 

 

Ytterligare krav

 

 

Utöver de minimikrav som anges i detta kapitel får de särskilda programmen eller arbetsprogrammen innehålla krav på minsta antal deltagare.

 

 

De får också, beroende på den indirekta åtgärdens typ och mål, innehålla ytterligare krav beträffande typ av deltagare och, eventuellt, etableringsort.

 

 

AVSNITT 2

FÖRFARANDEN

 

 

UNDERAVSNITT 1

ANSÖKNINGSOMGÅNGAR

 

 

Artikel 13

 

 

Ansökningsomgångar

 

 

1.

Kommissionen skall utlysa ansökningsomgångar för indirekta åtgärder i enlighet med villkoren i respektive särskilda program och arbetsprogram.

1.

Kommissionen skall utlysa ansökningsomgångar för indirekta åtgärder i enlighet med villkoren i respektive särskilda program och arbetsprogram.

20, 21

Utöver det som anges avseende spridning i genomförandebestämmelserna skall kommissionen utlysa ansökningsomgångar på sjunde ramprogrammets webbplats, genom särskilda informationskanaler och hos de nationella kontaktpunkter som inrättas av medlemsstaterna och de associerade länderna.

 

 

2.

Där så är lämpligt skall kommissionen i samband med ansökningsomgången ange att deltagarna inte behöver upprätta något konsortialavtal.

 

 

Artikel 14

 

20, 21, 27, 28

Undantag

 

 

Kommissionen skall inte utlysa ansökningsomgångar för följande åtgärder:

I enlighet med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser skall kommissionen inte utlysa ansökningsomgångar för följande åtgärder:

 

a)

Samordnings- och stödåtgärder som genomförs av rättssubjekt som anges i de särskilda programmen eller i arbetsprogrammen när mottagarna enligt det särskilda programmet får anges i arbetsprogrammen, i enlighet med genomförandebestämmelserna.

a)

Samordnings- och stödåtgärder som genomförs av rättssubjekt som anges i de särskilda programmen eller i arbetsprogrammen i de fall där när mottagarna enligt det särskilda programmet får anges i arbetsprogrammen., i enlighet med genomförandebestämmelserna.

 

b)

Samordnings- och stödåtgärder som utgörs av inköp eller tjänster som omfattas av reglerna för offentlig upphandling i budgetförordningen.

b)

Samordnings- och stödåtgärder som utgörs av inköp av en vara eller en tjänst som fastställs i kontraktet och väljs ut omfattas av reglerna för offentlig upphandlingi budgetförordningen.

 

 

c)

Samordnings- och stödåtgärder som gäller tilldelning av stipendier för studier, forskning eller fortbildning och priser efter tävlingar.

 

c)

Samordnings- och stödåtgärder i samband med utnämningen av oberoende experter.

c d)

Samordnings- och stödåtgärder som gäller utnämning av oberoende experter.

 

d)

Andra åtgärder där budgetförordningen eller genomförandebestämmelserna medger detta.

e d)

Andra åtgärder som genomförs efter beslut av rådet och Europaparlamentet (eller av rådet i samråd med Europaparlamentet) och som anges i del b i bilaga III till beslut […/…] om inrättande av sjunde ramprogrammet där budgetförordningen eller genomförandebestämmelserna medger detta.

 

UNDERAVSNITT 2

BEDÖMNING AV FÖRSLAG

UNDERAVSNITT 2

BEDÖMNING, URVAL AV, OCH FÖRHANDLING OM FÖRSLAG SAMT BEVILJANDE AV STÖD

 

Artikel 15

Artikel 15

30, 31

Bedömning, urval och beviljande

Bedömnings principer och kriterier för urval och beviljande

 

1.

Kommissionen skall bedöma alla förslag som inkommit till följd av en ansökningsomgång på grundval av principerna för bedömning och kriterierna för urval och beviljande i det särskilda programmet och arbetsprogrammet.

1.

Kommissionen skall bedöma alla förslag till indirekta åtgärder som inkommit till följd av en ansökningsomgång på grundval av de bedömningsprinciper för bedömning, och kriterier för urval och beviljande som anges i denna förordning, det särskilda programmet och arbetsprogrammet.

 

Arbetsprogrammet får innehålla särskilda kriterier eller ytterligare detaljer om tillämpningen av kriterierna.

 

 

 

[1a.] Särskilda kriterier för urval och beviljande får särskilt fastställas för projekt för forskardriven spetsforskning som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet.

31

 

[1b.] Distansbedömning får utföras i de fall detta fastställs i arbetsprogrammen eller ansökningsomgångarna.

4, 31

2.

Ett förslag som är oförenligt med grundläggande etiska principer eller som inte uppfyller de krav som fastställs i det särskilda programmet, arbetsprogrammet eller ansökningsomgången skall inte väljas ut. Ett sådant förslag får när som helst uteslutas ur förfarandena för bedömning, urval och beviljande.

2.

Ett förslag som är oförenligt med grundläggande etiska principer eller som inte uppfyller de krav som fastställs i det särskilda programmet, arbetsprogrammet eller ansökningsomgången skall inte vara berättigat att delta och väljas ut. Ett sådant förslag får när som helst uteslutas ur förfarandena för bedömning, urval och beviljande.

31

3.

Förslag skall väljas ut på grundval av bedömningsresultaten.

3.

Förslag skall väljas ut på grundval av bedömningsresultaten.

 

Artikel 16

Artikel 16

32, 33

Förfaranden för inlämning, bedömning, urval och beviljande

Förfaranden för inlämning, bedömning, urval, förhandling och beviljande

 

1.

Kommissionen skall anta och offentliggöra regler för förfarandena för inlämning av förslag, bedömning, urval och beviljande. Den skall i synnerhet fastställa detaljerade regler för inlämningsförfarandet i två etapper och regler för bedömningen genom förfarande i två steg.

1.

Kommissionen skall anta och offentliggöra regler för förfarandena för inlämning av förslag, bedömning, urval, förhandling och beviljande. Den skall i synnerhet fastställa detaljerade regler för inlämningsförfarandet i två etapper och regler för bedömningen genom förfarande i två steg.

 

2.

Om ansökningsomgången innehåller ett inlämningsförfarande i två etapper skall endast de förslag som uppfyller bedömningskriterierna i första etappen uppmanas att lämna in ett fullständigt förslag i den andra etappen.

 

 

3.

Om det i ansökningsomgången anges att bedömningen skall ske genom ett förfarande i två steg skall enbart de förslag som godkänns i det första steget, på grundval av bedömningen av ett begränsat antal kriterier, genomgå fortsatt bedömning.

 

 

 

[3a.] Om inget annat anges i arbetsprogrammet, skall förslag till indirekta åtgärder lämnas in elektroniskt.

4

4.

Kommissionen skall anta och offentliggöra regler för konsekvent kontroll av den rättsliga statusen hos deltagarna i indirekta åtgärder samt av deras finansiella kapacitet och existens.

4.

Kommissionen skall anta och offentliggöra regler för konsekvent kontroll av den rättsliga statusen hos deltagarna i indirekta åtgärder samt av deras finansiella kapacitet och existens.

 

 

[4a. flyttad från artikel 15.3] Förslag till indirekta åtgärder skall väljas ut på grundval av en jämförande analys av bedömningsresultaten.

 

 

[5.] Deltagare skall informeras skriftligen om bedömningsresultaten.

När det gäller indirekta åtgärder som föreslås av ett konsortium får bedömningsresultaten och informationen om urvalet av förslaget endast meddelas samordnaren.

 

 

[ 6.] När det gäller de förslag som väljs ut kan kommissionen vid behov komma överens med deltagarna om att ändra den indirekta åtgärdens vetenskapliga, operativa och ekonomiska aspekter inom arbetsprogrammets och ansökningsomgångens gränser och med hänsyn till resultaten av bedömningen av förslaget.

 

 

[7.] När kommissionen tillämpar det kontrollförfarande som anges i artikel 16a skall den se till att deltagarna har den operativa och finansiella kapacitet som krävs för att genomföra den indirekta åtgärden om och när det behövs.

 

 

[8.] Kommissionen skall bevilja stöd till de förslag om vilka förhandlingar har avslutats på ett framgångsrikt sätt.

Alla andra förslag skall avslås.

37, 38

 

Artikel 16a

34, 35, 36, 42

 

Kontroll av den rättsliga statusen hos deltagarna i indirekta åtgärder samt av deras operativa och finansiella kapacitet och existens

 

 

Kommissionen skall ansvara för att kontrollera den rättsliga statusen hos deltagarna i indirekta åtgärder samt deras operativa och finansiella kapacitet och existens.

Kontrollen skall grundas på lämpliga styrkande handlingar som tillhandahålls av deltagaren och som gör det möjligt att fastställa den rättsliga statusen hos deltagarna i indirekta åtgärder samt deras operativa och finansiella kapacitet och existens.

Dessa handlingar måste uppdateras regelbundet eller närhelst kommissionen begär det.

För att undvika dubbelkontroll skall kommissionen attestera en framgångsrik kontroll som tills vidare skall betraktas som tillräcklig för alla förslag som lämnats in av samma deltagare.

I detta syfte skall kommissionen inrätta ett enda kontroll- och attesteringssystem och anta och offentliggöra särskilda regler.

 

Artikel 17

 

39

Utnämning av oberoende experter

 

 

1.

Kommissionen skall utse oberoende experter som skall bistå vid de bedömningar som föreskrivs i sjunde ramprogrammet och de särskilda programmen.

1.

Kommissionen skall utse oberoende experter som skall bistå vid de bedömningar av indirekta åtgärder och övervakningsåtgärder som föreskrivs i sjunde ramprogrammet och de särskilda programmen.

 

För samordnings- och stödåtgärder som avses i artikel 14 skall oberoende experter utses endast om kommissionen anser det lämpligt.

För samordnings- och stödåtgärder som avses i artikel 14 skall oberoende experter utses endast om kommissionen anser det lämpligt.

 

2.

Oberoende experter skall väljas ut med hänsyn till kompetens och kunskap som är lämplig för de uppgifter som anförtros dem.

 

 

Oberoende experter skall väljas ut på grundval av ansökningar från enskilda, nationella forskningsorgan, forskningsinstitutioner eller företag i syfte att upprätta förteckningar över lämpliga kandidater.

 

 

Vid behov får kommissionen välja någon person med erforderlig kompetens som inte finns upptagen i förteckningen.

 

 

Lämpliga åtgärder skall vidtas för att säkerställa en jämn könsfördelning när grupper av oberoende experter utses.

 

 

 

[2a.] När det gäller bedömning och övervakning av forskardriven spetsforskning skall experter utses av kommissionen på grundval av ett förslag från Europeiska forskningsrådets vetenskapliga råd.

40

3.

När kommissionen utser en oberoende expert skall den vidta de åtgärder som krävs för att se till att ingen intressekonflikt föreligger avseende den fråga som experten skall uttala sig om.

3.

När kommissionen utser en oberoende expert, t Kommissionem skall vidta lämpliga åtgärder som krävsför att se till att ingen intressekonflikt föreligger avseende den fråga som experten skall uttala sig om.

 

4.

Kommissionen skall godkänna en mall för utnämningsbrev (nedan kallat ”utnämningsbrevet”) som skall innehålla en deklaration om att den oberoende experten inte har någon intressekonflikt vid utnämningstillfället och att denne åtar sig att informera kommissionen om en sådan konflikt skulle uppstå under den tid då experten avger sitt yttrande eller utför uppdraget. Kommissionen skall utfärda ett utnämningsbrev mellan gemenskapen och varje oberoende expert.

 

44

 

[ 4a.] Kommissionen skall anta och offentliggöra regler för hur oberoende experter skall utses och användas.

32, 33

5.

Kommissionen skall regelbundet och på lämpligt sätt offentliggöra förteckningen över de oberoende experter som den har biståtts av för varje särskilt program.

5.

Kommissionen skall regelbundet och på lämpligt sätt offentliggöra förteckningen över och funktionen hos de oberoende experter som den har biståtts av för varje ramprogram och de särskilda programmen.

 

 

Artikel 17a

4, 41, 42

 

Databaser och elektroniskt informationsutbyte

 

 

[1.] Kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att uppgifter som gäller alla indirekta åtgärder som finansieras inom sjunde ramprogrammet registreras och behandlas i integrerade databaser och ett gemensamt datoriserat system.

 

 

[2.] Kommissionen skall uppmuntra elektroniskt utbyte av information om alla aspekter av förvaltningen av förslag och stöd.

 

UNDERAVSNITT 3

GENOMFÖRANDE OCH AVTAL OM EKONOMISKT STÖD

UNDERAVSNITT 3

GENOMFÖRANDE AV INDIREKTA ÅTGÄRDER OCH AVTAL OM EKONOMISKT STÖD

 

Artikel 18

Artikel 18

 

Allmänt

Allmänt Bestämmelser om genomförandet av avtal om ekonomiskt stöd

 

1.

Deltagarna skall genomföra den indirekta åtgärden och vidta alla nödvändiga och rimliga åtgärder i detta syfte. Deltagare i samma indirekta åtgärd skall utföra arbetet gemensamt och solidariskt gentemot gemenskapen.

 

 

2.

Kommissionen skall, på grundval av den mall som avses i artikel 19.7 och med hänsyn till den finansieringsmetod som berörs, upprätta ett avtal om ekonomiskt stöd mellan gemenskapen och deltagarna.

2.

Kommissionen skall, på grundval av den mall som avses i artikel 19.7 och med hänsyn till den finansieringsmetod som berörs, upprätta ett avtal om ekonomiskt stöd mellan gemenskapen och deltagarna.

 

3.

Deltagarna skall inte göra några åtaganden som inte är förenliga med avtalet om ekonomiskt stöd.

 

 

4.

Om en deltagare underlåter att uppfylla sina åtaganden skall övriga deltagare uppfylla avtalet om ekonomiskt stöd utan något extra gemenskapsstöd, såvida inte kommissionen uttryckligen befriar dem från denna skyldighet.

 

 

5.

Om en åtgärd blir omöjlig att genomföra eller om deltagarna underlåter att genomföra den skall kommissionen se till att åtgärden avslutas.

5.

Om en åtgärd blir omöjlig att genomföra eller om deltagarna underlåter att genomföra den skall kommissionen se till att åtgärden avslutas i enlighet med artikel 21.

56

6.

Deltagarna skall se till att kommissionen informeras om sådant som kan påverka genomförandet av den indirekta åtgärden eller gemenskapens intressen.

 

 

Artikel 19

Artikel 19

43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50

Allmänna bestämmelser som skall ingå i avtal om ekonomiskt stöd

Allmänna bestämmelser som skall ingå i för avtal om ekonomiskt stöd

 

1.

Avtalet om ekonomiskt stöd skall, i enlighet med beslut […/…], denna förordning, budgetförordningen och genomförandebestämmelserna samt i enlighet med gemenskapsrättens allmänna principer, fastställa deltagarnas rättigheter och skyldigheter i förhållande till gemenskapen.

 

 

Det skall också, i enlighet med samma villkor, fastställa rättigheterna och skyldigheterna för de rättssubjekt som ansluter sig medan den indirekta åtgärden pågår.

Det skall också, i enlighet med samma villkor, fastställa rättigheterna och skyldigheterna för de rättssubjekt som ansluter sig medan den indirekta åtgärden pågår.

 

 

[1a. flyttad från artikel 18.2] För varje indirekt åtgärd med undantag av dem som anges i artikel 14 skall kommissionen, på grundval av med hjälp av den mall som avses i artikel 19.7 och med hänsyn till den finansieringsmetod som berörs, upprätta ett ekonomiskt avtal om stöd mellan gemenskapen och den samordnare som handlar på uppdrag av deltagarna.

 

2.

När så är lämpligt skall det i avtalet om ekonomiskt stöd anges vilken del av gemenskapens ekonomiska bidrag som skall baseras på ersättning av stödberättigande kostnader och vilken del som skall baseras på schablonbelopp (inbegripet kostnad per enhet) eller klumpsummor.

2.

När så är lämpligt I avtalet om ekonomiskt stöd skall följande anges: åtgärdens varaktighet, det vetenskapliga och tekniska arbete som skall utföras, en budget för de totala beräknade kostnaderna och anges vilken del av gemenskapens maximala ekonomiska bidrag till den indirekta åtgärden som skall baseras på ersättning av stödberättigande kostnader och vilken del som skall baseras på schablonbelopp (inbegripet kostnad per enhet) eller klumpsummor.

 

3.

I avtalet om ekonomiskt stöd skall de förändringar av konsortiets sammansättning anges för vilka det krävs en konkurrensutsatt ansökningsomgång.

3.

I avtalet om ekonomiskt stöd skall de förändringar av konsortiets sammansättning anges för vilka det krävs en konkurrensutsatt ansökningsomgång.

 

4.

Avtalet om ekonomiskt stöd skall innehålla krav på regelbundna verksamhetsrapporter till kommissionen angående genomförandet av den berörda indirekta åtgärden.

4.

Avtalet om ekonomiskt stöd skall innehålla krav på regelbundna verksamhetsrapporter till kommissionen angående genomförandet av den berörda indirekta åtgärden, och det kan också, vid behov, föreskriva granskningar för bedömning av genomförandet av den berörda indirekta åtgärden.

56

5.

Där så är lämpligt får det i avtalet om ekonomiskt stöd föreskrivas att kommissionen skall informeras i förväg om avsedda överföringar till en tredje part av äganderätt till förgrundsinformation.

5.

Där så är lämpligt får det i avtalet om ekonomiskt stöd föreskrivas att kommissionen skall informeras i förväg om avsedda överföringar till en tredje part av äganderätt till förgrundsinformation.

 

6.

Om avtalet om ekonomiskt stöd föreskriver att deltagarna skall genomföra verksamhet som gynnar tredje part skall deltagarna tillkännage detta ordentligt och identifiera, bedöma och välja ut tredje parter på ett öppet, rättvist och opartiskt sätt. Avtalet om ekonomiskt stöd skall innehålla kriterier för urvalet av sådana tredje parter, om detta anges i arbetsprogrammet. Kommissionen förbehåller sig rätten att invända mot urvalet av tredje parter.

 

 

7.

En mall för avtal om ekonomiskt stöd skall fastställas av kommissionen i enlighet med denna förordning.

7.

Kommissionen skall fastställa och anta mallar för avtal om ekonomiskt stöd som är specifika för varje finansieringsmetod som ingår i del a i bilaga III till beslut […/…] om upprättande av sjunde ramprogrammet i enlighet med denna förordning.

 

8.

Mallen för avtal om ekonomiskt stöd skall återspegla principerna i den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare (11). Avtalet skall vid behov omfatta följande: samverkan inom utbildningsområdet på alla nivåer, beredskap och kapacitet för att gynna dialog och debatt om vetenskapliga frågor och forskningsresultat med en bredare publik utanför forskarsamfundet, aktiviteter för att öka kvinnors deltagande och roll inom forskningen, och verksamhet avseende forskningens socioekonomiska aspekter.

8.

Mallarna för avtal om ekonomiskt stöd skall återspegla principerna i den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare (11). Avtalet skall vid behov omfatta följande: samverkan inom utbildningsområdet på alla nivåer, beredskap och kapacitet för att gynna dialog och debatt om vetenskapliga frågor och forskningsresultat med en bredare publik utanför forskarsamfundet, aktiviteter för att öka kvinnors deltagande och roll inom forskningen, och verksamhet avseende forskningens socioekonomiska aspekter.

 

 

[8a. flyttad från skäl 16] Mallar för avtal om ekonomiskt stöd för respektive åtgärd skall bör innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som skall utföras av kommissionen eller någon av kommissionen utsedd representant liksom om revisioner som genomförs av revisionsrätten kontroller på plats utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) i enlighet med förfarandena i rådets förordningar nr 2185/96 , nr 1073/99 och nr 1074/99.

19

Artikel 20

 

 

Bestämmelser avseende nyttjanderätt, utnyttjande och spridning

 

 

1.

Avtalet om ekonomiskt stöd skall fastställa deltagarnas respektive skyldigheter med avseende på nyttjanderätt, utnyttjande och spridning, i den mån dessa skyldigheter inte fastställs i denna förordning.

1.

Avtalet om ekonomiskt stöd skall fastställa deltagarnas respektive rättigheter och skyldigheter med avseende på nyttjanderätt, utnyttjande och spridning, i den mån dessa rättigheter och skyldigheter inte fastställs i denna förordning.

 

För detta ändamål skall avtalet innehålla krav på att en plan för utnyttjande och spridning av förgrundsinformation skall lämnas till kommissionen.

 

 

2.

I avtalet om ekonomiskt stöd får det anges under vilka förutsättningar deltagarna får invända mot att en teknisk revision av utnyttjandet och spridningen av förgrundsinformation utförs av vissa bemyndigade företrädare för kommissionen.

 

 

Artikel 21

 

 

Bestämmelser om avslutande

 

 

I avtalet om ekonomiskt stöd skall skälen anges för dess upphörande, helt eller delvis, framför allt till följd av att denna förordning inte efterlevs, ej genomförs eller till följd av brott mot densamma, liksom för följderna för deltagarna av att en annan deltagare inte efterlever bestämmelserna.

 

 

Artikel 22

 

 

Särskilda bestämmelser

 

 

1.

När det gäller indirekta åtgärder för stöd till befintlig forskningsinfrastruktur och, i tillämpliga fall, ny forskningsinfrastruktur får avtalet om ekonomiskt stöd innehålla särskilda bestämmelser om konfidentialitet, spridning samt nyttjanderätt och åtaganden som kan påverka dem som använder infrastrukturen.

 

 

2.

När det gäller indirekta åtgärder för forskares utbildning och karriärutveckling får avtalet om ekonomiskt stöd innehålla särskilda bestämmelser om konfidentialitet, nyttjanderätt och åtaganden för forskare som drar nytta av åtgärden.

 

 

3.

När det gäller indirekta åtgärder på området säkerhet och rymdforskning får avtalet om ekonomiskt stöd innehålla särskilda bestämmelser om konfidentialitet, bestämning av sekretessnivå för information, nyttjanderätt, överföring av äganderätt till förgrundsinformation och användning av den.

 

 

4.

Även avtalet för ekonomiskt stöd till indirekta åtgärder för andra säkerhetsrelaterade frågor än de som avses i punkt 3 får, där så är lämpligt, innehålla sådana särskilda bestämmelser.

 

 

 

[5.;flyttad från artikel 47] I samband med åtgärder för forskardriven spetsforskning skall deltagarna aktivt se till att får det i avtalet om ekonomiskt stöd fastställas särskilda bestämmelser som gäller spridning förgrundsinformation sprids, med särskild hänsyn till behovet av att skydda immateriella rättigheter, fördelarna med snabb spridning, konfidentialitet, och till deltagarnas berättigade intressen.

 

Artikel 23

Artikel 23

45, 46, 47, 48, 49, 50

Undertecknande och anslutning

Undertecknande och anslutning när det gäller indirekta åtgärder med flera partner

 

Avtalet om ekonomiskt stöd skall träda i kraft när samordnaren och kommissionen har undertecknat det.

[1.] Avtalet om ekonomiskt stöd skall träda i kraft när samordnaren, som handlar på uppdrag av deltagarna, och kommissionen har undertecknat det.

 

Det skall gälla för alla deltagare som formellt har anslutit sig till det.

Det skall gälla för alla deltagare som formellt har anslutit sig till det till konsortialavtalet.

 

 

[2.] [Förändringar i konsortiets sammansättning skall godkännas skriftligen av kommissionen i enlighet med artikel 26.4. ]

 

UNDERAVSNITT 4

KONSORTIER

 

 

Artikel 24

 

51, 52,

Konsortialavtal

 

 

Om inget annat anges i ansökningsomgången skall alla rättssubjekt som önskar delta i en indirekt åtgärd upprätta ett avtal (nedan kallat ”konsortialavtal”) för reglering av

[1.] Om inget annat anges i ansökningsomgången skall alla rättssubjekt som önskar delta i en indirekt åtgärd ingå upprätta ett avtal (nedan kallat ”konsortialavtal”) för reglering av

 

 

I avtalet kan ytterligare rättigheter och skyldigheter fastställas för deltagarna i en indirekt åtgärd, i enlighet med bestämmelserna i avtalet om ekonomiskt stöd för reglering av

 

a)

konsortiets interna organisation,

a)

konsortiets rättsliga företrädare och interna organisation, bestämmelser om konfidentialitet och lösning av interna tvister, inbegripet bestämmelser om återkallande, uteslutning eller utbyte av någon deltagare,

 

b)

tilldelning av gemenskapens ekonomiska bidrag,

b)

tilldelning av budgeten för beräknade kostnader, tilldelning av gemenskapens ekonomiska bidrag, stödformer som används i enlighet med artikel 30.1 och bestämmelser om rapportering och beräkning av kostnader i enlighet med artikel 30.2,

 

c)

kompletterande regler om spridning och utnyttjande, eventuellt inbegripet arrangemang för immateriella rättigheter,

c)

kompletterande regler om äganderätt till förgrundsinformation som genereras av den indirekta åtgärden, överföring av sådan äganderätt, nyttjanderätt, spridning och utnyttjande, eventuellt inbegripet arrangemang för immateriella rättigheter.

 

d)

lösning av interna tvister.

d)

lösning av interna tvister.

 

 

[2.]  Konsortialavtalet skall ingås av alla deltagare som vill delta i en indirekt åtgärd innan avtalet om ekonomiskt stöd undertecknas av samordnaren.

 

 

[3.]  I enlighet med denna förordning skall kommissionen fastställa mallar för konsortialavtal som är specifik för varje finansieringsmetod som ingår i del a i bilaga III till beslut […/…] om inrättande av sjunde ramprogrammet.

 

Artikel 25

 

45, 46, 47, 48, 49, 50

Samordnare

 

 

1.

De rättssubjekt som önskar delta i en indirekt åtgärd skall utse en deltagare till samordnare med följande uppgifter i enlighet med denna förordning, budgetförordningen, genomförandebestämmelserna och avtalet om ekonomiskt stöd:

1.

De rättssubjekt som önskar delta i en indirekt åtgärd skall bland sig utse en deltagare till en samordnare som skall ha följande uppgifter i enlighet med denna förordning, budgetförordningen, genomförandebestämmelserna och avtalet om ekonomiskt stöd:

 

a)

Se till att de rättssubjekt som anges i avtalet om ekonomiskt stöd formellt uppfyller de krav för anslutning till avtalet som anges i detsamma.

a)

Se till att de rättssubjekt som deltar i den indirekta åtgärden uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet om ekonomiskt stöd och konsortialavtalet som anges i avtalet om ekonomiskt stöd formellt uppfyller de krav för anslutning till avtalet som anges i detsamma.

 

b)

Ta emot gemenskapens ekonomiska bidrag och fördela det.

b)

Ta emot gemenskapens ekonomiska bidrag och fördela det enligt bestämmelserna i konsortialavtalet.

 

c)

Hålla ordning på bokföringen, föra register och informera kommissionen om tilldelningen av gemenskapens ekonomiska bidrag i enlighet med artikel 36.

c)

Hålla ordning på bokföringen, Föra register och informera kommissionen om tilldelningen av gemenskapens ekonomiska bidrag i enlighet med artikel 24 b och artikel 36.

 

d)

Se till att kommunikationen mellan deltagarna och kommissionen fungerar på ett effektivt och korrekt sätt.

d)

Se till att rapporteringen om vetenskapliga och tekniska resultat och framsteg i arbetet kommunikationen mellan deltagarna fungerar på ett effektivt och korrekt sätt och att den, i enlighet med artikel 19.4, även gör det till kommissionen.

 

 

e)

Avsluta rättssubjekts deltagande om en deltagare inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet om ekonomiskt stöd eller konsortialavtalet.

 

2.

Samordnaren skall anges i avtalet om ekonomiskt stöd.

2.

Samordnaren skall anges i avtalet om ekonomiskt stöd konsortialavtalet.

 

För att utse en ny samordnare krävs ett skriftligt godkännande från kommissionen.

För att utse en ny samordnare krävs ett skriftligt godkännande från kommissionen.

 

 

[3.] Samordnaren får lägga ut administration och förvaltning på entreprenad i enlighet med artikel 33.4, när så anges i konsortialavtalet.

53

Artikel 26

 

54, 55

Förändringar i konsortiet

 

 

1.

Deltagarna i en indirekt åtgärd får föreslå nya deltagare eller uteslutning av befintliga deltagare.

1.

Deltagarna i en indirekt åtgärd får komma överens om föreslå nya deltagare eller utesluta uteslutning av befintliga deltagare i enlighet med respektive bestämmelser i konsortialavtalet.

 

2.

Ett rättssubjekt som ansluter sig till en pågående åtgärd skall ansluta sig till avtalet om ekonomiskt stöd.

2.

Ett rättssubjekt som ansluter sig till en pågående åtgärd skall ansluta sig till avtalet om ekonomiskt stöd och konsortialavtalet.

 

3.

Konsortiet skall, om så föreskrivs i avtalet om ekonomiskt stöd, utlysa en ansökningsomgång och se till att den får stor spridning via specifika informationsmedier, framför allt webbplatsen för sjunde ramprogrammet, fackpressen och broschyrer samt via de nationella kontaktpunkter som inrättas av medlemsstaterna och de associerade länderna för information och stöd.

3.

Konsortiet skall, om så föreskrivs i avtalet om ekonomiskt stöd, utlysa en ansökningsomgång och se till att den får stor spridning via specifika informationsmedier, framför allt webbplatsen för sjunde ramprogrammet, fackpressen och broschyrer samt via de nationella kontaktpunkter som inrättas av medlemsstaterna och de associerade länderna för information och stöd.

55

Konsortiet skall bedöma anbuden enligt de kriterier som legat till grund för den ursprungliga indirekta åtgärden och med hjälp av oberoende experter som konsortiet utser enligt de principer som fastställs i artikel 15 respektive 17.

Konsortiet skall bedöma anbuden enligt de kriterier som legat till grund för den ursprungliga indirekta åtgärden och med hjälp av oberoende experter som konsortiet utser enligt de principer som fastställs i artikel 15 respektive 17.

 

4.

Konsortiet skall underrätta kommissionen om alla ändringar av konsortiets sammansättning, och kommissionen får göra invändningar inom 45 dagar efter underrättelsen.

4.

Konsortiet skall underrätta kommissionen om alla ändringar av konsortiets sammansättning, och kommissionen får göra invändningar inom 45 dagar efter underrättelsen.

 

För ändringar i konsortiets sammansättning som är förknippade med förslag till andra ändringar av avtalet om ekonomiskt stöd som inte är direkt relaterade till ändringen i sammansättningen krävs ett skriftligt godkännande från kommissionen.

[ För ändringar i konsortiets sammansättning som är förknippade med förslag till andra ändringar av avtalet om ekonomiskt stöd som inte är direkt relaterade till ändringen i sammansättningenkrävs ett skriftligt godkännande från kommissionen. ]

 

UNDERAVSNITT 5

ÖVERVAKNING AV PROGRAM OCH INDIREKTA ÅTGÄRDER SAMT SPRIDNING AV INFORMATION

 

 

Artikel 27

Artikel 27

39, 56

Övervakning

Övervakning och granskning

 

Kommissionen skall övervaka genomförandet av indirekta åtgärder på grundval av de regelbundna verksamhetsrapporter som lämnats i enlighet med artikel 19.4.

[1.] Kommissionen skall övervaka genomförandet av indirekta åtgärder på grundval av de regelbundna verksamhetsrapporter som lämnats i enlighet med artikel 19.4.

 

Kommissionen skall framför allt övervaka genomförandet av den plan för utnyttjande och spridning av förgrundsinformation som lämnats i enlighet med artikel 20.1 andra stycket.

 

 

[2.]  Kommissionen får även granska indirekta åtgärder på regelbunden basis eller när de avslutas.

Sådana granskningar får också utföras för att avgöra om en indirekt åtgärd bör avslutas i enlighet med artikel 18.5.

 

För dessa syften får kommissionen biträdas av oberoende experter som utsetts i enlighet med artikel 17.

För dessa syften får kommissionen biträdas av oberoende experter som utsetts i enlighet med artikel 17.

 

Kommissionen skall, med hjälp av de oberoende experter som utsetts i enlighet med artikel 17, övervaka sjunde ramprogrammet, de särskilda programmen och, i förekommande fall, tidigare ramprogram. Kommissionen får även tillsätta grupper av oberoende experter, utsedda i enlighet med artikel 17, som kan bistå med råd vid genomförandet av gemenskapens forskningspolitik.

[3.] Kommissionen skall övervaka sjunde ramprogrammet, de särskilda programmen och, i förekommande fall, tidigare ramprogrammed hjälp av de oberoende experter som utsetts i enlighet med artikel 17. Kommissionen får även be om råd tillsätta grupper av oberoende experter, utsedda i enlighet med artikel 17, som kan bistå med råd om genomförandet av gemenskapens forskningspolitik.

 

 

[4. flyttad från ovan ] För dessa syften får kommissionen biträdas av oberoende experter som utsetts i enlighet med artikel 17.

 

 

[5.]  Kommissionen skall för en kommitté som skall bestå av företrädare från medlemsstaterna och ha kommissionen som ordförande lägga fram resultaten av sin övervakningsverksamhet i enlighet med punkterna 1 till 3 i denna artikel.

57

 

[6.] Ansvaret för övervakningen av forskardriven spetsforskning som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet skall ligga på Europeiska forskningsrådets vetenskapliga råd eller behöriga underkommittéer.

56

Artikel 28

 

 

Information som skall göras tillgänglig

 

 

1.

Användbar information som kommissionen innehar om förgrundsinformation som framkommit på grundval av arbete som utförts inom ramen för en indirekt åtgärd skall kommissionen på begäran göra tillgänglig för medlemsstater eller associerade länder, under förutsättning att

 

 

a)

sådan information är av allmänt intresse, och

 

 

b)

deltagarna inte har framfört välgrundade och tillräckliga skäl för att sådan information skall hållas inne.

 

 

2.

Tillhandahållande av information i enlighet med första stycket skall inte under några omständigheter anses överföra rättigheter eller skyldigheter till mottagaren från kommissionen eller deltagarna.

 

 

Mottagaren skall dock hantera sådan information som konfidentiell, såvida den inte offentliggörs eller görs allmänt tillgänglig av deltagarna, eller såvida inte den gavs till kommissionen utan några begränsningar avseende dess konfidentialitet.

 

 

AVSNITT 3

GEMENSKAPENS EKONOMISKA BIDRAG

 

 

UNDERAVSNITT 1

STÖDBERÄTTIGANDE OCH TYPER AV STÖD

 

 

Artikel 29

 

 

Stödberättigande

 

 

1.

I det fall något av följande rättssubjekt deltar i en indirekt åtgärd kan det erhålla ekonomiskt bidrag från gemenskapen:

 

 

a)

Ett rättssubjekt som är etablerat i en medlemsstat eller ett associerat land, eller som har upprättats i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

 

 

b)

En internationell europeisk intresseorganisation.

 

 

c)

Ett rättssubjekt som är etablerat i ett land som deltar i det internationella samarbetspartnerskapet.

 

 

2.

I de fall en annan internationell organisation deltar än en internationell europeisk intresseorganisation eller ett rättssubjekt som är etablerat i ett annat tredjeland än i ett land som deltar i det internationella samarbetspartnerskapet får ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen beviljas, under förutsättning att minst ett av följande villkor är uppfyllda:

 

 

a)

Denna möjlighet ges i de särskilda programmen eller i det relevanta arbetsprogrammet.

 

 

b)

Det är av avgörande betydelse för genomförandet av den indirekta åtgärden.

 

 

c)

Sådant stöd ingår i bilaterala vetenskapliga eller tekniska avtal eller andra överenskommelser mellan gemenskapen och det land där rättssubjektet är etablerat.

 

 

Artikel 30

 

 

Typer av stöd

 

3, 58, 59, 60, 61

1.

Gemenskapens ekonomiska bidrag till stöd som ingår i del a i bilaga III till sjunde ramprogrammet skall grundas på ersättning av stödberättigande kostnader.

1.

Gemenskapens ekonomiska bidrag till stöd som ingår i del a i bilaga III till sjunde ramprogrammet skall bestå av grundas på full eller partiell ersättning av stödberättigande kostnader.

 

Gemenskapens ekonomiska bidrag får emellertid utgöras av schablonbelopp, inklusive kostnad per enhet, eller klumpsummor, eller i form av en kombination av ersättning av stödberättigande kostnader med schablonbelopp och klumpsummor.

Gemenskapens ekonomiska bidrag får emellertid utgöras av schablonbelopp, inklusive kostnad per enhet, eller klumpsummor, eller i form av en kombination av ersättning av stödberättigande kostnader med schablonbelopp och klumpsummor.

 

 

Klumpsummor för hela indirekta åtgärder får endast användas till samordning och stödåtgärder samt åtgärder för forskares utbildning och karriärutveckling.

60

Gemenskapens ekonomiska bidrag får också utgöras av stipendier eller priser.

Gemenskapens ekonomiska bidrag får också utgöras av stipendier eller priser.

 

2.

Gemenskapens ekonomiska bidrag skall beräknas på grundval av kostnaden för den indirekta åtgärden i sin helhet, men skall grundas på de rapporterade kostnaderna för varje deltagare.

2.

Gemenskapens maximala ekonomiska bidrag till den indirekta åtgärden skall fastställas beräknas på grundval av kostnaden för den indirekta åtgärden i sin helhet men skall efter de verksamheter som bedrivs av varje deltagare och grundas på budgeten för de beräknade de rapporterade kostnaderna för varje deltagare.

61

Artikel 31

 

 

Ersättning för stödberättigande kostnader

 

 

1.

Bidragen skall samfinansieras av deltagarna.

1.

Indirekta åtgärder som tilldelas ett bidrag från gemenskapsbudgeten skall samfinansieras av deltagarna.

 

Gemenskapens ekonomiska bidrag för ersättning av stödberättigande kostnader skall inte leda till att vinst uppstår.

Gemenskapens ekonomiska bidrag för ersättning av stödberättigande kostnader skall inte leda till att vinst uppstår. Huruvida vinst uppstår eller inte skall avgöras av varje deltagare.

62

2.

För betalningen av bidraget skall intäkterna vid slutet av åtgärdens genomförande beaktas.

2.

För betalningen av bidraget skall intäkterna vid slutet av åtgärdens genomförande beaktas i enlighet med artikel 33.5.

 

3.

För att kostnaderna för genomförandet av en indirekt åtgärd skall vara stödberättigande skall de

3.

För att kostnaderna som varje deltagare ådrar sig för genomförandet av en indirekt åtgärd skall vara stödberättigande skall de

 

a)

vara verkliga,

 

 

b)

ha uppstått under åtgärdens genomförande, med undantag för slutrapporter om avtalet om ekonomiskt stöd stipulerar att sådana skall utarbetas,

 

 

c)

vara konstaterade i enlighet med deltagarens vanliga principer och praxis för bokföring och förvaltning och enbart ha använts i syfte att uppnå den indirekta åtgärdens mål och förväntade resultat, på ett sätt som är förenligt med principerna om ekonomi, ändamålsenlighet och effektivitet,

c)

vara konstaterade i enlighet med deltagarens vanliga principer för bokföring och förvaltning i det land där rättssubjektet är etablerat och praxis för kostnadsredovisning samt ha uppstått och enbart använts i syfte att uppnå den indirekta åtgärdens mål och förväntade resultatpå ett sätt som är förenligt med principerna om ekonomi, ändamålsenlighet och effektivitet,

63, 65

d)

vara registrerade i deltagarens bokföring och betalda samt, i samband med bidrag från tredje part, i den tredje partens bokföring,

d)

vara registrerade i deltagarens bokföring och betalda samt, i samband med bidrag från tredje part, i den tredje partens bokföring,

 

e)

inte inbegripa icke stödberättigande kostnader, i synnerhet konstaterbara indirekta skatter inklusive mervärdesskatt, avgifter, räntor, reserver för eventuella framtida förluster eller krav, valutakursförluster, kostnader förknippade med kapitalavkastning, deklarerade eller uppkomna kostnader, eller ersatta i samband med något annat gemenskapsprojekt, skulder och avgifter för skulder, orimliga eller obetänksamma utgifter och andra kostnader som inte uppfyller kraven i punkterna a–d.

e)

inte inbegripa icke stödberättigande kostnader, i synnerhet återbetalningsbara konstaterbara indirekta skatter inklusive mervärdesskatt, avgifter, räntor, reserver för eventuella framtida förluster eller krav, valutakursförluster, kostnader förknippade med kapitalavkastning, deklarerade eller uppkomna kostnader, eller ersatta i samband med något annat gemenskapsprojekt, skulder och avgifter för skulder, orimliga eller obetänksamma utgifter och andra kostnader som inte uppfyller kraven i punkterna a–d.

64

För tillämpningen av a får genomsnittliga personalkostnader användas om de är förenliga med deltagarens förvaltningsprinciper och bokföringspraxis och inte avsevärt skiljer sig från de faktiska kostnaderna.

För tillämpningen av a får genomsnittliga personalkostnader användas om de är förenliga med deltagarens förvaltningsprinciper och bokföringspraxis och inte avsevärt skiljer sig från de faktiska kostnaderna.

 

Artikel 32

Artikel 32

66, 67, 68, 69, 70

Direkta stödberättigande kostnader och indirekta stödberättigande kostnader

Direkta stödberättigande kostnader och indirekta stödberättigande kostnader

 

1.

Stödberättigande kostnader skall bestå av kostnader som direkt kan hänföras till åtgärden (nedan kallade ”direkta stödberättigande kostnader”) och, i tillämpliga fall, av kostnader som inte direkt kan hänföras till åtgärden men som har uppstått i direkt samband med de direkta stödberättigande kostnader som kan hänföras till åtgärden (nedan kallade ”indirekta stödberättigande kostnader”).

 

 

 

[1a.] Direkta kostnader kan bestå av personalkostnader och kostnader för resor och uppehälle samt andra särskilda kostnader.

67

 

[1b.] I personalkostnader skall lön och tillhörande kostnader för personal som är direkt anställd av en deltagare ingå.

De skall faktureras på grundval av deltagarens registrering av den tid som personalen faktiskt har ägnat den indirekta åtgärden.

En deltagare får yrka ersättning för genomsnittliga kostnader eller enhetskostnadstariffer för särskilda personalkategorier, under förutsättning att de fastställs i enlighet med deltagarens praxis för kostnadsredovisning.

 

 

[1c.] Kostnader för resor och uppehälle för personal som deltar i en indirekt åtgärd skall faktureras som faktiska kostnader eller baseras på enhetskostnadstariffer, under förutsättning att de fastställs i enlighet med deltagarens praxis för kostnadsredovisning, eller baseras på enhetskostnadstariffer som fastställts av kommissionen.

 

 

[1d.] Övriga särskilda kostnader, inbegripet varaktig utrustning, användaravgifter, förbrukningsvaror och utläggande på entreprenad, skall endast vara stödberättigande om de anges i avtalet om ekonomiskt stöd.

 

2.

För täckningen av de indirekta stödberättigande kostnaderna får deltagarna välja ett schablonbelopp av sina totala direkta stödberättigande kostnader exklusive de direkta stödberättigande kostnaderna för utläggande på entreprenad.

2.

För täckningen av de indirekta stödberättigande kostnaderna får deltagarna fakturera faktiska kostnader eller välja ett schablonbelopp för av sina totala direkta stödberättigande personalkostnader,exklusive de direkta stödberättigande kostnaderna för utläggande på entreprenad , under förutsättning att det fastställs i enlighet med deltagarnas praxis för kostnadsredovisning.

68, 69, 70

3.

Avtalet om ekonomiskt stöd för föreskriva att ersättningen för indirekta stödberättigande kostnader skall begränsas till en viss del av de direkta stödberättigande kostnaderna, exklusive de direkta stödberättigande kostnaderna för utläggande på entreprenad, i synnerhet för samordnings- och stödåtgärder och, i tillämpliga fall, för forskares utbildning och karriärutveckling.

3.

Avtalet om ekonomiskt stöd får föreskriva att ersättningen för indirekta stödberättigande kostnader skall begränsas till en viss del av de direkta stödberättigande personalkostnaderna, exklusive de direkta stödberättigande kostnaderna för utläggande på entreprenad, i synnerhet för samordnings- och stödåtgärder och, i tillämpliga fall, för forskares utbildning och karriärutveckling.

68

Artikel 33

 

3, 71, 72, 73

Övre gränser för finansiering

 

 

1.

För verksamhet inom forskning och teknisk utveckling får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

 

 

För offentliga organ, inrättningar för högre utbildning, forskningsorganisationer och små och medelstora företag får det emellertid uppgå till högst 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

 

71, 72

2.

För verksamhet inom området demonstration får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

 

 

3.

För verksamhet som bedrivs inom ramen för åtgärder för spetsforskning, samordnings- och stödåtgärder samt åtgärder för forskares utbildning och karriärutveckling får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

 

 

4.

För förvaltning och revisionsintyg samt annan verksamhet som inte omfattas av punkt 1, 2 eller 3 får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

4.

För förvaltningsverksamheter (inbegripet och revisionsintyg) och utbildningverksamheter inom åtgärder som inte omfattas av finansieringsmetoden för forskares utbildning och karriärutveckling, samordning, nätverk och spridning samt annan verksamhet som inte omfattas av punkt 1, 2 eller 3 får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

73

I sådan annan verksamhet som avses i första stycket ingår bland annat utbildning inom ramen för åtgärder som inte omfattas av finansieringsmetoden för forskares utbildning och karriärutveckling, samordning, nätverk och spridning.

I sådan annan verksamhet som avses i första stycket ingår bland annat utbildning inom ramen för åtgärder som inte omfattas av finansieringsmetoden för forskares utbildning och karriärutveckling, samordning, nätverk och spridning.

 

5.

Vid tillämpningen av punkt 1–4 skall stödberättigande kostnader efter avdrag för intäkter beaktas för fastställandet av gemenskapens ekonomiska bidrag.

5.

Vid tillämpningen av punkt 1–4 skall stödberättigande kostnader och efter avdrag för intäkter beaktas för fastställandet av gemenskapens ekonomiska bidrag.

 

6.

För indirekta åtgärder där schablonbelopp eller klumpsummor används för hela den indirekta åtgärden skall punkt 1–5 tillämpas, där så är lämpligt.

6.

För indirekta åtgärder där schablonbelopp eller klumpsummor används för hela den indirekta åtgärden skall punkt 1–5 tillämpas, där så är lämpligt.

 

Artikel 34

Artikel 34

74

Rapportering och revision av stödberättigande kostnader

Rapportering och revision av stödberättigande kostnader

 

1.

Regelbundna rapporter skall lämnas till kommissionen avseende stödberättigande kostnader, räntor till följd av förhandsfinansiering och intäkter förknippade med den berörda indirekta åtgärden och, i tillämpliga fall, attesteras med revisionsintyg i enlighet med budgetförordningen och genomförandebestämmelserna.

1.

Alla Regelbundna rapporter skall lämnas till kommissionen avseende stödberättigande kostnader, räntor till följd av förhandsfinansiering och intäkter som gäller förknippade med den berörda indirekta åtgärden skall regelbundet rapporteras till kommissionen och, i tillämpliga fall, attesteras med revisionsintyg i enlighet med budgetförordningen och genomförandebestämmelserna.

 

Eventuell samfinansiering i samband med den berörda åtgärden skall rapporteras och, i tillämpliga fall, bekräftas i slutet av åtgärden.

Eventuell samfinansiering i samband med den berörda åtgärden skall rapporteras och, i tillämpliga fall, bekräftas i slutet av åtgärden.

 

2.

För offentliga organ, forskningsorganisationer och inrättningar för högre utbildning får det revisionsintyg som krävs enligt punkt 1 utfärdas av en behörig tjänsteman.

2.

För offentliga organ, forskningsorganisationer och inrättningar för högre utbildning får det revisionsintyg som krävs enligt punkt 1 utfärdas av en behörig tjänsteman.

 

 

Artikel 34a

69, 75, 76, 77

 

Revisionsintyg

 

 

[1.]  Rapporterade kostnader skall styrkas i enlighet med budgetförordningen och genomförandebestämmelserna.

 

 

[2.]  I enlighet med denna förordning och bestämmelserna i avtalet om ekonomiskt stöd skall revisionsintygen ge säkerhet om att

75

 

a)

de kostnader som deltagaren begär stöd för är stödberättigande,

 

 

b)

kostnader, räntor till följd av förhandsfinansiering och intäkter har fastställts korrekt och är underbyggda av lämpliga styrkande handlingar.

 

 

[3.]  Revisionsintyg skall lämnas av en extern revisor eller, när det gäller offentliga organ, en behörig offentlig tjänsteman.

Den externa revisorn måste uppfylla de krav som fastställts i enlighet med rådets åttonde direktiv 84/253/EEG av den 10 april 1984. Den offentliga tjänstemannens behörighet skall fastställas i den nationella lagstiftningen och behöriga myndigheter.

Den externa revisor eller, när det gäller offentliga organ, den behöriga tjänsteman som lämnar revisionsintyget måste vara oberoende av den deltagare som väljer ut revisorn.

76

 

[4.]  Kommissionen skall ha tillgång till de styrkande handlingarna för dessa revisionsintyg.

77

Artikel 35

Artikel 35

59, 78, 79

Expertnätverk

Expertnätverk

 

1.

Såvida inte annat föreskrivs i arbetsprogrammet skall gemenskapens ekonomiska bidrag till expertnätverk ske i form av en klumpsumma som skall beräknas efter det antal forskare som skall ingå i expertnätverket och åtgärdens varaktighet.

1.

Såvida inte annat föreskrivs i arbetsprogrammet skall gemenskapens ekonomiska bidrag till expertnätverk ske i form av en klumpsumma som skall beräknas efter det antal forskare som skall ingå i expertnätverket och åtgärdens varaktighet.

 

2.

Värdet per enhet för klumpsummor som betalas ut enligt punkt 1 skall vara 23 500 euro per år och forskare.

2.

Värdet per enhet för klumpsummor som betalas ut enligt punkt 1 skall vara 23 500 euro per år och forskare.

 

Detta belopp skall justeras av kommissionen i enlighet med budgetförordningen och genomförandebestämmelserna.

Detta belopp skall justeras av kommissionen i enlighet med budgetförordningen och genomförandebestämmelserna.

 

3.

I arbetsprogrammet skall det högsta antalet deltagare anges samt, i tillämpliga fall, det högsta antalet forskare som får användas som grund vid beräkningen av den övre gränsen för storleken av den klumpsumma som avses i punkt 1. Deltagare som ligger ovanför gränsen för det ekonomiska bidraget får emellertid delta om så är lämpligt.

3.

I arbetsprogrammet skall det högsta antalet deltagare anges samt, i tillämpliga fall, det högsta antalet forskare som får användas som grund vid beräkningen av den övre gränsen för storleken av den klumpsumma som avses i punkt 1. Deltagare som ligger ovanför gränsen för det ekonomiska bidraget får emellertid delta om så är lämpligt.

 

4.

Utbetalningen av de klumpsummor som avses i punkt 1 skall ske periodvis.

4.

Utbetalningen av de klumpsummor som avses i punkt 1 skall ske periodvis.

 

Dessa utbetalningar skall ske enligt en bedömning av hur det gemensamma verksamhetsprogrammet gradvis genomförs genom att integreringen av forskningsresurser och kapacitet mäts på grundval av indikatorer som förhandlats fram med konsortiet och angivits i avtalet om ekonomiskt stöd.

Dessa utbetalningar skall ske enligt en bedömning av hur det gemensamma verksamhetsprogrammet gradvis genomförs genom att integreringen av forskningsresurser och kapacitet mäts på grundval av indikatorer som förhandlats fram med konsortiet och angivits i avtalet om ekonomiskt stöd.

 

UNDERAVSNITT 2

UTBETALNING, TILLDELNING, ÅTERBETALNING OCH GARANTIER

 

 

Artikel 36

 

 

Utbetalning och tilldelning

 

 

1.

Gemenskapens ekonomiska bidrag skall betalas ut till deltagarna via samordnaren.

 

 

2.

Samordnaren skall föra register som gör det möjligt att när som helst avgöra hur stor del av gemenskapsmedlen som tilldelats varje deltagare.

 

 

Samordnaren skall på begäran översända denna information till kommissionen.

 

 

Artikel 37

 

 

Återbetalning

 

 

Kommissionen får fatta ett beslut om återbetalning i enlighet med budgetförordningen.

 

 

Artikel 38

Artikel 38

3, 80, 81

Innehållande av belopp för att undvika risker

Innehållande av belopp för att undvika risker

 

1.

Beroende på risken när det gäller förfallna skulder som inte betalas in till gemenskapen får kommissionen hålla inne en liten del av gemenskapens ekonomiska bidrag till varje deltagare i en indirekt åtgärd för täckning av skulder som försumliga deltagare i indirekta åtgärder inte betalar in.

1.

Beroende på risken när det gäller förfallna skulder som inte betalas in till gemenskapen får kommissionen hålla inne en liten del av gemenskapens ekonomiska bidrag till varje deltagare i en indirekt åtgärd för täckning av skulder som försumliga deltagare i indirekta åtgärder inte betalar in.

 

2.

Punkt 1 skall inte tillämpas på följande:

2.

Punkt 1 skall inte tillämpas på följande:

 

a)

Offentliga organ, rättssubjekt vars deltagande i den indirekta åtgärden garanteras av en medlemsstat eller ett associerat land och inrättningar för högre utbildning.

a)

Offentliga organ, rättssubjekt vars deltagande i den indirekta åtgärden garanteras av en medlemsstat eller ett associerat land och inrättningar för högre utbildning.

 

b)

Deltagare i stödåtgärder för forskares utbildning och karriärutveckling, åtgärder för spetsforskning och åtgärder till förmån för särskilda grupper med undantag för åtgärder till förmån för små och medelstora företag.

b)

participants in actions to support training and career development of researchers, Deltagare i stödåtgärder för forskares utbildning och karriärutveckling, åtgärder för spetsforskning och åtgärder till förmån för särskilda grupper med undantag för åtgärder till förmån för små och medelstora företag.

 

De typer av deltagare som avses i a–b skall var och en ansvara för sina egna skulder.

De typer av deltagare som avses i a–b skall var och en ansvara för sina egna skulder..

 

3.

De belopp som hålls inne skall utgöra inkomster avsatta till sjunde ramprogrammet i enlighet med artikel 18.2 i budgetförordningen.

3.

De belopp som hålls inne skall utgöra inkomster avsatta till sjunde ramprogrammet i enlighet med artikel 18.2 i budgetförordningen.

 

4.

Vid slutet av ramprogrammet skall en bedömning göras avseende de belopp som krävs för att täcka kvarvarande risker. Summor som överstiger de beloppen skall återbetalas till ramprogrammet och utgöra inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål.

4.

Vid slutet av ramprogrammet skall en bedömning göras avseende de belopp som krävs för att täcka kvarvarande risker. Summor som överstiger de beloppen skall återbetalas till ramprogrammet och utgöra inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål.

 

KAPITEL III

Spridning och utnyttjande samt nyttjanderätt

 

 

AVSNITT 1

FÖRGRUNDSINFORMATION

 

 

UNDERAVSNITT 1

ÄGANDERÄTT

 

 

Artikel 39

 

 

Äganderätt till förgrundsinformation

 

 

1.

Förgrundsinformation skall vara gemenskapens egendom i följande fall:

 

 

a)

Samordnings- och stödåtgärder som utgörs av inköp eller tjänster som omfattas av reglerna för offentlig upphandling i enlighet med budgetförordningen.

a)

Samordnings- och stödåtgärder som utgörs av inköp av varor eller tjänster som omfattas av reglerna för offentlig upphandling i enlighet med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser.

 

b)

Samordnings- och stödåtgärder med oberoende experter.

 

 

2.

Förgrundsinformation som är ett resultat av arbete som bedrivs inom ramen för andra indirekta åtgärder än de som avses i punkt 1 skall tillhöra de deltagare som har utfört det arbete som resulterat i den förgrundsinformationen.

 

 

3.

Om anställda eller annan personal som arbetar för en deltagare har rätt att hävda rättigheter till förgrundsinformation skall deltagaren se till att dessa rättigheter kan utövas på ett sätt som är förenligt med de skyldigheter som deltagaren har enligt avtalet om ekonomiskt stöd.

 

 

Artikel 40

 

83

Gemensamt ägande av förgrundsinformation

 

 

1.

I de fall flera deltagare gemensamt har utfört det arbete som genererat förgrundsinformationen och deras respektive andelar av arbetet inte går att fastställa, skall förgrundsinformationen vara avtalsparternas gemensamma egendom.

1.

I de fall flera deltagare gemensamt har utfört det arbete som genererat förgrundsinformationen och deras respektive andelar av arbetet inte går att fastställa, skall förgrundsinformationen vara avtalsparternas gemensamma egendom.

I sådana fall skall de berörda deltagarna ingå ett avtal om gemensam egendom som styr fördelningen och villkoren för utnyttjandet av denna egendom.

 

2.

Om inget avtal om gemensam egendom har slutits avseende fördelningen och villkoren för utnyttjandet av denna egendom skall var och en av ägarna ha rätt att bevilja icke-exklusiva licenser till tredje part, utan någon rätt att utfärda underlicenser under följande villkor:

2.

Om inget sådant om gemensam egendom avtal har slutits av deltagarna i en indirekt åtgärd, avseende fördelningen och villkoren för utnyttjandet av denna egendom skall var och en av ägarna ha rätt att bevilja icke-exklusiva licenser till tredje part, utan någon rätt att utfärda underlicenser under förutsättning att under följande villkor:

 

a)

Övriga ägare skall underrättas i förväg.

(a)

övriga ägare skall underrättas i förväg.

 

b)

Övriga ägare skall kompenseras på ett rättvist och rimligt sätt.

(b)

Övriga ägare skall kompenseras på ett rättvist och rimligt sätt .

 

 

[3.]  Kommissionen skall fastställa mallar för avtal om gemensam egendom i enlighet med denna förordning.

 

Artikel 41

 

 

Särskilda gruppers äganderätt till förgrundsinformation

 

 

1.

I fråga om åtgärder till förmån för särskilda grupper skall artiklarna 39.2 och 40.1 inte tillämpas. I sådana fall skall förgrundsinformationen ägas gemensamt av de deltagare som ingår i den särskilda grupp som gynnas av åtgärden, såvida inte dessa deltagare kommer överens om något annat.

I fråga om åtgärder till förmån för särskilda grupper som ingår i del a i avsnitt 6 i bilaga III till beslut […/…] om inrättande av sjunde ramprogrammet skall artiklarna 39.2 och 40.1 inte tillämpas. I sådana fall skall förgrundsinformationen ägas gemensamt av de deltagare som ingår i den särskilda grupp som gynnas av åtgärden, såvida inte dessa deltagare kommer överens om något annat.

 

Om de som innehar äganderätten till förgrundsinformationen inte ingår i den gruppen skall de se till att gruppen ges de rättigheter till förgrundsinformation som krävs för att utnyttja och sprida den förgrundsinformationen i enlighet med den tekniska bilagan till avtalet om ekonomiskt stöd.

Om de som innehar äganderätten till förgrundsinformationen inte ingår i den gruppen skall de se till att gruppen ges exklusiva rättigheter till förgrundsinformation som krävs för att utnyttja och sprida den förgrundsinformationen i enlighet med den tekniska bilagan till avtalet om ekonomiskt stöd.

 

Artikel 42

 

82, 84

Överföring av förgrundsinformation

Överföring av äganderätt och nyttjanderätt när det gäller förgrundsinformation

 

1.

Om en deltagare överför äganderätt till förgrundsinformation skall deltagaren se till att dennes skyldigheter, särskilt när det gäller överlåtande av nyttjanderätt samt spridning och utnyttjande, överförs till förvärvaren i enlighet med avtalet om ekonomiskt stöd.

1.

Om en deltagare överför äganderätt till förgrundsinformation skall deltagaren se till att dennes skyldigheter,särskilt när det gäller överlåtande av nyttjanderätt samt spridning och utnyttjandeöverförs till förvärvaren i enlighet med denna förordning, avtalet om ekonomiskt stöd och konsortialavtalet.

 

 

[1a.] Förgrundsinformationen skall också finnas tillgänglig för deltagarnas närstående rättssubjekt som utför det arbete som genererar sådan förgrundsinformation, om detta rättssubjekt

a)

är etablerat i en medlemsstat eller ett associerat land,

b)

ger ömsesidig nyttjanderätt när det gäller all den bakgrundsinformation som den har och som behövs för att utnyttja förgrundsinformationen,

c)

uppfyller skyldigheterna med avseende på konfidentialitet i enlighet med artikel 3.

 

2.

Om inget annat följer av deltagarens skyldigheter med avseende på konfidentialitet skall denne, i de fall deltagaren är skyldig att överföra nyttjanderätter, i förhand meddela övriga deltagare i samma åtgärd och ge dem tillräckligt med information om den nye ägaren till förgrundsinformationen för att de skall kunna utöva sina nyttjanderätter i enlighet med avtalet om ekonomiskt stöd.

2.

Om inget annat följer av deltagarens skyldigheter med avseende på konfidentialitetNär en deltagare tänker är skyldig att överföra nyttjanderätter, skall denne i förhand meddela övriga deltagare i samma åtgärd och ge dem tillräckligt med information om den nye förvärvaren ägaren till förgrundsinformationen för att de övriga deltagarna de skall kunna utöva sina nyttjanderätter i enlighet med avtalet om ekonomiskt stöd.

 

De övriga deltagarna får emellertid, genom skriftlig överenskommelse, avstå sin rätt till att enskilt underrättas i förhand om överföringen av äganderätten sker från en deltagare till en särskilt identifierad tredje part.

De övriga deltagarna får emellertid, genom skriftlig överenskommelse, avstå sin rätt till att enskilt underrättas i förhandom överföringen av äganderätten sker från en deltagare till en särskilt identifierad tredje part.

 

 

[2a.] De övriga deltagarna inom samma åtgärd behöver inte meddelas i förhand [ett] år efter debatt

a)

den indirekta åtgärden har avslutats eller

b)

ägaren till den aktuella förgrundsinformationen har avslutat sitt deltagande.

 

3.

Övriga deltagare får, till följd av ett meddelande i enlighet med första stycket i punkt 2, invända mot en överföring av äganderätten på grund av att det skulle inverka negativt på deras nyttjanderätt.

3.

Alla övriga deltagare får, till följd av ett meddelande i enlighet med första stycket i punkt 2 i i denna artikel invända mot en överföring av äganderätten på grund av att det skulle inverka negativt på deras nyttjanderätt.

 

Om övriga deltagare kan påvisa att deras rättigheter skulle påverkas negativt skall den avsedda överföringen inte äga rum förrän de berörda parterna har kommit överens.

Om någon av de övriga deltagarna kan påvisa att deras rättigheter skulle påverkas negativt skall den avsedda överföringen inte äga rum förrän de berörda parterna har kommit överens.

 

4.

Där så är lämpligt får det i avtalet om ekonomiskt stöd genom kompletterande krav föreskrivas att kommissionen skall informeras i förväg om avsedda överföringar av äganderätt till en tredje part.

4.

Där så är lämpligt får det i avtalet om ekonomiskt stöd genom kompletterande krav föreskrivas Kommissionen skall informeras i förväg om avsedda överföringar av äganderätt eller nyttjanderätter till förgrundsinformation till en tredje part som inte är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land.

 

Artikel 43

 

84

Bevarande av europeisk konkurrenskraft och etiska principer

 

 

Kommissionen får motsätta sig en överföring av äganderätt till förgrundsinformation, eller ett beviljande av exklusiv licens avseende förgrundsinformation, till ett rättssubjekt som är etablerat i ett tredjeland som inte är anslutet till sjunde ramprogrammet, om den anser att detta inte är förenligt med utvecklingen av den europeiska ekonomins konkurrenskraft eller med etiska principer.

I enlighet med artikel 42.4 i denna förordning får kommissionen motsätta sig en överföring av äganderätt till förgrundsinformation, eller ett beviljande av exklusiv licens avseende förgrundsinformation, till en tredje part som inte ett rättssubjekt som är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land, i ett tredjeland som inte är anslutet till sjunde ramprogrammet om den anser att detta inte är förenligt med utvecklingen av den europeiska ekonomins konkurrenskraft eller med etiska principer.

 

I sådana fall skall överföringen av äganderätt eller beviljandet av exklusiv licens inte äga rum, såvida inte kommissionen övertygas om att lämpliga garantier införs.

 

 

UNDERAVSNITT 2

SKYDD, PUBLICERING, SPRIDNING OCH UTNYTTJANDE

 

 

Artikel 44

 

 

Skydd av förgrundsinformation

 

 

1.

I de fall förgrundsinformation kan användas industriellt eller kommersiellt skall den som äger förgrundsinformationen sörja för adekvat och effektivt skydd av denna i enlighet med gällande lagstiftning samt med vederbörlig hänsyn till de berättigade intressen, framför allt kommersiella intressen, som deltagarna i den berörda indirekta åtgärden har.

 

 

Om en deltagare åberopar berättigat intresse skall deltagaren i alla händelser visa att den skulle åsamkas oproportionerligt stor skada.

Om en deltagare åberopar berättigat intresse skall deltagaren i alla händelser visa att den skulle åsamkas oproportionerligt stor skada.

 

2.

Om en ägare till förgrundsinformation inte skyddar förgrundsinformation som den innehar äganderätten till och inte överför den till en annan deltagare i enlighet med artikel 42.1 och 42.2 får ingen spridning ske innan kommissionen har informerats.

 

 

I sådana fall får kommissionen, med den berörda deltagarens tillstånd, överta äganderätten av förgrundsinformationen och vidta åtgärder för att skydda den på ett lämpligt och effektivt sätt. Den berörda deltagaren får endast vägra att ge tillstånd om den kan visa att dennes berättigade intressen skulle åsamkas oproportionerligt stor skada.

I sådana fall får kommissionen, med den berörda deltagarens tillstånd, överta äganderätten av förgrundsinformationen och vidta åtgärder för att skydda den på ett lämpligt och effektivt sätt. Den berörda deltagaren får endast vägra att ge tillstånd om den kan visa att dennes berättigade intressen skulle åsamkas oproportionerligt stor skada.

 

Artikel 45

 

 

Förklaring avseende gemenskapens ekonomiska bidrag

 

 

I publikationer, patentansökningar som lämnas in av en deltagare eller på dennes vägnar, eller i samband med annan spridning förknippad med förgrundsinformation skall en förklaring ingå om att den berörda förgrundsinformationen skapats med hjälp av ekonomiskt bidrag från gemenskapen.

 

 

Villkoren för den förklaringen skall fastställas i avtalet om ekonomiskt stöd.

 

 

Artikel 46

 

 

Utnyttjande och spridning

 

 

1.

Deltagarna skall utnyttja den förgrundsinformation som de har äganderätten till, eller tillse att den utnyttjas.

 

82

2.

Varje deltagare skall se till att den förgrundsinformation som den har äganderätten till sprids så snabbt som möjligt. Om den underlåter att göra detta får kommissionen sprida förgrundsinformationen.

2.

Varje deltagare skall se till att den förgrundsinformation som den har äganderätten till sprids så snabbt som möjligt. Om den underlåter att göra detta får kommissionen sprida förgrundsinformationen.

 

3.

Spridningen skall vara förenlig med immateriella rättigheter, konfidentialitet och de berättigade intressen som ägaren till förgrundsinformationen har.

3.

Spridningen skall vara förenlig med immateriella rättigheter, skyldigheter med avseende på konfidentialitet och de berättigade intressen som ägaren till förgrundsinformationen har när det gäller skydd eller potentiellt skydd av förgrundsinformation.

 

4.

Övriga berörda ägare skall underrättas i förväg om spridning.

 

 

Till följd av en sådan underrättelse får en berörd deltagare göra invändningar om den anser sig ha berättigade intressen avseende förgrundsinformationen som skulle kunna åsamkas oproportionerligt stor skada. I sådana fall får ingen spridning ske utan att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda dessa berättigade intressen.

Till följd av en sådan underrättelse får en berörd deltagare göra invändningar inom en viss tid som deltagarna kommer överens om i sitt konsortialavtal eller genom någon annan skriftlig överenskommelse om den anser sig ha berättigade intressen avseende förgrundsinformationen eller bakgrundsinformationen som skulle kunna åsamkas oproportionerligt stor skada. I sådana fall får ingen spridning ske utan att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda dessa berättigade intressen.

 

Artikel 47

Artikel 47

 

Spridning i samband med åtgärder för spetsforskning

Spridning i samband med åtgärder för spetsforskning

 

I samband med åtgärder för spetsforskning skall deltagarna aktivt se till att förgrundsinformation sprids, med särskild hänsyn till behovet av att skydda immateriella rättigheter, fördelarna med snabb spridning, konfidentialitet, och till deltagarnas berättigade intressen.

[flyttad till artikel 22.5] I samband med åtgärder för spetsforskning skall deltagarna aktivt se till att förgrundsinformation sprids, med särskild hänsyn till behovet av att skydda immateriella rättigheter, fördelarna med snabb spridning, konfidentialitet, och till deltagarnas berättigade intressen.

 

AVSNITT 2

NYTTJANDERÄTT TILL BAK- OCH FÖRGRUNDSINFORMATION

 

 

Artikel 48

 

85

Den bakgrundsinformation som avses

 

 

Deltagarna får definiera den bakgrundsinformation som krävs för den indirekta åtgärden i en skriftlig överenskommelse, och eventuellt utesluta viss bakgrundsinformation.

Deltagarna får definiera den bakgrundsinformation som krävs för den indirekta åtgärden i konsortialavtalet en skriftlig överenskommelse och eventuellt utesluta viss bakgrundsinformation.

 

Artikel 49

 

82, 86

Principer

 

 

1.

Alla ansökningar om nyttjanderätt skall göras skriftligen.

1.

Alla ansökningar om nyttjanderätt skall göras skriftligen.

 

 

[ 1a.] Nyttjanderätter i enlighet med artiklarna 50, 51 och 52 skall anses ha beviljats en deltagare och dess närstående rättssubjekt under förutsättning att

a)

dessa enheter beviljar ömsesidig nyttjanderätt till samtliga deltagare och deras rättssubjekt,

b)

sådana rättssubjekt uppfyller alla skyldigheter gentemot kommissionen och de övriga deltagarna enligt denna förordning, avtalet om ekonomiskt stöd, konsortialavtalet och alla andra skriftliga överenskommelser mellan deltagarna.

 

2.

Nyttjanderätt skall inte innefatta en rätt att utfärda underlicenser, såvida inte den som innehar äganderätten till för- eller bakgrundsinformationen samtycker till annat.

 

 

3.

Exklusiva licenser får beviljas för viss för- eller bakgrundsinformation under förutsättning att alla deltagare skriftligen bekräftar att de avstår sin nyttjanderätt till den informationen.

 

 

4.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 skall avtal om nyttjanderätt avseende för- eller bakgrundsinformation för deltagare eller tredje part utformas så att möjligheten till nyttjanderätt för andra deltagare upprätthålls.

 

 

5.

Deltagarna i samma åtgärd skall snarast informera varandra om begränsningar av beviljandet av nyttjanderätt till bakgrundsinformation eller om andra begränsningar som väsentligen kan påverka beviljandet av nyttjanderätt.

 

 

6.

Att en deltagare upphör att delta i en indirekt åtgärd skall inte påverka dennes skyldighet att bevilja nyttjanderätt till övriga deltagare i samma åtgärd enligt villkoren i avtalet om ekonomiskt stöd.

 

 

Artikel 50

 

82

Nyttjanderätt för genomförande av indirekta åtgärder

 

 

1.

Nyttjanderätt till förgrundsinformation skall beviljas övriga deltagare i samma indirekta åtgärd om detta behövs för att dessa deltagare skall kunna fortsätta sitt eget arbete inom den indirekta åtgärden.

1.

Nyttjanderätt till förgrundsinformation skall beviljas övriga deltagare i samma indirekta åtgärd och deras närstående rättssubjekt, om detta behövs för att dessa deltagare skall kunna fortsätta sitt eget arbete inom den indirekta åtgärden.

 

Sådan nyttjanderätt skall beviljas utan avgift.

 

 

2.

Nyttjanderätt till bakgrundsinformation skall beviljas övriga deltagare i samma indirekta åtgärd om detta behövs för att dessa deltagare skall kunna fortsätta sitt eget arbete inom den indirekta åtgärden, förutsatt att den berörda deltagaren har rätt att bevilja den.

2.

Nyttjanderätt till förgrundsinformation skall beviljas övriga deltagare i samma indirekta åtgärd och deras närstående rättssubjekt om detta behövs för att dessa deltagare skall kunna fortsätta sitt eget arbete inom den indirekta åtgärden, förutsatt att den berörda deltagaren har rätt att bevilja den.

 

Sådan nyttjanderätt skall beviljas utan avgift, såvida inte annat avtalats av samtliga deltagare före anslutningen till avtalet om ekonomiskt stöd.

Sådan nyttjanderätt skall beviljas utan avgift, såvida inte annat avtalats av samtliga deltagare i konsortialavtalet. före anslutningen till avtalet om ekonomiskt stöd.

 

För FoTU-aktörer skall dock beviljandet av nyttjanderätt till bakgrundsinformation vara avgiftsbaserad.

 

 

Artikel 51

 

 

Nyttjanderätt för utnyttjande

 

 

1.

Deltagare i samma indirekta åtgärd skall ha nyttjanderätt till förgrundsinformation om den behövs för att de skall kunna utnyttja sin egen förgrundsinformation.

1.

Deltagare i samma indirekta åtgärd och deras närstående rättssubjekt skall ha nyttjanderätt till förgrundsinformationom den behövs för att de skall kunna utnyttja sin egen förgrundsinformation.

 

Sådan nyttjanderätt skall beviljas antingen på rättvisa och rimliga villkor eller utan avgift.

Sådan nyttjanderätt skall beviljas antingen på rättvisa och rimliga villkor eller utan avgift, om inget annat avtalats i konsortialavtalet.

 

2.

Deltagare i samma indirekta åtgärd skall ha nyttjanderätt till bakgrundsinformation om den behövs för att de skall kunna utnyttja sin egen förgrundsinformation, förutsatt att den berörda deltagaren har rätt att bevilja den.

2.

Deltagare i samma indirekta åtgärd och deras närstående rättssubjekt skall ha nyttjanderätt till bakgrundsinformation om den behövs för att de skall kunna utnyttja sin egen förgrundsinformation som genererats genom den indirekta åtgärden och förutsatt att den berörda deltagaren och dess närstående rättssubjekt har rätt att bevilja den.

 

Sådan nyttjanderätt skall beviljas antingen till rättvisa och rimliga villkor eller utan avgift.

Sådan nyttjanderätt skall beviljas antingen till rättvisa och rimliga villkor eller utan avgift i enlighet med de villkor som fastställts i konsortialavtalet.

 

3.

Ansökningar om nyttjanderätt enligt punkterna 1 och 2 får lämnas in upp till ett år efter antingen

3.

Ansökningar om nyttjanderätt enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel får lämnas in upp till [ett] år efter antingen:

 

a)

den indirekta åtgärdens slut, eller

 

 

b)

det att deltagandet av den som innehar äganderätten till den berörda för- eller bakgrundsinformationen har upphört.

 

 

De berörda deltagarna får emellertid komma överens om en annan tidsfrist.

 

 

4.

Förutsatt att alla berörda ägare är överens skall nyttjanderätt till förgrundsinformation för fortsatt forskningsverksamhet beviljas FoTU-aktörer på rättvisa och rimliga villkor som de skall komma överens om.

 

 

5.

FoTU-aktörer skall utan avgift bevilja nyttjanderätt till bakgrundsinformation som behövs för att utnyttja den förgrundsinformation som skapats genom den indirekta åtgärden.

 

 

Artikel 52

 

 

Ytterligare bestämmelser avseende nyttjanderätt för åtgärder för spetsforskning och åtgärder till förmån för särskilda grupper.

 

 

1.

Ytterligare bestämmelser avseende nyttjanderätt för åtgärder för spetsforskning och åtgärder till förmån för särskilda grupper.

 

 

2.

Om den särskilda grupp som drar nytta av åtgärden representeras av ett rättssubjekt som deltar i åtgärden i gruppens ställe skall rättssubjektet ha rätt att, för nyttjanderätt som beviljats detta rättssubjekt, utfärda underlicenser till dem av sina medlemmar som är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land.

 

 

KAPITEL IV

Europeiska investeringsbanken

 

2, 20, 21, 87, 88, 89

Artikel 53

 

 

1.

Gemenskapen får ge stöd till Europeiska investeringsbanken (EIB) för att täcka risken som EIB tar i samband med lån till stöd för sjunde ramprogrammets forskningsmål (finansieringsinstrumentet för riskdelning).

1.

Gemenskapen får ge stöd till Europeiska investeringsbanken (EIB) för att bidra till försörjningen och kapitaltilldelningen för EIB:s finansiering av lån och garantier täcka risken som EIB tar i samband med åtgärder som genomförs på grundval av beslut av rådet och Europaparlamentet (eller av rådet i samråd med Europaparlamentet) som anges i del b i bilaga III till beslut […/…] om inrättande av forskningsmål sjunde ramprogrammet (finansieringsinstrumentet för riskdelning).

 

2.

EIB skall tillhandahålla dessa lån i enlighet med principerna om rättvisa, insyn, opartiskhet och lika behandling.

2.

Med hänsyn till den allmänna inriktning och de principer som kommissionen har fastställt i avtalet om ekonomiskt stöd skall EIB tillhandahålla och administrera dessa lån och garantier i enlighet med sina egna regler principerna om rättvisa, insyn, opartiskhet och lika behandling.

89

3.

Kommissionen har rätt att i samband med vissa lån invända mot användningen av finansieringsinstrumentet för riskdelning, enligt villkor som skall fastställas i avtalet om ekonomiskt stöd och i enlighet med arbetsprogrammen.

3.

Kommissionen har rätt att i samband med vissalån åtgärder invända mot användningen av finansieringsinstrumentet för riskdelning, enligt villkor som skall fastställas i avtalet om ekonomiskt stöd och i enlighet med arbetsprogrammen.

89

KAPITEL V

Slutbestämmelser

 

 

Artikel 54

 

60, 90

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

 

 

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

 

 

 

Denna förordning får revideras, om inget annat följer av en preliminär utvärdering som görs av kommissionen senast 2010.

 

Utfärdad i Bryssel den

 

 

På Europaparlamentets vägnar

På rådets vägnar

 

 

Ordförande

Ordförande

 

 


(1)  EUT C […], […], s. […].

(2)  EUT C […], […], s. […].

(3)  EUT C […], […], s. […].

(4)  Europaparlamentets yttrande från april 2005 och rådets beslut av den […].

(5)  EUT C […], […], s. […].

(6)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(7)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 1261/2005 (EUT L 201, 2.8.2005, s. 3).

(8)  Gemenskapsramar för statligt stöd till forskning och utveckling, (EGT C 45, 17.2.1996, s. 5). Se även artikel 8 i Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om subventioner och utjämingsåtgärder (se EGT L 336, 23.12.1994).

(9)  EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(10)  EGT C […], […], s. […].

(11)  EUT L 75, 22.3.2005, s. 67.


Top