17.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 322/1

1.

COSAC välkomnar rådets beslut att offentliggöra vilka medlemsstater som deltar i vilka uppdrag inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och uppmanar rådet att fortsätta i denna positiva anda som förbättrar öppenheten och underlättar den parlamentariska granskningen.

2.1

COSAC välkomnar initiativet för bättre lagstiftning och uppmanar kommissionen att lägga fram integrerade konsekvensbedömningar för alla viktigare initiativ i sitt arbetsprogram, vilket föreslagits i meddelandet ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen” (KOM(2005) 97 slutlig).

2.2

COSAC uppmanar kommissionen att utarbeta sammanfattningar på en sida för alla sina konsekvensbedömningar för att underlätta snabb och effektiv förståelse av materialet, att låta översätta dessa sammanfattningar till samtliga officiella gemenskapsspråk och att sända dem till de nationella parlamenten direkt och utan dröjsmål.

2.3

COSAC uppmanar kommissionen att översända alla konsekvensbedömningar och färdplaner direkt till de nationella parlamenten och att offentliggöra sina konsekvensbedömningar och färdplaner på samtliga officiella gemenskapsspråk. Kommissionsdokumenten bör göras tillgängliga för allmänheten så fort som möjligt efter det att kommissionärskollegiet antagit dem.

2.4

COSAC uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att utveckla ett gemensamt tillvägagångssätt när det gäller att utvärdera administrativa kostnader.

2.5

COSAC uppmuntrar Europaparlamentet och rådet att utarbeta konsekvensbedömningar för deras mer omfattande ändringsförslag till förslag till lagstiftning. COSAC föreslår att kommissionen, Europaparlamentet och rådet kommer överens om under vilka omständigheter ett ändringsförslag kräver en konsekvensbedömning. COSAC yrkar på att kommissionen inom ramen för medbeslutandeförfarandena uppdaterar sina konsekvensbedömningar efter den första behandlingen i Europaparlamentet, efter rådets gemensamma ståndpunkt, efter den andra behandlingen i Europaparlamentet och inför sammanträden med en förlikningskommitté.

2.6

COSAC betonar vikten av att konsekvensbedömningarna är objektiva.

2.7

COSAC uppmanar kommissionen att koncentrera sina konsekvensbedömningar på de tre huvudområdena inom Lissabonstrategin, det vill säga följderna för ekonomin, samhället och miljön.

2.8

COSAC uppmanar kommissionen att utarbeta konsekvensbedömningar för de förslag till lagstiftning som den föreslår skall dras tillbaka.

2.9

COSAC uppmanar kommissionen att inrätta en offentligt tillgänglig databas som innehåller samtliga förslag i det årliga lagstiftnings- och arbetsprogrammet, tillsammans med länkar till respektive konsekvensbedömningar och färdplaner.

3.

COSAC uppmanar rådet att omedelbart ändra sin arbetsordning på så sätt att rådets möten blir offentliga i samtliga fall då förslag till lagstiftning behandlas och går till omröstning, i syfte att minska klyftan mellan medborgarna och unionen, möjliggöra en effektivare granskning av rådets beslut i de nationella parlamenten och åtgärda den ohållbara situation där lagstiftning diskuteras och överenskoms bakom stängda dörrar.

4.

De nationella parlament som önskar delta skall genomföra en subsidiaritets- och proportionalitetskontroll av framtida EU-lagstiftningsförslag och därmed vidareutveckla sin nuvarande granskarroll i enlighet med protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som fogats till Amsterdamfördraget. Detta gör det möjligt för dem att pröva sina beslutsförfaranden i fråga om subsidiaritet och proportionalitet, möjliggör en utvärdering av motiveringarna från kommissionen och påminner kommissionen om de nationella parlamentens roll i förhållande till subsidiariteten.

5.

COSAC instämmer i att en lösning på EU:s nuvarande kris kräver en bred debatt som även omfattar unionsmedborgarna och inte enbart EU:s institutioner och elit. En sådan debatt bör föras på samtliga nivåer – lokalt, regionalt, nationellt och på gemenskapsnivå. Ett särskilt ansvar för en sådan insats ligger hos de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Genom en rad möten bör man försöka att stimulera, styra och sammanfatta de olika debatterna, öka medvetenheten i gemenskapsfrågor och nå fram till en tydlig definition av EU:s roll och mål som förstås och accepteras av unionsmedborgarna. Detta skulle i sin tur underlätta kommande beslut om konstitutionsfördragets framtid.