EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52005XG0610(01)

Rådets slutsatser den 24 maj 2005 om nya indikatorer på utbildningsområdet

EUT C 141, 10.6.2005, p. 7–8 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

10.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/7


RÅDETS SLUTSATSER

den 24 maj 2005

om nya indikatorer på utbildningsområdet

(2005/C 141/04)

RÅDET

som beaktar

1.

det nya strategiska mål för Europeiska unionen som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon den 23–24 mars 2000 och bekräftades av Europeiska rådet i Stockholm den 23–24 mars 2001, nämligen ”att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”,

2.

slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte 2005, där det betonas att ”humankapitalet är Europas främsta tillgång” (1),

3.

bekräftelsen vid Europeiska rådet i Lissabon av att Europas utbildningssystem måste anpassas både till kunskapssamhällets krav och behovet av att öka sysselsättningsnivån och förbättra sysselsättningens kvalitet; därför gav Europeiska rådet i Lissabon rådet (utbildning) i uppdrag ”att allmänt dryfta konkreta framtida mål för utbildningssystemen med fokusering på gemensamma intressen och prioriteringar och respekt för den nationella mångfalden i syfte att bidra till Luxemburgprocessen och Cardiffprocessen” (2),

4.

slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona den 15–16 mars 2002 (3), som innehöll godkännande av arbetsprogrammet (4), inbegripet en vägledande förteckning över indikatorer för att mäta framstegen i genomförandet av de tretton konkreta framtidsmålen genom den öppna samordningsmetoden, med syftet att europeiska utbildningssystem skall bli en ”kvalitetsreferens för hela världen senast 2010”, och en uppmaning till upprättande av en indikator för språklig kompetens,

5.

bekräftelsen av indikatorernas och de fem referensnivåernas centrala betydelse för utarbetandet av riktlinjer och mätningen av framsteg för att uppnå Lissabonmålen (5) på utbildningsområdet,

6.

den gemensamma delrapporten från februari 2004 (6), i vilken man framhåller behovet av att förbättra kvalitet och jämförbarhet hos de befintliga indikatorerna, särskilt på området livslångt lärande, med krav på att den ständiga gruppen för indikatorer och referensvärden och alla befintliga arbetsgrupper före slutet av 2004 skall föreslå en begränsad förteckning över nya indikatorer som skall utvecklas,

7.

kommissionens preliminära svar på denna begäran, med utarbetande av tänkbara strategier på kort, medellång och lång sikt på nio indikatorområden (7),

BEKRÄFTAR att

8.

periodisk övervakning av resultat och framsteg genom indikatorer och referensvärden är en väsentlig del av Lissabonprocessen som gör det möjligt att fastställa styrka och svagheter i syfte att tillhandahålla strategisk vägledning och styrning för åtgärder både på kort och lång sikt inom strategin för Utbildning 2010,

INSER att

9.

det är önskvärt att utarbeta en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att övervaka resultat och framsteg inom utbildning,

10.

framtagningen av nödvändiga uppgifter för nya indikatorer kan bli ett långsiktigt projekt som ibland varar 5–10 år,

11.

förbättrat samarbete på utbildningsområdet kan användas för att upprätta en enhetlig ram för indikatorer med stöd av lämpliga uppgiftskällor, även efter 2010 som anges som mål i Lissabonstrategin,

12.

upprättandet av forskningsenheten för livslångt lärande vid Gemensamma forskningscentret i Ispra betydligt kan öka kommissionens forskningskapacitet för utveckling av nya indikatorer,

FRAMHÅLLER att

13.

befintliga uppgifter och indikatorer bör utnyttjas fullt ut samtidigt som ytterligare insatser bör göras för att förbättra deras jämförbarhet, relevans och aktualitet,

14.

utvecklingen av nya indikatorer fullt ut skall beakta medlemsstaternas ansvar för organisationen av sina utbildningssystem och inte bör medföra onödigt administrativt arbete eller onödiga kostnader för organisationen och de berörda institutionerna och inte heller med nödvändighet leda till ett ökat antal indikatorer för att övervaka framstegen,

15.

man behöver fortsätta att öka samarbetet med andra internationella organisationer som arbetar på samma område (t.ex. OECD, Unesco, IEA), i synnerhet för att förbättra internationell dataöverensstämmelse,

UPPMANAR kommissionen att

16.

när det gäller indikatorområden där uppgifter redan samlats in eller där EU-undersökningar planeras, vidareutveckla och förelägga rådet strategier inom följande indikatorområden: investeringarnas effektivitet, IKT, rörlighet, vuxenutbildning, lärare och utbildare, yrkesutbildning samt social delaktighet och aktivt medborgarskap,

17.

när det gäller indikatorområden där inga uppgifter föreligger, för rådet lägga fram detaljerade förslag till undersökningar inför utvecklingen av nya indikatorer för

inlärningsteknik,

språkkunskaper,

och på alla andra områden där nya undersökningar kan bli relevanta,

18.

när det gäller indikatorområden där internationella organisationer (t.ex. OECD, Unesco, IEA) planerar nya undersökningar, samarbeta med internationella organisationer för att fylla EU:s informationsbehov på indikatorområden såsom IKT, vuxnas färdigheter och lärares yrkesutveckling, där andra internationella organisationer redan diskuterar möjligheten att genomföra undersökningar,

19.

i samband med utformningen av sådana strategier och nya instrument för insamling av uppgifter, inbegripet i samarbete med internationella organisationer

vid behov analysera deras politiska relevans även med hänsyn till förhållandet mellan utvecklingen av humankapital och integrerad politik för utbildning och sysselsättning,

lägga fram en detaljerad teknisk specifikation över de nya undersökningar som föreslagits,

bifoga en tidsplan för det utvecklingsarbete som skall utföras,

införa en uppskattning av de förmodade kostnaderna och den nödvändiga infrastrukturen för detta utvecklingsarbete och den efterföljande insamlingen av uppgifter i de berörda medlemsstaterna och för kommissionen,

specificera lämpliga förvaltningsstrukturer som ger medlemsstaterna möjlighet att engagera sig i metod- och utvecklingsarbetet och kunna fatta de nödvändiga besluten, för att säkerställa att relevanta uppgifter av hög kvalitet tas fram i enlighet med tidtabellen,

20.

inför rapporteringen tillbaka till rådet senast i slutet av 2006,

granska initiativ på andra undersökningsområden, bland annat IKT:s inverkan på undervisning och inlärning, rörlighetens påverkan på arbetsmarknaden och den sociala bakgrunden hos studenter i eftergymnasial utbildning,

bedöma framsteg som gjorts mot upprättande av en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för uppföljningen av Lissabonmålen på utbildningsområdet, inbegripet en omprövning av lämpligheten hos de befintliga indikatorer som används för övervakning av framsteg.


(1)  Dok. 7619/05, punkt 34.

(2)  Dok. SN 100/1/00 REV 1, punkt 27.

(3)  SN 100/1/02 REV 1.

(4)  Detaljerat arbetsprogram för följa upp rapporten om utbildningssystemens konkreta framtidsmål, antagen av rådet (utbildning) den 14 februari 2002.

(5)  Rådets slutsatser av den 5 maj 2003 om referensvärden.

(6)  Utbildning 2010: Snabba reformer krävs om Lissabonstrategin skall lyckas, som antogs gemensamt av rådet och kommissionen den 26 februari 2004.

(7)  Arbetsdokument från kommissionen, Nya indikatorer på utbildningsområdet (SEK(2004) 1524).


Top