52005PC0318

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.07.2005

KOM(2005) 318 slutlig

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa gjutjärnsprodukter med ursprung i Folkrepubliken Kina

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING BAKGRUND |

Motiv och syfte Detta förslag rör tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad ”grundförordningen”), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 av den 8 mars 2004, i samband med förfarandet rörande import av vissa gjutjärnsprodukter med ursprung i Kina. |

Allmän bakgrund Detta förslag läggs fram i samband med tillämpningen av grundförordningen och är resultatet av en undersökning som utförts i enlighet med de innehållsmässiga och procedurmässiga krav som anges i grundförordningen. |

Gällande bestämmelser Det finns inga gällande bestämmelser på det område som förslaget gäller. |

Förenlighet med unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

De parter som berörs av förfarandet har redan haft möjlighet att försvara sina intressen under undersökningen, vilket är i överensstämmelse med bestämmelserna i grundförordningen. |

Extern experthjälp |

Någon extern experthjälp har inte behövts. |

Konsekvensanalys Detta förslag följer av tillämpningen av grundförordningen. I grundförordningen ingår inga föreskrifter om en allmän konsekvensbedömning, men den innehåller en uttömmande förteckning över de villkor vars uppfyllande måste bedömas. |

RÄTTSLIGA ASPEKTER |

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Den 30 april 2004 inledde kommissionen ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa gjutjärnsprodukter med ursprung i Kina. Syftet med detta förfarande var att undersöka huruvida import från Kina dumpats och därigenom vållat gemenskapsindustrin skada. Undersökningen visade att import av gjutjärnsprodukter med ursprung i Kina dumpades och vållade gemenskapsindustrin skada. Följaktligen drogs slutsatsen att antidumpningsåtgärder måste införas beträffande import från Kina. Samråd skedde med medlemsstaterna vad beträffar förslaget om införande av slutgiltiga tullar. Rådet föreslås därför anta bifogade förslag till förordning, vilken bör offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 29 juli 2005. |

Rättslig grund Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 av den 8 mars 2004. |

Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

Åtgärdsformen beskrivs i grundförordningen och ger inte något utrymme för ett nationellt beslut. |

Det är i det här fallet inte tillämpligt att lämna uppgifter om hur det ekonomiska eller administrativa ansvar som åläggs gemenskapen, nationella regeringar, regionala och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare så långt som möjligt begränsas och står i proportion till det mål som skall uppnås. |

Val av regleringsform |

Föreslagen regleringsform: förordning. |

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Andra metoder torde inte vara lämpliga eftersom det inte föreskrivs några alternativ i grundförordningen. |

BUDGETKONSEKVENSER |

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

1. Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa gjutjärnsprodukter med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96[1] av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 9 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 30 april 2004 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) i Europeiska unionens officiella tidning [2] att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av vissa gjutjärnsprodukter med ursprung i Kina.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs i mars 2004 av Eurofonte (nedan kallad ”den klagande”) som företrädare för tillverkare som svarade för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av den totala tillverkningen i gemenskapen av gjutjärnsprodukter. Klagomålet innehöll preliminär bevisning om dumpning av produkten i fråga och om därav vållad väsentlig skada och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3) Kommissionen underrättade officiellt den klagande, de gemenskapstillverkare som nämnts i klagomålet, andra kända gemenskapstillverkare, Kinas myndigheter och de exporterande tillverkare, importörer och intresseorganisationer som den visste var berörda av att undersökningen inleddes. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna sina synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(4) Ett antal gemenskapstillverkare, som företräddes av den klagande, andra samarbetsvilliga gemenskapstillverkare, exporterande tillverkare, importörer, leverantörer och intresseorganisationer för användare lämnade synpunkter. Samtliga berörda parter som begärde det inom ovannämnda tidsfrist och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

1. Stickprovsförfarande, marknadsekonomisk status och individuell behandling

(5) Mot bakgrund av det stora antal exporterande tillverkare, gemenskapstillverkare och importörer som berördes av undersökningen angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(6) För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads exporterande tillverkare och företrädare för dem, gemenskapstillverkare och importörer att ge sig till känna och lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen kontaktade även kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare och Kinas myndigheter. Dessa parter framförde inga invändningar mot att stickprovsförfarande användes.

(7) Sammanlagt besvarade 33 exportörer/tillverkare i Kina, 24 gemenskapstillverkare och 15 importörer stickprovsformuläret inom tidsfristen och lämnade de begärda uppgifterna.

(8) För att de exporterande tillverkarna i Kina skulle kunna inge en begäran om att bli behandlade som företag verksamma under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller individuell behandling, om de så önskade, sände kommissionen även blanketter för ansökan om marknadsekonomisk status respektive individuell behandling till de kinesiska företag som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. I detta hänseende ansökte 21 företag om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen och 3 företag om enbart individuell behandling enligt artikel 9.5 i grundförordningen.

(9) Urvalet av exporterande tillverkare gjordes efter samråd med de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina och det landets myndigheter. Urvalet av exporterande tillverkare fastställdes på grundval av den största representativa exportvolym till gemenskapen (antingen undersökta individuellt eller som en grupp närstående företag) som rimligen kunde undersökas inom tillgängliga tidsramar och med hänsyn till huruvida företagen avsåg att ansöka om marknadsekonomisk status. Endast företag som avsåg att ansöka om marknadsekonomisk status ingick i urvalet, eftersom normalvärdet för andra företag i en övergångsekonomi fastställs på grundval av priserna i eller ett konstruerat normalvärde för ett jämförbart tredjeland. På grundval av detta gjordes ett representativt urval bestående av sju exporterande tillverkare. Enligt svaren i samband med stickprovsförfarandet svarade dessa sju företag för ca 50 % av de samarbetsvilliga tillverkarnas export.

(10) När det gäller gemenskapstillverkare fastställdes urvalet i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen, efter samråd med de samarbetsvilliga tillverkarna och med deras samtycke, på grundval av den största representativa försäljnings- och tillverkningsvolymen i gemenskapen. Resultatet blev att fem gemenskapstillverkare valdes ut. Kommissionen sände frågeformulär till de fem utvalda företagen och mottog fyra fullständiga svar inom den fastställda tidsfristen. Ett av företagen lämnade sitt svar efter den för detta ändamål förlängda tidsfristen och uteslöts således från stickprovsförfarandet.

(11) När det gäller importörer fastställdes urvalet i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen, efter samråd med de samarbetsvilliga importörerna och med deras samtycke, på grundval av i första hand den största representativa importvolymen till gemenskapen och i andra hand på grundval av geografisk fördelning. Av de 15 företagen konstaterades två ha närstående tillverkande parter i Kina och uteslöts från stickprovsförfarandet, eftersom undersökningen av dem borde ske inom ramen för stickprovsförfarandet för exporterande tillverkare. Resultatet blev att fyra importörer valdes ut, varav tre lämnade fullständiga svar på frågeformuläret.

(12) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag som ingick i urvalet:

a) Gemenskapstillverkare

- Saint Gobain PAM, Frankrike

- Saint Gobain, Förenade kungariket

- Norford, Frankrike, och dess närstående handlare Norinco, Frankrike och Norinco, Förenade kungariket

- Cavanagh, Irland,

- Fudiciones Odena, Spanien

b) Exporterande tillverkare i Kina

- Zibo Benito Metalwork Co. Ltd.

- Benito Tianjin Metal products Co Ltd

- Qingdao Benito Metal Products Co Ltd.

- Shandong Huijin Stock Co., Ltd.

- Shijiazhuang Transun Metal Products Co Ltd.

- Changan Cast Limited Company of Yixian Hebei

- Shanxi Yuansheng Casting and Forging Industrial Co. Ltd

c) Importörer i gemenskapen som är exporterande tillverkare närstående

- Fundicio Ductil Benito, S.L

- Mario Cirino Pomicino S.p.A

d) Icke-närstående importörer i gemenskapen

- Hydrotec, Tyskland

- Peter Savage, Förenade kungariket

(13) Med hänsyn till behovet av att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status utfördes ett kontrollbesök på plats för att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land hos följande företag:

- Carnation industries Ltd., Indien

(14) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2003 till och med den 31 mars 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden”, i tabeller ”UP”). Undersökningen av tendenser av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med januari 2000 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Allmänna anmärkningar

(15) Gjutjärnsprodukter består i allmänhet av en ram, som är nersänkt i marken, och antingen ett lock eller ett galler som är i jämnhöjd med den yta som används av fotgängare eller fordon, och som håller för fotgängares eller fordons vikt och tryck. Ramen är placerad direkt ovanpå överdelen av ett hålrum av betong eller tegelsten. Gjutjärnsprodukten används för att ge tillträde till det underjordiska hålrummet.

(16) Gjutjärnsprodukter syftar till att täcka ett underjordiskt hålrum och måste tåla vikten av motorfordons- eller fotgängartrafik. Locket eller gallret måste vara fast placerat i ramen så att buller eller skador på människor eller fordon undviks. Gjutjärnsprodukterna måste medge ett säkert och enkelt tillträde till det underjordiska hålrummet, för att personer antingen skall kunna komma in i eller titta in i hålrummet.

(17) Gjutjärnsprodukter har olika former och dimensioner. De är utformade för att passa dimensionerna hos det hålrum som de täcker och ger tillträde till. Produktens ram är normalt cirkelformad, kvadratisk eller rektangulär. Lock och galler finns i många olika former, inbegripet triangel- eller cirkelformade, kvadratiska eller rektangulära former.

(18) Gjutjärnsprodukter består av gråjärn eller segjärn. Vid tillverkningen används varierande mängder av stålskrot, koks, tackjärn, kolpulver, kalksten, ferrokisel och magnesium, beroende på typ av tillverkningsprocess och typ av slutprodukt, dvs. segjärn eller gråjärn. Det finns två metoder för att smälta järnet vid tillverkningen av gjutjärnsprodukter, dvs. man använder antingen en elektrisk ugn eller en kupolugn. Processerna för att tillverka gjutjärnsprodukter bestående av gråjärn eller av segjärn liknar varandra. Huvudskillnaden är att man vid tillverkningen av segjärn tillsätter magnesium till kolet i järnet så att det övergår från flingform till en sfäroidal struktur, vilket inte sker i fråga om gråjärn. När smältprocessen fullbordats tappas smältjärnet antingen för hand eller mekaniskt ner i en form.

2. Berörd produkt

(19) Den produkt som omfattas av detta förfarande är vissa produkter av icke-aducerat gjutjärn avsedda att täcka eller ge tillgång till marksystem eller underjordiska system, och delar därav, även maskinbearbetade, belagda, målade eller utrustade med andra material, med ursprung i Kina (nedan kallade ”den berörda produkten”), som normalt deklareras enligt KN-nummer 7325 10 50 och 7325 10 92 och ibland deklareras enligt KN-nummer 7325 10 99. Dessa KN-nummer motsvarar de olika produktformerna (inbegripet manhålsluckor, brunnslock och andra betäckningar (surface boxes)). Alla dessa former befanns likna varandra tillräckligt för att inom ramen för detta förfarande betraktas som en enda produkt. Det bör noteras att underjordiska brandposter på grund av sina användningsområden och sin konstruktion anses vara väsentligt annorlunda än andra betäckningar (surface boxes) och att de därför inte betraktas som den berörda produkten.

(20) Vid tillverkningen av gjutjärnsprodukter i Kina används till övervägande del kupolugnar, medan gemenskapsindustrin huvudsakligen använder elektriska ugnar vid smältprocessen. Tillverkningsprocessen i Kina skiljer sig också från den i EU i så måtto att de kinesiska tillverkarna företrädesvis tappar smältjärnet för hand medan tillverkarna i EU tappar smältjärnet med en maskin. Vid tillverkningen används varierande mängder av stålskrot, koks, tackjärn, kolpulver, kalksten, ferrokisel och magnesium, beroende på typ av tillverkningsprocess och typ av slutprodukt, dvs. segjärn eller gråjärn. Det finns två metoder för att smälta järnet vid tillverkningen av gjutjärnsprodukter, dvs. man använder antingen en elektrisk ugn eller en kupolugn. Processerna för att tillverka gjutjärnsprodukter bestående av gråjärn eller av segjärn liknar varandra. Huvudskillnaden är att man vid tillverkningen av segjärn tillsätter magnesium till kolet i järnet så att det övergår från flingform till en sfäroidal struktur, vilket inte sker i fråga om gråjärn. När smältprocessen fullbordats tappas smältjärnet antingen för hand eller mekaniskt ner i en form. I Kina tillverkas både gjutjärnsprodukter bestående av gråjärn och gjutjärnsprodukter bestående av segjärn.

(21) Skillnaden mellan gråjärn och segjärn är att gråjärn består av fjällgrafit, vilket innebär att materialet är stelare och att det genom sin massa håller gjutjärnsprodukten på plats. Segjärn består av sfäroidal grafit vilket innebär en mera flexibel och ergonomisk produkt, som dock måste hållas på plats genom en låsanordning.

(22) Som det nämnts ovan visade undersökningen att alla typer av gjutjärnsprodukter, trots skillnaderna vad beträffar gråjärn eller segjärn, har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, i grunden används för samma ändamål och kan betraktas som olika typer av en och samma produkt.

(23) I denna undersökning utgörs således den berörda produkten av gjutjärnsprodukter, enligt beskrivningen i avsnittet ”Allmänna anmärkningar”, med ursprung i Kina.

3. Likadan produkt

(24) Inga skillnader konstaterades föreligga mellan den berörda produkten och de gjutjärnsprodukter som tillverkades och såldes i Indien, som utgjorde jämförbart land för fastställande av normalvärde för Kina.

(25) Några skillnader konstaterades inte heller föreligga mellan den berörda produkten och de gjutjärnsprodukter som gemenskapsindustrin tillverkade och sålde i gemenskapen.

(26) Några parter hävdade att de gjutjärnsprodukter som gemenskapsindustrin tillverkade och som såldes på gemenskapens marknad inte var likadana som den berörda produkten. De anförde särskilt att de normer som används på europeisk nivå följer EN 124-standarder och att nationella normer innefattar EN 124 men vanligtvis är mera detaljerade, vilket innebär att det finns tydliga skillnader mellan de produkter som säljs på respektive nationell marknad. Vidare gjorde några berörda parter särskilt gällande att de distribuerar s.k. GATIC-produkter (Gas Air Tight Inspection Covers), ett alternativ på marknaden till väglock av standardtyp som säljs på en tydligt avgränsad nischmarknad där de tekniska projektspecifikationerna innebär höga krav på prestanda. Parterna anförde att denna produkt kompletterar standardprodukten och inte kan betraktas som en substitutvara. Dessa parter begärde således att denna produkt inte skulle ingå i definitionen av den berörda produkten.

(27) När det gäller det första argumentet måste det noteras att både den likadana produkten och den berörda produkten vid försäljning på gemenskapens marknad måste följa EN 124-standarder och nationella normer. Detta avgör således vilka kriterier som bör användas för fastställandet av den ”likadana produkten” och dessa kriterier är produktens fysiska, tekniska och kemiska egenskaper samt slutliga användningsområden eller funktioner. De gjutjärnsprodukter som tillverkas av gemenskapsindustrin och säljs på gemenskapens marknad består av gråjärn eller segjärn och har konstaterats ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden som den berörda produkten. Skillnaderna i fråga om nationella normer inverkar inte heller på definitionen av den likadana produkten, eftersom det inte kan göras någon tydlig åtskillnad mellan produkterna när det gäller deras grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, slutliga användningsområden och användarnas uppfattning av produkten. Produktens fysiska och tekniska egenskaper bestäms av produktens funktion, installation och placering och utgörs huvudsakligen av den grad av trafikbelastning som kan tålas, definierad i olika belastningsklasser, lockets eller gallrets stabilitet inom ramen och möjligheten till ett säkert och enkelt tillträde. Produkten kan bestå av gråjärn eller segjärn och locket och ramen till manhålsluckan kan fyllas med betong eller andra material. När det gäller produktens användningsområden tillhandahåller lock och ramar av gjutjärn en anslutning mellan underjordiska nät och vägens eller trottoarens yta. Alla ovannämnda egenskaper gäller även GATIC-produkter, som inte i något hänseende kan särskiljas från den berörda produkten. Argumentet för att utesluta GATIC-produkter från definitionen av den berörda produkten avvisades således.

(28) Slutligen konstaterades det inte föreligga några skillnader mellan de berörda produkter som exporterades och de gjutjärnsprodukter som tillverkades och såldes på exportörernas inhemska marknad.

(29) För denna undersökning dras följaktligen, i enlighet med artikel 1.4 i grundförordningen, slutsatsen att alla de typer av gjutjärnsprodukter som tillverkas och säljs på Kinas inhemska marknad, de gjutjärnsprodukter som tillverkas och säljs i Indien och de gjutjärnsprodukter som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin på gemenskapens marknad är likadana som den berörda produkten.

C. DUMPNING

1. Stickprovsförfarande

(30) Med tanke på det stora antalet berörda företag beslutades det att tillämpa bestämmelserna om stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen och i detta syfte gjordes ett urval bestående av sju företag med de största exportvolymerna till EU, efter samråd med de kinesiska myndigheterna.

(31) Av den fortsatta undersökningen framgick det senare att bland de sju ursprungligen utvalda företagen kunde marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen beviljas ett företag och individuell behandling enligt artikel 9.5 i grundförordningen beviljas tre av de företag som ingick i urvalet.

(32) Bestämmelserna om stickprovsförfarande tillämpades således enligt följande: Den individuella dumpningsmarginal som fastställts för det enda företag inom urvalet som beviljats marknadsekonomisk status tilldelades också de andra företag som beviljats marknadsekonomisk status men som inte ingick i urvalet. För de företag som beviljats individuell behandling och som inte ingick i urvalet fastställdes ett vägt genomsnitt av de dumpningsmarginaler som konstaterats för de tre företag inom urvalet som beviljats individuell behandling.

2. Marknadsekonomisk status

(33) I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller de tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(34) Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:

2. Företagens beslut rörande verksamheten och kostnader fattas som svar på signaler från marknaden och utan något statligt inflytande.

3. Det sker en oberoende revision av räkenskaperna i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder, och räkenskaperna används för alla ändamål.

4. Det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

5. Rättssäkerhet och stabila villkor garanteras genom lagstiftning om konkurser och ägandeförhållanden.

6. Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(35) I denna undersökning gav sig 21 exporterande tillverkare i Kina till känna och begärde marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 c i grundförordningen. Alla ansökningar om marknadsekonomisk status granskades. På grund av det stora antal företag som berördes genomfördes undersökningar på plats endast hos sju företag. När det gäller de återstående företagen gjordes en noggrann skrivbordsundersökning av alla uppgifter som lämnats in, och en omfattande skriftväxling ägde rum med de berörda företag för vilka det saknades uppgifter i inlagorna, eller i de fall där dessa uppgifter var oklara. I de fall ett dotterbolag eller ett annat företag som var den sökande närstående bedrev tillverkning i Kina eller var involverat i försäljning (på export eller på den inhemska marknaden) av den berörda produkten, gavs den närstående parten också tillfälle att lämna in en ansökan om marknadsekonomisk status. Marknadsekonomisk status kan faktiskt beviljas endast om samtliga närstående företag uppfyller de villkor som anges ovan.

(36) I fråga om de företag hos vilka undersökningar på plats ägde rum visade undersökningen att en av de sju kinesiska exporterande tillverkarna uppfyllde samtliga kriterier för marknadsekonomisk status. De övriga sex ansökningarna avvisades av de skäl som anges i tabellen nedan.

(37) När det gäller de återstående 14 företagen visade den enskilda analys som gjordes beträffande respektive företag att 10 företag inte borde beviljas marknadsekonomisk status. För 3 av dessa 10 företag konstaterades det att de inte var tillräckligt samarbetsvilliga i undersökningen, antingen genom att de inte i tid lämnade de begärda uppgifterna eller till följd av att de var handlare och att dem närstående tillverkningsföretag inte var samarbetsvilliga. De kriterier som inte uppfyllts av de övriga 7 av dessa 10 företag anges i tabellen nedan. De återstående 4 företagen kunde bevisa att de uppfyllde de fem relevanta kriterierna för marknadsekonomisk status.

(38) Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av vad som fastställts för vart och ett av de företag som inte beviljats marknadsekonomisk status med hänsyn till vart och ett av de fem kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. Det bör noteras att även om företag 3 uppfyllde samtliga fem kriterier, kunde det inte beviljas marknadsekonomisk status till följd av dess ekonomiska anknytning till företag 1 och 2 nedan som inte uppfyllde samtliga kriterier för marknadsekonomisk status.

Företag | Kriterier |

Artikel 2.7 c första strecksatsen | Artikel 2.7 c andra strecksatsen | Artikel 2.7 c tredje strecksatsen | Artikel 2.7 c fjärde strecksatsen | Artikel 2.7 c femte strecksatsen |

1 | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

2 | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

3 | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

4 | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

5 | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

6 | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

7 | Uppfyllt | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

8 | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

9 | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

10 | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

11 | Ej uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

12 | Uppfyllt | Uppfyllt | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

13 | Ej uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt | Uppfyllt |

Källa: Kontrollerade frågeformulärssvar från samarbetsvilliga kinesiska exportörer.

(39) På denna grundval beviljades följande exporterande tillverkare i Kina marknadsekonomisk status:

(1) Shijiazhuang Transun Metal Products Co Ltd.

(2) Shaoshan Huanqiu Castings Foundry

(3) Fengtai Handan Alloy Casting Co. Ltd.

(4) Shanxi Jiaocheng Xinglong Casting Co. Ltd.

(5) Tianjin Jinghai Chaoyue Industrial and Commercial Co. Ltd.

3. Individuell behandling

(40) I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av artikel 2.7 i grundförordningen, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterier enligt artikel 9.5 i grundförordningen för erhållande av individuell behandling.

(41) De 21 exporterande tillverkare som ansökte om marknadsekonomisk status ansökte även om individuell behandling för den händelse de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status. Ytterligare tre exporterande tillverkare ansökte endast om individuell behandling.

(42) För det första konstaterades det när det gäller de 16 företag som ansökte om men inte erhöll marknadsekonomisk status att 5 företag uppfyllde alla de krav för individuell behandling som anges i artikel 9.5 i grundförordningen. I fråga om de övriga företagen var det tre företag som inte var tillräckligt samarbetsvilliga i undersökningen, antingen genom att de inte i tid lämnade de begärda uppgifterna eller till följd av att de var handelsföretag och att dem närstående tillverkningsföretag inte var samarbetsvilliga, vilket redan sagts i skäl 37.

(43) De åtta återstående företag som ansökt om men inte erhållit marknadsekonomisk status uppfyllde inte det kriterium som anges i artikel 9.5 c första meningen i grundförordningen. Dessa företag kan därför inte beviljas individuell behandling.

(44) För det andra konstaterades det i fråga om de tre företag som enbart begärt individuell behandling att två företag slutade samarbeta med kommissionen i ett tidigt skede av undersökningen. Det tredje sökande företaget konstaterades vara ett handelsföretag och dess närstående tillverkningsföretag var inte samarbetsvilliga. Dessa tre företag kan därför inte beviljas individuell behandling.

(45) Slutsatsen dras därför att följande 5 företag bör beviljas individuell behandling:

(1) Shandong Huijin Stock Co., Ltd.

(2) Changan Cast Limited Company of Yixian Hebei

(3) Shanxi Yuansheng Casting and Forging Industrial Co. Ltd. och dess närstående företag Shanxi Yuansheng Industrial Co. Ltd.

(4) Botou City Simencum Town Bai fo Tang Casting Factory

(5) Hebei Shunda Foundry Co. Ltd.

(46) Ett antal exporterande tillverkare ifrågasatte fastställandena rörande marknadsekonomisk status och individuell behandling. Dessa parter lämnade dock inga nya uppgifter som skulle kunna leda till några ändrade slutsatser i detta avseende. Deras påståenden avvisades således.

4. Normalvärde

4.1 Fastställande av normalvärde för den exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status

(47) Kommissionen undersökte först huruvida denne exporterande tillverkares sammanlagda inhemska försäljning var representativ i förhållande till företagets sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs den inhemska försäljningen av den likadana produkten vara representativ när dess sammanlagda volym motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen till gemenskapen av den berörda produkten.

(48) Det konstaterades att denne exporterande tillverkares inhemska försäljning motsvarade mycket mindre än 5 % av den jämförbara exportvolymen till gemenskapen.

(49) I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades därför normalvärdet genom att man adderade exportörens tillverkningskostnader för de exporterade typerna med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. Eftersom det i detta särskilda fall inte fanns något annat företag i Kina som beviljats marknadsekonomisk status beslutades det att man skulle använda de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och den vinstmarginal som fastställts för det jämförbara landet, enligt artikel 2.6 c i grundförordningen. Kommissionen kontrollerade först att den på detta sätt fastställda vinstmarginalen var skälig och inte översteg den vinst på inhemsk försäljning som uppnåtts av den tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status.

4.2 Fastställande av normalvärde för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status

a) Jämförbart land

(50) I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställdes normalvärdet för företag som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land. I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärde för Kina använda Norge som ett lämpligt jämförbart land och inbjöd berörda parter att lämna synpunkter på detta val. Ett antal exporterande tillverkare i Kina och importörer i gemenskapen invände mot detta val och ingav framställningar, styrkta av bevisning, som visade att Norge inte var ett lämpligt jämförbart land och att Indien borde väljas i stället. Av kommissionens undersökning framgick det att Indien, vad beträffar variationen av produkttyper, försäljningsvolymen och konkurrensen på den inhemska marknaden, tillgången till råmaterial och tillverkningsprocessen, verkligen var ett med Kina mera lämpligt jämförbart land än Norge. Alla berörda parter underrättades om detta fastställande och ingen part reste några invändningar. Kommissionen sökte och fick kontakt med en till fullo samarbetsvillig tillverkare i Indien.

b) Fastställande av normalvärde

(51) I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status på grundval av kontrollerade uppgifter från en tillverkare i ett tredjeland med marknadsekonomi, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på Indiens inhemska marknad. Det kontrollerades att dessa transaktioner var representativa och hade skett vid normal handel och i enlighet med den metod som anges i skäl 47. Undersökningen visade att det fanns vissa skillnader mellan de indiska och de kinesiska tillverkarnas tillverkningsprocesser, i det att de senare använde mindre sofistikerad utrustning och förbrukade mindre energi. Försäljningspriserna på Indiens inhemska marknad justerades därför nedåt med ett belopp som motsvarade dessa skillnader. Vid behov justerades dessa priser i syfte att sörja för en rättvis jämförelse med de produkttyper som exporterades till gemenskapen av de berörda kinesiska tillverkarna.

(52) Således fastställdes normalvärdet till det vägda genomsnittliga inhemska försäljningspris som den samarbetsvilliga tillverkaren i Indien tagit ut av icke-närstående kunder.

5. Exportpris

(53) I de fall den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas. Detta var fallet för de tre företag inom urvalet som beviljats individuell behandling.

(54) I de fall exportförsäljningen till gemenskapen skedde via en närstående importör konstruerades exportpriset, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, på grundval av denne importörs återförsäljningspriser till sina första oberoende kunder. Exportpriserna justerades för samtliga kostnader som denne närstående importör haft mellan import och återförsäljning, däribland försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och en skälig vinstmarginal. Detta var fallet för det enda företag som beviljats marknadsekonomisk status och för de tre företag inom urvalet som varken beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

6. Jämförelse

(55) Normalvärdet och exportpriserna jämfördes fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Lämpliga justeringar för transport och försäkring, kredit, provisioner och bankavgifter beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga, korrekta och styrkta med kontrollerad bevisning.

(56) Det konstaterades att en lägre mervärdesskatt återbetalas på exportförsäljningen än på den inhemska försäljningen. Med hänsyn till denna skillnad justerades exportpriserna på grundval av skillnaderna mellan återbetald moms vid exportförsäljning och vid inhemsk försäljning, dvs. med 2 % år 2003 och 4 % år 2004.

7. Dumpningsmarginal

7.1. För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling

a) Marknadsekonomisk status

(57) För det enda företag inom urvalet som beviljats marknadsekonomisk status jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen för motsvarande typ av den berörda produkten.

(58) För de fyra företag som beviljats marknadsekonomisk status men som inte ingick i urvalet fastställdes dumpningsmarginalen till samma nivå som den som fastställts för det ovannämnda företag som ingick i urvalet, i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen.

b) Individuell behandling

(59) För de tre företag som ingick i urvalet och som beviljats individuell behandling jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen.

(60) För de två företag som inte ingick i urvalet och som beviljats individuell behandling fastställdes dumpningsmarginalen till den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de ovannämnda företag inom urvalet som beviljats individuell behandling.

(61) På denna grundval fastställs således följande individuella dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull:

Shijiazhuang Transun Metal Products Co. Ltd. | 0,0 % |

Shaoshan Huanqiu Castings Foundry | 0,0 % |

Fengtai Handan Alloy Casting Co. Ltd. | 0,0 % |

Shanxi Jiaocheng Xinglong Casting Co. Ltd. | 0,0 % |

Tianjin Jinghai Chaoyue Industrial and Commercial Co. Ltd. | 0,0 % |

Shanxi Yuansheng Casting and Forging Industrial Co. Ltd | 18,6 % |

Botou City Simencum Town Bai fo Tang Casting Factory | 28,6 % |

Hebei Shunda Foundry Co. Ltd. | 28,6 % |

Changan Cast Limited Company of Yixian Hebei | 31,8 % |

Shandong Huijin Stock Co. Ltd. | 37,9 % |

7.2 Landsomfattande dumpningsmarginal

(62) Vid beräkningen av den landsomfattande dumpningsmarginal som bör gälla alla andra exportörer fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetsviljan hade varit. För detta ändamål beräknades följande bråktal: Täljaren utgörs av exportvolymen till gemenskapen för de samarbetsvilliga företag som varken beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling. Nämnaren utgörs av den sammanlagda exportvolymen till gemenskapen med ursprung i Kina på grundval av Eurostat-uppgifter, med avdrag för exportvolymerna för de företag som beviljats marknadsekonomisk status och individuell behandling. Med utgångspunkt i detta fastställdes det att graden av samarbetsvilja uppgick till 22 %, vilket anses vara en låg nivå även för en så uppsplittrad industri som den som tillverkar den berörda produkten.

(63) Den landsomfattande dumpningsmarginalen för export från övriga exporterande tillverkare fastställdes enligt nedan.

(64) För exporten från icke-samarbetsvilliga företag fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av de två produktkategorier för vilka de högsta marginalerna fastställts för de exporterande tillverkare inom urvalet som varken beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

(65) För de samarbetsvilliga företag som varken beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling fastställdes, för denna beräknings syften, en teoretisk individuell marginal enligt den metod som beskrivs i skäl 55.

(66) Slutligen beräknades den landsomfattande dumpningsmarginalen på grundval av dessa teoretiska individuella marginaler, varvid cif-värdet för respektive grupp av exportörer, dvs. samarbetsvilliga respektive icke-samarbetsvilliga, användes som vägningsfaktor.

(67) På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen till 47,8 % av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

a) Tillverkning i gemenskapen

(68) I samband med undersökningen konstaterades det att gjutjärnsprodukter hade tillverkats av de fyra klagande gemenskapstillverkare som ingick i urvalet och av fem andra gemenskapstillverkare som stöder klagomålet.

b) Definition av gemenskapsindustrin

(69) De klagande gemenskapstillverkarna samt de gemenskapstillverkare som stöder klagomålet, som besvarade frågeformuläret inom ramen för stickprovsförfarandet och var samarbetsvilliga i undersökningen, svarar för mer än 60 % av tillverkningen i gemenskapen av den likadana produkten. Dessa företag anses följaktligen utgöra gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 i grundförordningen.

(70) Ett klagande företag slutade samarbeta direkt efter det att undersökningen inletts. Ett annat företag som valts ut att ingå i urvalet lämnade sitt svar efter den fastställda tidsfristen. Ett företag som stödde klagomålet drog tillbaka sitt stöd omedelbart efter det att undersökningen inletts. Dessa tre företag ingick således inte i definitionen av gemenskapsindustrin.

(71) Några parter hävdade att de två största klagande företagen inte borde ingå i definitionen av gemenskapsindustrin, eftersom de importerat stora mängder gjutjärnsprodukter med ursprung i Kina. Å ena sidan är det visserligen sedan länge rådande praxis att importerande gemenskapstillverkare inte kan ingå i definitionen av gemenskapsindustrin om de antingen skyddas från eller drar nytta av dumpningen, men å andra sidan utesluts de inte från gemenskapsindustrin om det konstateras att de till följd av en situation med låga priser på gemenskapens marknad har tvingats förlita sig på import i mycket begränsad utsträckning och under en begränsad tidsperiod. I detta fall motsvarade de två företagens sammanlagda import under undersökningsperioden mindre än 3,5 % av deras respektive sammanlagda tillverkning, och deras import var begränsad till vissa regioner i gemenskapen där priserna till följd av den dumpade importen från Kina var särskilt låga. Med hänsyn till de små volymer som det rör sig om kan de två gemenskapstillverkarna anses ingå i definitionen av gemenskapsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. På grundval av detta avvisades påståendet.

E. SKADA

a) Inledande anmärkningar

(72) Eftersom ett stickprovsförfarande hade använts i fråga om gemenskapsindustrin bedömdes skadan på grundval av inhämtade uppgifter. Tendenser i fråga om tillverkning, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, produktivitet, försäljning, marknadsandelar, sysselsättning och tillväxt analyserades på nivån för gemenskapsindustrin som helhet. I detta avseende begärdes ytterligare uppgifter från samtliga samarbetsvilliga gemenskapstillverkare, genom att ett frågeformulär sändes till alla samarbetsvilliga gemenskapstillverkare som inte ingick i urvalet. Sammanlagt fem företag som inte ingick i urvalet besvarade frågeformuläret och uppgifterna från dessa företag beaktades. De övriga företagen betraktades som icke-samarbetsvilliga och uteslöts från förfarandet. Tendenser i fråga om priser, lönsamhet, kassaflöde, förmåga att anskaffa kapital, investeringar, lager, räntabilitet och löner analyserades utifrån de uppgifter som inhämtats från de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet.

(73) Skadeanalysen visade att den dumpade importen inte hade penetrerat gemenskapens marknad på ett likformigt sätt. Marknadspenetrationen för den dumpade importen var stor i 14 medlemsstater, medan den dumpade importen ännu inte hade riktats in på den franska marknaden. Samtidigt var vägningsfaktorn för de två franska tillverkare som ingick i urvalet i relation till gemenskapsindustrins helhetssituation särskilt hög, i det att deras tillverkning och försäljning av gjutjärnsprodukter i Frankrike svarade för ungefär 36 % av gemenskapsindustrins sammanlagda tillverkning och försäljningsvolym. Med hänsyn till denna särskilda situation ansågs det lämpligt att vid sidan om skadeanalysen för gemenskapsindustrin som helhet också analysera tendenserna för vissa indikatorer på de marknader på vilka importen inriktats, dvs. gemenskapens marknad utan Frankrike (nedan kallad ”EU14”).

b) Synbar förbrukning i gemenskapen

(74) Den synbara förbrukningen av gjutjärnsprodukter i gemenskapen fastställdes på grundval av de samarbetsvilliga tillverkarnas produktionsvolymer och de andra gemenskapstillverkarnas tillverkning, med tillägg av import och avdrag för export. Vid denna beräkning användes Eurostat-uppgifter och uppgifter från den klagande vad beträffar varje medlemsstats marknadsstorlek och marknadsutveckling under skadeundersökningsperioden.

(75) Denna beräkning visade att den synbara förbrukningen av gjutjärnsprodukter på gemenskapens marknad låg på en tämligen stabil nivå kring 580 000 ton under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för en liten nedgång 2002. Marknaden för gjutjärnsprodukter är avhängig av efterfrågan från avlopps- och vattensektorn, vars utveckling är knuten till den övergripande ekonomiska utvecklingen i respektive medlemsstat.

Synbar förbrukning i EU14 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Ton | 584 000 | 597 000 | 568 000 | 577 000 | 578 750 |

Index 2000 = 100 | 100 | 102 | 97 | 99 | 99 |

Källa: Gemenskapsindustrins frågeformulärssvar, klagomålet, Eurostat

c) Importvolym från det berörda landet och marknadsandel

(76) Volymen dumpad import av den berörda produkten med ursprung i Kina fastställdes genom att volymen icke-dumpad import drogs av från Eurostats importuppgifter. Volymen dumpad import ökade från 122 511 ton under 2000 till 179 755 ton under undersökningsperioden, vilket innebär en kraftig ökning på 47 %.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Importvolym (ton) | 122 511 | 149 329 | 163 135 | 181 400 | 179 755 |

Index 2000 = 100 | 100 | 122 | 133 | 148 | 147 |

(77) Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade importen från Kina kontinuerligt sin andel av gemenskapens marknad från 21,0 % 2000 till 31,1 % under undersökningsperioden. Det har således skett en avsevärd ökning av den dumpade importen, både i absoluta tal och i förhållande till gemenskapens förbrukning (mer än tio procentenheter), under skadeundersökningsperioden.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Marknadsandel | 21,0 % | 25,0 % | 28,7 % | 31,4 % | 31,1 % |

d) Synbar förbrukning i EU14

(78) Den synbara förbrukningen av gjutjärnsprodukter i EU14 fastställdes på samma grundval som förbrukningen i gemenskapen som helhet och med avdrag för förbrukningen i Frankrike. Den synbara förbrukningen av gjutjärnsprodukter i EU14 låg på en stabil nivå, något över 460 000 ton, under hela skadeundersökningsperioden.

Synbar förbrukning i EU14 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Ton | 464 000 | 480 000 | 458 000 | 462 000 | 462 500 |

Index 2000 = 100 | 100 | 103 | 99 | 100 | 100 |

Källa: Gemenskapsindustrins frågeformulärssvar, klagomålet, Eurostat

e) Importvolym från det berörda landet och marknadsandel i EU14

(79) Volymen dumpad import av den berörda produkten med ursprung i Kina fastställdes genom att volymen icke-dumpad import samt Frankrikes importvolym drogs av från Eurostats uppgifter om den sammanlagda importvolymen från Kina. Det sistnämnda avdraget ansågs tillräckligt för att få en korrekt uppfattning om den dumpade importen till EU14, eftersom uppgifterna från de klagande tillverkarna gav vid handen att den dumpade importvolymen till den franska marknaden inte var betydande. Volymen dumpad import ökade från 119 818 ton under 2000 till 171 946 ton under undersökningsperioden, vilket innebär en kraftig ökning på 44 %.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Importvolym (ton) | 119 818 | 145 509 | 158 323 | 172 886 | 171 946 |

Index 2000 = 100 | 100 | 121 | 132 | 144 | 144 |

(80) Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade importen från Kina sin andel av marknaden i EU14 från 25,8 % under 2000 till 37,2 % under undersökningsperioden. Ökningen av marknadsandelen i EU14 är något högre än den som observerats för gemenskapen som helhet under skadeundersökningsperioden.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Marknadsandel | 25,82 % | 30,31 % | 34,57 % | 37,42 % | 37,18 % |

f) Den dumpade importens priser och prisunderskridande

i) Importpriser

(81) Uppgifterna om priserna för den berörda importen på grundval av importvolymer och importvärden enligt uppgifter från Eurostat visade att de genomsnittliga priserna cif för import med ursprung i Kina minskade med 11 % mellan 2000 och undersökningsperioden. Minskningen var särskilt kraftig mellan 2003 och undersökningsperioden.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Pris (euro/ton) | 548 | 560 | 531 | 486 | 489 |

Index 2000 = 100 | 100 | 102 | 97 | 89 | 89 |

Källa: Eurostat

ii) Prisunderskridande och prisnedgång

(82) För beräkningen av nivån på prisunderskridandet under undersökningsperioden jämfördes de priser för den likadana produkten som togs ut av de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet med de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas priser för den dumpade importen på gemenskapens marknad under undersökningsperioden. Jämförelsen gjordes på grundval av vägda genomsnittliga priser för varje typ av gjutjärnsprodukt, netto samtliga avdrag och skatter, till icke-närstående kunder. Gemenskapsindustrins priser justerades till nivån fritt fabrik. Priserna för den berörda importen fastställdes till cif-nivån med lämplig justering för tullar och kostnader efter import.

(83) Ett antal samarbetsvilliga importörer hävdade att gemenskapstillverkarnas försäljning av den berörda produkten genom offentlig anbudsinfordran skulle undantas från beräkningen av prisunderskridandet, eftersom försäljning till offentliga myndigheter kan inbegripa tjänster och garantier samt andra ytterligare kostnader, vilket innebär att de produkter som säljs genom offentlig anbudsinfordran objektivt sett skiljer sig från de produkter som säljs vid vanliga affärsförhandlingar. Härvid bör det för det första noteras att detta påstående inte styrktes av någon bevisning av vilken skillnaden mellan priser efter anbudsinfordran och efter andra affärsförhandlingar skulle framgå. Försäljningen genom offentlig anbudsinfordran för de samarbetsvilliga gemenskapstillverkare som ingick i urvalet svarade dessutom under undersökningsperioden för en mycket låg procentandel volymmässigt sett, och kunde därför inte ha någon nämnvärd inverkan på beräkningen av prisunderskridandet. På grundval av detta avvisades påståendet.

(84) För definitionen av produkttyper beaktades huvudsakligen det råmaterial som använts för den berörda produkten (gråjärn eller segjärn, med eller utan fyllning av betong), dess användningsändamål (manhålsluckor, brunnslock eller andra betäckningar (surface boxes)), dess dimensioner, olika tillbehör och huruvida den uppfyller de europeiska normerna enligt EN 124.

(85) Det framgick av denna jämförelse att den berörda produkten med ursprung i Kina under undersökningsperioden såldes i gemenskapen till priser som betydligt underskred gemenskapsindustrins priser, nämligen med marginaler mellan 31 % och 60 %, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser.

g) Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

(86) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från 2000 till och med undersökningsperioden.

i) Tillverkningskapacitet, tillverkning och kapacitetsutnyttjande

(87) Gemenskapsindustrins tillverkningskapacitet ökade något under skadeundersökningsperioden, vilket snarare berodde på en omstrukturering av den befintliga kapaciteten än på nyinvesteringar. Under samma tid minskade gemenskapsindustrins tillverkning med 7 procentenheter och dess kapacitetsutnyttjande med mer än 8 procentenheter.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Tillverkningskapacitet (ton) | 295 287 | 295 987 | 302 487 | 303 487 | 303 487 |

Index 2000 = 100 | 100 | 100 | 102 | 103 | 103 |

Tillverkning i ton | 244 983 | 236 042 | 211 495 | 217 151 | 227 100 |

Index 2000 = 100 | 100 | 96 | 86 | 89 | 93 |

Kapacitetsutnyttjande | 83,0 % | 79,7 % | 69,9 % | 71,6 % | 74,8 % |

Källa: Gemenskapsindustrins frågeformulärssvar

(88) För gemenskapsindustrin i EU-14 noterades en motsvarande ökning av tillverkningskapaciteten som för gemenskapsindustrin som helhet. Minskningen i fråga om dess tillverkning och kapacitetsutnyttjande var dock kraftigare, och uppgick till 14 procentenheter.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Tillverkningskapacitet (ton) | 188 287 | 188 987 | 191 737 | 191 987 | 191 987 |

Index 2000 = 100 | 100 | 100 | 102 | 102 | 102 |

Tillverkning i ton | 169 749 | 168 624 | 140 969 | 140 834 | 145 819 |

Index 2000 = 100 | 100 | 99 | 83 | 83 | 86 |

Kapacitetsutnyttjande | 90,2 % | 89,2 % | 73,5 % | 73,4 % | 76,0 % |

Källa: Gemenskapsindustrins frågeformulärssvar

ii) Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Försäljning i ton | 249 053 | 237 632 | 211 706 | 221 250 | 224 545 |

Index 2000 = 100 | 100 | 95 | 85 | 89 | 90 |

Marknadsandel | 42,6 % | 39,8 % | 37,3 % | 38,3 % | 38,8 % |

(89) Till följd av att gemenskapindustrins försäljningsvolym minskat med 10 % minskade dess marknadsandel med 3,8 procentenheter under skadeundersökningsperioden, medan importvolymen till dumpade priser ökade med 47 % och marknadsandelen för denna import med 10,1 %.

(90) I EU-14 led gemenskapsindustrin större förluster i fråga om marknadsandelen (5,4 %), eftersom dess försäljning minskade betydligt (-17 %) under skadeundersökningsperioden.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Försäljning i ton | 151 987 | 143 367 | 123 504 | 126 896 | 126 492 |

Index 2000 = 100 | 100 | 94 | 81 | 83 | 83 |

Marknadsandel | 32,76 % | 29,87 % | 26,97 % | 27,47 % | 27,35 % |

iii) Sysselsättning och produktivitet

(91) Antalet anställda i gemenskapsindustrin minskade under skadeundersökningsperioden med 13 %. Gemenskapsindustrins produktivitet uttryckt i antal tillverkade ton per år och anställd ökade från 133 ton 2000 till 141 ton under undersökningsperioden. Denna ökning av tillverkningen per anställd är i huvudsak ett resultat av gemenskapsindustrins strävan att rationalisera sin tillverkning och hävda sig i konkurrensen med den ökande importen till dumpade priser.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Antal anställda | 1 843 | 1 783 | 1 721 | 1 657 | 1 610 |

Index 2000 = 100 | 100 | 97 | 93 | 90 | 87 |

Produktivitet: tillverkning/anställd | 133 | 132 | 123 | 131 | 141 |

Källa: Gemenskapsindustrins frågeformulärssvar

(92) Antalet anställda i gemenskapsindustrin i EU-14 sjönk likaså under skadeundersökningsperioden, men minskningen var mer markant och uppgick till 16 %. Dess produktivitet ökade från 132 ton 2000 till 135 ton under undersökningsperioden.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Antal anställda | 1 290 | 1 238 | 1 187 | 1 128 | 1 084 |

Index 2000 = 100 | 100 | 96 | 92 | 87 | 84 |

Produktivitet: tillverkning/anställd | 132 | 136 | 119 | 125 | 135 |

Källa: Gemenskapsindustrins frågeformulärssvar

iv) Lager

(93) Gemenskapsindustrins lager ökade med 16 % under skadeundersökningsperioden. I denna ökning av lagren återspeglas det faktum att försäljningen minskade snabbare än tillverkningen.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Lager | 33 815 | 36 964 | 37 510 | 37 455 | 39 375 |

Index 2000 = 100 | 100 | 109 | 111 | 111 | 116 |

v) Försäljningspriser och faktorer som påverkar de inhemska priserna

(94) Det genomsnittliga nettoförsäljningspriset för de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet förblev så gott som oförändrat. I denna oförändrade nivå återspeglas dock inte den betydande ökningen på 34 % av priset på stålskrot, som utgör den viktigaste kostnadsfaktorn vid tillverkning av den berörda produkten, mellan 2002 och undersökningsperioden. I detta sammanhang bör det noteras att varje förändring i priset på stålskrot direkt och till fullo återspeglas i tillverkningskostnaderna för den berörda produkten, eftersom stålskrot är den viktigaste insatsvaran vid tillverkning av denna. Gemenskapsindustrin kunde därför inte låta denna ökning komma till uttryck i försäljningspriserna, vilket rimligen skulle ha skett om trycket från importen till dumpade priser inte förekommit och mot bakgrund av att de genomsnittliga priserna på importen från andra länder var betydligt högre än de kinesiska priserna.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Genomsnittligt försäljningspris (euro/ton) | 1 131 | 1 157 | 1 153 | 1 141 | 1 153 |

Index 2000 = 100 | 100 | 102 | 102 | 101 | 102 |

Källa: Frågeformulärssvar från de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet

(95) En motsvarande oförändrad nivå konstaterades för de genomsnittliga nettoförsäljningspriserna för tillverkarna inom gemenskapsindustrin i EU-14.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Genomsnittligt försäljningspris (euro/ton) | 1 056 | 1 070 | 1 053 | 1 031 | 1 048 |

Index 2000 = 100 | 100 | 101 | 100 | 98 | 99 |

Källa: Frågeformulärssvar från de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet

vi) Lönsamhet

(96) Avkastningen, före skatt, på nettoförsäljningen på gemenskapens marknad till icke-närstående kunder för de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet sjönk från 12,1 % 2000 till 9,9 % under undersökningsperioden, vilket innebär en nedgång på 18 % under skadeundersökningsperioden. Denna nedgång var ännu kraftigare fram till 2002. Därefter uppvisade lönsamheten en relativt positiv utveckling, vilket vid första anblicken tydde på att gemenskapsindustrin hade en viss förmåga att återhämta sig från den svåra ekonomiska situationen. Härvid bör det noteras att samma utveckling observerades för flera indikatorer, t.ex. tillverkning, kapacitetsutnyttjande, produktivitet och försäljningsvolym.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Lönsamhet | 12,1 % | 10,5 % | 8,1 % | 9,4 % | 9,9 % |

Index 2000 = 100 | 100 | 87 | 67 | 78 | 82 |

Källa: Frågeformulärssvar från de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet

(97) Lönsamheten i EU-14 minskade från 9,4 % 2000 till 5,3 % under undersökningsperioden, vilket motsvarade en nedgång med 44 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Även om en positiv utveckling kunde ses efter 2002 återhämtade sig inte lönsamheten till de nivåer som uppnåddes 2000 och anses vara skäliga för denna typ av industri.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Lönsamhet | 9,4 % | 5,9 % | 1,0 % | 4,3 % | 5,3 % |

Index 2000 = 100 | 100 | 63 | 11 | 46 | 56 |

Källa: Frågeformulärssvar från de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet

vii) Investeringar och räntabilitet

(98) De investeringar i tillverkningen av den berörda produkten som gjordes av de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet minskade under skadeundersökningsperioden med hälften, från 12 miljoner euro till cirka 6 miljoner euro.

(99) Räntabiliteten för de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet, uttryckt som resultat före skatt i procent av det genomsnittliga ingående och utgående bokförda nettovärdet av de tillgångar som användes i tillverkningen av den berörda produkten, var positiv under perioden 2000–2001, till följd av de vinster som gjordes trots nedgången. När det gäller perioden efter 2001 konstaterades, liksom för lönsamhetens del, en nedgång 2002, varefter en återhämtning skedde 2003 och under undersökningsperioden.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Investeringar (i tusen euro) | 12 091 | 10 989 | 6 497 | 6 496 | 6 124 |

Index 1999 = 100 | 100 | 91 | 54 | 54 | 51 |

Räntabilitet | 32,4 % | 29,0 % | 23,7 % | 30,1 % | 33,9 % |

Källa: Frågeformulärssvar från de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet

viii) Förmåga att anskaffa kapital

(100) Det fanns ingenting som tydde på att gemenskapsindustrin som helhet skulle ha haft några svårigheter att anskaffa kapital för sin verksamhet.

ix) Kassaflöde

(101) De tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet uppvisade ett minskande nettokassainflöde för rörelseverksamheten under skadeundersökningsperioden.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Kassaflöde (i tusen euro) | 51 162 | 40 295 | 39 517 | 41 955 | 40 824 |

Index 2000 = 100 | 100 | 79 | 77 | 82 | 80 |

Kassaflöde uttryckt i procent av omsättningen | 19 % | 16 % | 17 % | 18 % | 17 % |

Källa: Frågeformulärssvar från de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet

(102) Även i EU-14 uppvisade de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet ett minskande nettokassainflöde för rörelseverksamheten under skadeundersökningsperioden. Denna nedgång var dock mycket kraftigare, vilket även var fallet i fråga om nedgången i nettokassainflödet uttryckt i procent av omsättningen (4 %), än om man ser till företagens verksamhet i hela gemenskapen.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Kassaflöde (i tusen euro) | 23 869 | 18 081 | 13 468 | 15 724 | 15 556 |

Index 2000 = 100 | 100 | 76 | 56 | 66 | 65 |

Kassaflöde uttryckt i procent av omsättningen | 17 % | 13 % | 12 % | 13 % | 13 % |

Källa: Frågeformulärssvar från de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet

x) Löner

(103) Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 9 %. Efter att ha legat på en stabil nivå 2000 och 2001 steg lönerna med 2 % 2002 och med ytterligare 5 % och 2 % under 2003 respektive undersökningsperioden. På grund av det minskade antalet anställda låg dock den totala lönekostnaden för de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet kvar på en relativt stabil nivå under skadeundersökningsperioden.

2000 | 2001 | 2002 | 2003 | UP |

Lön per anställd i euro | 42 470 | 42 504 | 43 474 | 45 336 | 46 203 |

Index 2000 = 100 | 100 | 100 | 102 | 107 | 109 |

Källa: Frågeformulärssvar från de tillverkare inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet

xi) Dumpningsmarginalens storlek

(104) Storleken på den faktiska dumpningsmarginalen har haft betydande verkningar för gemenskapsindustrin med hänsyn till importvolymen och priserna på importen från Kina.

xii) Återhämtning från tidigare dumpning

(105) Gemenskapsindustrin befann sig inte i ett sådant läge att den behövde återhämta sig från tidigare verkningar av skadevållande dumpning.

h) Slutsats om skada

(106) Granskningen av ovan nämnda faktorer visade att den dumpade importen mellan 2000 och undersökningsperioden ökade kraftigt sett till volym och marknadsandel. Dess volym steg med 47 % under skadeundersökningsperioden och dess marknadsandel uppgick till omkring 31 % under undersökningsperioden. Det bör noteras att den svarade för ca 80 % av den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden, och att den skedde till priser som väsentligt (med upp till 60 %) underskred gemenskapsindustrins försäljningspriser. Dessutom uppvisade andra skadeindikatorer, såsom tillverkning (-7 %), kapacitetsutnyttjande (-10 %), försäljningsvolym (-10 %), investeringar (-49 %) och antal anställda (-13 %), en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden.

(107) Samtidigt förlorade gemenskapsindustrin en del av sin marknadsandel. Ökningen av den berörda importens marknadsandel var i själva verket tre gånger större än den som gemenskapsindustrin förlorade under skadeundersökningsperioden. Slutsatsen kan därför rimligen dras att importen från Kina förutom den marknadsandel som gemenskapsindustrin förlorat dessutom tagit över marknadsandelar från andra europeiska gjuterier som antingen lagt ned sin verksamhet eller omvandlats till import- eller handelsföretag.

(108) Gemenskapsindustrins lönsamhet återspeglar bara delvis den ovan beskrivna negativa helhetsbilden. I absoluta tal sjönk vinsten med 18 %. Lönsamheten (vinsten i procent av försäljningsintäkterna) sjönk från 12,1 % till 9,9 %. Med tanke på de betydande prisunderskridandena kunde man ha förväntat sig större skada. Hela bilden framkommer dock inte då lönsamheten mäts för sig.

(109) Gemenskapsindustrin stod inför valet att utan omsvep konkurrera med priset på importen från Kina eller att behålla priserna på eller nära sina gamla prisnivåer. Den prissänkning som hade krävts för att direkt konkurrera med den dumpade importen skulle ha varit klart större än vad gemenskapstillverkarna hade räknat med för att kunna fortsätta att vara lönsamma. Även om de i viss utsträckning sänkte priserna strävade de inte efter att anpassa dem till den dumpade importens priser. De accepterade följaktligen minskade volymer och sökte därefter att minska kostnaderna för att kompensera volymförlusten. Vinsten i procent av försäljningsintäkterna minskade således inte så kraftigt, men minskningen skedde på bekostnad av sänkta försäljningsvolymer och förlorade marknadsandelar.

(110) En separat analys av situationen i EU-14 gav dessutom vid handen att den relativt höga lönsamheten för gemenskapsindustrin sammantaget under undersökningsperioden huvudsakligen hade sin orsak i att vissa företag som ingick i urvalet nådde särskilt goda resultat på marknaden i en medlemsstat, nämligen Frankrike, där marknadspenetrationen för den dumpade importen var begränsad. Den ekonomiska situationen för de företag som ingick i urvalet uppvisade en klart negativ utveckling i EU-14, där importen till dumpade priser var särskilt omfattande, och deras lönsamhetsnivåer befanns ha sjunkit till under 6 %. När det gäller EU-14 uppvisade de flesta skadeindikatorer, såsom tillverkning (-14 %), kapacitetsutnyttjande (-14 %), försäljningsvolym (-17 %), investeringar (-56 %), antalet anställda (-16 %) och kassaflöde (-45 %), en mer negativ utveckling under skadeundersökningsperioden.

(111) Gemenskapsindustrin som helhet förlorade marknadsandelar under skadeundersökningsperioden, samtidigt som den dumpade importen ökade betydligt både volymmässigt och i fråga om marknadsandelar. Under trycket från den dumpade importen valde gemenskapsindustrin att öka sin produktivitet genom att minska antalet anställda. Samtidigt blev den tvungen att minska investeringarna, som föll markant. Detta återspeglades i utvecklingen av vissa indikatorer under skadeundersökningsperioden. Lönsamheten, försäljningen och tillverkningen volymmässigt sett minskade nämligen kraftigt under perioden 2000-2002, men uppvisade därefter en relativt positiv utveckling fram till undersökningsperioden. För den första periodens vidkommande kan det skäligen antas att det ökande trycket från den kontinuerligt växande dumpade importen ledde till en lägre aktivitetsnivå och sämre resultat för gemenskapsindustrin. För den andra perioden visar den förhållandevis positiva utvecklingen av dessa indikatorer att gemenskapsindustrin strävade efter att motverka den dumpade importens negativa verkningar på dess ekonomiska situation på kort sikt genom att göra tillverkningsanläggningarna effektivare, i syfte att öka kapacitetsutnyttjandet, och genom att minska investeringarna och antalet anställda och därmed minska tillverkningskostnaderna. Detta äventyrar dock gemenskapsindustrins ekonomiska tillstånd på lång sikt, eftersom den förlorar marknadsandelar och låter bli att göra investeringar som är nödvändiga för att på lång sikt upprätthålla och förbättra dess produktivitet och konkurrenskraft.

(112) Mot bakgrund av detta och trots det faktum att den franska marknaden än så länge inte förefaller ha utsatts för aggressiv konkurrens från den dumpade importen, kan slutsatsen dras att gemenskapsindustrin som helhet har lidit väsentlig skada. Den har utsatts för kännbar prispress, förlorat försäljningsvolym (-10 %) och marknadsandelar (-3,8 %) samt tvingats att skära ner sin tillverkning (-7 %). Den har upprätthållit en viss lönsamhetsnivå, men inte en nivå som gör att den kan göra långsiktiga investeringar. Dess allmänna situation har visat tecken på allvarliga försämringar. På grundval av detta dras slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

F. ORSAKSSAMBAND

a) Inledning

(113) För att kommissionen skulle kunna dra slutsatser om orsaken till den skada som gemenskapsindustrin utsatts för undersökte den i enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen verkan av alla kända faktorer och deras följder för situationen inom denna industri. Kända faktorer utöver den dumpade importen som vid samma tid skulle kunna vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa andra faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

b) Verkan av den dumpade importen

(114) Under skadeundersökningsperioden ökade importen från Kina betydligt i fråga om volym (47 %) och marknadsandel (från 21,0 % 2000 till 31,1 % under undersökningsperioden).

(115) Priserna på den dumpade importen var lägre än gemenskapsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden. Dessutom utövade dessa priser ett tryck som tvingade gemenskapsindustrin att bibehålla sina egna priser på en praktiskt taget oförändrad nivå, trots att råmaterialskostnaderna ökade väsentligt. Priserna på den dumpade importen med ursprung i Kina underskred betydligt gemenskapsindustrins priser, med marginaler på mellan 31 % och 60 %. Härvid bör det noteras att marknaden för gjutjärnsprodukter kännetecknas av konkurrens och öppenhet. Ett prisunderskridande på en sådan marknad är således en skadlig faktor som gör att handeln avleds till den dumpade importen från Kina.

(116) Den dumpade importens verkningar framgår också av det faktum att flera gemenskapstillverkare beslutat att lägga ned sina egna produktionslinjer och övergå till att bli importörer av gjutjärnsprodukter.

(117) De marknadsandelar på 3,8 procentenheter som gemenskapsindustrin förlorade mellan 2000 och undersökningsperioden har helt och hållet övertagits av den dumpade importen med ursprung i Kina.

(118) Förlusten av marknadsandelar inträffade samtidigt som en negativ utveckling av gemenskapsindustrins allmänna ekonomiska situation på ett antal andra områden såsom tillverkning, kapacitetsutnyttjande, försäljning, investeringar och antal anställda.

(119) Gemenskapsindustrin erfor dessutom en nedgång i sin lönsamhet, från 12,1 % 2000 till 9,9 % under undersökningsperioden. Denna utveckling samt det faktum att gemenskapsindustrin på grund av pristrycket från den dumpade importen inte kunde höja sina priser för att motverka de negativa verkningarna av de höjda råmaterialspriserna har lett till att den trots rationaliseringar och förbättrad produktivitet befann sig i en skadevållande situation. Den växande marknadsandelen för den dumpade importen samt prisnedgången sammanföll med en markant förändring av gemenskapsindustrins villkor.

(120) Ett antal samarbetsvilliga importörer hävdade att medan den ökade volymen av importen från Kina till gemenskapen är en direkt följd av den ökande efterfrågan på den berörda produkten uppvisade marknaden för gemenskapsindustrin en allmän negativ utveckling på grund av nedgången i efterfrågan på gjutjärnsprodukter inom telekommunikationssektorn 2002. Utvecklingen av denna marknad var som bäst under åren före 2002, vilket medför en snedvridning av undersökningen av skada, eftersom åren 2000 och 2001 var exceptionellt goda. För tiden efter 2002 noterades en förbättring i fråga om gemenskapsindustrins resultat, vilket tyder på att industrin är sund.

(121) Härvid bör det först och främst noteras att undersökningen inte visade på någon växande efterfrågan utan snarare på en stabil förbrukning mot bakgrund av en kontinuerligt ökande import under skadeundersökningsperioden. När det gäller inverkan av marknaden inom telekommunikationssektorn 2002 kom inte någon sådan till uttryck i importen från Kina av den berörda produkten, som fortgick till dumpade priser och kontinuerligt ökade. Påståendet styrktes inte heller av någon bevisning. Dessutom påvisade undersökningen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada under skadeundersökningsperioden. På grundval av detta avvisades påståendena.

c) Verkan av andra faktorer

Import från andra tredjeländer

(122) Importen från andra länder utanför gemenskapen minskade från 70 600 ton 2000 till 49 000 ton under undersökningsperioden och denna imports marknadsandel sjönk från 12 % 2000 till 8,5 % under undersökningsperioden. Huvuddelen av denna import hade sitt ursprung i Polen, Tjeckien och Indien. Enligt uppgifter från Eurostat var dock de genomsnittliga priserna på gjutjärnsprodukter importerade från andra tredjeländer mycket högre än motsvarande priser på den dumpade importen med ursprung i Kina (skillnaden var 12 % 2000, men ökade till 55 % under undersökningsperioden). Dessutom ökade priserna på importen från andra länder i genomsnitt med 16 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Denna import kan därför inte ha vållat gemenskapsindustrin skada.

Andra gemenskapstillverkares verksamhet

(123) När det gäller de andra gemenskapstillverkarnas tillverkning och försäljningsvolym noterades en marknadsandel på ca 18,5 % under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden sjönk deras försäljning kraftigt sett till volym (-21 %) och de förlorade betydande marknadsandelar (4,9 procentenheter). Det fanns inga indikationer på att de andra gemenskapstillverkarnas priser var lägre än den samarbetsvilliga gemenskapsindustrins priser. Slutsatsen kan därför rimligen dras att de produkter som de andra gemenskapstillverkarna tillverkat och sålt inte har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

(124) Några andra faktorer vilka samtidigt kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada togs inte upp av de berörda parterna och kunde inte heller identifieras under undersökningens gång.

d) Slutsats om orsakssamband

(125) Den utsatta situationen för gemenskapsindustrin sammanföll med en kraftig ökning av importen från Kina och ett betydande prisunderskridande från denna imports sida.

(126) När det gäller importen från andra tredjeländer dras, med hänsyn till dess krympande marknadsandel under skadeundersökningsperioden och de genomsnittliga priserna för denna import, vilka under undersökningsperioden befanns vara betydligt högre än priserna för den dumpade importen, slutsatsen att det är osannolikt att denna import utgör något slag av hot mot gemenskapsindustrins situation.

(127) Slutsatsen dras därför att den dumpade importen med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

(128) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen övervägde kommissionen huruvida införandet av antidumpningsåtgärder skulle strida mot gemenskapens helhetsintresse. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en undersökning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas och handlarnas samt produktanvändarnas intresse.

(129) För att kunna bedöma gemenskapens intresse undersökte kommissionen de sannolika verkningarna för berörda ekonomiska aktörer av att antidumpningsåtgärder införs respektive inte införs. Kommissionen begärde uppgifter från tillverkare och importörer i gemenskapen och från alla parter som den visste var berörda, t.ex. användare och konsumentföreningar.

a) Gemenskapsindustrins intresse

(130) Gemenskapsindustrin består av såväl stora som små och medelstora företag.

(131) Ett införande av åtgärder väntas förhindra ytterligare snedvridning av marknaden och ytterligare prissänkningar. Detta skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att återvinna förlorade marknadsandelar samtidigt som den kan sälja till priser som täcker kostnaderna, vilket också skulle leda till lägre kostnader per enhet till följd av högre produktivitet. Sammanfattningsvis väntas i första hand en nedgång i kostnaderna per enhet (till följd av ett högre kapacitetsutnyttjande och därigenom högre produktivitet) och, i viss mån, en liten prisökning medföra att gemenskapsindustrin kan förbättra sin ekonomiska situation utan att marknaden snedvrids för konsumenterna.

(132) Om å andra sidan antidumpningsåtgärder inte införs, kommer sannolikt den negativa utvecklingen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation att fortsätta. Gemenskapsindustrins situation under undersökningsperioden kännetecknas särskilt av förlorade inkomster till följd av sänkta priser och en marknadsandel som ytterligare minskar. Med tanke på de minskande inkomsterna är det högst sannolikt att gemenskapsindustrins ekonomiska situation ytterligare kommer att förvärras om åtgärder inte införs. Detta skulle slutligen leda till produktionsminskningar och ytterligare nedläggningar av produktionsanläggningar, vilket skulle äventyra sysselsättning och investeringar i gemenskapen.

(133) Därför dras slutsatsen att ett införande av antidumpningsåtgärder skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att återhämta sig från den skadevållande dumpningen.

b) Intresset hos icke-närstående importörer och handlare i gemenskapen

(134) Såsom nämns i skäl 11 lämnade 15 företag in de uppgifter som begärdes i tillkännagivandet om inledande för att ett urval skulle kunna fastställas inom den för ändamålet angivna tidsfristen. Av dessa företag valdes fyra representativa importörer ut. Frågeformulär sändes till dessa fyra företag.

- Icke-närstående importörer och handlare i gemenskapen som ingick i urvalet

(135) Av de fyra företag som ingick i urvalet lämnade ett inte in något svar på frågeformuläret och det uteslöts därför från förfarandet. Alla andra utvalda företag lämnade fullständiga och kompletta svar på frågeformuläret. Dessa företag svarade för 19 % av den totala importvolymen av gjutjärnsprodukter med ursprung i Kina under undersökningsperioden.

(136) Ett antal samarbetsvilliga importörer hävdade att en importör som ingick i urvalet inte borde ha valts ut, eftersom denne utgör ett dotterbolag till ett annat företag, som påstods vara den största enskilda kunden till ett klagande företag och leverantör till detta klagande företag. Detta påstådda samband hävdades utgöra en intressekonflikt och vara tillräckligt för att utesluta denna importör från urvalet. Det bör härvid noteras att det påstådda sambandet mellan denne importör och det klagande företaget inte går utöver ramarna för en affärsförbindelse mellan oberoende ekonomiska aktörer och det kunde därför inte anses ligga till grund för en intressekonflikt. Påståendet styrktes inte heller av någon bevisning. Därför avvisades påståendet.

(137) De hävdade ytterligare att införandet av åtgärder högst sannolikt skulle få verkningar för sysselsättningen i användarindustrin i gemenskapen och för importörerna i gemenskapen. Det påstods att importörerna, eftersom de inte har några marginaler med vars hjälp de skulle kunna absorbera tullen, omedelbart skulle tvingas lägga ned sin verksamhet och säga upp sin personal. Dessutom hävdades det att efterfrågan i gemenskapen är stadd i kraftig tillväxt, särskilt med avseende på de tio nya medlemsstaterna, där den snabba utvecklingen innebär att efterfrågan ytterligare kommer att öka. I detta perspektiv skulle ett införande av tullar också kunna föra med sig ett otillräckligt utbud på den europeiska marknaden och följaktligen en betydlig prishöjning. Dessutom skulle gemenskapstillverkarna, i avsaknad av nämnvärd konkurrens, fritt kunna kontrollera marknaden.

(138) När det gäller åtgärdernas negativa verkningar för sysselsättningen i användarindustrin i gemenskapen och för importörerna i gemenskapen kunde påståendet inte styrkas. I fråga om de negativa verkningarna för användare i gemenskapen, kan det noteras att, såsom anges i skäl 140, ingen användare eller intresseorganisation för användare gav sig till känna inom ramen för förfarandet. När det gäller de negativa verkningarna för importörer visar den starka ställning som de har på gemenskapens marknad att deras situation, i motsats till vad som påstods, inte är bräcklig, utan snarare sund och stabil. Dessutom bör det noteras att absorptionen av tullen skulle omintetgöra själva syftet med att införa den, dvs. att återupprätta rättvisa konkurrensvillkor på en marknad där konkurrensen snedvridits till följd av konkurrensbegränsande beteende hos aktörer som bedrivit dumpning. I fråga om det påstådda otillräckliga utbudet till följd av den ökade efterfrågan i de tio nya medlemsstaterna bör det för det första noteras att gemenskapsindustrin i sin tillverkning inte utnyttjar sin fulla kapacitet och att en eventuell brist kan täckas genom ett ökat kapacitetsutnyttjande och en minskning av lagren. Dessutom kommer den befintliga tillverkningen i vissa nya medlemsstater, tillsammans med import från tredjeländer, fortsätta att till rimliga priser tillgodose marknadens behov och bidra till ett öppet konkurrensklimat.

(139) Följaktligen kan slutsatsen dras att de sannolika verkningarna för icke-närstående importörer och handlare av ett införande av antidumpningsåtgärder inte skulle vara betydande.

c) Användares och konsumenters intresse

(140) Ingen användare eller konsumentförening gav sig till känna inom tidsfristen enligt tillkännagivandet om inledande. Med hänsyn till dessa parters bristande samarbetsvilja kan slutsatsen dras att ett införande av antidumpningsåtgärder inte skulle inverka otillbörligt på deras situation.

d) Konkurrens och snedvridning av handeln

(141) När det gäller åtgärdernas inverkan på konkurrensen i gemenskapen framstår det som sannolikt att de berörda exporterande tillverkarna, med tanke på deras starka marknadsställning, kommer att kunna fortsätta sälja gjutjärnsprodukter i gemenskapen, låt vara till priser som inte medför risk för väsentlig skada för gemenskapsindustrin. Detta sammantaget med det stora antalet tillverkare i gemenskapen och importen från andra tredjeländer kommer att innebära att användare och detaljhandlare även i fortsättningen kommer att kunna välja mellan ett brett utbud av olika leverantörer av gjutjärnsprodukter till rimliga priser. Ett antal samarbetsvilliga importörer hävdade att gemenskapsindustrin inte är konkurrenskraftig och att den kännetecknas av förekomsten av lokala och regionala marknader som domineras av monopol eller duopol. De uppgav vidare att en av de samarbetsvilliga tillverkarna i gemenskapen tidigare hade dömts för att ha missbrukat sin dominerande ställning i syfte att hindra tillträde för den berörda produkten till den franska marknaden.

(142) Det bör härvid för det första noteras att påståendet om förekomsten av lokala och regionala marknader som domineras av monopol eller duopol inte styrktes av någon bevisning och därför förkastades. När det gäller beslutet rörande missbruk av dominerande ställning kan det noteras att det avsåg en situation i det förflutna som tidsmässigt låg utanför skadeundersökningsperioden och en produkt som inte omfattades av definitionen av produkten i denna undersökning. Ett senare beslut med anknytning till ärendet som under skadeundersökningsperioden fattades rörande ett klagomål från en importör mot samma tillverkare med avseende på dennes konkurrensbegränsande beteende på den franska marknaden innebar inte någon fällande dom för tillverkaren och förfarandet avslutades. På grundval av detta avvisades påståendet.

(143) Det kommer således att finnas ett betydande antal marknadsaktörer, vilka kommer att kunna tillgodose efterfrågan. Mot denna bakgrund dras därför slutsatsen att konkurrensen med största sannolikhet kommer att förbli stark efter införandet av antidumpningsåtgärder.

e) Slutsats om gemenskapens intresse

(144) Mot bakgrund av det ovanstående dras slutsatsen att det i föreliggande fall inte finns några tvingande skäl som talar mot ett införande av åtgärder och att det skulle ligga i gemenskapens intresse att införa åtgärder.

H. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(145) Med hänsyn till slutsatserna avseende dumpning, därav följande skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör åtgärder införas för att förhindra att den dumpade importen vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(146) I detta syfte jämfördes först importpriserna med gemenskapsindustrins priser utan att någon justering för en skälig vinstmarginal gjordes. Jämförelsen gjordes för jämförbara produkttyper. Skillnaden uttrycktes i procent av den motsvarande exportomsättningen. Denna analys visade att marginalerna för alla exporterande tillverkare redan låg över dumpningsmarginalerna. För att kunna tillämpa regeln om lägsta tull ansågs det inte nödvändigt att fastställa den vinstmarginal som gemenskapsindustrin skulle ha kunnat uppnå om ingen dumpad import hade förekommit, eftersom den motsvarande skademarginalen skulle ha varit högre än dumpningsmarginalen.

(147) Mot bakgrund av ovanstående bör slutgiltiga antidumpningstullar införas i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen på import av gjutjärnsprodukter med ursprung i Kina på nivån för de dumpningsmarginaler som konstaterats, eftersom dessa i samtliga fall skulle vara lägre än skademarginalerna.

(148) De individuella antidumpningstullsatser för de företag som beviljats marknadsekonomisk status som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De avspeglar således den situation som i denna undersökning konstaterats föreligga för dessa företag. Tullsatserna i fråga är följaktligen (i motsats till den landsomfattande tullsats som är tillämplig för ”övriga företag”) tillämpliga uteslutande på import av sådana produkter som har sitt ursprung i Kina och har tillverkats av dessa företag, dvs. de specifika rättsliga entiteter som nämns. Importerade produkter som framställts av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den landsomfattande tullsatsen.

(149) Eventuella ansökningar om tillämpning av en individuell företagsspecifik antidumpningstullsats (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, försäljning på hemmamarknaden eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(150) Mot denna bakgrund fastställs följande antidumpningstullsatser:

Land | Företag | Antidumpningstull |

Kina | Shijiazhuang Transun Metal Products Co. Ltd. | 0,0 % |

Shaoshan Huanqiu Castings Foundry | 0,0 % |

Fengtai Handan Alloy Casting Co. Ltd. | 0,0 % |

Shanxi Jiaocheng Xinglong Casting Co. Ltd. | 0,0 % |

Tianjin Jinghai Chaoyue Industrial and Commercial Co. Ltd. | 0,0 % |

Shanxi Yuansheng Casting and Forging Industrial Co. Ltd | 18,6 % |

Botou City Simencum Town Bai fo Tang Casting Factory | 28,6 % |

Hebei Shunda Foundry Co. Ltd. | 28,6 % |

Changan Cast Limited Company of Yixian Hebei | 31,8 % |

Shandong Huijin Stock Co. Ltd. | 37,9 % |

Övriga företag | 47,8 % |

(151) Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa slutgiltiga antidumpningstullar. Parterna beviljades också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna uppgifter efter att ha mottagit denna information. Parternas skriftliga och muntliga synpunkter har vederbörligen beaktats, och undersökningsresultaten har där så varit lämpligt ändrats i enlighet med dessa. Alla parter gavs detaljerade svar på de synpunkter de framfört.

I. ÅTGÄRDERNAS FORM

(152) Fyra exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling angav att de skulle göra ett prisåtagande men lämnade inte in något tillräckligt underbyggt åtagande inom de tidsfrister som anges i artikel 8.2 i grundförordningen. Kommissionen kunde följaktligen inte godta något åtagande. Med hänsyn till att det rör sig om en mycket komplicerad fråga för de berörda ekonomiska aktörerna (framför allt små och medelstora företag) och med tanke på att det slutgiltiga meddelandet av uppgifter inte föregicks av ett preliminärt meddelande av uppgifter anser dock rådet att aktörerna undantagsvis skall få tillstånd att komplettera sina åtaganden efter tidsfristens utgång.

(153) De kinesiska myndigheterna begärde också att man skulle undersöka möjligheterna att finna en jämförbar lösning för den mängd samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare som berörs av förfarandet liksom för de fyra exporterande tillverkare som nämns i föregående skäl. Om det till följd av diskussioner i detta syfte skulle framkomma att det är lämpligt att på annat sätt ändra formen på åtgärderna, utöver godtagande av åtagandet, kommer en interimsundersökning att genomföras så snart som möjligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av vissa produkter av icke-aducerat gjutjärn avsedda att täcka eller ge tillgång till marksystem eller underjordiska system, och delar därav, även maskinbearbetade, belagda, målade eller utrustade med andra material, med undantag av brandposter, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7325 10 50, 7325 10 92 och ex 7325 10 99 (TARIC-nummer 7325 10 99 10), med ursprung i Kina.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för de produkter som anges i punkt 1 och som tillverkats i Kina av nedanstående företag:

Företag | Antidumpningstull (i %) | TARIC-tilläggsnummer |

Shijiazhuang Transun Metal Products Co. Ltd., Xinongcheng, Liulintun, Luancheng County, Shijiazhuang City, Hebei Province, 051430, Kina | 0,0 | A675 |

Shaoshan Huanqiu Castings Foundry, Fengjia Village, Yingtian Township, Shaoshan, Hunan, Kina | 0,0 | A676 |

Fengtai Handan Alloy Casting Co. Ltd., Beizhangzhuang Town, Handan County, Hebei, Kina | 0,0 | A677 |

Shanxi Jiaocheng Xinglong Casting Co. Ltd., Jiaocheng County, Shanxi Province, Kina | 0,0 | A678 |

Tianjin Jinghai Chaoyue Industrial and Commercial Co. Ltd., Guan Pu Tou Village, Yang Cheng Zhuang Town, Jinghai District, 301617 Tianjin, Kina | 0,0 | A679 |

Shanxi Yuansheng Casting and Forging Industrial Co. Ltd., No 8, DiZangAn, Taiyuan, Shanxi, 030002, Kina. | 18,6 | A680 |

Botou City Simencum Town Bai fo Tang Casting Factory, Bai Fo Tang Village, Si Men Cum Town, Bo Tou City, 062159, Hebei Province, Kina | 28,6 | A681 |

Hebei Shunda Foundry Co. Ltd., Qufu Road, Quyang, 073100, Kina | 28,6 | A682 |

Changan Cast Limited Company of Yixian Hebei, Taiyuan main street, Yi County, Hebei Province, 074200, Kina | 31,8 | A683 |

Shandong Huijin Stock Co. Ltd., North of Kouzhen Town, Laiwu City, Shandong Province, 271114, Kina | 37,9 | A684 |

Övriga företag | 47,8 | A999 |

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel [...]

På rådets vägnar

Ordförande

[1] EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004, EGT L 77, 13.3.2004, s. 12.

[2] EGT C 104, 30.4.2004, s. 62.