25.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 294/33

1.1

Ryska federationen, som spelar en viktig internationell roll, är en strategisk partner för EU. Unionens utvidgning ställer mer än tidigare samarbetet mellan EU och Ryssland i fokus, och att bygga upp så goda förbindelser som möjligt mellan EU och Ryssland är, mot bakgrund av de gemensamma europeiska värden som demokrati och respekt för de mänskliga och medborgerliga rättigheterna utgör, av grundläggande betydelse för båda parter.

1.2

Det behövs målmedvetna insatser för att samhället skall kunna utvecklas, för att levnadsförhållandena skall förbättras, för att en rättsstat skall byggas upp, för att förutsättningarna för olika organ och verksamheter skall stabiliseras och företagsklimatet bli mer förutsägbart och för att en marknadsekonomi skall byggas upp. Även om Rysslands nuvarande ledning har formellt deklarerat sitt stöd för dessa ansträngningarna står man både i det dagliga livet och vid omsättningen av dessa mål långt ifrån både det ryska samhällets och det internationella samfundets förväntningar. De ryska ledarnas inställning till bl.a. företagare och media ligger enligt EESK inte i linje med myndigheternas principförklaring vad gäller att främja demokratin och stärka det civila samhället. Den nuvarande riktningen på utvecklingen i Ryssland ger anledning till oro inte bara bland de egna medborgarna. Ryssland håller systematiskt på att frångå den demokrati som utropats, regeringen kontrollerar media, den ryska armén är i strid med internationella förpliktelser stationerad i Moldavien och Georgien, rättssystemet tjänar politikens syften. Under sådana omständigheter är det väldigt svårt att bygga upp ett organiserat civilt samhälle.

1.3

En fördjupning av EU:s interna integration (inre marknaden, gemensam valuta, utökat samarbete på allt fler politikområden) är ett historiskt grundläggande mål som samtliga medlemsstater har förbundit sig att eftersträva, trots de bakslag som processen nyligen drabbats av. Den inre integrationen inom EU får dock inte leda till att EU därmed fjärmar sig från Ryssland och resten av Europa, som inte utvecklas på samma sätt, eftersom detta kan leda till en tudelning av världsdelen.

1.4

Den deklaration om byggandet av ett enat Europa som Frankrikes utrikesminister Robert Schuman lade fram den 9 maj 1950 utgår från att den europeiska integrationen skall bygga på en vilja till samverkan på lika villkor för att uppnå gemensamt uppställda mål, på gemensamma värden samt på förlikning och på medborgarnas vision om en gemensam framtid. Samtidigt konstaterade han att Europa inte kan byggas på ett ögonblick, utan genom konkreta resultat och framför allt genom att man skapar en verklig solidaritet. Deklarationens budskap är viktigt även i samband med relationerna mellan EU och Ryssland och strävan att stärka samarbetet dem emellan.

2.1

En förutsättning för närmare relationer mellan EU och Ryssland är att även det organiserade civila samhället i EU involveras i hög grad. Målet med EU:s civila samhälles ansträngningar är att få till stånd ett bättre samarbete mellan EU och Ryssland, hjälp att bygga upp strukturer för det civila samhället och demokratin i Ryssland.

2.2

Erfarenheterna från de nya medlemsstaterna, som efter tio år framgångsrikt har slutfört den postkommunistiska övergångsprocessen, är viktiga och kan skapa ett mervärde i samarbetet mellan EU och Ryssland. Det är framför allt aktörer i det civila samhället (icke-statliga organisationer) i dessa länder som kan spela en viktig roll när det gäller demokratisering och skydd av mänskliga och medborgerliga rättigheter i Ryssland.

2.3

Europeiska samarbetsorganisationen för nationella arbetsgivarföreningar och industriförbund (Unice) har i flera år lagt fram förslag och ståndpunkter om utvecklingen av ekonomiska relationer, och företagsledarna i EU och Ryssland diskuterar regelbundet frågan inom ramen för rundabordskonferenserna mellan industriföreträdare från EU och Ryssland och lägger fram sina synpunkter för toppmötena mellan EU och Ryssland. Även Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) tillkännager sina ståndpunkter för toppmötena, och 2004 sände organisationen i samarbete med Rysslands fackliga centralorganisation (FNPR) ett brev till Europeiska kommissionens ordförande och till Rysslands president med förslaget att också EU:s och Rysslands fackliga takorganisationer skall få en liknande roll som rundabordskonferensen. Andra företrädare för det civila samhället har på eget initiativ utvecklat metoder för att få ge uttryck för sina synpunkter på hur relationen mellan EU och Ryssland utvecklas inom deras sektorer. Samhället i Ryssland är fortfarande svagt organiserat, icke-statliga organisationer utvecklas långsamt och spelar en obetydlig roll.

2.4

EESK har för sin del lagt fram åtskilliga yttranden om relationerna mellan EU och Ryssland och också om hur det ryska civila samhället fungerar. De viktigaste yttrandena finns förtecknade i fotnot 1. De rekommendationer som ingår i dessa har blivit beaktade i föreliggande yttrande utan att särskilda hänvisningar anges (1). I och med i detta arbete har EESK kunnat bygga upp direkta kontakter med flera aktörer i det ryska civila samhället.

3.1.1

Framväxten av ett konsekvent samarbete mellan EU och Ryssland har hämmats av att enskilda medlemsstater i unionen har främjat sina egna intressen bilateralt med Ryssland, också i frågor som har anförtrotts EU-nivån. Utveckling av konstruktiva och öppna bilaterala relationer mellan enskilda EU-länder och Ryssland bör naturligtvis inte begränsas i frågor som faller utanför EU:s behörighet. Bilateral, regional och sektoriell verksamhet är tvärtom ytterst viktig och varje medlemsstat i unionen bör ta sitt ansvar för detta.

3.1.2

För att uppnå goda resultat i samarbetet mellan EU och Ryssland måste de civila samhällena i EU i större utsträckning frivilligt dela med sig till det ryska civila samhället av praxis i fråga om självständiga organisationsformer och stöd till återupprättande av solidaritetsnätverk. EU kan till det ryska civila samhället, och alltså även till Ryssland, dela med sig av det som gör EU rikt, dvs. dess mångfald, alla olika slags former av samhällsorganisationer samt den form av demokratisk, samhällelig och kulturell spridning som denna mångfald ger upphov till. Samtliga EU-länder bör genom sitt agerande främja gemensamma mål. Detta har blivit viktigare än någonsin efter unionens utvidgning. Det är likaledes uppenbart att en rätlinjig metod ger de bästa resultaten vid uppbyggnaden av samarbetet mellan EU och Ryssland. EU bör också utveckla tekniskt stöd till Ryssland så att landet blir stabilt, demokratiskt och välmående. Det bör ske en översyn av hur de befintliga programmen för tekniskt stöd fungerar. Framsteg kan bäst nås genom små men målmedvetna steg.

3.2.1

EU och Ryssland arbetar på att utvidga och fördjupa sina relationer med utgångspunkt i de s.k. färdplanerna för fyra gemensamma områden. De fyra gemensamma områdena är: 1) ett gemensamt ekonomiskt område, 2) ett gemensamt område för frihet, säkerhet och rättvisa, 3) ett gemensamt område för samarbete om yttre säkerhet och 4) ett gemensamt område för forskning, utbildning och kultur. I färdplanerna beskrivs cirka 400 åtgärder som skall genomföras under några år. EESK anser att detta koncept är ytterst värdefullt och betonar att EU måste öka sina ansträngningar att skapa öppna och omfattande politiska, ekonomiska och sociala relationer med Ryssland.

3.2.2

Det finns flera aspekter på färdplanerna som berör det civila samhället: exempelvis de prioriterade områden där det skall ske en dialog om bestämmelser och ekonomi: konkurrensfrämjande, investeringar och handel, mellanregionalt och gränsöverskridande samarbete, miljö, kontakter mellan folken, rörlighet, ungdomsfrågor, samarbete i frågor som rör räddningstjänst, forskning och utbildning samt gradvis integration av transportnäten.

3.2.3

EESK uppmanar EU och Ryssland att genomföra färdplanerna utan dröjsmål. De bör kontinuerligt förnyas så att de blir så användbara som möjligt och deras genomförande bör årligen följas upp gemensamt. EU och Ryssland bör också utse organ som blir ansvariga för genomförandet. EESK är för sin del, som en uppföljning till detta yttrande, beredd att bidra aktivt till processen i de frågor som berör det civila samhället. Kommittén har för avsikt att lägga fram förslag om hur färdplanerna skall utformas och genomföras och att öka de direkta kontakterna med de viktigaste representanterna för det civila samhället i Ryssland (se punkterna 3.4.3 och 3.5.5).

3.2.4

Det partnerskaps- och samarbetsavtal som utarbetades under första halvan av 90-talet för EU och Ryssland skulle gälla i tio år, och denna period kommer att löpa ut 2007 om någon av parterna så önskar. Färdplanerna för de fyra gemensamma områdena bör vara en utgångspunkt för ett nytt, modernt avtal mellan EU och Ryssland baserat på strategiskt partnerskap. Ryssland bör uppmanas att ta bort kvarstående handelshinder vad gäller varor och tjänster och att garantera ett väl fungerande regelverk för investeringar så att EU och Ryssland kan börja utarbeta ett frihandelsavtal utifrån Rysslands status som marknadsekonomi och medlem i Världshandelsorganisationen (WTO).

3.2.5

Även det regionala samarbetet – nordliga dimensionen (inklusive Östersjösamarbetet och arktiska samarbetet) och Svarta havs-samarbetet bör bekräftas på motsvarande sätt tillsammans med Ryssland. EESK konstaterar med tillfredsställelse att man tagit hänsyn till denna aspekt i färdplanerna och uppmanar till ytterligare åtgärder för regionalt samarbete som en del av arbetet med att utveckla förbindelserna mellan EU och Ryssland.

3.3.1

Möjligheterna att på ett hållbart sätt intensifiera relationerna mellan EU och Ryssland är begränsade om inte gemensamma värden styr parternas insatser. Bland dessa värden kan man nämna individens ansvar, respekt för rättsstaten, för individen och för äganderätten, mänskliga rättigheter (exempelvis fria medier, möjligheten att organisera fria val, politisk mångfald, lika möjligheter och rättigheter för minoriteter) öppenhet, integritet, skydd av människovärdet, jämlikhet och yttrandefrihet, facklig organisation och grundrättigheter inom arbetslivet, sunda arbetsmarknadsrelationer och ett tillräckligt socialskydd. Om inte dessa värden varaktigt förankras i grundvalarna för samhället, ekonomin och politiken i Ryssland kan det inte bildas någon plattform för samarbete och ömsesidig förståelse.

3.3.2

De överordnade målsättningarna för färdplanerna är relevanta. Det är positivt att vikten av gemensamma värden anses vara grundläggande i tre av färdplanerna (det gemensamma området för samarbete om yttre säkerhet, det gemensamma området för frihet, säkerhet och rättvisa och det gemensamma området för forskning, utbildning och kultur).

3.3.3

Ett närmare samarbete mellan EU och Ryssland sammanhänger med hur dessa frågor utvecklas i Ryssland. EESK rekommenderar att denna fråga får stor vikt vid genomförandet av färdplanerna. Det krävs definitivt mer konkreta åtgärder i färdplanerna för att uppnå gemensamma värden, vilket i sin tur är en förutsättning för ett fungerande civilt samhälle.

3.3.4

Det är viktigt att det skapas utrymme för verksamheten i Ryssland som ger arbetsmarknadens parter och övriga aktörer inom det organiserade civila samhället möjligheter att verka självständigt och som ger dem förtroende att delta i beredningen av samhälleliga beslut som de är berörda av. I detta syfte behövs det en dialog och nätverksbildning, vilket i sin tur kräver oberoende media. Detta förutsätter även att relevanta internationella avtal efterlevs i praktiken, t.ex. ILO:s standarder.

3.3.5

Villkoret för ett fungerande civilt samhälle är att de ekonomiska och samhälleliga aktörerna i Ryssland har god representativitet, är självständiga och har beredskap att inleda en konstruktiv och öppen dialog baserad på sakkunskap med myndigheterna och andra aktörer i samhället.

3.3.6

EESK kan med tillfredsställelse konstatera att EU och Ryssland under våren 2005 har inlett ömsesidiga konsultationer om mänskliga rättigheter och andra därmed sammanhängande frågor, t.ex. minoriteters rättigheter. I dessa samråd bör man ta upp frågan om nationellt och lokalt självbestämmande och om hur man kan undvika metoder som leder till konflikter (Tjetjenien) som medför faror för den ryska befolkningen och även utgör ett hot mot EU:s medborgare.

3.3.7

EU har under de senaste åren visat prov på sin förmåga att uppnå behövliga förändringar i tredje länder genom dialog. Detta bör eftersträvas även i dialogen med Ryssland. I dessa frågor är den roll som spelas av Europarådet och av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) synnerligen viktig. EESK ser positivt på att EU och Ryssland i färdplanerna har kommit överens om att stärka samarbetet inom ramarna för dessa forum.

3.3.8

För att relationerna mellan EU och Ryssland skall kunna utvecklas behövs det tillräckligt ekonomiskt stöd från EU. Man bör i ökad utsträckning utnyttja de resurser som finns i bland annat Tacis för att utveckla det civila samhället, utbildningsväsendet och oberoende media, vilket också bör beaktas i EU:s grannskaps- och partnerskapsinstrument. EESK föreslår att kommissionen lägger fram ett förslag om hur utvecklingen av det civila samhället i Ryssland bättre än i dag kan främjas av EU:s tillämpliga instrument.

3.4.1

EU har betonat att kvalitativt hållbara lösningar och tillvägagångssätt eftersträvas vid utvecklingen av relationerna mellan EU och Ryssland. För att säkerställa detta är det nödvändigt att dra nytta av de synpunkter som finns hos olika intressegrupper i det civila samhället. Därför är det så viktigt att ett sådant samhälle utvecklas i Ryssland.

3.4.2

EESK rekommenderar att den roll som trovärdiga aktörer inom det civila samhället spelar skall förstärkas inom ramen för mekanismen för samarbete mellan EU och Ryssland, genom att det inrättas en rådgivande kommitté i enlighet med artikel 93 i partnerskaps- och samarbetsavtalet. På så sätt kan aktörernas kunnande på bästa sätt gagna samarbetet mellan EU och Ryssland. Det finns goda erfarenheter av motsvarande arrangemang från EU:s relationer till Medelhavsområdet, Indien, Latinamerika och AVS-länderna. EESK anser vidare att det också i Ryssland finns gott om aktörer som innehar behövlig kompetens för detta.

3.4.3

EESK kommer att vara mycket aktiv i arbetet med att hitta passande lösningar för hur det civila samhället skall delta i samarbetet mellan EU och Ryssland. EESK:s avsikt att, så som nämns i punkterna 3.2.3 och 3.5.5, fördjupa kontakterna med det ryska civila samhällets viktiga aktörer bör inom överskådlig framtid utmynna i en rådgivande grupp för det formella samarbetet mellan EU och Ryssland.

3.5.1

Vissa intressegrupper i EU, bl.a. fackföreningar, konsumenter, arbetsgivare, lantbruksorganisationer och andra organisationer som företräder det civila samhället, har redan kontakter med systerorganisationer i Ryssland. Detta gäller både på EU-nivå och bilateral nivå. Även de ryska aktörerna har ofta deltagit i det internationella samarbetet inom respektive sektor. Målet är att främja direkta förbindelser mellan medborgare på gräsrotsnivå, att bilda nätverk, att skapa växelverkan samt att utbyta erfarenheter och kunnande. Bland huvudmålsättningarna för samarbetet mellan de civila samhällena bör man inbegripa att främja och utöka förtroendefulla relationer mellan EU och Ryssland.

3.5.2

Relationerna bör dock bli mer mångsidiga och utvecklas eftersom många av de ryska aktörerna har bristfälliga förbindelser såväl sinsemellan som med liknande organisationer i andra länder. EESK uppmanar samtliga aktörer i det civila organiserade samhället att fördjupa och utöka samarbetet med sina ryska systerorganisationer. EU bör vidta åtgärder för att underlätta detta samarbete.

3.5.3

EU:s medlemsstater bör öka ansträngningarna för att engagera det civila samhällets organisationer vad gäller att påbörja gemensamma projekt, underlätta utbildnings- och utbytesprogram och vad gäller att bygga upp gemensamma ekonomiska projekt. Medlemsstaternas regeringar bör också öka den offentliga informationen om sådana projekt och utbilda det civila samhällets organisationer i att förbereda projekt av denna typ.

3.5.4

Det vore värdefullt att undersöka hur kontakter kan upprättas med alla delar av Ryssland, inklusive Kaliningrad. Regionkommitténs rekommendationer (2) om utveckling av det regionala samarbetet mellan EU och Ryssland är relevanta. EESK stöder dessa förslag och föreslår att det permanenta partnerskapsrådet prioriterar denna fråga på dagordningen.

3.5.5

EESK kommer utgående från sin ställning att främja framväxten av förbindelser mellan de organiserade civila samhällena i EU och Ryssland. Ett första steg i den riktningen skulle kunna vara att ha regelbundna kontakter och gemensamma seminarier osv. med ryska partner (exempelvis om ekonomiska reformer och sysselsättning, reformering av de sociala trygghetssystemen, utveckling av en social dialog i Ryssland och det civila samhällets engagemang i samarbetet mellan EU och Ryssland). Målet är att detta skall leda till ett regelbundet och närmare samarbete mellan parterna. Detta bör så småningom utvecklas till en rådgivande grupp som kan stödja mekanismen för samarbete mellan EU och Ryssland (se även punkterna 3.2.3 och 3.4.2–3.4.3).

3.6.1

Det är även viktigt att umgänget mellan Ryssland och de östeuropeiska grannländerna, t.ex. mellan Ryssland och Ukraina, Moldavien och Vitryssland blir livligare samtidigt som EU intensifierar sina relationer till sina östeuropeiska grannländer. Det krävs förbättrade relationer och ökad interaktion vad gäller politiska, ekonomiska och sociala frågor i syfte att förbättra det europeiska samarbetet. EU bör stödja en sådan utveckling inom ramen för sin grannskaps- och partnerskapspolitik.

3.6.2

Det finns också skäl att stödja gränsöverskridande förbindelser som upprätthålls av aktörerna inom det civila samhället. EESK har för egen del vidtagit åtgärder för att åstadkomma en sådan dialog och skall regelbundet lämna in rapporter om detta till kommissionen.

3.7.1

För att rörligheten över gränserna skall förbättras behövs det goda transportförbindelser och det skall vara lätt att resa. EESK är positiv till insatser för att utveckla och integrera transportförbindelser, vilket kräver investeringar för förbättrad infrastruktur och logistik såväl i EU som i Ryssland. Stora internationella finansieringsorgan, framför allt EIB och EBRD, bör engageras mer i denna verksamhet.

3.7.2

EESK konstaterar med tillfredsställelse att man i färdplanerna understryker målsättningen att underlätta kontakterna mellan folken och resandet mellan EU och Ryssland, exempelvis genom integration av transportnäten, legalt resande över gränserna, förenklade viseringsregler och principer för återtagande. Gränsavtal är en av förutsättningarna för smidig rörlighet över gränserna.

3.7.3

Det nuvarande visumförfarandet är såväl långsamt som kostsamt, och utgör en tröskel och ibland ett hinder för turism och närmare gränsöverskridande interaktion mellan aktörerna i det civila samhället, bland annat för unga och studerande. Förfarandena för att ansöka om visum och arbetstillstånd måste förenklas, vilket skulle bidra till mer rörlighet och bättre relationer över gränserna. Därför är det viktigt att de aktuella förhandlingarna om förenklade visumförfaranden mellan EU och Ryssland så snart som möjligt leder till ett resultat som tillfredsställer bägge parter.