52004SC0829

Rekommendation till RÅDETS YTTRANDE enligt artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Tjeckiens konvergensprogram 2004-2007

(framlagd av kommissionen)

MOTIVERING

Enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen och samordningen av den offentliga sektorns finanser [1] skall icke-deltagande medlemsstater, dvs. sådana som inte har infört den gemensamma valutan, överlämna konvergensprogram till rådet och kommissionen för det regelbundna multilaterala övervakningsförfarande som avses i artikel 99 i fördraget.

[1] EGT L 209, 2.8.1997. De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på webbplatsen:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/ about/activities/sgp/main_en.htm.

Enligt artikel 9 i förordningen skall rådet granska dessa program på grundval av de bedömningar som gjorts av kommissionen och av den kommitté som inrättas genom artikel 114 i fördraget (Ekonomiska och finansiella kommittén). Rådet skall med stöd av kommissionens rekommendation och efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén avge ett yttrande efter att ha granskat programmet. Enligt förordningen skall medlemsstaterna årligen lägga fram uppdaterade program, som också kan granskas av rådet enligt samma förfaranden.

De tio länder som anslöt sig till EU den 1 maj 2004 har beviljats undantag och deltar därför ännu inte i det gemensamma valutasamarbetet. De har åtagit sig att överlämna sina konvergensprogram senast den 15 maj 2004 och en första uppdatering av dem mot slutet av år 2004.

Tjeckiens konvergensprogram för perioden 2004-2007 överlämnades den 13 maj 2004. Kommissionen har gjort en teknisk utvärdering av programmet med beaktande av uppgifterna i vårprognoserna 2004 samt uppförandekoden [2] och de principer som fastställs i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 27 november 2002 om bättre samordning av finanspolitiken [3]. Denna utvärdering ger anledning till följande bedömning:

[2] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, godkänt av Ekofinrådet den 10 juli 2001.

[3] KOM(2002) 668 slutlig, 27.11.2002.

Tjeckiens första konvergensprogram för perioden 2004-2007 överlämnades den 13 maj 2004. I konvergensprogrammet tillkännages avsikten att gå med i eurosamarbetet runt 2009-2010, under förutsättning att Maastricht-kriterierna är uppfyllda och en tillräckligt hög nivå av real konvergens kan uppnås. Myndigheterna planerar att begränsa tiden för deltagande i ERM II till två år.

Det tjeckiska programmet stämmer endast delvis överens med "uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning" [4]. Framför allt är inte de statistiska standarderna enligt ESA 95 helt uppfyllda och kvaliteten på uppgifterna enligt ESA 95 om inkomsterna och utgifterna inom de funktionella undersektorerna och övriga undersektorer av den offentliga sektorn behöver förbättras ytterligare.

[4] För nominella BNP-nivåer användes i konvergensprogrammet inte de senaste uppgifterna ur rapporten om de offentliga finanserna från mars 2004, vilket återspeglar en brist på samordning mellan finansministeriet och det tjeckiska statistikorganet. Uppdaterade tabeller med nya uppgifter om BNP sändes den 2 juni 2004 och bedömningen av programmet grundar sig på dessa uppdaterade uppgifter.

Underskottet i den offentliga sektorns finanser ökade till 12,9 % av BNP 2003 (5,9 % av BNP om man undantar en mycket stor enstaka transaktion som sammanhänger med bokföring av statliga garantier), och överskred således fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Kommissionen inledde förfarandet vid alltför stora överskott beträffande Tjeckien den 12 maj 2004 genom att anta en rapport enligt artikel 104.3 i fördraget. Ekonomiska och finansiella kommittén lämnade sitt yttrande om rapporten den 24 maj. Den [5 juli] 2004 väntas rådet med stöd av två rekommendationer från kommissionen besluta att ett alltför stort underskott föreligger i Tjeckien och lämna rekommendationer till Tjeckien för att få denna situation att upphöra.

Enligt det makroekonomiska scenario som läggs fram i programmet förväntas real BNP-tillväxt bli 2,8 % 2004 och påföljande år något högre, för att 2007 nå 3,5 %, vilket är något högre än den potentiella BNP-tillväxt som har räknats fram av de tjeckiska myndigheterna. Detta är lägre än siffrorna i kommissionens vårprognos för åren 2004-2005 och lägre än den prognos för åren 2004-2007 som har utarbetats av en grupp oberoende ekonomiska bedömare som har upprättats av finansministeriet. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet kan således anses vara försiktigt. Investeringar och privat konsumtion förväntas bli de viktigaste drivkrafterna bakom tillväxten. I programmet läggs även två alternativa scenarier fram, med olika antaganden om utvecklingen av tre viktiga yttre faktorer: yttre efterfrågan, växelkurs och oljepriser. Basscenariot har använts som referens för bedömningen av de finanspolitiska beräkningarna, eftersom det bygger på försiktiga antaganden om tillväxten.

Inflationen minskade från över 10 % i januari 1998, som är det år då inflationsmål först infördes, till nära 0-inflation i mitten av 2002. Priserna sjönk under större delen av 2003 och började stiga igen 2004. Den senaste tidens förändringar av momsen och ökningar av reglerade priser väntas bidra till en ökning av inflationen (HIKP) till 2,8 % på helårsbasis. Mellan januari 1999 och mitten av 2002 ökade korunan i värde gentemot euron. Denna trend vände tillfälligt mellan mitten på 2002 och början av 2004. I takt med den minskade inflationen minskade räntorna på valutamarknaderna och avkastningen på obligationer betydligt mellan 1998 och 2003. De långa obligationsräntorna föll t.o.m. tillfälligt under gängse EU-nivåer under 2002 och 2003. Den tjeckiska monetära politiken bygger på inflationsmål i kombination med ett kontrollerat system med flytande valuta. Den tjeckiska nationalbanken aviserade en förändring av inflationsmålet den 1 januari 2006, från en gradvis minskande bandbredd till ett mål på 3 % ± 1 procentenhet.

Programmet har som mål att underskottet i den offentliga sektorns finanser skall minska successivt från 5,9 % 2003 (den stora engångstransaktionen icke medräknad) till 3,3 % 2007. Det framgår även av programmet att enligt den plan för minskning av underskottet som har lagts fram skall det alltför stora underskottet vara fullständigt undanröjt 2008. Konsolideringen av finanspolitiken skall enligt planeringen uppnås genom nedskärningar av utgiftskvoten (med cirka 3,5 procentenheter), som mer än uppväger minskningen av inkomstkvoten (på cirka 0,8 procentenheter). Det är den centrala förvaltningen som kommer att bidra mest till utgiftsminskningen. För vissa av åtgärderna krävdes rättsliga förfaranden för att de skulle kunna träda i kraft under 2004. Parlamentet antog undan för undan de lagar och andra författningar som behövdes under andra halvåret 2003 och i april 2004, t.ex. lagen om förändringar av moms och punktskatter och lagarna om införandet av besparingar vad gäller pensioner och sjukförsäkringsutgifter. Åtgärderna tillämpades i och med 2004 års budget. Andra åtgärder, särskilt för att stimulera tillväxt, förbereds av regeringen för att kunna antas från och med januari 2005. Inga konkreta beslut har fattats om andra planerade åtgärder, exempelvis mot skatteflykt och i syfte att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt, som en reform av pensions- och hälsovårdssystemen.

Inom den makroekonomiska ram som programmet bygger på förefaller anpassningen av de offentliga finanserna trovärdig. Riskerna i samband med de finanspolitiska beräkningarna verkar i stort sett välbalanserade. Det försiktiga makroekonomiska scenariot lämnar däremot utrymme för att inkomsterna skulle kunna bli högre och att utgifterna skulle kunna bli lägre än planerat. Det är å andra sidan osäkert vilken effekt de många skatteförändringar som kommer att införas samtidigt under 2004 kommer att ha på de ekonomiska aktörernas beteende. Dessutom måste man fortfarande fatta beslut om viktiga besparingsåtgärder, framför allt beträffande offentlig konsumtion. Planen för anpassningen är inte överdrivet optimistisk i avsaknad av grundläggande reformer av de sociala utgifterna och med hänsyn tagen till den planerade återhämtningen.

Reformerna av utgifterna och inkomsterna åtföljs av en ny institutionell ram för budgetplanering. De nya reglerna skall enligt planerna antas under sommaren 2004 och regeringen har för avsikt att tillämpa dessa nya regler redan vid utarbetandet av budgeten för 2005. Den största institutionella innovationen är införandet av finanspolitiska mål på grundval av tak för de offentliga utgifterna på medellång sikt. För varje årlig budget för år n kommer parlamentet att godkänna nominella utgiftstak för åren n+1 och n+2. Eventuella senare förändringar av dessa tak är endast tillåtna i situationer som är uttryckligen nämnda i lagen om budgetregler (gränserna kan exempelvis höjas med utgiftsbelopp motsvarande samfinansieringar från EU).

I programmet förväntas skuldkvoten öka från 37,6 % 2003 till 41,7 % av BNP 2007. Den främsta drivkraften bakom den växande skuldkvoten kommer att vara det primära underskottet, men dess bidrag förväntas minska från 4,1 % 2004 till 1,7 % 2007 till följd av den finanspolitiska konsolideringen. Mellan 2003 och 2005 förväntas skuldkvoten öka med 2 procentenheter. Detta är 2,8 procentenheter lägre än enligt kommissionens prognoser, som pekar mot högre primära utgifter och måttligare effekter av anpassningen av lagerflödena på grund av en mindre optimistisk syn på de framtida inkomsterna från privatiseringar.

I programmet granskas regeringens strukturreformprogram, som tar fasta på förbättringar av företags- och investeringsklimatet och på att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och sysselsättningen. I programmet redogörs även för åtgärder som i stort sett återspeglar de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken inom dessa områden.

Det finns en allvarlig risk för att obalanser kan uppstå i Tjeckiens offentliga finanser när ekonomin måste bära kostnaderna för en åldrande befolkning. En ogynnsam demografisk utveckling kommer framför allt att leda till stora ökningar av utgifterna för pensioner samt hälso- och sjukvård. Politiska åtgärder aviseras i programmet som syftar till att balansera dessa risker, bl.a. förändringar av olika inslag i pensions- samt hälso- och sjukvårdssystemen, men dessa åtgärder kan komma att visa sig otillräckliga för att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. I en situation med snabbt ökande offentlig skuldkvot, är det för att hållbarhet på lång sikt skall kunna säkerställas avgörande att primära överskott kan uppnås och bibehållas. Den finanspolitiska strategi som bygger på en gradvis konsolidering under programperioden behöver även kompletteras med åtgärder som är direkt inriktade på att tackla den väntade kraftiga ökningen av åldersrelaterade utgifter, bland annat en övergripande reform av pensions- samt hälso- och sjukvårdssystemen.

Tabell: Jämförelse av centrala makroekonomiska och finansiella prognoser

>Plats för tabell>

Med utgångspunkt i denna bedömning har kommissionen antagit den bifogade rekommendationen till rådets yttrande över Tjeckiens konvergensprogram och överlämnar den till rådet.

Rekommendation till RÅDETS YTTRANDE enligt artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Tjeckiens konvergensprogram 2004-2007

EUROPEISKA UNIONENS RÅD AVGER FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken [5], särskilt artikel 9.3 i denna,

[5] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på webbplatsen http://europa.eu.int/comm/economy_finance/ about/activities/sgp/main_en.htm.

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den [5 juli 2004] granskade rådet Tjeckiens konvergensprogram, som omfattar perioden 2004-2007. Programmet uppfyller endast delvis kraven i "uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning". Framför allt behöver kvaliteten på uppgifterna enligt ENS 95 om både den funktionella inkomstfördelningen och inkomsterna och utgifterna inom undersektorer av den offentliga sektorn förbättras ytterligare.

Den finanspolitiska strategi som programmet bygger på har som mål att underskottet i den offentliga sektorns finanser skall minskas från 12,9 % av BNP 2003 (5,9 % av BNP om man undantar en mycket stor enstaka transaktion som sammanhänger med bokföring av statliga garantier) till 3,3 % av BNP 2007. Det framgår även av programmet att enligt den plan för minskning av underskottet som har lagts fram skall det alltför stora underskottet vara fullständigt undanröjt 2008. Målet skall uppnås genom finanspolitiska konsolideringsåtgärder som till stor del har antagits under 2003 och 2004. Enligt programmet kommer minskningen av de offentliga inkomsterna i förhållande till BNP att mer än uppvägas av nedskärningarna av den offentliga utgiftskvoten. På inkomstsidan innebär programmet en förskjutning från direkt till indirekt beskattning. På utgiftssidan planeras enligt programmet en minskning av transfereringar och subventioner samt av offentlig konsumtion. Enligt programmet kommer de offentliga investeringarna att öka något i förhållande till BNP.

Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet bygger på försiktiga tillväxtantaganden, nämligen en tillväxt med 2,8 % 2004, som därefter kommer att öka något för att nå 3,5 % 2007. Detta scenario har använts som referensscenario för bedömningen av de finanspolitiska beräkningarna. Inflationsprognosen förefaller vara realistisk.

Enligt programmet kommer underskottet att minska till 3,3 % av BNP 2007 och därefter fortsätta minska. De mellanliggande målen är 5,3 % av BNP 2004, 4,7 % av BNP 2005 och 3,8 % av BNP 2006. Riskerna i samband med de finanspolitiska beräkningarna verkar i stort sett balanserade. Det försiktiga makroekonomiska scenariot lämnar däremot utrymme för att inkomsterna skulle kunna bli högre och att utgifterna skulle kunna bli lägre än planerat. Det är å andra sidan osäkert vilken effekt de många skatteförändringar som kommer att införas samtidigt under 2004 kommer att ha på de ekonomiska aktörernas beteende. Dessutom måste man fortfarande fatta beslut om viktiga besparingsåtgärder, framför allt beträffande offentlig konsumtion. Den finanspolitiska strategin i programmet verkar räcka till för att kunna minska underskottet under tröskelvärdet på 3 % av BNP fram till 2008.

Skuldkvoten ökar med 4,1 procentenheter under programperioden och kommer att nå 41,7 % av BNP 2007. Utvecklingen av skuldkvoten kan bli mindre gynnsam än beräknat med tanke på den möjliga framtida utvecklingen av stock/flödesjusteringarna, särskilt de lägre framtida inkomsterna från privatisering.

Tjeckien står inför allvarliga problem i form av att obalanser kan uppstå i samband med att ekonomin måste bära kostnaderna för en åldrande befolkning. Det är viktigt att det görs framsteg mot ett tillräckligt primärt överskott för att säkerställa att de offentliga finanserna vilar på en hållbar grund. Den finanspolitiska strategi som bygger på en gradvis konsolidering under programperioden behöver även kompletteras med åtgärder som är direkt inriktade på att tackla den väntade kraftiga ökningen av åldersrelaterade utgifter, bland annat en övergripande reform av pensions- samt hälso- och sjukvårdssystemen.

* * *

Den [5 juli 2004] beslutade rådet på grundval av rekommendationer från kommissionen i enlighet med artikel 104.6 i fördraget att det föreligger ett alltför stort underskott i Tjeckien och gav enligt artikel 104.7 i fördraget rekommendationer till Tjeckien i syfte att få denna situation att upphöra i vilka rådet uttryckte sina finanspolitiska råd.

Prognostiserade nyckeltal i Tjeckiens konvergensprogram

>Plats för tabell>