EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52004PC0687

Förslag till rådets förordning om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden

/* KOM/2004/0687 slutlig - CNS 2004/0247 */

52004PC0687

Förslag till rådets förordning om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden /* KOM/2004/0687 slutlig - CNS 2004/0247 */


Bryssel den 28.10.2004

KOM(2004) 687 slutlig

2004/0247 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Den 28 juni 2001 antog rådet en reform av stödordningarna till förmån för jordbruket i de yttersta randområden i unionen som nämns i artikel 299.2 i EG-fördraget. Dessa åtgärder från 1991 och 1992 har visat sig vara effektiva när det gäller att främja jordbruket och att försörja dessa regioner med jordbruksprodukter[1].

Bokslutet när det gäller förvaltningen av dessa ordningar är däremot mer blandat. De två delarna av Posei, dvs. den särskilda försörjningsordningen och stödet till den lokala produktionen i de yttersta randområdena, har präglats av en mycket stel förvaltning. Kommissionen ser sig nödgad att lagstifta för att anpassa försörjningsbalanserna till försörjningsbehoven så att det blir möjligt att ta hänsyn till variationer (ibland blygsamma) i den mängd produkter som behövs.

Stödordningen för lokal produktion är uppdelad i 56 (mikro-)åtgärder som fastställs genom rådets förordningar. Att anpassa dessa åtgärder är inte möjligt utan en interinstitutionell lagstiftningsprocess, vilket står i vägen för snabba gemenskapsinsatser och behovet av att i så hög grad som möjligt anpassa gemenskapens insatser till de yttersta randområdenas särskilda situation, ofta för mycket små belopp.

Därför föreslås en ändrad filosofi när det gäller stödet till dessa områden till förmån för ett beslutsfattande som innebär ett större deltagande, så att åtgärderna snabbt kan anpassas i syfte att (också rent tidsmässigt) ta hänsyn till särdragen hos dessa regioner.

I förordningsutkastet föreskrivs att medlemsstaterna skall lägga fram ett program per yttersta randområde. Programmen skall innehålla ett kapitel som rör den särskilda försörjningsordningen för sådana jordbruksprodukter som i de yttersta randområdena är nödvändiga som livsmedel, som insatsvaror inom jordbruket och för bearbetningsindustrin, samt ett kapitel som rör stödet till lokal produktion.

Förordningen ändrar varken finansieringskällorna eller gemenskapsstödets storlek.

Gemenskapen kommer att inom ramen för EUGFJ (garantisektionen) finansiera programmet med 100 % upp till ett årligt tak som fastställs i rådets förordning. En del av dessa stöd kommer att obligatoriskt reserveras för stöd till lokala jordbruksprodukter. Beloppen har beräknats på grundval av genomsnittet av de belopp som använts till att finansiera den särskilda försörjningsordningen under referensperioden 2001– 2003 och på grundval av de utgiftstak som tillämpas för stödet till lokal produktion.

En del av ovannämnda belopp omfattas av förordning (EG) nr 1782/2003 och ingår i de tak som anges i bilaga VIII till den förordningen. Kommissionen kommer att för att uppfylla sin skyldighet enligt artikel 70.2 andra stycket i nämnda förordning anpassa de tak som avses i bilaga VIII till den förordningen på motsvarande sätt.

Undantagen från de horisontella jordbruksbestämmelserna i 2001 års förordningar har tagits med i den här förordningen.

2004/0247 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37 samt artikel 299.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från Regionkommittén, och

av följande skäl:

(1) De yttersta randområdenas speciella geografiska läge i förhållande till försörjningskällorna när det gäller vissa produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetningsindustrin och som insatsvaror inom jordbruket, medför höga transportkostnader för regionen. Objektiva faktorer som har samband med regionens övärldskaraktär och läge i gemenskapens yttersta randområden, medför ytterligare begränsningar för ekonomiska aktörer och producenter i de yttersta randområdena som blir till svåra hinder för deras verksamhet. Effekterna av dessa hinder kan lindras genom att priset på ovannämnda basprodukter sänks. Således bör en särskild försörjningsordning införas för att garantera de yttersta randområdena försörjning samt minska de merkostnader som uppstår till följd av deras avlägsenhet, deras övärldskaraktär och deras läge i gemenskapens yttersta randområden.

(2) För detta ändamål bör, genom undantag från artikel 23 i fördraget, importen av vissa jordbruksprodukter från tredjeland undantas från tillämpliga importtullar. För att man skall kunna ta hänsyn till deras ursprung och den tullbehandling som de omfattas av enligt gemenskapsbestämmelserna, bör produkter som blivit föremål för aktiv förädling eller tullagring i gemenskapens tullområde likställas med direktimporterade produkter när det gäller beviljandet av förmåner enligt den särskilda försörjningsordningen.

(3) För att man effektivt skall kunna uppnå målet att sänka priserna i de yttersta randområdena samt lindra de merkostnader som uppstår till följd av deras avlägsenhet, övärldskaraktär och läge i gemenskapens yttersta randområden, men samtidigt bibehålla gemenskapsprodukternas konkurrenskraft, bör stöd beviljas för leverans av gemenskapsprodukter till de yttersta randområdena. Stöden bör ta hänsyn till de ökade kostnaderna för transport till de yttersta randområdena och de priser som gäller vid export till tredjeländer samt, när det gäller insatsvaror i jordbruket eller produkter avsedda för bearbetning, till merkostnader som uppstår på grund av regionens övärldskaraktär och läge i gemenskapens yttersta randområden.

(4) Eftersom de kvantiteter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen är begränsade till de yttersta randområdenas försörjningsbehov skapar systemet inga störningar på den inre marknaden. Den särskilda försörjningsordningens ekonomiska fördelar bör inte heller leda till snedvridning av handeln med de berörda produkterna. Därför är det lämpligt att förbjuda sändning eller export av dessa produkter från de yttersta randområdena. Sändning eller export av dessa produkter bör däremot vara tillåten när den fördel som följt av den särskilda försörjningsordningen betalats tillbaka eller, när det gäller bearbetade produkter, i syfte att möjliggöra regional handel eller handel mellan två portugisiska randområden. Hänsyn bör tas till tredjeländernas traditionella handel med de yttersta randområdena som helhet, och med anledning av detta bör sådan export av bearbetade produkter som svarar mot traditionell export tillåtas för alla dessa regioner. Denna begränsning gäller inte heller traditionella sändningar av bearbetade produkter. Det är i klarhetssyfte lämpligt att fastställa en referensperiod för definitionen av traditionellt exporterade eller avsända kvantiteter.

(5) För att försörjningsordningens mål skall kunna anses vara uppnådda bör de ekonomiska fördelarna med ordningen få återverkningar för produktionskostnaderna samt leda till prissänkningar ända fram till slutarvändarstadiet. Stöd bör således beviljas endast på villkor att det har önskad effekt, och nödvändiga kontroller bör genomföras.

(6) Gemenskapens politik till förmån för de yttersta randområdenas lokala produktion har berört en mångfald produkter och åtgärder till förmån för produktion, saluföring eller bearbetning av dessa. Åtgärderna har visat sig vara effektiva och har säkerställt de olika jordbruksverksamheternas fortlevnad och utveckling. Gemenskapen måste därför fortsätta att stödja denna produktion som är en grundläggande faktor för den miljömässiga, sociala och ekonomiska jämvikten i de yttersta randområdena. Erfarenheten har visat att ett stärkt samarbete med lokala myndigheter på samma sätt som politiken för landsbygdsutveckling kan göra det lättare att på ett mer riktat vis få grepp om de problem som särskilt rör de berörda regionerna. Det är därför viktigt att fortsätta att stödja lokal produktion via allmänna program som upprättas på lämpligaste geografiska nivå och som medlemsstaten sedan översänder till kommissionen för godkännande.

(7) För ett bättre förverkligande av målen att utveckla den lokala jordbruksproduktionen och försörjningen med jordbruksprodukter bör programmeringen av försörjningen ske närmare de berörda regionerna, och den strategi som går ut på partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna bör tillämpas systematiskt. Därför bör försörjningsprogrammet upprättas av myndigheter som utsetts av medlemsstaten och som presenterats för kommissionen för godkännande.

(8) Jordbruksproducenterna i de yttersta randområdena bör uppmuntras att leverera kvalitetsprodukter, och avsättningen av dessa produkter bör stödjas. För detta ändamål kan gemenskapens grafiska symbol användas.

(9) I rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar[2] fastställs de åtgärder för utveckling av landsbygden som kan berättiga till stöd från gemenskapen samt villkoren för att erhålla detta stöd. Vissa jordbruksföretag eller bearbetnings- och saluföringsföretag i de yttersta randområdena uppvisar allvarliga strukturella brister, vilket leder till särskilda svårigheter. För vissa typer av investeringar bör det därför vara möjligt att bevilja undantag från de bestämmelser som begränsar eller förhindrar beviljandet av vissa strukturstöd enligt förordning (EG) nr 1257/1999.

(10) Enligt artikel 29.3 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall stödet till skogsbruk endast beviljas för skogar och arealer som ägs av privata ägare, deras sammanslutningar, eller av kommuner eller sammanslutningar av kommuner. En del av skogarna och skogsarealerna i de yttersta randområdena ägs av andra offentliga myndigheter än kommuner. Villkoren i artikel 29 bör därför mjukas upp.

(11) I artikel 24.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 och i bilagan till samma förordning fastställs de högsta årliga belopp som kan beviljas i form av gemenskapsstöd till miljövänligt jordbruk. Med hänsyn till den särskilda miljösituationen i vissa områden med mycket känsliga betesmarker på Azorerna och för att bevara landskapet och jordbruksmarkens traditionella karaktär, särskilt terrassodlingarna på Madeira, skall det vara möjligt att höja dessa belopp till högst det dubbla för vissa fastställda åtgärder.

(12) Ett undantag från kommissionens stränga politik att inte tillåta statligt driftsstöd inom produktionssektorn samt inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till fördraget, får beviljas för att lindra effekterna av de särskilda begränsningar som jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena utsätts för på grund av deras avlägsenhet, övärldskaraktär, läge i gemenskapens yttersta randområden, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter.

(13) Jordbruksproduktionen i de franska utomeuropeiska departementen (DOM) har särskilda växtskyddsproblem som hänger samman med klimatförhållandena och med bristen på resurser för bekämpning. Det bör genomföras program för bekämpning av skadliga organismer, där det också ingår biologiska metoder. Ett ekonomiskt stöd från gemenskapen bör fastställas för genomförandet av programmen.

(14) Det är av största ekonomiska och miljömässiga intresse att bevara vinodlingarna som är den mest spridda odlingsformen på Madeira och Kanarieöarna och mycket viktig för Azorerna. I syfte att stödja produktionen tillämpas varken nedläggningsbidrag eller mekanismerna för marknadsreglering i dessa områden, förutom krisdestillation som, när det gäller Kanarieöarna, bör kunna tillämpas i fall av exceptionella störningar av marknaden på grund av kvalitetsproblem. På sammas sätt har tekniska och socioekonomiska svårigheter hindrat en total omställning inom de tidsgränser som fastställts för de arealer som på Madeira och Azorerna är planterade med sådana sorter hybriddruvssorter som är förbjudna enligt den gemensamma organisationen av marknaden för vin. Det vin som produceras på dessa vinodlingar är avsett för traditionell lokal konsumtion. En förlängd tidsfrist kommer att möjliggöra omställningen av dessa vinodlingar utan att det påverkar den ekonomiska strukturen i dessa regioner, som är starkt beroende av odlingen av vin. Portugal bör varje år lämna en rapport till kommissionen om hur omställningsarbetet fortskrider på de berörda arealerna.

(15) Omstruktureringen av mjölksektorn har ännu inte avslutats på Azorerna. I syfte att ta hänsyn till Azorernas starka beroende av mjölkproduktionen och andra svårigheter som är knutna till denna övärlds avlägsenhet och avsaknad av bärkraftig ersättningsproduktion, är det nödvändigt att bekräfta det undantag från vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter[3], vilket införs genom artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1453/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Azorerna och Madeira samt om upphävande av förordning (EEG) nr 1600/92 (Poseima)[4] och vilket förlängs genom rådets förordning (EG) nr 55/2004 av den 17 december 2003 om ändring av förordning (EG) nr 1453/2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Azorerna och Madeira samt om upphävande av förordning (EEG) nr 1600/92 (Poseima) när det gäller tillämpningen av tilläggsavgiften inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter på Azorerna.

(16) Stödet till komjölksproduktionen på Madeira har inte räckt till för att upprätthålla jämvikten mellan intern och extern försörjning, bland annat på grund av de tunga strukturella svårigheter som drabbat sektorn och dess låga kapacitet att svara positivt på nya ekonomiska förutsättningar. Därför bör produktionen av UHT-mjölk som framställs av mjölkpulver med ursprung i gemenskapen vara tillåten också i fortsättningen, så att den lokala konsumtionen kan täckas i större utsträckning.

(17) Behovet att behålla lokal produktion som ett incitament motiverar till att inte tillämpa förordning (EG) nr 1788/2003 för de franska utomeuropeiska departementen och för Madeira. Detta undantag bör för Madeiras del fastställas till högst 4 000 ton, vilket motsvarar de 2 000 ton som för närvarande produceras tillsammans med en möjlighet till rimlig utveckling av produktionen beräknad till (för närvarande) högst 2 000 ton.

(18) Traditionell verksamhet inom djuruppfödningen bör stödjas. I syfte att fylla de lokala konsumtionsbehoven i de franska utomeuropeiska departement och på Madeira är det därför lämpligt att tillåta tullfri import från tredjeländer av handjur av nötkreatur för uppfödning under vissa villkor och inom ramen för en årlig högsta gräns. Det är också lämpligt att fortsätta att bevilja den möjlighet som genom förordning (EG) nr 1782/2003 ges Portugal att överföra bidragsrätter för am- och dikor från fastlandet till Azorerna, samt att anpassa denna stödform till det nya stödsammanhang som gäller för de yttersta randområdena.

(19) Tobaksodlingen är historiskt sett mycket viktig på Kanarieöarna. Ur ekonomisk synpunkt är tobaksindustrin en förädlingsindustri som fortsätter att vara en av regionens viktigaste industriverksamheter. Ur social synvinkel är denna odlingsform mycket intensiv i fråga om arbetskraft och rör framför allt småbrukare. Den är dock inte tillräckligt vinstbringande och riskerar därför att försvinna. För närvarande är tobaksproduktionen begränsad till en liten areal på ön La Palma med hantverksmässig framställning av cigarrer. Därför bör Spanien tillåtas att fortsätta att bevilja ett stöd som kompletterar gemenskapens stöd, så att denna traditionella odling och hantverksverksamhet som landet stöder kan bevaras. För att Kanarieöarna skall kunna behålla sin industriella produktion av tobaksvaror bör dessutom fortsatt undantag från importtullarna beviljas för import av råtobak och delvis förädlad tobak, motsvarande en årlig kvantitet på högst 20 000 ton stripad råtobak.

(20) Genomförandet av den här förordningen får inte inverka negativt på den särskilda stödnivå som de yttersta randområdena hittills omfattats av. Det är av denna anledning som medlemsstaterna, för genomförandet av nödvändiga åtgärder, måste ha tillgång till det stöd som redan beviljats av kommissionen inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1452/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för de franska utomeuropeiska departementen, ändring av direktiv 72/462/EEG samt upphävande av förordning (EEG) nr 525/77 och förordning (EEG) nr 3763/91 (Poseidom)[5], rådets förordning (EG) nr 1453/2001 av den 18 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Azorerna och Madeira samt om upphävande av förordning (EG) nr 1600/92 (Poseima) och rådets förordning (EG) nr 1454/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Kanarieöarna och om upphävande av förordning (EEG) nr 1601/92 (Poseican)[6], samt till de belopp som beviljats uppfödare som är etablerade i dessa områden i enlighet med rådets förordning (EG) 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött[7], rådets förordning (EG) nr 2529/2001 av den 19 december 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött[8], rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av markanden för spannmål[9], samt till de belopp som beviljats för försörjningen med ris av det franska utomeuropeiska departementet Réunion i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 19 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris[10]. Den nya stödordning för jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena som införs genom föreliggande förordning måste samordnas med det stöd som gäller för motsvarande produktion i resten av gemenskapen.

(21) Förordningarna (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001 och (EG) nr 1454/2001 bör därför upphöra att gälla. Det är därför också lämpligt att, i syfte att säkerställa samordningen av de respektive ordningarna, ändra rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001[11], samt förordning (EG) nr 1785/2003. De åtgärder som behövs för att genomföra den här förordningen bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[12].

(22) De program som föreskrivs i den här förordningen bör inledas i början av 2006. För att dessa program skall kunna starta vid detta datum bör medlemsstaterna och kommissionen ges möjlighet att mellan dagen för den här förordningens ikraftträdande och den dag då den börjar tillämpas vidta alla de förberedande åtgärder som krävs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Syfte

ARTIKEL 1 SYFTE

Genom den här förordningen antas särskilda jordbruksåtgärder för att lindra effekterna av den avlägsenhet, övärldskaraktär och det läge i unionens yttersta randområden som präglar de områden som avses i artikel 299.2 i fördraget, nedan kallade ”de yttersta randområdena”.

AVDELNING IISärskild försörjningsordning

ARTIKEL 2 PROGNOSTISERAD FÖRSÖRJNINGSBALANS

1. Härmed inrättas en särskild försörjningsordning för de jordbruksprodukter som finns förtecknade i bilaga I och som i de yttersta randområdena är nödvändiga som livsmedel eller för tillverkning av andra produkter eller som insatsvaror i jordbruket.

2. De årliga försörjningsbehoven med avseende på produkterna i bilaga I skall beräknas genom en prognostiserad försörjningsbalans. En separat prognos kan göras för att bedöma bearbetnings- och förpackningsindustrins behov av produkter för den lokala marknaden, för traditionella sändningar till resten av gemenskapen och för export till tredjeländer inom ramen för regional handel eller inom ramen för traditionell handel.

Artikel 3Stödsystemet

1. Inom ramen för de kvantiteter som fastställs enligt den prognostiserade försörjningsbalansen skall ingen tull tillämpas vid import till de yttersta randområdena av sådana produkter som kommer direkt från tredjeländer och som omfattas av den särskilda försörjningordningen.

För tillämpningen av denna avdelning skall produkter som undergått aktiv förädling eller tullagring i gemenskapens tullområde anses vara direktimporterade från tredjeländer.

2. För att tillgodose de behov som fastställts i enlighet med artikel 2.2 vad beträffar mängd, pris och kvalitet och för att bevara den del av försörjningen som kommer från gemenskapen, skall ett stöd beviljas för försörjningen av de yttersta randområdena med produkter som förvaras i offentliga interventionslager till följd av gemenskapens interventionsåtgärder eller som finns tillgängliga på gemenskapsmarknaden.

Stödbeloppet skall fastställas för varje berörd produkttyp med hänsyn till merkostnaderna för transport till de yttersta randområdena och till de priser som tillämpas vid export till tredjeländer samt, när det gäller produkter avsedda för bearbetning eller insatsvaror i jordbruket, till merkostnader till följd av områdenas övärldskaraktär och läge i gemenskapens yttersta randområden.

3. Den särskilda försörjningsordningen skall genomföras med särskild hänsyn till

a) de yttersta randområdenas särskilda behov och, när det gäller produkter avsedda för bearbetning eller insatsvaror i jordbruket, kvalitetskraven,

b) handeln med den övriga gemenskapen,

c) den ekonomiska aspekten av de planerade stöden.

4. Den särskilda försörjningsordningen skall tillämpas under förutsättning att de förmåner som följer av befrielsen från importtullar eller av stöd, faktiskt kommer slutanvändaren till godo.

Artikel 4Export till tredjeländer och sändningar till övriga gemenskapen

1. De produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen får inte exporteras till tredjeländer eller sändas till den övriga gemenskapen annat än på villkor som fastställts i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

I dessa villkor ingår bland annat erläggande av importtull för sådana produkter som avses i artikel 3.1 eller återbetalning av stöd som mottagits inom ramen för den säskilda försörjningsordningen för sådana produkter som avses i artikel 3.2.

Dessa villkor skall inte tillämpas på handeln mellan de franska utomeuropeiska departementen (DOM).

2. Den begränsning som avses i punkt 1 skall inte gälla sådana produkter som bearbetas i de yttersta randområdena med utgångspunkt i produkter som omfattats av den särskilda försörjningsordningen och

a) som exporteras till tredjeländer eller sänds till resten av gemenskapen inom ramen för de kvantiteter som motsvarar traditionella sändningar och traditionell export. Dessa kvantiteter och de mottagande tredjeländerna skall fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2, på grundval av de genomsnittliga sändningarna eller den genomsnittliga exporten under åren 1989, 1990 och 1991,

b) som exporteras till tredjeländer inom ramen för regional handel enligt de villkor som fastställs av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2,

c) som sänds från Azorerna till Madeira och tvärt om.

Ingen form av bidrag beviljas vid export av dessa produkter.

Artikel 5Godkännande av försörjningsprogram

1. Medlemsstaterna skall för kommissionen lägga fram ett försörjningsprogram inom ramen för det finansiella anslag som avses i artikel 24.2 och 24.3 och programmet skall omfatta

a) ett utkast till prognostiserad försörjningsbalans,

b) det stöd och de stödbelopp för försörjningen från gemenskapen som fastställts.

2. Försörjningsprogrammen skall godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. Med hänsyn till behovsutvecklingen i de yttersta randområdena får förteckningen över de produkter som anges i bilaga I ses över i enlighet med samma förfarande.

Artikel 6Råsockerförsörjning - Azorerna

För Azorernas råsockerförsörjning skall behoven bedömas med hänsyn till utvecklingen inom den lokala produktionen av sockerbetor. De kvantiteter som omfattas av försörjningsordningen skall fastställas så att den totala årliga sockervolym som raffineras på Azorerna inte överstiger 10 000 ton.

Artikel 7Import av ris till Réunion

Ingen tull skall tas ut vid import till det franska utomeuropeiska departement Réunion av sådana produkter med KN-numren 1006 10 och 1006 40 00 som är avsedda att konsumeras där.

Artikel 8Tillämpningsföreskrifter för stödordningen

Tillämpningsföreskrifterna för denna avdelning skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. Dessa skall bland annat innehålla villkoren för hur medlemsstaterna kan ändra stödåtgärderna eller användningsområdet för de resurser som varje år tilldelas för de olika produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen, samt, i mån av behov, villkoren för upprättandet av en ordning för import- eller leveranslicenser.

AVDELNING IIIÅtgärder för lokal jordbruksproduktion

ARTIKEL 9 STÖDPROGRAM

1. Det skall införas program för gemenskapsstöd till de yttersta randområdena och dessa skall omfatta särskilda åtgärder till förmån för lokal jordbruksproduktion inom tillämpningsområdet för del tre avdelning II i EG-fördraget.

2. Gemenskapens stödprogram skall upprättas på den geografiska nivå som den berörda medlemsstaten bedömer vara den mest lämpliga. Programmen skall utarbetas av de behöriga myndigheter som utsetts av nämnda medlemsstat, vilka sedan skall överlämna dem till kommissionen, efter samråd med behöriga myndigheter och organisationer på lämplig geografisk nivå.

3. Endast ett program för stöd från gemenskapen kan läggas fram per yttersta randområde.

Artikel 10 Åtgärder

Gemenskapens stödprogram skall innehålla de åtgärder som krävs för att garantera kontinuitet och utveckling för den lokala jordbruksproduktionen i alla de yttersta randområdena.

Artikel 11 Förenlighet och konsekvens

1. De åtgärder som vidtas inom ramen för stödprogrammen måste vara förenliga med gemenskapslagstiftningen samt vara konsekventa i förhållande till annan gemenskapspolitik och övriga åtgärder som vidtas.

2. Det måste också säkerställas att de åtgärder som vidtas inom ramen för stödprogrammen är konsekventa i förhållande till de åtgärder som genomförs via den gemensamma jordbrukspolitikens övriga instrument, särskilt den gemensamma organisationen av marknaderna, landsbygdsutvecklingen, produktkvalitet, djur- och miljöskydd.

Ingen åtgärd enligt den här förordningen får finansieras

a) som kompletterande stöd till de bidrags- och stödordningar som införts inom ramen för en gemensam organisation av marknaden, utom om det föreligger undantagsbehov som kan motiveras enligt objektiva kriterier,

b) som forskningsprojekt, som åtgärder i syfte att stödja forskningsprojekt eller som åtgärder som berättigar till gemenskapsfinansiering i enlighet med rådets beslut 90/424/EEG[13],

c) som stöd till åtgärder inom ramen för tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1257/1999.

Artikel 12Innehållet i gemenskapens stödprogram

Ett gemenskapsstödprogram skall innehålla följande:

a) En kvantifierad beskrivning av den produktionssituation inom jordbruket som berörs, för vilken tillgängliga utvärderingsresultat beaktats och vilken visar skillnader, brister och potential i fråga om utvecklingen, vilka ekonomiska medel som avsatts och de huvudsakliga resultaten av åtgärder som vidtagits med stöd av rådet förordning (EEG) nr 3763/91[14], rådets förordning (EEG) nr 1600/92[15], rådets förordning (EEG) nr 1601/92[16] samt förordningarna (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1451/2001 och (EG) nr 1454/2001.

b) En beskrivning av föreslagen strategi, prioriteringar och kvantifierade mål, samt en uppskattning av de konsekvenser som förväntas på det ekonomiska och sociala planet samt i fråga om miljö och sysselsättning.

c) En beskrivning av planerade åtgärder, framför allt stödordningar för att genomföra programmet samt eventuella uppgifter om behoven i fråga om studier, demonstrationsprojekt, insatser för utbildning och tekniskt stöd knutna till förberedandet, genomförandet och anpassningen av de berörda åtgärderna.

d) En tidsplan över genomförandet av åtgärderna och en allmän preliminär finansieringsöversikt med en sammanfattning av de resurser som kommer att anslås.

e) En motivering rörande förenlighet och konsekvens med avseende på de olika åtgärdsprogrammen samt en definiering av de kriterier och kvantitativa indikatorer som kommer att användas vid övervakning och utvärdering.

f) Bestämmelser som syftar till att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av programmen, bland annat när det gäller offentlighet, övervakning och utvärdering tillsammans med kvantitativa indikatorer för denna samt kontroller och påföljder.

g) Uppgifter om de behöriga myndigheter och de organ som utsetts till att ansvara för programgenomförandet, samt uppgifter om de myndigheter eller samarbetsorgan och socioekonomiska partner som utsetts på lämplig nivå, tillsammans med resultaten av genomförda samråd.

Artikel 13Framläggande, godkännande, tillämpning, ändringar

1. Stödprogrammen skall läggas fram senast sex månader efter det att den här förordningen trätt i kraft.

2. Kommissionen skall bedöma de föreslagna programmen och godkänna dem i enlighet med förfarandet i artikel 26.2 inom sex månader efter det att de lagts fram.

3. Programmen skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

4. De villkor under vilka medlemsstaterna kan ändra stödåtgärderna eller ändamålet för resurserna skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

Artikel 14 Övervakning

Förfaranden samt fysiska och ekonomiska indikatorer för att säkerställa en effektiv övervakning av genomförandet av gemenskapens stödprogram skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

AVDELNING IVKompletterande åtgärder

ARTIKEL 15 Grafisk symbol

1. En grafisk symbol skall införas i syfte att öka kunskapen om och konsumtionen av obearbetade och bearbetade jordbruksprodukter av hög kvalitet som är karakteristiska för de yttersta randområdena.

2. Villkoren för att få använda den grafiska symbolen enligt punkt 1 skall föreslås av de berörda branschorganisationerna. De nationella myndigheterna skall vidarebefordra sådana förslag, tillsammans med sitt yttrande, till kommissionen för godkännande.

Utnyttjandet av symbolen skall kontrolleras av en offentlig myndighet eller ett organ som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna.

Artikel 16 Utveckling av landsbygden

1. Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7 i förordning (EG) nr 1257/1999 för de yttersta randområdena, skall det totala värdet av stödet för investeringar som bl.a. syftar till att främja diversifiering, omstrukturering eller omställning till hållbart jordbruk på jordbruksföretag med begränsade ekonomiska tillgångar, vilka kommer att definieras i de programkomplement som avses i artiklarna 18.3 och 19.4 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 [17], begränsas till högst 75 % av den stödberättigande investeringsvolymen.

2. Genom undantag från bestämmelserna i artikel 28.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 för de yttersta randområdena, skall det totala värdet av stödet för investeringar i företag för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter som huvudsakligen härrör från lokal produktion och från sektorer som skall definieras i det programkomplement som avses i artiklarna 18.3 och 19.4 i förordning (EG) nr 1260/1999, begränsas till högst 65 % av den totala stödberättigande investeringsvolymen. För små och medelstora företag skall det totala värdet av stödet i fråga begränsas till högst 75 %, på samma villkor.

3. Den begränsning som föreskrivs i artikel 29.3 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall inte gälla tropiska och subtropiska skogar eller skogsarealer i de franska utomeuropeiska departementen, på Azorerna och på Madeira.

4. Trots vad som föreskrivs i artikel 24.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 får de högsta årliga belopp som kan beviljas i form av gemenskapsstöd enligt bilagan till den förordningen höjas till högst det dubbla för åtgärden för att skydda sjöarna på Azorerna och för åtgärden för att bevara landskapet och jordbruksmarkens traditionella karaktär, särskilt stödmurarna för terrasserna på Madeira.

5. En beskrivning av de åtgärder som planeras i enlighet med den här artikeln skall göras inom ramen för de program för dessa regioner som avses i artiklarna 18 och 19 i förordning (EG) nr 1260/1999.

Artikel 17 Statliga stöd

1. För jordbruksprodukter som finns upptagna i bilaga I till fördraget och omfattas av artiklarna 87-89 i det fördraget får kommissionen tillåta sådana driftsstöd för produktion, bearbetning och saluföring som är avsedda att mildra de särskilda begränsningar för jordbruksproduktionen som följer av dessa områdens avlägsenhet, övärldskaraktär och läge i gemenskapens yttersta randområden.

2. Medlemsstaterna får bevilja kompletterande finansiering för genomförandet av gemenskapens stödprogram enligt avsnitt III. I detta fall skall det statliga stödet såsom en del av programmet anmälas av medlemsstaterna och godkännas av kommissionen i enlighet med den här förordningen. Stöd som anmäls enligt ovan skall betraktas som anmält i den mening som avses i artikel 88.3 första meningen i fördraget.

Artikel 18Fytosanitära program

1. Frankrike och Portugal skall för kommissionen lägga fram program för bekämpning av organismer som är skadliga för växtligheten eller vegetabiliska produkter i de franska utomeuropeiska departementen respektive på Azorerna och Madeira. I programmen skall särskilt anges de mål som skall uppnås, åtgärder som skall vidtas samt deras varaktighet och kostnad. De program som läggs fram i enlighet med denna artikel skall inte gälla skyddsåtgärder för bananer.

2. Gemenskapen skall bidra till finansieringen av program enligt punkt 1 på grundval av en teknisk analys av situationen inom de berörda regionerna.

3. Gemenskapens ekonomiska bidrag enligt punkt 2 skall tillsammans med stödbeloppet fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. De åtgärder som omfattas av gemenskapsstöd skall fastställas enligt samma förfarande.

Det ekonomiska bidraget kan täcka upp till 60 % av stödberättigande kostnader i de franska utomeuropeiska departementen och upp till 75 % av stödberättigande kostnader på Azorerna och på Madeira. Utbetalning skall ske på grundval av handlingar som tillhandahålls av Frankrike och Portugal. Kommissionen kan om så krävs initiera undersökningar, som genomförs för dess räkning av sådana experter som avses i artikel 21 i rådets direktiv 2000/29/EG[18].

Artikel 19 Vin

1. Kapitel II i avdelning II och kapitlen I och II i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 1493/1999[19] samt kapitel III i kommissionens förordning (EG) nr 1227/2000[20] skall inte tillämpas för Azorerna och Madeira.

2. Genom undantag från artikel 19.1 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall det vara tillåtet att använda druvor som skördats i regionerna Azorerna och Madeira från förbjudna direktproducerande hybridvinstockssorter (Noah, Othello, Isabelle, Jacquez, Clinton, Herbemont) för framställning av vin som endast får saluföras inom dessa regioner.

Portugal skall fram till den 31 december 2006 gradvis avskaffa odlingen på den mark som planterats med de förbjudna direktproducerande hybridvinstockssorterna, med, i förekommande fall, hjälp av det stöd som avses i kapitel III i avdelning II i förordning (EG) nr 1493/1999.

Portugal skall varje år till kommissionen överlämna en rapport om hur omställnings- och omstruktureringsarbetet fortskrider på de arealer som odlats med de förbjudna direktproducerande hybridvinstockssorterna.

3. Kapitel II i avdelning II och avdelning III i förordning (EG) nr 1493/1999 samt kapitel III i kommissionens förordning (EG) nr 1227/2000 skall inte gälla för Kanarieöarna, med undantag av den krisdestillation som föreskrivs i artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 vid exceptionella störningar av marknaden på grund av kvalitetsproblem.

Artikel 20 Mjölk

1. Från och med regleringsåret 1999/2000 skall, när det gäller fördelningen av tilläggsavgiften mellan de producenter som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1788/2003, endast producenter i den mening som avses i artikel 5 c i den förordningen, som är etablerade och producerar på Azorerna samt som saluför kvantiteter som överskrider deras referenskvantitet, höjd med den procentsats som avses i tredje stycket i den här punkten, anses ha bidragit till det överskridande som avses i tredje stycket i den här punkten.

Tilläggsavgiften skall betalas för sådana kvantiteter som överskrider referenskvantiteten ökad med ovannämnda procentsats, efter omfördelning mellan alla producenter enligt artikel 5 c i förordning (EG) nr 1788/2003 som är etablerade och producerar på Azorerna och i proportion till den referenskvantitet som var och en av producenterna förfogar över, av de oanvända kvantiteter som finns i den marginal som uppstått på grund av ökningen.

Den procentsats som avses i första stycket skall motsvara förhållandet mellan kvantiteterna på respektive 73 000 ton för regleringsåren 1999/2000-2004/2005 samt 23 000 ton för regleringsåret 2005/2006 och summan av de disponibla referenskvantiteterna på varje jordbruksföretag den 31 mars 2000. Den skall endast tillämpas för referenskvantiteter som är disponibla på jordbruksföretaget den 31 mars 2000.

2. De saluförda kvantiteter mjölk eller mjölkekvivalenter som överskrider referenskvantiteterna, men som efter den omfördelning som avses i punkt 1 ligger under den procentsats som anges i nämnda punkt, skall inte tas med vid beräkningen av ett eventuellt överskridande från Portugals sida, i enlighet med artikel 1 förordning (EG) nr 1788/2003.

3. Den tilläggsavgift för producenter av komjölk som införs genom förordning (EEG) nr 1788/2003 skall inte tillämpas för de franska utomeuropeiska departementen och skall, inom ramen för en lokal produktion på högst 4 000 ton mjölk, inte heller tillämpas för Madeira.

4. Genom undantag från artiklarna 2 och 3 i rådets förordning (EG) nr 2597/97[21] skall Madeira ha tillåtelse att inom ramen för de lokala konsumtionsbehoven producera rekonstituerad UHT-mjölk framställd av skummjölkspulver med ursprung i gemenskapen, i den mån denna åtgärd kan garantera insamling och avsättning av lokalt producerad mjölk. Denna produkt skall endast vara avsedd för lokal konsumtion.

Tillämpningsföreskrifter för denna punkt skall antas enligt förfarandet i artikel 26.2. I dessa föreskrifter skall det bland annat fastställas hur stor kvantitet lokalt producerad färsk mjölk som skall blandas i den rekonstituerade UHT-mjölk som avses i första stycket.

Artikel 21Uppfödning

1. Till dess att det lokala beståndet av unga nötkreatur av hankön har blivit tillräckligt stort för att garantera den lokala köttproduktionens fortlevnad och utveckling i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira, skall det vara möjligt att importera nötkreatur med ursprung i tredjeländer för uppfödning på plats och för konsumtion i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira, utan att de tullar som avses i artikel 30 i förordning (EG) nr 1254/1999 tillämpas.

Artikel 3.4 och artikel 4.1 skall tillämpas på djur som omfattas av den tullbefrielse som avses i första stycket i den här punkten.

2. Antalet djur som omfattas av den tullbefrielse som avses i punkt 1 skall, när importbehovet är motiverat, fastställas med hänsyn till den lokala produktionens utveckling. Antalet djur samt tillämpningsföreskrifter för denna artikel, som bland annat skall omfatta en minimiperiod för uppfödning, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. Dessa djur skall först och främst vara avsedda för producenter som innehar minst 50 % göddjur av lokalt ursprung.

3. Vid tillämpning av artikel 68.2 a i i förordning (EG) nr 1782/2003 får Portugal sänka de nationella taken för berättigande till am- och dikobidrag. I detta fall skall det motsvarande beloppet, enligt det förfarande som avses i artikel 26.2, föras över från det tak som fastställts med tillämpning av artikel 68.2 a i i förordning (EG) nr 1782/2003 till det finansiella anslag som avses i artikel 24.2 andra strecksatsen.

Artikel 22Statligt stöd till tobaksproduktion

Spanien skall ha rätt att bevilja Kanarieöarna produktionsstöd för tobak som tillägg till det bidrag som infördes enligt avdelning I i rådets förordning (EEG) nr 2075/92[22]. Stödet får inte leda till diskriminering mellan producenter i övärlden.

Stödbeloppet skall motsvara högst det gemenskapsbidrag som avses i första stycket. Tilläggsstödet får beviljas för högst 10 ton per år.

Artikel 23Tullbefrielse för tobak

1. Ingen tull skall tillämpas vid direktimport till Kanarieöarna av råtobak och delvis förädlad tobak som omfattas av

a) KN-nummer 2401,

b) och följande undernummer:

- 2401 10 ostripad råtobak,

- 2401 20 helt eller delvis stripad råtobak,

- ex 24 20 täckblad för cigarrer, emballerade, i rullar för tillverkning av tobak,

- 2401 30 tobaksavfall,

- ex 24 10 00 cigarrer som saknar täckblad,

- ex 24 10 00 röktobak (färdig blandning av tobak för tillverkning av cigaretter, cigariller och cigarrer),

- ex 24 91 00 "homogeniserad" eller "rekonstituerad" tobak, även presenterad i blad eller band, stripad eller ej,

- ex 24 03 99 expanderad tobak.

Den tullbefrielse som föreskrivs i första stycket skall tillämpas på produkter som skall användas för lokal tillverkning av tobaksprodukter inom ramen för en årlig importkvantitet på 20 000 ton rensad råtobak.

2. Nödvändiga tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

AVDELNING VFinansiella bestämmelser

ARTIKEL 24 FINANSIELLA ANSLAG

1. Med undantag av de åtgärder som avses artikel 16 skall de åtgärder som fastställs i denna förordning utgöra interventioner för att stabilisera jordbruksmarknaderna i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1258/1999[23].

2. Gemenskapen skall finansiera de åtgärder som föreskrivs i avdelningarna II och III i den här förordningen med följande belopp:

+++++ TABLE +++++

3. De årliga anslagen för de program som föreskrivs i avdelning II får inte överstiga följande belopp:

+++++ TABLE +++++

AVDELNING VIAllmänna bestämmelser och slutbestämmelser

ARTIKEL 25 TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. De skall särskilt omfatta de minskningar av antalet djur och arealer som föreskrivs i de regionala och nationella taken, eller totalbeloppen eller basarealerna för de berörda bidragen och betalningarna.

Artikel 26Förvaltningskommittén

1. Kommissionen skall biträdas av Förvaltningskommittén för direktstöd som inrättas genom artikel 144 i förordning (EG) nr 1782/2003, utom för genomförandet av artikel 16 i den här förordningen, där kommissionen skall biträdas av kommittén för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling som inrättas genom artikel 50 i förordning (EG) nr 1260/1999.

2. När hänvisning sker till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

Artikel 27Nationella åtgärder

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att bestämmelserna i denna förordning iakttas, särskilt när det gäller kontrollåtgärder och administrativa påföljder, och skall informera kommissionen om detta.

Artikel 28Anmälan

1. Medlemsstaterna skall senast den 15 februari varje år meddela kommissionen hur stor del av de anslag som tilldelats dem som de avser använda för genomförandet av de program som föreskrivs i den här förordningen under det följande året.

2. Medlemsstaterna skall senast den 30 juni varje år skicka in en rapport till kommissionen om genomförandet av sådana åtgärder som föreskrivs i denna förordning.

3. Senast den 31 december 2009 och därefter vart femte år skall kommissionen överlämna en allmän rapport till Europaparlamentet och rådet med en redogörelse för verkningarna av de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna förordning, eventuellt tillsammans med lämpliga förslag.

Artikel 29Upphävanden

Förordningarna (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001 och (EG) nr 1454/2001 skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till ovannämnda förordningar skall tolkas som hänvisningar till den här förordningen och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 30Ändring av förordning (EG) nr 1782/2003

Förordning (EG) nr 1782/2003 ändras på följande sätt:

1. Artikel 70 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 b skall ersättas med följande:

”b) alla andra direktstöd enligt bilaga VI som under referensperioden beviljas jordbrukare i de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna, Madeira, Kanarieöarna och Egeiska öarna, samt direktstöden under referensperioden enligt artikel 6 i förordning (EEG) nr 2019/93.”

b) Punkt 2 första stycket skall ersättas med följande:

”Utan att det påverkar tillämpningen artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 2019/93 skall medlemsstaterna bevilja de direktstöd som avses i punkt 1 i den här artikeln inom de tak som fastställs i artikel 64.2 i den här förordningen, på de villkor som fastställs i avdelning IV kapitlen 3, 6 och 7-13 i den här förordningen respektive i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2019/93.”

2. I artikel 71.2 skall första stycket ersättas med följande:

”Under övergångsperioden skall den berörda medlemsstaten, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 70.2 i den här förordningen, tillämpa de direktstöd som avses i bilaga VI, på de villkor som fastställs i avdelning IV kapitlen 3, 6 och 7-13 i den här förordningen respektive i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2019/93, inom de budgettak som motsvarar dessa direktstöds del av det nationella tak som avses i artikel 41 i den här förordningen och som fastställts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2 i den här förordningen.”

3. Bilagorna I och VI skall ändras i enlighet med bilaga III till den här förordningen.

Artikel 31Ändring av förordning (EG) nr 1785/2003

Förordning (EG) nr 1785/2003 ändras på följande sätt

1. Artikel 5 skall utgå.

2. Artikel 11.3 skall utgå.

Artikel 22Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2006. Artiklarna 13, 25 och 26 skall dock tillämpas från och med dagen för ikraftträdandet.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

1. FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER SOM OMFATTAS AV DEN SÄRSKILDA FÖRSÖRJNINGSORDNINGEN FÖR DE FRANSKA UTOMEUROPEISKA DEPARTEMENTEN

- Spannmål och spannmålsprodukter avsedda att användas som foder och livsmedel,

- humle,

- utsädespotatis,

- vegetabilisk olja för bearbetningsindustrin,

- fruktkött, puréer och koncentrerad fruktsaft för bearbetning,

- foderblandningar enligt KN-nummer 2309 90 31, 2309 90 33, 2309 90 41, 2309 90 43, 2309 90 51 och 2309 90 53,

- för Réunion : produkter enligt KN-nummer 1006 20.

2. FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER SOM OMFATTAS AV DEN SÄRSKILDA FÖRSÖRJNINGSORDNINGEN FÖR AZORERNA

+++++ TABLE +++++

3. FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER SOM OMFATTAS AV DEN SÄRSKILDA FÖRSÖRJNINGSORDNINGEN FÖR MADEIRA

+++++ TABLE +++++

4. FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER SOM OMFATTAS AV DEN SÄRSKILDA FÖRSÖRJNINGSORDNINGEN FÖR KANARIEÖARNA

+++++ TABLE +++++

BILAGA II

JÄMFÖRELSETABELL

+++++ TABLE +++++

BILAGA III

Bilagorna I och VI till förordning (EG) nr 1782/2003 skall ändras på följande sätt:

1. Bilaga I skall ersättas med följande:

” BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER STÖDSYSTEM SOM UPPFYLLER KRITERIERNA I ARTIKEL 1

+++++ TABLE +++++

(*) Från och med den 1 januari 2005 eller ett senare datum vid tillämpning av artikel 71. För 2004 eller, vid tillämpning av artikel 71, ett senare datum, täcks stöden i förteckningen i bilaga VI av bilaga I, med undantag av torkat foder.

(**) Vid tillämpning av artikel 70.

(***) Vid tillämpning av artiklarna 66, 67 och 68 eller 68a.

(****) Vid tillämpning av artikel 69.

(*****) Vid tillämpning av artikel 71.

(******) EUT L …, …, s. … ”

2. Bilaga VI skall ersättas med följande:

” BILAGA VI

FÖRTECKNING ÖVER DIREKTSTÖD OM OMFATTAS AV DET SAMLADE GÅRDSSTÖD SOM AVSES I ARTIKEL 33

+++++ TABLE +++++

(*) Utom vid tillämpning av artikel 70.

(**) Från och med 2007, utom vid tillämpning av artikel 62. ”

+++++ TABLE +++++

[1] Se kommissionens meddelande ”Ett starkare partnerskap för de yttersta randområdena” av den 26.5.2004, KOM(2004) 343 slutlig.

[2] EGT L 160, 26.6.1999, s. 80. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 583/2004 (EUT L 91, 30.3.2004, s. 1).

[3] EUT L 270, 21.10.2003, s. 123.

[4] EGT L 198, 21.7.2001, s. 26. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 55/2004 (EUT L 8, 14.1.2004, s. 1).

[5] EGT L 198, 21.7.2001, s. 11. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1782/2003 (EU L 270, 21.10.2003,s. 1.)

[6] EGT L 198, 21.7.2001, s. 45. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003.

[7] EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003.

[8] EGT L 341, 22.12.2001, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003.

[9] EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

[10] EUT L 270, 21.10.2003, s. 96.

[11] EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 864/2004 (EUT L 206, 9.6.2004, s. 20).

[12] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[13] EGT L 224, 18.8.1990, s. 19.

[14] EGT L 356, 24.12.1991, s. 1. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1452/2001.

[15] EGT L 173, 27.6.1992, s. 1. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1453/2001.

[16] EGT L 173, 27.6.1992, s. 13. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1454/2001.

[17] EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

[18] EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.

[19] EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

[20] EGT L 143, 16.6.2000, s. 1.

[21] EGT L 351, 23.12.1997, s. 13.

[22] EGT L 215, 30.7.1992, s. 70.

[23] EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

Top