52004PC0490

SV

[pic] EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 14.7.2004

KOM(2004) 490 slutlig

2004/0161 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfondenför landsbygdsutveckling (EJFLU)

(framlagt av kommissionen){SEK(2004) 931}

MOTIVERING

1. Efter 2003 och 2004 års genomgripande reformer av den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare kommer reformerna under den nya finansieringsperioden att koncentreras till att utveckla landsbygden.

2. Över hälften av befolkningen i det nya EU med 25 medlemsstater bor på landsbygden, som för övrigt täcker mer än 90 % av unionens yta, och därför är landsbygdsutvecklingen ett viktigt politikområde. Jord- och skogsbruk är fortfarande av ovärderlig betydelse för markanvändningen och hushållningen med naturresurserna i hela EU, och dessa verksamheter utgör en stabil grund för en ekonomisk diversifiering på landsbygden.

3. De problem och utmaningar som måste få sin lösning via landsbygdsutvecklingspolitiken kan sammanfattas på följande sätt:

- På det ekonomiska området: På landsbygden är inkomsterna avsevärt lägre än genomsnittet, den sysselsatta befolkningen blir äldre och äldre; och man är i större utsträckning beroende av primärsektorn.

- På det sociala området: Arbetslösheten är högre på landsbygden. En låg befolkningstäthet, och på vissa håll en avfolkning, kan leda till fler problem i fråga om bristande grundläggande service, socialt utanförskap och en smal arbetsmarknad.

- På miljöområdet: För att jord- och skogsbruket skall kunna bidra till att bevara landskapet och miljön i vidare bemärkelse är det nödvändigt att hitta en väl avvägd balans.

4. I Agenda 2000 betecknades landsbygdsutvecklingen som "den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare", och syftet blev att komplettera fortsatta reformer på marknadsområdet i hela EU. Man kan därför inte dra någon skiljelinje mellan å ena sidan själva landsbygdsutvecklingspolitiken och å andra sidan dess roll som den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare, med betoning på ordet "gemensamma", dvs. det beslut som en gång fattades att jordbrukspolitiken skulle bedrivas på EU-nivå. Detta är särskilt viktigt för helhetssynen i fråga om instrument och mål i de åtgärder som vidtas under GJP:s två pelare.

5. EU:s landsbygdsutvecklingspolitik ligger i linje med de generella riktlinjerna för en hållbar utveckling, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möten i Lissabon (mars 2000) och Göteborg (juni 2001). I Lissabon fastställdes målet att Europeiska unionen senast år 2010 skulle vara det mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomiska området i världen, och i Göteborg betonade man dessutom vikten av att skydda miljön och att sträva efter en mer hållbar utveckling. I slutsatserna från Göteborg underströk man också att EU:s jordbrukspolitik genom Agenda 2000 alltmer hade inriktats på "att tillgodose allmänhetens växande krav på säkra livsmedel av hög kvalitet, ett varierat utbud, djurskydd, god miljö, samt bevarande av naturen och landskapet".

6. När reformerna i den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) genomförs i praktiken måste man i EU:s landsbygdsutvecklingspolitik även i fortsättningen ta hänsyn till situationen inom olika sektorer. Gårdsstrukturens två olika sidor, och det faktum att jordbruket fortfarande på vissa håll i de nya medlemsstaterna står för en hög andel av sysselsättningen, innebär att politiken måste stödja en omstrukturering inom jordbruket och på landsbygden.

7. Den lokala och regionala dimensionen i EU:s landsbygdsutvecklingspolitik måste beaktas, och för att finna lösningar på de ekonomiska, sociala och miljömässiga problem som landsbygden står inför måste man dels stödja jord- och skogsbruket i den viktiga roll som dessa verksamheter spelar i markanvändningen, dels se till att de får sin rättmätiga plats i en diversifierad landsbygdsekonomi och att de kan bidra till den socioekonomiska utvecklingen på landsbygden.

8. De senaste reformerna visar tydligt att GJP:s två pelare kompletterar varandra, vilket tar sig uttryck i de nya frikopplade stöd, de tvärvillkor och den modulering (vilket innebär att pengar förs över från den första till den andra pelaren) som kommer att införas från och med 2005. Syftet med den första pelaren är att ge jordbrukarna ett grundläggande inkomststöd, samtidigt som de får fortsätta att producera om det finns en efterfrågan på marknaden; inom den andra pelaren får däremot jordbruket stöd i sin roll som tjänsteleverantör till allmänheten på miljöområdet, och landsbygden får stöd för att kunna utvecklas.

9. I linje med slutsatserna från Salzburgkonferensen (i november 2003) och de strategiska riktlinjerna från Europeiska rådets möten i Lissabon och Göteborg, i vilka man betonar de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna av en hållbar utveckling, fastställde man i meddelandet om budgetplanen för perioden 2007-2013 följande tre övergripande mål för landsbygdsutvecklingspolitiken:

- Att genom stöd för omstrukturering höja jordbrukets konkurrenskraft.

- Att genom stöd för markanvändningsplanering (inklusive insatser i anslutning till Natura 2000-områden) satsa på en bättre miljö och vårda landskapet.

- Att få en bättre livskvalitet på landsbygden och att genom åtgärder som riktar sig till jordbrukarna och andra aktörer främja en diversifiering av de ekonomiska verksamheterna.

Sammanfattningsvis är EU-dimensionen av stor betydelse i politiken för att utveckla landsbygden eftersom

- den kompletterar ytterligare GJP-reformer och garanterar en koppling till instrumenten och åtgärderna inom den första pelaren,

- den bidrar till att förverkliga andra prioriteringar i EU:s politik, t.ex. ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, innovation och konkurrenskraft på landsbygden, samt ekonomisk och social sammanhållning.

10. Under den innevarande programperioden finns det ett stort antal program med olika typer av arbetsformer, administration och kontroller, och detta har resulterat i en avsevärt ökad administrativ börda för medlemsstaterna och kommissionen samt i brister i fråga om helhetssyn, insyn, öppenhet och synlighet i landsbygdsutvecklingspolitiken.

11. Ett första viktigt steg är att se till att det finns en gemensam ram för finansieringen och programarbetet.

12. Den EU-strategi som kommissionen skall utarbeta och som skall ligga till grund för de nationella strategierna och programmen kommer att bli ett viktigt instrument för att ge garantier för att programarbetet inom landsbygdsutvecklingen fokuseras på prioriteringarna för hela EU och på att programmen kompletterar EU:s politik på andra områden.

13. I linje med EU:s prioriteringar kommer klart utformade mål, striktare övervakning och utvärdering samt bättre rapportering av programmens resultat att ge garantier för mer öppenhet och insyn och en klar ansvarsfördelning i fråga om hur EU:s pengar används, men samtidigt bör medlemsstaterna, via mindre detaljerade regler och villkor för stödberättigande samt förenklade finansierings- och kontrollrutiner, ges större frihet att välja hur de vill genomföra sina program.

14. Den strukturerade dialog som finns med i alla goda styrelseformer kommer att åstadkommas genom överläggningar med alla berörda parter när det gäller att utforma, genomföra och utvärdera nationella strategier och program, att integrera Leader-initiativets "nerifrån och upp"-perspektiv och att få till stånd ett erfarenhetsutbyte och ett nätverkssamarbete.

15. Tillsammans med en klarare ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna och kommissionen i ekonomiska frågor kommer de föreslagna förändringarna att resultera i avsevärda förbättringar i såväl politikens praktiska genomförande som på beslutsfattarnivå.

16. I strävandena mot en mer strategisk syn på landbygdsutvecklingen kommer det första steget att bli kommissionens strategidokument med EU:s prioriteringar för de tre centrala inriktningarna. I det dokumentet identifieras starka sidor och svagheter på EU-nivå, samt kärnindikatorer för att mäta i vilken utsträckning EU:s prioriteringar uppnås. EU:s strategi för landsbygdsutvecklingen kommer därefter att antas av rådet och ligga till grund för medlemsstaternas egna nationella strategier. Efter överläggningar med alla berörda parter kommer de nationella strategierna att applicera EU:s prioriteringar på situationen i respektive land, men de kommer också att innehålla centrala resultatindikatorer samt lyfta fram komplementariteten mellan å ena sidan programmen för landsbygdsutvecklingen och å andra sidan EU:s politik på övriga områden, särskilt sammanhållningspolitiken.

17. Med hjälp av kvantifierade mål och centrala resultatindikatorer (i vilka en minsta uppsättning gemensamma indikatorer på EU-nivå skall ingå) kommer den nationella strategin att ligga till grund för en strategi för var och en av de tematiska inriktningar som motsvarar de övergripande mål som anges i punkt 9 samt för Leaderdimensionen. För att få en balanserad strategi kommer åtminstone 15 % av EU:s totala finansiering av program att krävas för prioritering 1 (konkurrenskraft) och prioritering 3 (landsbygdsutveckling i vidare bemärkelse), samt åtminstone 25 % för prioritering 2 (markanvändningsplanering). För Leaderdimensionen skall minst 7 % av EU:s finansiering sättas in i en reserv.

18. Inom varje tematisk inriktning kommer ett brett utbud av åtgärder att kunna användas som "byggklossar". Villkoren för att genomföra insatser har gjorts enhetliga och enklare.

19. För prioritering 1, konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket, bör omstruktureringsstrategin bygga på åtgärder som avser humankapital, fysiskt kapital och kvalitetsaspekter, samtidigt som vissa pågående åtgärder i de nya medlemstaterna bör fasas ut.

20. I fråga om strategin för prioritering 2, miljö och markanvändningsplanering, är åtgärder för ett miljövänligt jordbruk ett obligatoriskt inslag. De nuvarande åtgärderna för mindre gynnade områden stöps om när det gäller avgränsningen av "mellanliggande områden" (som ofta bygger på inaktuella socioekonomiska data). Den nya avgränsningen bör bygga på markens produktivitet och på klimatförhållanden samt på ett extensivt jordbruks betydelse för markanvändningen, vilket innebär att låg produktivitet och besvärligt klimat ger en indikation på hur svårt det är att fortsätta med jordbruket.

21. För stödmottagarna är det ett generellt krav för åtgärder under prioritering 2 att gällande krav i EU:s och den nationella jord- och skogsbrukslagstiftningen uppfylls.

22. För prioritering 3, landsbygdsutveckling i vidare bemärkelse, sker genomförandet bäst utifrån lokala utvecklingsstrategier på subregional nivå, dvs. strategier som antingen konkretiseras i ett nära samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter eller som utarbetas och genomförs i ett "nerifrån och upp"-perspektiv av Leadertyp (vilket innebär att man gör ett urval bland lokala utvecklingsplaner som utarbetats av LAG-grupper, dvs. lokala aktionsgrupper som består av ett partnerskap mellan aktörer inom offentlig och privat sektor). Ett sektorsövergripande genomförande av vissa åtgärder under prioritering 3 är fortfarande möjligt.

23. Varje program bör innehålla en Leaderdimension för finansiering av följande: genomförandet av LAG-gruppernas lokala utvecklingsstrategier på grundval av de tre tematiska inriktningarna, LAG-gruppernas driftskostnader, samarbetsprojekt mellan lokala LAG-grupper, nya metoder av försöks- eller pilotkaraktär, samt det kapacitetslyft och det ledarskap som behövs för att utarbeta en lokal utvecklingsstrategi.

24. I fråga om tekniskt stöd kan upp till 4 % av programmens budget gå till själva genomförandet, inklusive finansiering av nationella nätverk, särskilt LAG-grupper, som stödjer genomförandet och som utgör kontaktpunkt för det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling. Ett sådant EU-nätverk för landsbygdsutveckling kommer att bistå kommissionen i dess arbete.

25. EU:s medfinansieringsnivåer fastställs på prioriteringsnivå, med som lägst 20 % och högst 50 % av de totala offentliga utgifterna (75 % i konvergensregioner). För prioritering 2 och Leaderdimensionen kan medfinansieringen uppgå till 55 % (80 % i konvergensregioner), vilket visar hur viktiga dessa prioriteringar är på EU-nivå. I de yttersta randområdena höjs medfinansieringen med 5 procentenheter.

26. Av EU:s totala finansiering av landsbygdsutvecklingen under perioden (exklusive modulering), kommer 3 % att avsättas i en reserv för att under 2012 och 2013 fördelas mellan de medlemsstater i vilka Leaderdimensionen gett bäst resultat.

27. I genomförandet av programmen kommer övervakningen, utvärderingen och rapporteringen att bli striktare, på grundval av en gemensam EU-ram som medlemsstaterna och kommissionen skall fatta beslut om. På grundval av nationella sammanfattande rapporter om genomförandet och om i vilken utsträckning man har lyckats förverkliga de nationella strategierna (dvs. vilka resultat som uppnåtts), kommer kommissionen att lägga fram en årsrapport om prioriteringarna på EU-nivå. Vid behov kan detta innebära förslag om en justering av EU:s landsbygdsutvecklingsstrategi.

28. Med denna utformning kan EU:s resurser för landsbygdsutveckling koncentreras till gemensamma prioriteringar under de tre inriktningarna, samtidigt som det finns tillräcklig flexibilitet på medlemsstats- och regional nivå för att utifrån individuella situationer och behov få en balans mellan å ena sidan sektorsdimensionen (omstrukturering inom jordbruket) och å andra sidan den regionala och lokala dimensionen (markanvändningsplanering och socioekonomisk utveckling på landsbygden). Dessutom kan Leadermetoden användas i ett bredare perspektiv, samtidigt som man i hela unionen kan garantera en kontinuitet och en konsolidering i fråga om den här dimensionen.

2004/0161 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfondenför landsbygdsutveckling (EJFLU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande, och

av följande skäl:

Landsbygdsutvecklingspolitiken bör stödja och komplettera marknads- och inkomststöden i den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och därigenom bidra till att uppnå de mål som föreskrivs i artikel 33.1 i fördraget. De allmänna mål för den ekonomiska och sociala sammanhållningen som anges i artikel 158 i fördraget måste också beaktas och landsbygdsutvecklingspolitiken måste bidra till att dessa uppnås, samtidigt som man inkluderar andra centrala prioriteringar i fråga om hållbar utveckling, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möten i Lissabon och Göteborg.

I utformningen och genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken skall hänsyn, enligt artikel 33.2 a i fördraget, tas till "jordbruksnäringens särskilda karaktär som är en följd av jordbrukets sociala struktur och av strukturella och naturbetingade olikheter mellan olika jordbruksregioner."

GJP-reformerna i juni 2003 och april 2004 innebar genomgripande förändringar som torde få avsevärda effekter på landsbygdsekonomin i hela EU i fråga om produktionsmönster inom jordbruket, markanvändning, sysselsättning samt de i vidare bemärkelse sociala och ekonomiska villkoren.

De åtgärder som EU vidtar bör komplettera medlemsstaternas åtgärder och bidra till dessa. Partnerskapen bör stärkas genom arbetsformer som ger olika typer av partner en möjlighet att delta, med beaktande av de institutionella befogenheterna i medlemsstaterna. Partnerna bör delta i utarbetandet, övervakningen och utvärderingen av programmen.

Enligt artikel 5 i fördraget får gemenskapen vidta åtgärder i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen. Eftersom medlemsstaterna inte kan uppnå målen för landsbygdsutvecklingspolitiken, på grund av kopplingarna till andra instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken och de stora skillnaderna mellan olika landsbygdsområden, och eftersom medlemsstaterna i den utvidgade unionen har begränsade ekonomiska resurser, blir slutsatsen att det finns bättre utsikter att målen kan uppnås på EU-nivå genom en flerårig garanterad EU-finansiering och genom en fokusering på prioriteringar på EU-nivå. Den här förordningen följer subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget, och den går inte längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen.

De verksamheter som Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (nedan kallad "fonden") bedriver, och de insatser som den bidrar till, måste ha en koppling till och vara förenliga med EU:s övriga politik, och de måste vara förenliga med EU:s lagstiftning.

I sina åtgärder för att utveckla landsbygden strävar EU efter att eliminera olikheter och främja jämställdheten mellan kvinnor och män, i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget.

För att få en strategi i landsbygdsutvecklingspolitiken som ligger i linje med EU:s prioriteringar och därmed också mer insyn och öppenhet, bör rådet på förslag från kommissionen anta strategiska riktlinjer.

På grundval av dessa strategiska riktlinjer bör varje medlemsstat utforma sin egen strategi, och denna bör i sin tur ligga till grund för de nationella programmen. Medlemsstaterna och kommissionen bör rapportera om hur den nationella strategin respektive EU-strategin följs.

Programmen för att utveckla landsbygden måste följa EU:s och medlemsstaternas prioriteringar och komplettera EU:s övriga politik, särskilt marknadsåtgärderna på jordbruksområdet, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken.

För att få en hållbar utveckling på landsbygden är det nödvändigt att man på EU-nivå fokuserar på ett begränsat antal centrala och prioriterade mål i fråga om jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, markanvändning och miljö, livskvalitet samt en diversifiering av verksamheterna.

Det behövs generella regler för programmen och för revideringar av dem, och det måste finnas en väl avvägd balans mellan de tre inriktningarna i programmen. Programperioden bör vara sju år.

För att uppnå målet att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft är det viktigt att utforma klara utvecklingsstrategier som syftar till att höja och anpassa människornas potential, det fysiska kapitalet samt kvaliteten i jordbruksproduktionen.

I fråga om människors potential behövs det ett batteri av åtgärder, t.ex. utbildning, startstöd för unga jordbrukare, förtidspensionering för jordbrukare och lantarbetare, rådgivning för jordbrukare och skogsägare, samt möjligheter att få avbytare och att leja bort det s.k. pappersarbetet.

Utvecklingen och specialiseringen inom jord- och skogsbruket kräver en adekvat teknisk och ekonomisk utbildning, inklusive ny informationsteknik, samt en hög medvetenhet om produktkvalitet, forskningsresultat, hållbart utnyttjande av naturresurserna, inklusive tvärvillkor och produktionsmetoder som innebär att landskapet bevaras och att miljön skyddas. Utbildningen bör därför breddas så att den omfattar alla vuxna som är involverade i jord- eller skogsbruket, och den bör även innehålla informationsspridning. I utbildningen och informationsspridningen bör man ta upp frågor om konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket samt målen i fråga markanvändning och miljö.

Särskilda stöd för unga jordbrukare kan göra det lättare för dem att starta ett jordbruk och att efter starten genomföra en strukturanpassning på sina gårdar. Startstödet bör bli enhetligt genom att man beviljar ett samlat bidrag, och det bör finnas ett krav på att de unga jordbrukarna måste ha en affärsplan för sin verksamhet.

Syftet med en förtidspensionering för jordbrukare bör vara att man får en genomgripande strukturomvandling på de gårdar som överlåts med hjälp av startstöd för unga jordbrukare eller för att öka storleken, med beaktande av erfarenheterna från tidigare EU-stöd på det här området.

Om jordbrukarna och skogsägarna använder sig av de tjänster som innebär rådgivning och möjligheten att leja bort pappersarbetet bör det bli lättare för dem att driva sina gårdar på ett hållbart sätt. Den jordbruksrådgivning som avses i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001[1] bör hjälpa jordbrukarna att göra en bedömning av sina resultat och att kartlägga nödvändiga förbättringar med tanke på kraven i den förordningen.

Systemet med rådgivning, lättnader i pappersarbetet och avbytare bör hjälpa jordbrukarna och skogsägarna att anpassa, förbättra och underlätta driften och få ett bättre resultat genom att potentialen för de personer som arbetar inom jord- och skogsbruket höjs.

I fråga om det fysiska kapitalet behövs det ett batteri med åtgärder för att modernisera gårdarna, höja skogens ekonomiska värde, höja värdet på primärproduktionen inom jord- och skogsbruket, förbättra och utveckla infrastrukturerna, återställa jordbrukets produktionspotential efter naturkatastrofer, samt vidta nödvändiga förebyggande åtgärder.

Syftet med EU:s stöd för investeringar inom jordbruket är att dels modernisera gårdarna så att det ekonomiska resultatet blir bättre tack vare ett bättre utnyttjande av produktionsfaktorerna, inklusive ny teknik, kvalitetsinriktning och diversifiering både på och utanför gårdarna, genom t.ex. annan produktion än av livsmedel eller att man odlar energigrödor, dels att förbättra miljön, arbetarskyddet, hygienen och djurskyddet, samtidigt som kraven för att få investeringsstöd förenklas jämfört med rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar[2].

De privatägda skogarna spelar en viktig roll i landsbygdens ekonomi och därför är stöden från EU av betydelse för att höja och bredda deras ekonomiska värde, öka diversifieringen i produktionen och få bättre marknadsmöjligheter, t.ex. i fråga om förnybar energi.

Bättre bearbetning och saluföring av primärproduktionen inom jord- och skogsbruket bör uppmuntras genom stöd för investeringar som syftar till att få en bättre effektivitet i dessa led, att jord- och skogsbruksprodukter skall kunna ge förnybar energi, att införa ny teknik, att få nya möjligheter på marknaden, att satsa på kvalitet, att få ett effektivare miljöskydd och bättre arbetarskydd, hygien och djurskydd, vilket bör ske genom åtgärder som riktar sig till småföretag och mikroföretag som har bättre förutsättningar att kunna höja värdet på lokala produkter, samtidigt som kraven för att få investeringsstöd förenklas jämfört med rådets förordning (EG) nr 1257/1999.

Åtgärder beträffande jordbrukets infrastruktur, samt återställande eller förebyggande åtgärder i samband med naturkatastrofer, bör bidra till en bättre konkurrenskraft för jord- och skogsbruket.

Beträffande kvaliteten i produktionen och på jordbruksprodukterna behövs det ett batteri med åtgärder som dels leder till att jordbrukarna kan uppfylla kraven i EU:s lagstiftning och att de deltar i kvalitetsprogram, dels till att producentgrupper kan få stöd för informations- och PR-verksamheter.

Syftet med åtgärderna när det gäller normer är att se till att jordbrukarna behöver mindre tid för att kunna uppfylla normer i EU:s lagstiftning i fråga om miljö, folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, djurskydd samt arbetarskydd. Dessa normer kan innebära nya skyldigheter för jordbrukarna, och stöd bör därför beviljas för att delvis täcka extra kostnader eller ett inkomstbortfall till följd av sådana skyldigheter.

Syftet med stöden för jordbrukare som deltar i program för livsmedelskvalitet på EU- eller nationell nivå är att ge konsumenterna garantier för produkter och produktionsmetoder av hög kvalitet tack vare ett deltagande i sådana program, samt att höja värdet på primärprodukterna och få bättre marknadsmöjligheter. Eftersom ett deltagande i sådana program kan leda till extra kostnader eller skyldigheter som marknaden inte fullt ut är beredd att betala för bör jordbrukarna uppmuntras att delta i dessa program.

Konsumenterna bör i högre grad bli medvetna om att det finns produkter som framställs i enlighet med sådana kvalitetsprogram och om kraven för dessa produkter. Producentgrupper bör få stöd för att informera konsumenterna och för att marknadsföra produkter som omfattas av kvalitetsprogram som får stöd inom ramen för medlemsstaternas landsbygdsutvecklingsprogram.

Ett antal individuella åtgärder som infördes genom Anslutningsakten år 2003 bör fasas ut på ett smidigt sätt, nämligen i fråga om till hälften självförsörjande gårdar samt producentgrupper, vilket innebär att jordbruket i de nya medlemsstaterna bör få sådana stöd under programperiodens två första år.

Stöd för särskilda metoder i markanvändningsplaneringen bör bidra till en hållbar utveckling genom att jordbrukarna och skogsägarna använder sig av metoder som är förenliga med behovet att bevara naturmiljön och landskapet samt skydda och förbättra naturresurserna. Stöden bör bidra till att förverkliga gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram och ordförandeskapets slutsatser i fråga om en strategi för hållbar utveckling. De nyckelfrågor som måste tas upp avser biologisk mångfald, NATURA 2000-områdena, skydd av mark och vatten, klimatförändringen, växthusgaser, ammoniakutsläpp, samt en hållbar användning av bekämpningsmedel.

Skogsbruket utgör ett centralt inslag i landsbygdsutvecklingen, och stöden för en hållbar markanvändning bör omfatta ett hållbart skogsbruk och skogens multifunktionella roll. Skogen är värdefull i många avseenden: den ger råvaror för förnybara och miljövänliga produkter; den spelar en viktig roll för ekonomiskt välstånd, biologisk mångfald, den globala kolcykeln, vattenbalansen, hanteringen av erosion samt förebyggande av naturkatastrofer; ur social synpunkt ger den dessutom tillfällen till rekreation. Åtgärder på skogsområdet bör vidtas mot bakgrund av EU:s och medlemsstaternas internationella åtaganden och på grundval av medlemsstaternas nationella, regionala eller lokala skogsprogram eller jämförbara instrument, samt med beaktande av utfästelserna från ministerkonferensen om skydd av Europas skogar. Åtgärderna bör också bidra till att EU:s skogsstrategi förverkligas. Dessa stöd får inte snedvrida konkurrensen, och de måste vara marknadsneutrala.

Stöden för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter bör genom ett fortsatt användande av jordbruksmark bidra till att hålla landsbygden levande och bevara och främja hållbara jordbruksmetoder. För att dessa stöd skall bli effektiva och för att målen skall kunna uppnås bör det finnas objektiva parametrar för stödnivåerna.

För att kunna värna om NATURA 2000-områdena bör det även i fortsättningen finnas stöd för att hjälpa jordbrukarna att klara av särskilda svårigheter till följd av tillämpningen av rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar[3] och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[4] .

Stöden för ett miljövänligare jordbruk bör fortsätta att spela en framträdande roll för en hållbar utveckling på landsbygden och för att tillmötesgå samhällets ökande behov av tjänster på miljöområdet. Stöden bör dessutom uppmuntra jordbrukarna att arbeta för samhället som helhet genom att de börjar eller fortsätter med sådana produktionsmetoder som är förenliga med skydd och förbättringar av miljön, landskapet, naturresurserna, marken, samt den genetiska mångfalden. I enlighet med principen om att det är förorenaren som betalar bör dessa stöd endast täcka sådana åtaganden som går utöver obligatoriska normer.

Genom stöd för jordbrukare som uppfyller djurhållningskrav som går längre än de obligatoriska normerna bör jordbrukarna även i fortsättningen uppmuntras till att uppfylla högt ställda krav i fråga om djurskydd.

Stöd bör beviljas för investeringar som inte ger någon direkt ekonomisk avkastning i de fall sådana investeringar behövs för att fullgöra åtaganden i enlighet med stöd för miljövänligt jordbruk, eller för sådana investeringar på en gård som höjer ett Natura 2000-områdes skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten.

För att skydda miljön, förhindra naturkatastrofer och bränder samt lindra klimatförändringen bör skogsresurserna öka genom att skog för första gången planteras på jordbruksmark och annan mark. En första plantering av skog måste vara anpassad till de lokala förhållandena, men den måste också vara miljövänlig och öka den biologiska mångfalden.

Ett blandat jord- och skogsbruk har ett högt ekologiskt och socialt värde genom en kombination av extensiva metoder inom såväl jord- som skogsbruket som ger trä och andra skogsprodukter av hög kvalitet. Det bör finnas stöd för att införa sådana metoder.

Eftersom skogarna är viktiga för att direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG skall kunna tillämpas på ett tillfredsställande sätt bör skogsägarna beviljas särskilda stöd så att de kan klara av sådana problem som följer av detta.

Miljöstöd inom skogsbruket bör införas för frivilliga åtaganden i syfte att höja den biologiska mångfalden, bevara värdefulla ekosystem i skogarna, stärka skogarnas skyddande roll i fråga om erosion, vattenresurser och vattenkvalitet, samt naturkatastrofer.

Stöd bör beviljas för att återställa produktionspotentialen i skogar som skadats genom naturkatastrofer eller bränder, samt för att införa förebyggande åtgärder. I fråga om bränder bör de förebyggande åtgärderna täcka områden som i medlemsstaternas skyddsplaner klassificeras som områden med hög eller medelhög risk.

Skogsägarna bör få stöd för investeringar som inte ger någon direkt ekonomisk avkastning i de fall sådana investeringar behövs för att uppnå åtaganden i fråga om ett miljövänligt skogsbruk eller för att områdena i fråga skall få ett högre skönhets- och rekreationsvärde för allmänheten.

För att se till att den här förordningens stöd för markanvändningsplanering används på ett målinriktat och effektivt sätt bör medlemsstaterna välja ut de områden där insatser behövs. Bergsområden och andra områden med svårigheter bör avgränsas på grundval av objektiva kriterier. De rådsdirektiv och rådsbeslut i vilka förteckningar över mindre gynnade områden fastställs, eller i vilka sådana förteckningar ändras i enlighet med artikel 21.2 och 21.3 i förordning (EG) nr 950/97 av den 20 maj 1997 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet[5] bör därför upphävas. Natura 2000-områden utses i enlighet med direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG. Medlemsstaterna bör dels välja ut sådana områden där det är lämpligt att av miljöskäl plantera skog, för att t.ex. förhindra erosion eller naturkatastrofer eller för att utvidga områden med skog så att klimatförändringen kan mildras, dels fastställa i vilka områden som risken för skogsbränder anses vara medelhög till hög.

Det bör finnas påföljder för stödmottagare som får stöd för vissa former av markanvändning men som underlåter att på hela sin gård uppfylla kraven i artiklarna 4 och 5 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 och i bilagorna III och IV till den förordningen, varvid hänsyn skall tas till hur allvarligt detta anses vara, vilken omfattning det har haft, vad resultatet blivit och hur ofta det förekommit.

Förändringarna på landsbygden måste åtgärdas genom hjälp för att diversifiera verksamheterna i riktning mot andra typer av verksamhet än jordbruk och att utveckla andra sektorer, att öka sysselsättningen, förbättra den grundläggande servicen och satsa på investeringar som gör landsbygden attraktivare, så att man kan vända en utveckling som är på väg mot ekonomisk och social nedgång och avfolkning. Det behövs ansträngningar för att höja människors potential i det här avseendet.

Det bör finnas stöd för andra åtgärder som avser landsbygdsekonomin i vidare bemärkelse. En förteckning över åtgärder bör upprättas, på grundval av erfarenheterna från Leader-initiativet och med beaktande av det sektorsövergripande behovet av en landsbygdsutveckling av egen inneboende kraft.

Lokala utvecklingsstrategier kan stärka de regionala eller lokala banden och öka synergieffekterna mellan olika åtgärder som riktar sig till landbygdsekonomin och till befolkningen i vidare bemärkelse.

Man måste klart definiera hur stöden för en diversifiering av ekonomin och en bättre livskvalitet på landsbygden hänger ihop med och kompletterar andra EU-stöd, i första hand stöden i sammanhållningspolitiken.

Efter tre programperioder är Leader-initiativet väl etablerat, och Leadermetoden kan numera användas i större skala i de sedvanliga utvecklingsprogrammen. De grundläggande principerna för Leader bör därför kunna integreras i sådana program i form av en särskild prioritering, och det bör finnas regler för såväl de lokala aktionsgrupperna som för vilka typer av åtgärder som är stödberättigande, t.ex. lokala strategier, samverkan, nätverkssamarbete och kompetensutveckling.

Med tanke på hur viktig Leaderdimensionen är bör en avsevärd del av fondens stöd öronmärkas för denna prioritering.

Via tekniskt stöd bör fonden stödja genomförandet av programmen. Som en del av det tekniska stöd som avses i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr.../...[6] om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör det inrättas ett EU-nätverk för landsbygdsutveckling.

Det bör finnas regler för hur resurserna skall fördelas. Hela beloppet för landsbygdsutveckling bör fördelas årligen. Det bör vara möjligt att ha en stark koncentration på områden som omfattas av konvergensmålet.

Medlemsstaternas årliga anslag från EUGFJ:s utvecklingssektion, strukturfonderna, Sammanhållningsfonden och FFU i fråga om konvergensmålet bör ha en övre gräns, beroende på vilka förutsättningar det finns att utnyttja dem.

Kriterierna för den preliminära fördelningen av de åtagandebemyndiganden som finns tillgängliga för medlemsstaterna bör fastställas med en objektiv metod som ger garantier för öppenhet och insyn.

För att ge incitament till en integrerad och innovativ approach bör 3 % av anslagen till medlemsstaterna placeras i en EU-reserv för Leader-inspirerade arbetsformer.

Utöver dessa belopp måste medlemsstaterna beakta de belopp som genereras via modulering enligt artikel 12.2 i förordning (EG) nr .../... [m finansieringen av GJP].

De anslag som finns tillgängliga via fonden bör indexregleras på ett schablonmässigt sätt.

Den procentsats med vilken fonden medfinansierar programmen bör fastställas i förhållande till de offentliga utgifterna i medlemsstaterna, med beaktande av den betydelse som markanvändningsplaneringen och miljön har, situationen i de områden som omfattas av konvergensmålet, Leadermetodens roll, de yttersta randområdena enligt artikel 299 i fördraget och de öar som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 2019/93 av den 19 juli 1993 om införandet av särskilda bestämmelser för de mindre Egeiska öarna rörande vissa jordbruksprodukter[7].

Enligt subsidiaritetsprincipen, men med förbehåll för vissa undantag, bör det finnas nationella regler för vilka utgifter som är stödberättigande.

För att se till att de insatser som medfinansieras via fonden blir effektiva och rättvisa och att de får hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser som garanterar att investeringar i företag blir varaktiga och att fonden inte utnyttjas för att snedvrida konkurrensen.

Det decentraliserade genomförandet av insatser i vilka fonden är involverad måste kopplas till garantier för kvalitet, resultat, sund ekonomisk förvaltning samt kontroller.

Medlemsstaterna måste vidta de åtgärder som krävs för att garantera att förvaltningen och kontrollerna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Därför är det nödvändigt att fastställa generella principer och funktioner för all förvaltning och alla kontroller. Systemet med endast en förvaltningsmyndighet bör behållas, och ansvarsområdet för denna bör klargöras.

För att kunna ta hänsyn till särskilda behov måste det för varje landsbygdsutvecklingsprogram finnas en adekvat övervakning under en övervakningskommittés ansvar, och denna bör bygga på en gemensam övervaknings- och utvärderingsram som utarbetats i partnerskap med medlemsstaterna.

En förutsättning för att de insatser som fonden är involverad i skall bli effektiva och ge resultat är att utvärderingen förbättras på grundval av den gemensam övervaknings- och utvärderingsramen. Programmen bör utvärderas i fråga om utformning, genomförande och slutförande.

För att få effektiva partnerskap och främja EU:s insatser bör information om dessa spridas i så vida kretsar som möjligt. Förvaltningsmyndigheterna måste ta sitt ansvar på den här punkten.

EU-reserven för Leaderdimensionen bör fördelas på grundval av vilka resultat som programmen uppnått i det här avseendet. De kriterier som skall gälla för fördelningen bör alltså innehålla krav i fråga om resultaten.

Medlemsstaterna bör kunna bevilja stöd för landsbygdsutveckling i enlighet med den här förordningen, även om inget EU-stöd beviljas. Med tanke på de ekonomiska effekterna av sådana stöd, och för att se till att det dels finns en koppling till åtgärder som berättigar till EU-stöd, dels att rutinerna förenklas, bör det införas särskilda regler för statliga stöd, med beaktande av erfarenheterna från genomförandet av förordning (EG) nr 1257/1999. Medlemsstaterna bör få tillstånd att bevilja statliga stöd i syfte att bidra till finansieringen av sådana åtgärder för vilka EU-stöd beviljas, och det bör finnas regler för hur kommissionen skall informeras om detta i enlighet med bestämmelserna i den här förordningen och som en del i programarbetet.

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra den här förordningen bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[8].

Det är nödvändigt att anta övergångsregler för att underlätta övergången från de nuvarande stöden till de nya.

De nya stöd som föreskrivs i den här förordningen ersätter de nuvarande. Förordning (EG) nr 1257/1999 bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING IMÅL OCH ALLMÄNNA REGLER

KAPITEL ITILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1Tillämpningsområde

I den här förordningen fastställs allmänna regler för EU:s stöd för landsbygdsutveckling, finansierade via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (nedan kallad "fonden") som inrättas genom förordning (EG) nr .../...[om finansieringen av GJP].

I den här förordningen fastställs de mål som landsbygdsutvecklingspolitiken skall bidra till att uppnå.

I den här förordningen klargörs den strategiska helhetssynen på landsbygdsutvecklingspolitiken, samt metoderna för att fastställa EU:s strategiska riktlinjer för denna politik och de nationella strategiska planerna.

I den här förordningen definieras prioriteringar och åtgärder inom landsbygdsutvecklingen.

På grundval av en ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna och kommissionen fastställs i den här förordningen regler för partnerskap, programarbete, utvärdering, ekonomiadministration, övervakning och kontroller.

Artikel 2Definitioner

I den här förordningen används följande termer med den innebörd som anges nedan:

a) program/programarbete: den process som i flera steg innehåller planering, beslut och finansiering för att EU och medlemsstaterna med gemensamma åtgärder och på flerårsbasis skall kunna uppnå fondens prioriterade mål;

b) region: en geografisk enhet på nivå 1 eller 2 i Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS 1- respektive NUTS 2-nivå), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003[9].

c) prioritering: ett av de inriktningar som prioriteras i strategin för ett landsbygdsutvecklingsprogram i enlighet med den här förordningen och som innehåller ett antal samordnade åtgärder med mätbara mål;

d) åtgärd: ett antal insatser som bidrar till att en prioritering kan förverkligas;

e) insats: ett projekt som valts ut av förvaltningsmyndigheten eller under dess ansvar, eller av en lokal aktionsgrupp i enlighet med kriterierna för ett program, och som genomförs av en eller flera stödmottagare på ett sätt som bidrar till att målen för den åtgärd som insatsen utgör en del av kan uppnås;

f) gemensam övervaknings- och utvärderingsram: en generell approach som utarbetats av kommissionen och medlemsstaterna och som innehåller ett begränsat antal indikatorer för utgångsläget, utnyttjandet av anslagen, genomförandet, resultaten och effekterna;

g) lokal utvecklingsstrategi: ett antal samordnade insatser som svarar mot lokala mål och behov och som genomförs i ett partnerskap på lämpligaste nivå;

h) stödmottagare: en aktör, ett organ eller ett företag, offentligt eller privat, som ansvarar för genomförandet av insatserna eller som tar emot stödet;

i) offentliga utgifter: alla anslag från den offentliga sektorn, oavsett om pengarna kommer från staten, regionala eller lokala instanser eller Europeiska gemenskapernas allmänna budget;

j) konvergensmål: det mål som anges i artikel 3.2 i rådets förordning (EG) nr.../... av den ... om allmänna bestämmelser för Europeiska Regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden[10].

KAPITEL IIUPPGIFTER OCH MÅL

Artikel 3Uppgifter

Fonden skall bidra till att främja en hållbar landsbygdsutveckling i hela Europeiska unionen, och denna strävan skall komplettera såväl den gemensamma jordbrukspolitikens marknads- och inkomststöd som sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken.

Artikel 4Mål

1. Stöden för landsbygdsutveckling skall bidra till

a) att genom stöd för omstrukturering stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft;

b) att genom stöd för markanvändningsplanering förbättra miljön på landsbygden;

c) att höja livskvaliteten på landsbygden och att uppmuntra en diversifiering av ekonomin.

2. Målen i punkt 1 skall uppnås via de fyra prioriteringar som beskrivs i avdelning IV.

KAPITEL IIIPRINCIPER

Artikel 5Komplementaritet, konsekvens och förenlighet

1. Fonden skall komplettera nationella, regionala och lokala insatser som bidrar till att EU:s prioriteringar kan uppnås.

2. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att fondens och medlemsstaternas stöd ligger i linje med EU:s verksamheter, politik och prioriteringar. Stöden från fonden skall ha en koppling till målen för den ekonomiska och sociala sammanhållningen och för Europeiska fiskerifonden.

3. Dessa kopplingar skall garanteras genom EU:s strategiska riktlinjer enligt artikel 9, den nationella strategiska planen enligt artikel 11, landsbygdsutvecklingsprogrammen enligt artikel 15 samt kommissionens årsrapporter enligt artikel 13.

4. Det skall också finnas en koppling till de åtgärder som finansieras via Europeiska garantifonden för jordbruket.

5. Enligt den här förordningen får stöd inte beviljas för åtgärder som är stödberättigande enligt den gemensamma organisationen av marknaderna, med förbehåll för eventuella undantag i enlighet med artikel 95.2.

6. Medlemsstaterna skall se till att de insatser som finansieras via fonden är förenliga med fördraget och alla rättsakter som antagits i enlighet med detta.

Artikel 6Partnerskap

1. Stöden från fonden skall utnyttjas i ett nära samarbete, nedan kallat "partnerskap", mellan kommissionen och medlemsstaten och med de myndigheter och organ som medlemsstaten utser enligt nationella regler och rutiner, nämligen

a) regionala och lokala instanser, samt andra myndigheter;

b) arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer;

c) andra organ som representerar det civila samhället, icke-statliga organisationer (särskilt på miljöområdet) samt organ som arbetar för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Medlemsstaten skall utse de mest representativa partnerna, nedan kallade "partner," på nationell, regional och lokal nivå samt på det ekonomiska och sociala området, miljöområdet m.m. Medlemsstaten skall skapa förutsättningar för ett brett och reellt engagemang från alla lämpliga organs sida, i enlighet med nationella regler och rutiner, med beaktande av behovet av ökad jämställdhet mellan kvinnor och män samt, genom krav på miljöskydd och miljöförbättringar, en hållbar utveckling.

2. Partnerskapet skall agera med beaktande av samtliga partners institutionella, rättsliga och ekonomiska ansvar.

3. Partnerskapet skall delta i utarbetandet och övervakningen av den nationella strategiska planen och i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av landsbygdsutvecklingsprogrammen. Medlemsstaten skall se till att alla lämpliga partner blir involverade i de olika stegen i programarbetet, med beaktande av den tidsgräns som finns för varje steg.

Artikel 7Subsidiaritet

Medlemsstaterna skall ansvara för att landsbygdsutvecklingsprogrammen genomförs på lämpligaste geografiska nivå, i enlighet med de egna institutionella förhållandena. De åtgärder som detta ansvar medför skall vidtas i enlighet med den här förordningen.

Artikel 8Jämställdhet mellan kvinnor och män

I programmens samtliga faser skall medlemsstaterna och kommissionen sträva efter jämställdhet mellan kvinnor och män.

Detta skall således ske under planeringen, i genomförandet, övervakningen och utvärderingen.

AVDELNING IIEN STRATEGISK APPROACH

KAPITEL IEU:S STRATEGISKA RIKTLINJER

Artikel 9Innehåll och beslut

1. Med beaktande av EU:s övergripande prioriteringar skall rådet anta strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen i hela unionen under programperioden 1 januari 2007 - 31 december 2013.

Dessa riktlinjer skall innehålla gemensamma strategiska prioriteringar för landsbygdsutvecklingen under perioden, i syfte att förverkliga var och en av de prioriteringar som anges i den här förordningen.

2. Senast tre månader efter det att den här förordningen antagits skall de gemensamma strategiska riktlinjerna antas enligt förfarandet i artikel 37 i fördraget. Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 10Översyn

För att kunna ta hänsyn till ändrade prioriteringar på EU-nivå kan en översyn av EU:s strategiska riktlinjer göras efter halva tiden.

KAPITEL IINATIONELL STRATEGISK PLAN

Artikel 11Innehåll

1. Med beaktande av EU:s strategiska riktlinjer skall medlemsstaterna lämna in en nationell strategisk plan med en redogörelse för såväl fondens som respektive medlemsstats prioriteringar, de specifika målen, medfinansieringen från fonden samt annan finansiering.

2. Den nationella planen skall ge garantier för att stöden från EU ligger i linje med EU:s strategiska riktlinjer och för att det finns en samverkan mellan EU:s prioritering och de nationella och regionala prioriteringarna.

Den nationella strategiska planen skall utgöra en ram för de program som utarbetas med stöd från fonden. Planen skall genomföras via landsbygdsutvecklingsprogram.

3. Den nationella strategiska planen skall innehålla

a) en bedömning av situationen på det ekonomiska och sociala området och på miljöområdet, samt av potentialen för utveckling;

b) strategin för de insatser som EU och medlemsstaten skall genomföra gemensamt, i vilken det visas att de val som gjorts är förenliga med de gemensamma strategiska riktlinjerna;

c) de tematiska och regionala/lokala prioriteringarna under varje EU-prioritering, inklusive centrala kvantifierade mål samt lämpliga övervaknings- och utvärderingsindikatorer;

d) en förteckning över de program genom vilka den nationella strategiska planen genomförs, samt de preliminära anslagen från fonden till varje program, inklusive de belopp som genereras via modulering enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1782/2003;

e) en redogörelse för på vilka sätt en samverkan med andra GJP-instrument och med sammanhållningspolitiken garanteras;

f) budgeten, i tillämpliga fall, för att uppnå konvergensmålet enligt artikel 3 i förordning (EG) nr.../... [sammanhållning];

g) en beskrivning, som skall göras även av de medlemsstater som valt en regionaliserad programverksamhet, av hur och med vilka anslag som det nationella landsbygdsnätverket enligt artikel 67.2 tredje stycket och artikel 69 skall byggas upp.

Artikel 11aUtarbetande

1. Så snart EU:s strategiska riktlinjer antagits skall varje medlemsstat utarbeta en nationell strategisk plan.

Planen skall utarbetas i enlighet med respektive medlemsstats institutionella system, i nära samarbete med de partner som anges i artikel 6. Även kommissionen skall delta i utarbetandet, och planen skall täcka perioden 1 januari 2007 - 31 december 2013.

2. Medlemsstaterna skall skicka in sina nationella strategiska planer till kommissionen innan de skickar in sina landsbygdsutvecklingsprogram.

KAPITEL IIISTRATEGISK ÖVERVAKNING

Artikel 12Sammanfattande årsrapporter från medlemsstaterna

1. För första gången år 2008, och senast den 1 oktober varje år, skall varje medlemsstat skicka in en sammanfattande årsrapport till kommissionen, med en redogörelse för hur man lyckats genomföra sin strategi och uppnå sina mål, och hur detta bidragit till att genomföra EU:s strategiska riktlinjer.

2. Denna rapport skall vara en sammanfattning av de årsrapporter som avses i artikel 86, och den skall innehålla

a) en redogörelse för vilka resultat som uppnåtts i programmen, i förhållande till indikatorerna i den nationella strategiska planen;

b) en redogörelse för resultaten från de årliga löpande utvärderingarna av programmen.

3. I fråga om sådana samlade program som avses i artikel 14.2 får medlemsstaterna, genom undantag från punkt 1 och inom den tidsfrist som anges i artikel 86, låta de redogörelser som anges i punkt 2 ingå i de årsrapporter som också avses i artikel 86.

Artikel 13Årsrapporter från kommissionen

1. För första gången år 2009, och när varje nytt år börjar, skall kommissionen lägga fram en årsrapport med en sammanfattning av de viktigaste händelserna, tendenserna och utmaningarna i fråga om genomförandet av såväl de nationella strategiska planerna som EU:s strategiska riktlinjer.

Rapporten skall utarbetas på grundval av kommissionens analys och bedömning av de sammanfattande årsrapporter från medlemsstaterna som avses i artikel 12, men också på grundval av annan information. Den skall också innehålla en redogörelse för de åtgärder som medlemsstaterna och kommissionen har vidtagit eller kommer att vidta för att på bästa sätt följa upp slutsatserna i rapporten.

2. Kommissionens årsrapporter skall skickas till rådet, parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

AVDELNING IIIPROGRAMARBETET

KAPITEL IINNEHÅLL

Artikel 14Landsbygdsutvecklingsprogram

1. De åtgärder i medlemsstaterna som fonden är involverad i skall genomföras via landsbygdsutvecklingsprogram. Genom dessa program skall en landsbygdsutvecklingsstrategi genomföras via ett antal åtgärder som samordnas i enlighet med de prioriteringar som anges i avdelning IV och vars mål kan uppnås med hjälp av stöd från fonden.

Programmen skall omfatta perioden 1 januari 2007 - 31 december 2013.

2. Medlemsstaterna får skicka in antingen ett samlat program för hela landet eller ett program för varje region.

Artikel 15Innehåll

Programmen skall innehålla följande:

a) en analys av starka och svaga sidor, strategin för att dra nytta av eller åtgärda dessa, samt den förhandsbedömning som avses i artikel 89;

b) en motivering till valet av prioriteringar, med utgångspunkt i EU:s strategiska riktlinjer och den nationella strategiska planen samt de förväntade effekterna enligt förhandsbedömningen;

c) information om de prioriterade inriktningarna och de åtgärder som föreslås under varje prioritering, inklusive de specifika, verifierbara mål och indikatorer som avses i artikel 85 och som gör det möjligt att mäta programmets resultat, dess effektivitet och grad av måluppfyllelse;

d) en finansieringsplan, med två tabeller:

i) en tabell med det totala planerade stödet från fonden per år, i enlighet med artikel 70.5 och 70.6; i tillämpliga fall skall anslagen till regioner som omfattas av konvergensmålet redovisas separat; det planerade årliga stödet från fonden skall vara förenligt med budgetplanen;

ii) en tabell med det planerade totala EU-stödet under hela programperioden och den nationella offentliga finansieringen för varje prioritering, den procentuella andelen för fondens stöd till respektive prioritering, samt det belopp som öronmärkts för tekniskt stöd; i tillämpliga fall skall fondens planerade stöd till regioner som omfattas av konvergensmålet redovisas separat, samt även motsvarande nationella finansiering;

e) för information skall de ursprungliga beloppen per åtgärd redovisas, med en preliminär fördelning mellan offentliga och privata utgifter;

f) de uppgifter som behövs för en bedömning av huruvida konkurrensreglerna följs och, i tillämpliga fall, en förteckning över stöd som är tillåtna enligt artikel 87 i fördraget;

g) information om komplementariteten med andra åtgärder som finansieras via andra GJP-instrument, via sammanhållningspolitiken och via Europeiska fiskerifonden;

h) en redogörelse för hur programmet skall genomföras, inklusive

i) alla de instanser som medlemsstaten har utsett i enlighet med artikel 76;

ii) en beskrivning av övervakningen och utvärderingen, samt av övervakningskommitténs sammansättning;

iii) en redogörelse för hur Leaderdimensionen genomförts;

iv) en beskrivning av kontrollerna, särskilt hur de instanser och organ som ansvarar för genomförandet av programmet har utformat dessa, samt av dessa instansers och organs interna kontroller;

v) de åtgärder som vidtagits för att garantera att programmet offentliggörs;

vi) en beskrivning av rutinerna för kommissionens och medlemsstaternas utbyte av data i syfte att uppfylla kraven i den här förordningen i fråga om utbetalningar, övervakning och utvärdering;

i) vilka partner som utsetts i enlighet med artikel 6, samt resultaten från överläggningarna med dessa.

Artikel 16Balans mellan prioriteringarna

EU:s stöd för vart och ett av de tre mål som anges i artikel 4 skall utgöra minst 15 % av fondens totala stöd för ett program under prioritering I eller III enligt avsnitt I respektive III i kapitel I i avdelning IV, och 25 % av fondens totala stöd för ett program under prioritering II enligt avsnitt II i kapitel I i samma avdelning.

KAPITEL IIUTARBETANDE, GODKÄNNANDE OCH ÖVERSYN

Artikel 17Utarbetande och godkännande

1. Landsbygdsutvecklingsprogrammen skall utarbetas av medlemsstaterna, i nära samarbete med de partner som anges i artikel 6.

2. Så snart som möjligt efter det att medlemsstaterna i enlighet med artikel 11a.2 skickat in sina strategiska planer till kommissionen skall de också skicka in ett förslag till varje program, med det innehåll som anges i artikel 15.

3. Kommissionen skall göra en bedömning av förslagen på grundval av EU:s strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen, den nationella strategiska planen och den här förordningen.

Om programmet inte anses överensstämma med EU:s strategiska riktlinjer, den nationella planen eller den här förordningen, skall kommissionen begära att medlemsstaten i fråga reviderar programmet.

4. I enlighet med förfarandet i artikel 95.2 skall ett program godkännas så snart som möjligt efter det att medlemsstaten har lämnat in det.

Artikel 18Översyn

1. På medlemsstatens eller kommissionens initiativ skall programmen ses över och, efter övervakningskommitténs godkännande, vid behov ändras för resten av perioden. Syftet med en sådan översyn skall vara att ta hänsyn till utvärderingsresultat och till kommissionens årsrapporter, särskilt i fråga om att skärpa eller justera formerna för hur EU:s prioriteringar beaktas. Programmen skall i tillämpliga fall ses över efter det att den Leaderreserv som avses i artikel 92 har fördelats.

2. Om en medlemsstat lämnar in en begäran om att göra en översyn av ett program skall kommissionen snarast möjligt, och i enlighet med förfarandet i artikel 95.2, fatta ett beslut om detta.

Ändringar som kräver ett godkännande från kommissionen skall specificeras i enlighet med förfarandet i artikel 95.2.

AVDELNING IVPRIORITERINGAR I LANDSBYGDSUTVECKLINGEN

KAPITEL IPRIORITERINGAR

AVSNITT 1

PRIORITERING 1:ATT FÖRBÄTTRA KONKURRENSKRAFTENINOM JORD- OCH SKOGSBRUKET

Artikel 19Åtgärder

Stöd för en bättre konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket skall avse följande:

a) åtgärder för att höja den mänskliga potentialen genom

i) utbildning och information för personer som är verksamma inom jord- och skogsbruket,

ii) startstöd för unga jordbrukare,

iii) förtidspension för jordbrukare och lantarbetare,

iv) rådgivning för jordbrukare och skogsägare,

v) tjänster inom jordbruket som gör det möjligt att leja bort pappersarbete, att få avbytare och rådgivning, samt rådgivning inom skogsbruket;

b) åtgärder för att höja den fysiska potentialen genom

i) att modernisera gårdarna,

ii) att höja skogens ekonomiska värde,

iii) att höja värdet på primärproduktionen inom jord- och skogsbruket,

iv) att förbättra och utveckla sådan infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning av jord- och skogsbruket,

v) att återställa jordbrukets produktionspotential efter skador som orsakats av naturkatastrofer, samt införa lämpliga förebyggande åtgärder;

c) åtgärder för att höja kvaliteten på jordbruksproduktionen och produkterna, genom

i) att hjälpa jordbrukarna att anpassa sig till sådana normer som bygger på EU:s lagstiftning,

ii) att stödja jordbrukare som deltar i kvalitetssystem för livsmedel,

iii) att stödja producentgruppers information och marknadsföring i fråga om produkter för vilka det finns ett kvalitetssystem;

d) övergångsåtgärder i de nya medlemsstaterna i fråga om

i) stöd för gårdar som i mindre eller större utsträckning producerar för de egna behoven och som är under omstrukturering,

ii) stöd för att bilda producentgrupper.

UNDERAVSNITT 1ÅTGÄRDER I SYFTE ATT FÖRBÄTTRA DEN MÄNSKLIGA POTENTIALEN

Artikel 20Utbildning och information

Stöd enligt artikel 19 a i) får inte omfatta kurser eller praktik som ingår i den normala jord- och skogsbruksutbildningen på högstadienivå eller högre.

Artikel 21Startstöd för unga jordbrukare

1. Stöd enligt artikel 19 a ii) skall beviljas personer

a) som är under 40 år och som för första gången etablerar sig som ägare till en gård,

b) som har tillräcklig kompetens för detta,

c) som lämnar in en affärsplan för hur de vill utveckla sitt jordbruk.

2. Stödet skall beviljas i form av ett samlat bidrag upp till den övre gräns som anges i bilaga I.

Artikel 22Förtidspension

1. Stöd enligt artikel 19 a iii) skall beviljas

a) jordbrukare som upphör med jordbruket i syfte att överlåta sin gård till en annan jordbrukare,

b) lantarbetare som slutgiltigt upphör med sitt arbete inom jordbruket.

2. Den överlåtande parten skall

a) vara minst 55 år, dock utan att ha uppnått den normala pensionsåldern vid den tidpunkt då gården överlåts, eller minst 10 år yngre än den normala pensionsåldern i medlemsstaten i fråga vid den tidpunkten,

b) slutgiltigt upphöra med allt yrkesmässigt jordbruk,

c) ha bedrivit jordbruk under de 10 år som föregår överlåtelsen.

Den övertagande parten skall

a) efterträda den överlåtande parten genom att etablera sig i enlighet med artikel 21, eller

b) vara en jordbrukare som är yngre än 50 år och som tar över den överlåtande partens gård för att öka den egna gårdens storlek.

En lantarbetare skall

a) vara minst 55 år, men ännu inte ha uppnått den normala pensionsåldern, eller minst 10 år yngre än den normala pensionsåldern i medlemsstaten i fråga,

b) ha arbetat minst halvtid inom jordbruket under de föregående fem åren, som medhjälpare inom familjen eller som lantarbetare,

c) ha arbetat på den överlåtande partens gård under en period som minst motsvarar två års heltidssysselsättning, under den fyraårsperiod som föregår den överlåtande partens förtidspensionering,

d) vara ansluten till ett socialförsäkringssystem.

3. En överlåtande part eller en lantarbetare kan få stöd för förtidspensionering under högst 10 år. Detta stöd får inte beviljas efter det att en överlåtande part har fyllt 70 år eller efter det att en lantarbetare uppnått normal pensionsålder.

Om en överlåtande part får normal ålderspension från medlemsstaten skall stödet för förtidspension beviljas som ett tillägg och beräknas utifrån det belopp som den nationella ålderspensionen uppgår till.

4. Stödet skall beviljas som ett årligt stöd upp till den övre gräns som anges i bilaga I.

Artikel 23Rådgivning

1. Stöd enligt artikel 19 a iv) skall beviljas

a) för att hjälpa jordbrukare och skogsägare att täcka kostnaderna för att anlita rådgivning i syfte att generellt nå bättre resultat på gården eller i företaget,

b) för att hjälpa jordbrukarna att täcka kostnader för att anlita rådgivning i syfte att uppfylla EU:s normer på områdena miljöskydd, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd samt arbetarskydd.

2. Stöd för att anlita rådgivning skall beviljas upp till den övre gräns som anges i bilaga I.

Artikel 24Tjänster i fråga om administrativt arbete, avbytare och rådgivning

Stöd enligt artikel 19 a v), som gradvis skall trappas ner under en period på högst 5 år efter starten, skall beviljas för att täcka kostnader för tjänster som gör det möjligt att leja bort administrativt arbete, få avbytare eller anlita rådgivning.

UNDERAVSNITT 2ÅTGÄRDER I SYFTE ATT FÖRBÄTTRA DEN FYSISKA POTENTIALEN

Artikel 25Modernisering av gårdar

1. Stöd enligt artikel 19 b i) skall beviljas jordbrukare för investeringar

a) som förbättrar resultatet på gården, och

b) som följer EU:s regler för investeringen i fråga.

Om en investering görs för att uppfylla EU-normer får stöd endast beviljas för att uppfylla nyligen införda normer. I fråga om att uppfylla en sådan norm kan jordbrukarna beviljas ett uppskov på högst 36 månader, från och med den dag då normen infördes.

2. Stöden får inte överskrida den övre gräns som anges i bilaga I.

Artikel 26Högre ekonomiskt värde i skogen

1. Investeringsstöd enligt artikel 19 b ii) skall beviljas för skogar som ägs av privatpersoner eller av kommuner, eller av sammanslutningar av skogsägare i dessa kategorier. Denna begränsning skall inte gälla för subtropiska skogar och inte heller för skogarna på Azorerna, Madeira och i de franska utomeuropeiska departementen.

2.Det skall finnas skogsbruksplaner som ligger till grund för investeringarna.

3. Stöden får uppgå till de högsta belopp som anges i bilaga I.

Artikel 27Högre värde i primärproduktionen inom jord- och skogsbruket

1. Stöd enligt artikel 19 b iii) skall beviljas jordbrukare för investeringar

a) som förbättrar gårdens eller företagets resultat,

b) som avser bearbetning eller saluföring av produkter enligt bilaga I till fördraget, utom fiskeriprodukter, eller produkter från skogsbruket,

c) som följer EU:s regler för investeringen i fråga.

Om en investering görs för att uppfylla EU-normer får stöd endast beviljas för att uppfylla nyligen införda normer. I fråga om att uppfylla en sådan norm kan jordbrukarna beviljas ett uppskov på högst 36 månader, från och med den dag då normen infördes.

2. Stöd enligt punkt 1 skall begränsas till mikroföretag och småföretag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG[11]. I fråga om skogsbruksprodukter skall stödet begränsas till enbart mikroföretag.

Stöd får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter[12].

3.Stöden får uppgå till de högsta belopp som anges i bilaga I.

Artikel 28Infrastruktur som är av betydelse för utvecklingoch anpassning inom jord- och skogsbruket

Stöd enligt artikel 19 b iv) får täcka insatser för att kunna ta sig fram till mark på gården eller i skogen, energiförsörjning och vattenhushållning.

UNDERAVSNITT 3ÅTGÄRDER I SYFTE ATT HÖJA KVALITETEN PÅ JORDBRUKSPRODUKTIONEN OCH PRODUKTERNA

Artikel 29Normer som bygger på EU-lagstiftningen

1. Stöd enligt artikel 19 c i) skall bidra till att täcka kostnader eller inkomstbortfall för jordbrukare som måste uppfylla normer i fråga om miljöskydd, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd, samt arbetarskydd.

Dessa normer måste ha införts nyligen i den nationella lagstiftningen, och de måste innebära nya skyldigheter eller restriktioner i jordbruket som får betydande effekter på de normala driftskostnaderna på en gård, och de måste beröra ett betydande antal jordbrukare.

2. Stödet skall beviljas med ett schablonbelopp i form av ett tidsbegränsat och gradvis nedtrappat stöd på årsbasis, under högst 5 år från och med den dag då normen blev obligatorisk enligt EU-lagstiftningen.

Stöden får uppgå till de högsta belopp som anges i bilaga I.

Artikel 30Kvalitetssystem för livsmedel

1. Stöd enligt artikel 19 c ii) skall

a) avse jordbruksprodukter som enbart är avsedda att användas som livsmedel,

b) vara avsedda för kvalitetssystem på EU-nivå för livsmedel, eller för sådana system som godkänts av medlemsstaterna och som uppfyller precisa kriterier som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 95.2; stöd får inte beviljas för system vars enda syfte är att skärpa kontrollerna av att normer i EU-lagstiftningen eller den nationella lagstiftningen uppfylls,

c) beviljas i form av ett årligt stimulansbidrag, under högst 5 år, på en nivå som skall fastställas med hänsyn till de fasta kostnader som uppstår till följd av deltagandet i ett system för vilket stöd beviljas.

2. Stöden får uppgå till de högsta belopp som anges i bilaga I.

Artikel 31Information och marknadsföring

Stöd enligt artikel 19 c iii) skall avse produkter som omfattas av stödet för kvalitetssystem enligt artikel 30.

Stöden får uppgå till de högsta belopp som anges i bilaga I.

UNDERAVSNITT 4ÖVERGÅNGSÅTGÄRDER

Artikel 32Gårdar som producerar för de egna behoven

1. Stöd enligt artikel 19 d i) för gårdar som i första hand producerar för den egna konsumtionen men som också säljer en viss del av sin produktion ("delvis självförsörjande gårdar") skall beviljas jordbrukare som lämnar in en affärsplan.

2. Efter tre år skall det göras en bedömning av i vilken utsträckning affärsplanen har genomförts.

3. Stödet skall under högst 5 år betalas ut i form av ett schablonbelopp upp till det högsta belopp som anges i bilaga I.

4. För att stöd enligt punkt 3 skall kunna betalas ut måste en ansökan ha godkänts senast den 31 december 2008.

Artikel 33Producentgrupper

1. Stöd enligt artikel 19 d ii) skall beviljas för att det skall bli lättare att bilda och driva producentgrupper i syfte att

a) anpassa medlemmarnas produktion till behoven på marknaden,

b) gemensamt få ut sina varor på marknaden, inklusive planering och centralisering av försäljningen, samt leveranser till grossister,

c) utarbeta gemensamma regler för produktinformation, särskilt beträffande skörd och tillgång.

2. Stödet skall beviljas i form av ett schablonbelopp som betalas ut en gång per år under de första 5 åren efter det att producentgruppen godkändes. Stödet skall beräknas på grundval av gruppens saluförda produktion per år, upp till de övre gränser som anges i bilaga I.

3. Stöden skall beviljas producentgrupper som formellt godkänns av medlemsstatens behöriga myndighet senast den 31 december 2008.

AVSNITT 2

PRIORITERING 2:MARKANVÄNDNINGSPLANERING

Artikel 34Åtgärder

Stöd enligt den här avdelningen skall avse följande:

a) åtgärder för ett hållbart utnyttjande av jordbruksmark, via

i) stöd för naturbetingade svårigheter, för jordbrukare i bergsområden,

ii) stöd för jordbrukare i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter,

iii) Natura 2000-stöd,

iv) stöd för miljövänligt jordbruk och för djurskydd,

v) stöd för icke-produktiva investeringar;

b) åtgärder för ett hållbart utnyttjande av skogsmark, via

i) en första beskogning av jordbruksmark,

ii) ett första införande av blandat jord- och skogsbruk på jordbruksmark,

iii) en första beskogning av icke-jordbruksmark,

iv) Natura 2000-stöd,

v) stöd för miljövänligt skogsbruk,

vi) återställande av produktionspotentialen i skogsbruket, samt förebyggande åtgärder,

vii) stöd för icke-produktiva investeringar.

UNDERAVSNITT 1ÅTGÄRDER FÖR ETT HÅLLBART UTNYTTJANDEAV JORDBRUKSMARK

Artikel 35Stöd för naturbetingade svårigheter i bergsområdenoch stöd för andra områden med svårigheter

1. Stöd enligt artikel 34 a i) och ii) skall beviljas på årsbasis per hektar utnyttjad jordbruksareal.

Stöden skall utgöra en kompensation för jordbrukarnas extra kostnader eller deras inkomstbortfall till följd av svårigheter för jordbruket i området.

2. Stöden skall beviljas jordbrukare som åtar sig att i minst 5 år efter den första utbetalningen fortsätta med sitt jordbruk i sådana områden som uppfyller kraven i artikel 47.2 och 47.3.

3. Stöden skall uppgå till ett belopp inom de gränser som anges i bilaga I.

I väl motiverade fall kan ett högre stöd beviljas, under förutsättning att det genomsnittliga beloppet för alla stöd som beviljas på medlemsstatsnivå inte överskrider den övre gränsen.

4. Stöden skall gradvis trappas ner, ovanför en lägsta areal per gård som skall anges i programmet.

Artikel 36Natura 2000-stöd

Stöd enligt artikel 34 a iii) skall beviljas på årsbasis per hektar utnyttjad jordbruksareal, i syfte att kompensera jordbrukarna för kostnader eller inkomstbortfall på grund av svårigheter i områdena i fråga i samband med tillämpningen av direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG.

Stöden får uppgå till de högsta belopp som anges i bilaga I.

Artikel 37Stöd för miljövänligt jordbruk och för djurskydd

1. Medlemsstaterna skall se till att det i alla delar av landet, och utifrån de specifika behoven, blir möjligt att lämna in ansökningar om de stöd som anges i artikel 34 a iv).

2. Stöd för miljövänligt jordbruk och för djurskydd skall beviljas jordbrukare som frivilligt gör åtaganden på dessa områden. Om det är väl motiverat för att uppnå vissa mål på miljöområdet får detta miljöstöd även beviljas andra markanvändare.

3. Stöden för miljövänligt jordbruk och för djurskydd får endast avse sådana åtaganden som klart anges i ett program och som går längre än gällande normer i enlighet med artiklarna 4 och 5 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 och i bilagorna III och IV till den förordningen, eller längre än andra normer i den nationella lagstiftningen. Dessutom skall jordbrukare och andra markanvändare som gör miljöåtaganden inom jordbruket uppfylla minimikraven för gödningsmedel och växtskyddsprodukter, och detta skall också anges i programmet.

Åtagandena skall gälla i 5 år. Om det är nödvändigt och väl motiverat kan en längre period fastställas för vissa typer av åtaganden, i enlighet med förfarandet i artikel 95.2.

4. Stöden skall beviljas på årsbasis, och de skall täcka extra kostnader och inkomstbortfall till följd av åtaganden som gjorts, samt vid behov även transaktionskostnader.

Om det anses lämpligt kan stödmottagarna väljas ut genom en anbudsinfordran, på grundval av kriterier i fråga om ekonomi, miljö och djurskydd.

Stöden får uppgå till de högsta belopp som anges i bilaga I.

Artikel 38Icke-produktiva investeringar

Stöd enligt artikel 34 a v) skall beviljas för

a) investeringar för att kunna fullgöra åtaganden enligt artikel 34 a iv),

b) investeringar på en gård som höjer ett Natura 2000-områdes skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten.

UNDERAVSNITT 2ÅTGÄRDER FÖR ETTHÅLLBART UTNYTTJANDE AV SKOGSMARK

Artikel 39Allmänna krav

1. Detta stöd skall endast beviljas för skogar och arealer med skog som ägs av privatpersoner eller kommuner, eller sammanslutningar av skogsägare i dessa kategorier.

Denna restriktion skall inte gälla för stöd enligt artikel 34 b i), vi) och vii).

2. De åtgärder som genomförs i områden som inom ramen för EU:s insatser för skydd mot skogsbränder klassas som högriskområden eller områden med medelstor risk, skall vara förenliga med medlemsstaternas skyddsplaner.

Artikel 40Första beskogning av jordbruksmark

1. Stöd enligt artikel 34 b i) får avse

a) startkostnader,

b) ett årligt bidrag per beskogad hektar, i syfte att täcka underhållskostnader under en period på högst 5 år,

c) ett årligt bidrag per hektar för att under en period på högst 10 år täcka inkomstbortfall på grund av beskogning för jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, andra fysiska personer eller privaträttsliga subjekt som brukade marken innan den planterades med skog.

2. Stöd för beskogning av offentligägd jordbruksmark får endast täcka startkostnaderna. Om den jordbruksmark som skall planteras med skog arrenderas av en fysisk person eller ett privaträttsligt subjekt får de årliga bidragen enligt punkt 1 beviljas.

3. Stöd för beskogning av jordbruksmark får inte beviljas

a) jordbrukare som får stöd för förtidspension,

b) för plantering av julgranar.

I fråga om snabbväxande arter som odlas på kort sikt får stöd för beskogning endast beviljas för startkostnaderna.

4. Stöden för jordbrukare och andra fysiska personer eller privaträttsliga subjekt får inte överskrida de högsta belopp som anges i bilaga I.

Artikel 41Första införande av blandat jord- och skogsbruk på jordbruksmark

1. Stöd enligt artikel 34 b ii) skall beviljas jordbrukare som börjar bedriva ett blandat extensivt jord- och skogsbruk.

Stödet skall täcka startkostnaderna.

2. Ett blandat jord- och skogsbruk innebär att träd planteras och får växa upp på en gård där mark samtidigt används för jordbruk.

3. Stöd får inte beviljas för julgranar eller snabbväxande arter som odlas på kort sikt.

4. Stöden får uppgå till de högsta belopp som anges i bilaga I.

Artikel 42Första beskogning av icke-jordbruksmark

1. Stöd enligt artikel 34 b iii) skall täcka startkostnaderna för beskogning av mark som inte är stödberättigande enligt artikel 34 b i).

2. Stöd får inte beviljas för julgranar.

3. Stöden för jordbrukare och andra fysiska personer eller privaträttsliga subjekt får inte överskrida den övre gräns som anges i bilaga I.

Artikel 43Natura 2000-stöd

Stöd enligt artikel 31 b iv) skall per år och per hektar skog beviljas privata skogsägare eller sammanslutningar av sådana, i syfte att ge kompensation för kostnader på grund av restriktioner för användningen av skog eller annan trädbevuxen mark i enlighet med direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG.

Stöden skall ligga på en nivå inom de gränser som anges i bilaga I.

Artikel 44Stöd för miljövänligt skogsbruk

1. Stöd enligt artikel 34 b v) skall per hektar skog beviljas stödmottagare som frivilligt gör åtaganden i fråga om ett miljövänligt skogsbruk. Stöden får endast avse sådana åtaganden som går längre än gällande krav.

Åtagandena skall gälla i 5 år. Om det är nödvändigt och motiverat kan en annan period fastställas för vissa typer av åtaganden.

2. Stöden skall täcka extra kostnader till följd av åtagandena. De skall beräknas på grundval av faktiska kostnader.

Stöden skall ligga inom de gränser som anges i bilaga I.

Artikel 45Återställande av produktionspotentialen i skogsbruket samt förebyggande åtgärder

1. Stöd enligt artikel 34 b vi) skall beviljas för att återställa produktionspotentialen i skogar som skadats genom naturkatastrofer eller bränder, samt för att införa förebyggande åtgärder.

2. I fråga om bränder skall de förebyggande åtgärderna avse områden som i medlemsstaternas skyddsplaner klassificeras som områden med hög eller medelhög risk.

Artikel 46Icke-produktiva investeringar

Stöd enligt artikel 34 b vii) skall beviljas för investeringar i skogar

a) som görs för att kunna fullgöra åtaganden enligt artikel 34 b v), eller

b) som höjer områdets skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten.

UNDERAVSNITT 3OMRÅDEN

Artikel 47Stödberättigande områden

1. Med beaktande av punkterna 2, 3, 4 och 5 i den här artikeln skall medlemsstaterna fastställa vilka områden som berättigar till stöd enligt artikel 34 a i), ii) och iii) och 34 b i), iii), iv) och vi).

2. För att kunna få stöd enligt artikel 34 a i) måste bergsområdena kännetecknas av avsevärda begränsningar i möjligheterna att utnyttja marken och betydande extra kostnader för detta, på grund av

a) att höjden över havet gör klimatförhållandena mycket svåra, vilket avsevärt förkortar vegetationsperioden,

b) att det på lägre höjd ofta finns sluttningar som är för branta för maskiner eller som kräver särskild och mycket dyr utrustning, eller en kombination av dessa två faktorer som var för sig är mindre akut men som tillsammans innebär en jämförbar svårighet.

Områden norr om 62:a breddgraden och vissa angränsande områden skall betraktas som bergsområden.

I programmen skall medlemsstaterna antingen bekräfta den befintliga avgränsningen av sina bergsområden eller ändra den i enlighet med särskilda bestämmelser som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 95.2.

3. För att få stöd enligt artikel 34 a ii) måste andra områden än bergsområden enligt punkt 2

a) präglas av betydande naturbetingade svårigheter, särskilt i fråga om lågproduktiv mark eller svåra klimatförhållanden, och det måste anses vara viktigt ur markanvändningssynpunkt att man fortsätter med ett extensivt jordbruk,

b) präglas av särskilda svårigheter och av att en fortsatt markanvändning anses viktig för att bevara eller förbättra miljön, bevara landskapsbilden och ta vara på turismpotentialen, eller för att skydda kustlinjen.

Dessa områden måste omfatta jordbruksområden som är homogena i fråga om de naturliga produktionsförhållandena.

De områden som enligt b) i första stycket präglas av särskilda svårigheter får sammanlagt utgöra högst 10 % av medlemsstatens yta.

I programmen skall medlemsstaterna avgränsa dessa områden i enlighet med särskilda bestämmelser som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 95.2.

4. Sådana Natura 2000-jordbruksområden som utsetts enligt direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG skall berättiga till stöd enligt artikel 34 a iii).

5. Områden som av miljöskäl är lämpliga att beskogas, t.ex. för att få ett skydd mot erosion eller för att utvidga skogsarealerna för att därigenom mildra klimatförändringen, skall berättiga till stöd enligt artikel 34 b i) och iii).

Sådana Natura 2000-skogsbruksområden som utsetts enligt direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG skall berättiga till stöd enligt artikel 34 b iv).

Skogsområden i vilka risken för bränder är medelhög eller hög skall berättiga till stöd enligt artikel 34 b vi) i fråga om förebyggande åtgärder.

UNDERAVSNITT 4NORMER

Artikel 48Lägre eller indragna stöd

Om en stödmottagare som får stöd enligt artikel 34 a i) - iv) och 34 b i), iv) och v), genom ett agerande eller en underlåtenhet som stödmottagaren själv kan anses vara direkt ansvarig för, på hela sin gård inte uppfyller kraven i artiklarna 4 och 5 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 eller i bilagorna III och IV till den förordningen, skall det totala stödet för det kalenderår då detta inträffade sänkas eller dras in.

Tillämpningsföreskrifter för detta skall fastställas enligt förfarandet i artikel 95.2. Hänsyn skall tas till hur allvarliga eller omfattande överträdelserna har varit, vilka konsekvenser de har fått och hur ofta de har förekommit.

AVSNITT 3

PRIORITERING 3:DIVERSIFIERAD EKONOMIOCH GOD LIVSKVALITET PÅ LANDSBYGDEN

Artikel 49Åtgärder

Stöd enligt det här avsnittet skall avse följande:

a) åtgärder för att diversifiera ekonomin på landsbygden, genom

i) en diversifiering till annan verksamhet än jordbruk,

ii) nya och expanderande mikroföretag, satsningar på entreprenörskap och en allsidigare ekonomi,

iii) ökad turism,

iv) skydd, uppgradering och vård av naturarvet, med en hållbar ekonomisk utveckling som mål;

b) åtgärder för en bättre livskvalitet på landsbygden, genom

i) garantier för grundläggande tjänster för näringsverksamheterna och befolkningen på landsbygden,

ii) förnyelse och utveckling i byarna, samt bevarande och uppgradering av landsbygdsarvet;

c) kompetensutveckling för personer som är verksamma på de områden som omfattas av prioritering 3;

d) kompetens- och ledarskapsutveckling för att utarbeta och genomföra en lokal utvecklingsstrategi.

UNDERAVSNITT 1ÅTGÄRDER FÖR EN DIVERSIFIERAD EKONOMI PÅ LANDSBYGDEN

Artikel 50Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk

I fråga om åtgärder enligt artikel 49 a i) kan stödmottagaren vara en jordbrukare, jordbrukarens maka eller make, eller ett av deras barn.

Artikel 51Stöd för att starta och utveckla företag

Stöd enligt artikel 49 a ii) får endast avse mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003.

Artikel 52Turism

Stöd enligt artikel 49 a iii) skall avse följande:

a) småskalig infrastruktur, t.ex. informationscentra och skyltar vid sevärdheter,

b) infrastruktur för fritids- och rekreationsändamål som gör det möjligt att ta sig fram till naturområden, samt inkvarteringsmöjligheter i mindre skala,

c) utveckling och marknadsföring av koncept för landsbygdsturism.

Artikel 53Skydd, uppgradering och vård av naturarvet

Stöd enligt artikel 49 a iv) skall avse insatser för att höja allmänhetens miljömedvetande, förbättringar inom turismen, samt skydds- och förvaltningsplaner för Natura 2000-områden eller andra platser med ett högt naturvärde.

UNDERAVSNITT 2ÅTGÄRDER FÖR ATT HÖJA LIVSKVALITETEN PÅ LANDSBYGDEN

Artikel 54Grundläggande tjänster för näringslivet och befolkningen på landsbygden

Stöd enligt artikel 49 b i) skall avse nya grundläggande tjänster i en by eller ett antal byar, samt småskalig infrastruktur i samband med detta.

Artikel 55Förnyelse och utveckling i byar, bevarande och uppgradering av landsbygdsarvet

Stöd enligt artikel 49 b ii) skall avse studier och investeringar i samband med

a) ett program för förbättringar och utveckling i en by,

b) bevarande, förnyelse och uppgradering av landsbygdsarvet i en by eller en del av en by, t.ex. dess centrala del eller dess historiska minnesmärken eller monument.

UNDERAVSNITT 3UTBILDNING, KOMPETENS- OCH LEDARSKAPSUTVECKLING

Artikel 56Utbildning

Stöd enligt artikel 49 c får inte avse kurser eller praktik som är en del av den normala utbildningen på högstadienivå eller högre.

Artikel 57Kompetens- och ledarskapsutveckling

Stöd enligt artikel 49 d skall avse

a) studier kring det geografiska området i fråga,

b) spridning av information om området och den lokala utvecklingsstrategin,

c) fortbildning för personal som deltar i utarbetandet och genomförandet av en landsbygdsutvecklingsstrategi,

d) PR-arrangemang och ledarskapsutveckling.

UNDERAVSNITT 4GENOMFÖRANDE

Artikel 58Lokala utvecklingsstrategier

Åtgärderna i artikel 49 skall helst genomföras via lokala utvecklingsstrategier.

Artikel 59Skiljelinje

Om en åtgärd enligt det här avsnittet avser insatser som även berättigar till EU-stöd i någon annan form, t.ex. via strukturfonderna eller Europeiska fiskerifonden, skall medlemsstaten se till att det i varje program finns kriterier för att dra en skiljelinje mellan å ena sidan insatser som skall berättiga till stöd från den här fonden och å andra sidan insatser som skall berättiga till EU-stöd i någon annan form.

KAPITEL IILEADER

AVSNITT ILEADERDIMENSIONEN

Artikel 60Definition

Med Leaderdimensionen avses en lokal utvecklingsstrategi som innehåller åtminstone följande:

a) områdesbaserade program för väl definierade subregionala landsbygdsområden,

b) en "bottom-up"-metod med beslutanderätt för lokala aktionsgrupper i fråga om att utarbeta och genomföra en lokal utvecklingsstrategi,

c) lokala partnerskap med deltagare från såväl den offentliga som den privata sektorn (nedan kallade "lokala aktionsgrupper"),

d) en sektorsövergripande helhetssyn som bygger på samverkan mellan aktörer och projekt från olika sektorer i den lokala ekonomin,

e) innovativa arbetsformer,

f) nya samarbetsprojekt,

g) nätverkssamarbete mellan olika lokala partnerskap.

Artikel 61Lokala aktionsgrupper

1. Partnerskapets helhetssyn på den lokala utvecklingen skall konkretiseras av lokala aktionsgrupper som skall

a) föreslå en integrerad lokal utvecklingsstrategi och ansvara för att den blir genomförd;

b) vara en grupp som godkändes för initiativen Leader II[13] eller Leader+[14] , eller som uppfyller kraven för Leaderdimensionen, eller en ny grupp som företräder partner från olika socioekonomiska sektorer på regional eller lokal nivå; på beslutsfattande nivå skall de socioekonomiska partnerna, bland andra sammanslutningar på jordbruksområdet, kvinnor på landsbygden, ungdomar samt föreningslivet, utgöra minst 50 % av partnerskapet;

c) visa att de har förmågan att utarbeta och genomföra sin utvecklingsstrategi;

d) utse en administrativ och ekonomisk samordnare som har kapacitet att ansvara för hur skattebetalarnas pengar används och se till att partnerskapet fungerar på ett tillfredsställande sätt, eller gå samman i ett organ med rättslig status som ger garantier för att partnerskapet fungerar på ett tillfredsställande sätt och att skattebetalarnas pengar används på ett korrekt sätt.

2. Det område som strategin omfattar skall präglas av likartade förhållanden, och det skall ha tillräckliga mänskliga, finansiella och ekonomiska resurser för att stödja en genomförbar utvecklingsstrategi.

3. De lokala aktionsgrupperna skall välja ut de projekt som skall finansieras enligt strategin. De kan också välja ut samarbetsprojekt.

AVSNITT 2INSATSOMRÅDEN

Artikel 62Åtgärder

Syftet med stöden under prioriteringen Leader skall vara

a) att genomföra införa en lokal landsbygdsutvecklingsstrategi, i enlighet med Leadermetoden, så att målen för en eller flera av prioriteringarna i kapitel I i den här avdelningen kan uppnås,

b) att genomföra samarbetsprojekt med de mål som avses under a) ovan,

c) att driva den lokala aktionsgruppen, satsa på kompetensutveckling och dynamiskt ledarskap i området.

UNDERAVSNITT 1KRAV

Artikel 63Lokala strategier

1. I fråga om stöd enligt artikel 62 a skall syftet med insatserna vara att uppnå de mål som fastställs i den här förordningen för var och en av prioriteringarna.

2. Om de planerade åtgärderna överensstämmer med de åtgärder som definieras i den här förordningen för varje prioritering skall relevanta krav gälla i enlighet med kapitel I i den här avdelningen.

Artikel 64Samarbete

1. Stöd enligt artikel 62 b skall beviljas för interregionala eller transnationella samarbetsprojekt.

Med interregionalt samarbete avses samarbete inom en och samma medlemsstat. Med transnationellt samarbete avses samarbete mellan områden i flera medlemsstater eller med områden i länder utanför EU.

2. Stöd får endast beviljas för utgifter i områden inom EU.

3. Artikel 63 skall även gälla för samarbetsprojekt.

Artikel 65Kompetensutveckling

Stöd enligt artikel 62 c skall i första hand beviljas nya områden där Leadermetoden ännu inte har tillämpats.

UNDERAVSNITT 2GENOMFÖRANDE

Artikel 66Finansiering

Minst 7 % av fondens totala stöd för ett program skall avsättas för Leaderdimensionen.

KAPITEL IIITEKNISKT STÖD

Artikel 67Finansiering

1. I enlighet med artikel 5 i förordning .../... [finansieringen av GJP] kan fonden, på kommissionens initiativ eller på dess vägnar, använda upp till 0,30 % av sitt årliga anslag för att finansiera förberedelser, övervakning, administrativt stöd, utvärdering och kontroller. Sådana insatser skall genomföras i enlighet med artikel 53.2 och andra bestämmelser i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, samt i enlighet med den förordningens tillämpningsföreskrifter för detta budgetgenomförande.

2. För varje landsbygdsutvecklingsprogram kan fonden, på initiativ från medlemsstaten, finansiera förberedelser, administration, övervakning, utvärdering, information och kontroller.

Upp till 4 % av det totala beloppet för varje program får användas för dessa ändamål.

Inom den gräns som anges i föregående stycke skall ett visst belopp öronmärkas i varje program för att bilda och driva det nationella landsbygdsnätverk som avses i artikel 69.

Artikel 68Europeiskt nätverk för landsbygdsutveckling

I enlighet med artikel 67.1 skall ett europeiskt nätverk för landsbygdsutveckling inrättas i syfte att få till stånd ett nätverkssamarbete på EU-nivå mellan de nationella nätverken och mellan organisationer och förvaltningar som är involverade i landsbygdsutvecklingen.

Det europeiska nätverket skall

a) samla in, analysera och sprida information om EU:s åtgärder för landsbygdsutveckling,

b) samla, sprida och på EU-nivå konsolidera framgångsrika metoder för landsbygdsutveckling,

c) informera om utvecklingen på landsbygden i EU och i länder utanför EU,

d) arrangera möten och seminarier på EU-nivå för personer som är involverade i landsbygdsutvecklingen,

e) bygga upp och ansvara för expertnätverk i syfte att underlätta utbyte av expertis och stödja genomförandet och utvärderingen av politiken,

f) stödja de nationella nätverken och initiativ till transnationellt samarbete.

Artikel 69Nationella landsbygdsnätverk

1. Varje medlemsstat skall inrätta ett nationellt landsbygdsnätverk i vilket alla organisationer och förvaltningar som är involverade i landsbygdsutvecklingen skall delta.

2. Stöd enligt artikel 67.2 tredje stycket skall beviljas för

a) att strukturera nätverket så att det fungerar,

b) att ta fram en handlingsplan som innehåller en redovisning och analys av överförbara metoder och information om dessa, hur nätverket skall drivas, hur utbytet av expertis och know-how skall bedrivas, kompetensutveckling för de lokala aktionsgrupperna i inledningsskedet, samt tekniskt stöd för interregionalt och transnationellt samarbete.

AVDELNING VSTÖD FRÅN FONDEN

Artikel 70Resurser och fördelning

1. Fondens resurser för perioden 2007-2013 skall uppgå till 88,75 miljarder euro i 2004 års priser. Fördelningen per år framgår av bilaga II. Minst 31,3 miljarder euro i 2004 års priser skall gå till områden som är stödberättigade under konvergensmålet.

2. Av det belopp som anges i punkt 1 skall 3 %, dvs. 2,66 miljarder euro i 2004 års priser, sättas in i den reserv som förskrivs i artikel 92.

3. Av det belopp som anges i punkt 1 skall 0,30 %, dvs. 0,27 miljarder euro i 2004 års priser, användas för tekniskt stöd från kommissionen enligt artikel 67.1.

4. Med tanke på programarbetet och budgeteringen i Europeiska gemenskapernas allmänna budget skall beloppen i punkt 1 indexregleras med 2 % per år.

5. Kommissionen skall göra en första preliminär fördelning per år och per medlemsstat av de belopp som anges i punkt 1, efter avdrag med de belopp som anges i punkterna 2 och 3, vilket skall ske utifrån objektiva kriterier och med beaktande av

a) de belopp som är reserverade för områden som är stödberättigade under konvergensmålet,

b) tidigare uppnådda resultat,

c) särskilda situationer och behov.

Innan det belopp som anges i punkt 2 fördelas skall kommissionen år 2011 se över den årliga fördelningen för 2012 och 2013.

6. Utöver de belopp som anges i punkt 5 skall medlemsstaterna i sitt programarbete ta hänsyn till de belopp som blir tillgängliga genom modulering enligt artikel 12.2 i förordning (EG) nr .../...[finansieringen av GJP].

7 Kommissionen skall se till att en medlemsstats totala stöd från fonden via EUGFJ:s garantifond, i enlighet med den här förordningen, och från ERUF och ESF i enlighet med förordning (EG) nr .../...[inklusive ERUF:s medfinansiering av det gränsöverskridande samarbetet inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet, i enlighet med förordning (EG) nr .../... och föranslutningsinstrumentet i enlighet med förordning (EG) nr .../...], samt från FFU:s medfinansiering under konvergensmålet, inte överskrider 4 % av medlemsstatens beräknade BNP vid den tidpunkt då det interinstitutionella avtalet antogs.

Artikel 71Stöd från fonden

1. När ett landsbygdsutvecklingsprogram godkänns skall det högsta stödet från fonden för varje prioritering anges i beslutet. I tillämpliga fall skall även anslagen till sådana områden som omfattas av konvergensmålet anges.

2. Stödet från fonden skall beräknas på grundval av de totala offentliga stödberättigande utgifterna.

3. Fondens procentuella medfinansiering skall fastställas för varje prioritering. För prioriteringarna 1 (konkurrenskraft) och 3 (diversifiering och livskvalitet) skall följande övre gränser gälla:

a) 75 % av de offentliga stödberättigande utgifterna i sådana områden som avses i artikel 5.1 och 5.2 i förordning (EG) nr .../...[sammanhållning],

b) 50 % av de offentliga stödberättigande utgifterna i andra områden.

För prioritering 2 (markanvändningsplanering) och Leader skall följande övre gränser gälla:

a) 80 % av de offentliga stödberättigande utgifterna i sådana områden som avses i artikel 5.1 och 5.2 i förordning (EG) nr .../...[sammanhållning],

b) 55 % av de offentliga stödberättigande offentliga utgifterna i andra områden.

Den lägsta procentuella medfinansieringen på prioriteringsnivå skall vara 20 %.

4. Genom undantag från de övre gränser som anges i punkt 3 kan fondens medfinansiering höjas med 5 procentenheter för program i de yttersta randområdena och på de mindre öarna i Egeiska havet.

5. Beträffande tekniskt stöd kan sådana åtgärder som vidtas på kommissionens initiativ eller på dess vägnar finansieras till 100 %.

6. Så länge en insats berättigar till stöd från fonden får inga andra stöd beviljas via strukturfonderna, Sammanhållningsfonden eller något annat av EU:s finansieringsorgan. Utgifter som medfinansieras av fonden får inte medfinansieras av något annat av EU:s finansieringsorgan.

En insats får inte medfinansieras av fonden i mer än ett utvecklingsprogram åt gången. Den får endast medfinansieras under en av prioriteringarna i ett program.

7. Om offentliga medel används för stöd till företag skall de övre gränserna för statliga stöd gälla, såvida inget annat sägs i den här förordningen.

Artikel 72Stödberättigande utgifter

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 39.1 i förordning (EG) nr .../... [finansieringen av GJP] skall utgifterna berättiga till medfinansiering från fonden under perioden 1 januari 2007-31 december 2015. De insatser som medfinansieras får inte ha avslutats innan denna period börjar.

Nya utgifter som tillkommer i samband med ändringar i ett program enligt artikel 18 skall vara stödberättigande från och med den dag då kommissionen får in en begäran om ändring.

2. Utgifter kan endast berättiga till stöd från fonden om de avser sådana insatser som beslutats av programmets förvaltningsmyndighet, eller under dess ansvar, i enlighet med övervakningskommitténs kriterier.

3. Reglerna för vilka utgifter som är stödberättigande skall fastställas på nationell nivå, med förbehåll för särskilda krav i den här förordningen när det gäller vissa åtgärder.

Följande kostnader är inte stödberättigande:

a) mervärdesskatt,

b) skuldräntor,

c) inköp av mark för mer än 10 % av de stödberättigande utgifterna för insatsen i fråga.

4. Punkterna 1, 2 och 3 skall inte påverka tillämpningen av artikel 67.1.

5. Fondens stöd kan ges i annan form än genom bidrag. Tillämpningsföreskrifter får vid behov fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 95.2.

Artikel 73Varaktighet för investeringsrelaterade insatser

1. Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om friheten att tillhandahålla tjänster och om etableringsfriheten enligt artiklarna 43 och 49 i fördraget, skall medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten se till att fondens stöd för en investeringsrelaterad insats fortsätter, under förutsättning att det inom sju år efter förvaltningsmyndighetens beslut om medfinansiering inte görs några större ändringar i insatsen som

a) påverkar dess art eller förutsättningarna för genomförandet, eller på ett otillbörligt sätt gynnar ett företag eller ett offentligt organ,

b) innebär ändrade ägandeförhållanden eller att en produktionsverksamhet upphör eller flyttas.

2. Felaktigt utbetalda belopp skall återkrävas i enlighet med artikel 33 i förordning (EG) nr .../...[finansieringen av GJP].

AVDELNING VIADMINISTRATION, KONTROLLER OCH INFORMATION

KAPITEL IADMINISTRATION OCH KONTROLLER

Artikel 74Kommissionens ansvar

Inom sitt ansvarsområde skall kommissionen garantera en sund ekonomisk förvaltning i enlighet med artikel 274 i fördraget, och i detta syfte skall den vidta de åtgärder och genomföra de kontroller som föreskrivs i artikel 9 i förordning (EG) nr .../...[finansieringen av GJP].

Artikel 75Medlemsstaternas ansvar

1. För att se till att EU:s ekonomiska intressen skyddas skall medlemsstaterna anta de lagar och bestämmelser som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr .../...[finansieringen av GJP].

2. Innan ett program godkänns skall medlemsstaten se till att den administrativa apparat och den kontrollfunktion som krävs finns på plats, vilket innebär att det skall finnas

a) en tydlig beskrivning av de olika organens funktioner i administrationen och kontrollerna, och en tydlig fördelning av arbetsuppgifterna inom varje organ,

b) en klar gränsdragning mellan administration och kontroller, och en klar ansvarsfördelning inom varje organ,

c) nödvändiga resurser för organen så att de kan fullgöra sina uppgifter,

d) effektiva internkontroller, inklusive kontroller av att EU-reglerna om kombinerade statliga stöd följs,

e) effektiv rapportering och övervakning, om arbetsuppgifter delegerats,

f) manualer med rutiner för olika funktioner,

g) revision och kontroller av att alla rutiner fungerar på ett tillfredsställande sätt,

h) tillförlitig och datoriserad bokföring, övervakning och ekonomisk rapportering,

i) rutiner som ger garantier för tillfredsställande revisioner på olika nivåer.

Medlemsstaterna skall se till att vad som sägs ovan fungerar på ett tillfredsställande sätt under hela programperioden.

3. Medlemsstaterna skall genomföra sina kontroller i enlighet med de genomförandebestämmelser som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 95.2 och av vilka det bl.a. skall framgå att kontrollernas art och frekvens skall anpassas till åtgärdernas karaktär.

Artikel 76Myndigheter

För varje program skall medlemsstaten utse

a) en förvaltningsmyndighet, som kan vara ett offentligt eller privat organ på nationell, regional eller lokal nivå, eller medlemsstaten själv,

b) ett utbetalande organ i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr .../.... [finansieringen av GJP],

c) ett attesterande organ i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr .../.... [finansieringen av GJP].

Artikel 77Förvaltningsmyndigheten

1. Förvaltningsmyndigheten skall ansvara för att programmet administreras och genomförs på ett effektivt, ändamålsenligt och korrekt sätt, vilket bl.a. innebär att myndigheten skall

a) se till att de insatser som skall finansieras väljs ut i enlighet med kriterierna för programmet och att de under hela genomförandet följer EU:s och medlemsstatens regler och är förenliga med EU:s övriga politik,

b) se till att det finns ett datoriserat system för att registrera och underhålla statistiska uppgifter som behövs för övervakningen och utvärdringen,

c) se till att stödmottagarna och andra involverade parter

i) är informerade om de skyldigheter som det beviljade stödet medför, och att de antingen har en separat bokföring eller en lämplig kod för alla transaktioner som avser insatsen i fråga,

ii) känner till kraven i fråga om att skicka in data till förvaltningsmyndigheten och registrera output och resultat,

d) se till att utvärderingarna av programmet görs inom de tidsfrister som fastställs i den här förordningen, att de görs i enlighet med den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen, och att de skickas in till relevanta myndigheter och till kommissionen,

e) vara en pådrivande kraft i övervakningskommittén och ge den det material som behövs för att övervaka genomförandet, i förhållande till de specifika målen,

f) se till att kraven i fråga om offentlighet enligt artikel 80 uppfylls,

g) utarbeta en årsrapport som efter övervakningskommitténs godkännande skickas in till kommissionen,

h) se till att det utbetalande organet får all nödvändig information om insatser och kontroller innan det godkänner en utbetalning.

Om arbetsuppgifter delegeras till ett annat organ skall förvaltningsmyndigheten fortfarande ha det övergripande ansvaret för att de fullgörs på ett effektivt och korrekt sätt.

Artikel 78Det utbetalande organet

Det utbetalande organets funktion skall vara att godkänna, göra och bokföra utbetalningarna till stödmottagarna, samt att stå som mottagare för stödet från EU, i enlighet med förordning (EG) nr .../... [finansieringen av GJP].

Artikel 79Det attesterande organet

Det attesterande organet skall försäkra sig om att administrationen och kontrollerna fungerar på ett tillfredsställande sätt, i enlighet med förordning (EG) nr ..../.... [finansieringen av GJP].

KAPITEL IIINFORMATION OCH PUBLICITET

Artikel 80Information och offentlighet

1. Medlemsstaterna skall informera om och offentliggöra alla insatser som medfinansieras. Informationen skall rikta sig till EU-medborgarna. Den skall lyfta fram EU:s roll och ge garantier för öppenhet och insyn i fråga om fondens stöd.

2. Förvaltningsmyndigheten skall se till att programmet ges offentlighet genom att

a) se till att potentiella stödmottagare, branschorganisationer, arbetsmarknadens parter, organ och organisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor samt icke-statliga organisationer får information om de möjligheter som programmet ger och om reglerna för att få stöd via programmet,

b) informera stödmottagarna om vilka belopp som stöden från EU uppgår till,

c) informera EU-medborgarna om den roll som EU spelar i programmen och om deras resultat.

AVDELNING VIIÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH RESERV

KAPITEL IÖVERVAKNING

Artikel 81Övervakningskommittén

1. Medlemsstaten skall tillsätta en övervakningskommitté för varje program, i samförstånd med förvaltningsmyndigheten och efter överläggningar med partnerna.

Denna kommitté skall tillsättas senast tre månader efter det att programmet godkänts.

I syfte att fullgöra sina åligganden enligt den här förordningen skall kommittén utarbeta en arbetsordning som skall följa respektive medlemsstats institutionella, rättsliga och finansiella ramar och som skall fastställas i samförstånd med förvaltningsmyndigheten.

2. Kommitténs ordförande skall vara en företrädare för medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten.

Dess sammansättning skall beslutas av medlemsstaten och inkludera de partner som anges i artikel 6.1.

På kommissionens initiativ kan en företrädare för kommissionen delta i kommitténs arbete som rådgivare.

Artikel 82Övervakningskommitténs ansvar

Kommittén skall försäkra sig om att programmet når de uppsatta målen. Kommittén skall därför

a) granska och godkänna, senast fyra månader efter det att programmet godkänts, urvalskriterierna för medfinansierade insatser; dessa kriterier skall ses över på grundval av behoven i programmet,

b) regelbundet kontrollera hur långt man har kommit i fråga om att uppnå de specifika målen, på grundval av material från förvaltningsmyndigheten,

c) granska resultaten, särskilt i vilken utsträckning som målen för varje prioritering har uppnåtts, samt de löpande utvärderingarna,

d) granska och godkänna årsrapporterna och den sista årsrapporten innan dessa skickas in till kommissionen,

e) vid behov föreslå förvaltningsmyndigheten lämpliga justeringar eller revideringar i programmet i syfte att uppnå fondens mål enligt artikel 4 eller i syfte att förbättra programarbetet, även i ekonomiska frågor,

f) granska och godkänna eventuella förslag till att ändra kommissionens beslut om stödet från fonden.

Artikel 83Övervakning

1. Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall övervaka kvaliteten i programmet.

2. Förvaltningskommittén och övervakningskommittén skall övervaka alla program på grundval av ekonomi-, genomförande- och resultatindikatorer.

Artikel 84Gemensam övervaknings- och utvärderingsram

En gemensamma övervaknings- och utvärderingsram skall utarbetas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna, och den skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 95.2. Ramen skall innehålla ett begränsat antal gemensamma indikatorer för alla program.

Artikel 85Indikatorer

1. Programarbetet, effektiviteten och måluppfyllelsen i förhållande till programmens mål skall mätas med hjälp av indikatorer för utgångsläget, ekonomiadministrationen, genomförandet, resultaten och effekterna.

2. Varje program skall dessutom ha ett begränsat antal specifika indikatorer.

3. Om det är möjligt med tanke på stödets karaktär medger det skall data för indikatorerna redovisas med en fördelning på stödmottagarnas kön och ålder.

Artikel 86Årsrapporter

1. Första gången år 2008, och därefter senast den 30 juni varje år, skall förvaltningskommittén skicka in en årsrapport till kommissionen. Förvaltningsmyndigheten skall skicka in en sista årsrapport senast den 30 juni 2016.

2. Varje årsrapport skall innehålla

a) uppgifter om eventuella förändringar i de allmänna förutsättningarna som direkt påverkar programmet, eller om ändringar i EU:s eller den nationella politiken som kan vara av betydelse för kopplingen mellan fonden och andra finansieringsorgan;

b) uppgifter om programarbetet i förhållande till de uppsatta målen, på grundval av output- och resultatindikatorer:

c) uppgifter om ekonomin, med en redovisning, för varje åtgärd, av de belopp som betalats ut till stödmottagarna för de utgifter dessa har haft; om programmet täcker områden som omfattas av konvergensmålet skall sådana utgifter redovisas separat;

d) uppgifter om åtgärder som förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén har vidtagit för att garantera kvalitet och måluppfyllelse, t.ex.

i) uppgifter om övervakning och utvärdering,

ii) en sammanfattning av större problem som uppstått, samt hur dessa åtgärdats, inklusive till följd av de synpunkter som framförts i enlighet med artikel 87,

iii) användningen av tekniskt stöd,

iv) åtgärder för att se till att programmet ges offentlighet i enlighet med artikel 80;

e) en deklaration om att stödet används i enlighet med EU:s övriga politik, inklusive en redovisning av problem som uppstått och hur de åtgärdats;

f) ett separat kapitel om åtgärder och finansiering enligt Leadermetoden;

g) uppgifter, i tillämpliga fall, om användningen av de belopp som återkrävts i enlighet med artikel 33 i förordning (EG) nr .../....[finansieringen av GJP].

3. För att anses godtagbar i enlighet med artikel 26 i förordning (EG) nr .../... [finansieringen av GJP] skall rapporten innehålla alla de uppgifter som anges i punkt 2 och som gör det möjligt att göra en bedömning av programarbetet.

Efter det att förvaltningsmyndigheten har skickat in årsrapporten skall kommissionen ha två månader på sig att framföra eventuella synpunkter. För den sista årsrapporten skall denna tidsfrist vara 5 månader. Om kommissionen inte framför några synpunkter inom denna tidsfrist skall rapporten anses godkänd.

Artikel 87Årlig granskning

1. I samband med att årsrapporten lämnas in skall kommissionen och förvaltningsmyndigheten varje år granska föregående års resultat i enlighet med rutiner som skall fastställas i samförstånd med respektive medlemsstat och förvaltningsmyndighet.

2. Kommissionen kan då framföra eventuella synpunkter till medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten, som i sin tur skall informera övervakningskommittén. Medlemsstaten skall informera kommissionen om hur dessa synpunkter har följts upp.

KAPITEL IIUTVÄRDERING

Artikel 88Allmänna bestämmelser

1. Landsbygdsutvecklingspolitiken och programmen skall förhandsbedömas och utvärderas såväl löpande som i efterhand i enlighet med artiklarna 89-91.

2. Syftet med utvärderingarna är att förbättra kvaliteten, effektiviteten och måluppfyllelsen. I utvärderingarna skall det göras en bedömning av programmens effekter mot bakgrund av EU:s strategiska riktlinjer enligt artikel 9 och de specifika problemen i medlemsstaten eller områdena i fråga, med beaktande av vad som krävs i fråga om hållbar utveckling och miljöpåverkan för att kunna följa gällande EU-lagstiftning.

3. Utvärderingarna skall göras under medlemsstatens eller kommissionens ansvar.

4. Utvärderingarna skall göras av oberoende utvärderare. Resultaten skall offentliggöras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar[15].

5. Medlemsstaterna skall dels tillhandahålla personal och stå för kostnaderna för utvärderingarna, dels ansvara för att data tas fram och samlas in och att den information som kommer från övervakningen används.

6. På kommissionens initiativ skall medlemsstaterna och kommissionen enas om metoder och standarder i enlighet med artikel 84.

Artikel 89Förhandsbedömning

1. En förhandsbedömning skall ingå i förberedelsearbetet för varje program, och syftet med den skall vara ett optimalt användande av de ekonomiska resurserna och en hög kvalitet i programarbetet. I förhandsbedömningen skall följande kartläggas och bedömas: behov på medellång och lång sikt, övergripande mål, förväntade resultat, kvantifierade mål när det gäller effekter jämfört med utgångsläget, EU-mervärdet, i vilken utsträckning EU:s prioriterade mål beaktas, erfarenheter från tidigare programarbete i fråga om kvalitet i genomförandet, övervakningen, utvärderingen och ekonomiadministrationen.

2. Förhandsbedömningen skall göras under medlemsstatens ansvar.

Artikel 90Löpande utvärderingar

1. Medlemsstaterna skall fastsälla rutiner för löpande årliga utvärderingar av programmen.

2. Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall använda sig av de löpande årliga utvärderingarna för att

a) granska programarbetet i förhållande till målen, med hjälp av resultat- och/eller effektindikatorer,

b) höja kvaliteten i programmet och i genomförandet,

c) granska förslag till mer omfattande ändringar i programmen,

d) förbereda utvärderingen efter halva tiden och utvärderingen i efterhand.

3. Från och med 2008 skall förvaltningsmyndigheten varje år överlämna en rapport till övervakningskommittén om resultaten från den löpande utvärderingen. Efter att ha diskuterats skall denna rapport skickas in till kommissionen tillsammans med den årsrapport som avses i artikel 86.

4. År 2010 skall den löpande utvärderingen göras i form av en utvärdering efter halva tiden. Denna skall innehålla förslag till kvalitetshöjande åtgärder.

En sammanfattning av rapporterna om utvärderingarna efter halva tiden skall utarbetas på kommissionens initiativ.

5. År 2015 skall den löpande utvärderingen göras i form av en utvärdering i efterhand.

6. I utvärderingarna efter halva tiden och i efterhand skall granskningen avse hur resurserna har använts, måluppfyllelsen och effektiviteten i programarbetet, de socioekonomiska effekterna och effekterna i fråga om EU:s prioriteringar. Utvärderingarna skall omfatta programmets mål, och syftet skall vara att ta vara på erfarenheterna. Den skall lyfta fram faktorer som bidragit till att programmet blivit en framgång eller ett misslyckande, även i fråga om hållbar utveckling, samt sådana metoder som visat sig framgångsrika.

7. De löpande årliga utvärderingarna skall göras på förvaltningsmyndighetens initiativ och i samarbete med kommissionen. De skall organiseras på flerårsbasis och omfatta perioden 2007-2015.

8. Kommissionen skall se till att det erbjuds utbildning, erfarenhetsutbyten och information för utvärderare, experter i medlemsstaterna och medlemmar i övervakningskommittéerna, samt att tematiska och sammanfattande utvärderingar görs.

Artikel 91Sammanfattning av utvärderingarna i efterhand

1. En sammanfattning av utvärderingarna i efterhand skall göras under kommissionens ansvar, i samarbete med medlemsstaten och med förvaltningsmyndigheten som skall se till att nödvändiga data samlas in. Sammanfattningen skall omfatta samtliga program.

2. Den skall vara klar senast den 31 december 2016.

KAPITEL IIIRESERV

Artikel 92EU-reserv för prioriteringen Leader

1. Det belopp som överförs till den reserv som avses i artikel 70.2 skall användas för att stärka Leaderdimensionen i programmen.

2. En utvärdering skall göras på grundval av bl.a. följande objektiva kriterier:

a) i vilken utsträckning Leadermetoden prioriterats,

b) metodens geografiska täckning,

c) hur långt genomförandet av Leaderdimensionen kommit,

d) hävstångseffekten i fråga om privat kapital,

e) resultaten från utvärderingarna efter halva tiden.

AVDELNING VIIISTATLIGA STÖD

Artikel 93Regler för statliga stöd

1. Om inte annat sägs i den här avdelningen skall artiklarna 87-89 i fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar för landsbygdsutvecklingen.

Dessa artiklar skall emellertid inte tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar för sådana åtgärder som medfinansieras av EU i enlighet med den här förordningen.

2. Enligt artikel 25.2 får stöden för att modernisera gårdar inte överskrida de gränser som anges i bilaga I.

Detta skall emellertid inte gälla för investeringsstöd som avser

a) investeringar som i första hand görs i allmänintresset i samband med bevarande av traditionella landskap som formats genom jord- och skogsbruk, eller i samband med att byggnader på en gård flyttas,

b) skydd och förbättring av miljön,

c) bättre hygien och djurskydd.

3. Statliga stöd för jordbrukare i syfte att kompensera naturbetingade svårigheter bergsområden och andra mindre gynnade områden får endast beviljas om de uppfyller kraven i artikel 35. I väl motiverade fall kan emellertid extra stöd beviljas utöver de belopp som fastställs i enlighet med artikel 35.3.

4. Statliga stöd för jordbrukare i fråga om åtaganden om miljövänligt jordbruk eller om djurskydd får endast beviljas om de uppfyller kraven i artikel 37. I enlighet med artikel 37.4 får emellertid i väl motiverade fall extra stöd beviljas utöver de belopp som fastställs i bilaga I. Väl motiverade undantag får medges från den minimiperiod för sådana åtaganden som anges i artikel 37.3.

5. Statliga stöd för att hjälpa jordbrukare att anpassa sig till normer som bygger på EU:s lagstiftning i fråga om miljö, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd samt arbetarskydd får endast beviljas om de uppfyller kraven i artikel 29. Ytterligare stöd utöver de högsta belopp som fastställs i enlighet med den artikeln får emellertid beviljas för att hjälpa jordbrukare att uppfylla sådana krav i den nationella lagstiftningen som är strängare än EU:s normer.

Om inget annat sägs i EU:s lagstiftning får statliga stöd för att hjälpa jordbrukarna att anpassa sig till normer som bygger på nationell lagstiftning i fråga om miljö, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd samt arbetarskydd endast beviljas om de uppfyller kraven i artikel 29. I enlighet med artikel 29.2 får emellertid extra stöd, i väl motiverade fall, beviljas utöver de belopp som fastställs i bilaga I, under förutsättning att detta kan motiveras i enlighet med artikel 29.

Artikel 94Kompletterande nationell finansiering

I enlighet med bestämmelserna i den här förordningen, och som en del i det programarbete som anges i artikel 15, skall statliga stöd i syfte att komplettera finansieringen av sådana landsbygdsutvecklingsåtgärder för vilka EU-stöd beviljas anmälas av medlemsstaterna och godkännas av kommissionen. Artikel 88.3 första meningen i fördraget skall inte tillämpas på stöd som har anmälts på detta sätt.

AVDELNING IXÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 95Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en landsbygdsutvecklingskommitté (nedan kallad "kommittén").

2. När det hänvisas till den här artikeln skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den period som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 96Genomförandebestämmelser

Utöver de särskilda åtgärder som föreskrivs i den här förordningen skall ytterligare genomförandebestämmelser antas i enlighet med artikel 95.2. Dessa skall särskilt omfatta

a) formerna för hur förslag till landsbygdsutvecklingsprogram skall läggas fram,

b) de villkor och regler som skall gälla för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Artikel 97Övergångsbestämmelser

Om det behövs särskilda åtgärder för att underlätta övergången från de nuvarande reglerna till de regler som införs genom den här förordningen skall dessa antas i enlighet med artikel 95.2.

Syftet med sådana åtgärder skall i första hand vara att befintliga EU-stöd som kommissionen har godkänt för en period som löper ut efter den 1 januari år 2007 skall kunna integreras i de stöd för landsbygdsutveckling som föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 98Upphävande

1. Förordning (EG) nr 1257/1999 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2007.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses vara hänvisningar till den här förordningen.

Den upphävda förordningen skall fortsätta att gälla för insatser som före den 1 januari 2007 godkänns av kommissionen enligt den förordningen.

2. De direktiv och beslut som rådet antagit om fastställande och ändring av förteckningar över mindre gynnade områden som avses i artikel 21.2 i förordning (EG) nr 950/97 skall upphöra att gälla.

Artikel 99Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den [...] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall gälla för EU:s stöd från och med 1 januari 2007.

Artikel 10 skall emellertid tillämpas från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA ISTÖDBELOPP OCH STÖDNIVÅER

+++++ TABLE +++++

(*) När det gäller Malta kan kommissionen fastställa ett lägsta stödbelopp för sektorer i vilka den totala produktionen är extremt låg.

(**) I undantagsfall kan dessa belopp höjas, med beaktande av särskilda och motiverade omständigheter i programmen.

BILAGA IIÅtagandebemyndiganden, per år, under perioden 2007-2013

(enligt artikel 70.1)

miljoner euro - (2004 års priser)

+++++ TABLE +++++

FICHE FINANCIÈRE LÉGISLATIVE

+++++ TABLE +++++

1. LIGNE(S) BUDGÉTAIRE(S) + INTITULÉ(S)

2. DONNÉES CHIFFRÉES GLOBALES

2.1 Enveloppe totale de l'action (partie B): 88 753,- millions d'euros en CE (prix constant 2004)

2.2 Période d'application: du 1 janvier 2007 au 31 décembre 2013

2.3 Estimation globale pluriannuelle des dépenses:

a) Échéancier crédits d'engagement/crédits de paiement (intervention financière) (cf. point 6.1.1)

millions d'euros (à la 3e décimale)

+++++ TABLE +++++

b) Assistance technique et administrative (ATA) et dépenses d'appui (DDA) (cf. point 6.1.2)

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

c) Incidence financière globale des ressources humaines et autres dépenses de fonctionnement (cf. points 7.2 et 7.3)

+++++ TABLE +++++

+++++ TABLE +++++

2.4 Compatibilité avec la programmation financière et les perspectives financières

[X] Proposition compatible avec la programmation financière 2007-2013.

Cette proposition nécessite une reprogrammation de la rubrique concernée des perspectives financières,

y compris, le cas échéant, un recours aux dispositions de l'accord interinstitutionnel.

2.5 Incidence financière sur les recettes

[X] Aucune implication financière.

millions d'euros (à la première décimale)

+++++ TABLE +++++

4. BASE JURIDIQUE

Article 36 et 37 du traité.

5. DESCRIPTION ET JUSTIFICATION

5.1 Nécessité d'une intervention communautaire

5.1.1 Objectifs poursuivis

La politique de développement rural accompagne la politique commune relative aux marchés agricoles et elle contribue aux objectifs énoncés à l'article 33 du traité. La présente proposition établit le cadre de soutien du développement rural par l'Union européenne.

Le soutien de la Communauté en faveur d'un développement rural, financé par le Fonds agricole pour le développement rural (FEADER), contribuera à la réalisation des objectifs suivants :

- l'amélioration de la compétitivité de l'agriculture et de la sylviculture par un soutien à la restructuration ;

- l'amélioration de l'environnement et l'espace rural par le soutien à la gestion du territoire ;

- l'amélioration de la qualité de la vie dans les zones rurales et l'encouragement de la diversification des activités économiques.

5.1.2 Dispositions prises relevant de l'évaluation ex ante

(Il s'agit ici:

a) d'expliquer comment et quand l'évaluation ex ante a été effectuée (auteur, calendrier et si le(s) rapport(s) est/sont disponible(s) ou comment l'information correspondante a été collectée.

Une étude d'impact a été élaborée et accompagne la proposition.

b) de décrire brièvement les constatations et enseignements tirés de l'évaluation ex ante)

Les conclusions figurent à la partie 5 de l'étude d'impact.

5.1.3 Dispositions prises à la suite de l'évaluation ex post

(Dans le cas du renouvellement d'un programme, il s'agit aussi de décrire brièvement les enseignements à tirer d'une évaluation intérimaire ou ex post.)

Voir partie 5 de l'étude d'impact.

5.2 Actions envisagées et modalités de l'intervention budgétaire

La politique de développement rural sera implémentée par des programmes pluriannuels couvrant la période 2007 - 2013. Ils seront articulés autour de 3 axes prioritaires et de l'axe LEADER conformément aux dispositions des titres III et IV de la proposition.

5.3 Modalités de mise en uvre

Les programmes de développement rural sont établis et présentés à la Commission par les Etats membres à l'issue d'une concertation avec les partenaires régionaux, locaux, économiques et sociaux. L'Etat membre peut présenter soit un seul programme couvrant tout son territoire soit un programme par région.

La Commission approuve les programmes en fonction de leur cohérence avec les orientations stratégiques de l'Union sur le développement rural, le plan stratégique national présenté par l'Etat membre, ainsi qu'avec le présent règlement. La mise en uvre des programmes et leur contrôle relève de la gestion partagée (art. 53 du Règlement 1605/2002).

L'assistance technique à l'initiative de la Commission est implémentée en gestion directe.

6. INCIDENCE FINANCIÈRE

6.1 Incidence financière totale sur la partie B (pour toute la période de programmation)

(Le mode de calcul des montants totaux présentés dans le tableau ci-après doit être expliqué par la ventilation dans le tableau 6.2.)

6.1.1 Intervention financière

Crédits d'engagement en millions d'euros (à la 3e décimale)

+++++ TABLE +++++

6.1.2 Assistance technique et administrative (ATA), dépenses d'appui (DDA) et dépenses TI (crédits d'engagement)

+++++ TABLE +++++

6.2. Calcul des coûts par mesure envisagée en partie B (pour toute la période de programmation)

(Dans le cas où il y a plusieurs actions, il y a lieu de donner, sur les mesures concrètes à prendre pour chaque action, les précisions nécessaires à l'estimation du volume et du coût des réalisations.)

Crédits d'engagement en millions d'euros (à la 3e décimale)

+++++ TABLE +++++

(Si nécessaire, expliquer le mode de calcul.)

7. INCIDENCE SUR LES EFFECTIFS ET LES DÉPENSES ADMINISTRATIVES

7.1. Incidence sur les ressources humaines

+++++ TABLE +++++

7.2 Incidence financière globale des ressources humaines

+++++ TABLE +++++

Les montants correspondent aux dépenses totales pour 12 mois.

7.3 Autres dépenses de fonctionnement découlant de l'action

+++++ TABLE +++++

Les montants correspondent aux dépenses totales de l'action pour 12 mois.

(1) Préciser le type de comité ainsi que le groupe auquel il appartient.

+++++ TABLE +++++

(Dans l'estimation des ressources humaines et administratives nécessaires pour l'action, les DG/services devront tenir compte des décisions arrêtées par la Commission lors du débat d'orientation et de l'approbation de l'avant-projet de budget (APB). Ceci signifie que les DG devront indiquer que les ressources humaines peuvent être couvertes à l'intérieur de la préallocation indicative prévue lors de l'adoption de l'APB.

Dans des cas exceptionnels où les actions visées n'étaient pas prévisibles lors de la préparation de l'APB, la Commission devra être saisie afin de décider si la mise en uvre de l'action proposée peut être acceptée et selon quelles modalités (à travers une modification de la préallocation indicative, une opération ad hoc de redéploiement, un budget rectificatif et supplémentaire ou une lettre rectificative au projet de budget.)

Les besoins en ressources humaines et administratives seront couverts à l'intérieur de la dotation allouée à la DG gestionnaire dans le cadre de la procédure d'allocation annuelle.

8. SUIVI ET ÉVALUATION

8.1 Système de suivi

Il est défini aux articles 81 à 87.

8.2 Modalités et périodicité de l'évaluation prévue

Les programmes de développement rural font l'objet d'évaluations conformément aux dispositions des articles 88 à 91.

9. MESURES ANTIFRAUDE

Les Etats membres assument en premier ressort la responsabilité du contrôle financier des interventions. A cette fin, les Etats membres prennent toutes les dispositions et mesures nécessaires pour s'assurer de la réalité et régularité des opérations financées par le FEADER, prévenir et détecter les irrégularités, poursuivre et récupérer les fonds perdus en cas d'irrégularité. La Commission, pour sa part, s'assure de l'existence et du bon fonctionnement des systèmes de gestion et de contrôle dans les Etats membres et elle applique les corrections financières en cas de défaillance de ces systèmes. Il convient de noter que la procédure d'apurement des comptes s'applique.

-----------------------[1] EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 583/2004 (EUT L 91, 30.3.2004, s. 1).

[2] EGT L 160, 26.6.1999, s. 80. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 583/2004.

[3] EGT L 103, 24.4.1979, s. 7. Direktivet senast ändat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

[4] EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[5] EGT L 142, 2.6.1997, s. 1.

[6] EUT L [...], [...], s. [...].

[7] EGT L 184, 27.7.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003.

[8] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[9] EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.

[10] EUT L [...], [...], s. [...].

[11] EUT L 124, 21.10.2003, s. 36.

[12] EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.

[13] Kommissionens meddelande av den 19.3.1991 (EGT C 73, 19.3.1991).

[14] Kommissionens meddelande av den 14.4.2000 (EGT C 139, 18.5.2000, s. 5).

[15] EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.