This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52004PC0287
Proposal for a Council Decision on the application of certain guidelines in the field of officially supported export credits
Förslag till rådets beslut om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter
Förslag till rådets beslut om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter
/* KOM/2004/0287 slutlig - ACC 2004/0101 */
52004PC0287
Förslag till rådets beslut om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter /* KOM/2004/0287 slutlig - ACC 2004/0101 */
Förslag till RÅDETS BESLUT om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter (framlagt av Kommissionen) MOTIVERING 1. Gemenskapen är part [1] i consensusöverenskommelsen om riktlinjer för statsstödda exportkrediter (nedan kallad "consensusöverenskommelsen") som ingåtts inom ramen för OECD. Consensusöverenskommelsen har alltid införlivats i gemenskapens lagstiftning genom ett rådsbeslut. Den version av consensusöverenskommelsen som för närvarande är tillämplig i gemenskapen är bifogad rådets beslut 2001/76/EG av den 22 december 2000, ändrat genom rådets beslut 2002/634/EG av den 22 juli 2002 rörande exportkrediter för fartyg. Beslut 2001/76/EG har kompletterats genom beslut 2001/77/EG av den 22 december 2000 i vilket de närmare bestämmelserna för exportkrediter i samband med projektfinansiering anges. [1] Parter i consensusöverenskommelsen är Australien, Kanada, Tjeckien, Europeiska gemenskapen, Japan, Nya Zeeland, Norge, Sydkorea, Schweiz och Förenta staterna. 2. Det föreslagna utkastet till beslut innehåller den omarbetade och konsoliderade texten till consensusöverenskommelsen. Översynen har gjorts i syfte att ändra och anpassa texten i förhållande till tre övergripande mål, nämligen ökad användarvänlighet, ökad överensstämmelse med relevanta skyldigheter inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och ökad insyn för icke-parter. 3. En rad viktiga ändringar har gjorts. För det första har en ny artikel lagts till i vilken det anges att parterna förbinder sig att lämna uppgifter även till icke-parter, särskilt i konkurrenssituationer. För det andra har consensusöverenskommelsens tillämpningsområde avgränsats ordentligt genom en tydlig definition av statsstöd. För det tredje har en klausul lagts till som förhindrar att kreditriskpremier uppvägs eller kompenseras genom annat ekonomiskt stöd. För det fjärde har alla artiklar om minimipremiesatser för kreditrisker moderniserats genom förtydligandet att kreditriskpremien tillkommer utöver ränta. För det femte införs ett formellt minimiförfarande vid matchning i syfte att undvika ensidiga åtgärder. Sist men inte minst definieras nyckelbegrepp och tekniska termer i en ny förteckning. 4. De särskilda reglerna för exportkrediter i samband med projektfinansiering och för fartyg har införlivats i den reviderade consensusöverenskommelsen. 5. Consensusöverenskommelsen om riktlinjer för statsstödda exportkrediter har huvudsakligen till syfte att reglera regeringens roll när det gäller exportkrediter så att konkurrens mellan exportörerna åstadkoms på grundval av pris och kvalitet och inte på grundval av de mest gynnsamma villkoren för exportstöd, vilket i sin tur leder till rättvisa konkurrensvillkor mellan exportörerna. 6. Consensusöverenskommelsen är den internationella referensram som styr statsstöd till exportkrediter med en återbetalningstid på minst två år avseende export av varor eller tjänster eller avseende finansiell leasing. Den behandlar även de omständigheter under vilka statsstöd i form av bundet bistånd kan beviljas eller kombineras med statsstödda exportkrediter. 7. I consensusöverenskommelsen fastställs begränsningar i fråga om villkoren för exportkrediter som åtnjuter statsstöd. Dessa begränsningar gäller t.ex. minimipremiesatser, den minsta tillåtna kontantdel som skall betalas vid eller före kredittidens början, längsta återbetalningstider och de minimiräntesatser till vilka statligt finansieringsstöd kan beviljas. Det finns även restriktioner beträffande tillhandahållande av bundet bistånd och öppenhetskrav för handelsrelaterat obundet bistånd. Den innehåller även förfaranden för omedelbar anmälan och förhandsanmälan, samråd, informationsutbyte och översyn. 8. Kommissionen anser att consensusöverenskommelsen har gjort det möjligt att införa en effektiv internationell ordning som tydligt bidrar till att pressa ned subventionsnivån. Den har bidragit till att förhindra sådan snedvridning av konkurrensen som hänger samman med statsstödda exportkrediter. 9. Kommissionen uppmanar således rådet att anta utkastet till förslag om godkännande av den reviderade consensusöverenskommelsen och att tillse att denna överenskommelse genomförs i gemenskapslagstiftningen. 2004/0101 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 i detta, med beaktande av kommissionens förslag, och av följande skäl: (1) Gemenskapen är part i den consensusöverenskommelse om riktlinjer för statsstödda exportkrediter som ingåtts inom ramen för OECD, nedan kallad "consensusöverenskommelsen". (2) Enligt rådets beslut 2001/76/EG av den 22 december 2000 om att ersätta beslutet av den 4 april 1978 om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter [2] och rådets beslut 2001/77/EG av den 22 december 2000 om tillämpning av principerna för ett ramavtal om projektfinansiering för statsstödda exportkrediter [3] skall riktlinjerna i consensusöverenskommelsen och de särskilda bestämmelserna om projektfinansiering tillämpas i gemenskapen. [2] EGT L 32, 2.2.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom anslutningsakten från 2003. [3] EGT L 32, 2.2.2001, s. 55. (3) Parterna i consensusöverenskommelsen har beslutat ändra och förbättra överenskommelsen. De ändringar de godkänt omfattar ökad användarvänlighet, ökad överensstämmelse med relevanta internationella skyldigheter och ökad insyn, särskilt för icke-parter. Dessutom har parterna i consensusöverenskommelsen beslutat införliva de bestämmelser om projektfinansiering som införs genom beslut 2001/77/EG och de bestämmelser om exportkrediter för fartyg som införs genom rådets beslut 2002/634/EG [4] i consensusöverenskommelsen. [4] EGT L 206, 3.8.2002, s. 16. (4) Beslut 2001/76/EG bör följaktligen ersättas med detta beslut vars bilaga innehåller den konsoliderade och reviderade texten till consensusöverenskommelsen och beslut 2001/77/EG bör upphöra att gälla. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 De riktlinjer som ingår i den till detta beslut bifogade consensusöverenskommelsen skall tillämpas i gemenskapen. Artikel 2 Beslut 2001/76/EG och bilagan till det beslutet skall ersättas med detta beslut och bilagan till detta. Beslut 2001/77/EG skall upphöra att gälla. Artikel 3 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den [...] På rådets vägnar Ordförande BILAGA CONSENSUSÖVERENSKOMMELSE OM STATSSTÖDDA EXPORTKREDITER INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL I: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. SYFTE 2. STATUS 3. DELTAGANDE 4. INFORMATION TILL ICKE-PARTER 5. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 6. SÄRSKILDA SEKTORSBESTÄMMELSER 7. UPPSÄGNING 8. ÖVERVAKNING KAPITEL II: FINANSIELLA VILLKOR FÖR EXPORTKREDITER 9. KONTANTBETALNING, MAXIMALT STATSSTÖD OCH LOKALA KOSTNADER 10. KLASSIFICERING AV LÄNDER FÖR FASTSTÄLLANDE AV MAXIMIVILLKOR FÖR ÅTERBETALNING 11. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID 12. SÄRSKILDA VILLKOR FÖR ANDRA KRAFTVERK ÄN KÄRNKRAFTVERK 13. ÅTERBETALNING AV KAPITAL 14. BETALNING AV RÄNTA 15. EXPORTKREDITERS GILTIGHETSPERIOD 16. ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER 17. MATCHNING 18. FASTA MINIMIRÄNTESATSER VID STATLIGT FINANSIERINGSSTÖD 19. KONSTRUKTION AV CIRR 20. GILTIGHETSTID FÖR CIRR 21. TILLÄMPNING AV CIRR 22. PREMIE FÖR KREDITRISK 23. MINIMIPREMIESATSER FÖR LANDKREDITRISK OCH KREDITRISK PÅ STAT 24. KLASSIFICERING AV LÄNDER I RISKKATEGORIER 25. KLASSIFICERING AV MULTILATERALA OCH REGIONALA INSTITUTIONER 26. STATSSTÖDD EXPORTKREDITTÄCKNING: TÄCKNINGSGRAD OCH KVALITET 27. UTESLUTANDE AV VISSA VALDA LANDRISKBESTÅNDSDELAR OCH METODER FÖR LANDRISKMINIMERING 28. ÖVERSYN AV GILTIGHETSTIDEN FÖR MINIMIPREMIESATSERNA FÖR LANDKREDITRISK OCH KREDITRISK PÅ STAT KAPITEL III: BESTÄMMELSER OM BUNDET BISTÅND 29. ALLMÄNNA PRINCIPER 30. FORMER FÖR BUNDET BISTÅND 31. KOMBINERAD FINANSIERING 32. LÄNDERS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISTÅND 33. PROJEKTS BERÄTTIGANDE 34. MINIMIFÖRMÅNLIGHETSGRAD 35. UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA OM LÄNDERS ELLER PROJEKTS STÖDBERÄTTIGANDE 36. BERÄKNING AV FÖRMÅNLIGHETSGRADEN FÖR BUNDET BISTÅND 37. GILTIGHETSPERIOD FÖR BUNDET BISTÅND 38. MATCHNING KAPITEL IV: FÖRFARANDEN AVSNITT 1: GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR EXPORTKREDITER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND 39. STANDARDFORMULÄR FÖR ALLA ANMÄLNINGAR 40. INFORMATION OM STATSSTÖD 41. MATCHNINGSFÖRFARANDEN 42. SÄRSKILT SAMRÅD AVSNITT 2: FÖRFARANDEN FÖR EXPORTKREDITER 43. FÖRHANDSANMÄLAN MED ÖVERLÄGGNINGAR 44. FÖRHANDSANMÄLAN UTAN ÖVERLÄGGNINGAR AVSNITT 3: FÖRFARANDEN FÖR HANDELSRELATERAT BISTÅND 45. FÖRHANDSANMÄLAN 46. OMEDELBAR ANMÄLAN AVSNITT 4: SAMRÅDSFÖRFARANDEN FÖR BUNDET BISTÅND 47. SAMRÅDENS SYFTE 48. SAMRÅDENS OMFATTNING OCH TIDSFRISTER 49. SAMRÅDENS RESULTAT AVSNITT 5: FÖRFARANDEN FÖR INFORMATIONSUTBYTE AVSEENDE EXPORTKREDITER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND 50. KONTAKTPUNKTER 51. FÖRFRÅGNINGARNAS OMFATTNING 52. SVARENS OMFATTNING 53. MUNTLIGT SAMRÅD 54. FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGAR SAMT DESSAS INNEHÅLL 55. REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAMMA HÅLLNINGAR 56. GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA HÅLLNINGAR 57. OENIGHET OM GEMENSAMMA HÅLLNINGAR 58. TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGARS IKRAFTTRÄDANDE 59. GEMENSAMMA HÅLLNINGARS GILTIGHET AVSNITT 6: BESTÄMMELSER FÖR MEDDELANDE OM MINIMIRÄNTESATSER 60. MEDDELANDE OM MINIMIRÄNTESATSER 61. TIDPUNKT FÖR RÄNTESATSERNAS IKRAFTTRÄDANDE 62. OMEDELBARA FÖRÄNDRINGAR AV RÄNTESATSER AVSNITT 7: ÖVERSYNER 63. REGELBUNDEN ÖVERSYN AV CONSENSUSÖVERENSKOMMELSEN 64. ÖVERSYN AV MINIMIRÄNTESATSER 65. ÖVERSYN AV MINIMIPREMIESATSER OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR BILAGA I: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR FARTYG KAPITEL I: SEKTORSÖVERENSKOMMELSENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. DELTAGANDE 2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE KAPITEL II: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER OCH BUNDET BISTÅND 3. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID 4. KONTANT BETALNING 5. ÅTERBETALNING AV KAPITAL 6. MINIMIPREMIE 7. BISTÅND KAPITEL III: FÖRFARANDEN 8. ANMÄLNINGAR 9. ÖVERSYN TILLÄGG: ÅTAGANDEN BETRÄFFANDE DET FRAMTIDA ARBETET BILAGA II: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR KÄRNKRAFTVERK KAPITEL I: SEKTORSÖVERENSKOMMELSENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. ÖVERSYN KAPITEL II: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER OCH BUNDET BISTÅND 3. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID 4. MINIMIRÄNTESATSER 5. KONSTRUKTION AV SCIRR 6. LOKALA KOSTNADER OCH RÄNTEKAPITALISERING 7. STATSSTÖD TILL KÄRNBRÄNSLE 8. BISTÅND KAPITEL III: FÖRFARANDEN 9. SAMRÅD PÅ FÖRHAND 10. FÖRHANDSANMÄLAN BILAGA III: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR CIVILA LUFTFARTYG DEL 1. NYA STÖRRE LUFTFARTYG OCH MOTORER TILL DESSA KAPITEL I: TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. FORM OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. SYFTE KAPITEL II: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER OCH BISTÅND 3. KONTANTBETALNING 4. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID 5. STÖDBERÄTTIGANDE VALUTOR 6. MINIMIRÄNTESATSER 7. JUSTERINGAR AV RÄNTESATSERNA 8. GILTIGHETSPERIOD FÖR EXPORTKREDITER/RÄNTEERBJUDANDEN 9. BESTÄMNING AV RÄNTEERBJUDANDEN OCH VAL AV RÄNTESATSER 10. STATSSTÖD ENBART I FORM AV GARANTI ELLER FÖRSÄKRING 11. REFERENSPUNKT FÖR KONKURRENS 12. SÄKERHET FÖR ÅTERBETALNINGSRISKEN 13. MODELLÄNDRINGAR 14. LEASING 15. BISTÅND KAPITEL III: FÖRFARANDEN 16. FÖRHANDSANMÄLAN, MATCHNING OCH INFORMATIONSUTBYTE 17. ÖVERSYN DEL 2: ALLA NYA LUFTFARTYG UTOM STÖRRE LUFTFARTYG KAPITEL IV: TILLÄMPNINGSOMRÅDE 18. FORM OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE 19. EFTER BÄSTA FÖRMÅGA 20. LUFTFARTYGSKATEGORIER KAPITEL V: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER OCH BISTÅND 21. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID 22. MINIMIRÄNTESATSER 23. FÖRSÄKRINGSPREMIER OCH GARANTIAVGIFTER 24. BISTÅND KAPITEL VI: FÖRFARANDEN 25. FÖRHANDSANMÄLAN, MATCHNING OCH INFORMATIONSUTBYTE 26. ÖVERSYN DEL 3: BEGAGNADE LUFTFARTYG, RESERVMOTORER, RESERVDELAR, UNDERHÅLLS- OCH SERVICEAVTAL KAPITEL VII: TILLÄMPNINGSOMRÅDE 27. FORM OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE 28. BEGAGNADE LUFTFARTYG 29. RESERVMOTORER OCH RESERVDELAR 30. UNDERHÅLLS- OCH SERVICEAVTAL KAPITEL VIII: FÖRFARANDEN 31. FÖRHANDSANMÄLAN, MATCHNING OCH INFORMATIONSUTBYTE 32. ÖVERSYN TILLÄGG I: EXEMPEL PÅ LUFTFARTYGSTYPER STÖRRE CIVILA LUFTFARTYG LUFTFARTYG I KATEGORI A LUFTFARTYG I KATEGORI B BILAGA IV: STANDARDFORMULÄR FÖR ANMÄLNINGAR BILAGA V: BERÄKNING AV MINIMIPREMIESATSER BILAGA VI: KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNINGEN AV KLASSIFICERING AV LANDRISKER VID DELTAGANDE AV EN GARANT FRÅN TREDJELAND ELLER EN MULTILATERAL ELLER REGIONAL INSTITUTION SYFTE TILLÄMPNING BILAGA VII: KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV MINIMERING/UTESLUTANDE AV LANDRISK VID BERÄKNING AV MINIMIPREMIESATSER SYFTE ALLMÄN TILLÄMPNING SPECIFIK TILLÄMPNING BILAGA VIII: UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS I ANMÄLNINGAR AVSEENDE PREMIER GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER YTTERLIGARE UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS I ALLA ANMÄLNINGAR SOM GÖRS ENLIGT ARTIKEL 27 YTTERLIGARE UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS I ALLA ANMÄLNINGAR SOM GÖRS ENLIGT ARTIKEL 23 e FÖRSTA STRECKSATSEN YTTERLIGARE UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS I ALLA ANMÄLNINGAR SOM GÖRS ENLIGT ARTIKEL 23 e ANDRA STRECKSATSEN BILAGA IX: KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV DEN UTVECKLINGSPOLITISKA BETYDELSEN KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV DEN UTVECKLINGSPOLITISKA BETYDELSEN AV BISTÅNDSFINANSIERADE PROJEKT PROJEKTETS ÖVERENSSTÄMMELSE MED MOTTAGARLANDETS SAMLADE INVESTERINGSPRIORITERINGAR (PROJEKTURVAL) FÖRBEREDELSE OCH UTVÄRDERING AV PROJEKT INKÖPSFÖRFARANDE BILAGA X: ÖVERENSKOMMELSE OM TILLÄMPNING AV FLEXIBILITET I FRÅGA OM VILLKOREN I ÖVERENSKOMMELSEN OM RIKTLINJER FÖR STATSSTÖDDA EXPORTKREDITER NÄR DET GÄLLER PROJEKTFINANSIERING UNDER EN FÖRSÖKSPERIOD (FRAM TILL OCH MED DEN 31 DECEMBER 2004) KAPITEL I: TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. FORM OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE KAPITEL II: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER 2. ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSPERIOD 3. BETALNING AV RÄNTA 4. MINIMIRÄNTESATSER KAPITEL III: FÖRFARANDEN 5. TILLÅTNA UNDANTAG: FÖRHANDSANMÄLAN MED FÖRKLARING KAPITEL IV: ÖVERSYN 6. FÖRSÖKSPERIOD OCH ÖVERVAKNING TILLÄGG 1: BESKRIVNING OCH KRITERIER ALLMÄN BESKRIVNING GRUNDLÄGGANDE KRITERIER BESKRIVANDE KRITERIUM TILLÄGG 2: YTTERLIGARE UPPGIFTER I ANMÄLNINGAR BILAGA XI: FÖRTECKNING ÖVER DEFINITIONER KAPITEL I: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. SYFTE a) Det huvudsakliga syftet med överenskommelsen om statsstödda exportkrediter, i detta dokument kallad "consensusöverenskommelsen", är att tillhandahålla en ram för en ordnad användning av statsstödda exportkrediter. b) Consensusöverenskomelsen syftar till att skapa lika villkor för statsstöd såsom det definieras i artikel 5 a så att konkurrens mellan exportörerna åstadkoms på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris och inte på grundval av de mest gynnsamma villkoren för statsstöd. 2. STATUS Consensusöverenskommelsen, som utarbetats inom ramen för OECD, trädde ursprungligen i kraft i april 1978 och gäller tills vidare. Consensusöverenskommelsen är en informell överenskommelse mellan parterna och är inte en OECD-akt [5], även om den får administrativt stöd av OECD:s sekretariat (nedan kallat "sekretariatet"). [5] . I ENLIGHET MED DEFINITIONEN I ARTIKEL 5 I OECD-KONVENTIONEN. 3. DELTAGANDE Parter i consensusöverenskommelsen är Australien, Europeiska gemenskapen, Förenta staterna, Japan, Kanada, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea och Tjeckien. Andra länder kan, oavsett om de är medlemmar i OECD eller inte, bli parter efter inbjudan från de nuvarande parterna. 4. INFORMATION TILL ICKE-PARTER a) Parterna förbinder sig att utbyta information med icke-parter om anmälningar rörande statsstöd enligt artikel 5 a. b) Varje part skall i en konkurrenssituation på ömsesidig grund besvara förfrågningar från en icke-part rörande de finansiella villkoren för deras statsstöd, på samma sätt som den skulle gjort när det gäller en förfrågan från en part. 5. TILLÄMPNINGSOMRÅDE Consensusöverenskommelsen skall tillämpas på allt statsstöd, som tillhandahålls av en regering eller på dess vägnar, för export av varor eller tjänster, och på finansiell leasing, med en återbetalningstid på minst två år. a) Statsstöd kan ges i form av 1) exportkreditgaranti eller försäkring (ren risktäckning) 2) statligt finansieringsstöd - direkt kredit/finansiering och refinansiering eller - räntestöd 3) olika kombinationer av dessa stöd. b) Consensusöverenskommelsen skall tillämpas på bundet bistånd. De förfaranden som anges i kapitel IV skall även tillämpas på handelsrelaterat obundet bistånd. c) Consensusöverenskommelsen skall inte tillämpas på export av militär utrustning och jordbruksprodukter. d) Statsstöd får inte beviljas om det klart kan bevisas att kontraktet har upprättats med en köpare i ett land som inte utgör varornas slutliga destination, först och främst i syfte att erhålla mer gynnsamma återbetalningsvillkor. 6. SÄRSKILDA SEKTORSBESTÄMMELSER Parterna skall tillämpa särskilda bestämmelser för följande sektorer: a) Fartyg Consensusöverenskommelsen skall tillämpas på fartyg som inte omfattas av sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för fartyg, vilken antagits av alla parter i consensusöverenskommelsen och bifogats denna (bilaga I). Consensusöverenskommelsen skall gälla för parterna i sektorsöverenskommelsen och de fartyg som omfattas av den överenskommelsen, utom om sektorsöverenskommelsen innehåller en motsvarande bestämmelse som kompletterar consensusöverenskommelsen, i vilket fall sektorsöverenskommelsen skall gälla. b) Kärnkraftverk Consensusöverenskommelsen skall tillämpas, utom om en motsvarande bestämmelse finns i sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för kärnkraftverk (bilaga II) som kompletterar consensusöverenskommelsen, i vilket fall sektorsöverenskommelsen skall gälla. Consensusöverenskommelsen skall tillämpas på statsstöd för avveckling, dvs. stängning eller nedmontering, av kärnkraftverk. c) Civila luftfartyg Consensusöverenskommelsen skall tillämpas, utom om en motsvarande bestämmelse finns i sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för civila luftfartyg (bilaga III) som kompletterar consensusöverenskommelsen, i vilket fall sektorsöverenskommelsen skall gälla. 7. UPPSÄGNING En part kan säga upp denna överenskommelse genom att anmäla detta med hjälp av omedelbar textkommunikation, t.ex. OECD:s informationssystem on-line (OLIS). Uppsägningen träder i kraft 180 kalenderdagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan. 8. ÖVERVAKNING Sekretariatet skall övervaka genomförandet av consensusöverenskommelsen. KAPITEL II: FINANSIELLA VILLKOR FÖR EXPORTKREDITER De finansiella villkorna för exportkrediter utgörs av alla bestämmelser i detta kapitel, vilka skall läsas jämförda med varandra. I consensusöverenskommelsen fastställs begränsningar i fråga om villkoren för exportkrediter som åtnjuter statsstöd. Parterna erkänner att mer restriktiva villkor än de som anges i consensusöverenskommelsen traditionellt sett gäller för viss handel eller vissa industrisektorer. Parterna skall fortsätta tillämpa dessa traditionella finansiella villkor, särskilt principen om att återbetalningstiden inte får överskrida varornas livslängd. 9. KONTANTBETALNING, MAXIMALT STATSSTÖD OCH LOKALA KOSTNADER a) Parterna skall kräva att köpare av varor och tjänster som beviljas statsstöd gör kontantbetalningar motsvarande minst 15 % av exportkontraktvärdet vid eller före kredittidens början såsom denna definieras i bilaga XI. För bedömning av kontantbetalningar kan exportkontraktvärdet sänkas i motsvarande grad om transaktionen innehåller varor och tjänster från ett tredjeland för vilka inget statsstöd ges. Innehållna garantibelopp som betalas efter kredittidens början skall inte anses vara kontantbetalningar i detta sammanhang. b) Statsstöd för sådana kontantbetalningar får endast ges i form av försäkring och garantier mot ordinära förkreditrisker. c) Med undantag för punkterna b och d skall parterna bevilja statsstöd för högst 85 % av exportkontraktvärdet, inbegripet leveranser från tredjeland men exklusive lokala kostnader. d) Parterna får ge statsstöd till lokala kostnader under förutsättning att 1) det sammanlagda kombinerade statsstöd som ges i enlighet med punkterna c och d inte överskrider 100 % av exportkontraktvärdet, vilket innebär att de statsstödda lokala kostnaderna inte får överskrida kontantbetalningen, 2) det inte ges på villkor som är mer förmånliga eller mindre restriktiva än villkoren för den export till vilken de lokala kostnaderna hänför sig till, 3) det endast avser ren risktäckning när det gäller länder i kategori I enligt den definition som ges i artikel 10 a. 10. KLASSIFICERING AV LÄNDER FÖR FASTSTÄLLANDE AV MAXIMIVILLKOR FÖR ÅTERBETALNING a) Länder i kategori I är länder som är upptagna på Världsbankens graderingslista [6]. Alla övriga länder tillhör kategori II. Världsbankens graderingsnivå räknas om årligen. Ett land byter kategori först efter att ha tillhört samma kategori enligt Världsbankens lista två år i följd. [6] På grundval av Världsbankens årliga översyn av sin länderklassificering kommer en bruttonationalinkomsttröskel (BNI) per capita att användas för klassificering av länder i olika kategorier. Denna tröskel finns att tillgå på OECD:s webbplats (www.oecd.org/ech/xcred). b) Klassificeringen av länder skall göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden: 1) Klassificeringen inom ramen för denna consensusöverenskommelse skall bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer. 2) Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita skall Världsbanken ombedjas att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet skall klassificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat. 3) Om ett land i enlighet med artikel 10 a omklassificeras skall den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångspunkt i Världsbankens uppgifter. 4) Om Världsbanken ändrar siffror skall inom ramen för denna consensusöverenskommelse ingen hänsyn tas till dessa ändringar. Ett lands klassificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning, och parterna skall i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller försummelser i siffrorna som konstateras under det kalenderår då sekretariatet lämnade siffrorna. 11. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID Utan att det påverkar tillämpnningen av artikel 12 skall den längsta återbetalningstiden variera beroende på köparlandets klassificering enligt kriterierna i artikel 10. a) För länder i kategori I skall den längsta återbetalningstiden vara fem år, med möjlighet att godkänna åtta och ett halvt år när förfarandena för förhandsanmälan enligt artikel 44 följs. b) För länder i kategori II skall den längsta återbetalningstiden vara tio år. c) I fråga om kontrakt som avser mer än ett köparland bör parterna i enlighet med förfarandena i artiklarna 54-59 försöka nå en gemensam hållning beträffande lämpliga villkor. 12. SÄRSKILDA VILLKOR FÖR ANDRA KRAFTVERK ÄN KÄRNKRAFTVERK a) För andra kraftverk än kärnkraftverk skall den längsta återbetalningstiden vara tolv år. Om en part avser att bevilja stöd med längre återbetalningstid än den som anges i artikel 11, skall denna part lämna en förhandsanmälan i enlighet med förfarandet i artikel 44. b) Med andra kraftverk än kärnkraftverk avses kompletta kraftanläggningar som inte drivs med kärnkraft, eller delar därav; de omfattar alla beståndsdelar, material och tjänster (inbegripet utbildning av personal) och all utrustning som direkt krävs för byggande och idriftsättning av en sådan anläggning som inte drivs med kärnkraft. Häri ingår inte sådana poster som köparen i allmänhet ansvarar för, t.ex. kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar, ställverk och vattenförsörjning samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, tillstånd för laddning av bränsle), dock med följande undantag: 1) I det fall köparen av ett ställverk är identisk med köparen av kraftverket skall den längsta återbetalningstiden för det ursprungliga ställverket vara densamma som för kraftverket (dvs. tolv år). 2) Den längsta tillåtna återbetalningstiden för ställverk/substationer, transformatorer och transmissionslinjer med ett lägsta gränsvärde på 100 kV skall vara densamma som för kraftverket. 13. ÅTERBETALNING AV KAPITAL a) Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp skall normalt ske i lika stora, regelbundna amorteringar med högst sex månaders intervall och med början senast sex månader efter kredittidens början. I fråga om leasing får detta återbetalningsmönster tillämpas antingen på enbart kapitalbeloppet eller på kapitalbeloppet och räntan i kombination. b) En part som avser att tillämpa andra villkor för återbetalningen av kapital än dem som anges i punkt a skall iaktta följande bestämmslser: 1) Ingen enda återbetalning eller serie av återbetalningar inom en sexmånadersperiod får överskrida 25 % av det kapitalbelopp som skall återbetalas under återbetalningstiden. 2) Parten skall lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44. 14. BETALNING AV RÄNTA a) Räntan skall normalt inte kapitaliseras under återbetalningstiden. b) Ränta skall betalas med högst sex månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början. c) En part som avser att tillämpa andra villkor för betalningen av ränta än dem som anges i punkterna a och b skall lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 44. d) Med ränta avses inte följande: 1) Premiebetalningar och andra avgifter för försäkring av eller garanti för leverantörskrediter eller finansiella krediter. Om statsstöd ges i form av direkt kredit/finansiering eller refinansiering kan premien antingen läggas till räntans nominella värde eller utgöras av en separat avgift. Bägge komponenterna skall specificeras separat för parterna. 2) Andra betalningar i form av bankavgifter eller provisioner i samband med exportkrediten, utom årsvisa eller halvårsvisa bankavgifter som betalas under hela återbetalningstiden. 3) Innehållen skatt enligt importlandets bestämmelser. 15. EXPORTKREDITERS GILTIGHETSPERIOD DE FINANSIELLA VILLKOREN FÖR EN ENSKILD EXPORTKREDIT ELLER EN KREDITRAM, MED UNDANTAG FÖR DEN GILTIGHETSTID FÖR MARKNADSREFERENSRÄNTOR (CIRR) SOM ANGES I ARTIKEL 20, SKALL INTE FASTSTÄLLAS FÖR EN PERIOD SOM ÖVERSKRIDER SEX MÅNADER FÖRE DET SLUTGILTIGA ÅTAGANDET.16. ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER Consensusöverenskommelsen skall inte hindra exportkreditinstitut eller finansieringsinstitut från att bevilja mindre restriktiva villkor än de som anges i consnensusöverenskommelsen, om detta sker efter det att kontraktet slutits (när exportkreditavtalet och därtill hörande dokument trätt i kraft) och avsikten endast är att undvika eller minimera förluster till följd av händelser som skulle kunna ge upphov till utebliven betalning eller fordringar. 17. MATCHNING Med hänsyn tagen till sina internationella åtaganden och i överensstämmelse med consensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 41 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller en icke-part. Finansiella villkor som erbjuds i enlighet med denna artikel anses överensstämma med bestämmelserna i kapitlen I och II samt, i tillämpliga fall, även bilagorna I, II och III. 18. FASTA MINIMIRÄNTESATSER VID STATLIGT FINANSIERINGSSTÖD a) Parter som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta skall tillämpa relevanta marknadsreferensräntor (CIRR) som minimiräntesatser. CIRR är räntesatser som fastställs enligt följande principer: 1) CIRR bör vara representativa för kommersiella utlåningsräntor till slutkund på den berörda valutans hemmamarknad. 2) CIRR bör nära motsvara räntesatsen för första klassens inhemska låntagare. 3) CIRR bör baseras på upplåningskostnaden för finansiering till fast ränta. 4) CIRR bör inte leda till en snedvridning av de inhemska konkurrensvillkoren. 5) CIRR bör nära motsvara en räntesats som är tillgänglig för första klassens utländska låntagare. b) Det statliga finansieringsstödet skall varken helt eller delvis uppväga eller kompensera den minimipremiesats för kreditrisken som skall tas ut i enlighet med artikel 22. 19. KONSTRUKTION AV CIRR a) Varje part som önskar fastställa en CIRR skall för sin nationella valuta inledningsvis välja ett av följande två basräntesystem: 1) Avkastningen på treåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på högst fem år, avkastningen på femåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på mer än fem men högst åtta och ett halvt år, och avkastningen på sjuåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på mer än åtta och ett halvt år, eller 2) avkastningen på femåriga statsobligationer för samtliga löptider. Parterna skall enas om eventuella undantag från basräntesystemet. b) CIRR skall fastställas till parternas respektive basräntesatser plus en fast marginal på 100 baspunkter, om inte parterna har enats om något annat. c) Övriga parter skall använda den CIRR som fastställts för en viss valuta om de erbjuder finansiering i den valutan. d) En part får med sex månaders varsel och efter samråd med övriga parter byta basräntesystem. e) En part eller icke-part får begära att CIRR fastställs för en icke-parts valuta. I samråd med den berörda icke-parten kan parten eller sekretariatet på icke-partens vägnar lägga fram ett förslag till konstruktion av CIRR i den valutan med hjälp av de förfaranden för en gemensam hållning som anges i artiklarna 54-59. 20. GILTIGHETSTID FÖR CIRR Den ränta som skall tillämpas på en transaktion skall fastställas för en period på högst 120 dagar. Om villkoren för det statliga finansieringsstödet fastställs före kontraktsdagen skall CIRR höjas med 20 baspunkter. 21. TILLÄMPNING AV CIRR a) När statligt finansieringsstöd ges till rörlig ränta skall det under hela kredittiden vara förbjudet för banker och andra finanseringsinstitut att erbjuda ett val mellan den lägsta av CIRR (vid tidpunkten för det ursprungliga kontraktet) och den kortfristiga marknadsräntan. b) Om en låntagare frivilligt i förtid helt eller delvis återbetalar ett lån skall låntagaren kompensera den statliga institution som tillhandahållit det statliga finansieringsstödet för alla kostnader och förluster till följd av den förtida återbetalningen, inbegripet den statliga institutionens kostnader för att ersätta den del av kassainflödet till fast ränta som bortfaller till följd av den förtida återbetalningen. 22. PREMIE FÖR KREDITRISK Parterna skall utöver ränta ta ut en premie för att täcka risken för utebliven återbetalning av en exportkredit. De premiesatser som tas ut av parterna skall vara riskbaserade, konvergera och kunna täcka driftskostnader och förluster på lång sikt. 23. MINIMIPREMIESATSER FÖR LANDKREDITRISK OCH KREDITRISK PÅ STAT Parterna skall ta ut premier som inte ligger under minimipremiesatserna (MPR) för landkreditrisken och kreditrisken på stat, oavsett om köparen/låntagaren är en privat eller offentlig enhet. a) Minimipremiesatserna skall fastställas på grundval av följande faktorer: - Gällande klassificering av länder i riskkategorier i enlighet med artikel 24. - Huruvida den statstödda exportkredittäckningen endast omfattar landkreditrisken i enlighet med artikel 24 a. - Riskens varaktighet (dvs. riskhorisont HOR). - Risktäckningsgrad och kvaliteten på den statsstödda exporkreditprodukt som tillhandahålls i enlighet med artikel 26. - Alla metoder för riskminimering eller uteslutande av risk i enlighet med artikel 27. b) Minimipremiesatserna skall uttryckas i procent av kreditens kapitalbelopp som om premien i sin helhet skulle tas ut när krediten utnyttjas för första gången. Den matematiska formel som använts för beräkningen av minimipremiesatser anges i bilaga V. c) Såsom anges i artikel 24 har några minimipremiesatser inte fastställts för länder i kategori 0. Parterna skall dock inte tillämpa premiesatser som underskrider priserna på den privata marknaden. d) På länderna med den högsta risken i kategori 7 skall i princip premiesatser som är högre än de minimipremiesatser som fastställts för denna kategori tillämpas. Dessa premiesatser skall fastställas av den part som lämnar statsstöd. e) Vid beräkningen av minimipremiesatsen för en transaktion skall köparlandets klassificering av länder i riskkategorier tillämpas, såvida inte - säkerhet i form av en rättsligt giltig och verkställbar oåterkallelig, ovillkorlig avistagaranti för hela återbetalningsåtagandet under kreditens hela giltighetstid ställts av en enhet i tredjeland som är kreditvärdig för den skuld som garantin avser, varvid den klassificering av länder i riskkategorier som gäller i det land där garanten är etablerad får tillämpas, eller - en multilateral eller regional institution i enlighet med artikel 25 är antingen låntagare eller garant för transaktionen, varvid den berörda multilaterala eller regionala institutionens klassificering av länder i riskkategorier får tillämpas. f) Kriterierna för klassificering av länder i riskkategorier i samband med de situationer som beskrivs i artikel 23 e anges i bilaga VI. g) Om statsstödet är begränsat enbart till landrisken i enlighet med artikel 24 a, dvs. den risk som är förknippad med köparen/låntagaren inte täcks, skall minimipremiesatsen minskas med 10 %. Detta beaktas i den formel för beräkning av minimipremiesatser som anges i bilaga V. h) Vid beräkningen av minimipremiesats skall tidshorisonten vara lika med halva utbetalningsperioden jämte hela återbetalningsperioden, varvid återbetalningen av exportkrediten förutsätts följa det normala mönstret, dvs. halvårsvisa lika stora amorteringar jämte upplupen ränta som börjar betalas sex månader från och med kredittidens början. Återbetalningsperioden för exportkrediter som inte följer det normala mönstret beräknas som återbetalningsperioden (uttryckt i lika stora halvårsvisa amorteringar) enligt följande formel: återbetalningsperiod = (genomsnittlig vägd återbetalningsperiod -0,25) / 0,5. i) Om en part tillämpar en minimipremiesats i enligthet med första strecksatsen i e och detta leder till en lägre minimipremiesats än den som gäller för köparens land skall parten lämna förhandsanmälan enligt artikel 43 a. En part som tillämpar en minimipremiesats i enlighet med andra strecksatsen i artikel 23 e eller med artikel 23 g skall lämna förhandsanmälan enligt artikel 44 a. 24. KLASSIFICERING AV LÄNDER I RISKKATEGORIER Länder skall klassificeras på grundval av sannolikheten för att de kommer att kunna betala räntor och amorteringar på sina externa skulder (dvs. landkreditrisk). a) Landkreditriskens fem beståndsdelar är följande: - Allmän betalningsinställelse som förordnas av regeringen i köparens/låntagarens/garantens land eller av ett ombud i det land genom vilket återbetalning sker. - Politiska händelser eller ekonomiska svårigheter som uppstår utanför den anmälande partens land eller rättsliga eller administrativa åtgärder som vidtas utanför den anmälande partens land, vilka förhindrar eller försenar överföringen av medel för betalning av krediten. - Lagstiftning som antagits i köparens/låntagarens land och i vilken fastställs att återbetalning i lokal valuta gäller som betalning av skulden, trots att sådana betalningar, när de räknats om till valutan för krediten, på grund av valutakursförändringar inte längre täcker skuldbeloppet på dagen för överföringen av medlen. - Alla andra åtgärder som vidtas eller beslut som fattas av regeringen i ett annat land och som förhindrar återbetalning av en kredit. - Force majeure som uppstår utanför den anmälande partens land, t.ex. krig (även inbördeskrig), expropriation, revolution, upplopp, oroligheter, cykloner, översvämningar, jordbävningar, vulkanutbrott, flodvågor och kärnkraftsolyckor. b) Länderna klassificeras i åtta riskkategorier (0-7). Minimipremiesatser har fastställts för kategorierna 1 till 7. Någon minimipremiesats för kategori 0 har däremot inte fastställts, eftersom landrisken anses vara försumbar för länderna i denna kategori. c) Höginkomstländer inom OECD, enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita, klassificeras i kategori 0. - När det gäller minimipremiesatser skall varje OECD-land som till följd av sin ställning som höginkomstland klassificerats i kategori 0 kvarstå i kategori 0 till dess att dess BNI underskridit tröskelvärdet för höginkomstländer två år i följd, då landets klassificering skall ses över enligt artikel 24 d-f. - Varje OECD-land som ligger över höginkomsttröskeln två år i följd skall klassificeras i kategori 0. Landets klassificering skall träda i kraft omedelbart efter det att sekretariatet har meddelat landets klassificering enligt Världsbanken. - Även andra länder som anses ligga på samma risknivå kan klassificeras i kategori 0. d) Alla länder utom höginkomstländerna inom OECD [7] skall klassificeras enligt metoden för klassificering av länder i riskkategorier, vilken omfattar följande: [7] . Av administrativa skäl kan vissa länder, som normalt sett inte får statsstödda exportkrediter, inte vara klassificerade. - Den kvantitativa landriskmodellen (nedan kallad "modellen") leder till en kvantitativ bedömning av landkreditrisken och är för varje land baserad på tre grupper av riskindikatorer, nämligen parternas erfarenhet av landets betalningsförmåga, den finansiella situationen och den ekonomiska situationen. Den metod som används i modellen omfattar olika steg, bl.a. bedömning av de tre grupperna av riskindikatorer och en sammanställning och flexibel vägning av dessa grupper av riskindikatorer. - En kvalitativ bedömning av resultatet av modellen för varje land för att integrera den politiska risken och andra riskfaktorer som helt eller delvis faller utanför modellen. Detta kan leda till att den kvantitativa bedömningen, där så är lämpligt, justeras så att den slutliga bedömningen av landkreditrisken återspeglas. e) Klassificeringar av länder i riskkategorier skall kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för klassificering av länder i riskkategorier skall omedelbart meddelas av sekretariatet. När ett land omklassificeras i en lägre eller högre riskkategori skall parterna senast fem arbetsdagar efter det att omklassificeringen meddelats av sekretariatet ta ut premiesatser motsvarande minst de minimipremiesatser som gäller för den nya riskkategorin. f) Den tillämpliga riskklassificeringen skall offentliggöras av sekretariatet. 25. KLASSIFICERING AV MULTILATERALA OCH REGIONALA INSTITUTIONER Multilaterala och regionala institutioner skall där så är lämligt klassificeras och ses över. Dessa klassificeringar skall offentliggöras av sekretariatet. 26. STATSSTÖDD EXPORTKREDITTÄCKNING: TÄCKNINGSGRAD OCH KVALITET Minimipremiesatserna har differentierats i syfte att ta hänsyn till kvalitetsskillnader mellan olika exportkreditprodukter och den täckningsgrad som parterna tillhandahåller enligt bilaga V. Differentieringen utgår från exportörens perspektiv (med sikte på att neutralisera den konkurrensverkan som uppstår på grund av kvalitetsskillnaderna mellan de produkter som exportören/finansieringsinstitutet erbjuds). a) En exportkreditprodukts kvalitet är avhängig huruvida den är en försäkring, garanti eller direkt kredit/finansiering. En försäkringsprodukts kvalitet är avhängig huruvida räntan är täckt under karenstiden (dvs. karenstiden för skadereglering, dvs. den period som förflyter mellan förfallodagen för köparens/låntagarens betalning och den dag då försäkringsgivaren är skyldig att ersätta exportören/finansieringsinstitutet) utan premiepåslag. b) Alla befintliga exportkreditprodukter som tillhandahålls av parterna skall klassificeras i någon av följande tre produktkategorier: - Produkt under standardnivån, dvs. försäkring utan täckning av räntan under karenstiden för skadereglering och försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering med ett lämpligt premiepåslag. - Standardprodukt, dvs. försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering utan premiepåslag samt direkt kredit/finansiering. - Produkt över standardnivån, dvs. garantier. 27. UTESLUTANDE AV VISSA VALDA LANDRISKBESTÅNDSDELAR OCH METODER FÖR LANDRISKMINIMERING Parterna kan i enlighet med de särskilda kriterier och villkor som anges i bilaga VII utesluta vissa valda landkreditriskbeståndsdelar eller använda de metoder för landriskminimering som anges i artikel 27 b, vilket leder till lägre minimipremiesatser genom tillämpningen av en faktor för minimering/uteslutande (MEF) av landrisk i formeln för beräkning av minimipremiesatser. Faktorn för minimering/uteslutande av landrisk faställs enligt följande: a) När det gäller uteslutande av vissa valda landriskbeståndsdelar från statsstödd exportkredittäckning: - I de fall endast de tre första landriskbeståndsdelarna i artikel 24 a i sin helhet är uteslutna från täckning får en faktor för minimering/uteslutande av landrisk på 0,5 tillämpas. - I de fall endast den fjärde och den femte landriskbeståndsdelen i artikel 24 a i sin helhet är uteslutna från täckning får en faktor för minimering/uteslutande av landrisk på 0,2 tillämpas. b) När det gäller följande metoder för landriskminimering anges tillämpliga minimipremiesatser och kriterierna och villkoren för tillämpning av faktorn för minimering/uteslutande av landrisk i bilaga VII: - Framtida betalningsflödesstruktur i kombination med spärrkonto i utlandet. - Säkerhet i värdepapper eller likvida tillgångar i utlandet. - Pantsäkerhet i fast egendom i utlandet. - Pantsäkerhet/motsvarande i lös egendom i utlandet. - Samfinansiering med internationella finansiella institut. - Finansiering i lokal valuta. - Försäkring eller villkorlig garanti från tredjeland. - Gäldenär som utgör bättre risk än risk på stat. c) Om fler än en av de metoder för landriskminimering som anges i artikel 27 b tillämpas skall detta inte ha en direkt kumulativ verkan på den tillämpliga faktorn för minimering/uteslutande av landrisk. Vid valet av en lämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk som återspeglar kombinationen av metoderna för landriskminimering skall hänsyn tas till eventuella överlappningseffekter från två eller flera metoder på identiska landkreditrisker. Vid överlappning skall vanligen endast den bästa säkerheten beaktas vid fastställandet av lämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk. d) En part som tillämpar minimipremiesatser i de fall som avses i artikel 27 a-c skall lämna en förhandsanmälan i enlighet med artikel 43 a. e) Förteckningen över metoder för landriskminimering i artikel 27 b är inte avsedd som en uttömmande förteckning. Enligt artikel 65 skall parterna kontrollera och se över erfarenheterna av att använda dessa metoder, vilket även innefattar de kriterier, villkor och faktorer för minimering/uteslutande av landrisk som anges i bilaga VII. 28. ÖVERSYN AV GILTIGHETSTIDEN FÖR MINIMIPREMIESATSERNA FÖR LANDKREDITRISK OCH KREDITRISK PÅ STAT a) För att bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, och vid behov möjliggöra justeringar uppåt eller nedåt, skall tre instrument för uppföljning av premier (PFT) användas parallellt för övervakning och justering av minimipremiesatserna. b) Två bokföringsinriktade instrument för uppföljning av premier är dels det instrument som grundas på parternas kontantredovisning, dels det instrument som grundas på parternas redovisning enligt bokföringsmässiga grunder, och dessa instrument bedömer minimipremiesatsernas giltighetstid på en aggregerad nivå och på grundval av landriskkategori och riskhorisont i enlighet med parternas faktiska resultat i fråga om landkreditrisk och kreditrisk på stat för exportkrediter för vilka minimipremiesatser tillämpas. c) Det tredje instrumentet för uppföljning av premier utgörs av fyra privatmarknadsindikatorer [8] som ger upplysningar om marknadens prissättning på landkreditrisker och kreditrisker på stat. [8] . Privatmarknadsindikatorerna är "sovereign bonds", "read-across method", "forfeit market" och "syndicated loan". KAPITEL III: BESTÄMMELSER OM BUNDET BISTÅND 29. ALLMÄNNA PRINCIPER a) Parterna har enats om att bestämmelser i fråga om exportkrediter och bundet bistånd bör komplettera varandra. Bestämmelserna för exportkrediter bör baseras på öppen konkurrens och marknadskrafternas fria spel. Bestämmelserna för bundet bistånd bör bidra till att utländska medel tillhandahålls de länder, sektorer eller projekt som har ringa eller ingen tillgång till marknadsfinansiering. Bestämmelserna för bundet bistånd bör säkerställa bästa möjliga investeringsutbyte, minimera snedvridning av handeln och bidra till att medlen används effektivt i utvecklingssyfte. b) Consensusöverenskommelsens bestämmelser om bundet bistånd skall inte tillämpas på multilaterala eller regionala institutioners biståndsprogram. c) Dessa principer påverkar inte uppfattningen inom OECD:s biståndskommitté (Development Assistance Committee, DAC) när det gäller kvaliteten på bundet och obundet bistånd. d) En part får begära ytterligare information om bundenhetsgraden hos alla former av bistånd. Om det råder tvivel om huruvida en finansieringspraxis omfattas av den definition av bundet bistånd som anges i bilaga XI skall givarlandet lägga fram bevis till stöd för varje påstående om att detta bistånd i själva verket är "obundet" i enlighet med definitionen i bilaga XI. 30. FORMER FÖR BUNDET BISTÅND Bundet bistånd kan ges i någon av följande former: a) Statligt utvecklingsbistånd i form av lån enligt definitionen i "DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987)". b) Statligt utvecklingsgåvobistånd enligt definitionen i "DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987)". c) Annan statlig finansiering, inbegripet gåvobistånd och lån men inte statsstödda exportkrediter som överensstämmer med consensusöverenskommelsen. d) En kombination, t.ex. blandning, rättslig eller faktisk, som kontrolleras av givaren, långivaren eller låntagaren och knyter samman minst två av ovanstående eller nedanstående finansieringskomponenter: 1) En exportkredit som får statligt stöd genom direktkredit/finansiering, refinansiering, räntestöd, garanti eller försäkring och som omfattas av consensusöverenskommelsen. 2) Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsränta eller till en räntesats som ligger nära marknadsräntan, eller kontantbetalningar av köparen. 31. KOMBINERAD FINANSIERING a) Kombinerad finansiering kan genomföras i olika former, t.ex. blandade krediter, blandad finansiering, samfinansiering, parallell finansiering eller enskilda integrerade transaktioner. Deras främsta kännetecken är följande: - Det finns en rättslig eller faktisk bindning mellan subventionerade och icke-subventionerade komponenter. - Antingen en enskild del av eller hela finansieringspaketet utgör i själva verket bundet bistånd. - Tillgången till subventionerade medel är beroende av att de därtill knutna icke-subventionerade komponenterna godtas av mottagaren. b) Huruvida en kombination eller bindning är faktisk bestäms av bl.a. följande faktorer: - Informella överenskommelser mellan mottagaren och givarmyndigheten. - Givarens avsikt att underlätta godtagandet av ett finansieringspaket genom användning av statligt utvecklingsbistånd. - Faktisk bindning av hela finansieringspaketet till inköp i givarlandet. - Det statliga utvecklingsbiståndets bundenhetsgrad och gällande bestämmelser i anbudet eller kontraktet för varje finansieringstransaktion. - Något annat förfarande som konstaterats av DAC eller parterna, genom vilket en faktisk bindning finns mellan åtminstone två av finansieringskomponenterna. c) Följande skall inte hindra fastställandet av en faktisk kombination eller bindning: - Uppdelning av kontrakt genom särskild anmälan om delar av ett och samma kontrakt. - Uppdelning av kontrakt som finansieras i flera etapper. - Underlåtenhet att anmäla inbördes avhängiga delar av ett kontrakt. - Underlåtenhet att anmäla till följd av att en del av finansieringspaketet är obundet. 32. LÄNDERS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISTÅND a) Inget bundet bistånd skall ges till länder vars BNI per capita är så hög att de inte är berättigade till lån från Världsbanken med en löptid på 17 år. Världsbanken gör årligen en ny beräkning av tröskelvärdet för denna kategori [9]. Ett land omklassificeras först efter det att dess kategori enligt Världsbanken varit oförändrad två år i följd. [9] . På grundval av Världsbankens årliga översyn av sin länderklassificering kommer en bruttonationalinkomsttröskel (BNI) per capita att användas för fastställande av berättigande till bundet stöd. Denna tröskel finns att tillgå på OECD:s webbplats (www.oecd.org/ech/xcred). b) Klassificeringen av länder skall göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden: 1) Klassificering inom ramen för denna consensusöverenskommelse skall bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer. Klassificeringen skall offentliggöras av sekretariatet. 2) Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita skall Världsbanken ombedjas att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet skall klassificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat. 3) Om ett lands berättigande till bundet bistånd ändras i enlighet med artikel 32 a skall den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångspunkt i Världsbankens uppgifter. Innan den nya klassificeringen trätt i kraft får ingen bunden biståndsfinansiering till ett land som nyligen klassats som stödberättigat anmälas. Därefter får ingen bunden biståndsfinansiering till ett nyligen uppgraderat land anmälas; dock får enskilda transaktioner som omfattas av en tidigare beviljad kreditram anmälas fram till dess att kreditramen löper ut (vilket skall ske inom ett år efter ikraftträdandet). 4) Om Världsbanken ändrar siffror skall inom ramen för denna consensusöverenskommelse ingen hänsyn tas till dessa ändringar. Ett lands klassificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning enligt tillämpliga förfaranden i artiklarna 54-59 och parterna skall i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller försummelser i siffrorna som konstateras under det kalenderår då sekretariatet lämnade siffrorna. 5) Trots klassificeringen av länder som berättigade eller icke-berättigade till bundet bistånd skall parterna försöka undvika annat bundet bistånd än regelrätt gåvo- och livsmedelsbistånd, humanitärt bistånd och bistånd för att mildra verkningarna av kärnkraftsolyckor och andra större industriolyckor, eller förhindra att sådana uppstår, till Bulgarien, Lettland, Litauen, Rumänien, Ryska federationen, Ukraina och Vitryssland. Skulle BNI per capita för något av dessa länder tre år i följd överskrida Världsbankens tröskel för berättigande till 17-års lån skall landets berättigande till sådana krediter omfattas av artikel 32 a och b 1-4 samt alla andra bestämmelser rörande bundet bistånd i consensusöverenskommelsen [10]. [10] . AVVECKLING AV KÄRNKRAFTVERK FÅR BETRAKTAS SOM HUMANITÄRT BISTÅND VID TILLÄMPNINGEN AV ARTIKEL 32 B 5. 33. PROJEKTS BERÄTTIGANDE a) Bundet bistånd skall inte omfatta offentliga eller privata projekt som normalt skulle vara lönsamma om de finansierades på marknadens eller consensusöverenskommelsens villkor. b) De främsta kriterierna (s.k. nyckeltest) för om ett projekt är stödberättigat är - att projektet inte är finansiellt lönsamt, dvs. projektet saknar förutsättningar att med en lämplig prissättning enligt marknadsprinciper generera en avkastning som är tillräcklig för att täcka projektets omkostnader och förränta det investerade kapitalet (första nyckeltestet), eller - att det, på grundval av uppgifter från övriga parter, är rimligt att anta att det är osannolikt att projektet kan finansieras på marknadens eller consensusöverenskommelsens villkor (andra nyckeltestet). När det gäller projekt till ett värde som överstiger 50 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) skall särskild vikt fästas vid den förväntade tillgången på finansiering på marknadens eller consensusöverenskommelsens villkor när man tar ställning till om det är rimligt att bevilja sådant bistånd. c) Nyckeltesten enligt b är avsedda att beskriva hur ett projekt bör värderas för att det skall kunna bestämmas om det bör finansieras med sådant bistånd eller med exportkrediter på marknadens eller consensusöverenskommelsens villkor. Genom samrådsförfarandet enligt artiklarna 47-49 förväntas med tiden ett erfarenhetsmaterial samlas som ger mer exakt förhandsvägledning, för såväl exportkredit- som biståndsorgan, om gränsen mellan de båda projektkategorierna. 34. MINIMIFÖRMÅNLIGHETSGRAD Parterna skall inte tillhandahålla bundet bistånd som har en förmånlighetsgrad under 35 %, eller 50 % om mottagarlandet är bland de minst utvecklade länderna, frånsett följande undantag, vilka även är undantagna från det anmälningsförfarande som anges i artikel 46 a: a) tekniskt bistånd: bundet bistånd där det statliga utvecklingsbiståndet endast består av tekniskt samarbete som har ett värde under 3 % av transaktionens sammanlagda värde eller en miljon SDR, varvid det lägsta värdet skall gälla. b) små projekt: kapitalprojekt på under en miljon SDR som finansieras helt genom utvecklingsgåvobistånd. 35. UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA OM LÄNDERS ELLER PROJEKTS STÖDBERÄTTIGANDE a) Bestämmelserna i artiklarna 32 och 33 skall inte tillämpas på bundet bistånd med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 31. b) Bestämmelserna i artikel 33 skall inte tillämpas på bundet bistånd med ett värde av mindre än 2 miljoner SDR, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 31. c) Bundet bistånd till de minst utvecklade länderna enligt FN:s definition skall inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 32 och 33. d) Trots artiklarna 32 och 33 får en part undantagsvis tillhandahålla stöd genom att använda sig av en av följande möjligheter: - De förfaranden för en gemensam hållning som definieras i bilaga XI och beskrivs i artiklarna 54-59. - Motivering ur biståndssynpunkt med stöd av en betydande andel av parterna i enlighet med artiklarna 47 och 48. - Ett brev till OECD:s generalsekreterare i enlighet med förfarandet i artikel 49, vilket parterna förväntar sig skall vara ovanligt och sällan förekommande. 36. BERÄKNING AV FÖRMÅNLIGHETSGRADEN FÖR BUNDET BISTÅND Förmånlighetsgraden för bundet bistånd skall beräknas i enlighet med den beräkningsmetod för gåvoandelar som används av DAC, med följande undantag: a) Det diskonto som används för att beräkna ett låns förmånlighetsgrad i en given valuta, det differentierade diskontot, får ändras årligen den 15 januari och beräknas på följande sätt: - Den genomsnittliga CIRR + marginal Marginalen (M) varierar med återbetalningstiden (R) enligt följande: R // M mindre än 15 år // 0,75 15 år eller mer, men mindre än 20 år // 1,00 20 år eller mer, men mindre än 30 år // 1,15 30 år eller mer // 1,25 - För alla valutor beräknas genomsnittlig CIRR som genomsnittet av de gällande månatliga CIRR under sexmånadersperioden mellan den 15 augusti året innan och den 14 februari innevarande år. Den beräknade räntesatsen, inklusive marginalen, avrundas till närmaste 10 baspunkter. Om det finns mer än en CIRR för den berörda valutan skall den CIRR som har längst löptid enligt artikel 19 a användas för denna beräkning. b) Bastidpunkten för beräkningen av förmånlighetsgraden skall vara kredittidens början enligt bilaga XI. c) Vid beräkning av den sammanlagda förmånlighetsgraden i ett kombinerat finansieringspaket skall förmånlighetsgraden anses vara noll för följande krediter, medel och betalningar: - Exportkrediter som överensstämmer med consensusöverenskommelsen. - Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsränta eller till en räntesats som ligger nära marknadsräntan. - Andra statliga medel med en förmånlighetsgrad som är lägre än den lägsta tillåtna nivån enligt artikel 34, med undantag av matchningsfall. - Kontantbetalningar av köparen. Betalningar vid eller före kredittidens början som inte anses vara kontantbetalningar skall inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden. d) Diskonto vid matchning: Vid matchning av bistånd avses med identisk matchning en matchning till en identisk förmånlighetsgrad som beräknats med gällande diskonto vid tidpunkten för matchningen. e) Lokala kostnader och inköp i tredje land skall inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden endast om de finansieras av givarlandet. f) Ett finansieringspakets sammanlagda förmånlighetsgrad skall bestämmas genom att varje paketkomponents nominella värde multipliceras med förmånlighetsgraden för varje komponent varefter resultaten adderas och denna totalsumma divideras med komponenternas sammanlagda nominella värde. g) Diskontot för ett givet biståndslån skall vara det diskonto som gäller vid tidpunkten för anmälan. Vid omedelbar anmälan skall diskontot emellertid vara det som gäller vid den tidpunkt då villkoren för biståndslånet fastställs. En ändring av diskontot under ett låns löptid skall inte förändra lånets förmånlighetsgrad. h) Om valutan ändras innan kontraktet ingås skall anmälan revideras. Det diskonto som används för att beräkna förmånlighetsgraden skall vara gällande diskonto vid tidpunkten för revisionen. Ingen revision är nödvändig om den alternativa valutan och alla uppgifter som krävs för beräkningen av förmånlighetsgraden framgår av den ursprungliga anmälan. i) Trots bestämmelserna i g skall diskontot, vid beräkning av förmånlighetsgraden i enskilda transaktioner som initieras inom ramen för en biståndskreditram, vara det som ursprungligen anmäldes för kreditramen. 37. GILTIGHETSPERIOD FÖR BUNDET BISTÅND a) Parterna skall inte fastställa villkor för bundet bistånd för en period som överskrider två år, oavsett om biståndet hänför sig till finansiering av enskilda transaktioner eller till ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse. Vad beträffar ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse skall giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för undertecknandet, vilket skall anmälas i enlighet med artikel 46. En förlängning av en kreditram skall anmälas som om den vore en ny transaktion med en not som förklarar att det gäller en förlängning och att den förnyas på de villkor som ges vid tidpunkten för anmälan om förlängning. Vad beträffar enskilda transaktioner, även sådana som anmälts inom ramen för ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, skall giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för anmälan av åtagandet i enlighet med antingen artikel 45 eller artikel 46. b) När ett land för första gången upphör att vara berättigat till lån från Världsbanken med en löptid på 17 år, skall giltighetstiden hos befintliga och nya protokoll och kreditramar avseende bundet bistånd som anmälts begränsas till ett år efter tidpunkten för den potentiella omklassificeringen i enlighet med förfarandet i artikel 32 b. c) Förnyelse av sådana protokoll och kreditramar kan endast ske på villkor som överensstämmer med bestämmelserna i artiklarna 32 och 33 i consensusöverenskommelsen till följd av - omklassificering av länder, och - en ändring av consensusöverenskommelsens bestämmelser. Under dessa förhållanden kan befintliga villkor bibehållas trots en ändring av diskontot enligt artikel 36. 38. MATCHNING Med hänsyn tagen till sina internationella åtaganden och i överensstämmelse med consensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 41 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller en icke-part. KAPITEL IV: FÖRFARANDEN AVSNITT 1: GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR EXPORTKREDITER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND 39. STANDARDFORMULÄR FÖR ALLA ANMÄLNINGAR De anmälningar som krävs enligt förfarandena i consensusöverenskommelsen skall lämnas i enlighet med standardformuläret i bilaga IV och bilaga VIII och innehålla de uppgifter som anges där, och en kopia skall lämnas till sekretariatet. 40. INFORMATION OM STATSSTÖD a) Så snart en part förpliktar sig att bevilja det statsstöd som anmälts i enlighet med förfarandena i artiklarna 43-46 skall han underrätta de övriga parterna om detta genom att ange referensnumret för anmälan på formulär 1c i gällande "Creditor Reporting System". b) En part skall genom ett informationsutbyte i enlighet med artiklarna 51-53 underrätta övriga parter om de kreditvillkor som han avser bevilja stöd för i fråga om en viss transaktion och kan begära motsvarande information från de andra parterna. 41. MATCHNINGSFÖRFARANDEN a) Innan en part matchar de finansiella villkor som en part eller icke-part antas erbjuda enligt artiklarna 17 och 38, skall parten göra alla rimliga ansträngningar, bl.a genom muntligt samråd enligt artikel 53 när så är lämpligt, för att kontrollera om statsstöd beviljas på dessa villkor. Dessutom gäller följande: 1) En part skall till alla övriga parter anmäla de villkor på vilka han avser att bevilja stöd enligt samma anmälningsförfarande som är tillämpligt för de matchade villkoren. Om det är fråga om matchning av en icke-part skall den matchande parten följa samma anmälningsförfarande som hade varit tillämpligt om de matchade villkoren hade erbjudits av en part. 2) Trots punkt 1 skall den matchande parten anmäla sin avsikt att matcha så snart som möjligt om han enligt det tillämpliga anmälningsförfarandet är tvungen att hålla tillbaka sitt åtagande tills efter slutdagen för erbjudande. 3) Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren skall han omedelbart underrätta alla övriga parter. b) En part som har för avsikt att erbjuda identiska finansiella villkor som de som anmälts enligt artiklarna 43 och 44 får göra detta efter utgången av den föreskrivna tidsfristen. Parten skall anmäla sin avsikt så snart som möjligt. 42. SÄRSKILT SAMRÅD a) Om en part har rimliga skäl att anta att de finansiella villkor som erbjuds av en annan part (den initierande parten) är mer generösa än de som anges i consensusöverenskommelsen skall denna part underrätta sekretariatet härom. Sekretariatet skall omedelbart offentliggöra denna information. b) Den initierande parten skall klargöra vilka finansiella villkor som gäller för dess erbjudande inom två arbetsdagar efter det att sekretariatet offentliggjort informationen. c) Efter den initierande partens klargörande får varje part som så önskar begära att sekretariatet anordnar ett särskilt samråd mellan parterna inom fem dagar för att diskutera frågan. d) Så länge det inte föreligger något resultat av det särskilda samrådet mellan parterna träder inte de finansiella villkor som omfattas av statsstöd i kraft. AVSNITT 2: FÖRFARANDEN FÖR EXPORTKREDITER 43. FÖRHANDSANMÄLAN MED ÖVERLÄGGNINGAR a) En part skall underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande, om den tillämpliga minimpremiesatsen har fastställts i enlighet med första strecksatsen i artikel 23 e eller artikel 27. Anmälan skall lämnas i enlighet med bilaga VIII. Om någon annan part begär överläggningar under denna period skall den initierande parten vänta i ytterligare tio kalenderdagar. Om den tillämpliga minimipremiesatsen efter riskminimering/uteslutande av risk uppgår till högst 75 % av den minimipremiesats som fås vid tillämpning av köparens landriskklassificering utan riskminimering eller uteslutande av risk, skall den anmälande parten underrätta övriga parter minst 20 kalenderdagar före ingåendet av ett åtagande. b) En part skall underrätta övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet i enlighet med artikel 65 i consensusöverenskommelsen. Parterna skall dokumentera sina erfarenheter av de premiesatser som anmälts i enlighet med punkt a. 44. FÖRHANDSANMÄLAN UTAN ÖVERLÄGGNINGAR a) En part skall minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås till alla övriga parter anmäla om han avser att 1) bevilja stöd med en återbetalningstid på mer än fem men högst åtta och ett halvt år till ett land i kategori I, 2) inte följa normal betalningspraxis med avseende på kapital eller ränta i enlighet med artiklarna 13 och 14, 3) bevilja stöd till ett annat kraftverk än ett kärnkraftverk med en återbetalningstid som är längre än den längsta angivna tiden enligt artikel 11 men som inte överskrider de tolv år som föreskrivs i artikel 12 a, 4) tillämpa en premiesats i enlighet med andra strecksatsen i artikel 23 e, varvid anmälan härom skall lämnas i enlighet med bilaga VIII, 5) tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 23 g, varvid anmälan härom skall lämnas i enlighet med bilaga VIII. b) Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd till en sådan transaktion skall han omedelbart underrätta alla övriga parter. AVSNITT 3: FÖRFARANDEN FÖR HANDELSRELATERAT BISTÅND 45. FÖRHANDSANMÄLAN a) En part skall lämna förhandsanmälan om han avser att bevilja statsstöd för - handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av minst två miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %, - handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av mindre än två miljoner SDR och med en gåvoandel (enligt DAC:s definition) på mindre än 50 %, - handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av minst två miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %, eller - handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av mindre än två miljoner SDR och en förmånlighetsgrad på mindre än 50 %, utom i de fall som anges i artikel 34 a och 34 b. b) Förhandsanmälan skall lämnas senast 30 arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först. c) Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren skall han omedelbart underrätta alla övriga parter. d) Bestämmelserna i denna artikel skall tillämpas på bundet bistånd som ingår i ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 31. 46. OMEDELBAR ANMÄLAN a) En part skall omedelbart, dvs. inom två arbetsdagar efter åtagandet, till alla övriga parter anmäla om statsstöd för bundet bistånd tillhandahålls till ett värde av - minst två miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, eller - mindre än två miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 50 %, utom i de fall som anges i artikel 34 a och 34 b. b) En part skall också omedelbart anmäla till alla övriga parter när ett biståndsprotokoll, en kreditram eller en liknande överenskommelse undertecknas. c) Ingen förhandsanmälan behöver lämnas om en part avser att matcha villkor som omfattas av en omedelbar anmälan. AVSNITT 4: SAMRÅDSFÖRFARANDEN FÖR BUNDET BISTÅND 47. SAMRÅDENS SYFTE a) En part som önskar uppgifter om eventuella handelsmotiv för bundet bistånd får begära att en grundlig bedömning av biståndets kvalitet (se bilaga IX) läggs fram. b) En part får dessutom begära samråd med övriga parter i enlighet med artikel 48. Samrådet kan äga rum i form av muntligt samråd enligt artikel 53 för att diskutera - i första hand om stöderbjudandet uppfyller kraven i artiklarna 32 och 33, och - vid behov, om ett stöderbjudande är berättigat även om kraven i artiklarna 32 och 33 inte är uppfyllda. 48. SAMRÅDENS OMFATTNING OCH TIDSFRISTER a) Under samrådet kan en part bl.a. begära följande information: - Bedömning av en detaljerad genomförbarhetsstudie eller projekts stödberättigande. - Om det finns ett konkurrerande anbud med icke-subventionerad finansiering eller biståndsfinansiering. - Projektets utsikter att generera eller spara utländsk valuta. - Om samarbete förekommer med multilaterala organisationer, t.ex. Världsbanken. - Om det förekommer ett internationellt anbudsförfarande (ICB), särskilt om givarlandets leverantör har lämnat det lägsta anbudet. - Miljöeffekter. - Deltagande av privata företag. - Tidpunkt för anmälningarna om subventionerade krediter eller biståndskrediter (t.ex. sex månader före slutdagen för erbjudande eller åtagande). b) Samrådet skall avslutas och sekretariatet skall underrätta samtliga parter om svaren på båda frågorna i artikel 47 minst tio arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först. Om enighet inte kan nås mellan de samrådande parterna skall sekretariatet ge andra parter tillfälle att yttra sig inom fem arbetsdagar. Det skall rapportera dessa synpunkter till den anmälande parten, som bör ompröva sitt erbjudande om det visar sig att det inte föreligger betydande stöd för biståndsanbudet. 49. SAMRÅDENS RESULTAT a) En givare som önskar fortsätta ett projekt trots frånvaro av betydande stöd skall lämna en förhandsanmälan om sina avsikter till övriga parter senast 60 kalenderdagar efter det att samrådet avslutats, dvs. ordförandens slutsats godkänts. Givaren skall också i ett brev till OECD:s generalsekreterare sammanfatta resultatet av samrådet och förklara de övergripande, icke-handelsrelaterade nationella intressen som ligger bakom den planerade åtgärden. Parterna förväntar sig att sådana situationer skall vara ovanliga och sällan förekommande. b) Givaren skall omedelbart anmäla till parterna att ett brev har sänts till OECD:s generalsekreterare, och en kopia av detta skall bifogas anmälan. Varken givaren eller någon annan part får göra ett åtagande avseende bundet bistånd före utgången av en period på tio arbetsdagar efter det att anmälan till parterna lämnats. Vad beträffar projekt för vilka konkurrerande kommersiella anbud identifierades under samrådsprocessen skall tiodagarsperioden förlängas till femton dagar. c) Sekretariatet skall övervaka utvecklingen och resultaten av samrådet. AVSNITT 5: FÖRFARANDEN FÖR INFORMATIONSUTBYTE AVSEENDE EXPORTKREDITER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND 50. KONTAKTPUNKTER All kommunikation skall ske mellan de angivna kontaktpunkterna i varje land via omedelbar textkommunikation, t.ex. OLIS, och vara konfidentiell. 51. FÖRFRÅGNINGARNAS OMFATTNING a) En part får fråga en annan part hur denne ställer sig i fråga om ett tredje land, en institution i ett tredje land eller en viss affärsmetod. b) En part som har mottagit en ansökan om statsstöd får vända sig till en annan part med en förfrågan och ange de mest förmånliga kreditvillkor på vilka han skulle vara beredd att bevilja stöd. c) Om en förfrågan riktar sig till mer än en part skall den innehålla en förteckning över adressaterna. d) En kopia av alla förfrågningar skall sändas till sekretariatet. 52. SVARENS OMFATTNING a) Den part som mottar en förfrågan skall svara inom sju kalenderdagar och lämna så mycket information som möjligt. Parten skall i sitt svar göra en så god uppskattning som möjligt av det troliga beslutet i frågan. Vid behov skall ett fullständigt svar följa snarast möjligt. En kopia skall sändas till de övriga adressaterna i förfrågan och till sekretariatet. b) Svaret på en förfrågan kan senare bli ogiltigt, t.ex. om - en ansökan görs, ändras eller dras tillbaka, eller - andra villkor övervägs. I så fall skall ett svar genast skickas, med kopior till de övriga adressaterna och till sekretariatet. 53. MUNTLIGT SAMRÅD a) En part skall samtycka till en begäran om muntligt samråd inom tio arbetsdagar. b) Parter och icke-parter skall underrättas om en begäran om muntligt samråd. Samrådet skall äga rum så snart som möjligt efter utgången av tiodagarsperioden. c) Ordföranden i consensusgruppen skall samordna alla eventuella uppföljningsåtgärder med sekretariatet, t.ex. en gemensam hållning. Sekretariatet skall omgående underrätta samtliga parter om resultatet av samrådet. 54. FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGAR SAMT DESSAS INNEHÅLL a) Förslag till gemensamma hållningar skall sändas till sekretariatet. Sekretariatet skall sända ett förslag till en gemensam hållning till samtliga parter och, om det gäller bundet bistånd, samtliga DAC:s kontaktpunkter. Initiativtagarens identitet skall inte avslöjas i registret över gemensamma hållningar på OLIS (OECD Online Information System) anslagstavla. Sekretariatet får emellertid på begäran muntligen avslöja initiativtagarens identitet för en part eller en DAC-medlem. Sekretariatet skall föra ett register över sådana förfrågningar. b) Förslaget skall vara daterat och innehålla följande uppgifter: - Referensnummer åtföljt av Gemensam hållning (Common line). - Namnet på det importerande landet och köparen. - Beteckning på eller en så noggrann beskrivning av projektet som möjligt så att det kan identifieras. - De villkor som förutses av det initiativtagande landet. - Förslag till gemensam hållning. - Nationalitet och namn på kända konkurrerande anbudsgivare. - Slutdag för kommersiella och finansiella anbud och, om möjligt, anbudsnummer. - Andra relevanta uppgifter, inbegripet skäl för att föreslå en gemensam hållning, tillgång på undersökningar av projektet eller särskilda omständigheter. c) Ett förslag till gemensam hållning som läggs fram i enlighet med artikel 32 b 4 skall sändas till sekretariatet med kopior till övriga parter. Den part som lägger fram förslaget till gemensam hållning skall ge en uttömmande redogörelse för skälen till att ett land inte bör klassificeras i enlighet med det förfarande som anges i artikel 32 b. d) Sekretariatet skall offentliggöra den godkända gemensamma hållningen. 55. REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAMMA HÅLLNINGAR a) Parterna bör reagera på ett förslag till gemensam hållning snarast möjligt och under alla omständigheter inom 20 kalenderdagar. b) En reaktion kan bestå i en begäran om ytterligare information, godkännande, avvisande, ett förslag till ändring av den gemensamma hållningen eller ett alternativt förslag till gemensam hållning. c) En part som svarar att han inte har någon åsikt eftersom någon exportör eller några myndigheter i det mottagande landet inte har tagit kontakt i fråga om bistånd till projektet skall anses ha godtagit förslaget till gemensam hållning. 56. GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA HÅLLNINGAR a) Efter en period på 20 kalenderdagar skall sekretariatet underrätta samtliga parter om läget beträffande förslaget till gemensam hållning. Om ingen part har avvisat förslaget men inte alla parter har godkänt det skall det vara möjligt att under ytterligare åtta kalenderdagar godkänna eller avvisa förslaget. b) Efter denna ytterligare period skall varje part som inte uttryckligen har avvisat förslaget anses ha godkänt den gemensamma hållningen. Varje part, inbegripet initiativtagaren, får dock ställa som villkor för sitt godkännande att en eller flera andra parter uttryckligen godkänner förslaget. c) Om en part inte godkänner en eller flera beståndsdelar av en gemensam hållning innebär detta ett underförstått godkännande av alla andra beståndsdelar. Ett sådant delvist godkännande kan föranleda andra parter att ändra inställning till den gemensamma hållningen. Samtliga parter har rätt att erbjuda eller matcha villkor som inte omfattas av en gemensam hållning. d) En gemensam hållning som inte godkänts kan tas upp till ny prövning i enlighet med förfarandena i artiklarna 54 och 55. Under dessa förhållanden är parterna inte bundna av sitt ursprungliga beslut. 57. OENIGHET OM GEMENSAMMA HÅLLNINGAR Om initiativtagaren och den part som har föreslagit en ändring eller ett alternativ inte kan enas om en gemensam hållning inom den andra perioden på åtta kalenderdagar får denna period förlängas efter ömsesidig överenskommelse. Sekretariatet skall underrätta samtliga parter om denna förlängning. 58. TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGARS IKRAFTTRÄDANDE Sekretariatet skall underrätta samtliga parter om att den gemensamma hållningen antingen kommer att träda i kraft eller har avvisats. Den gemensamma hållningen träder i kraft tre kalenderdagar därefter. Sekretariatet skall ombesörja att det på OLIS finns en aktuell förteckning tillgänglig över alla gemensamma hållningar som har godkänts eller som inte har avgjorts. 59. GEMENSAMMA HÅLLNINGARS GILTIGHET a) En godkänd gemensam hållning skall gälla i två år från ikraftträdandet, om inte sekretariatet underrättas om att den inte längre är av intresse och detta godtas av samtliga parter. En gemensam hållning skall gälla i ytterligare två år om en part inom 14 kalenderdagar innan den ursprungligen skulle löpa ut ansöker om en förlängning. Ytterligare förlängningar kan godkännas genom samma förfarande. En gemensam hållning som godkänts i enlighet med artikel 32 b 4 skall gälla till dess att Världsbankens uppgifter för påföljande år finns tillgängliga. b) Sekretariatet skall övervaka läget beträffande gemensamma hållningar och hålla parterna underrättade genom uppdatering av förteckningen på OLIS över läget beträffande giltiga gemensamma hållningar. Sekretariatet skall följaktligen bl.a. - lägga till nya gemensamma hållningar som godkänts av parterna, - uppdatera uppgifterna om sista giltighetsdag när en part begär förlängning, - stryka gemensamma hållningar vars giltighetstid löpt ut, och - en gång i kvartalet ge ut en förteckning över gemensamma hållningar som löper ut under påföljande kvartal. AVSNITT 6: BESTÄMMELSER FÖR MEDDELANDE OM MINIMIRÄNTESATSER 60. MEDDELANDE OM MINIMIRÄNTESATSER a) CIRR för valutor som beslutas enligt bestämmelserna i artikel 19 skall via omedelbar textkommunikation översändas till sekretariatet minst en gång varje månad för vidarebefordran till samtliga parter. b) Denna anmälan skall vara sekretariatet tillhanda senast fem dagar efter utgången av den månad som uppgifterna avser. Sekretariatet skall därefter genast underrätta alla parter om tillämpliga räntor och offentliggöra dessa. 61. TIDPUNKT FÖR RÄNTESATSERNAS IKRAFTTRÄDANDE En eventuell ändring av CIRR skall träda i kraft den femtonde dagen efter månadens utgång. 62. OMEDELBARA FÖRÄNDRINGAR AV RÄNTESATSER Om marknadsutvecklingen kräver anmälan om en ändring av CIRR under loppet av en månad skall den ändrade räntesatsen börja tillämpas tio dagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan om ändringen. AVSNITT 7: ÖVERSYNER 63. REGELBUNDEN ÖVERSYN AV CONSENSUSÖVERENSKOMMELSEN a) Parterna skall regelbundet se över hur consensusöverenskommelsen fungerar. Vid översynen skall parterna bland annat granska anmälningsförfaranden, tillämpningen av det differentierade diskontosystemet samt dess sätt att fungera, bestämmelser om och förfaranden för bundet bistånd, matchningsfrågor, tidigare ingångna åtaganden och möjligheten till ett utvidgat deltagande i consensusöverenskommelsen. b) Denna översyn skall grundas på information om parternas erfarenheter och förslag till förbättringar av consensusöverenskommelsens sätt att fungera. Parterna skall ta hänsyn till consensusöverenskommelsens mål och den rådande ekonomiska och monetära situationen. Den information och de förslag som parterna önskar lägga fram för denna översyn skall vara sekretariatet till handa senast 45 kalenderdagar före översynen. 64. ÖVERSYN AV MINIMIRÄNTESATSER a) Parterna skall regelbundet se över systemet för fastställande av CIRR i syfte att säkerställa att de anmälda räntesatserna avspeglar de aktuella marknadsvillkoren och uppfyller de mål som eftersträvas vid fastställandet av räntorna. En sådan översyn skall också omfatta den marginal som skall läggas till vid tillämpning av dessa räntesatser. b) Varje part får till ordföranden i consensusgruppen överlämna en välgrundad begäran om en extra ordinarie översyn, om parten i fråga anser att CIRR för en eller flera valutor inte längre avspeglar rådande marknadsvillkor. 65. ÖVERSYN AV MINIMIPREMIESATSER OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR Parterna skall regelbundet kontrollera och se över alla aspekter av reglerna och förfarandena i fråga om premier. Denna översyn skall omfatta följande: a) Den metod som används inom ramen för landriskmodellen, med sikte på att pröva dess giltighet mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts. b) Minimipremiesatserna för landkreditrisk och kreditrisk på stat som skall anpassas över tiden för att säkerställa att de fortsätter att vara ett tillförlitligt mått på risken, varvid hänsyn skall tas till de tre instrumenten för uppföljning av premier (kontantredovisning och redovisning enligt bokföringsmässiga grunder samt, där så är lämpligt, privatmarknadsindikatorer). c) Differentiering av minimipremiesatserna i syfte att ta hänsyn till skillnader i kvalitet mellan olika exportkreditprodukter och täckningsgrad. d) Erfarenheterna rörande tillämpningen av riskminimering eller uteslutande av risk enligt artikel 27 och den fortsatta giltigheten och lämpligheten hos de särskilda tillåtna faktorerna för minimering/uteslutande av risk. Sekretariatet skall till stöd för översynen tillhandahålla rapporter över samtliga anmälningar. BILAGA I: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR FARTYG KAPITEL I: SEKTORSÖVERENSKOMMELSENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. DELTAGANDE Parter i sektorsöverenskommelsen är Australien, Europeiska gemenskapen (omfattande Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike), Japan, Norge, Polen, Slovakien och Sydkorea. 2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE I denna sektorsöverenskommelse, som kompletterar consensusöverenskommelsen, anges särskilda riktlinjer för statsstödda exportkrediter avseende exportkontrakt som omfattar följande: a) Nya havsgående fartyg på minst 100 bruttoregisterton som används för transport av varor eller personer, eller för att utföra en specialiserad tjänst (t.ex. fiskefartyg, fiskefabriksfartyg, isbrytare eller mudderverk, som har sådana framdrivnings- och styrsystem att de i sig är varaktigt fullt navigerbara på öppet hav), bogserfartyg på minst 365 Kw och ej färdigställda fartygsskrov som flyter och är rörliga. Sektorsöverenskommelsen omfattar inte militärfartyg. Flytdockor och rörliga offshoreanläggningar omfattas inte av sektorsöverenskommelsen, men om det uppstår problem gällande exportkrediter för sådana anläggningar kan parterna i sektorsöverenskommelsen (nedan kallade "parterna"), efter övervägande av en motiverad begäran från någon part, besluta att de skall omfattas. b) Ombyggnad av fartyg. Med ombyggnad av fartyg avses varje ombyggnad av havsgående fartyg på mer än 1 000 bruttoregisterton, förutsatt att ombyggnaden innebär genomgripande förändringar av fartygets lastkapacitet, skrov eller framdrivningssystem. c) 1) Fartyg av svävartyp omfattas visserligen inte av sektorsöverenskommelsen, men parterna får bevilja exportkrediter för svävare på villkor likvärdiga med dem som anges i sektorsöverenskommelsen. De förbinder sig att tillämpa denna möjlighet med måtta och att inte bevilja sådana kreditvillkor för svävare i fall där det kan slås fast att ingen konkurrens råder på de villkor som anges i sektorsöverenskommelsen. 2) I sektorsöverenskommelsen avses med svävare en amfibiefarkost på minst 100 ton som är utformad att bäras av luft som drivs ut från farkosten och formar en luftkudde mellan marken eller vattenytan och farkosten innanför en flexibel kjol runt farkosten, och som kan framdrivas och styras med hjälp av propellrar eller riktade luftutsläpp drivna av fläktar eller liknande anordningar. 3) Parterna är eniga om att beviljandet av exportkrediter på villkor likvärdiga med dem som anges i denna sektorsöverenskommelse bör begränsas till svävare som används i sjötrafik och alltså inte på land, utom för att nå terminalanläggningar som är belägna högst en kilometer från vattnet. KAPITEL II: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER OCH BUNDET BISTÅND 3. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID Längsta återbetalningstid, oavsett landets klassificering, är 12 år efter leverans. 4. KONTANT BETALNING Parterna skall kräva en kontant betalning på minst 20 % av kontraktspriset vid leverans. 5. ÅTERBETALNING AV KAPITAL Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp skall ske i lika stora, regelbundna amorteringar med normalt sex månaders och högst tolv månaders intervall. 6. MINIMIPREMIE Bestämmelserna om minimipremiesatser i consensusöverenskommelsen skall inte tillämpas förrän de setts över ytterligare av parterna i denna sektorsöverenskommelse. 7. BISTÅND En part som önskar tillhandahålla bistånd skall, utöver vad som föreskrivs i consensusöverenskommelsen, bekräfta att fartyget inte förs under ett öppet register under återbetalningstiden, att det på ett tillfredsställande sätt försäkrats att den slutliga ägaren är bosatt i mottagarlandet, inte är ett vilande dotterbolag till ett utländskt bolag och har förbundit sig att inte sälja fartyget utan de inhemska myndigheternas tillstånd. KAPITEL III: FÖRFARANDEN 8. ANMÄLNINGAR Med tanke på öppenheten skall varje part, utöver vad som föreskrivs i consensusöverenskommelsen och i det "Creditor Reporting System" som tillämpas av Världsbanken, Bernunionen och OECD, årligen lämna uppgifter om sitt system för beviljande av statligt stöd och om hur denna sektorsöverenskommelse, inbegripet befintliga system, genomförs. 9. ÖVERSYN a) Sektorsöverenskommelsen skall ses över årligen eller på begäran av någon part inom ramen för OECD:s arbetsgrupp för varvsindustri, och en rapport skall läggas fram för parterna i consensusöverenskommelsen. b) För att underlätta konsekvens och enhetlighet mellan consensusöverenskommelsen och denna sektorsöverenskommelse skall parterna i sektorsöverenskommelsen och consensusöverenskommelsen samråda och samordna sina insatser på lämpligt sätt, med beaktande av varvsindustrins karaktär. c) Om parterna i consensusöverenskommelsen beslutar att ändra denna, skall parterna i denna sektorsöverenskommelse (nedan kallade "parterna") granska detta beslut och överväga dess relevans för sektorsöverenskommelsen. I avvaktan på detta övervägande skall ändringarna av consensusöverenskommelsen inte tillämpas på denna sektorsöverenskommelse. Om parterna godtar ändringarna av consensusöverenskommelsen skall de skriftligen underrätta parterna i consensusöverenskommelsen om detta. Om parterna inte godtar ändringarna av consensusöverenskommelsen vad avser deras tillämpning på varvsindustrin skall de meddela parterna i consensusöverenskommelsen sina invändningar och inleda samråd med dem i syfte att nå en lösning. Om enighet inte kan nås mellan de två grupperna skall parternas hållning i fråga om tillämpningen av ändringarna på varvsindustrin gälla. d) När överenskommelsen om upprätthållande av normala konkurrensförhållanden inom varvsindustrin träder i kraft skall denna sektorsöverenskommelse upphöra att gälla för de parter som lagligen är skyldiga att tillämpa 1994 års överenskommelse om exportkrediter för fartyg (C/WP6(94)6). Dessa parter skall verka för en omedelbar översyn i syfte att bringa 1994 års överenskommelse i överensstämmelse med denna sektorsöverenskommelse. TILLÄGG: ÅTAGANDEN BETRÄFFANDE DET FRAMTIDA ARBETET Utöver vad som sägs om det framtida arbetet i consensusöverenskommelsen är parterna i denna sektorsöverenskommelse eniga om följande: a) Att utarbeta en illustrativ förteckning över fartygstyper som i allmänhet anses som olönsamma, med beaktande av bestämmelserna om bundet bistånd i consensusöverenskommelsen. b) Att se över bestämmelserna i consensusöverenskommelsen om minimipremiesatser i syfte att införliva dem med denna sektorsöverenskommelse. c) Att med hänsyn till hur relevanta internationella förhandlingar utvecklas diskutera införande av andra bestämmelser om minimiräntesatser, inbegripet en SCIRR (en särskild marknadsreferensränta) och rörliga räntor. d) Att diskutera om årliga amorteringar för återbetalning av kapital kan tillämpas. BILAGA II: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR KÄRNKRAFTVERK KAPITEL I: SEKTORSÖVERENSKOMMELSENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE a) För denna överenskommelse, som kompletterar consensusöverenskommelsen, gäller följande: - Den innehåller de särskilda riktlinjer som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt för export av kompletta kärnkraftverk eller delar därav, inbegripet alla beståndsdelar, material och tjänster och all utrustning, inklusive utbildning av personal, som direkt krävs för byggande och idriftsättning av dessa kärnkraftverk. Dessutom fastställs i överenskommelsen de villkor som skall tillämpas på stöd för kärnbränsle. - Den är inte tillämplig på utgiftsposter för vilka köparen normalt ansvarar, särskilt kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar, ställverk och vattenförsörjning samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, byggnadslov, tillstånd för laddning av bränsle), förutom vad som sägs i följande strecksats. - I de fall köparen av ställverket är densamma som köparen av kärnkraftverket och kontraktet ingås för det ursprungliga ställverket för det kraftverket, skall den längsta återbetalningstiden och minimiräntesatserna för det ursprungliga ställverket vara desamma som för kärnkraftverket (dvs. 15 år respektive gällande SCIRR). - Den är inte tillämplig på ställverk/substationer, transformatorer och transmissionslinjer. b) Denna sektorsöverenskommelse är också tillämplig på modernisering av befintliga kärnkraftverk när både det sammanlagda värdet för moderniseringen motsvarar minst 80 miljoner SDR (kategori X) och kraftverkets ekonomiska livslängd sannolikt kommer att förlängas med minst 15 år. Om ettdera av dessa kriterier inte uppfylls, skall consensusöverenskommelsens regler gälla. c) När det gäller statsstöd för avveckling av kärnkraftverk skall consensusöverenskommelsens bestämmelser tillämpas i stället för sektorsöverenskommelsen. Med avveckling avses stängning eller nedmontering av kärnkraftverk. Genom de förfaranden för en gemensam hållning som fastställs i artiklarna 54-59 i consensusöverenskommelsen ges möjlighet att förkorta eller förlänga återbetalningstiden. 2. ÖVERSYN Parterna skall regelbundet se över sektorsöverenskommelsens bestämmelser. KAPITEL II: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER OCH BUNDET BISTÅND 3. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID Längsta återbetalningstid, oavsett landets klassificering, skall vara 15 år. 4. MINIMIRÄNTESATSER a) En part som tillhandahåller statligt finansieringsstöd i form av direkt finansiering, refinansiering eller räntestöd skall tillämpa minimiräntesatser; parten skall tillämpa gällande SCIRR. När åtagandet om en fastställd SCIRR inledningsvis begränsas till en period på högst 15 år med början från dagen för slutande av kontraktet skall statsstödet för lånets återstående löptid begränsas till garantier eller räntestöd vid den SCIRR som gäller vid tiden för övergången. b) Om statligt finansieringsstöd tillhandahålls för delleveranser av utrustning till kärnkraftverk, för vars installation leverantören inte ansvarar, skall minimiräntesatsen vara SCIRR enligt artikel 5 i denna sektorsöverenskommelse. Alternativt kan en part erbjuda gällande CIRR enligt artikel 19 i consensusöverenskommelsen, under förutsättning att det går högst tio år från det att kontraktet sluts till dess att den slutliga återbetalningen görs. 5. KONSTRUKTION AV SCIRR SCIRR skall bestämmas till en fast marginal på 75 baspunkter över CIRR för respektive valuta, utom i fråga om japanska yen, för vilka marginalen skall vara 40 baspunkter. Om en valuta i enlighet med artikel 19 a 1 i consensusöverenskommelsen har mer än en CIRR skall räntan för den längsta återbetalningstiden användas för konstruktion av SCIRR. 6. LOKALA KOSTNADER OCH RÄNTEKAPITALISERING Bestämmelserna i artikel 9 d i consensusöverenskommelsen skall inte tillämpas när statligt finansieringsstöd beviljas på grundval av SCIRR. Statligt finansieringsstöd till andra räntesatser än SCIRR för såväl lokala kostnader som räntekapitalisering som inträffar före kredittidens början får sammantagna inte omfatta ett belopp som överskrider 15 % av exportvärdet. 7. STATSSTÖD TILL KÄRNBRÄNSLE a) Den längsta återbetalningstiden för den ursprungliga bränsleladdningen får inte överstiga fyra år från leverans. En part som tillhandahåller statligt finansieringsstöd för den ursprungliga bränsleladdningen skall tillämpa minimiräntesatser; gällande CIRR skall tillämpas. Den ursprungliga laddningen av bränsle får bestå av högst den ursprungligen installerade reaktorkärnan plus två därpå följande laddningar vilka tillsammans utgör upp till två tredjedelar av reaktorkärnans innehåll. b) Den längsta återbetalningstiden för därpå följande laddningar av kärnbränsle skall vara sex månader. Om en längre återbetalningstid, dock inte i något fall över två år, i undantagsfall anses lämplig skall förfarandet i artikel 43 i consensusöverenskommelsen tillämpas. En part som tillhandahåller statligt finansieringsstöd för därpå följande kärnbränsleladdningar skall tillämpa minimiräntesatser; gällande CIRR skall tillämpas. c) Statsstöd för separat anrikning av uran skall inte ges på villkor som är mer förmånliga än villkoren för kärnbränsle. d) Upparbetning och hantering av använt bränsle (inbegripet avfallshantering) skall betalas kontant. e) Parterna skall inte tillhandahålla gratis kärnbränsle eller tjänster. 8. BISTÅND Parterna skall inte tillhandahålla stöd i form av bistånd, såvida detta inte ges i form av obundet gåvobistånd. KAPITEL III: FÖRFARANDEN 9. SAMRÅD PÅ FÖRHAND Parterna erkänner fördelarna med att ett gemensamt förhållningssätt beträffande villkor kan nås i fråga om kärnkraftverk och är därför eniga om att samråda på förhand i samtliga fall då en part avser att bevilja statsstöd. 10. FÖRHANDSANMÄLAN a) Den part som initierar ett samråd på förhand skall senast tio arbetsdagar före ett slutligt beslut till alla övriga parter anmäla de villkor på vilka han avser att bevilja stöd, med angivande av uppgifter om bl.a. följande: - Kontantbetalningar. - Återbetalningstid (inbegripet kredittidens början, intervallen för amorteringarna av kapitalbeloppet och huruvida dessa amorteringar skall vara lika stora). - Valuta och kontraktsvärde i enlighet med punkt 7 i bilaga IV. - Räntesats. - Stöd till lokala kostnader, inbegripet totalbeloppet för lokala kostnader, uttryckt som en procentandel av exportkontraktsvärdet, betalningsvillkor och arten av det stöd som skall beviljas. - Den del av projektet som skall finansieras, i tillämpliga fall med separata uppgifter om ursprunglig bränsleladdning. - Övriga relevanta uppgifter med hänvisningar till liknande fall. b) Övriga parter skall under den period på 10 arbetsdagar som nämns i a inte fatta något slutligt beslut om de villkor de kan stödja, men skall inom fem dagar utbyta information med alla övriga parter i samrådet om lämpliga kreditvillkor för den berörda transaktionen med målet att nå ett gemensamt förhållningssätt i fråga om dessa villkor. c) Om inget gemensamt förhållningssätt på detta sätt kan åstadkommas inom tio arbetsdagar efter mottagandet av den ursprungliga anmälan skall varje parts slutliga beslut skjutas upp ytterligare tio arbetsdagar, under vilka ytterligare ansträngningar för att nå ett gemensamt förhållningssätt skall göras vid muntligt samråd. BILAGA III: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR CIVILA LUFTFARTYG DEL 1. NYA STÖRRE LUFTFARTYG OCH MOTORER TILL DESSA KAPITEL I: TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. FORM OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE a) I del 1 i denna sektorsöverenskommelse, som kompletterar consensusöverenskommelsen, anges de särskilda riktlinjer som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter för försäljning eller leasing av nya större civila luftfartyg enligt förteckningen i tillägg I och motorer som installeras i dessa luftfartyg. Med ett nytt luftfartyg avses ett luftfartyg som ägs av en tillverkare, dvs. ett luftfartyg som inte har levererats och inte heller tidigare använts för dess avsedda ändamål att befordra passagerare eller varor mot ersättning. Detta utesluter inte att en part ger stöd på villkor som särskilt gäller nya luftfartyg i fråga om transaktioner där, med den partens förhandskännedom, tillfälliga kommersiella finansieringsavtal ingåtts till följd av statsstödets fördröjning. I sådana fall kommer återbetalningsvillkoren, inbegripet "kredittidens början" och "dagen för slutlig återbetalning" att vara desamma som de skulle ha varit om försäljningen eller leasingen av luftfartyget hade fått statsstöd från och med den dag då luftfartyget ursprungligen levererats. b) Bestämmelserna i kapitel I skall också, om inte annat sägs i bestämmelserna i artikel 29 i del 3 av denna sektorsöverenskommelse, tillämpas på motorer och reservdelar när dessa ses som en del av den ursprungliga luftfartygsordern. De skall inte tillämpas på flygsimulatorer, som omfattas av consensusöverenskommelsens bestämmelser. 2. SYFTE Syftet med denna del av sektorsöverenskommelsen är att upprätta en balanserad jämvikt som på alla marknader - utjämnar konkurrerande finansiella villkor mellan parterna, - neutraliserar finansieringen mellan parterna som en faktor vid valet mellan konkurrerande luftfartyg, - förhindrar snedvridning av konkurrensen. KAPITEL II: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER OCH BISTÅND 3. KONTANTBETALNING a) Parterna skall kräva en minsta kontantbetalning på 15 % av luftfartygets totala pris, vilket inkluderar priset för skrovet med installerade motorer plus reservmotorer och reservdelar i den utsträckning som anges i artikel 29 i del 3 av denna sektorsöverenskommelse. b) Statsstöd för dessa kontanta betalningar får endast ges i form av försäkring och garantier mot ordinära förkreditrisker. 4. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID Längsta återbetalningstid skall vara 12 år. 5. STÖDBERÄTTIGANDE VALUTOR De valutor som berättigar till statligt finansieringsstöd skall vara euro, pund sterling och US-dollar. 6. MINIMIRÄNTESATSER a) De parter som ger statligt finansieringsstöd, vilket inte får överskrida 85 % av luftfartygets totala pris enligt artikel 3 a i denna sektorsöverenskommelse, skall tillämpa minimiräntesatser för upp till högst 62,5 % av luftfartygets totala pris enligt följande: - För återbetalningstider på högst tio år - TB10 + 120 baspunkter. - För återbetalningstider på över tio och upp till tolv år - TB10 + 175 baspunkter. - TB10 är avkastningsräntan på 10-åriga statsobligationer för valutan i fråga (utom euro) vid lika löptid, beräknad efter genomsnittet under de två föregående kalenderveckorna. När det gäller euro är TB10 avkastningsräntan på euro vid 10 års löptid enligt den avkastningskurva som Eurostat beräknat vid fastställandet av CIRR för euro, efter genomsnittet under de två föregående kalenderveckorna. En marginal beräknad enligt ovan skall tillämpas i fråga om samtliga valutor. b) Den högsta andel av luftfartygets totala pris som får finansieras till de fasta minimiräntesatser som anges i a skall vara begränsad till 62,5 % när återbetalningen av lånet fördelas över hela finansieringsperioden och till 42,5 % när återbetalningen av lånet fördelas över de senare betalningstillfällena. Parterna har rätt att använda vilket som helst av återbetalningsmönstren, med förbehåll för det tak som gäller för det valda mönstret. En part som erbjuder en sådan delfinansiering skall till de övriga parterna anmäla beloppet, räntesatsen, den dag räntesatsen fastställs, giltighetsperioden för räntesatsen och återbetalningsmönstret. Parterna skall ompröva de båda taken vid varje översyn i enlighet med artikel 17 i denna sektorsöverenskommelse för att undersöka om det ena taket ger fler fördelar än det andra i syfte att justera det fördelaktigare taket så att en jämnare balans erhålls. c) Med förbehåll för det tröskelvärde på 85 % som anges i a gäller följande: 1) Parterna kan bevilja ytterligare statligt finansieringsstöd på ett sätt som är jämförbart med det som tillhandahålls av PEFCO (Private Export Funding Corporation). Information avseende tvåveckorsperioder om PEFCO:s upplåningskostnader och tillämpliga utlåningsräntor, exklusive statliga garantiavgifter, för finansiering till fast ränta för omedelbar utbetalning vid ett antal tidpunkter, för avtalsofferter och för anbudsofferter, skall regelbundet överlämnas till de övriga parterna. En part som erbjuder en sådan delfinansiering skall till de övriga parterna anmäla beloppet, räntesatsen, den dag räntesatsen fastställs, giltighetsperioden för räntesatsen och återbetalningsmönstret. En part som matchar ett sådant finansieringserbjudande från en annan part skall göra det till alla delar utom för den giltighetsperiod som gäller för erbjudanden enligt artikel 8 i denna sektorsöverenskommelse. 2) Dessa anmälda räntesatser skall tillämpas av alla parter så länge räntesatsen för 24 månaders utbetalningsperiod inte överstiger 225 baspunkter över TB10 enligt ovan. Om räntesatsen för 24 månaders utbetalningsperiod överstiger 225 baspunkter har parterna rätt att tillämpa en räntesats på 225 baspunkter för 24 månaders utbetalningsperiod och alla motsvarande räntesatser och skall omedelbart samråda för att finna en permanent lösning. d) Minimiräntesatser skall inkludera kreditförsäkringspremier och garantiavgifter. Löftesprovision och administrationskostnader skall dock inte ingå i räntesatsen. 7. JUSTERINGAR AV RÄNTESATSERNA De minimiräntesatser som anges i artikel 6 i denna sektorsöverenskommelse skall ses över varannan vecka. Om genomsnittet för avkastningsräntan på statsobligationer i valutan i fråga vid lika löptid vid slutet av varje tvåveckorsperiod skiljer sig åt med minst tio baspunkter skall dessa minimiräntesatser justeras med samma antal baspunkter och de omräknade räntesatserna avrundas till närmaste jämna femtal baspunkter. 8. GILTIGHETSPERIOD FÖR EXPORTKREDITER/RÄNTEERBJUDANDEN Giltighetstiden för erbjudanden om minimiränta fastställd i enlighet med artikel 6 i denna sektorsöverenskommelse får inte överstiga tre månader. 9. BESTÄMNING AV RÄNTEERBJUDANDEN OCH VAL AV RÄNTESATSER a) Parterna får bevilja statligt finansieringsstöd i enlighet med artiklarna 6 och 7 i denna sektorsöverenskommelse till den räntesats som gäller den dag då ett ränteerbjudande görs för luftfartyget i fråga, under förutsättning att erbjudandet antas inom giltighetsperioden enligt artikel 8 i denna sektorsöverenskommelse. Om ränteerbjudandet inte antas inom denna period får ytterligare ränteerbjudanden göras fram till, men inte efter, den dag då luftfartyget levereras. b) Ett ränteerbjudande får antas och räntan väljas när som helst från det att kontraktet undertecknas fram till den dag då luftfartyget i fråga levereras. Låntagarens val av ränta är oåterkalleligt. 10. STATSSTÖD ENBART I FORM AV GARANTI ELLER FÖRSÄKRING Parterna får bevilja statsstöd enbart i form av garanti eller försäkring, med förbehåll för det tröskelvärde på 85 % som anges i artikel 6 a i denna sektorsöverenskommelse. När en part beviljar sådant stöd skall belopp, löptid, valuta, återbetalningsmönster och räntesatser anmälas till de övriga parterna. 11. REFERENSPUNKT FÖR KONKURRENS I händelse av statsstödd konkurrens får luftfartyg som finns med på förteckningen över större civila luftfartyg i tillägg I till denna sektorsöverenskommelse och som konkurrerar med andra luftfartyg komma i åtnjutande av samma kreditvillkor. 12. SÄKERHET FÖR ÅTERBETALNINGSRISKEN Parterna får utan att konsultera varandra besluta om den säkerhet de bedömer som godtagbar för att säkra återbetalningsrisken. De är emellertid eniga om att när det kan anses motiverat eller på begäran av andra parter lämna närmare upplysningar om denna säkerhet. 13. MODELLÄNDRINGAR Parterna är eniga om att när ett anbud med fast räntesats har gjorts eller har slutits i fråga om en viss typ av luftfartyg kan de villkor som anges i detta inte överföras till en annan typ med annan modellbeteckning. 14. LEASING Parterna får, med förbehåll för övriga bestämmelser i del 1 i denna sektorsöverenskommelse, bevilja stöd för finansiell leasing på samma grunder som ett försäljningskontrakt. 15. BISTÅND Parterna skall inte tillhandahålla stöd i form av bistånd, såvida detta inte ges i form av obundet gåvobistånd. Dock skall parterna positivt överväga varje begäran om en gemensam hållning till bundet bistånd för humanitära ändamål. KAPITEL III: FÖRFARANDEN 16. FÖRHANDSANMÄLAN, MATCHNING OCH INFORMATIONSUTBYTE De förfaranden för förhandsanmälan, matchning och informationsutbyte som anges i consensusöverenskommelsen skall tillämpas på denna del av sektorsöverenskommelsen. Dessutom kan parterna begära samråd om det finns skäl att tro att en annan part erbjuder en statsstödd kredit på villkor som inte överensstämmer med sektorsöverenskommelsen. Samrådet skall hållas inom tio dagar men i övrigt följa det förfarande som anges i artikel 53 i consensusöverenskommelsen. 17. ÖVERSYN Parterna skall regelbundet se över förfarandena och bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse för att föra dem närmare marknadsvillkoren. En översyn kan dock begäras när som helst, om marknadsvillkor eller finansieringspraxis avsevärt skulle ändras. DEL 2: ALLA NYA LUFTFARTYG UTOM STÖRRE LUFTFARTYG KAPITEL IV: TILLÄMPNINGSOMRÅDE 18. FORM OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE I del 2 i denna sektorsöverenskommelse, som kompletterar consensusöverenskommelsen, anges de särskilda riktlinjer som gäller för statsstödda exportkrediter för försäljning eller leasing av nya luftfartyg som inte omfattas av del 1 i denna sektorsöverenskommelse. Den gäller inte för svävare eller flygsimulatorer, som omfattas av consensusöverenskommelsens bestämmelser. 19. EFTER BÄSTA FÖRMÅGA Bestämmelserna i detta kapitel utgör de mest generösa villkor som parterna har rätt att erbjuda när de beviljar statsstöd. Parterna skall dock även fortsättningsvis respektera sedvanliga marknadsvillkor för olika slags luftfartyg, och de skall göra allt som står i deras makt för att förhindra att dessa villkor urholkas. 20. LUFTFARTYGSKATEGORIER Parterna har enats om följande kategorier av luftfartyg: - Kategori A: turbindrivna luftfartyg, inbegripet helikoptrar (dvs. turbojet-, turboprop- och turbofläktluftfartyg), med i allmänhet 30-70 sittplatser. - Kategori B: övriga turbindrivna luftfartyg, inbegripet helikoptrar. - Kategori C: övriga luftfartyg, inbegripet helikoptrar. En förteckning över exempel på luftfartyg i kategorierna A och B återfinns i tillägg I. KAPITEL V: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER OCH BISTÅND 21. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID Den längsta återbetalningstiden varierar beroende på luftfartygets kategori, som skall fastställas med hjälp av de kriterier som anges i artikel 20 i denna sektorsöverenskommelse. a) För luftfartyg i kategori A skall den längsta återbetalningstiden vara tio år. b) För luftfartyg i kategori B skall den längsta återbetalningstiden vara sju år. c) För luftfartyg i kategori C skall den längsta återbetalningstiden vara fem år. 22. MINIMIRÄNTESATSER Parter som tillhandahåller statligt finansieringsstöd skall tillämpa minimiräntesatser; gällande CIRR enligt artikel 19 i consensusöverenskommelsen skall tillämpas. 23. FÖRSÄKRINGSPREMIER OCH GARANTIAVGIFTER Parterna får inte avstå från någon del av eller hela försäkringspremierna eller garantiavgifterna. 24. BISTÅND Parterna skall inte tillhandahålla stöd i form av bistånd, såvida detta inte ges i form av obundet gåvobistånd. Dock skall parterna positivt överväga varje begäran om en gemensam hållning till bundet bistånd för humanitära ändamål. KAPITEL VI: FÖRFARANDEN 25. FÖRHANDSANMÄLAN, MATCHNING OCH INFORMATIONSUTBYTE I händelse av statsstödd konkurrens vid försäljning eller leasing skall luftfartyg som konkurrerar med luftfartyg i en annan kategori eller med luftfartyg som omfattas av andra delar i denna sektorsöverenskommelse i samband med denna specifika försäljning eller leasing komma i åtnjutande av samma villkor som de andra luftfartygen. De förfaranden för förhandsanmälan, matchning och informationsutbyte som anges i consensusöverenskommelsen skall tillämpas på denna del av sektorsöverenskommelsen. Dessutom kan parterna begära samråd om det finns skäl att tro att en annan part erbjuder en statsstödd kredit på villkor som inte överensstämmer med sektorsöverenskommelsen. Samrådet skall hållas inom tio dagar men för övrigt följa det förfarande som anges i artikel 53 i consensusöverenskommelsen. 26. ÖVERSYN Parterna skall regelbundet se över förfarandena och bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse för att föra dem närmare marknadsvillkoren. En översyn kan dock begäras när som helst, om marknadsvillkor eller finansieringspraxis avsevärt skulle ändras. DEL 3: BEGAGNADE LUFTFARTYG, RESERVMOTORER, RESERVDELAR, UNDERHÅLLS- OCH SERVICEAVTAL KAPITEL VII: TILLÄMPNINGSOMRÅDE 27. FORM OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE I del 3 i sektorsöverenskommelsen, som kompletterar consensusöverenskommelsen, anges de särskilda riktlinjer som gäller för statsstödda exportkrediter för försäljning eller leasing av begagnade luftfartyg, liksom reservmotorer, reservdelar, underhålls- och serviceavtal i samband med såväl nya som begagnade luftfartyg. Den gäller inte för svävare eller flygsimulatorer, som omfattas av consensusöverenskommelsens bestämmelser. Relevanta bestämmelser i del 1 och del 2 i denna sektorsöverenskommelse skall gälla utom i de fall som anges nedan. 28. BEGAGNADE LUFTFARTYG Parterna skall inte stödja kreditvillkor som är förmånligare än de som anges i denna sektorsöverenskommelse för nya luftfartyg. Följande regler skall gälla specifikt för begagnade luftfartyg. a) >Plats för tabell> Dessa villkor skall ses över om de längsta återbetalningstiderna för nya luftfartyg ändras. b) Parter som tillhandahåller statligt finansieringsstöd skall tillämpa minimiräntesatser; gällande CIRR enligt artikel 19 i consensusöverenskommelsen skall tillämpas. 29. RESERVMOTORER OCH RESERVDELAR a) Finansieringen av dessa delar får, när de anses utgöra en del av den ursprungliga beställningen av ett luftfartyg, ske på samma villkor som för luftfartyget. I sådana fall skall parterna emellertid ta hänsyn till luftfartygsflottans storlek för varje särskild luftfartygstyp, inbegripet luftfartyg som är under anskaffande, som redan är föremål för en fast order eller redan har erhållits, och i följande omfattning: - För de första fem luftfartygen av berörd typ i flottan: 15 % av luftfartygspriset, dvs. priset för skrov och installerade motorer. - För det sjätte och de följande luftfartygen av berörd typ i flottan: 10 % av luftfartygspriset, dvs. priset för skrov och installerade motorer. b) Om dessa delar inte beställs tillsammans med luftfartyget skall den längsta återbetalningstiden vara fem år för nya reservmotorer och två år för andra reservdelar. c) När det gäller nya reservmotorer för större luftfartyg får parterna trots bestämmelserna i b överskrida den längsta återbetalningstiden på fem år med högst tre år om affären - har ett minsta kontraktsvärde överstigande 20 miljoner US-dollar, eller - omfattar minst fyra nya reservmotorer. Kontraktsvärdet skall ses över vartannat år och vederbörligen justeras för prisstegringar. d) Parterna förbehåller sig rätten att ändra sin praxis och matcha konkurrerande parters praxis i fråga om tidpunkten för första återbetalning av kapitalbelopp för reservmotorer och reservdelar. 30. UNDERHÅLLS- OCH SERVICEAVTAL Parterna får erbjuda statsstödd finansiering med en återbetalningstid på högst två år för underhålls- och serviceavtal. KAPITEL VIII: FÖRFARANDEN 31. FÖRHANDSANMÄLAN, MATCHNING OCH INFORMATIONSUTBYTE De förfaranden för förhandsanmälan, matchning och informationsutbyte som anges i consensusöverenskommelsen skall tillämpas på denna del av sektorsöverenskommelsen. Dessutom kan parterna begära samråd om det finns skäl att tro att en annan part erbjuder en statsstödd kredit på villkor som inte överensstämmer med sektorsöverenskommelsen. Samrådet skall hållas inom tio dagar men för övrigt följa det förfarande som anges i artikel 53 i consensusöverenskommelsen. 32. ÖVERSYN Parterna skall regelbundet se över förfarandena och bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse för att föra dem närmare marknadsvillkoren. En översyn kan dock begäras när som helst, om marknadsvillkor eller finansieringspraxis avsevärt skulle ändras. TILLÄGG I: EXEMPEL PÅ LUFTFARTYGSTYPER Alla andra liknande luftfartyg som kan komma att introduceras i framtiden skall omfattas av denna sektorsöverenskommelse och så småningom införas i vederbörlig förteckning. Förteckningarna är inte fullständiga och tjänar endast som vägledning i händelse av tvekan i fråga om den typ av luftfartyg som skall hänföras till de olika kategorierna. STÖRRE CIVILA LUFTFARTYG Tillverkare // Typ Airbus // A 300 Airbus // A 310 Airbus // A 318 Airbus // A 319 Airbus // A 320 Airbus // A 321 Airbus // A 330 Airbus // A 340 Boeing // B 737 Boeing // B 747 Boeing // B 757 Boeing // B 767 Boeing // B 777 Boeing // B 707, 727 British Aerospace // RJ70 British Aerospace // RJ85 British Aerospace // RJ100 British Aerospace // RJ115 British Aerospace // BAe146 Fairchild Dornier // 728 Jet Fairchild Dornier // 928 Jet Fokker // F 70 Fokker // F 100 Lockheed // L-100 McDonnell Douglas // MD-80-serien McDonnell Douglas // MD-90-serien McDonnell Douglas // MD-11 McDonnell Douglas // DC-10 McDonnell Douglas // DC-9 Lockheed // L-1011 Ramaero // 1.11-495 LUFTFARTYG I KATEGORI A Turbindrivna luftfartyg - inbegripet helikoptrar - (t.ex. turbojet-, turboprop- och turbofläktluftfartyg), i allmänhet med 30-70 sittplatser. Om ett nytt stort turbindrivet luftfartyg med mer än 70 sittplatser utvecklas skall på begäran samråd hållas omedelbart i syfte att med beaktande av konkurrenssituationen enas om klassificering av luftfartyget enligt denna kategori eller enligt del 1 i denna överenskommelse. Tillverkare // Typ Aeritalia // G 222 Aeritalia/Aerospatiale // ATR 42 Aeritalia/Aerospatiale // ATR 72 Aerospatiale/MBB // C160 Transall De Havilland // Dash 8 De Havilland // Dash 8 - 100 De Havilland // Dash 8 - 200 De Havilland // Dash 8 - 300 Boeing Vertol // 234 Chinook Broman (U.S.) // BR 2000 British Aerospace // BAe ATP British Aerospace // BAe 748 British Aerospace // BAe Jetstream 41 British Aerospace // BAe Jetstream 61 Canadair // CL 215T Canadair // CL 415 Canadair // RJ Casa // CN235 Dornier // DO 328 EH Industries // EH-101 Embraer // EMB 120 Brasilia Embraer // EMB 145 Fairchild Dornier // 528 Jet Fairchild Dornier // 328 Jet Fokker // F 50 Fokker // F 27 Fokker // F 28 Gulfstream America // Gulfstream I-4 LET // 610 Saab // SF 340 Saab // 2000 Short // SD 3-30 Short // SD 3-60 Short // Sherpa LUFTFARTYG I KATEGORI B Andra turbindrivna luftfartyg, inbegripet helikoptrar. Aerospatiale // AS 332 Agusta // A 109, A 119 Beech // 1900 Beech // Super King Air 300 Beech // Starship 1 Bell Helicopter // 206B Bell Helicopter // 206L Bell Helicopter // 212 Bell Helicopter // 230 Bell Helicopter // 412 Bell Helicopter // 430 Bell Helicopter // 214 Bombardier / Canadair // Global Express British Aerospace // BAe Jetstream 31 British Aerospace // BAe 125 British Aerospace // BAe 1000 British Aerospace // BAe Jetstream Super 31 Beech Aircraft Corpn d/b/a Raytheon Aircraft Co. // Hawker 1000 Beech Aircraft Corpn d/b/a Raytheon Aircraft Co. // Hawker 800 Beech Aircraft Corpn d/b/a Raytheon Aircraft Co. // King Air 350 Beech Aircraft Corpn d/b/a Raytheon Aircraft Co. // Beechjet 400-serien Beech Aircraft Corpn d/b/a Raytheon Aircraft Co. // Starship 2000A Bell // B 407 Canadair // Challenger 601-3A Canadair // Challenger 601-3R Canadair // Challenger 604 Casa // C 212-200 Casa // C 212-300 Cessna // Citation Cessna // 441 Conquest III och Caravan 208 series Claudius Dornier // CD2 Dassault Breguet // Falcon Dornier // DO 228-200 Embraer // EMB 110 P2 Embraer/FAMA // CBA 123 Eurocopter // AS 350, AS 355, EC 120, AS 365, EC 135 Eurocopter // B0105LS Fairchild // Merlin/300 Fairchild // Metro 25 Fairchild // Metro III V Fairchild // Metro III Fairchild // Metro III A Fairchild // Merlin IVC-41 Gulfstream America // Gulfstream II, III, IV och V IAI // Astra SP och SPX IAI // Arava 101 B Learjet // 31A, 35A, 45 och 60-serien MBB // BK 117 C MBB // BO 105 CBS McDonnell Helicopter System // MD 902, MD 520, MD 600 Mitsubishi // Mu2 Marquise Piaggio // P 180 Pilatus Britten-Norman // BN2T Islander Piper // 400 LS Piper // T 1040 Piper // PA-42-100 (Cheyenne 400) Piper // PA-42-720 (Cheyenne III A) Piper // Cheyenne II Reims // Cessna-Caravan II SIAI-Marchetti // SF 600 Canguro Short // Tucano Westland // W30 BILAGA IV: STANDARDFORMULÄR FÖR ANMÄLNINGAR Varje anmälan skall innehålla följande uppgifter: 1. Namn på den myndighet/det organ som enligt consensusöverenskommelsen ansvarar för att lämna anmälan. 2. Referensnummer (landangivelse, löpnummer, år). 3. Artikel i consensusöverenskommelsen i enlighet med vilken myndigheten/organet lämnar anmälan: 41 Matchning av villkor som erbjuds av en part eller ett land som inte är part. 43 a) Minimipremiesats i enlighet med artikel 23 e första strecksatsen eller artikel 27. b) Slutligt beslut enligt artikel 65. 44 a) 1 längsta återbetalningstid till ett land enligt kategori I. 2 annan betalningspraxis än den som beskrivs som i artiklarna 13 och 14. 3 längsta återbetalningstid för ett konventionellt kraftverk. 4 premiesats enligt artikel 23 e andra strecksatsen. 5 premiesats enligt artikel 23 g. 45 och 46 biståndsfinansiering, förmånlighetsgrad/gåvoandel på mindre än 50/80 %. bundet bistånd, förmånlighetsgrad på minst 50/80 %. Bilaga II enligt sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för kärnkraftverk, eller Bilaga III enligt sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för civila luftfartyg. 4. Köparens/låntagarens land. 5. Köparens/låntagarens namn, hemvist och status (offentlig/privat). 6. Typ av projekt/varor som skall exporteras; projektets lokalisering; slutdag för inlämnande av anbud i tillämpliga fall; dag då kreditramen upphör att gälla. 7. Kontraktsvärde: värdet på krediten eller kreditramen; värdet på exportörens nationella andel; minsta kontraktsvärde enligt kreditramen. Dessa värden skall anges enligt följande: - Kreditramen anges med det exakta beloppet i nominell valuta. - Värdet av ett enskilt projekt eller kontrakt anges i värdeenheter i enlighet med följande skala, uttryckt i SDR: >Plats för tabell> * Ange faktisk nivå med multiplar av 40 000 000 SDR. Vid användning av denna skala, ange kontraktets valuta. 8. Kreditvillkor på vilka den rapporterande organisationen avser att bevilja eller har beviljat stöd: - Kontantbetalningar. - Återbetalningsvillkor (inbegripet kredittidens början - med uppgift om vilket led i artikel 9 i denna bilaga som är tillämpligt, frekvensen för amorteringar av kapitalbelopp och angivande av om amorteringarna är lika stora). - Räntesats. - Stöd till lokala kostnader (inbegripet totalbeloppet för lokala kostnader uttryckt som en procentandel av de exporterade varornas och tjänsternas totala värde, återbetalningsvillkor och arten av det stöd som skall beviljas). 9. Andra relevanta uppgifter, inbegripet hänvisningar till liknande fall och i tillämpliga fall följande: - Grunder för matchning (ange referensnumret på den matchade anmälan eller annan hänvisning) eller beviljande av långfristiga krediter till länder i kategori I eller konventionella kraftverk osv. - Sammanlagd förmånlighetsgrad för bunden och delvis obunden biståndsfinansiering som beräknas i enlighet med artikel 36, och den diskontosats som används för att beräkna förmånlighetsgraden. - Behandling av kontantbetalningar vid beräkning av förmånlighetsgraden. - Utvecklingsbistånd eller "premixed credit" eller kombinerade finansieringspaket. - Restriktioner i användningen av kreditramar. BILAGA V: BERÄKNING AV MINIMIPREMIESATSER Den tillämpliga minimipremiesatsen (MPR) för en exportkredit beräknas med hjälp av följande formel: MPR = ((a * HOR)+b) * (PC/0,95) * QPF * PCF * (1-MEF) * BRF där - a och b är koefficienter som uttrycker den tillämpliga landriskkategorin, - HOR är riskhorisonten, - PC är risktäckningsgraden uttryckt i procent, - QPF är faktorn som uttrycker kreditproduktens kvalitet, - PCF är faktorn som uttrycker risktäckningsgraden i procent, - MEF är faktorn som uttrycker minimering/uteslutande av landrisken, - BRF är faktorn som uttrycker täckningen av den risk som är förknippad med köparen. Värdena på koefficienterna a och b erhålls ur följande tabell: >Plats för tabell> Riskhorisonten (HOR) beräknas på följande sätt: För normala återbetalningsprofiler (dvs. lika stora halvårsvisa återbetalningar av kapitalbeloppet): HOR = (längd på utbetalningsperioden * 0,5) + längd på återbetalningsperioden För onormala återbetalningsprofiler beräknas motsvarande återbetalningsperiod (uttryckt i lika stora halvårsvisa betalningar) med hjälp av följande formel: - HOR = (genomsnittlig vägd återbetalningsperiod -0,25) / 0,5 Användningen av år eller månader i formeln inverkar inte på beräkningen så länge som samma enhet används för utbetalnings- och återbetalningsperioderna. Risktäckningsgraden i procent (PC) uttrycks som ett decimalvärde (dvs. 95 % blir 0,95) Faktorn som uttrycker kreditproduktens kvalitet (QPF) erhålls ur följande tabell: >Plats för tabell> Faktorn som uttrycker risktäckningsgraden i procent (PCF) bestäms på följande sätt: När PC <= 0,95 blir PCF = 1 När PC > 0,95 blir PCF = 1 + ((PC - 0,95)/0,05) * koefficient för risktäckningsgrad) >Plats för tabell> Faktorn som uttrycker minimering/uteslutande av landrisken (MEF) bestäms på följande sätt: För exportkrediter där landrisken inte minimeras: MEF = 0 För exportkrediter där landrisken minimeras bestäms MEF på grundval av de kriterier som anges i bilaga VII. Faktorn som uttrycker täckningen av den risk som är förknippad med köparen (BRF) bestäms på följande sätt. När täckningen av den risk som är förknippad med köparen utesluts fullständigt är BRF = 0,90 När täckningen av den risk som är förknippad med köparen inte utesluts är BRF = 1 BILAGA VI: KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNINGEN AV KLASSIFICERING AV LANDRISKER VID DELTAGANDE AV EN GARANT FRÅN TREDJELAND ELLER EN MULTILATERAL ELLER REGIONAL INSTITUTION SYFTE I denna bilaga anges kriterier och villkor för tillämpningen av klassificering av landrisker vid deltagande av en garant från tredjeland eller en multilateral eller regional institution, enligt de situationer som beskrivs i artikel 23 e första och andra strecksatsen i consensusöverenskommelsen. TILLÄMPNING Klassificering av landrisk vid deltagande av en garant från tredjeland Fall 1: Garanti för det totala riskbeloppet När säkerhet i form av en garanti från en enhet som är belägen utanför köparens/låntagarens land ställs för det totala riskbeloppet (dvs. kapitalbelopp och ränta) får den landriskklassificering tillämpas som gäller i det land där garanten är belägen, när följande kriterier är uppfyllda: - Garantin täcker kreditens hela giltighetstid. - Garantin är oåterkallelig, ovillkorlig och är en avistagaranti. - Garantin är rättsligt giltig och verkställbar i jurisdiktionsområdet för det land där garanten är belägen. - Garantin täcker de fem landkreditriskerna i köparens/låntagarens land. - Garanten är kreditvärdig avseende storleken på den skuld för vilken garanti ställts. - Garanten omfattas av de bestämmelser om penningkontroll och kapitalöverföring som gäller i det land där han är belägen. - Om garanten är ett dotterbolag eller moderbolag till den enhet för vilken garanti ställts skall parterna från fall till fall bestämma huruvida 1) dotterbolaget/moderbolaget är rättsligt och finansiellt oberoende och kan fullfölja sina betalningsskyldigheter, med tanke på förhållandet mellan dotterbolag och moderbolag och moderbolagets rättsliga skyldigheter, 2) dotterbolaget/moderbolaget kan påverkas av lokala händelser/bestämmelser eller statliga interventioner och 3) huruvida huvudkontoret vid betalningsinställelse skulle ta på sig ansvaret för betalningar. Fall 2: Garanti för ett begränsat belopp När säkerheten i form av en garanti från en enhet som är belägen utanför köparens/låntagarens land ställs för ett begränsat riskbelopp (dvs. kapitalbelopp och ränta) får den landriskklassificering tillämpas som gäller i det land där garanten är belägen i fråga om den kredit som omfattas av garantin. Utöver de kriterier som anges i fall 1 får garantens landklassificering tillämpas endast om det belopp för vilket garanti ställs (kapitalbelopp plus därtill relaterad ränta) antingen minst motsvarar 10 % av kapitalbeloppet plus därtill relaterad ränta eller, om transaktionen är större än 50 miljoner SDR, uppgår till 5 miljoner SDR i kapitalbelopp plus därtill relaterad ränta. För den del för vilken garanti inte ställs skall köparens lands landriskklassificering tillämpas. Klassificering av landrisk vid deltagande av en multilateral eller regional institution Fall 1: Garanti för det totala riskbeloppet När säkerhet i form av en garanti från en klassificerad multilateral eller regional institution ställs för det totala riskbeloppet (dvs. kapitalbelopp och ränta) får den landriskklassificering tillämpas som gäller för den multilaterala eller regionala institutionen, när följande kriterier är uppfyllda: - Garantin täcker kreditens hela giltighetstid. - Garantin är oåterkallelig, ovillkorlig och är en avistagaranti. - Garantin täcker de fem landkreditriskerna i köparens/låntagarens land. - Garanten har ett rättsligt åtagande för det totala kreditbeloppet. - Återbetalningarna görs direkt till borgenären. Fall 2: Garanti för ett begränsat belopp När säkerheten i form av en garanti från en klassificerad multilateral eller regional institution ställs för ett begränsat riskbelopp (dvs. kapitalbelopp och ränta) får den landriskklassificering tillämpas som gäller för den multilaterala eller regionala institutionen i fråga om den kredit som omfattas av garantin. Utöver de kriterier som anges i fall 1 får den multilaterala eller regionala institutionens klassificering tillämpas endast om det belopp för vilket garanti ställs (kapitalbelopp plus därtill relaterad ränta) antingen minst motsvarar 10 % av kapitalbeloppet plus därtill relaterad ränta eller, om transaktionen är större än 50 miljoner SDR, uppgår till 5 miljoner SDR i kapitalbelopp plus därtill relaterad ränta. För den del för vilken garanti inte ställs skall köparens lands landriskklassificering tillämpas. Fall 3: Låntagaren är en multilateral eller regional institution När låntagaren är en klassificerad multilateral eller regional institution får den landriskklassificering som gäller för den multilaterala eller regionala institutionen tillämpas. Klassificering av multilaterala eller regionala institutioner Multilaterala och regionala institutioner skall ha rätt till klassificering om institutionen i allmänhet är befriad från bestämmelser om penningkontroll och kapitalöverföring i det land där den är belägen. Sådana institutioner skall klassificeras i landriskkategorierna 0-7 från fall till fall på grundval av en riskbedömning för varje enskild institution och med beaktande av följande: - Huruvida institutionen har stadgeenligt och finansiellt oberoende. - Huruvida institutionens samtliga tillgångar kan nationaliseras eller konfiskeras. - Huruvida institutionen har full frihet att överföra och konvertera kapital. - Huruvida institutionen är föremål för statliga ingripanden i det land där den är belägen. - Huruvida institutionen är befriad från skatt. - Huruvida samtliga dess medlemsländer har skyldighet att tillhandahålla ytterligare kapital för att fullgöra institutionens skyldigheter. Vid bedömningen bör man även beakta institutionens tidigare betalningsmönster vid fall av betalningsinställelse för landkreditrisk i antingen det land där den är belägen eller i en köpares/låntagares land och alla andra faktorer som kan anses relevanta vid bedömningen. Förteckningen över klassificerade multilaterala och regionala institutioner är öppen och en part får nominera en institution för bedömning på grundval av ovannämnda överväganden. Parterna skall offentliggöra klassificeringar av multilaterala och regionala institutioner. BILAGA VII: KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV MINIMERING/UTESLUTANDE AV LANDRISK VID BERÄKNING AV MINIMIPREMIESATSER SYFTE I denna bilaga anges närmare uppgifter om användningen av de metoder för minimering/uteslutande av landkreditrisk som förtecknas i artikel 27 b i consensusöverenskommelsen. I detta inbegrips de kriterier, villkor och särskilda omständigheter som gäller för deras användning samt de tillämpliga faktorer som uttrycker minimering/uteslutande av landrisk. ALLMÄN TILLÄMPNING För samtliga metoder för minimering/uteslutande av landkreditrisk som förtecknas i artikel 27 b i consensusöverenskommelsen gäller följande: - De angivna faktorer som uttrycker minimering/uteslutande av landrisk utgör de högsta nivåer som är tänkbara under de bästa omständigheterna och bör motiveras från fall till fall. - Parterna skall bedöma huruvida efterlevnaden av reglerna om säkerhet kan kontrolleras på ett giltigt sätt i deras respektive rättsliga miljö. - Den minimipremiesats som blir resultatet av metoderna för minimering/uteslutande av landkreditrisk får inte underskrida den privata marknadsprisnivå som skulle gälla under liknande omständigheter. - När en transaktion parallellt finansieras genom andra källor skall en säkerhet som innehas på den statliga exportkreditens vägnar delta på åtminstone samma villkor som gäller för samma säkerhet som innehas av de andra källorna. SPECIFIK TILLÄMPNING 1. Framtida betalningsflödesstruktur i kombination med spärrkonto i utlandet Definition: Ett skriftligt dokument, såsom en överlåtelsehandling eller överenskommelse om frisläppande eller kapitalförvaltning, förseglat och överlämnat till en tredje part, dvs. en person som inte är part i instrumentet, och som skall innehas av denna tredje part till dess att vissa villkor uppfyllts och därefter av honom överlämnas till den andra parten för att det skall träda i kraft. Om följande kriterier är uppfyllda och med beaktande av därefter angivna ytterligare faktorer, kan denna metod användas för att minska eller undanröja överföringsriskerna, i synnerhet i de länder som klassificeras i de högre riskkategorierna. Kriterier: Spärrkontot avser ett projekt genom vilket utländsk valuta intjänas och flödena till spärrkontot genereras av själva projektet eller andra utländska exportfordringar. - Spärrkontot innehas utomlands, dvs. det är beläget utanför köparens/låntagarens land och överföringsriskerna eller de andra landriskerna är mycket begränsade (dvs. ett land som klassificeras i kategori 0). - Spärrkontot finns i en förstklassig bank som vare sig direkt eller indirekt kontrolleras av intressen hos köparen/låntagaren eller köparens/låntagarens land. - Finansieringen av kontot är säkerställd genom långfristiga eller andra lämpliga kontrakt. - De olika inkomstkällor för köparen/låntagaren (dvs. de som genereras av själva projektet eller de andra källorna) som flödar till kontot är i hårdvaluta och kan sammantagna rimligen förväntas räcka till för betalningen av skulden under kreditens hela giltighetstid, och kommer från en eller flera kreditvärdiga utländska kunder som är belägna i länder med bättre risk än köparens/låntagarens land (dvs. normalt länder som klassificeras i kategori 0). - Köparen/låntagaren instruerar oåterkalleligen de utländska kunderna att betala in direkt på kontot (dvs. betalningarna vidarebefordras inte via ett konto som kontrolleras av köparen/låntagaren eller via hans land). - De medel som måste innehas på kontot motsvarar åtminstone sex månaders betalning på skulden. När flexibla återbetalningsvillkor tillämpas inom ramen för en struktur för projektfinansiering skall ett belopp motsvarande den faktiska sex månaders betalningen enligt dessa flexibla villkor innehas på kontot. Detta belopp får variera över tiden beroende på återbetalningsprofilen. - Köparen/låntagaren har begränsad tillgång till kontot (dvs. först efter det att betalningar gjorts på skulden enligt kreditvillkoren). - De inkomster som sätts in på kontot överlåts till utlånaren som direkt mottagare under kreditens hela giltighetstid. - Kontot har öppnats i enlighet med alla tillämpliga rättsliga villkor som fastställts av lokala och andra berörda myndigheter. - Spärrkontot och kontraktsvillkoren får inte underställas villkor, kunna återkallas eller endast gälla under en begränsad tid. Ytterligare faktorer som skall beaktas: Metoden får användas efter en bedömning från fall till fall av ovannämnda kriterier och med beaktande av bl.a. följande faktorer: - Landet, köparen/låntagaren (dvs. offentlig eller privat), sektorn, sårbarheten i fråga om de berörda varorna eller tjänsterna, inbegripet deras tillgänglighet under kreditens hela giltighetstid, kunderna. - De rättsliga miljöerna, t.ex. huruvida mekanismen är tillräckligt oberoende av inblandning från köparen/låntagaren eller hans land. - Den utsträckning i vilken metoden är föremål för statlig inblandning och förlängning eller statligt upphävande. - Huruvida kontot är tillräckligt skyddat mot projektrelaterade risker. - Det belopp som kommer att flöda in på kontot och mekanismen för att upprätthålla tillräckliga flöden. - Situationen när det gäller Parisklubben (t.ex. eventuellt undantag). - Den potentiella inverkan av landrisk som inte utgör överföringsrisk. - Skydd mot risker i det land där kontot är beläget. - Kontrakten med kunderna, inklusive deras beskaffenhet och varaktighet. - Det sammanlagda beloppet av förväntade utländska inkomster i förhållande till det totala kreditbeloppet. Tillämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk Den högsta faktor för minimering/uteslutande av landrisk som får tillämpas är 0,20 såvida följande inte gäller: Särskilt fall 1: Den högsta faktor för minimering/uteslutande av landrisk som får tillämpas är 0,40 om samtliga följande ytterligare kriterier är uppfyllda: - Borgenären har en fordran med första prioritet i spärrkontot och de långfristiga kontrakten. - Köparen/låntagaren är en privat enhet som till mer än 80 % ägs av privata intressen. - Den prognostiserade täckningsgraden i förhållande till lånets löptid (LLCR) är i genomsnitt minst 2.5:1 eller den prognostiserade LLCR är i genomsnitt minst 2,0:1 och den prognostiserade täckningsgraden i förhållande till den årliga skuldåterbetalningen (ADSCR) är minst 1,0 vid alla tidpunkter efter kreditens startdatum [11]. [11] . Beräkningarna av LLCR och ADSCR skall göras i enlighet med de metoder som normalt används av försiktiga internationella utlånare i syfte att fastställa ett överenskommet (grundscenario) bankärende vid eller nära den finansiella transaktionens slutförande, efter fullständig (teknisk och ekonomisk) noggrannhetskontroll. - På kontot finns det deponerat ett belopp som minst motsvarar tolv månaders förfinansiering av skuldåterbetalning, vilket fylls på efter varje infordran av det förfinansierade beloppet. Särskilt fall 2: Den högsta faktor för minimering/uteslutande av landrisk som får tillämpas är 0,30 om samtliga följande ytterligare kriterier är uppfyllda: - LLCR är i genomsnitt minst 1,75:1 eller det finns deponerat ett belopp som minst motsvarar nio månaders förfinansiering av skuldåterbetalning, vilket fylls på efter varje infordran av det förfinansierade beloppet. 2. Säkerhet i värdepapper eller likvida tillgångar i utlandet Definition: Säkerhet i form av utländska panter i eller överlåtelser av värdepapper med första eller andra prioritet som innehas i utlandet av en aktieägare/andelsägare i köparen/låntagaren eller av köparen/låntagaren själv, eller ett kontantbelopp som är deponerat på ett utländskt konto. Kriterier: - Säkerheten utgörs av börsnoterade aktier och obligationer som är emitterade av enheter som är belägna i ett land med bättre riskkategori utanför köparens/låntagarens land och med vilka handel bedrivs på börser i länder som klassificeras i kategori 0. - Kontanterna utgörs av insättning av hårdvaluta i en valuta för ett land som klassificeras i kategori 0 eller statspapper i sådan hårdvaluta som emitterats av länder som klassificeras i kategori 0. - Säkerheten är ovillkorlig och oåterkallelig under kreditens hela giltighetstid. - Det land där säkerheten finns utgör ett land med bättre riskkategori än köparens/låntagarens land och är normalt ett land som klassificeras i kategori 0. - Säkerheten är utom räckhåll för köparen/låntagaren och utanför dennes jurisdiktion. - Säkerhetens försiktigt värderade prognostiserade marknadsvärde motsvarar under hela återbetalningsperioden beloppet av den utestående skuld som säkerheten täcker. - Under alla omständigheter skall kontantinsättningen eller säkerhetens försiktigt värderade värde (vilket skall omfatta både kapitalbelopp och ränta) uppgå till minst 10 % av kapitalbeloppet plus därtill relaterad ränta eller, om transaktionen överstiger 50 miljoner SDR, 5 miljoner SDR i kapitalbelopp plus därtill relaterad ränta. - Säkerheten kan ur rättslig synvinkel utan villkor omsättas i pengar i samtliga fall av betalningsinställelse (dvs. vid landkreditrisker i köparens/låntagarens land). - Inkomsterna från säkerheten eller kontantinsättningen kan fritt konverteras till kreditens valuta eller någon annan hårdvaluta. - Vid betalningsinställelse överförs säkerheten direkt till borgenären eller det adekvata beloppet av kontantinsättningen betalas direkt till borgenären. Ytterligare faktorer som skall beaktas: Metoden gäller normalt för samtliga länder, köpare/låntagare och sektorer efter en bedömning från fall till fall av ovannämnda kriterier och med beaktande av bl.a. följande faktorer: - Konsekvenserna av typ av ägare (offentlig eller privat) av säkerheten eller kontantinsättningen, t.ex. när det gäller sannolikheten för att säkerheten omsätts i pengar i fråga om offentliga gäldenärer. - Säkerhetens framtida värde och sannolikheten för att den omsätts i pengar när det gäller enheten, sektorn och det land från vilket den härrör. - Den rättsliga miljön. Tillämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk Den specifika faktor för minimering/uteslutande av landrisk som skall tillämpas skall - återspegla graden av potentiell externalisering, med beaktande av bl.a. tillgångarnas fortsatta värde och möjliga tveksamheter i fråga om säkerhetens omsättning i pengar, - fastställas från fall till fall i syfte att återspegla bl.a. säkerhetens värde i förhållande till kreditens kapitalbelopp och den tillämpliga landriskklassificeringen för det land där säkerheten är belägen. Värdet på en säkerhet i kontanter skall fastställas till högst 80 % och värdet på aktier eller obligationer skall fastställas till högst 35 % av deras försiktigt värderade värde. 3. Pantsäkerhet i fast egendom i utlandet Definition: Säkerhet i form av hypotek med första prioritet på fast egendom som innehas i utlandet. Kriterier: - Säkerheten är ovillkorlig och oåterkallelig under kreditens hela giltighetstid. - Den fasta egendomen har ett prognostiserat försiktigt värderat marknadsvärde och utgör för ägaren en betydande andel av hans egna kapital. Detta prognostiserade värde motsvarar under hela återbetalningsperioden beloppet av köparens/låntagarens utestående skuld. - Säkerheten kan ur rättslig synvinkel utan villkor omsättas i pengar i samtliga fall av betalningsinställelse (t.ex. vid landkreditrisker i köparens/låntagarens land). - Inkomsterna kan konverteras till kreditens valuta eller någon annan hårdvaluta. - Vid betalningsinställelse betalas de berörda inkomsterna eller överlåts direkt till borgenären. - Det land där säkerheten kan verkställas utgör ett land med bättre riskkategori än köparens/låntagarens, dvs. det klassificeras normalt i de bästa riskkategorierna. Ytterligare faktorer som skall beaktas: Metoden gäller normalt för samtliga länder, köpare/låntagare och sektorer efter en bedömning från fall till fall av ovannämnda kriterier och med beaktande av bl.a. följande faktorer: - Konsekvenserna av typ av ägare (offentlig eller privat) av den fasta egendomen, t.ex. när det gäller sannolikheten för att säkerheten omsätts i pengar i fråga om offentliga gäldenärer. - Arten av fast egendom (t.ex. sektor) vilken kan inverka på dess fortsatta värde och sannolikheten för att den omsätts i pengar. - Den rättsliga miljön. Tillämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk Den specifika faktor för minimering/uteslutande av landrisk som skall tillämpas skall - återspegla graden av potentiell externalisering, med beaktande av bl.a. egendomens fortsatta värde och möjliga tveksamheter i fråga om säkerhetens omsättning i pengar, - fastställas från fall till fall i syfte att återspegla bl.a. säkerhetens värde i förhållande till kreditens kapitalbelopp och den tillämpliga landriskklassificeringen för det land där säkerheten är belägen. Skillnaden mellan den minimipremiesats som följer av denna metod och den minimipremiesats som skulle bli tillämplig utan minimering får inte vara större än 15 % av skillnaden mellan den minimipremiesats som skulle bli tillämplig utan riskminimering och den minimipremiesats som skulle följa av en tillämpning av landriskklassificeringen för det land där egendomen är belägen. Under följande omständigheter gäller nedan beskrivna konsekvenser för prissättningen: - Säkerheten (som bör täcka både kapitalbelopp och ränta) är begränsad till ett visst belopp på en enhetlig grund under kreditens hela giltighetstid och uppgår till minst 10 % av kapitalbeloppet plus därtill relaterad ränta eller, om transaktionen överstiger 50 miljoner SDR, 5 miljoner SDR i kapitalbelopp plus därtill relaterad ränta; i detta fall gäller konsekvenserna för prissättningen i proportion till det garanterade kapitalbeloppet/kreditens kapitalbelopp. - Säkerheten (som bör täcka både kapitalbelopp och ränta) är begränsad till ett visst belopp på en icke-enhetlig grund under kreditens hela giltighetstid och uppgår till minst 10 % av kapitalbeloppet plus därtill relaterad ränta eller, om transaktionen överstiger 50 miljoner SDR, 5 miljoner SDR i kapitalbelopp plus därtill relaterad ränta; i detta fall gäller konsekvenserna för prissättningen proportionellt i enlighet med en användning av begreppet vägd genomsnittlig löptid. 4. Pantsäkerhet/motsvarande i lös egendom i utlandet Definition: Säkerhet i form av leasing i utlandet av eller ett hypotek med första prioritet på lös egendom som inte används för att göra landkreditriskerna godtagbara (t.ex. för länder med hög risk) eller främst är relaterad till köparen/låntagaren eller risken i samband med uthyraren. Kriterier: - Egendomen är vanligtvis direkt relaterad till transaktionen. - Egendomen är identifierbar och rörlig eller bärbar och kan såväl fysiskt som ur rättslig synvinkel återtas/beslagtas av borgenären, hans agent eller ett ombud för honom utanför köparens/låntagarens eller förhyrarens land. - Säkerheten är oåterkallelig och ovillkorlig under kreditens hela giltighetstid. - Säkerheten har ett försiktigt värderat prognostiserat marknadsvärde som under hela återbetalningsperioden motsvarar beloppet av den utestående skulden. - Säkerheten är registrerad utomlands inom en godtagbar jurisdiktion. - Egendomen kan fritt säljas och det finns möjliga användningsområden för den utanför köparens/låntagarens eller förhyrarens land. - Inkomsterna kan konverteras till kreditens valuta eller någon annan hårdvaluta. - Om säkerheten omsätts i pengar betalas inkomsterna direkt till borgenären. Ytterligare faktorer som skall beaktas: Metoden tillämpas i första hand på t.ex. luftfartyg, fartyg och oljeplattformar, vilka främst är avsedda att användas utanför köparens/låntagarens eller förhyrarens land; den kan dock tillämpas på samtliga länder, köpare/låntagare och sektorer efter en bedömning från fall till fall av ovannämnda kriterier och med beaktande av bl.a. följande: - Egendomens art vilken kan inverka på dess fullständiga rörlighet, möjligheten att återta den utanför köparens/låntagarens eller förhyrarens land och dess prognostiserade marknadsvärde. - Kostnaderna för att beslagta, transportera, renovera och vidaresälja egendomen samt de räntekostnader som löper fram till vidareförsäljningen. - Möjligheten att beslagta egendomen i länder som klassificeras enligt de bästa riskkategorierna och som erbjuder en lämplig rättslig miljö. Tillämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk Den specifika faktor för minimering/uteslutande av landrisk som skall tillämpas skall - återspegla graden av potentiell minimering av landkreditrisk beroende på bl.a. egendomens fortsatta värde och möjliga tveksamheter när det gäller att återkräva den i ett internationellt sammanhang, - fastställas från fall till fall, - inte överstiga 0,10 eller, i fråga om luftfartyg, 0,20. I de fall säkerheten (som bör täcka både kapitalbelopp och ränta) är begränsad till ett visst belopp på en enhetlig grund under kreditens hela giltighetstid och uppgår till minst 10 % av kapitalbeloppet plus därtill relaterad ränta eller, om transaktionen överstiger 50 miljoner SDR, 5 miljoner SDR i kapitalbelopp plus därtill relaterad ränta, skall faktorn för minimering/uteslutande av landrisk beräknas på en grund som återspeglar säkerhetens belopp i jämförelse med det garanterade kapitalbeloppet/kreditens kapitalbelopp. 5. Samfinansiering med internationella finansiella institut Definition: Exportkrediten (dvs. försäkring/garanti/lån) samfinansieras med ett internationellt finansiellt institut som av parterna har klassificerats för beräkning av premiesatser. Kriterier: - Det internationella finansiella institutet har status som prioriterad borgenär. - Det internationella finansiella institutet har gjort en bedömning av projektet, dess tekniska, ekonomiska och finansiella aspekter och landrisken. - Det internationella finansiella institutet har till uppgift att följa upp genomförandet och återbetalningen av projektet. Ytterligare faktorer som skall beaktas: Denna metod är tillämplig på samtliga de länder/köpare/låntagare och sektorer i fråga om vilka det internationella finansiella institutet får bedriva verksamhet i enlighet med sin status och strategi, efter en bedömning från fall till fall av ovannämnda kriterier och med beaktande av bl.a. följande i fråga om projektet: - Huruvida parten och det internationella finansiella institutet har utvecklat ett nära samarbete under bedömningen av och processen för att etablera projektet och av dess finansiering. - Huruvida det internationella finansiella institutet har beviljat parten status som jämlik med andra och har inrättat bestämmelser om att andra krediter förfaller när en kredit förfaller i fråga om kreditens hela belopp och giltighetstid. - Huruvida överenskommelsen om regler och samarbetet mellan parten och det internationella finansiella institutet tillämpas även om de två krediterna inte har samma förfallodagsmönster. - Huruvida samma överenskommelseregler med det internationella finansiella institutet tillämpas på ett konkurrerande erbjudande från en part. Tillämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk Den högsta faktor för minimering/uteslutande av landrisk som får tillämpas är 0,05. 6. Finansiering i lokal valuta Definition: Kontrakt och finansiering förhandlas fram i konverterbar och tillgänglig lokal valuta, som inte är hårdvaluta, och finansieringen är lokal vilket undanröjer eller minimerar överföringsrisken. De högst prioriterade skulderna i lokal valuta kommer i princip inte att påverkas av förekomsten av de två första landkreditriskerna. Kriterier: - Exportkreditorganets skyldigheter och utbetalningar av ersättningar eller betalningar till den direkta långivaren uttrycks/görs genomgående i lokal valuta. - Exportkreditorganet är normalt inte utsatt för överföringsrisk. - Vid en normal händelseutveckling kommer det inte att krävas att insättningar i lokal valuta konverteras till hårdvaluta. - Låntagarens återbetalning i hans egen valuta och i hans eget land utgör en giltig befrielse från skyldigheterna i samband med skulden. - Om en låntagares inkomster är i lokal valuta är han skyddad mot ogynnsamma växelkursvariationer. - Bestämmelser om överföring i låntagarens land inverkar inte på låntagarens återbetalningsskyldigheter, vilka förblir i lokal valuta. - Efter en betalningsinställelse som leder till utbetalning av ersättning i lokal valuta omräknas värdet på den ersättningen till ett likvärdigt hårdvalutabelopp i enlighet med vad som uttryckligen sägs i låneöverenskommelsen. Återkrav av den utbetalda ersättningen kommer att ske i lokal valuta till ett värde som motsvarar värdet i hårdvaluta av den utbetalda ersättningen vid tidpunkten för utbetalning. - Ansvaret för konvertering av återbetalningar i lokal valuta av köparen/låntagaren kommer att bäras av den försäkrade parten, som även bär valutarisken vid devalvering eller appreciering av inkomster i lokal valuta. (Även om en direkt utlånare kan ha en direkt exponering för växelkursvariationer är den inte relaterad till landriskerna eller de risker som är förknippade med köparen/låntagaren.) Ytterligare faktorer som skall beaktas: Denna metod tillämpas i selektiv omfattning i fråga om konverterbara och överförbara valutor där den grundläggande ekonomiska situationen är sund. Partens exportkreditorgan bör vara i stånd att fullgöra sin skyldighet att utbetala ersättningar uttryckta i den egna valutan för det fall att den lokala valutan skulle bli icke-överföringsbar eller icke-konverterbar efter det att exportkreditorganet tagit på sig en skyldighet. (En direkt utlånare skulle dock vara utsatt för denna exponering.) Omräkning av ett belopp som inte betalats (ej hela lånesumman) till ett likvärdigt hårdvalutabelopp skulle fortfarande innebära att låntagaren har en fortsatt skuld i lokal valuta, låt vara av ett obestämt värde, i förhållande till det motsvarande hårdvalutavärdet av det belopp som inte betalats. Låntagarens slutliga betalning i lokal valuta av hans utestående skuld måste vara likvärdig med hårdvalutavärdet av utbetalningen av ersättning vid tidpunkten för utbetalningen av denna ersättning. Tillämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk Den specifika faktor för minimering/uteslutande av landrisk som skall tillämpas skall fastställas från fall till fall. Om de tre första landkreditriskerna uttryckligen utesluts skall emellertid den högsta tillämpliga faktorn för minimering/uteslutande av landrisk vara 0,50. Om risken endast minimeras, dvs. inte uttryckligen utesluts, skall den högsta tillämpliga faktorn för minimering/uteslutande av landrisk vara 0,35. 7. Försäkring eller villkorlig garanti från tredjeland 8. Gäldenär som utgör bättre risk än risk på stat Användningen av metoderna 7 och 8 i denna bilaga skall diskuteras ytterligare mellan parterna. BILAGA VIII: UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS I ANMÄLNINGAR AVSEENDE PREMIER Följande uppgifter skall lämnas i sådana anmälningar som görs i samband med artikel 23 e eller artikel 27 i consensusöverenskommelsen: GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER 1. Anmälande land 2. Datum för anmälan 3. Anmälande myndighets/organs namn 4. Referensnummer 5. Ursprunglig anmälan eller ändring av föregående anmälan 6. Uppgift om enligt vilken artikel i consensusöverenskommelsen anmälan görs [dvs. artikel 23 e första och andra strecksatsen, artikel 27] 7. Om tillämpligt, vilken del som avses 8. Köparens/låntagarens namn 9. Uppgift om var köparen/låntagaren är belägen 10. Köparens/låntagarens status (dvs. suverän stat, offentlig, privat) 11. Köparens/låntagarens land 12. Landriskklassificering för köparens/låntagarens land 13. Art av projekt/varor som skall exporteras 14. Uppgift om var projektet är beläget (i relevanta fall) 15. Slutdag för inlämning av anbud (i relevanta fall) 16. Kontraktsvärde och kontraktsvaluta, efter SDR-kategori 17. Kreditvärde och kreditvaluta, efter SDR-kategori 18. Längd på utbetalningsperioden 19. Längd på återbetalningsperioden 20. Täckningsgrad 21. Kvalitet på täckningsgrad (dvs. under standard, standard, över standard) 22. Minimipremiesats baserad på landriskklassificering för köparens/låntagarens land utan minimering/uteslutande av landrisk 23. Faktisk premiesats som tas ut (uttryckt i minimipremiesatsformat som en procentandel av kapitalbeloppet) YTTERLIGARE UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS I ALLA ANMÄLNINGAR SOM GÖRS ENLIGT ARTIKEL 27 24. Uppgift om vilken eller vilka metoder för minimering/uteslutande av landrisk som används 25. Minimipremiesats utan minimering/uteslutande av landrisk 26. Faktor för minimering/uteslutande av landrisk som tillämpas 27. Tillämplig minimipremiesats efter minimering/uteslutande av landrisk 28. Fullständig förklaring av vilka landkreditrisker som antingen har externaliserats/undanröjts eller begränsats/uteslutits vid den enskilda transaktionen och en förklaring av hur denna externalisering/detta undanröjande eller denna begränsning/uteslutning av landkreditrisk motiverar den faktor för minimering/uteslutande av landrisk som tillämpas. YTTERLIGARE UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS I ALLA ANMÄLNINGAR SOM GÖRS ENLIGT ARTIKEL 23 e FÖRSTA STRECKSATSEN 29. Garantens namn 30. Uppgift om var garanten är belägen 31. Garantens status (dvs. suverän stat, offentlig, privat) 32. Garantens land 33. Landriskklassificering för garantens land 34. Bekräftelse på att garantin täcker samtliga fem landrisker under kreditens hela giltighetstid 35. Uppgift om huruvida det totala riskbeloppet (dvs. kapitalbelopp och ränta) täcks av garantin 36. Bekräftelse på att garanten är kreditvärdig i förhållande till den garanterade skuldens storlek 37. Bekräftelse på att garantin är rättsligt giltig och verkställbar inom tredjelandets jurisdiktion. 38. Uppgift om huruvida det finns ett finansiellt förhållande mellan garanten och köparen/låntagaren. 39. I det fall det finns ett förhållande mellan garanten och köparen/låntagaren: *Uppgift om typ av förhållande (t.ex. moderbolag-dotterbolag, dotterbolag-moderbolag, gemensamt ägande) *Bekräftelse på att garanten är rättsligt och finansiellt oberoende och kan fullgöra köparens/låntagarens betalningsskyldigheter *Bekräftelse på att garanten inte kommer att påverkas av händelser, bestämmelser eller statliga ingripanden i låntagarens land 40. Tillämplig minimipremiesats utan garanti från tredjeland YTTERLIGARE UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS I ALLA ANMÄLNINGAR SOM GÖRS ENLIGT ARTIKEL 23 e ANDRA STRECKSATSEN 41. Den multilaterala/regionala institutionens namn 42. Klassificering av den multilaterala/regionala institutionen BILAGA IX: KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV DEN UTVECKLINGSPOLITISKA BETYDELSEN KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV DEN UTVECKLINGSPOLITISKA BETYDELSEN AV BISTÅNDSFINANSIERADE PROJEKT För att säkerställa att projekt i utvecklingsländer som helt eller delvis finansieras med statligt utvecklingsbistånd verkligen bidrar till utvecklingen har under senare år ett antal kriterier tagits fram av OECD:s biståndskommitté (DAC). Kriterierna återfinns huvudsakligen i följande texter: *DAC Principles for Project Appraisal, 1988. *DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance, 1987. *Good Procurement Practices for Official Development Assistance, 1986. PROJEKTETS ÖVERENSSTÄMMELSE MED MOTTAGARLANDETS SAMLADE INVESTERINGSPRIORITERINGAR (PROJEKTURVAL) Ingår projektet i investeringsprogram och offentliga utgiftsprogram som redan godkänts av de centrala finans- och planeringsmyndigheterna i mottagarlandet? (Ange strategidokument i vilka projektet omnämns, t.ex. mottagarlandets offentliga investeringsprogram.) Samfinansieras projektet av ett internationellt institut för biståndsfinansiering? Finns det uppgift om att projektet har övervägts och avvisats av ett internationellt institut för biståndsfinansiering eller av en annan DAC-medlem på grund av låg utvecklingsprioritet? I fråga om ett projekt inom den privata sektorn, har det godkänts av regeringen i mottagarlandet? Omfattas projektet av ett mellanstatligt avtal om ett större antal biståndsåtgärder i mottagarlandet från givarens sida? FÖRBEREDELSE OCH UTVÄRDERING AV PROJEKT Har projektet förberetts, utformats och utvärderats med användning av standarder och kriterier som i stort motsvarar DAC:s principer för projektutvärdering (PPA)? De relevanta principerna berör projektutvärdering med hänsyn till a) ekonomiska aspekter (punkterna 30-38 i PPA), b) tekniska aspekter (punkt 22 i PPA), c) finansiella aspekter (punkterna 23-29 i PPA). I fråga om projekt som ger inkomster, särskilt om det rör sig om produkter för en konkurrensutsatt marknad, har subventionsdelen av biståndsfinansieringen kommit medlens slutanvändare till godo? (Punkt 25 i PPA.) a) Institutionell utvärdering (punkterna 40-44 i PPA). b) Analys av de sociala aspekterna och fördelningsfrågan (punkterna 47-57 i PPA). c) Miljöutvärdering (punkterna 55-57 i PPA). INKÖPSFÖRFARANDE Vilket av följande inköpsförfaranden kommer att användas? (För definitioner, se de principer som förtecknas i Good Procurement Practices for ODA.) a) Internationellt anbudsförfarande (Procurement Principle III och dess bilaga 2: Minimivillkor för effektiv internationell anbudsinfordran). b) Nationellt anbudsförfarande (Procurement Principle IV). c) Informell konkurrens eller direkta förhandlingar (Procurement Principles V, A eller B). Är avsikten att kontrollera priset och kvaliteten på leveranserna? (Punkt 63 i PPA.) BILAGA X: ÖVERENSKOMMELSE OM TILLÄMPNING AV FLEXIBILITET I FRÅGA OM VILLKOREN I ÖVERENSKOMMELSEN OM RIKTLINJER FÖR STATSSTÖDDA EXPORTKREDITER NÄR DET GÄLLER PROJEKTFINANSIERING UNDER EN FÖRSÖKSPERIOD (FRAM TILL OCH MED DEN 31 DECEMBER 2004) KAPITEL I: TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. FORM OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE För denna överenskommelse, som kompletterar consensusöverenskommelsen, gäller följande: a) Den anger de särskilda riktlinjer för flexibilitet som är tillämpliga på export av varor och tjänster i de fall statsstöd ges till projektfinansieringstransaktioner. I tillägg 1 anges beskrivning av och kriterier för projektfinansieringstransaktioner. b) Om inte annat föreskrivs i denna överenskommelse, skall consensusöverenskommelsen gälla. KAPITEL II: BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER 2. ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSPERIOD a) En part får från fall till fall medge flexibilitet i fråga om tidpunkten för den första återbetalningen av kapitalbeloppet, återbetalningsprofilen och längsta återbetalningsperiod, förutsatt att medellöptiden för krediten, försäkringen eller garantin [12] inte överskrider antingen [12] Begreppet medellöptid för en kredit, försäkring eller garanti baseras på den tid det tar att betala tillbaka hälften av det vägda kapitalbeloppet av krediten, försäkringen eller garantin. Begreppet baseras enbart på kreditens, försäkringens eller garantins återbetalningstid och beaktar inte perioden före kredittidens början. - fem år och ett kvartal, eller - sju år och ett kvartal, om den första återbetalningen av kapitalbeloppet skall ske inom två år från kredittidens början och återbetalningsperioden är högst 14 år. b) Om flexibilitet medges i enlighet med - den första strecksatsen i a ovan och avser export till höginkomstländer inom OECD enligt definitionen i artikel 24 c i consensusöverenskommelsen, får statsstöd endast beviljas på grundval av samfinansiering med finansiella institut och om parten är en minoritetspartner och har jämlik status under åtminstone en betydande del av kreditens, försäkringens eller garantins löptid, - antingen den första eller andra strecksatsen i a ovan, förväntas det att parterna inte kommer att gå med på en enskild återbetalning som överstiger 25 % av det kapitalbelopp som skall återbetalas under återbetalningsperioden. c) Flexibilitet enligt andra strecksatsen i a ovan får inte medges för export till höginkomstländer inom OECD. 3. BETALNING AV RÄNTA a) Kapitalisering av ränta får inte ske under återbetalningsperioden. b) Om ränta kapitaliseras före kredittidens början, skall detta anmälas i enlighet med artikel 5 i denna bilaga. 4. MINIMIRÄNTESATSER Om parterna beviljar statligt finansieringsstöd a) för en återbetalningsperiod på upp till 12 år, skall den normala CIRR som konstruerats i enlighet med artikel 19 i consensusöverenskommelsen tillämpas, b) för en återbetalningsperiod som överstiger 12 år och högst uppgår till 14 år i enlighet med den andra strecksatsen i artikel 2 a ovan, skall ett påslag på 20 baspunkter på CIRR tillämpas för samtliga valutor. Påslagets storlek skall ses över vid utgången av den försöksperiod som avses i artikel 6 i denna bilaga. KAPITEL III: FÖRFARANDEN 5. TILLÅTNA UNDANTAG: FÖRHANDSANMÄLAN MED FÖRKLARING a) En part skall minst 20 kalenderdagar i förväg till alla andra parter anmäla ett utfärdande av ett åtagande, om avsikten är att medge flexibilitet i enlighet med artikel 2 i denna bilaga. b) Den anmälande parten förväntas lämna de nödvändiga uppgifterna i standardformuläret för anmälan, i enlighet med bilaga IV till consensusöverenskommelsen, med tillägg av de ytterligare uppgifter som anges i tillägg 2. c) Den anmälande parten kan utfärda ett åtagande vid utgången av perioden om 20 kalenderdagar, även om andra parter har rätt att begära ytterligare uppgifter från den anmälande parten om tanken bakom och grunden för det föreslagna stödet. Med de begränsningar som reglerna om affärshemligheter uppställer förväntas den anmälande parten svara på alla frågor utan dröjsmål. Där så är möjligt skall parterna lämna ytterligare uppgifter om projekts betalningsflöde efter det att kontraktet tilldelats (när överenskommelsen om exportkrediter och därtill hörande dokument redan har trätt i kraft). KAPITEL IV: ÖVERSYN 6. FÖRSÖKSPERIOD OCH ÖVERVAKNING a) De särskilda riktlinjerna för flexibilitet skall tillämpas under en försöksperiod på 3 år, dvs. från och med den 1 september 1998 till och med den 31 augusti 2001. Efter en period på 2 år (dvs. från och med den 1 september 2000) skall parterna se över tillämpningen av denna överenskommelse med beaktande av vunna erfarenheter [13]. [13] . Parterna kom överens om en förlängning av försöksperioden för överenskommelsen om projektfinansiering med ett år till och med den 31 augusti 2002 vid sitt 78:e möte den 14-15 november 2000, med ytterligare ett år till och med den 31 augusti 2003 vid sitt 83:e möte den 29-30 maj 2002, med ytterligare fyra månader till och med den 31 december 2003 genom ett skriftligt förfarande av den 11 juni 2003 och med ytterligare ett år till och med den 31 december 2004 vid sitt 90:e möte den 6 november 2003. b) De särskilda riktlinjerna för flexibilitet skall upphöra att gälla vid utgången av försöksperioden, såvida parterna inte kommer överens om att antingen - fortsätta med försöksperioden, med eventuella nödvändiga förbättringar/ändringar, eller - befästa flexibiliteten genom att införliva reglerna med consensusöverenskommelsen, med eventuella nödvändiga förbättringar/ändringar. c) Om efter två år (dvs. från och med den 1 september 2000) minst sju parter är ense om att det är motiverat, skall försöksperioden fortsätta att tillämpas under ytterligare ett år (dvs. till och med den 31 augusti 2002). d) Om försöksperioden inte förlängs utöver den 31 augusti 2001, skall parterna tillämpa reglerna i consensusöverenskommelsen när det gäller exportkrediters giltighetsperioder. e) Sekretariatet skall övervaka anmälningarna om och användningen av flexibilitet i projektfinansieringstransaktioner och regelbundet rapportera därom. TILLÄGG 1: BESKRIVNING OCH KRITERIER 1. Om ett projekt är förenligt med både den allmänna beskrivningen av och de grundläggande kriterierna för projektfinansieringstransaktioner kan detta, tillsammans med lämpliga insynsförfaranden, vara ett sätt att avgränsa flexibiliteten i consensusöverenskommelsen så att den bara kan tillämpas på projektfinansieringstransaktioner. De grundläggande kriterierna är avsedda att användas som hjälp vid beslut om flexibilitet skall tillämpas i det enskilda fallet. 2. Nedan anges en allmän beskrivning av projektfinansieringstransaktioner samt grundläggande och beskrivande kriterier. När en part överväger en transaktion som är förenlig med den allmänna beskrivningen och uppfyller alla grundläggande kriterier, får den tillämpa de särskilda riktlinjerna för flexibilitet. De grundläggande kriterierna förväntas vara uppfyllda. Om något av kriterierna inte skulle vara uppfyllt skall en motivering ges. Om flexibilitet skall tillämpas skall den berörda transaktionen anmälas i förväg till alla parter och en lämplig "förklaring" lämnas i enlighet med artikel 5 i denna bilaga. ALLMÄN BESKRIVNING Finansiering av en viss ekonomisk enhet där långivaren accepterar att lånet kommer att återbetalas med medel från den ekonomiska enhetens betalningsflöde och inkomster och godkänner den ekonomiska enhetens tillgångar som säkerhet för lånet. GRUNDLÄGGANDE KRITERIER - Finansiering av exporttransaktioner med ett (rättsligt och ekonomiskt) oberoende projektföretag, t.ex. ett företag med ett särskilt syfte, för nyetablerade investeringsprojekt som har egna intäkter. - Lämplig riskfördelning mellan projektparterna, t.ex. privata eller kreditvärdiga offentliga aktieägare, exportörer, borgenärer, avnämare, inbegripet tillräckligt med eget kapital. - Projektets betalningsflöde är tillräckligt under hela återbetalningsperioden för att täcka driftskostnader och ränte- och återbetalningar på kapital utifrån. - Projektets intäkter skall i första hand användas till driftskostnader och ränte- och återbetalningar på lån. - Ingen statlig återbetalningsgaranti för projektet (gäller dock ej statlig fullgörandegaranti, t.ex. avsättningsavtal). - Tillgångsbaserade säkerheter för projektets intäkter/tillgångar, t.ex. överlåtelser av rättigheter, panter, intäktskonton. - Begränsad eller ingen möjlighet att begära insatser från aktieägarna från den privata sektorn/projektägarna efter fullgörandet. BESKRIVANDE KRITERIUM - Intäkter i hårdvaluta. I fråga om intäkter i lokal valuta kan ytterligare säkerhet komma att krävas. TILLÄGG 2: YTTERLIGARE UPPGIFTER I ANMÄLNINGAR - En mera utförlig projektbeskrivning. - Bekräftelse av förenlighet med den allmänna beskrivningen och de grundläggande kriterierna (inbegripet kommentarer om förenlighet med det beskrivande kriteriet, om sådana finns tillgängliga). - En fullständig redogörelse för varför mera flexibla villkor är nödvändiga. - Datum för den första återbetalningen av kapitalbeloppet i förhållande till kredittidens början, tillsammans med närmare uppgifter om hur datumet fastställdes. - Följande mall skall användas vid anmälan av förväntade betalningsflödesmönster: Byggnadstiden är _____ år, återbetalningstiden är _____ år med en total löptid av _____ år. Återbetalningsprofilen [är intensivare i början], [är intensivare i slutet], [varierar], [är i stort sett jämn], [annat, specificera], och ____ % av kapitalbeloppet skall ha återbetalats fram till och med mitten av återbetalningsperioden och lånet har en genomsnittlig löptid på _____ år. - Uppgifter om eventuella påslag på premien. - En redogörelse för om räntor kapitaliserats före kredittidens början. - Uppgifter om vilken ränta som debiterats och vilket påslag på CIRR som kommer att tillämpas om artikel 4 b i denna bilaga tillämpas. BILAGA XI: FÖRTECKNING ÖVER DEFINITIONER I denna consensusöverenskommelse tillämpas följande definitioner: a) Åtagande: en förklaring, oavsett form, genom vilken mottagarlandet, köparen, låntagaren, exportören eller det finansiella institutet underrättas om beredskapen eller avsikten att bevilja statsstöd. b) Gemensam hållning: en överenskommelse mellan parterna om att för en viss transaktion eller under särskilda omständigheter godkänna vissa specifika finansiella villkor för statsstöd. Reglerna i en gemensam hållning skall ersätta bestämmelserna i consensusöverenskommelsen endast i fråga om den transaktion eller under de omständigheter som anges i den gemensamma hållningen. c) Förmånlighetsgraden för bundet bistånd: vid gåvobistånd är förmånlighetsgraden 100 %. I fråga om lån motsvarar förmånlighetsgraden skillnaden mellan lånets nominella värde och det diskonterade dagsvärdet av framtida ränte- och kapitalbetalningar som skall göras av låntagaren. Denna skillnad uttrycks som en procentandel av lånets nominella värde. d) Exportkontraktsvärde: det sammanlagda belopp som av köparen eller för dennes räkning skall betalas för exporterade varor eller tjänster, exklusive lokala kostnader enligt definitionen nedan. Vid leasing skall den andel av leasingavgiften som motsvarar räntan undantas. e) Slutligt åtagande: i samband med en exportkredittransaktion (antingen i form av en enda transaktion eller en kreditram) föreligger ett slutligt åtagande när en part lagt fast exakta och fullständiga finansiella villkor, antingen genom ömsesidig överenskommelse eller genom en ensidig åtgärd. f) Räntestöd: en överenskommelse mellan en stat och banker eller andra finansiella institut vilken möjliggör beviljande av exportfinansiering till fast ränta på eller ovan CIRR-nivån. g) Kreditram: ett arrangemang, oavsett form, för exportkrediter som omfattar en rad transaktioner, oavsett om dessa är knutna till ett visst projekt eller inte. h) Lokala kostnader: utgifter för varor och tjänster i köparens land som är nödvändiga antingen för fullgörandet av exportörens kontrakt eller för fullföljandet av det projekt i vilket exportörens kontrakt ingår. Provisioner som skall betalas till exportörens ombud i köparlandet ingår inte i lokala kostnader. i) "Pure Cover": statsstöd som tillhandahålls av en regering eller för dennas räkning och som endast gäller garanti eller försäkring av exportkredit, dvs. det ges inte statligt finansieringsstöd. j) Återbetalningstid: den period som inleds vid kredittidens början, såsom denna definieras i denna bilaga, och som upphör på den i kontraktet angivna dagen för slutlig återbetalning av kapitalbeloppet. k) Kredittidens början: 1) Delar eller komponenter (mellanprodukter) inbegripet relaterade tjänster: i fråga om delar eller komponenter börjar kredittiden senast den dag då köparen faktiskt mottar varorna eller på det vägda genomsnittliga datumet för köparens mottagande av varorna (inklusive tjänster i tillämpliga fall) eller, i fråga om tjänster, på dagen för överlämning av fakturorna till kunden eller kundens mottagande av tjänsterna. 2) Halvkapitalvaror, inbegripet relaterade tjänster - maskiner eller utrustning, i allmänhet med ett relativt lågt värde per enhet, avsedda att användas i en industriell process eller för produktion eller kommersiell användning: när det gäller halvkapitalvaror börjar kredittiden senast den dag då köparen faktiskt mottar varorna eller på det vägda genomsnittliga datumet för köparens mottagande av varorna eller, om exportören ansvarar för idriftsättning, senast på dagen för idriftsättning eller, i fråga om tjänster, dagen för överlämning av fakturorna till kunden eller kundens mottagande av tjänsterna. När det gäller ett kontrakt för tillhandahållande av tjänster där tillhandahållaren ansvarar för idriftsättning börjar kredittiden senast på dagen för idriftsättning. 3) Kapitalvaror och tjänster i samband med ett projekt - maskiner eller utrustning med högt värde avsedda att användas i en industriell process eller för produktion eller kommersiell användning: - När det gäller ett kontrakt för försäljning av kapitalvaror bestående av enskilda enheter som kan användas var för sig börjar kredittiden senast den dag då köparen fysiskt tar varorna besittning eller senast på det vägda genomsnittliga datum då köparen fysiskt tar varorna i besittning. - I fråga om ett kontrakt för försäljning av kapitalutrustning för kompletta anläggningar eller fabriker där leverantören inte ansvarar för idriftsättning skall kredittiden senast börja den dag då köparen fysiskt skall ta hela den utrustning (exklusive reservdelar) som levereras enligt kontraktet i besittning. - Om exportören ansvarar för idriftsättning skall kredittiden senast börja vid tidpunkten för idriftsättning. - I fråga om tjänster skall kredittiden senast börja den dag då fakturorna överlämnas till kunden eller den dag kunden mottar tjänsten. När det gäller ett kontrakt för tillhandahållande av tjänster där tillhandahållaren ansvarar för idriftsättning börjar kredittiden senast på dagen för idriftsättning. 4) Kompletta anläggningar eller fabriker - kompletta produktionsenheter med högt värde som förutsätter användning av kapitalvaror: - I fråga om ett kontrakt för försäljning av kapitalutrustning för kompletta anläggningar eller fabriker där leverantören inte ansvarar för idriftsättning skall kredittiden senast börja den dag då köparen fysiskt tar hela den utrustning (exklusive reservdelar) som levereras enligt kontraktet i besittning. - Vid entreprenadkontrakt då entreprenören inte ansvarar för idriftsättning skall kredittiden senast börja den dag då byggnationen är avslutad. - Vid kontrakt då leverantören eller entreprenören enligt kontraktet ansvarar för idriftsättning skall kredittiden senast börja den dag då denne har avslutat installationen eller byggnationen samt de preliminära proven för att säkerställa att anläggningen är klar att tas i bruk. Detta gäller oavsett om anläggningen i enlighet med kontraktet övergår till köparen vid denna tidpunkt och oavsett om leverantören eller entreprenören har fortsatta åtaganden, t.ex. i form av en garanti för effektiv drift eller utbildning av lokal personal. - Om kontraktet innebär separat utförande av enskilda delar i ett projekt, skall kredittiden senast börja vid starttiden för varje enskild del eller den genomsnittliga tidpunkten för dessa starttider eller, om leverantören har ett kontrakt som inte omfattar hela projektet men en väsentlig del av det, starttiden för projektet som helhet. - I fråga om tjänster skall kredittiden senast börja den dag då fakturorna överlämnas till kunden eller den dag kunden mottar tjänsten. När det gäller ett kontrakt för tillhandahållande av tjänster där tillhandahållaren ansvarar för idriftsättning börjar kredittiden senast på dagen för idriftsättning. l) Bundet bistånd: bistånd som rättsligt eller i praktiken är bundet till inköp av varor eller tjänster från givarlandet eller från ett begränsat antal länder. Det omfattar lån, gåvobistånd och kombinerade finansieringspaket med en förmånlighetsgrad på över 0 %. Denna definition skall tillämpas oavsett om "bindningen" består i ett formellt avtal eller någon form av informell överenskommelse mellan mottagaren och givarlandet eller om ett paket innehåller komponenter av de typer av stöd som anges i artikel 30 i consensusöverenskommelsen vilka inte fritt och oinskränkt kan användas till att finansiera inköp från mottagarlandet, praktiskt taget alla andra utvecklingsländer eller från parterna, eller om det gäller en praxis som DAC eller parterna anser som likvärdig med en sådan bindning. m) Obundet bistånd: bistånd i form av lån eller gåvobistånd som fritt och oinskränkt kan användas till att finansiera inköp från vilket land som helst.