Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52004IP0111

    Europaparlamentets resolution om Rumäniens framsteg på vägen mot anslutning (KOM(2004)0657 – C6-0151/2004 – 2004/2184(INI))

    EUT C 226E, 15.9.2005, p. 353–358 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

    52004IP0111

    Europaparlamentets resolution om Rumäniens framsteg på vägen mot anslutning (KOM(2004)0657 – C6-0151/2004 – 2004/2184(INI))

    Europeiska unionens officiella tidning nr 226 E , 15/09/2005 s. 0353 - 0358


    P6_TA(2004)0111

    Rumäniens framsteg på vägen mot anslutning

    Europaparlamentets resolution om Rumäniens framsteg på vägen mot anslutning (KOM(2004)0657 - C6-0151/2004 - 2004/2184(INI))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    - med beaktande av kommissionens återkommande rapport 2004 om Rumäniens framsteg på vägen mot anslutning och kommissionens strategidokument om utvidgningen (KOM(2004)0657 - C6-0151/2004),

    - med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten i Köpenhamn den 12- 13 december 2002 och Bryssel den 12- 13 december 2003,

    - med beaktande av alla parlamentets resolutioner och betänkanden sedan anslutningsprocessen inleddes,

    - med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

    - med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från budgetutskottet (A6-0061/2004), och av följande skäl:

    A. Rumänien har gjort stora ansträngningar på vägen mot anslutning till Europeiska unionen.

    B. Den aktuella bedömningen av Rumänien bygger på ett strikt uppfyllande av Köpenhamnskriterierna och ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10- 11 december 1999 samt på principen om differentiering.

    C. Fler insatser behövs, särskilt på området för rättsliga och inrikes frågor, för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet och förbättra gränskontrollerna. På konkurrensområdet är det påkallat med insatser som rör statligt stöd, och på miljöområdet behövs insatser för att genomföra lagstiftningen inom alla sektorer och enhetliggöra den övergripande lagstiftningen.

    Den politiska situationen och kriterierna

    1. Europaparlamentet instämmer i slutsatserna i kommissionens rapport, där det sägs att Rumänien uppfyller de politiska kriterier som angavs i Köpenhamn och att landet stärkt sina institutioner och slagit vakt om demokratin, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna samt respekten för och skyddet av minoriteterna, avseende såväl ungrare som romer. Trots detta är det nödvändigt att gå vidare med reformerna inom rättsväsendet och den offentliga förvaltningen och att intensifiera kampen mot korruption.

    2. Europaparlamentet gläds åt de framsteg som Rumänien gjort i samband med de administrativa och rättsliga reformerna. Det är även glädjande att Rumänien har börjat tillämpa strategin för att reformera den offentliga sektorn. Denna strategi är nämligen nödvändig för att man skall kunna decentralisera civilförvaltningen och samordna politiken. Parlamentet är övertygat om att Rumänien förstår att man först och främst måste fortsätta de administrativa och rättsliga reformerna, och att man även fortsättningsvis kommer att göra ordentliga ansträngningar för att tillämpa dessa reformer generellt.

    3. Europaparlamentet uppmuntrar Rumänien att som en prioriterad fråga snabbt fullfölja reformerna av civilförvaltningen, vilka är nödvändiga för att landet skall kunna bli riktigt inlemmat i Europeiska unionen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att tillämpa bestämmelserna i strategin från maj 2004 för reform av den offentliga sektorn, med särskild tonvikt på en rimlig lönesättning för offentliga tjänstemän, meritbaserad karriärbefordran och öppna uttagningsprov samt förbättrad ledning och fortbildning. Parlamentet välkomnar att etiska regler för offentliga tjänstemän antogs i februari 2004.

    4. Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar Rumänien gjort när det gäller decentralisering och lokalt styre, inte minst strategin från maj 2004. Rumänien måste dock fortfarande angripa de problem på detta område som kommissionen pekade på i sin rapport för 2003. Parlamentet betonar vikten av att den administrativa kapaciteten och den ekonomiska styrningen stärks på lokal nivå samtidigt som man ser till att de lokala styrande har tillräckliga löner och mänskliga och materiella resurser.

    5. Europaparlamentet medger att Rumänien har tillmötesgått parlamentets krav och avstått från att använda sig av undantagsföreskrifter annat än vid de "exceptionella förhållanden" som avses i den rumänska författningen. Tyvärr har det dock inte skett någon egentlig minskning av denna praxis. Den rumänska regeringen uppmanas därför återigen att undvika undantagsföreskrifter och att i stället använda sig av de normala lagstiftningsförfarandena. Parlamentet skulle också vilja se en klarare och tydligare definition av vad som menas med "exceptionella förhållanden" när det gäller undantagsföreskrifternas användning.

    6. Europaparlamentet ger Rumänien en eloge för den översyn av sin författning som man genomförde i oktober 2003, vilken bidragit till att rationalisera den parlamentariska processen såtillvida att var och en av de båda kamrarna tilldelats särskild kompetens för olika typer av lagstiftning. Det är viktigt att fullfölja de ansträngningar som görs för att förbättra lagstiftningsförfarandet och metoderna för att utarbeta politik.

    7. Europaparlamentet uppmanar Rumänien, och i synnerhet dess rättsliga myndigheter, att fullt ut genomföra lagarna på området för informationsfrihet. Rumäniens regering och parlament uppmanas att underlätta mediernas kontroll av deras arbete genom att öka öppenheten i lagstiftningsförfarandet.

    8. Europaparlamentet anser att journalisternas rättsliga ställning har förbättrats när det gäller yttrandefriheten men oroar sig över det ökade antalet allvarliga våldsövergrepp mot undersökande journalister och uppmanar till ansträngningar för att utreda dessa fall. Parlamentet oroar sig också och över det faktum att många mediaorganisationer fortfarande befinner sig i en prekär ekonomisk situation, vilket gör det möjligt för myndigheterna att utöva påtryckningar på dem. Det är i detta sammanhang påkallat med fler insatser för att säkerställa mediernas oberoende, och Europaparlamentet uppmanar därför till ytterligare åtgärder för att ge bättre garantier för en verklig yttrandefrihet.

    9. Europaparlamentet uppmanar Rumänien att stärka den strategi och handlingsplan som antagits av den rumänska regeringen för att slutföra reformen av rättssystemet och att koncentrera sig på det konkreta genomförandet av de antagna lagarna. Rumänien uppmanas i detta syfte att omgående tillhandahålla de mänskliga och ekonomiska resurser som krävs för att garantera effektiviteten.

    10. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som hittills vidtagits för att skilja den verkställande makten från den dömande, såsom att ta bort justitieministerns makt att utnämna eller befordra personer inom rättsväsendet. Parlamentet är bekymrat över kommissionens påpekande att en färsk officiell undersökning har visat att den verkställande myndigheten fortsätter att påverka utgången av de rättsliga förfarandena. Parlamentet vidhåller sitt krav på ett mer oberoende och professionellt rättsväsende. Rumänien uppmanas att skapa en miljö som är mer gynnsam för utövandet av den dömande makten genom att rekrytera fler domare och genom att erbjuda dem fler fortbildningsmöjligheter, bland annat genom att erbjuda exempel på bästa praxis från andra EU-länder. Rumänien uppmanas också att följa alla rekommendationer i kommissionens återkommande rapport i detta ämne för att garantera riktig rättssäkerhet.

    11. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt Rumänien att göra betydande framsteg när det gäller decentralisering och lokalt självstyre genom att ge de lokala myndigheterna ökade och tillräckliga ekonomiska och personalmässiga resurser, modernisera arbetsmetoderna, öka lönerna och ge effektiv fortbildning.

    12. Europaparlamentet gläds åt att regeringen har antagit tre lagstiftningspaket som rör högsta domstolen, rättsväsendets organisation och domarnas ställning. Myndigheterna uppmanas att inleda den praktiska tillämpningen av dessa lagar, som trädde i kraft den 30 september 2004 och som syftar till att göra rättsväsendet mycket mer oberoende och effektivt.

    13. Europaparlamentet är bekymrat över att de nationella minoriteternas alternativa politiska organisationer inte har kunnat delta i valet eftersom det uppstått administrativa hinder i samband med registreringen. Till saken hör att kommissionen redan har kritiserat landets lagstiftning om föreningsfrihet.

    14. Europaparlamentet konstaterar att korruptionen fortfarande är ett stort orosmoment och är i detta sammanhang mycket oroat över kommissionens bedömning att antalet framgångsrika åtal för korruption förblir lågt i Rumänien, särskilt när det gäller korruption på hög nivå. Den rumänska regeringen uppmanas att öka sina åtgärder för att bekämpa korruption och i synnerhet korruption på hög nivå. Rumänien uppmanas att satsa hårdare på att öka det nationella antikorruptionskontorets befogenheter och säkerställa dess oberoende och effektivitet. Det är glädjande att Rumänien har hörsammat Europaparlamentets uppmaning att öka personaltätheten på det nationella antikorruptionskontoret och att landet hittills medverkat på ett konstruktivt sätt i Europarådets grupp av stater mot korruption (GRECO). Rumänien uppmanas att ta ytterligare steg i samma riktning.

    15. Europaparlamentet uppmanar Rumänien i dess egenskap av ursprungs-, transit- och bestämmelseland för offren för människohandeln, att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa denna verksamhet, såsom utveckling av samarbetet mellan berörda rumänska myndigheter (gränspolis, nationell polis, allmänna åklagarmyndigheten, invandrarbyråer, den nationella flyktingmyndigheten etc.) och deras motsvarigheter i grannländerna och att varje år översända tillförlitliga uppgifter som visar hur arbetet framskrider.

    16. Europaparlamentet gläds åt att Rumänien i juli 2004 tog fram en handlingsplan för att uppfylla villkoren enligt Schengenregelverket, och uppmanar Rumänien att snabbt genomföra hela denna handlingsplan, eftersom man därmed skulle driva på arbetet med att modernisera landets utrustning, infrastrukturer och mänskliga resurser och förbättra kontrollen och bevakningen av gränserna till Ukraina, Moldavien och Svarta havet.

    17. Europaparlamentet gläds åt att Rumänien har hörsammat de internationella uppmaningarna och Europaparlamentets krav och infört nationella normer för barnskydd och stränga regler för internationella adoptioner. Om denna nya lagstiftningsram tillämpas fullt ut kommer skyddet av barns rättigheter att förbättras ytterligare. Parlamentet påminner om att ett svar fortfarande måste ges till alla de familjer som drabbats av moratoriet och stöder planerna på att snart inrätta en internationell kommission för att undersöka vissa fall.

    18. Europaparlamentet begär att särskild uppmärksamhet ägnas åt barn och ungdomar som lämnar en vårdinrättning och som har behov av att bli ordentligt återintegrerade och stöttade i samhället och att få skydd mot övergrepp.

    19. Europaparlamentet gläds åt att Rumänien har anpassat sina lagar efter Europadomstolens praxis när det gäller att bekämpa misshandel på flyktingförläggningar, men oroar sig över att det alltjämt förekommer uppgifter om misshandel på polisstationer, fängelser och mentalsjukhus. De rumänska myndigheterna uppmanas att effektivt utreda alla övergrepp och att ställa inför rätta de personer som är ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna.

    20. Europaparlamentet är djupt bekymrat över att personer med psykiska funktionshinder godtyckligt spärras in på mentalsjukhus. Det är även oroväckande att förhållandena är dåliga och bristerna stora inom många mentalsjukhus och andra vårdanstalter för personer med psykiska funktionshinder. Rumänien uppmanas att med det snaraste lösa detta problem och se till att alla sjukhus och vårdanstalter har de resurser som krävs för att erbjuda lämpliga behandlings- och levnadsvillkor.

    21. Europaparlamentet tillstår att strategin i förhållande till romerna, vilken uttryckligen syftar till att bekämpa diskriminering, har genomförts men är bekymrat över kommissionens bedömning att det fortfarande är mycket vanligt att den romska minoriteten utsätts för våld och diskriminering, även inom de officiella institutionerna. Den rumänska regeringen uppmanas kraftfullt att skärpa sina insatser på detta område och att prioritera utbildning och kunskapsbyggande tillsammans med särskilda åtgärder för att motverka diskriminering. Parlamentet välkomnar den nyligen inrättade nationella byrå som skall arbeta med romernas frågor.

    Ekonomiska kriterier

    22. Europaparlamentet gratulerar Rumänien till slutsatserna i kommissionens rapport enligt vilka Rumänien uppfyller kriterierna för en välfungerande marknadsekonomi och att landet på ett resolut sätt har genomfört ett program med strukturreformer som bör ge det möjlighet att hantera konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen.

    23. Europaparlamentet uppmanar Rumänien att införa förbättringar för att stödja den makroekonomiska stabiliteten och stärka strukturreformerna. För att fortsätta att minska underskottet inom den offentliga sektorn måste man garantera budgetdisciplinen och en fortlöpande justering av priserna på energiprodukterna utifrån en täckning av kostnaderna, och skapa garantier för en förbättring av de offentliga företagens ekonomiska resultat.

    24. Europaparlamentet uppmanar regeringen att föra privatiseringsprocessen i hamn, att lösa de tvister som uppkommit i samband med denna process och att snabbt avveckla de företag som inte är livskraftiga. Det är angeläget att förbättra rättsväsendets och den offentliga förvaltningens arbetssätt, så att man garanterar en konsekvent och förutsebar tillämpning av lagen och på så sätt skapar en miljö som gynnar företagen och utländska investeringar i landet.

    25. Europaparlamentet erinrar om att fattigdomen fortfarande är ett mycket allvarligt problem i Rumänien, även om statistiken visar att detta samhällsproblem minskade något under 2003-2004. Det finns anledning att välkomna insatserna från den rumänska regeringen, som har satt kampen mot social utslagning och fattigdom i högsätet. Regeringen har även kommit långt i sitt arbete med att ringa in de största problemen, som rör barn som lämnar en offentlig institution, ungdomar som inte kan komma in på arbetsmarknaden, jordbrukarfamiljer, pensionärer, hemlösa och romer. Regeringen uppmanas att söka efter de lämpligaste lösningarna. Det är glädjande att det inrättats en juridisk ram för beviljandet av socialbidrag och att det undersöks om icke-statliga organisationer kan involveras i arbetet med att fördela dessa bidrag. De rumänska myndigheterna uppmanas att fortsätta att föra statistik över fattigdomen och att avsluta det samförståndsavtal om social integration som utarbetats tillsammans med kommissionen.

    26. Europaparlamentet gläds åt att Rumänien har antagit en stor del av socialförsäkringslagstiftningen och utökat de offentliga utgifterna på detta område. Det är även glädjande att Rumänien har antagit ett socialt program för 2003-2004 som syftar till att främja solidariteten. Samtidigt bör Rumänien vidta starkare åtgärder än hittills för att skapa möjligheter för nyetableringar av företag i landet vilket lägger grund till framtida välstånd. Rumänien uppmuntras att fullfölja reformen av socialförsäkringssystemet, särskilt när det gäller att förbättra hälsovården genom att bl.a. genomföra en omfattande reform av mentalvården och se till att funktionshindrade integreras i samhället.

    Kriterier som rör gemenskapens regelverk

    27. Europaparlamentet anser att Rumänien har gjort tillfredsställande framsteg i fråga om anpassningen av lagstiftningen till gemenskapens regelverk på flertalet områden, och att landet är på god väg att avsluta det nödvändiga införlivandet av lagstiftningen före det planerade anslutningsdatumet, förutsatt att man fortsätter att göra framsteg i den nuvarande takten och uppfyller sina åtaganden.

    28. Europaparlamentet stöder Rumänien i dess ansträngningar att stärka sin förvaltningskapacitet på merparten av gemenskapsrättens områden. Rumänien uppmärksammas på att det inte räcker med att man har förbättrat lagstiftningen och antagit handlingsplaner. Genomförande- och tillämpningsföreskrifter bör också antas på alla områden. Dessutom bör det vidtas särskilda kontroll- och tillämpningsåtgärder för lagarna, och årliga detaljerade siffror bör framläggas, så att det blir möjligt att utvärdera hur dessa åtgärder utvecklas.

    29. Europaparlamentet uppmanar Rumänien att ägna stor uppmärksamhet åt de åtgärder som ännu inte har införlivats på områdena för fri rörlighet för varor, fri rörlighet för kapital, tullverksamhet och finansiell kontroll.

    30. Europaparlamentet uppmanar Rumänien att kraftigt öka sitt genomförande av lagstiftningen på alla miljörelaterade områden. Rumänien uppmanas att förbättra införlivandet av den övergripande miljölagstiftningen, särskilt när det gäller luftkvalitet, avfallshantering, vattenkvalitet och naturskydd, samt inom några andra sektorer.

    31. Europaparlamentet stöder den rumänska regeringens ambitioner att utveckla Donaudeltat till ett Natura 2000-område och uppmanar kommissionen att komplettera dessa åtgärder genom att stödja dem som ett gränsöverskridande projekt med Ukraina och genom att medla i den pågående intressekonflikten, vilken annars kan utgöra ett hinder för ett fullständigt skydd av detta viktiga europeiska naturområde.

    32. Europaparlamentet anser att de rumänska myndigheterna måste bli mycket bättre på att tillämpa lagstiftningen om statligt stöd.

    33. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt Rumänien att garantera anslutning till bestående höga standarder i fråga om offentlig upphandling och anbudsförfaranden i enlighet med gemenskapens regelverk.

    34. Europaparlamentet anser överlag att det är viktigt att avsevärt förstärka förvaltnings- och genomförandekapaciteten för de byråer som förvaltar EU-medel. På jordbruksområdet måste Rumänien ge Sapardbyrån en ännu större förvaltnings- och genomförandekapacitet.

    35. Europaparlamentet uppmanar Rumänien, när det gäller socialpolitik och sysselsättning, att se till att yrkesinspektionen har tillräckliga garantier för en korrekt tillämpning av arbetarskyddsbestämmelserna. Rumänien uppmanas att koncentrera sig på att förbättra näringslivsklimatet.

    36. Europaparlamentet uppmanar den rumänska regeringen att förbättra villkoren för tillämpning av Europeiska socialfonden och därigenom också förmågan att utnyttja medlen för åtgärder inom sysselsättningsstrategin.

    37. Europaparlamentet konstaterar att Rumänien på ett relativt tillfredsställande sätt har anpassat sin lagstiftning efter gemenskapsrätten på områdena energi, industri, forskning och telekommunikationer. Regeringen uppmanas dock att ägna största möjliga uppmärksamhet åt att genomföra lagstiftningen på det industripolitiska området. Hänsyn bör i detta sammanhang tas till de strukturella brister inom sektorn som begränsar tillämpningsmöjligheterna. Det är även angeläget att man så snart som möjligt vidtar åtgärder för att säkerställa försörjningstrygghet på energiområdet, eftersom det fortfarande finns stora problem med avstängningen av ineffektiva uppvärmningssystem och hanteringen av icke-livskraftiga kolgruvor. I detta sammanhang krävs sociala åtgärder för att hjälpa de arbetstagare som mister sina jobb. Dessutom bör liberaliseringen av telekommunikationssektorn genomgå en översyn.

    38. Europaparlamentet påpekar att det totala finansiella föranslutningsstödet för Rumänien år 2004 uppgår till ett belopp av ca 825 miljoner euro, det vill säga 405,3 miljoner euro för det nationella Phareprogrammet, 158,7 miljoner euro ur Sapard och mellan 289 och 349 miljoner euro ur Ispa, vilket gör att den sammanlagda biståndsvolymen motsvarar omkring 1,4 procent av landets bruttonationalprodukt.

    39. Europaparlamentet uppmanar Rumänien att fullfölja sina insatser när det gäller regionalpolitiken och samordningen av strukturinstrumenten. Syftet är att göra landets förvaltningskapacitet så stark att man fullt ut kan dra fördel av strukturinstrumenten.

    40. Europaparlamentet uppmanar Rumänien att arbeta hårt för att tillämpa lagstiftningen på området för rättsliga och inrikes frågor, och att i detta sammanhang förstärka de rättsvårdande byråerna och myndigheterna, som alltjämt lider brist på personal och utbildningsmöjligheter. Rumänien uppmanas dessutom att skynda på arbetet med att återlämna egendom och att anta lagar om återlämnande av kyrkor.

    41. Europaparlamentet är djupt bekymrat över de långa övergångsperioder man kommit överens om i samband med miljökapitlet, särskilt när det gäller utvecklingen av gruvan i Rosia Montana, som är ett allvarligt miljöhot mot hela regionen.

    Slutsatser

    42. Europaparlamentet hoppas och tror att det är möjligt - om Rumänien, rådet och kommissionen gör de ansträngningar som behövs - att komma fram till en snabb och tillfredsställande lösning på förhandlingarna före utgången av 2004, så att anslutningsfördraget kan undertecknas så snart som möjligt under 2005 och träda i kraft den 1 januari 2007.

    43. Europaparlamentet erinrar om att Rumänien kommer att underställas samma bestämmelser som Bulgarien och de nya medlemsstaterna och därför (i enlighet med artiklarna 37, 38 och 39 i 2003 års anslutningsakt) kommer att tvingas att tillämpa särskilda skyddsklausuler vid allvarliga brott.

    44. Europaparlamentet påpekar att Rumänien, precis som Bulgarien, skulle kunna bli föremål för en särskild skyddsmekanism som gör det möjligt för kommissionen att rekommendera rådet, som beslutar med enhällighet, att skjuta upp anslutningen med ett år, om kommissionen anser att det finns en allvarlig risk för att Rumänien inte kommer att kunna uppfylla sina åtaganden i samband med anslutningen, bl.a. när det gäller genomförandet av gemenskapens regelverk och respekten för de politiska kriterier som angavs i Köpenhamn. Det är landets egna meriter och resultat som skall utgöra grunden för Rumäniens EU-anslutning.

    45. Europaparlamentet åtar sig att noggrant övervaka utvecklingen under perioden mellan undertecknandet av fördraget och den faktiska anslutningen. Kommissionen uppmanas att fortsätta att hålla Europaparlamentet regelbundet informerat via utskottet för utrikesfrågor.

    46. Europaparlamentet uppmuntrar således Rumänien att på ett strikt och målmedvetet sätt genomföra alla de åtaganden som man gjort under förhandlingarnas gång. Parlamentet åtar sig att se till att kommissionen inrättar ett fortlöpande stöd- och uppföljningssystem som kan bistå Rumänien på den inslagna vägen.

    ***

    47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Rumäniens regering och parlament.

    --------------------------------------------------

    Top