52004DC0337

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET - Uppföljning av vitboken Nya insatser för Europas ungdom - Förslag till gemensamma mål för volontärarbete bland ungdomar efter rådets resolution av den 27 juni 2002 om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet

1. Inledning

1.1. Uppföljning av vitboken om ungdomsfrågor

Allmän bakgrund

Det här meddelandet är en uppföljning av vitboken om ungdomsfrågor [1], som antogs av kommissionen den 21 november 2001, och rådets resolution av den 27 juni 2002 om en ny ram för samarbetet på ungdomsområdet [2]. I resolutionen begärde rådet att den öppna samordningsmetoden skulle tillämpas på fyra prioriterade områden: ungdomars delaktighet, information till ungdomar, volontärarbete bland ungdomar samt bättre kunskaper om och förståelse för ungdomars situation. I enlighet med det mandatet föreslog kommissionen gemensamma mål för delaktighet och information för ungdomar [3], som antogs av rådet i en resolution den 25 november 2003. [4]

[1] Kommissionens vitbok "Nya insatser för Europas ungdom", KOM (2001) 681 slutlig.

[2] Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 27 juni 2002 om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2002/C 168/02).

[3] Meddelande från kommissionen till rådet: Uppföljning av vitboken "Nya insatser för Europas ungdom" - Förslag till gemensamma mål för delaktighet och information för ungdomar efter rådets resolution av den 27 juni 2002 om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet. KOM(2003) 184 slutlig, 11 april 2003.

[4] Rådets resolution av den 25 november 2003 om gemensamma mål för delaktighet och information för ungdomar (2003/C 295/04).

I det här meddelandet föreslår kommissionen gemensamma mål för volontärarbete bland ungdomar. Detta förslag om gemensamma mål grundar sig på medlemsstaternas och de anslutande ländernas svar [5] rörande situationen på nationell nivå och förväntningarna om insatser på EU-nivå. Förslaget bygger på det samförstånd som rådde rörande analysen av svaren.

[5] Frågeformuläret utformades i samråd med medlemsstaterna, de anslutande länderna och Europeiskt ungdomsforum. Det sändes till medlemsstaterna, de anslutande länderna och de tre kandidatländerna, dvs. Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Det senare ombads svara på frivillig basis.

De föreslagna gemensamma målen utformades i samråd med Europeiskt ungdomsforum. Också medlemsstaterna och de anslutande länderna ombads att samråda med ungdomarna, särskilt de unga volontärerna, ungdoms- och frivilligorganisationerna samt övriga berörda parter på området.

Kommissionens analys av medlemsstaternas och de anslutande ländernas svar på frågeformuläret finns tillgängliga i ett arbetsdokument som utarbetats av kommissionen [6]. I arbetsdokumentet behandlas särskilt de olika utmaningar - såväl på nationell nivå som på EU-nivå - när det gäller ungdomars volontärarbete som identifierats av medlemsstaterna och de anslutande länderna. Konkreta exempel på bra lösningar ges beträffande de olika utmaningarna.

[6] Kommissionens arbetsdokument Analysis of Member States' and Acceding Countries' replies to the Commission questionnaire on voluntary activities of young people.

Parallellt med insatserna rörande volontärarbete görs samma insatser på det prioriterade området "ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar".

Volontärarbete inom ramen för vitboken

I vitboken Nya insatser för Europas ungdom sägs att volontärarbete utgör ett prioriterat område för framtida samarbete på ungdomsområdet. Volontärarbete bland ungdomar betraktas som en form av samhällsengagemang, en yrkeserfarenhet och en faktor som bidrar till ökad anställbarhet och integrering. Volontärarbete utgör därför ett verktyg för att utveckla ett aktivt medborgarskap.

Vitboken innehåller följande lista på möjliga insatser på området för volontärarbete:

- Intensifiera volontärinsatserna på nationell, regional eller lokal nivå

- Undersöka unga volontärers situation i fråga om rättsskydd och social trygghet samt undanröja hinder för unga volontärers rörlighet.

- Erkänna volontärarbete som en yrkeserfarenhet och en period av icke-formellt lärande.

- Utvidga den europeiska volontärtjänsten genom partnerskap med internationella organisationer som organiserar och stöder volontärverksamhet.

Kort efter det att vitboken antagits betonade rådet betydelsen av ungdomars volontärarbete i en resolution om ungdomars volontärarbete [7], vars syfte är en förstärkning och ytterligare utveckling av volontärarbetet bland ungdomar.

[7] Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 14 februari 2002, om mervärdet av ungdomars volontärarbete inom ramen för utvecklingen av gemenskapens insatser i ungdomsfrågor.

Med beaktande av vitboken och den föregående resolutionen fastställde rådet i sin resolution om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet följande allmänna mål för volontärarbetet:

- Underlätta för ungdomarna att visa solidaritet och engagera sig i volontärarbete samt främja nätverk mellan alla berörda aktörer.

- Främja volontärarbete som ger ungdomar möjlighet att utveckla ansvarskänsla och aktivt medborgarskap samt personliga och sociala färdigheter och att skaffa sig kunskaper och kompetens som de har nytta av och som bidrar till att öka deras deltagande i samhället och som förbättrar deras möjligheter att få anställning.

- Främja ett erkännande och ett värdesättande av volontärarbete, bland annat av de offentliga myndigheterna, näringslivet och det civila samhället.

Eftersom det råder stora skillnader i traditioner och praxis på området för volontärarbete i de olika medlemsstaterna och för att öka tydligheten hos frågeformuläret och förslaget om gemensamma mål, har följande beteckningar med tillhörande definitioner utarbetats:

Volontärarbete är allt slags volontärverksamhet. Det kännetecknas av följande: öppet för alla, obetalt, frivilligt, utbildningsvärde (icke-formellt lärande) och socialt mervärde.

Volontärtjänst ingår i volontärarbete och kännetecknas dessutom av följande: bestämd tidsperiod; tydlighet i fråga om mål, innehåll, uppgifter, struktur och ramar; ändamålsenligt stöd, rättsskydd och social trygghet.

Medborgartjänst är en frivillig tjänst som administreras av staten eller på uppdrag av staten, till exempel på det sociala området eller inom räddningstjänsten.

Civiltjänst är i vissa länder ett alternativ till den obligatoriska militärtjänstgöringen men är inte frivillig.

1.2. Europeisk volontärtjänst (EVT)

Den europeiska volontärtjänsten (EVT), som utgör åtgärd 2 i programmet Ungdom [8], möjliggör för 3 500 ungdomar från 31 europeiska länder [9] och från tredje land att varje år delta i volontärverksamhet inom ett stort antal områden i EU-länderna eller i tredje land. Budgeten för 2004 är omkring 33 miljoner euro. EVT är ett föredöme för transnationell volontärtjänst som riktar sig till ungdomar och vars syfte är att skapa ökad solidaritet, främja ett aktivt medborgarskap och stödja en ömsesidig förståelse bland ungdomar. Ett viktigt inslag är balansen mellan tillhandahållande av tjänster till samhället och icke-formellt lärande. De unga volontärerna får utbildning och utvecklar nya kunskaper och färdigheter. Ett europeiskt intyg utfärdas i slutet av tjänstgöringen.

[8] Mer information om programmet Ungdom och EVT finns på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/ youth.

[9] De 25 medlemsstaterna i Europeiska unionen den 1 maj 2004, de 3 EES-länderna och de 3 föranslutningsländerna. Mer information finns i användarguiden till programmet Ungdom på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/ youth.

Kommissionen håller på att vidareutveckla EVT för att ge det större genomslag och göra det mer synligt, men även för att stärka den kollektiva aspekten och samverkan mellan olika volontärtjänster. Kommissionen har för avsikt att utvidga EVT, inom ramen för den föreslagna nya omgången av programmet Ungdom, för att de unga skall ges möjlighet att få utlopp för sitt personliga engagemang och för att göra dem delaktiga i Europeiska unionens solidaritetsarbete.

1.3. Volontärers rörlighet

Den 10 juli 2001 antog Europaparlamentet och rådet en rekommendation om rörlighet [10] inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare. I denna rekommenderas åtgärder som särskilt riktar sig till volontärer. I en rapport som kommissionen nyligen lade fram om rekommendationen [11] dras bland annat följande slutsatser:

[10] Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare (2001/613/EG).

[11] Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Rapport om uppföljningen av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare, KOM(2004) 21 slutlig, 23 januari 2004.

- Volontärernas särskilda ställning har fortfarande inte erkänts i den nationella lagstiftningen och förvaltningen.

- I ett antal länder anses volontärarbete vara likvärdigt med anställning och omfattas därför av samma lagstiftning.

- Volontärverksamhet på europeisk nivå bedrivs huvudsakligen genom Europeiska volontärtjänsten (EVT) inom ramen för programmet Ungdom, vars grundläggande rättsakt även innehåller krav på att hindren för rörlighet avlägsnas.

- EVT förefaller vara det enda fallet av certifiering av volontärverksamhet utomlands.

- På samma sätt är det endast EVT som automatiskt ger volontärerna försäkringsskydd i samband med volontärverksamhet utomlands.

1.4. Den senaste tidens politiska utveckling på området för volontärarbete

Utkast till konstitutionellt fördrag

Europeiska konventet föreslår i sitt utkast till konstitutionellt fördrag för Europeiska unionen att en frivilligkår av ungdomar upprättas för att skapa en ram för gemensamma bidrag från europeiska ungdomar till unionens solidaritetsarbete, i synnerhet på det internationella planet. Utan att föregripa det slutliga utkastet till konstitutionellt fördrag får kommissionen ta lämpliga initiativ för att främja samordningen mellan Europeiska unionens och medlemsstaternas åtgärder i syfte att bidra till att unionens och medlemsstaternas nationella solidaritetsåtgärder som inbegriper ungdomar blir mer effektiva och kompletterar varandra.

Romkonferensen: Närmare samarbete på området för medborgartjänster och på ungdomsområdet

Den 28-29 november 2003 anordnade det italienska ordförandeskapet den första konferensen om medborgartjänster och ungdomar med bistånd av kommissionen. Ett av syftena med konferensen var att få till stånd ett utbyte av åsikter och av information om insatser och nationell praxis på området för ungdomars medborgartjänster. Ett annat syfte var att kartlägga olika sätt att öka samverkan mellan medborgartjänsterna på EU-nivå, inklusive den europeiska volontärtjänsten. Deltagarna var höga tjänstemän från de nuvarande och framtida medlemsstaterna, kommissionen och icke-statliga organisationer verksamma inom ungdoms- eller volontärtjänstområdet.

I slutsatserna från konferensen föreslår ordföranden [12] en fortsatt diskussion om, samt en uppföljning och övervakning av, samverkan mellan medborgartjänsterna inom ramen för den öppna samordningsmetoden på ungdomsområdet. Vidare föreslås ett ökat deltagande bland ungdomarna i denna verksamhet i syfte att stärka deras medborgaranda och solidaritet.

[12] Den italienska ministern för relationerna med parlamentet, Carlo Giovandardi, var ordförande för konferensen.

Andra frågor som tas upp i slutsatserna är stärkt transnationellt samarbete och ökat utbyte av unga volontärer på en rad områden, erkännande av medborgartjänst som en merit och ett systematiskt och regelbundet utbyte av information och bra metoder [13].

[13] Den fullständiga versionen av slutsatserna från konferensen finns på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/ youth.

2. Gemensamma mål för att främja volontärarbete bland ungdomar

Med beaktande av medlemsstaternas och de anslutande ländernas svar på frågeformuläret och med hänsyn till de initiativ och den utvecklingen som beskrivs ovan, föreslår kommissionen följande övergripande mål för volontärarbetet bland ungdomar:

För att främja ett aktivare medborgarskap och en ökad solidaritet bland ungdomar bör volontärarbete utvecklas, främjas och erkännas på alla nivåer.

För att uppnå detta övergripande mål föreslås följande gemensamma mål:

(1) Utveckla ungdomars volontärbete i syfte att tydliggöra de möjligheter som redan finns samt öka deras räckvidd och kvalitet.

(2) Underlätta för ungdomar att delta i volontärarbete genom att undanröja befintliga hinder.

(3) Främja volontärarbete i syfte att stärka ungdomars solidaritet och medborgerliga engagemang.

(4) Erkänna ungdomars volontärarbete i syftet att ge deras personliga färdigheter och samhällsengagemang ökat erkännande.

2.1. Mål 1 - Utveckla ungdomars volontärbete i syfte att tydliggöra de möjligheter som redan finns samt öka deras räckvidd och kvalitet.

Möjligheten för ungdomar att delta i volontärarbete varierar kraftigt mellan olika länder. Det finns en mängd olika volontärarbeten för ungdomar i medlemsstaterna och i de anslutande länderna, och det rör sig om såväl strukturerade organiserade volontärtjänster som sporadisk volontärverksamhet. Skillnaderna är emellertid stora mellan de olika medlemsstaterna. I nästan alla medlemsstater har ungdoms- och frivilligorganisationerna en viktig funktion att fylla. Europeiska volontärtjänsten (EVS), som ingår i EU-programmet Ungdom, är ibland den enda möjligheten för unga som vill delta i volontärarbete.

Bristen på synlighet och tydlighet i organiseringen av volontärarbetet gör det svårt för ungdomar med intresse för volontärverksamhet att få information om vilka möjligheter som finns, både på nationell nivå och på gemenskapsnivå. Av samma anledning har ungdoms- och frivilligorganisationerna svårt att finna nätverks- och samarbetspartner, såväl på lokal, regional och nationell nivå som på gemenskapsnivå. Detta försvårar även för beslutsfattarna att rikta stöd till ungdomarnas volontärarbete. En ökad synlighet och tydlighet bör åtföljas av stöd- och incitamentmekanismer för att öka bredden och den övergripande kvaliteten hos volontärarbetet samt möjligheterna att delta.

För att mål 1 skall kunna uppnås föreslås följande handlingslinjer:

På nationell, regional och lokal nivå

* Kartlägga och klassificera det volontärarbete som redan finns (t.ex. volontärtjänst och sporadisk volontärverksamhet) i syfte att skapa en tydlig och synlig bild av volontärarbetet som sedan kan förmedlas till ungdomarna.

* Stärka det redan existerande volontärarbetet bland ungdomar genom att vidareutveckla dess olika kategorier, vilket i sin tur kan ske genom att stödja de organisationer från det civila samhället som är aktiva inom volontärverksamhet för ungdomar, stärka de volontärtjänster som redan finns och vid behov skapa nya.

* Gynna ökade utbildningsmöjligheter för unga volontärer och för förvaltningspersonal i syfte att höja kvaliteten på volontärarbetet och dess organisatoriska ram.

På europeisk nivå

* Främja en bättre samordning av olika volontärverksamheter, särskilt av transnationellt samarbete inom medborgartjänster i de fall sådana finns, och uppmuntra utbyte av unga volontärer på olika områden.

* Sprida och gynna utbyte av information om nationella volontärprogram och deras europeiska dimension.

* Överväga om den europeiska volontärtjänsten (EVT) eventuellt kan utvidgas till att omfatta ett större antal tjänster, samt om detta är genomförbart, i syfte att möjliggöra för ungdomar att delta i Europeiska unionens solidaritetsarbete.

2.2. Mål 2 - Underlätta för ungdomar att delta i volontärarbete genom att undanröja befintliga hinder

Unga som vill delta i volontärarbete ställs inför ett antal svårigheter. Dessa svårigheter är av olika slag: otillräcklig social trygghet, beskattning av fickpengar, avslag på ansökan om visering och uppehållstillstånd (detta kan inträffa när EU-medborgare deltar i volontärarbete i tredje land och när medborgare från tredje land deltar i volontärarbete i ett EU-land, men bör inte påverka EU-medborgare som deltar i volontärarbete i en annan medlemsstat), språkproblem, frånvaro av utbildning, tungrodda förfaranden och så vidare. De utgör ett reellt hinder för ungdomars deltagande i volontärarbete och begränsar åtkomsten till volontärarbete för ett stort antal ungdomar i Europa.

För att mål 2 skall kunna uppnås föreslås följande handlingslinjer:

På alla nivåer

* Vidta de åtgärder som bedöms lämpliga "för att avlägsna rättsliga och administrativa hinder för rörlighet för de personer som [...] deltar i volontärtjänst" enligt Europaparlamentets och rådets rekommendation om rörlighet [14].

[14] Se 1.3.

* Säkerställa att unga volontärer får visum och uppehållstillstånd när det behövs.

* Öka utbytet av information, erfarenheter och bra metoder mellan alla berörda aktörer på området för volontärarbete bland ungdomar i syfte att undanröja hinder.

* Överväga om målet att underlätta för ungdomar att delta i volontärarbete lättare kan nås med rättsliga medel och instrument.

2.3. Mål 3 - Främja volontärarbete i syfte att stärka ungdomars solidaritet och medborgerliga engagemang

Ett av syftena med att främja volontärarbete bland ungdomar är att skapa ökad medvetenhet bland ungdomarna om volontärverksamhet och öka antalet volontärer. Ett annat syfte är att skapa goda förutsättningar för ett ökat deltagande i volontärverksamhet bland ungdomar med sämre förutsättningar. För att mål 3 skall kunna uppnås föreslås följande handlingslinjer:

På nationell, regional och lokal nivå

* Sprida information om volontärverksamhet på alla lämpliga nivåer i syfte att öka ungdomarnas medvetenhet om volontärverksamhet, informera dem om konkreta möjligheter att delta i volontärverksamhet, tillhandahålla råd och stöd samt främja en positiv syn på volontärverksamhet.

* Främja ökat samarbete mellan alla berörda aktörer (ungdomar, ungdoms- och frivilligorganisationer, myndigheter, näringslivet m.fl.) kring främjande av volontärarbete, genom utbyte av information, erfarenheter och bra metoder.

* Närmare undersöka varför vissa ungdomsgrupper utestängs från volontärarbete och utveckla strategier för att uppmuntra dem att delta i volontärarbete, bland annat genom att möjliggöra för dessa ungdomsgrupper att delta i volontärarbete på nivåer som motsvarar deras behov.

På europeisk nivå

* Vidta lämpliga informationsåtgärder i syfte att uppmuntra till volontärarbete bland ungdomar och främja värderingarna bakom volontärverksamheten.

2.4. Mål 4 - Erkänna ungdomars volontärarbete i syftet att ge deras personliga färdigheter och samhällsengagemang ökat erkännande.

Ungdomar som deltar i volontärarbete upplever ofta att detta inte erkänns eller inte erkänns i tillräckligt hög grad. Deras erfarenheter av volontärarbete bör ges ökat erkännande på alla nivåer och av olika aktörer, till exempel av myndigheterna, näringslivet, arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Därigenom skulle samhällsengagemanget såsom volontärer, det icke-formella lärandet och den sociala, personliga och yrkesmässiga kompetensen vinna erkännande. Ett erkännande skulle även medföra ökad status och anställbarhet. För att mål 4 skall kunna uppnås föreslås följande handlingslinjer:

På nationell, regional och lokal nivå

* Utforma åtgärder som medför att volontärarbetet ges ökat erkännande i syfte att ge ökat erkännande åt ungdomarnas volontärverksamhet och de färdigheter som de förvärvat genom denna verksamhet. Erfarenhet av volontärarbete bör ges ökat erkännande på alla nivåer och av olika aktörer, till exempel av myndigheterna, näringslivet, arbetsmarknadens parter, det civila samhället och ungdomarna själva. Erkännandet bör anpassas i fråga om nivå och format efter typ av utfört volontärarbete och skulle kunna ta formen av intyg, belöningssystem, priser, reducerade avgifter, studie- och sysselsättningsincitament med mera.

* Utforma insatser som leder till ökat erkännande av volontärarbete i syfte att ge ökat erkännande åt det sociala mervärde som volontärsektorn innebär för samhället. Erkännandet skulle kunna ta formen av en nationell volontärdag, en nationell aktivitetsvecka för volontärer, priser till grupper av volontärer osv.

På europeisk nivå

* Ge volontärarbete ökat erkännande vid särskilda evenemang, såsom den europeiska ungdomsveckan, europeiska volontärdagen m.m.

* Säkerställa att ungdomarnas erfarenheter från volontärarbete ges ökat erkännande inom pågående program och genom tillgängliga medel i andra politikområden, såsom den öppna samordningsmetoden på utbildningsområdet, strategin för livslångt lärande, utvecklingen av Europass, dialogen mellan arbetsmarknadens parter m.m.

3. Mekanismer för genomförande och övervakning

Genomförandet och övervakningen av de gemensamma målen utgör en viktig beståndsdel av den öppna samordningsmetod som inrättades genom resolutionen om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet. Denna princip tillämpades redan på prioriteringarna ungdomars delaktighet och information till ungdomar, vilka blev föremål för en resolution om gemensamma mål antagen av rådet den 25 november 2003. I den resolutionen uppmanar rådet medlemsstaterna att närmare ange vilka åtgärder de avser att vidta för genomförandet och uppföljningen med beaktande av deras speciella omständigheter och nationella prioriteringar. De uppmanas även att lägga fram rapporter om sina nationella bidrag till genomförandet av de gemensamma målen senast i slutet av 2005.

På grundval av de nationella rapporterna kommer kommissionen att utarbeta och överlämna en lägesrapport till rådet samt föreslå, när så är lämpligt, ändringar i de gemensamma målen - samt informera Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om detta. På uppmaning av rådet kommer kommissionen även att när så är lämpligt sammanföra företrädare för de nationella förvaltningarna med ansvar för ungdomspolitik för att främja utbyte av information om de framsteg som gjorts och om bra metoder,

Kommissionen anser att samma principer bör tillämpas på de gemensamma målen för volontärarbete. Därför föreslår kommissionen att medlemsstaterna enas om att uppnå alla de gemensamma mål som antagits och lägger fram rapporter om de nationella bidragen till genomförandet av de gemensamma målen för volontärarbete senast i slutet av 2006, efter samråd med ungdomarna och deras organisationer, de unga volontärerna och volontärorganisationerna samt, vid behov, de nationella och regionala ungdomsråden via de kanaler som de bedömer lämpliga.

De här förslagen om gemensamma mål för volontärarbete kommer att översändas till Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.