52004DC0240

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om genomförandet av gemenskapens strategi för dioxiner, furaner och polyklorerade bifenyler (KOM(2001) 593)

1. Bakgrund

Dioxiner, furaner och polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp toxiska och långlivade kemikalier som påverkar människors hälsa och miljön. De kan orsaka skador på immunsystemet, nervsystemet, det endokrina systemet och fortplantningsfunktionen och de misstänks också orsaka cancer. Foster och nyfödda barn är mest känsliga för exponering. Det finns en betydande oro bland allmänhet, politiker och vetenskapsmän för de negativa hälso- och miljöeffekter som kan bli följden av långvarig exponering även för mycket små mängder dioxiner och PCB.

En generell minskning av dioxin- och PCB-halterna har redan uppnåtts under de senaste två årtiondena genom olika åtgärder, men det behövs ytterligare insatser för att skydda människors hälsa. För att minska människors intag är det viktigt att minska halterna i livsmedelskedjan eftersom livsmedelskonsumtion är den främsta källan till människors exponering. Livsmedelskedjan kontamineras genom föroreningar i miljön. Åtgärder för att minska förekomsten av dioxiner och PCB behöver därför vidtas både för miljön och för foder och livsmedel. Den 24 oktober 2001 antog kommissionen ett meddelande till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén om gemenskapens strategi för dioxiner, furaner och polyklorerade bifenyler [1]. Strategin har två delar: en strategi för att minska förekomsten av dioxiner och PCB i miljön och en strategi för att minska förekomsten av dioxiner och PCB i foder och livsmedel.

[1] KOM(2001) 593 slutlig.

Den 12 december 2001 antog rådet (miljö) slutsatser om kommissionens meddelande. Rådet stödde kommissionens strategi och begärde att kommissionen skulle lämna en rapport om genomförandet av strategin i slutet av 2003 och därefter vart tredje år. Detta meddelande är den första rapporten och den sammanfattar de viktigaste framstegen under de två första åren (slutet av 2001 till slutet av 2003) med åtgärder för miljön (avsnitt 2) och för foder och livsmedel (avsnitt 3).

2. Framsteg med åtgärder för miljön

2.1. Inledning

I tioårsstrategin ingår ett stort antal åtgärder på kort, medellång och lång sikt. I genomförandet av strategin har de aspekter som framhålls i rådets slutsatser prioriterats, däribland deltagande från anslutande länder och kandidatländer (2.2).

Andra viktiga åtgärder på kort och medellång sikt är bland annat forskning (2.3), information till allmänheten (2.4), samarbete på internationell nivå (2.5) och utarbetande av referensdokument om bästa tillgängliga teknik (2.6).

De långsiktiga åtgärderna rör målen för miljö och hälsa i sjätte miljöhandlingsprogrammet. Åtgärderna omfattar samordnad datainsamling för att upprätta ett samband mellan miljö och hälsa, inrättande av övervakningsprogram och fastställande av nya åtgärder (2.7 och 2.8). De åtgärder som vidtas på detta område är kopplade till den europeiska strategin för miljö och hälsa [2], och resultaten kommer att bidra till utarbetandet av handlingsplanen för miljö och hälsa 2004-2010 som presenteras i juni 2004.

[2] KOM(2003) 338 slutlig.

Vissa områden där arbetet är i en inledande fas sammanfattas under "Andra framsteg" (2.9) tillsammans med en sammanfattning av resultaten av undersökningen om förberedande åtgärder på området dioxiner och PCB.

2.2. Anslutande länder och kandidatländer

För de anslutande länderna och kandidatländerna behandlas tre grundläggande behov: behovet att identifiera utsläppskällor, behovet att bedöma föroreningsnivåer och människors exponering samt behovet att utveckla sakkunskap och kapacitet för dioxiner. Tre projekt har inletts på detta område, omfattande alla tretton anslutande länder och kandidatländer. Projekten beskrivs nedan.

2.2.1. Utsläpp i anslutande länder och kandidatländer

Projektet om dioxinutsläpp i anslutande länder och kandidatländer (Dioxin Emissions in Acceding and Candidate Countries) [3] består av två viktiga verksamheter: 1) en inventering av dioxinutsläpp till luft, vatten och mark i anslutande länder och kandidatländer, och 2) en kompletterande serie mätningar av utsläpp till luft för att få bättre kunskap om dioxinutsläppen i dessa länder.

[3] Se http://www.shmu.sk/sms/dioxin-BA/

Verksamheterna syftar också till att stödja uppbyggnaden av kapacitet och sakkunskap i dessa länder till den nivå som krävs för EU:s politik om dioxiner. Både inventering och mätningar görs därför i nära samarbete med nationella experter. Undersökningsresultaten kan hjälpa länderna att bygga upp och färdigställa en databas över dioxinkällor och utsläppsfaktorer.

Projektet är nu i sitt inledande skede. Deltagande länder håller på att leverera data och information som behövs för att upprätta en första version av inventeringen. Den första mätserien har utförts under hösten och vintern 2003. Företag från anslutande länder, kandidatländer och andra länder har nyligen inbjudits att lämna förslag om utförande av mätningarna.

2.2.2. Halter i miljön och människors exponering i anslutande länder och kandidatländer

Målet för projektet om dioxin- och PCB-halter i miljön och människors exponering i anslutande länder och kandidatländer (Dioxins and PCBs: Environmental levels and human exposure in Acceding and Candidate Countries) [4] är att ta fram en översikt och en analys av tillgängliga data dels för halter av dioxiner och PCB i miljön i anslutande länder och kandidatländer, dels för människors exponering för dessa ämnen. Ett sekundärt mål är att bidra till kapacitetsuppbyggnad.

[4] Se http://www.eu-pops.org/

Arbetet med att samla in och utvärdera information om föroreningsnivåer i miljön och om människors exponering pågår fortfarande. Detta görs i nära samarbete med de behöriga myndigheterna och sakkunniga från de anslutande länderna och kandidatländerna. Tillgången på data varierar mycket mellan de olika länderna, främst till följd av att övervakning och forskningsverksamhet har varierande omfattning. Den erhållna informationen kommer att struktureras och resultaten kommer om möjligt att jämföras med motsvarande data för EU.

Uppgifter om kompetenta experter, institutioner, laboratorier och destruktionsanläggningar för PCB har samlats in för nästan alla länder. När det gäller lagstiftningen tycks de viktigaste kraven i EU:s lagstiftning ha överförts till nationell lagstiftning i alla länder, även om ett fullt genomförande ännu inte har uppnåtts.

2.2.3. Gemensamma forskningscentrets projekt om utsläpp i länderna i Central- och Östeuropa (Utbredning av utsläppsnormer för mobila och stationära källor till anslutande länder och kandidatländer för att stödja integrationen)

Detta projekt [5], som är en av Gemensamma forskningscentrets verksamheter för att stödja utvidgningen, fick en ny inriktning till följd av rådets slutsatser för att stödja genomförandet av dioxinstrategin i de anslutande länderna och kandidatländerna. Inom projektet har ett antal aktiviteter genomförts dels för att förbättra kunskapen om läget, dels för att ge forskare från alla dessa länder utbildning i dioxinrelaterade frågor.

[5] GFC rapport EUR 20779, finns på http://europa.eu.int/comm/environment/ dioxin/

Resultaten visar, jämfört med medlemsstaterna, att profilerna för dioxinkällor och berörd teknik är annorlunda i de anslutande länderna och kandidatländerna, där icke-industriella källor, såsom kol för uppvärmning av hushåll, står för en mycket större andel. Det finns därför en risk för att rapporterna kan underskatta dioxinutsläppen. EU:s politiska instrument gäller stora utsläppskällor och är inte inriktade på små källor, och det är därför möjligt att de inte räcker för att minska dioxinutsläppen i de anslutande länderna och kandidatländerna. Nationella strategier måste utarbetas för att angripa detta problem.

Förbränning av kommunalt avfall är mycket mindre vanligt i de anslutande länderna och kandidatländerna än i EU. Dioxinutsläpp från dessa källor är därför inte lika betydande som de förr var i EU, då kontrollen av kommunala avfallsförbränningsanläggningar var mindre omfattande. Förbränningsanläggningar för farligt avfall och sjukhusavfall kan dock vara betydande utsläppskällor, åtminstone i vissa länder.

Det har visat sig att det saknas erforderlig kompetens när det gäller dioxinprovtagning, även om vissa länder har laboratorier för dioxinanalys. Av de fyra laboratorier som deltog i en internationell jämförelse av dioxinanalyser visade sig tre ha en mycket hög noggrannhet, medan endast ett fick sämre resultat. Bristen på provtagningsresurser kan göra det svårt att genomföra EU:s lagstiftning för att minska dioxinutsläppen.

Ett omfattande nätverk av mer än 100 partner från de anslutande länderna och kandidatländerna har inrättats och flera seminarier har anordnats. I utbildningsseminariet om bestämning av dioxiner i industriutsläpp (Determination of Dioxins in Industrial Emissions) deltog 34 forskare från de anslutande länderna och kandidatländerna. Deltagarnas respons var positiv eftersom man i många av dessa länder inte har någon erfarenhet från provtagning av dioxinutsläpp, utan fortfarande har ett starkt behov av att utveckla en kapacitet som gör det möjligt att uppfylla kraven på övervakning och utfärdande av tillstånd.

Vid ett seminarium om små källor till dioxinutsläpp identifierades ett behov av att satsa mer på forskning om kolförbränningens bidrag till dioxinutsläppen. GFC förbereder åtgärder för att behandla denna fråga.

2.3. Forskning

2.3.1. Modernisering av GFC:s laboratorier

Under 2002 moderniserades GFC:s dioxinlaboratorium och dioxinlika PCB inkluderades i de befintliga rutinerna för dioxiner och furaner. Laboratoriets kompetens utvärderades och bekräftades genom ett lyckat deltagande i två internationella interkalibreringsförsök för olika källor såsom flygaska, jord, sediment och fisk.

2.3.2. Dioxiner och andra långlivade organiska föroreningar i biprodukter, återvinningsmaterial och avfall samt risken för att de kommer in i livsmedelskedjan - Etapp II

Slutrapporten för den andra etappen av projektet om dioxiner och andra långlivade organiska föroreningar (POP) i biprodukter, återvinningsmaterial och avfall samt risken för att de kommer in i livsmedelskedjan (Dioxins and other POPs in by-products, recyclates and wastes and their potential to enter the food chain - Stage II) [6] offentliggjordes i september 2002. Det är en fortsättning på studien om utvärdering av förekomsten av dioxiner och långlivade organiska föroreningar i avfall och risken för att de kommer in i livsmedelskedjan (Evaluation of the occurrence of dioxins and POPs in wastes and their potential to enter the food chain), som hade som mål att undersöka i vilken omfattning förorenat avfall i produktionen av djurfoder kan utgöra en fara för folkhälsan via livsmedelskedjan. I etapp II fylls dataluckor som identifierades i den första undersökningen, och det utvecklas ett provtagningsprogram och en provtagningsstrategi för övervakning av långlivade organiska föroreningar och avfall i livsmedelskedjan. Dessutom presenteras slutsatser och rekommendationer för vidare forskning, datainsamling och minskning av människors exponering.

[6] Se http://europa.eu.int/comm/environment/ dioxin/

Enligt hittills erhållna resultat kan omkring en sjättedel av människors exponering i EU:s medlemsstater bero på användning av biprodukter i foder. Olyckor och bedrägerier kan öka denna andel avsevärt. Mer information behövs för att få en fullständig bild av i vilken utsträckning användning av återvunna produkter i foder påverkar människors exponering. I undersökningen ingår därför ett förslag till ett EU-omfattande provtagningsprogram för att fylla dataluckorna. Detta provtagningsprogram håller för närvarande på att utvärderas inför en fortsättning av projektet (etapp III).

Projektets tredje etapp är tänkt att bestå i insamling av prover från sju olika beståndsdelar i foder och noggranna undersökningar av tillverkningsprocessen. Målet är att tillhandahålla ett bra beslutsunderlag inom de områden där det är möjligt att göra de största minskningarna av inflödet av långlivade organiska föroreningar till livsmedelskedjan.

2.3.3. Projekt om dioxiner i jord och avfall

Ett antal experimentella dioxinprojekt som rör olika aspekter pågår vid GFC. De handlar exempelvis om människors potentiella exponering för dioxiner från återvunna oljor och fetter och om dioxinföroreningar från olika typer av jordförbättringsmedel [7].

[7] En förteckning över projekten finns i bilagan till denna rapport som är tillgänglig på http://europa.eu.int/comm/environment/ dioxin/

2.3.4. Projekt om framtagande av certifierade referensmaterial

Institutet för referensmaterial och referensmätningar (IRMM) vid GFC har utvecklat en uppsättning certifierade referensmaterial för PCB i svinfett. De certifierade referensmaterialen är tänkta som verktyg för kvalitetssäkring, som gör det möjligt för de laboratorier som deltar i övervakningsprogram att kontrollera kvaliteten hos de data de tar fram. Detta torde efter hand leda till en bättre jämförbarhet mellan övervakningsdata om dioxiner, furaner och PCB i Europa.

2.3.5. Utveckling och validering av screeningmetoder

Det finns ett starkt behov av snabba screeningmetoder för påvisande av dioxiner i foder och livsmedel som kan användas för att analysera ett stort antal prov, så att endast positiva prov behöver genomgå mer kostsamma analyser med högupplösande masspektrometri. I november 2003 slutförde IRMM en valideringsstudie av en screeningmetod som baserades på en cellinje, och uppgav att denna typ av metod behöver förfinas ytterligare.

2.3.6. Ramprogram för forskning och teknisk utveckling

Anslagen till forskning om dioxiner och PCB ökade avsevärt i det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1998-2002), och det totala beloppet uppgick till 12 miljoner euro [8]. Det tematiska programmet om livskvalitet och förvaltning av levande resurser använde större delen av detta belopp för att stödja sex projekt [9]. Dessa pågående projekt är huvudsakligen inriktade på riskbedömning för dioxiner och PCB, med fokus på olika effektmått såsom cancer eller fertilitet, och har även organisationer från östeuropeiska länder som deltagare. Programmet för energi, miljö och hållbar utveckling har finansierat ett projekt om den arktiska livsmedelskedjan.

[8] Se http://europa.eu.int/comm/research/ endocrine/index_en.html för allmän information och en översikt över alla forskningsprojekt och tillhörande verksamheter.

[9] Se http://www.anemone-project.dk/ för Anemone-projektet som undersöker effektmått för neurobiologiska störningar och markörer för neurotoxisk exponering, http://www.inuendo.dk/ för Inuendo-projektet som studerar graviditetstid och spermakvalitet hos inuiter och europeiska befolkningsgrupper.

Inom det sjätte ramprogrammet (2002-2006) pågår för närvarande förhandlingar om ett expertnätverk (Cascade) med en budget på 14,4 miljoner euro från prioritet 5 om livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet. Det är inriktat på en varaktig samordning av europeisk forskning om effekter på folkhälsan (hjärtkärlsjukdomar, olika typer av cancer, nedsatt fertilitet osv.) orsakade av kemikalierester (däribland PCB och dioxiner) i födan. Inom prioritet 5 delfinansieras också ett särskilt riktat forskningsprojekt kallat Devnertox, med en budget på 2,4 miljoner euro och med inriktning på ett stort antal effekter av blandningar av neurotoxiska ämnen (PCB och metylkvicksilver) som är föroreningar i livsmedel [10].

[10] Se fotnot 7.

2.4. Information till allmänheten och insatser för att höja medvetenheten

En webbplats om dioxinexponering och hälsa har öppnats på http://europa.eu.int/comm/environment/ dioxin. Den ger en översikt över problemet och innehåller länkar till de viktigaste dokumenten (t.ex. dioxinstrategin och strategin för miljö och hälsa) och till flera undersökningar och projekt.

Kommissionen förbereder ett seminarium om insatser för att höja medvetenheten om olämpliga metoder såsom öppen eldning av avfall och användning av avfall som förbränningsmaterial. Behöriga myndigheter från de anslutande länderna, kandidatländerna och de nuvarande medlemsstaterna kommer att bjudas in.

2.5. Samarbete på internationell nivå

2.5.1. Ratificering av internationella avtal

Två viktiga internationella instrument har antagits för långlivade organiska föroreningar: FN/ECE-protokollet och Stockholmskonventionen. FN/ECE-protokollet trädde i kraft den 23 oktober 2003, men ytterligare ratificeringar krävs innan Stockholmskonventionen kan träda i kraft. För att uppfylla EU:s åtagande att snarast möjligt ratificera dessa instrument har kommissionen föreslagit en förordning för att införa de viktigaste bestämmelserna i dessa, som ännu inte omfattas av gemenskapslagstiftningen (se 2.8 - förordning om långlivade organiska föroreningar).

De internationella avtalen syftar till att fasa ut de farliga ämnena genom att reglera produktion, användning, import, export, utsläpp och bortskaffande av dem. Vissa av kraven i den förordning som föreslagits av kommissionen är ännu strängare än de internationella avtalen.

Inom ramen för Stockholmskonventionen har kommissionen deltagit aktivt i expertgrupper som utarbetar riktlinjer för bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis när det gäller oavsiktlig produktion av dioxiner, furaner och PCB, och som tar fram riktlinjer för miljöriktig hantering av avfall som innehåller dessa ämnen.

2.5.2. Snabba screeningmetoder

I november 2001 tog EG och WHO ett gemensamt initiativ i syfte att anordna ett seminarium för att granska och vetenskapligt utvärdera snabba screeningmetoder för dioxiner och liknande föreningar, och för att identifiera forskningsbehov på detta område. En inventering av alla tillgängliga metoder kommer att göras. Denna inventering kommer att omfatta en detaljerad beskrivning av de olika screeningmetoderna och ta upp varje metods fördelar och nackdelar och metodens användbarhet och begränsningar.

2.6. Referensdokument om bästa tillgängliga teknik

Efter det att strategin antogs har kommissionen fortsatt att organisera ett utbyte av information om bästa tillgängliga teknik i olika sektorer. De nyligen färdigställda dokumenten innehåller information om förebyggande åtgärder och begränsningsåtgärder för dioxiner i storskalig produktion av organiska kemikalier, annan kemikalietillverkning, raffinering av mineraloljor och textilproduktion. Det har också nyligen kommit ett dokument om övervakning av utsläpp, däribland dioxinutsläpp. Andra relevanta dokument som är under utarbetande rör gjuterier, stora förbränningsanläggningar, avfallsförbränning, annan avfallsbehandling och bortskaffande av animaliska biprodukter.

För att få en bättre överblick över nuvarande kunskap och tillgänglig information om dioxinutsläpp från gjuterier och reduktion av dessa, anordnade gjuteriindustrin ett seminarium i september 2003. Seminariet visade att det inte är möjligt att identifiera de enskilda faktorer som styr nybildningen av dioxiner. Detta gör det svårt att finna lämpliga förebyggande åtgärder som kan garantera låga utsläppsnivåer. Dessutom har industrin mycket liten erfarenhet av sekundära begränsningsåtgärder.

2.7. Samordnad övervakning av dioxiner och PCB i Östersjöområdet

Strategins långsiktiga övervakningsmål tas upp genom förberedelsen av ett pilotprojekt om samordnad övervakning av dioxiner och PCB i Östersjöområdet inom ramen för den europeiska strategin för miljö och hälsa [11] och strategin för den marina miljön [12].

[11] KOM(2003) 338 slutlig.

[12] KOM(2002) 539 slutlig.

Kommissionen kommer att undersöka möjligheten att koppla samman aktuella övervakningsdata och program för dioxiner och PCB som rör miljö, fisk och folkhälsa i Östersjöområdet, och identifiera sätt att utveckla en samordnad övervakning av miljö och hälsa. Detta kommer att ge den information som behövs för att bedöma sambandet mellan utsläppen av dessa ämnen till miljön, hur de transporteras genom olika delar av miljön, hur de ackumuleras i miljö, ekosystem och livsmedel samt vilka hälsoeffekter de har. Den samordnade informationen kommer att användas som en bas för vidare strategiutveckling.

I september 2003 inrättades en teknisk arbetsgrupp för övervakning av dioxiner och PCB i Östersjöområdet. Arbetsgruppen har utarbetat en grundläggande rapport med en översikt över nuvarande övervakningsprogram för dioxiner och PCB i Östersjöländerna. I rapporten behandlas också problem och brister i de nuvarande övervakningsprogrammen samt krav på samordnad miljö- och hälsoövervakning av dioxiner och PCB. I ett andra steg, fram till slutet av mars 2004, kommer arbetsgruppen att fastställa handlingsalternativ och rekommendationer för kommissionens handlingsplan för miljö och hälsa 2004-2010. Pilotprojektets resultat kommer att användas för att utarbeta ett "Europeiskt samordnat system för övervakning och reaktion inom miljö och hälsa" som kommer att utvidgas till andra ämnen.

2.8. Förordning om långlivade organiska föroreningar

Den 12 juni 2003 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiven 79/117/EEG och 96/59/EG [13]. Förslaget syftar till att genomföra åtagandena i Stockholmskonventionen och FN/ECE-protokollet om långlivade organiska föroreningar. Flera begränsningsåtgärder för dioxiner, furaner och PCB ingår i förslaget.

[13] KOM(2003) 333 slutlig.

I förslaget åläggs medlemsstaterna att utarbeta och upprätthålla utsläppsinventeringar och nationella handlingsplaner som är utformade för att identifiera, karakterisera och reducera utsläppen av dessa ämnen, i enlighet med Stockholmskonventionen. Både utsläppsinventeringar och nationella handlingsplaner betraktas som viktiga verktyg för en kostnadseffektiv och fortlöpande minskning av utsläppen av biprodukter med långlivade organiska föroreningar.

I förslaget anges också stränga regler för avfall som innehåller eller består av långlivade organiska föroreningar, däribland dioxiner och furaner. Som en allmän regel bör avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar bortskaffas utan dröjsmål på ett sådant sätt att dessa ämnen förstörs eller irreversibelt omvandlas till andra ämnen utan de egenskaper som karakteriserar långlivade organiska föroreningar.

Dessutom föreslås att kommissionen och medlemsstaterna i nära samarbete skall upprätta lämpliga program och mekanismer som överensstämmer med den aktuella tekniska nivån, för att fortlöpande få fram jämförbara övervakningsdata om förekomsten av dioxiner, furaner och PCB i miljön. Denna skyldighet går längre än bestämmelserna i de internationella avtalen men är grundad på dioxinstrategin. Med hänsyn till den nuvarande bristen på data om halter och utvecklingstendenser för dioxiner, furaner och PCB i miljön, och behovet att utvärdera begränsningsåtgärdernas effektivitet, bedöms en särskild bestämmelse om övervakning vara nödvändig. Det är emellertid väsentligt att ha de mät- och övervakningsverktyg som krävs för denna verksamhet.

Slutligen föreslås att medlemsstaterna skall förse kommissionen med sammanfattande information om utsläppsinventeringar och förekomsten av dioxiner, furaner och PCB i miljön vart tredje år.

Kommissionens förslag överlämnades till Europaparlamentet och rådet i juni 2003, tillsammans med förslagen till rådets beslut om ratificering av Stockholmskonventionen och FN/ECE-protokollet om långlivade organiska föroreningar.

2.9. Andra framsteg

2.9.1. Förberedande åtgärder på området dioxiner och PCB

För att få mer specifik information om utsläppskällor för och halter av dioxin och PCB finansierade kommissionen en undersökning om förberedande åtgärder på området dioxiner och PCB (Preparatory actions in the field of dioxins and PCBs) [14]. Slutrapporten omfattar alla EU:s medlemsstater och offentliggjordes i april 2002. En huvudpunkt i projektet var provtagning och analys av foder och livsmedel i hela Europa. Projektet ger en systematisk överblick över föroreningshalter av dioxiner och PCB i olika miljöer, foder och livsmedel och fyller nuvarande dataluckor i synnerhet för dioxinlika PCB. Det ger också en överblick över källor, spridningsvägar och människors exponering.

[14] Se fotnot 6.

2.9.2. Öppna användningar av PCB och polyklorerade terfenyler (PCT) i produkter samt fastställande av bästa tillgängliga teknik för bortskaffande av PCB

En pågående studie är utformad för att identifiera produkter som innehåller PCB/PCT i öppen användning, tillsammans med tillämpningar, typiska användningsområden och annan användbar information. Identifieringen försvåras emellertid av den långa tid som gått sedan användningen stoppades, beredningarnas konfidentialitet och mångfalden av tillämpningar.

2.9.3. Utsläppsgränsvärden

I rådets slutsatser om dioxinstrategin framhålls de möjligheter som ges genom rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar [15]. I det direktivet anges att EU-täckande utsläppsgränsvärden för dioxiner bör fastställas vid behov. I meddelandet om genomförandet av direktivet [16] framhåller kommissionen som en allmän punkt att gränsvärden begränsar de nationella myndigheternas möjlighet att göra pragmatiska och ur miljösynpunkt välgrundade avväganden som tar hänsyn till lokala förhållanden. EU-täckande gränsvärden bör därför införas endast om de är absolut nödvändiga.

[15] EGT L 25, 10.10.1996, s. 26.

[16] Vägen till hållbar produktion - Framstegen i genomförandet av rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (KOM(2003) 354 slutlig).

Metallindustrin är fortfarande är stor källa till dioxinutsläpp. För denna sektor föreslår kommissionen som ett första steg obligatoriska övervakningskrav som ett alternativ till utsläppsgränsvärden. Detta kan vara ett effektivt kontrollverktyg eftersom bristen på data om utsläpp i denna sektor för närvarande gör det svårt att vidta lämpliga åtgärder. Kommissionen har inlett det förberedande arbetet för detta initiativ.

Hösten 2003 fick kommissionen ny information från medlemsstaterna om representativa utsläppsgränsvärden för dioxin och dioxinlika ämnen som tillämpas i respektive land.

2.9.4. Vatten

För genomförandet av ramdirektivet för vatten [17], och särskilt artikel 16 om strategier mot förorening av vatten, har en första förteckning över prioriterade ämnen upprättats [18]. För närvarande pågår arbetet med att definiera miljökvalitetsnormer för vattenmiljön och fastställa kontroller av utsläpp och spill av ämnen.

[17] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

[18] Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001 om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område och om ändring av direktiv 2000/60/EG. EGT L 331, 15.12.2001, s. 1.

PCB, dioxiner och furaner ingick inte i den ursprungliga förteckningen över prioriterade ämnen, på grund av att de ansågs vara historiska föroreningar och att gällande restriktioner för saluföring och användning enligt direktiv 76/769/EEG skulle ge ett tillräckligt skydd [19]. Två pågående undersökningar som genomförs för att stödja framtagandet av miljökvalitetsnormer och utsläppskontroller omfattade dock inledningsvis dessa ämnen.

[19] Europeiska kommissionen. "Study on the Prioritisation of substances dangerous to the aquatic environment", juni 1999. ISBN 92-828-7981-X. Finns på

Enligt artikel 16.4 i ramdirektivet för vatten skall förteckningen över prioriterade ämnen ses över vart fjärde år. Om nya övervakningsdata om dioxiner och PCB visar att det fortfarande finns risk för exponering till eller via vattenmiljön i EU:s medlemsstater, eller i de anslutande länderna och kandidatländerna, och/eller att det fortfarande finns betydande punktkällor eller diffusa källor som har samband med vattenmiljö där utsläppskontrollerna är otillräckliga, kan det övervägas att föra upp dessa ämnen på förteckningen över prioriterade ämnen för åtgärder på gemenskapsnivå. Den första översynen skall inledas 2004. När det gäller andra viktiga föroreningar som ger anledning till oro skall enligt ramdirektivet för vatten varje enskild medlemsstat fastställa kvalitetsnormer och utsläppskontroller för de ämnen som bedöms vara viktiga i den medlemsstaten. En första rapport om belastningar och effekter skall enligt artikel 5 i direktivet lämnas 2004, och denna rapport förväntas ge en indikation om vilka ämnen som är relevanta. PCB, dioxiner och furaner kan komma att framhållas i det sammanhanget.

2.9.5. Mark

Markförorening är ett av tre prioriterade hot som kommer att behandlas i ett meddelande från kommissionen som skall antas i mitten av 2004 inom ramen för den temainriktade strategin för markskydd [20]. Flera åtgärder planeras för att förbättra markskyddet och arbetsgrupper har inrättats. Arbetets fulla omfattning har ännu inte fastställts, men några av initiativen kan komma att handla om övervakning och reduktion av PCB och dioxiner i mark och behandling av förorenade sediment.

[20] KOM(2002) 179 slutlig.

2.9.6. Utsläppsfaktorer

GFC har börjat upprätta en databas över utsläppsfaktorer, där ett av de främsta målen är att utveckla land-/regionspecifika utsläppsfaktorer för dioxiner och furaner och göra dessa allmänt tillgängliga.

3. Framsteg med åtgärder för foder och livsmedel

3.1. Samordnat angreppssätt

I strategin beskrivs ett samordnat angreppssätt för lagstiftning om foder och livsmedel för att minska förekomsten av dioxiner och PCB i hela livsmedelskedjan. Det samordnade angreppssättet vilar på tre pelare:

- Fastställande av stränga men genomförbara gränsvärden för dioxin i foder och livsmedel med beaktande av de resultat som uppnås när det gäller att minska förekomsten av dioxin i miljön.

- Fastställande av åtgärdsgränser för att utlösa åtgärder när det konstateras att dioxinhalterna i foder och livsmedel ligger klart över bakgrundsnivån. Åtgärdsgränserna fungerar som en tidig varning.

- Fastställande av målvärden som skall nås på längre sikt för att exponeringen för huvuddelen av Europas befolkning skall ligga inom de gränser som rekommenderas av den vetenskapliga kommittén.

3.1.1. Första pelaren: gränsvärden

Gränsvärden för dioxiner i foder och livsmedel har fastställts på en strikt men genomförbar nivå så att det blir möjligt att kassera produkter med oacceptabelt höga föroreningshalter.

I rådets förordning (EG) nr 2375/2001 av den 29 november 2001 om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel [21] fastställs gränsvärden för kött och köttprodukter, fisk och fiskeriprodukter, mjölk och mjölkprodukter, hönsägg och äggprodukter samt oljor och fetter. De data som då var tillgängliga medgav inte att gränsvärden fastställdes för olika kategorier av fisk och fiskeriprodukter. Inom en nära framtid kommer gränsvärden att fastställas för dessa kategorier.

[21] EGT L 32, 6.12.2001, s. 5.

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder [22], ändrat genom kommissionens direktiv 2003/57/EG av den 17 juni 2003 [23], fastställs gränsvärden för dioxiner i foderråvaror av vegetabiliskt ursprung, mineraler, bindemedel, animaliskt fett och andra produkter av animaliskt ursprung, fiskolja, fiskmjöl och foderblandningar, inbegripet fiskfoder.

[22] EGT L 140, 30.5.2002, s. 10.

[23] EGT L 151, 19.6.2003, s. 38.

Från toxikologisk synpunkt bör gränsvärden för dioxiner även omfatta dioxinlika PCB. Eftersom data om förekomsten av dioxinlika PCB fortfarande är begränsade görs en aktiv insats för att få fram dessa data och bygga upp en tillförlitlig databas för att kunna se över gränsvärdena för dioxiner i foder och livsmedel före den 31 december 2004 och inkludera dioxinlika PCB i enlighet med den toxikologiska utvärderingen.

Dessutom kommer gränsvärdena för dioxiner och dioxinlika PCB att ses över på nytt senast den 31 december 2006 med målsättningen att fastställa betydligt strängare gränsvärden, för att bidra till minskade utsläpp av dioxin i miljön.

3.1.2. Andra pelaren: åtgärdsgränser

Det måste ske en ständig övervakning av förekomsten av dioxiner och PCB i foder och livsmedel inom EU. Om det sker en onormal ökning av halterna av dessa ämnen måste föroreningarnas källor och/eller spridningsvägar identifieras. Åtgärdsgränser fastställs för att göra det möjligt att avgöra vad som är en onormalt ökad halt och för att förmå behöriga myndigheter och aktörer att identifiera källor och spridningsvägar för föroreningar och vidta åtgärder som eliminerar dessa.

Åtgärdsgränser för livsmedel, foderråvaror och foder fastställdes genom kommissionens rekommendation 2002/201/EG av den 4 mars 2002 om reduktion av dioxiner, furaner och PCB i foder och livsmedel [24].

[24] EGT L 67, 9.3.2002, s. 69.

Enligt rekommendationen skall medlemsstaterna i proportion till sin produktion, användning och konsumtion av foderråvaror, foder och livsmedel göra stickprovskontroller av förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB i foderråvaror, foder och livsmedel, inbegripet fisk och fiskeriprodukter. Övervakningen skall utföras, och resultaten rapporteras, enligt de särskilda riktlinjer och med den frekvens som fastställs genom en rekommendation från kommissionen om övervakning av bakgrundsnivåer av dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel och foder.

Enligt rekommendation 2002/201/EG skall medlemsstaterna senast den 31 december varje år lämna en rapport om livsmedel och senast den 1 april en rapport om foder, med uppgifter om undersökningsresultat och om vilka åtgärder som vidtagits för att reducera eller eliminera föroreningskällan. Om informationen har omedelbar betydelse för övriga medlemsstater måste den vidarebefordras genast. Rapporten kommer första gången att lämnas för de kontroller som gjordes 2003.

3.1.3. Tredje pelaren: målvärden

Målvärden är de halter som skall nås i livsmedel och foder för att det skall vara rimligt att anta att exponeringen via livsmedel för en stor majoritet av Europas befolkning ligger inom det tolerabla veckointaget för dioxiner och dioxinlika PCB. Dessa målvärden kommer att fastställas senast den 31 december 2004 mot bakgrund av mer detaljerade uppgifter om miljöåtgärdernas effekter i form av minskad förekomst av dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel och foder, inbegripet fisk och fiskeriprodukter. Målvärdena kommer att fungera som en drivkraft för de åtgärder som krävs för att ytterligare minska utsläppen till miljön.

3.2. Specifika frågor

3.2.1. Framsteg i fråga om dioxinlika PCB

Från toxikologisk synpunkt bör gränsvärden givetvis gälla dioxiner, furaner och dioxinlika PCB, men hittills har gränsvärden fastställts endast för dioxiner och furaner. Dessa gränsvärden anges för livsmedel i avsnitt 5 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 och för foder i bilaga 1 till direktiv 2002/32/EG. Kommissionen har åtagit sig att se över gränsvärdena för första gången senast den 31 december 2004, särskilt i syfte att inkludera dioxinlika PCB. För detta ändamål har kommissionen samlat in övervakningsdata från medlemsstaterna enligt de riktlinjer som anges i kommissionens rekommendation om övervakning av bakgrundsnivåer av dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel och foder. Medlemsstaterna har också lämnat ytterligare uppgifter till kommissionen från nationella undersökningar och riktad övervakning som inte ingår den rekommenderade övervakningsstrategin. De insamlade uppgifterna gör det möjligt för kommissionen att inleda diskussioner med medlemsstaternas behöriga myndigheter om genomförbara gränsvärden för dioxiner, furaner och dioxinlika PCB före slutet av 2004.

3.2.2. Gränsvärden för ägg från utehöns

Då det har förekommit höga dioxinhalter i ägg från utehöns bedömdes det när gränsvärdena antogs vara lämpligt att tillåta en övergångsperiod för utehöns innan gränsvärdena börjar gälla. Enligt lagstiftningen skall ägg från utehöns följa de fastställda gränsvärdena från och med den 1 januari 2005.

3.2.3. Undantag för fisk från Östersjöområdet som säljs i Finland och Sverige

Genom ett undantag tillåts Sverige och Finland, under en övergångsperiod till och med den 31 december 2006, att släppa ut Östersjöfisk med högre dioxinhalter än de som fastställs i lagstiftningen på marknaden om den är avsedd för konsumtion inom dessa länders territorium. Som motprestation för detta undantag skall Finland och Sverige genomföra en intensiv övervakning av halterna av dioxiner och PCB i fisk från Östersjön. Denna intensiva övervakning ger viktig information om faktorer som vilken betydelse fiskens ålder har för dioxinhalten och hur dioxinerna är fördelade i olika delar av fisken. Enligt anslutningsfördraget, som slöts i Köpenhamn i december 2002, kan Estland få undantag för fisk från Östersjön på samma villkor som Finland och Sverige.

3.2.4. Mål för att minska människors exponering

Enligt lagstiftningen skall gränsvärdena ses över efter en bestämd tid med målsättningen att de skall sänkas. Människors totala exponering för dioxin skall minska med minst 25 % fram till 2006. Därför fortsätter kommissionen insamlingen av data tillsammans med medlemsstaterna för att göra det möjligt att beräkna människors exponering för dioxiner, furaner och dioxinlika PCB genom livsmedel.

3.2.5. Framsteg i fråga om icke dioxinlika PCB

I början av 2002 begärde kommissionen att Vetenskapliga kommittén för livsmedel skulle lämna ett vetenskapligt utlåtande om risken för konsumenter när det gäller exponering för icke dioxinlika PCB genom livsmedel. Med tanke på frågans komplexitet enades kommissionen, WHO och Förenta staternas miljöskyddsmyndighet (EPA) om att samverka för att undvika dubbelarbete vid riskbedömning av icke dioxinlika PCB. Efter det att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) inledde sin verksamhet i maj 2003 har den ansvaret för att behandla begäran om ett vetenskapligt utlåtande i denna fråga, genom sin expertpanel för föroreningar. Kommissionen förnyade sin begäran om ett vetenskapligt utlåtande om icke dioxinlika PCB i november 2003, särskilt i syfte att inkludera en bedömning av potentiella risker för djur och folkhälsa genom förekomst av icke dioxinlika PCB i foder. Panelen har inrättat en särskild arbetsgrupp för att bedöma icke dioxinlika PCB, och den kommer att verka parallellt men i samordning med den internationella arbetsgruppen. Ett vetenskapligt utlåtande skall lämnas senast i slutet av 2004.

Kommissionen har under tiden diskuterat med medlemsstaterna om det finns behov av att fastställa provisoriska gränsvärden för icke dioxinlika PCB fram till dess att riskbedömningen har färdigställts. Medlemsstaterna framförde åsikten att det är för tidigt att fastställa gränsvärden innan en riskbedömning föreligger, så diskussionerna kommer att återupptas när riskbedömningen görs tillgänglig av EFSA.

4. Sammanfattning

De första två åren av gemenskapens tioåriga strategi för att minska förekomsten av dioxiner, furaner och PCB i miljön, foder och livsmedel har ägnats åt ett antal verksamheter för att genomföra strategin, varav de som betonas i rådets slutsatser har prioriterats.

Verksamheterna omfattar i synnerhet projekt för att förbättra kunskapen om den rådande situationen i de anslutande länderna och kandidatländerna med det sekundära målet att stärka kapaciteten i dessa länder, exempelvis genom att etablera nätverk och utbilda experter. Genom dessa projekt har det framkommit att små men många diffusa källor, främst i bostadssektorn, har en avsevärt större betydelse för dioxinutsläppen än i EU. Detta beror på den vitt spridda användningen av fasta bränslen samt eventuellt samförbränning och öppen eldning av avfall. Dessa verksamheter kommer i framtiden sannolikt att uppfattas som de dominerande dioxinkällorna i de anslutande länderna och kandidatländerna.

Rådet understryker i sina slutsatser vikten av Stockholmskonventionen och FN/ECE-protokollet om långlivade organiska föroreningar. Dessa avtal har undertecknats av Europeiska gemenskapen men har ännu inte ratificerats. De syftar till att eliminera vissa långlivade organiska föroreningar, däribland dioxiner, furaner och PCB. För att möjliggöra ratificering har kommissionen föreslagit en förordning om långlivade organiska föroreningar för att genomföra kraven i de båda internationella instrumenten.

Med det långsiktiga målet att utveckla en samordnad strategi för övervakning av miljö, livsmedel och folkhälsa kommer ett pilotprojekt om samordnad miljö- och hälsoövervakning av dioxiner och PCB i Östersjöområdet att inledas. En arbetsgrupp har inrättats för att bedöma det nuvarande övervakningsläget och lämna rekommendationer.

Andra verksamheter för genomförandet är det fortsatta arbetet med referensdokument om bästa tillgängliga teknik och forskning om exempelvis riskbedömning för dioxiner och dioxiner i avfall.

När det gäller foder och livsmedel har kommissionen redan genomfört flera initiativ såsom att fastställa gränsvärden och åtgärdsgränser för dioxiner och furaner i foder och livsmedel och inrätta övervakningsprogram för foder och livsmedel. Före utgången av 2004 skall dioxinlika PCB inkluderas och målvärden fastställas. Senast i slutet av 2006 skall gränsvärdena för dioxiner, furaner och dioxinlika PCB sänkas avsevärt. En riskbedömning för icke dioxinlika PCB som tar upp de potentiella riskerna med dessa ämnen i foder och livsmedel för djur- och folkhälsa förväntas bli tillgänglig i slutet av 2004. På grundval av denna bedömning kommer kommissionen att bedöma om det är lämpligt att vidta åtgärder för att minska förekomsten av icke dioxinlika PCB i foder och livsmedel.

Ett seminarium för att utvärdera den vetenskapliga informationen i inventeringen av snabba screeningmetoder för dioxiner och liknande föreningar, samt för att identifiera forskningsbehov, anordnades i december 2003.

5. Det fortsatta arbetet

År 2004 kommer att ägnas åt en fortsättning av de pågående projekten i de anslutande länderna och kandidatländerna. Slutrapporten för projektet om dioxin- och PCB-halter i miljön och människors exponering i anslutande länder och kandidatländer väntas komma i februari 2004, och slutrapporten för projektet om dioxinutsläpp i anslutande länder och kandidatländer väntas i slutet av samma år. Forskning om i vilken omfattning förbränning av fasta bränslen bidrar till dioxinutsläpp inleddes i slutet av 2003 och kommer att fortsätta under 2004.

Under 2004 planeras ett seminarium för att förbereda en kampanj för att höja medvetenheten om olämpliga metoder såsom öppen eldning av avfall och användning av avfall som förbränningsmaterial. Behöriga myndigheter från de anslutande länderna och kandidatländerna och de nuvarande medlemsstaterna kommer att bjudas in.

För att fylla återstående luckor håller nya projektförslag på att utvärderas, bland annat den tredje etappen av projektet om människors exponering för dioxiner i återvunnet avfall och ett program om långsiktig övervakning med användning av utvalda indikatorer som utarbetats av GFC.

Den tekniska arbetsgruppen för samordnad miljö- och hälsoövervakning av dioxiner och PCB i Östersjöområdet kommer att lämna sina slutresultat i slutet av mars 2004, i form av handlingsalternativ och rekommendationer för kommissionens handlingsplan för miljö och hälsa 2004-2010.

När det gäller sektorn för metallframställning och -bearbetning, som har identifierats som en viktig källa till dioxinutsläpp, förbereds ett projekt för att ge bakgrundsinformation till ett eventuellt förslag från kommissionen om EU-krav på övervakning av utsläpp.

Beroende på om det kommer nya data om omfattningen av föroreningar i vattenmiljön och nuvarande föroreningskällor, kan kommissionen komma att föreslå att dioxiner och PCB inkluderas i förteckningen över prioriterade ämnen enligt ramdirektivet för vatten, om detta visar sig vara relevant på EU-nivå, för att dessa ämnen skall övervakas mer noggrant.

Under 2004 kommer de nuvarande gränsvärdena och åtgärdsgränserna för dioxiner och furaner i foder och livsmedel att ses över så att de inbegriper dioxinlika PCB. En bedömning av de potentiella riskerna för djur- och folkhälsa av förekomsten av icke dioxinlika PCB i foder och livsmedel pågår för närvarande och förväntas bli färdig i slutet av 2004. Åtgärder för att minska förekomsten av icke dioxinlika PCB kommer att övervägas senare, mot bakgrund av riskbedömningen.