52004DC0133

KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET - Årlig politisk strategi för 2005

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årlig politisk strategi för 2005

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning

1.1. Bakgrund

1.2. Särdrag för 2005

2. Läget i unionen 2005

3. De politiska prioriteringarna för 2005

3.1. Konkurrenskraft och sammanhållning

3.2. Säkerhet och europeiskt medborgarskap

3.3. Yttre förbindelser: grannländer och partnerskap

4. Urval av initiativ för en utvidgad konsekvensanalys

5. Allmänna ramar för personal- och budgetresurserna 2005

5.1. Personalresurser

5.1.1. Förstärkning i samband med utvidgningen

5.1.2. Bidrag till en central pool

5.1.3. Totala personalresurser som är tillgängliga för de tre prioriteringarna

5.1.4. Omfördelning av resurser som frigörs i och med utläggning av verksamhet på entreprenad

5.1.5. Generaldirektoraten och yttre förbindelser

5.2. Finansiella medel

5.2.1. Budgetkonsekvenser av prioriteringen "Konkurrenskraft och sammanhållning"

5.2.2. Finansiella konsekvenser av prioriteringen "Säkerhet och europeiskt medborgarskap"

5.2.3. Budgetkonsekvenser av den politiska prioriteringen "Yttre förbindelser: grannländer och partnerskap"

5.2.4. Övriga budgetkonsekvenser

1. Inledning

1.1. Bakgrund

Den årliga politiska strategin är det första steget i kommissionens årligen återkommande politiska arbetscykel. Syftet med den årliga politiska strategin för 2005 är följande:

- Fastställa de politiska prioriteringarna för 2005.

- Ange vilka politiska initiativ som främjar prioriteringarna.

- Anta budgetramar och -riktlinjer så att tillräckliga resurser slussas till de prioriterade initiativen, och för den ekonomiska planeringens skull.

Den årliga politiska strategin ger ramarna för budget- och lagstiftningsarbetet. Efter att strategin antagits ska även ett budgetförslag utarbetas och en dialog mellan institutionerna förberedas.

Med beaktande av de särskilda omständigheterna år 2004, då både parlamentets och denna kommissions mandatperiod löper ut, har adekvata bestämmelser för en strukturerad dialog antagits:

- Den strukturerade dialogen ska omfatta ett möte mellan kommissionen och parlamentsutskottens ordförandekonferens under april. Den ska hållas tillsammans med rådet enligt de sedvanliga bestämmelserna, under ledning av COREPER.

- Översynen av den strukturerade dialogen sker vid ett andra möte i september. När det gäller rådet görs en sammanfattning vid rådet (allmänna frågor) enligt gällande bestämmelser.

- På grundval av detta utarbetas arbetsprogrammet, för att därefter antas av den nya kommissionen kort efter dess tillträde. Samtidigt kommer kommissionen att överväga de prioriteringar och riktlinjer som anges i detta beslut. Arbetsprogrammet läggs sedan fram för parlamentet och rådet i december.

Denna arbetscykel utgör alltså basen för den verksamhetsplanering som görs av generaldirektoraten och de avdelningar som införlivar de politiska prioriteringarna i sina årliga förvaltningsplaner för 2005. I de årliga aktivitetsrapporterna utvärderas genomförandet av de årliga förvaltningsplanerna, och en sammanställning av dessa sänds till Europaparlamentet, rådet och Europeiska revisionsrätten.

1.2. Särdrag för 2005

Detta år är ovanligt på så sätt att den nuvarande kommissionen ska fastställa en politisk och budgetmässig ram, medan nästa kommission ska ansvara för att genomföra de politiska prioriteringarna år 2005. Dessutom ska denna ram fastställas på hösten då valen till Europaparlamentet just genomförts.

Kontinuiteten och enhetligheten i den politik som kommissionen ansvarar för bör dock upprätthållas, och dess institutionella skyldigheter bör respekteras. Under denna period av förändringar bör den strategiska planeringen och programplaneringen, som inrättades som en del av den interna reformen för att främja bättre styrelseformer, utnyttjas till att slå vakt om kontinuiteten.

Kommissionen har utarbetat den årliga politiska strategin med följande mål:

- Se till att nästa kommissions tillträde fungerar väl med hjälp av en inventering [1] där man säkerställer verksamhetens kontinuitet och uppmärksammar områden där åtgärder behövs efter dess tillträde i november 2004. Den nya kommissionen kommer då att godkänna sina prioriteringar för 2005 och planera för följande år.

[1] Prodi-kommissionen fastställde fyra strategiska mål i början av sin mandatperiod: nya förbättrade styrelseformer för EU, ett stabiliserat EU som har en starkare röst i världen, en ekonomisk och social agenda och en ökad livskvalitet. Jfr Kommissionens strategiska mål 2000-2005, "Forma ett nytt Europa", KOM(2000) 154 av den 9 februari 2000.

- Förbereda för nästa kommission genom att så långt som möjligt bevara den politiska och budgetmässiga handlingsfriheten. I detta avseende kommer år 2005 att vara särskilt viktigt.

- Säkerställa överensstämmelse med de prioriteringar som utstakats för budgetplanen efter 2006. De politiska åtagandena i utkastet till de nya budgetplanerna kommer att börja genomföras nästa år. Slutligen bör överensstämmelse även säkerställas med rådets första strategiska program 2004-2006 som antogs i december 2003.

2. Läget i unionen 2005

På EU-nivå kommer 2005 att vara den nya kommissionens första år, och alltså utgångspunkt för genomförandet av den politiska dagordningen under mandatperioden.

År 2005 kommer att vara ett viktigt år när det gäller åtgärderna i samband med framtida budgetplaner, inklusive lagförslag om nästa generation strukturfonder, som behöver godkännas före utgången av år 2005.

2005 kommer även att vara ett viktigt år när det gäller att få den utvidgade unionen att fungera, och lämpliga resurser kommer att behövas för att klara av denna utmaning.

År 2005 skulle kunna bli en vändpunkt i processen med ratificeringen av det nya fördraget. Förberedelser bör göras för de institutionella och politiska förändringar som regeringskonferensen troligen leder till.

När det gäller den inre politiken har en mängd möten planerats, och följande punkter bör särskilt noteras:

- En översyn av Lissabonstrategin efter halva löptiden, som ger tillfälle att undersöka de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av EU-politiken för åren 2005-2010 i detalj.

- En ny översyn av strategin för hållbar utveckling, som planerades vid Europeiska rådet i Göteborg.

- En ny social agenda för perioden efter 2006.

- Konsolidering av det europeiska området med säkerhet, frihet och rättvisa som är ett resultat av Tampere-programmet, och som medför krav på ytterligare rättsliga åtgärder.

- Slutligen bör man år 2005 nå en viktig fas i förberedelserna för Rumäniens och Bulgariens anslutning, en fortsättning av Turkiets anslutningsprocess, inklusive ekonomiskt stöd, samt möjligen inleda Kroatiens anslutningsprocess.

På internationell nivå kommer år 2005 troligen att till stor del handla om internationell fred, säkerhet och stabilitet, den globala kampen mot fattigdomen och följderna av konflikten i Irak. Följande kan noteras:

- Året börjar med en nyvald eller omvald president i USA.

- Enligt "färdplanen för fred" ska en palestinsk stat bildas detta år.

- Vad gäller handelns utveckling och villkor är olika möten redan planerade, särskilt FN:s granskning av framskridandet när det gäller att uppnå millenniemålen samt översynen av Cotonou-avtalet. Dessutom ska förhandlingsrundan för handelsfrågor som påbörjades i Doha fullföljas i januari 2005.

3. De politiska prioriteringarna för 2005

Utöver de politiska prioriteringarna har kommissionen en grundläggande operationell prioritering som kommer att vara en kritisk faktor för verksamheten 2005: se till att utvidgningen lyckas och forma Europas framtid. Detta innebär att garantera att den utvidgade unionen fungerar korrekt och att samtliga medlemsstater fullt ut tillämpar EU:s politik och regler. Det kommer även att vara nödvändigt att säkerställa de pågående aktiviteternas kontinuitet, särskilt den centrala gemensamma politiken för sammanhållning och den inre marknaden. I samband med detta är det nödvändigt med anslag för ytterligare personalresurser fram till 2008 för att kommissionen ska kunna uppfylla sina institutionella skyldigheter.

Utöver denna operativa prioritering har kommissionen angett följande politiska prioriteringar för 2005 för en utvidgad union med 25 medlemsstater och i enlighet med föregående års mål:

- Kommissionens centrala mål kommer att vara att ge den ekonomiska tillväxten ny kraft genom förbättrad konkurrenskraft och sammanhållning.

- Målet stabilitet och säkerhet kvarstår, och man kommer att arbeta för bättre säkerhet och europeiskt medborgarskap för de allt fler och allt rörligare medborgarna.

- Stärkt av sin nya kontinentala legitimitet kommer EU att åta sig nya ansvarsområden i de yttre förbindelserna, särskilt med grannländerna.

3.1. Konkurrenskraft och sammanhållning

Under det senaste decenniet har tillväxten i EU sjunkit till endast 2 %. Samtidigt ska EU välkomna tio nya medlemsstater, vars relativa vikt representerar 20 % av befolkningen men endast 6 % av unionens BNP. Med hänsyn till de svaga ekonomiska prestationer som på senare tid noterats i EU, den ihållande eftersläpningen inom produktiviteten och sysselsättningen samt EU:s ambition att lyckas med integreringen av de nya medlemsstaterna, kommer stimulering av tillväxten därför att utgöra ett centralt politiskt mål för kommissionen, som hela tiden arbetar för att förbättra den europeiska modellens konkurrenskraft och samtidigt bevara välstånd, sysselsättning, sammanhållning och miljöskydd som fullvärdiga inslag i dagordningen för hållbar utveckling. Makroekonomisk stabilitet, det praktiska genomförande av tillväxtinitiativet och strukturella reformer i samband med Lissabonstrategin kommer att vara av stor vikt. I detta sammanhang är det viktigt med en väl fungerande inre marknad och en full tillämpning av EU:s regelverk efter utvidgningen.

Följande bör särskilt betonas:

- Industripolitiken, vare sig det handlar om tillverkningsindustri eller tjänster. Tjänstesektorn utgör idag två tredjedelar av unionens BNP. Det är den sektor där det skapas flest arbeten och där de största möjligheterna till förbättrad produktivitet finns. Tjänstesektorn bidrar till upprätthållandet av en stabil industriell bas.

- Minska avståndet mellan EU och dess huvudsakliga partner när det gäller satsningar på forskningen och utvecklingen av personalresurser och tekniskt kapital (inklusive informations- och kommunikationsteknik, utbildning, livslångt lärande och Erasmus Mundus).

- Stärka konsumenternas förtroende för gränsöverskridande transaktioner och elektronisk handel.

- Minska skillnaderna i den utvidgade unionen. En stark politik för sammanhållning är grundläggande när det gäller att minska skillnaderna och stärka tillväxtpotentialen.

Konkurrenskraft och sammanhållning: viktiga initiativ under 2005

Följande viktiga initiativ har valts ut:

* Främja en bättre ekonomisk styrning och öka kapaciteten för tillsyn av makroekonomi och skatter.

* Utveckla och genomföra färdigplanerade projekt som anges i tillväxtinitiativet genom att utvidga de transeuropeiska nätverken samt insatser för forskningen och utvecklingen av personalresurser och tekniskt kapital.

* Utarbeta en ny socialpolitisk dagordning för perioden efter 2006.

* Lägga en särskild tonvikt vid kontrollen av statligt stöd i den utvidgade unionen.

* Lägga fram ett lagförslag för att driva igenom principen om ömsesidigt erkännande inom varuområdet.

* Lägga fram ett förslag om rättslig prövning av offentliga upphandlingar.

* Prioritera ett snabbt antagande av det direktiv om tjänster som föreslagits av de medbeslutande lagstiftarna, och intensifiera de bilaterala förhandlingarna för att främja europeiska tjänsteföretags inträde på marknader i tredje land.

* Lägga fram tre lagförslag om ekonomiska tjänster: avräkning och betalning, försäkringsbolagens solvens och aktieägarnas rättigheter i börsnoterade företag.

* Lägga fram lagförslag om företagsbeskattning på den inre marknaden efter utvidgningen i syfte att eliminera skattemässiga hinder för verksamhet över nationsgränserna och förenkla momsbestämmelserna.

* Lägga fram lagförslag om förfaranden för överföring inom EU inom försvarsområdet och anbud vid offentlig upphandling.

* Börja utveckla och införa nya system för flygledningstjänst som stöd för moderniseringen av denna sektor inom initiativet om ett gemensamt luftrum.

* Föreslå förstärkt finansiering av de transeuropeiska näten för energi och transport och utveckla ett europeiskt garantiinstrument i syfte att stimulera offentliga och privata investeringar i konkreta projekt.

* Lägga fram förslag om samverkan mellan industripolitik och annan gemenskapspolitik, och hur dessa politikområden kan bidra till ökad konkurrenskraft. Genom att på djupet analysera informations- och kommunikationsteknik, försvarssektorn och råvarusektorn, och därefter lägga fram konkreta förslag på åtgärder kan man förbättra dessa sektorers konkurrenskraft.

* Lägga fram förslag om att förbättra och förenkla lagstiftningen inom viktiga branscher (exempelvis bil-, byggprodukts- och kosmetikaindustrin), samt förslag för att ytterligare tillämpa och granska politiken för informationssamhället (rättslig ram för elektronisk kommunikation, eEurope-initiativet).

* Fortsätta förberedelsearbetet för en gemensam referensram inom europeisk avtalsrätt.

* Anta förslag för det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

* Främja det europeiska rymdprogrammet.

* Modifiera direktivet "Television utan gränser".

* Föreslå en övergripande metod för tematiska strategier (luftkvalitet, hållbar användning och hantering av resurser, havsmiljö och stadsmiljö) liksom integrerade lösningar (inklusive lagförslag) på miljöområdet.

3.2. Säkerhet och europeiskt medborgarskap

EU har 6 000 kilometer landgräns och 85 000 kilometer sjögräns. Totalt bor fler än 14 miljoner medborgare från tredjeland inom EU, och varje år anländer närmare 1,5 miljoner människor. Dessutom betonas i och med utvidgningen de skillnader som finns mellan kulturer och folk, och europeiskt medborgarskap blir en ny utmaning för EU.

I och med utvidgningen av EU:s territorium och befolkningens ökning kommer det att krävas ytterligare insatser för att samordna och hantera de nya gemensamma gränserna, befolkningens ökade rörlighet inom detta område samt behovet av att säkerställa deras säkerhet. Kommissionen har vidtagit åtgärder för att skapa ett europeiskt område med säkerhet, frihet och rättvisa enligt instruktionerna från Europeiska rådet i Tampere i oktober 1999. Denna strategi går in i en andra fas år 2005.

För att skydda EU-medborgarna mot risker i samband med naturkatastrofer, miljökriser eller epidemier, krävs det allt oftare att EU hjälper medlemsstaterna eller övertar deras roll när frågorna berör hela unionen. För att genomföra detta driver kommissionen en mängd program för skydd, säkerhet, folkhälsa, livsmedelssäkerhet, förebyggande arbete och tillsyn samt en solidaritets- och en krishanteringsfond.

För år 2005 föreslås följande:

- Befästa det europeiska område av säkerhet, frihet och rättvisa, som inleddes under Tampere-programmet, och som medför krav på att ytterligare rättsliga instrument antas. Bland de viktigaste frågorna finns asyl och immigration liksom kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen.

- Befästa alla medborgares rätt till skydd (mot natur- eller miljökatastrofer, genom att bygga ut kapaciteten för skydd av civila i den utvidgade unionen, och kriser som rör hälsa eller kärnenergi) och tillgång till grundläggande offentliga tjänster (hälsa, livsmedelsäkerhet, utbildning, transport, konsumentskydd samt en ren och hälsosam miljö).

- Främja initiativ som för EU närmare medborgarna.

Säkerhet och europeiskt medborgarskap: viktiga initiativ under 2005

Följande viktiga initiativ har valts ut:

* Utarbeta den andra fasen av det gemensamma asylsystemet (inklusive genomförande av Europeiska flyktingfonden II).

* Styrka den gemensamma visumpolitiken och säkerheten hos resehandlingar (inklusive biometri). Inrätta VIS (informationssystem för viseringar) efter att rådet antagit rättsakten, och samordna utformningen och utvecklingen av SIS II (Schengens informationssystem).

* Bredda Europeiska polisakademins (Cepol) arbetsuppgifter och kapacitet inom utbildningen av högt uppsatta polistjänstemän i medlemsstaterna, särskilt genom att omvandla Cepol till ett EU-organ.

* Skapa ett europeiskt område med civilrättslig rättvisa, inklusive ytterligare utveckling av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område.

* Skapa ett europeiskt område med straffrättslig rättvisa, inklusive antagande av gemensamma definitioner av brott, påföljder för allvarliga brott samt utveckling av projektet Erasmus för domare.

* Inleda den nya handlingsplanen mot narkotika.

* Inleda nya initiativ om hanteringen av medborgarnas elektroniska identitet, i syfte att åtgärda informationssamhällets möjligheter till intrång i privatliv och personlig integritet.

* Föreslå en ändring av rådets förordning om kontroll av handeln med produkter med dubbla användningsområden, så att den ska fungera effektivt i hela den utvidgade gemenskapen.

* Effektivisera kontrollen och övervakningen vid den utvidgade unionens yttre gränser.

* Främja undersökningar av säkerheten (i syfte att skapa ett program för att förbättra säkerheten i EU genom undersökningar och teknik).

* Förbättra sjösäkerheten genom att se till att förbudet mot att tömma tankar till sjöss efterlevs.

* Föreslå EU-lagstiftning om konsumentsäkerheten när det gäller tjänster.

* Utöka kontrollerna av livsmedelssäkerheten och de fytosanitära förhållandena samt hälsoinformationssystemen, samordningen av beredskapen för hotande sjukdomar och tillämpningen av standardrutinerna för system med tidig varning.

* Föreslå lagstiftning om en extern struktur för att få harmoniserad kontroll av importerade djurs hälsa och säkerheten hos importerade livsmedel och foder.

* Se till att EU:s referenslaboratorier tillämpar harmoniserade tester och kontroller av kemiska och biologiska smittämnen.

* Upprätta ett nytt system för märkning av foder och utvidga det befintliga systemet för snabb varning för livsmedel och foder till länder utanför EU.

* Andra direktiv Television utan gränser.

* Förhandla om en internationell konvention om kulturell mångfald inom ramen för UNESCO.

3.3. Yttre förbindelser: grannländer och partnerskap

Den nya unionen och de nya yttre gränser som följer av utvidgningen gör det nödvändigt att inrätta en stabil och heltäckande politisk ram för grannsamvaron med länderna i söder och öster. När utvidgningen blir verklighet, blir den första externa prioriteringen att upprätthålla välstånd och stabilitet i detta område.

Därför ska kommissionen genomföra en ny grannlandspolitik för EU och främja samarbetet i regionen. Denna nya politik gäller de grannstater som (med undantag av länderna på västra Balkan) inte ansökt om EU-medlemskap. Denna metod stöder sig på ett projekt som ska presenteras för rådet våren 2004, och består av ett strategiskt dokument, rapporter från olika länder, förslag till handlingsplaner och ett förslag till ett nytt grannskapsinstrument.

När det gäller länderna på västra Balkan förblir stabiliserings- och associeringsprocessen politikens hörnstenar.

År 2005 har kommissionens insatser utanför EU följande mål:

- Bidra till genomförandet av den pågående utvidgningen och samtidigt förbereda Rumäniens och Bulgariens anslutning. Dessutom i ljuset av beslut som fattats år 2004 kommer kommissionen att fortsätta genomföra Turkiets anslutningsförfarande och kan komma att gå in i en aktiv fas i förhandlingarna med Kroatien.

- Den utvidgade unionen kan och måste ta på sig ett större globalt ansvar. Det kommer att krävas att kommissionen spelar en viktigare roll när det gäller att främja hållbar utveckling i linje med EU:s internationella engagemang, inklusive utvecklingsmålen i millenniedeklarationen, som ska ses över år 2005. EU:s integrerade handelspolitik och dess viktiga roll för utvecklingen kommer att leda till att kommissionen tar ett större ansvar för multilateral styrning.

- Slutligen ska utvidgningen förenas med ett ökat internationellt ansvar, och allt mer sammanhållning kommer att krävas för de externa åtgärderna, med hjälp av alla tillgängliga instrument. Den blivande utrikesministern kommer att spela en avgörande roll i denna fråga. Tack vare den ökade sammanhållning kommer EU att bättre kunna ta sig an de utmaningar och hot som EU möter, vilka bland annat anges i den europeiska säkerhetsstrategin [2], och även medföra att en lämplig kapacitet för krishantering som kombinerar civila och militära medel upprättas.

[2] Godkänd av Europeiska rådet i december 2003.

Yttre förbindelser: grannländer och partnerskap viktiga initiativ under 2005

Följande viktiga initiativ har valts ut:

* Stor vikt läggs vid stabiliserings- och associeringsprocessen i länderna på västra Balkan och att öka kapaciteten för ekonomisk översyn och rådgivning för länderna i regionen.

* Inleda en aktiv grannlandspolitik med stöd av riktlinjer som kommer att antas under våren 2004, framför allt genom handlingsplaner som berör flera av länderna, och som grundas på gemensamma värderingar, särskilt demokrati, mänskliga rättigheter, rättsregler och respekt för minoriteter. Skapa ett produktivt system för handel och investeringar på regional nivå, inklusive ursprungsregler. Öka den ekonomiska övervakningen i regionen. Förbättra dialogen om regelverket och främja utvecklingen av avtal om ackreditering och överensstämmelse (ACAA), samt att utvidga europeiska stadgan för småföretag till dessa länder.

* Utvidga den interna energi- och transportmarknaden till Balkan och Medelhavsländerna.

* Samarbeta med Ryssland på fyra områden (ekonomi; frihet, säkerhet och rättvisa; samarbete inom yttre säkerhet; forskning och utbildning, inklusive kultur) genom att ta fram en gemensam handlingsplan, särskilt energifrågan. Detta arbete kommer att grunda sig på pågående positivt samarbete inom särskilda områden (exempelvis tillnärmning av lagstiftning inom tullområdet).

* Slutföra handelsförhandlingarna med Mercosur.

* Förbättra EU:s relationer med gulfstaterna, särskilt Iran, och sträva efter att slutföra förhandlingarna med Gulfstaternas samarbetsråd.

* Se till att EU bidrar till återuppbyggnaden av Irak.

* Utöka och tillämpa internationella fiskeavtal, särskilt med Ryssland och Libyen.

* Se över och öka EU:s bidrag till utvecklingsmålen i millenniedeklarationen.

* Stödja afrikanska insatser för fred och stabilitet på den afrikanska kontinenten och inrätta en fredsbevarande resurs för Afrika.

* Inrätta en EU-mekanism för vatteninvesteringar för att genomföra EU:s vatteninitiativ som lades fram vid toppmötet i Johannesburg 2002.

* Säkerställa unionens roll som viktig bidragsgivare i FN:s andra världstoppmöte om informationssamhället som ska hållas i Tunis i november 2005.

* Presentera för rådet en översyn av förordningen om mekanismen för snabba insatser i syfte att optimera dess användning i kristider. Öka Europas försvar mot massförstörelsevapen och destruktionen av lager av konventionella vapen efter konflikter.

* Främja utvecklingen av en dialog om regelverket för finansmarknaden, uppgiftsskydd och yrkesmässiga kvalifikationer, i syfte att förbättra den internationella styrningen.

4. Urval av initiativ för en utvidgad konsekvensanalys

I kommissionens meddelande av den 5 juni 2002 om konsekvensanalys [3] presenteras ett nytt integrerat förfarande för konsekvensanalys för kommissionens samtliga viktiga förslag, dvs. de som presenteras i den årliga politiska strategin, lagstiftnings- eller arbetsprogrammet. Målet med det nya förfarandet är att förbättra den politiska utvecklingens kvalitet och sammanhållning samt öka insynen och kommunikationen med EU-medborgarna om den förväntade effekten av europeiska initiativ och lagar. I och med detta nya förfarande integreras, effektiviseras och ersätts alla befintliga separata konsekvensanalyser som tidigare använts vid analyser av kommissionsförslag.

[3] KOM(2002) 276 slutlig

Valet av förslag för utvidgad konsekvensanalys är en del av kommissionens planerings- och programplaneringscykel. Kommissionen beslutar i den årliga politiska strategin eller senast i lagstiftnings- eller arbetsprogrammet vilka förslag som bör genomgå en utvidgad konsekvensanalys. I beslutet tar man hänsyn till följande kriterier:

- Om förslaget kommer att få väsentliga ekonomiska, miljömässiga eller sociala effekter inom en eller flera sektorer.

- Om förslaget kommer att ha en väsentlig påverkan på viktiga intressenter.

- Om förslaget innebär en stor politisk reform i en eller flera sektorer.

2003 var det första året då de nya konsekvensanalyserna, som utarbetats för flera stora och ämnesöverskridande förslag, genomfördes. År 2004 kommer kommissionen successivt att utöka användningen av konsekvensanalyser i syfte att göra det till praxis 2005 för politiska dokument, förarbeten till lagstiftning och alla stora förslag till lagstiftning som har en väsentlig ekonomisk, social eller miljömässig betydelse som förtecknas i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram. Konsekvensanalysen av kommissionens förslag bör vara proportionerlig och analysens djup bör motsvara förslagets omfattning.

5. Allmänna ramar för personal- och budgetresurserna 2005

5.1. Personalresurser

5.1.1. Förstärkning i samband med utvidgningen

I meddelandet "Kommissionens verksamhet och personal i en utvidgad union" [4] beräknar kommissionen att de nya medlemsstaterna totalt kommer att nödvändiggöra rekrytering av ytterligare 3900 personer [5] när arbetet har kommit igång (2008). Denna ökning bör inträffa mellan 2004 och 2008 enligt den justerade budgetplanen för den utvidgade unionen.

[4] Meddelande av den 5 juni 2002, KOM(2002) 311 slutlig.

[5] Detta motsvarar en ökning med 3 400 tjänstemän i driftbudgeten, 560 externt och 150 forskningsposter. Däremot planerades en minskning motsvarande 210 externt anställda som finansieras genom anslutningsprogrammen

Inom ramen för den årliga politiska strategin 2005 avser kommissionen att klargöra att de 3 900 personer som krävs är nödvändiga om den utvidgade unionen ska fungera. Kommissionen erkänner att dess krav hittills har tillgodosetts av budgetmyndigheten. Kommissionen understryker ändå vikten av den kvarstående begäran om poster fram till 2008 och ber om budgetmyndighetens godkännande så att kommissionen kan fullgöra sina institutionella skyldigheter i samband med utvidgningen.

Efter kravet på 1280 poster som restes 2004 hade ett ytterligare tillskott av personal varit nödvändigt 2005 för att den utvidgade unionen och tillämpningen av riktlinjer och bestämmelser i alla medlemsstater skulle fungera. Med hänsyn till de nuvarande budgetbegränsningarna består dock 2005 års krav av en mindre nettoökning med 700 poster i samband med EU:s utvidgning.

Rekryteringen av dessa 700 personer för 2005 är oumbärlig om administrationen och tillsynen av EU:s program ska kunna utföras, liksom genomförandet av EU:s regelverk i den utvidgade unionen. Kommissionen kommer att använda sina nya resurser till att utföra de utökade uppgifter som följer med utvidgningen, och bidra till tre politiska prioriteringar i den utvidgade unionen ("konkurrenskraft och sammanhållning", "säkerhet och europeiskt medborgarskap" samt "yttre förbindelser: grannländer och partnerskap"). De tio nya medlemsstaterna är fullt delaktiga i detta arbete.

Den långsamma gradvisa ökningen av personalresurserna, av vilka nästan hälften kommer att tilldelas språkavdelningarna, kommer att inverka negativt på kommissionens förmåga att fullfölja sina institutionella plikter.

Språkavdelningarna kommer att förses med den personal och de ekonomiska resurser [6] som behövs för att de ska kunna utföra arbete av god kvalitet i de nya språken, med hänsyn till de allmänna begränsningar som nämns ovan. Kommissionen har för avsikt att se över på vilket sätt man bäst ökar språkavdelningarnas kapacitet i framtiden så att de kan klara av den ständigt växande arbetsbördan.

[6] Upp till 10 miljoner euro över perioden enligt meddelande 2003-08 om personalbehov på medellång sikt för utvidgningen.

I och med de initiativ som kommissionen tagit för att förbättra den ekonomiska styrningen krävs också en ökning av personalresurserna inom detta politikområde, men detta kan inte tillgodoses fullt ut på grund av restriktionerna för år 2005.

Kommissionen avser att se över den interna revisionens allmänna organisation för att förbättra samordningen mellan avdelningarna, göra dem mer fristående och, genom ett interaktivt förfarande, stärka den totala revisionskapaciteten. Med de resurser som för närvarande är tillgängliga kan inte kommissionens interna revisor uppfylla sitt uppdrag avseende revisionen av EU-organen.

Kommissionen noterar slutligen att det planerade inrättandet av en europeisk skola för administration kommer att underlätta integreringen av nya tjänstemän. Skolan kommer att tilldelas resurser av deltagande institutioner, men även genom nettostöd enligt detta meddelande, så att den kan fungera i en utvidgad union.

5.1.2. Bidrag till en central pool

Utöver dessa 700 poster bör kommissionen ställa ytterligare resurser till förfogande för att genomföra de prioriterade initiativen 2005. Man avser att göra detta genom omfördelningar inom och mellan avdelningar. Detta ska omfatta initiativ som motsvarar de tre prioriteringarna där dessa är fristående från utvidgningen.

Liksom föregående år föreslår man följaktligen att en central pool för omfördelningar, som omfattar all personal, inrättas. Kommissionen har redan bidragit i flera omfattande interna omfördelningar, och de bidrag som krävts för 2005 för en central pool för den utvidgade unionens tre prioriteringar kommer följaktligen att begränsas till en liten procentuell andel (0,85-1 % av den operativa personalen) och justeras beroende på den interna omfördelningen inom varje generaldirektorat.

Därför bör de besparingar som gjorts i och med utläggning av verksamhet på entreprenad (som i allmänhet medför återinförande av poster) överföras till de prioriterade politiska målen.

Dessutom kommer det att anses nödvändigt att fastställa negativa prioriteringar och andra sätt att omplacera personal till prioriterade uppgifter (omstrukturering, revision av besluts- och förvaltningsprocesser, bättre balans mellan horisontella och operativa aktiviteter, etc.) för att kunna motivera krav på nya resurser.

5.1.3. Totala personalresurser som är tillgängliga för de tre prioriteringarna

Mot bakgrund av de viktiga initiativ som fastställts är de riktade politikområden de följande:

* För prioriteringen "konkurrenskraft och sammanhållning": ekonomiska och finansiella frågor, företag, jordbruk, regionalpolitik, den inre marknaden, sysselsättning och sociala frågor, miljö, hälsa och konsumentskydd, informationssamhället, forskning, transport och energi, skatter och tullar.

* För prioriteringen "säkerhet och europeiskt medborgarskap": rättsliga och inrikes frågor, hälsa och konsumentskydd, utbildning och kultur, transport och energi.

* För prioriteringen "yttre förbindelser: grannländer och partnerskap": externa relationer, handel, rättsliga och inrikes frågor, skatter och tullar.

I tabellen nedan sammanfattas de förutsedda personalresurser som är nödvändiga för att påbörja nya initiativ eller förstärka pågående åtgärder, enligt prioritering och källa.

>Plats för tabell>

Fördelningen mellan politikområdena av de nya utvidgningsrelaterade resurserna kommer att färdigställas i samband med att det preliminära budgetförslaget för 2005 utarbetas, inklusive fördelningen mellan tjänster i tjänsteförteckningen och extern personal. I och med bekräftelsen av detta krav på 700 nya poster i det preliminära budgetförslaget antar man att problemet med finansiering av rubrik 5 såsom det beskrivs i den finansiella delen av meddelandet har lösts.

5.1.4. Omfördelning av resurser som frigörs i och med utläggning av verksamhet på entreprenad

I vitboken om reformen [7] anges att utläggning på entreprenad är en av metoderna för att kommissionen ska kunna inrikta sig på kärnverksamheten och de politiska prioriteringarna. På så sätt frigörs också resurser som ska omfördelas för att stödja de prioriteringar som angetts av kommissionen [8].

[7] KOM(2000) 200 av den 1 mars 2000.

[8] Se punkterna 1 och 7 i rapporten från planerings- och samordningsgruppen för externalisering "Externalisation de la gestion des programmes" av den 15 maj 2000 - SEC(2000) 823/2 och punkt 3 i ordförandens meddelande "Överensstämmelse mellan personalresurser och kommissionens uppgifter - Hur vi uppnår de uppställda målen" av den 25 juli 2000 - SEC(2000) 2000/2.

Som fastställts i rådets förordning om genomförandeorgan [9] kommer inte tjänstemän att utsändas till ett organ av kommissionen under denna period, och i kommissionens budget beräknas dessa platser vara vakanta. I reglerna bekräftas även möjligheten att omfördela administrativa resurser som frigjorts genom en överföring av arbetsuppgifter från kommissionen till ett genomförandeorgan. Kommissionen måste därefter informera budgetmyndigheten, enligt budgetförfarandet, och motivera den planerade omfördelningen av resurser enligt beslutet om den årliga politiska strategin, som utgör den integrerade ramen för att fastställa prioriteringar och omfördela kommissionens resurser.

[9] Förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 - EGT L 11 av den 16.1.2003, s. 1.

Två genomförandeorgan kommer att skapas år 2004. Ett beslut har redan fattats för generaldirektoratet för transport och energi, vars nya genomförande organ ska ansvara för genomförandet av programmet Intelligent energi för Europa. På så sätt kommer 8 poster att kunna omfördelas under 2005. När det gäller generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd, vars genomförandeorgan skulle administrera folkhälsoprogrammet, undersöks fortfarande eventuella effekter när det gäller omfördelning. Om organet blir godkänt kommer konsekvenserna för personalresurserna att anges i den årliga resursfördelningen (årlig politisk strategi/preliminär budget).

År 2005 bör generaldirektoratet för utbildning och kultur ha tillgång till ett genomförandeorgan som ersätter byråerna för tekniskt stöd, och som ansvarar för att genomföra programmen Sokrates, Leonardo, Ungdom och Media Plus [10].

[10] Genomförandeorganets exakta utformning har ännu inte fastställts, inte heller dess inverkan på personalresurserna i generaldirektoratet för utbildning och kultur.

Om kommissionen skulle besluta att inrätta dessa organ måste den bekräfta principen om omfördelning av resurser som frigjorts på detta sätt, enligt den kostnads- och intäktsanalys som krävs i förordningen. De omfördelade resurserna ska anges enligt budgetmyndighetens anvisningar. Detta förfarande kommer vid behov att granskas under arbetets gång, med hänsyn till de prioriterade behov som angivits i beslutet om den årliga politiska strategin och enligt de förfaranden som är tillämpliga för organet ifråga (genomförande eller inte).

5.1.5. Generaldirektoraten och yttre förbindelser

Kommissionen bekräftar behovet av att föreslå en ny organisation av tjänsten för yttre förbindelser för den nya kommissionen, och upprepar sin avsikt att skriva en rapport om den effektivaste organisationen av denna tjänst. Denna rapport om det effektivaste sättet att organisera avdelningarna med ansvar för yttre förbindelser kommer att utarbetas under ledning av kommissionens ordförande.

När utvidgningen har genomförts bör ett antal huvudfrågor som kommissionen anger för 2005 (grannlandspolitik, stabiliserings- och associeringsprocess med länderna på västra Balkan) och vars utveckling beror på beslut som kommer att fattas 2004 (Turkiets anslutningsstrategi, inledande av förfarandet med Kroatien) förvaltas av den omorganiserade avdelningen för yttre förbindelser.

När det gäller administrationen av externt bistånd fortgår decentraliseringsprocessen på bred front. Man föreslår därför att arbetet inom GD AIDCO omorganiseras för utvärdering tillsammans med de avdelningar som sysslar med yttre förbindelser.

Dessutom verkar en tillämpning av allmänna lösningar vara nödvändig i syfte att ta hänsyn till vissa administrativa krav bland annat när det gäller personal, informatik, reform av bokföringen, utbildning, revision och verifiering.

Målet är alltså att garantera en överensstämmelse med de politiska prioriteringarna i den årliga politiska strategin 2005, och med den framtida administrativa struktur som ansvarar för dess genomförande. Allmänt sett kommer de prioriterade initiativ som föreslagits av generaldirektorat med ansvar för yttre förbindelser att försörjas genom omfördelning inom desamma.

Samtidigt bör regeringskonferensens framsteg och utrikesministerns administrativa hjälp beaktas när det gäller strukturen hos de generaldirektorat som ansvarar för yttre förbindelser.

5.2. Finansiella medel

Taken i budgetplanen är fastställda till 1999 års prisnivå och måste därför räknas om till aktuella priser med hjälp av deflatorer i enlighet med punkt 15 i det interinstitutionella avtalet [11]. Denna tekniska justering genomförs av kommissionen varje år innan budgetförfarandet inleds, och grundas på de senast tillgängliga budgetprognoserna. För förfarandet för 2005 gjordes justeringen i december 2003 [12] och innebar en minskning av den deflator som tillämpades.

[11] Interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet, EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Vad gäller taket för rubrik 1 och siffran för strukturfonderna under rubrik 2 har det fastställts en standarddeflator på 2 % per år. Vad gäller taken för övriga rubriker tillämpas en BNI-deflator (bruttonationalinkomst).

[12] KOM(2003) 785.

Resultatet är en avsevärd minskning av taken för de olika rubrikerna i budgetplanen. Detta är ett särskilt problem för rubrikerna 3, 4 och 5, där minskningarna var 134, 76 respektive 94 miljoner euro. Dessa minskningar av taken har gett upphov till en kärv situation där det visat sig nödvändigt att skära ned flera planerade belopp för att kunna finansiera viktiga initiativ, samtidigt som man lämnar tillräcklig marginal under rubrik 3, något som krävs i det interinstitutionella avtalet. Med tanke på att budgetmyndighetens två grenar nyligen kom överens om ytterligare anslag till program som antagits genom medbeslutande efter unionens utvidgning har nedskärningarna, där de varit nödvändiga, begränsats till belopp som gäller program som inte beslutats genom medbeslutande.

Vad gäller rubrik 1, "Jordbruk", är den preliminära uppskattningen för 2005 ett belopp på 50 754 miljoner euro, även om beloppet i den preliminära budgetplanen för 2005 kommer att bero särskilt på växelkursen mellan euron och US-dollarn under första kvartalet 2004.

Vad gäller rubrik 2, "Strukturåtgärder", finns inga marginaler då hela utgiften anges i den årliga budgeten. Utgifterna för de nya medlemsstaterna har beräknats utifrån slutsatserna från mötet i Köpenhamn.

Utgifterna som anslagits under rubrik 3, "Inre politik", ger en marginal till taket på 54 miljoner euro. Detta är resultatet av

- ytterligare anslag (33 miljoner euro) till nya initiativ,

- ett antal minskningar av planerade belopp. Större delen av dessa minskningar gäller återtaganden eller omprövningar av förslag som lagts fram tidigare (90 miljoner euro, se punkt 5.2.4 andra stycket för mer information),

- omfördelning av anslag till sjätte ramprogrammet för forskning (33 miljoner euro),

- en marginell minskning på olika politikområden på totalt cirka 18 miljoner euro av belopp som ej fastställs genom medbeslutande.

>Plats för tabell>

Vad gäller kategori 4, "Externa åtgärder", kompliceras en redan besvärlig situation av finansieringen av EU:s föreslagna fortsatta deltagande i återuppbyggnaden av Irak (200 miljoner euro avsatta för 2005). För att detta initiativ ska kunna genomföras har det gjorts en omfattande undersökning av möjliga sätt att minska de planerade beloppen, enligt vad som krävs i punkt 24 i det interinstitutionella avtalet. Av denna analys framgår tydligt att bara en del av denna nya utgift kan finansieras inom utgiftstaket utan att det påverkar unionens nuvarande politiska hållning och prioriteringar. Kommissionen kommer därför att föreslå att återstående finansiering löses med hjälp av flexibilitetsmekanismen enligt punkt 24 i det interinstitutionella avtalet.

>Plats för tabell>

Vad gäller rubrik 5, "Administration", är situationen mycket besvärlig. De effekter som den normala utgiftsutvecklingen (löner och löpande utgifter som hyra) och de effekter de nya tjänsterna under 2004 får, kombinerat med den minskning av det nuvarande taket på 94 miljoner euro som följer på en teknisk justering, har tillsammans resulterat i en avsevärd negativ marginal. För att göra det möjligt att inrätta de nya poster för samtliga institutioner som planeras för 2005 som en följd av utvidgningen måste kommissionen och övriga institutioner se över sina nuvarande utgifter och planerade investeringar och om nödvändigt vidta omfattande åtgärder för att minska de administrativa utgifterna. Vid medlingen den 24 november 2003 uppmanade rådet, Europaparlamentet och kommissionen samtliga institutioners generalsekretariat att se över planerade administrativa utgifter. Resultaten av denna översyn kommer att vara tillgängliga i slutet av februari. Om slutsatserna skulle visa att det inte ens med kraftiga besparingsåtgärder är möjligt att täcka finansieringen av alla nya poster som planeras för de olika institutionerna (t.ex. Europaparlamentet) under 2005 måste kommissionen se över situationen och lägga fram lämpliga förslag.

Vad gäller rubrik 7, "Föranslutningsstrategin", föreslås inga ändringar av de redan planerade beloppen.

Budgetkonsekvenserna av de utvalda initiativen sammanfattas i nedanstående tabeller. Beloppen för varje politikområde inom ramen för de tre prioriteringarna avser förändringar i förhållande till den befintliga ekonomiska planeringen och motsvarar således de ytterligare budgetresurser som bedömts som nödvändiga för att uppnå de fastställda målen. De ändringar som visas i tabellen nedan täcker inre politik och externa åtgärder.

5.2.1. Budgetkonsekvenser av prioriteringen "Konkurrenskraft och sammanhållning"

>Plats för tabell>

På området energi och transporter har 2 miljoner euro anslagits 2005 (10 miljoner euro år 2006) för att utarbeta specifikationer för ett europeiskt flygtrafikledningssystem som skulle tas i drift 2015. Flygingenjörer, flygplatser och operatörer från telekommunikationsindustrin kommer att delta i projektet, som ska drivas av ett gemensamt företag.

Vad gäller de transeuropeiska näten (TENs) arbetar rådet och Europaparlamentet för närvarande med ett förslag till rättsakt om att öka finansieringsramen med 200 miljoner euro under perioden 2005-2006 som en följd av utvidgningen. Detta belopp ingår i den nuvarande ekonomiska planeringen. Färdiga projekt som fastställts inom tillväxtinitiativet skulle kunna tilldelas medel inom denna utökade finansieringsram för de transeuropeiska näten, vilket skulle göra det möjligt att snabbt genomföra ett antal projekt som är redo att dras igång, något som skulle bidra till tillväxtinitiativet.

Anslagen för produktion och spridning på 20 språk av de meddelanden om offentlig upphandling som publiceras i Europeiska unionens officiella tidning ökas till 32,5 miljoner euro för 2005 (+ 3 miljoner euro på området administration).

Trots att budgetmyndigheten i samband med förfarandet för 2004 års budget avvisade de förberedande åtgärder som kommissionen föreslog för att påbörja arbetet med att inrätta en ny kemikaliemyndighet, planerad till 2006, upprepar kommissionen att det är nödvändigt att påbörja föreberedelserna och ökar därför anslagen med 8,7 miljoner euro under 2006.

5.2.2. Finansiella konsekvenser av prioriteringen "Säkerhet och europeiskt medborgarskap"

>Plats för tabell>

För området med frihet, säkerhet och rättvisa anslås 1,7 miljoner euro under 2005 för att utveckla säker informations- och kommunikationshantering vid Eurojust. Hit hör bl.a. ett virtuellt privat nätverk för överföring av ärenderelaterade dokument.

Inom samma politikområde föreslås att anslagen för utveckling av informationssystemet Schengen II ökas till 14,5 miljoner euro (+ 4 miljoner euro) då det i genomförbarhetsstudien framkom att utgifterna skulle bli något annorlunda än vad som ursprungligen planerats.

Det föreslogs att detta område förstärks med ytterligare 3 miljoner euro under 2005 så att Cepol (Europeiska polishögskolan), som utbildar högre tjänstemän inom polis och rättsväsende, kan omformas från ett nätverk för nationella utbildningsinstitut till ett europeiskt organ från och med 2005.

På området energi och transporter föreslås att det under 2005 avsätts 2 miljoner euro för satellitövervakningssystem för fartyg, så att fartyg som förorenar EU:s vatten kan övervakas och den nya förordningen som förbjuder tömning av tankar till havs kan verkställas. Som komplement till detta [13] föreslås 1 miljon euro för 2005 (2 miljoner euro 2006) för en genomförbarhetsstudie och åtgärder för samordning av EU:s kustbevakningar.

[13] Som svar på ett förslag från Europaparlamentet den 13 januari 2004.

På området "Forskning - direkta åtgärder" kommer ytterligare 10 miljoner euro att anslås under 2005 för avveckling av kärnreaktorer, vilket gör att de totala anslagen för året uppgår till 37,5 miljoner euro. Detta kommer att möjliggöra nödvändig avfallshantering samt överföring till USA (före 2006) och slutförvaring av förbrukat bränsle baserat på höganrikat uran med ursprung i USA.

Det föreslås också att anslagen till området press och kommunikation ökas med 5,4 miljoner euro under 2005, särskilt med tanke på det ökade informationsbehovet efter utvidgningen.

Slutligen bekräftar kommissionen det förberedande arbetet med säkerhetsforskning som föreslogs 2004 och där anslagen för 2005 och 2006 uppgår till 24 miljoner euro, vilket redan ingår i den ekonomiska planeringen.

5.2.3. Budgetkonsekvenser av den politiska prioriteringen "Yttre förbindelser: grannländer och partnerskap"

>Plats för tabell>

På området yttre förbindelser är uppgiften att fortsätta att bidra till stabilitet, välmående och demokratisering i Irak. Efter uppmaningen vid ministerrådets möte i Madrid har 200 miljoner euro avsatts i EU:s budget för perioden 2003-2004. Det föreslås att EU:s bidrag fortsätter under 2005. Ett belopp på 200 miljoner euro avsätts därför till stöd för återuppbyggnaden samt den politiska och ekonomiska övergången, vilket skulle bidra stabiliseringen i området.

Initiativet "Ett större Europa" har redan berörts av en omfattande omfördelning av anslag inom kategori 4 för 2004 i syfte att anpassa anslagen till den nya strategin för detta initiativ och initiativet "Nya grannar". Budgetmyndigheten har i stort sett godkänt detta för 2004 års budget och därför är endast smärre justeringar nödvändiga på detta stadium.

5.2.4. Övriga budgetkonsekvenser

Under rubrik 3 har ett antal minskningar av beloppen gjorts. Vissa beror på ändrade omständigheter, medan andra gjorts för att ge tillräcklig marginal till taket inför budgetförfarandet samt för att finansiera de nya initiativ som nämns ovan.

Vad gäller de belopp som ursprungligen planerats har vissa händelser lett till minskade anslag på området ekonomi och finans, där de 25 miljoner euro som ursprungligen hade anslagits till kapitalökningen för EIF inte längre kommer att betalas ut under 2005, samt på området energi och transporter, där kommissionen efter omfattande diskussioner med rådet har dragit tillbaka ett förslag att öka de transeuropeiska nätens finansieringsram för gränsområdena med 100 miljoner euro (55 miljoner 2005 och 45 miljoner 2006). På samma politikområde har en översyn av de planerade utbetalningarna lett till en minskning på 10 miljoner euro för 2005 av anslagen till åtgärder för att förhindra föroreningar.

De nedskärningar som gjorts inom kategori 3 för att återupprätta marginalen under 2005 omfattar bl.a. 33 miljoner euro på forskningsområdet, där en förhandstilldelning gjordes under 2003, samt ett antal mindre ändringar på olika politiska områden som gäller resurser för program som inte antagits genom medbeslutande.

Inom kategori 4, på området fiskeripolitik, ökas anslagen med 6 miljoner till 200 miljoner euro för att möjliggöra omförhandling av de tre internationella fiskeriavtalen samt ett antal nya avtal som ska slutas under 2004, förutsatt att de uppfyller det mål för hållbart och ansvarsfullt fiske som planeras ingå i den reviderade gemensamma fiskeripolitiken. [14]

[14] Om anslagen för dessa fiskeriavtal visar sig otillräckliga kommer kommissionen att föreslå lämpliga åtgärder i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999.

En andra justering under denna kategori (för 2005) gäller omfördelning på området yttre förbindelser så att 13 miljoner euro kan anslås till det nyinrättade programmet för ekonomiskt och tekniskt stöd till tredje länder på området invandring och asyl (AENEAS).