52003PC0452

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Punkt 1 (artikel 4 första stycket punkt 14)

Denna ändring syftar till att ange följande:

- Å ena sidan, att tullkontroller inte endast skall syfta till en korrekt tillämpning av tullagstiftningen, utan även av annan lagstiftning som rör import och export av varor.

- Å andra sidan, att även andra myndigheter kan vara involverade i dessa kontroller (t.ex. veterinärmyndigheterna, polisen), varför det krävs samordning mellan dessa organ och att slutmålet "en enda kontaktpunkt" uppnås, vilket fritar importörer och exportörer från skyldigheten att kontakta flera olika organ för samma import- eller exporttransaktion.

Punkt 2 (artikel 4 första stycket punkterna 25-27)

I gemenskapens tullkodex finns i nuläget inga hänvisningar till begreppen "risk", "riskhantering" och "godkänd aktör". Begreppet "aktör" täcker samtliga parter som är involverade i logistikkedjan vid internationell handel, däribland importörer, exportörer, transportföretag och tullombud. Dessa begrepp används för närvarande av medlemsstaterna, dock enligt nationella kriterier, vilket skapar snedvridningar på den inre marknaden samt säkerhetsluckor. Dessa nya bestämmelser syftar till att inrätta gemensamma kriterier som omfattar hela EU. Dessa definitioner kompletterar den ändrade artikel 13 (se punkt 3).

Punkt 3 (artikel 13)

Genom denna ändring införs en skyldighet för medlemsstaterna att använda tekniker för riskanalys. Så länge som det saknas kriterier på gemenskapsnivå eller internationell nivå kommer nationella kriterier att tillämpas (vilket är fallet idag). Genom ändringen får kommissionen i uppdrag att enligt kommittéförfarandet skapa en gemensam ram för riskhantering. Detta inbegriper inrättandet av samordnade och sammankopplade automatiska stödsystem. Rättsliga åtgärder mot kriminell verksamhet som omfattas av tredje pelaren täcks inte, eftersom andra regler gäller på det området. Nationella system för riskanalys kommer att fortleva och kan även utgå från nationella och lokala kriterier. Godkända aktörer kommer normalt att anses innebära en lägre risk och kommer därför inte att kontrolleras i lika stor utsträckning som andra aktörer. Möjligheten att utföra tullkontroller i tredjeland införs i det fall det finns en internationell överenskommelse om detta. Detta kommer endast att gälla i undantagsfall, eftersom tullförvaltningar och andra förvaltningar i princip bör kontrollera varor på det territorium för vilket de är behöriga och utbyta uppgifter med andra länders myndigheter när det krävs och föreskrivs i ett internationellt avtal (se punkt 4).

Punkt 4 (artikel 15)

De fall där sådana konfidentiella uppgifter som en medlemsstats tullmyndigheter eller kommissionen mottagit i samband med utförandet av sina arbetsuppgifter enligt tullagstiftningen får utbytas anges för närvarande inte i artikel 15, förutom när det gäller rättsliga förfaranden till följd av sådana åtgärder. Denna ändring syftar till att klargöra att konfidentiella uppgifter om import- eller exporttransaktioner (inklusive suspensiva arrangemang som transitering och frizoner) får utbytas mellan

- medlemsstaternas tullförvaltningar,

- dessa tullförvaltningar och kommissionen,

- tull- och skatteförvaltningar hos samma eller olika medlemsstater (t.ex. avseende mervärdesskatt eller återbetalning av punktskatt vid export),

- tullmyndigheter och andra myndigheter (t.ex. veterinärmyndigheterna, polisen) hos samma eller olika medlemsstater (t.ex. för information om potentiellt farliga varor),

- tullförvaltningar och andra förvaltningar (t.ex. säkerhetsorgan) i tredjeländer, i den utsträckning som ett sådant informationsutbyte föreskrivs i ett internationellt avtal.

Gällande bestämmelser om dataskydd på gemenskapsnivå och nationell nivå kommer förstås att vara tillämpliga även i fortsättningen.

Punkt 5 (artiklarna 36a och 36b)

Detta är den viktigaste nyheten i förslaget: medan den summariska deklarationen eller tulldeklarationen i nuläget måste inges först när varorna visas upp för tullen föreslås det att en deklaration måste inges innan varorna ankommer. Detta möjliggör att tullen i förväg får veta vilka typer av varor som ankommer och att den nödvändiga graden av säkerhetsåtgärder vid behov kan initieras tidigt. Deklarationer före ankomst krävs redan av vissa medlemsstater och av några av gemenskapens viktigaste handelspartner. Erfarenheterna av sådana system ger vid handen att näringslivet och de berörda aktörerna kan anpassa sig till de nödvändiga ändringarna av förfarandena. De huvudproblem som måste lösas är

- organiseringen av dataflöden,

- inrättandet av kompatibla IT-system,

- just-in-time-leveranser utan anmälan tillräckligt långt i förväg.

I gemenskapens tullkodex kan således endast en allmän ram anges, medan de närmare bestämmelserna för deklarationer före ankomst anges i tillämpningsföreskrifterna och tillämpas i praktiken av de behöriga tullmyndigheterna, så att man uppnår en lämplig balans mellan kraven på ökad säkerhet och behovet att underlätta handeln.

Följaktligen föreslås som en grundregel att deklarationer före ankomst måste inges 24 timmar innan varorna uppvisas för tullen. Om det i ett internationellt avtal föreskrivs en annan tidsram, måste detta medges i tillämpningsföreskrifterna. I tillämpningsföreskrifterna måste det klargöras att en sådan deklaration måste uppnå en viss standardnivå i fråga om uppgiftsmängd och noggrannhet på samma sätt som en tulldeklaration. Särskilda regler skulle bland annat föreskrivas för

- varor som medförs av resande (undantagna),

- små sändningar (undantagna), så länge som det inte införts elektroniska spårningssystem och gränssnitt mellan handlare och tullen,

- land- och lufttransport, samt sjötransport om resan understiger 24 timmar (kortare perioder),

- just-in-time-leveranser som utförs av godkända aktörer (kortare perioder).

Under en övergångsperiod då inget gemensamt gränssnitt finns på gemenskapsnivå, eller inte ens i enskilda medlemsstater, måste mindre strikta regler tillämpas. Så länge som det inte finns något gränssnitt för information före ankomst mellan aktören och tullen får medlemsstaterna bortse från kravet, om annat inte föreskrivs i ett internationellt avtal, eller begära pappersdokument. Flexibla regler krävs också i de fall då deklarationen före ankomst inges vid ett införseltullkontor medan varorna anländer till ett annat tullkontor och det fortfarande saknas ett gränssnitt mellan de två kontoren.

Vidare bör det anges att ingivandet av en summarisk deklaration (t.ex. ett fartygsmanifest) eller en ofullständig, förenklad eller fullständig tulldeklaration först när varorna uppvisas för tullen efter deras införsel till tullområdet inte kommer att leda till att deklarationen avvisas. Den viktigaste följden av detta kommer att bli att behandlingen av sådana deklarationer tar längre tid och att varorna frigörs senare än om tidsfristen hade iakttagits. En aktör som systematiskt bortser från tidsfristerna eller lämnar felaktiga uppgifter kan också bli föremål för administrativa påföljder eller förlora sin status som godkänd aktör (se punkterna 2 och 3). När en aktör vid varornas ankomst inte känner till för vilket syfte de importerats (vilket bör vara ett undantagsfall), kan han placera varorna i tillfällig lagring eller hänföra dem till tullagerförfarandet på grundval av transportuppgifterna. Enligt förslagen i meddelandet om "en enkel och papperslös miljö för tullen och handeln" kommer dessa två förfaranden att slås samman (tillsammans med de övriga suspensiva arrangemangen).

Punkterna 6-8 (avdelning III kapitel 3 artiklarna 40 och 43-45)

Bestämmelserna om summarisk deklaration (vilka nu finns i artiklarna 43-45) förflyttas till artiklarna 36a och 36b så att bestämmelser om deklaration före ankomst kan anges. Följaktligen behöver avdelning III kapitel 3 ändras och artiklarna 43-45 utgå.

I den nuvarande lydelsen av artikel 40 ges förmåner för frizoner i det att varorna i vissa fall inte behöver uppvisas för tullen och att en summarisk deklaration i vissa fall inte krävs. Denna ändring syftar till att täppa till denna säkerhetslucka. Godkända aktörer kan emellertid befrias från skyldigheten att uppvisa varorna för tullen, om de har ingivit den deklaration som föreskrivs i artiklarna 36a och 36b.

Punkterna 9-10 (artiklarna 170.2 och 176.2)

Genom tillägget av led d i artikel 170.2 anpassas bestämmelserna om frizoner till den nya lydelsen av artikel 40. Genom ändringen av artikel 176.2 införs en skyldighet att inge deklarationer före ankomst och före avgång även i fråga om varor som direkt förs in till eller ut från frizoner, enligt vad som föreskrivs i artiklarna 40, 182a och 182b (se punkterna 8 och 13).

Punkt 11 (artikel 181)

I artikel 181 införs en hänvisning till avdelning V så att de nya artiklarna 182a och 182b omfattas.

Punkt 12 (artikel 182.3)

Eftersom en deklaration före avgång kommer att krävas i samtliga fall av återexport (förutom de fall då detta krav frångås), är den anmälan som nu föreskrivs i artikel 182.3 inte längre nödvändig och kan därför utgå.

Punkt 13 (artiklarna 182a och 182b)

Artiklarna 182a och 182b motsvarar artiklarna 36a och 36b.

Huvudskillnaderna är följande:

- Vid import är införselkontoret det första tullkontor som mottar varorna (dvs. det första kontor som passeras efter att varorna passerat gemenskapens gräns), varför detta kontor måste få deklarationen före ankomst så att det kan besluta huruvida säkerhetskontroller är nödvändiga.

- Vid export är exportkontoret det första tullkontor som mottar varorna (dvs. det kontor som är behörigt för den plats där exportören är etablerad eller där varorna packas eller lastas för export, artikel 161.5), varför detta kontor måste få deklarationen före avgång (som i normalfallet är en ofullständig, förenklad eller fullständig tulldeklaration) så att det kan besluta huruvida säkerhetskontroller är nödvändiga.

Artikel 2 (ikraftträdande)

I denna artikel anges att ändringarna träder i kraft den sjunde dagen efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning. Detta innebär inget problem när det gäller definitionerna (artikel 4), riskhanteringen som sådan (artikel 13), informationsutbytet (artikel 15) och utvidgningen av de normala reglerna till att även omfatta frizoner (artiklarna 170, 176 och 181). Genomförandet av system för att behandla deklarationer före ankomst och avgång och inrättandet av samordnade och sammankopplade automatiserade stödsystem för riskhantering kan kräva viss tid i de medlemsstater som ännu inte använder sådana system. Följaktligen föreslås att artiklarna 13, 36a, 36b, 182a och 182b, i den utsträckning de kräver elektroniska system, måste vara genomförda två år efter förordningens ikraftträdande.

2003/0167 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 26, 95, 133 och 135 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT C [...], [...], s. [...]

med beaktande av Europeiska Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

[2] EGT C [...], [...], s. [...]

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

(1) I rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen [3], senast ändrad genom förordning (EG) nr 2700/2000 [4], fastställs bestämmelser för tullbehandling av varor som importeras eller skall exporteras.

[3] EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

[4] EGT L 311, 12.12.2000, s. 1.

(2) Det bör anges på vilka villkor uppgifter som lämnas av ekonomiska aktörer till tullen får lämnas ut till andra myndigheter i samma medlemsstat, andra medlemsstater, kommissionen eller till tredjeländers myndigheter.

(3) Det är nödvändigt att skapa en likvärdig nivå på tullkontrollerna i gemenskapen och se till att medlemsstaterna tillämpar dessa på ett harmoniserat sätt. Det bör erinras om att det huvudsakligen är medlemsstaterna som ansvarar för dessa kontroller. Kontrollerna bör baseras på gemensamt överenskomna normer och riskkriterier för urval av varor och ekonomiska aktörer, så att riskerna för gemenskapen och dess medborgare minimeras. Medlemsstaterna och kommissionen bör därför skapa en ram för riskhantering på EU-nivå som stöd för ett gemensamt tillvägagångssätt så att prioriteringar kan fastställas och resurser allokeras på ett effektivt sätt, samtidigt som en lämplig balans bibehålls mellan tullkontrollernas omfattning och målet att underlätta legitim handel. Denna ram för riskhantering bör även innehålla gemensamma kriterier och harmoniserade krav på godkända aktörer och innebära att dessa kriterier och krav tillämpas på ett harmoniserat sätt. Inrättandet av en för alla medlemsstater gemensam ram för riskhantering bör inte hindra dem från att kontrollera varor genom stickprov.

(4) Riskrelaterade uppgifter om import- och exportvaror bör utbytas mellan medlemsstaternas behöriga förvaltningar och kommissionen. De uppgifter som utbyts bör ha karaktären av allmänna kontrolluppgifter som rör varor snarare än specifika aktörer eller sändningar. I detta syfte bör ett gemensamt och säkert system inrättas, genom vilket de behöriga myndigheterna kan få tillgång till, överföra och utbyta dessa uppgifter i rättan tid och på ett effektivt sätt. Sådana uppgifter bör även kunna utbytas med tredjeländer i de fall bestämmelser om detta anges i ett internationellt avtal.

(5) För att lämpliga riskbaserade kontroller skall kunna inrättas är det nödvändigt att införa ett krav på att uppgifter måste lämnas före ankomst eller avgång för samtliga varor som förs in till eller ut från gemenskapens tullområde, utom i fråga om varor som befordras med flyg eller fartyg utan att göra uppehåll inom detta område. Sådana uppgifter bör vara tillgängliga innan varorna förs in till eller ut från gemenskapens tullområde. Olika tidsfrister och regler kan anges beroende på typ av varor, transporter och ekonomiska aktörer. För att undvika säkerhetsluckor måste detta krav även införas för varor som förs in till eller ut från en frizon.

(6) Förordning (EEG) nr 2913/92 bör följaktligen ändras i enlighet med det ovanstående.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 2913/92 ändras på följande sätt:

1. Artikel 4 första stycket punkt 14 skall ersättas med följande:

"14) tullkontroller: särskilda åtgärder som utförs av tullmyndigheterna eller samordnas med dem, i syfte att se till att tullagstiftningen och annan lagstiftning rörande import eller export av varor tillämpas korrekt, t.ex. undersökning av varor, kontroll av att handlingar finns och är äkta, granskning av företags räkenskaper och andra bokföringshandlingar, undersökning av transportmedel, undersökning av bagage och andra varor som personer för med sig samt genomförande av officiella utredningar och andra liknande åtgärder i syfte att se till att tullregler och, i förekommande fall, andra bestämmelser som är tillämpliga på varor som omfattas av tullövervakning efterlevs."

2. I artikel 4 skall följande punkter läggas till:

"25) risk: sannolikheten för att en sådan händelse kan inträffa i samband med internationell befordran av och handel med varor som hotar gemenskapens säkerhet och innebär en risk för folkhälsan, miljön och konsumenterna, inklusive för den korrekta tillämpningen av bestämmelser på gemenskapsnivå eller nationell nivå rörande varor som förs in i eller lämnar gemenskapen.

26) riskhantering: systematisk identifiering och systematiskt genomförande av alla åtgärder som krävs för att begränsa riskexponeringen. Detta inbegriper åtgärder som insamling av data och uppgifter, analys och bedömning av risk, föreskrivande och vidtagande av åtgärder och regelbunden övervakning och översyn av denna process och dess resultat, baserade på internationella och nationella källor och strategier, gemenskapskällor och gemenskapsstrategier.

27) godkänd ekonomisk aktör: en person ingående i handelskedjan som beviljats ett tillstånd av tullmyndigheterna och som uppfyller de kriterier som angivits i enlighet med kommittéförfarandet, däribland att han efterlever tullens krav på lämpligt sätt, har ett tillfredsställande system för affärsbokföring och vidtar lämpliga åtgärder för fysisk säkerhet. På detta sätt erbjuder den godkända aktören alla nödvändiga garantier för ett korrekt och säkert genomförande av förfarandena och kan således omfattas av vissa förenklingar, förutsatt att vissa särskilda villkor uppfylls. Status som godkänd ekonomisk aktör beviljas för en viss period och kommer att ses över regelbundet."

3. I artikel 13 skall följande stycke läggas till:

"Tullkontroller bör baseras på riskanalys, vilken syftar till att identifiera och kvantifiera riskerna och utarbeta nödvändiga åtgärder för att bedöma dem, på grundval av kriterier som utarbetats på nationell nivå och i tillgängliga fall gemenskapsnivå eller internationell nivå. En gemensam ram för riskhantering skall fastställas i enlighet med kommittéförfarandet, genom vilket organisationsramen och förfarandet för att fastställa gemensamma kriterier och prioriterade kontrollområden fastläggs. Medlemsstaterna och kommissionen skall inrätta samordnade och sammankopplade automatiserade stödsystem för genomförandet av riskhantering. Tullkontroller i syfte att kontrollera att gemenskapens lagstiftning tillämpas korrekt får genomföras i ett tredjeland i de fall ett internationellt avtal innehåller bestämmelser om detta."

4. Artikel 15 skall ersättas med följande:

"Artikel 15

1. Alla uppgifter som är av konfidentiell natur eller som överlämnas på konfidentiell grund skall omfattas av kravet på tystnadsplikt. De får inte yppas av de behöriga myndigheterna utan uttryckligt tillstånd av den person eller den myndighet som överlämnat dem. Utlämnande av uppgifter skall dock tillåtas om de behöriga myndigheterna är tvungna eller bemyndigade att göra detta enligt gällande bestämmelser, särskilt beträffande dataskydd eller i samband med rättsliga förfaranden.

2. Tull- och skattemyndigheterna och andra behöriga myndigheter får sinsemellan, till medlemsstaterna och till kommissionen överlämna uppgifter som de mottagit i samband med import eller export av varor när detta krävs för förfarandet i fråga, i syfte att skydda medborgares och företags säkerhet eller upptäcka eller förhindra oegentligheter. Konfidentiella uppgifter får endast överlämnas till tredjeländers förvaltningar inom ramen för ett internationellt avtal."

5. I kapitel 1 (Införsel av varor till gemenskapens tullområde) skall följande artiklar införas:

"Artikel 36a

1. En summarisk deklaration skall inges till införseltullkontoret innan varorna förs in till gemenskapens tullområde. Ingivande av en anmälan och tillgång till uppgifterna på den summariska deklarationen i aktörens elektroniska system får ersätta ingivandet av en summarisk deklaration, utan hinder av deklarantens rättsliga skyldighet att inge en tulldeklaration. Om ett annat tullkontor än införseltullkontoret mottar en sådan deklaration, skall det kontoret utan dröjsmål överlämna den på elektronisk väg till införseltullkontoret.

2. Om en tulldeklaration krävs efter införseln av varorna till gemenskapens tullområde, skall en elektronisk tulldeklaration ersätta den summariska deklarationen förutsatt att den inges inom den tidsfrist som föreskrivs för den summariska deklarationen. Om en ofullständig eller förenklad deklaration används, skall den innehålla de nödvändiga uppgifterna.

3. Den normala tidsfristen för ingivande av en summarisk deklaration skall vara 24 timmar innan varorna uppvisas för tullen, utom när transporttiden är kortare eller när det i ett internationellt avtal föreskrivs en annan tidsfrist. Kommittéförfarandet skall användas för att fastställa

- den gemensamma mängd uppgifter som skall anges i den summariska deklarationen samt dess format, varvid i möjliga fall internationella standarder skall användas,

- särskilda tidsfrister för vissa typer av trafik och ekonomiska aktörer, och

- på vilka villkor kraven kan frångås, i synnerhet när det gäller godkända ekonomiska aktörer.

4. Varorna får inte frigöras innan den summariska deklarationen eller tulldeklarationen har uppvisats.

Artikel 36b

1. Den summariska deklarationen skall upprättas i elektronisk form enligt de specifikationer som fastställts enligt kommittéförfarandet. Kommersiella uppgifter, hamnuppgifter eller transportuppgifter får användas, om de innehåller de nödvändiga uppgifterna. Tullmyndigheterna får under en period av två år efter denna förordnings ikraftträdande vid exceptionella omständigheter godta pappersbaserade summariska deklarationer.

2. Den summariska deklarationen skall inges av

a) den person som inför varorna till gemenskapens tullområde eller varje person som tar på sig ansvaret för varornas befordran efter införseln, eller

b) den person i vars namn de personer som avses i a agerar, eller

c) ett ombud enligt artikel 5 för någon av de personer som avses i a eller b."

6. Rubriken till kapitel 3 i avdelning III skall ändras till "Lossning av varor som uppvisats för tullen".

7. Artikel 40 skall ersättas med följande:

"Artikel 40

Varor som införs till gemenskapens tullområde skall uppvisas för tullen av den person som inför dem till det området eller, i tillämpliga fall, av den person som tar på sig ansvaret för varornas befordran efter införseln, utom när det gäller transportmedel som endast passerar genom tullområdets territorialvatten eller luftrum utan att göra uppehåll inom tullområdet. Godkända ekonomiska aktörer får undantas från kravet att uppvisa varor för tullen, förutsatt att de inger en summarisk deklaration eller en tulldeklaration i enlighet med artiklarna 36a och 36b."

8. Artiklarna 43-45 skall utgå.

9. Artikel 170.2 skall ersättas med följande:

"2. Varor skall uppvisas för tullmyndigheterna och underkastas de föreskrivna tullformaliteterna i följande fall:

a) Varorna har hänförts till ett tullförfarande som avslutas när de förs in i en frizon eller ett frilager. Om tullförfarandet i fråga emellertid medger befrielse från skyldigheten att uppvisa varorna, behöver de inte visas upp.

b) Varorna har placerats i en frizon eller ett frilager på grundval av ett beslut att bevilja återbetalning eller eftergift av importtullar.

c) Varorna omfattas av de åtgärder som avses i artikel 166 b.

d) Varorna förs in direkt i en frizon eller ett frilager från en plats utanför gemenskapens tullområde, utom när en aktör fått tillstånd att inte uppvisa varorna och har ingivit en summarisk deklaration eller en tulldeklaration i enlighet med artiklarna 36a och 36b."

10. Artikel 176.2 skall ersättas med följande:

"2. Om varor omlastas inom en frizon skall de därmed sammanhängande handlingarna hållas tillgängliga för tullmyndigheterna. En kortvarig förvaring av varor i samband med denna omlastning skall anses utgöra en del av omlastningen.

I fråga om varor som direkt förs in i en frizon från en plats utanför gemenskapens tullområde eller ut ur en frizon direkt från gemenskapens tullområde skall en summarisk deklaration inges i enlighet med artiklarna 36a och 36b eller 182a och 182b."

11. Artikel 181 skall ersättas med följande:

"Artikel 181

Tullmyndigheterna skall förvissa sig om att bestämmelserna om export eller återexport och bestämmelserna i avdelning V iakttas när varor exporteras eller återexporteras från en frizon eller ett frilager."

12. I första meningen i artikel 182.3 skall orden "Återexport eller förstöring" ersättas med "Förstöring".

13. I avdelning V (Varor som förs ut från gemenskapens tullområde) skall följande artiklar införas:

"Artikel 182a

1. Innan varor förs ut från gemenskapens tullområde skall en summarisk deklaration inges till exporttullkontoret senast 24 timmar innan varorna uppvisas för det kontoret, utom när det i ett internationellt avtal föreskrivs en annan tidsfrist. Ingivande av en anmälan och tillgång till uppgifterna på den summariska deklarationen i den ekonomiska aktörens elektroniska system får ersätta ingivandet av en summarisk deklaration, utan hinder av deklarantens rättsliga skyldighet att inge en tulldeklaration.

2. Om en tulldeklaration krävs för export eller återexport av varorna, skall en elektronisk tulldeklaration ersätta den summariska deklarationen förutsatt att den inges inom den tidsfrist som föreskrivs för den summariska deklarationen. Om en ofullständig eller förenklad deklaration används, skall den innehålla de nödvändiga uppgifterna.

3. Kommittéförfarandet skall användas för att fastställa

- den gemensamma mängd uppgifter som skall anges i den summariska deklarationen samt dess format, varvid i möjliga fall internationella standarder skall användas,

- särskilda tidsfrister för vissa typer av trafik och godkända ekonomiska aktörer, och

- på vilka villkor deklarationen måste inges och på vilka villkor detta krav kan frångås, i synnerhet när det gäller godkända ekonomiska aktörer.

Artikel 182b

1. Den summariska deklarationen skall upprättas i elektronisk form enligt de specifikationer som fastställts enligt kommittéförfarandet. Tullmyndigheterna får under en period av två år efter denna förordnings ikraftträdande vid exceptionella omständigheter godta pappersbaserade summariska deklarationer. Kommersiella hamnuppgifter eller transportuppgifter, inklusive tillgång till uppgifterna i aktörens elektroniska system, får användas, om de innehåller de nödvändiga uppgifterna.

2. Om en tulldeklaration inte upprättas skall en summarisk deklaration inges av

a) den person som för ut varorna från gemenskapens tullområde eller varje person som tar på sig ansvaret för varornas befordran, eller

b) den person i vars namn de personer som avses i a agerar, eller

c) ett ombud för någon av de personer som avses i a eller b."

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Elektroniska deklarationer och automatiserade stödsystem för genomförandet av riskhantering enligt artiklarna 13, 36a, 36b, 182a och 182b samt tillämpningsföreskrifter för denna förordning skall föreligga två år efter denna förordnings ikraftträdande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den [...]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[...] [...]

>Plats för tabell>

KONSEKVENSANALYS FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG, SÄRSKILT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Förslagets beteckning

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (framlagt av kommissionen)

Dokumentets referensnummer

Förslaget

1. Kommissionen har ensam behörighet i fråga om tullunionens korrekta funktion. Med hänsyn till den aktuella politiska situationen och terroristhotet, som innebär ökade säkerhetskrav för världshandeln, och möjligheten att förhandla fram ett tillfredsställande avtal med Förenta staterna om initiativet för säkra containrar, är det nödvändigt att i tullkodexen införa nya rättsliga skyldigheter för företagarna. En sidokonsekvens av detta blir att gemenskapen får en trovärdig grund för förhandlingarna med Förenta staterna om initiativet för säkra containrar.

Även om kommissionen planerar en fullständig översyn av tullkodexen till följd av meddelandet om initiativet för elektronisk tull, finns det ett brådskande behov av flera typer av åtgärder för att åtgärda säkerhetsproblemen, med tanke på den nuvarande globala politiska situationen (och risken för terroristattentat). Genom detta kommer kommissionen att få en rättslig grund för att på gemenskapsnivå utarbeta ett riskhanteringssystem, så att man får en likvärdig nivå på kontrollerna i medlemsstaterna.

Dessa åtgärder, som är nödvändiga redan idag, är ännu viktigare med hänsyn till utvidgningen, eftersom säkerhetskontrollerna i stora hamnar som Antwerpen och Rotterdam även är avhängiga av kvaliteten och effektiviteten hos de tullkontroller som utförs i de medlemsstater där exportformaliteterna genomförs. Om vi inte agerar kan handelns säkerhet äventyras, vilket får negativa konsekvenser för företag och medborgare både inom och utanför gemenskapen.

Konsekvenser för företagen

2. Vilka påverkas av förslaget?

Företag som importerar och exporterar varor från och till tredjeländer.

- Vilka branscher? Importörer, exportörer, speditörer och tullombud.

- Vilken företagsstorlek (andelen små och medelstora företag)? Det uppskattas att mer än 30 % av de små och medelstora företagen har internationella affärstransaktioner.

- Är dessa företag etablerade i några särskilda geografiska områden i gemenskapen? I alla medlemsstater.

3. Vilka åtgärder måste företagen vidta för att följa förslaget?

Inom en viss tidsfrist ge tullen information före ankomst (före avgång) vid import eller export av varor.

4. Vilka ekonomiska verkningar väntas förslaget få?

- För sysselsättningen: inga.

- För investeringar och nyföretagande: inga.

- För företagens konkurrenskraft:

För godkända aktörer kommer varorna att frigöras snabbare, vilket minskar den tid som går åt till tullformaliteter. Å andra sidan krävs mera noggranna uppgifter från handlaren före import eller export och i synnerhet detta kan skapa en extra börda. Därför anges en övergångsperiod.

5. Innehåller förslaget åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation (inskränkningar eller skillnader i kraven osv.)?

Lättnader kommer att vara avhängiga av graden av efterlevnad. Små och medelstora företag kan använda tillhandahållare av tjänster.

Samråd

6. Ange vilka organisationer som har rådfrågats om förslaget och beskriv deras huvudsynpunkter.

Genom gruppen för näringslivskontakter, vilken inrättats för samråd, har följande sammanslutningar konsulterats:

- FTA (Foreign Trade Association)

- UNICE

- EUROCOMMERCE

- EUROCHAMBERS

- EUROPEAN SMALL BUSINESS ALLIANCE

- CLECAT

- OCEAN (organisation des Communautés Européenne des Avitailleurs de Navires)

- US Chamber of Commerce

- Företrädare för flygbolag.

Även om de inte är absolut negativa till principen, är de oroade över tidsfristerna före ankomst respektive avgång och har begärt undantag för vissa typer av transporter och handlare. Diskussioner pågår och undantag kommer att anges i tillämpningsföreskrifterna för tullkodexen.