52003PC0132

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om allmänt införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen

(framlagt av kommissionen)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DEL I: BÄTTRE FINANSIERINGS- OCH FÖRVALTNINGSINSTRUMENT FÖR UTVECKLING AV DET TRANSEUROPEISKA TRANSPORTNÄTET

1. Finansieringen av det transeuropeiska transportnätet: analys av det aktuella läget

1.1. Ett nät med finansieringsproblem

1.2. Bättre samordning av offentliga medel

1.3. Mycket selektiva offentliga investeringar

1.4. Helt privatfinansierade nät

1.5. Offentlig-privat samfinansiering

1.6. Bättre finansieringsramar

2. Vägar till en lösning

3. Bättre samordning och större samverkansvinster genom nya strukturer

3.1. Medel

3.2. Strukturer

3.3. Projektsamordning genom transnationella rättssubjekt

3.4. Nya finansieringsinstrument för gemenskapen

3.5. EU-garantier för politiska risker förknippade med det transeuropeiska transportnätet

DEL II - MOT ETT EUROPEISKT SYSTEM FÖR ELEKTRONISKA VÄGTULLAR

1. Inledning

2. Standardiseringsläget

3. Deltagande i systemet för de nya medlemsstaterna och situationen för lastbilar

4. Syftet med direktivet

5. Målets uppfyllande

6. Kombinationen av satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation med mikrovågsteknik är en lösning på kort och medellång sikt. På lång sikt skall däremot endast den modernaste tekniken tillämpas.

7. Långfristig teknisk lösning för det europeiska systemet för elektroniska vägtullar: teknik för satellitbaserad positionsbestämning, obligatorisk för nya system från och med 2008 och allmänt 2012.

8. Tidsplan för genomförande av det europeiska vägtullsystemet

9. Införandet av ett europeiskt vägtullsystemet: föreskrivande kommitté

MOTIVERING

1. INLEDNING

De elektroniska vägtullsystemen infördes i början av 1990-talet i Europa på motorvägar som drivs i enlighet med koncessionsavtal, där vägtullarna används för att finansiera byggandet och underhållet av infrastrukturerna. Huvudsyftet med de elektroniska vägtullsystemen är att minska den tid det tar att passera vägtullstationerna och således att öka kapaciteten. Olika system har införts, först på lokal och sedan på nationell nivå, men dessa system är inkompatibla. Detta har skapat problem för bilisterna, som måste fästa flera märken på bilens vindruta (ibland även inom ett och samma storstadsområde), om de vill ansluta sig till systemen. Italien, Portugal, Frankrike, Schweiz, Slovenien och Norge har nationella system, som dock är inkompatibla. Med tanke på ökningen av den internationella trafiken är det nu önskvärt att dessa system blir driftskompatibla på europeisk nivå.

Dessutom medför passagen av tullstationerna trafikstockningar, förseningar, olyckor och tillbud som är till skada både för väganvändarna och för miljön särskilt under rusningstiderna men även alltmer permanent på vissa hårt trafikerade sträckor inom det europeiska vägnätet. Genom de elektroniska vägtullarna blir det däremot möjligt att sätta användaren och fordonet i centrum för transportsystemet. De är ett utmärkt verktyg för att minska trafikstockningarna, under förutsättning att man kan använda ett tillräckligt stort antal vägfiler vid tullstationerna och att tillräckligt många kunder deltar i systemet (dvs. många fordon). Detta gör det först och främst möjligt att skilja mellan abonnenter och tillfälliga användare när de närmar sig eller kommer fram till tullstationerna. Abonnenterna kan då använda särskilda körfält utan betjäning och fortsätta att köra med mycket låg hastighet utan att behöva stanna. Detta gäller också om körfältet är utrustat med en vägbom eftersom denna skall vara dimensionerad för detta ändamål. Medan den maximala kapaciteten för ett körfält som är utrustat med en bankkortsautomat eller manuell betjäning är 120 fordon i timmen, kan ett körfält med elektronisk vägtull betjäna mellan 200 och 300 fordon i timmen, beroende på utformningen.

Tack vare att denna typ av trafikstockningar elimineras och att trafiken flyter bättre gör de elektroniska vägtullarna det också möjligt att minska antalet olyckor och således att förbättra säkerheten för väganvändarna. Eftersom penninghanteringen minskas i tullstationerna, innebär de elektroniska vägtullarna också att de risker som är förknippade med värdetransporter kan minskas.

Elektroniska vägtullar är också en potentiell nyckel till utvecklingen av informationssamhället inom vägtrafiken, eftersom samma fordonsutrustning också kan användas för andra telematiktjänster och säkerhetssystem med mervärde för resenärerna: automatiskt nödanrop vid olyckor, information i realtid om trafikförhållanden eller om restiden osv. De bidrar följaktligen till att stärka den europeiska elektronikindustrin, som ligger i frontlinjen inom detta område och som efterfrågar tekniska standarder för att undvika att marknaden fragmenteras. Dessutom kommer också biltillverkarna att få möjlighet att utrusta nya fordon med vägtullsutrustning.

2. STANDARDISERINGSLÄGET

Dagens elektroniska vägtullsystem är alla baserade på mikrovågsteknik över korta avstånd som på marknaden finns i olika varianter. Standardiseringsarbetet inom Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) har pågått i flera år och ledde i januari 2003 till antagandet av ett utkast till en slutlig standard. Utkastet omfattar dock två varianter.

CEN röstade 1997 fram förstandarder, men dessa säkerställde inte driftskompatibiliteten mellan systemen och tillät olika tolkningar. Detta har lett till att det i dag som sagt finns två varianter i Europa. Vid sidan om dessa förstandarder finns också många äldre system, som är mycket vanliga och som delvis omfattar ett stort antal abonnenter.

Det behövs således ett europeiskt direktiv som banar väg för en framtida driftskompatibilitet mellan de olika systemen ur användarnas synvinkel, om unionens olika medlemsstater inte skall fortsätta att anta nationella, elektroniska vägtullsystem som inte är driftskompatibla och därigenom skapar ytterligare svårigheter för den internationella vägtrafiken och hindrar en väl fungerande inre marknad. Utan detta direktiv skulle förarna tvingas utrusta sina fordon med flera olika nationella instrumentlådor för att problemfritt kunna trafikera det europeiska vägnätet.

Direktivet grundas på det förberedande arbete som gjorts inom ramprogrammen för forskning och utveckling och de transeuropeiska näten.

3. DELTAGANDE I SYSTEMET FÖR DE NYA MEDLEMSSTATERNA OCH SITUATIONEN FÖR LASTBILAR

Elektroniska vägtullar, som till en början bara användes i några få länder, håller nu på att bli allmänt spridda i hela Europa. Flera länder i Europa har nyligen infört eller planerar att införa elektroniska vägtullar som ett verktyg för trafikreglering, antingen i stadsområden (Nederländerna och Förenade kungariket), eller för vissa fordonskategorier (lastbilar i Tyskland, Österrike och Schweiz). En del av dessa länder rör sig mot nyare teknik som satellitbaserad positionsbestämning (GNSS, GPS och sedan Galileo) kopplad till mobilkommunikation (i enlighet med GSM/GPRS-standarden). Genom detta undviker de bland annat dyra investeringar i vägnätsutrustning och kan använda den mest avancerade tekniken genom att satsa på utvecklingen av satellitnavigeringssystem, särskilt Galileo. De väljer således en referensteknik för den framtida vägtransportutvecklingen. Utan att invänta att Galileo skall bli driftsklar 2008, kommer dess föregångare Egnos att från och med 2004 erbjuda en lokaliseringsnoggrannhet som överstiger den som GPS ensam kan erbjuda. Kombinationen av satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation är också den enda lösning som gör det möjligt att på ett enkelt sätt använda sig av "vägtullszoner", dvs. att avgiftsbelägga fordon som kör in i eller ut ur ett visst geografiskt område (till exempel ett tätortsområde). Beroende på sin avgiftsstrategi och topologin på sina vägnät föredrar andra länder ett mer konservativt tillvägagångssätt och väljer att fortsätta med mikrovågstekniken.

För nya vägtullsystem i medlemsstaterna planeras för närvarande ingen annan teknik än den som bygger på mikrovågsteknik eller GPS/GSM.

De elektroniska vägtullsystemen i Europa kommer således i framtiden att bygga på tre olika tekniska lösningar, vilket kan komma att innebära svårigheter för resenärerna. Man måste till exempel undersöka situationen för lastbilar. Dessa betalar redan sedan flera år en skatt i Schweiz, som är ett obligatoriskt transitland för en stor del av den transalpina vägtrafiken. Lastbilarna måste därför vara utrustade med en komplicerad anordning som sitter i förarhytten och som måste kunna ses från utsidan av polis- och tulltjänstemän så att de visuellt kan kontrollera att utrustningen fungerar och att den används på rätt sätt. I det schweiziska systemet kombineras DSRC-mikrovågssystemet med GPS. I slutet av maj 2002 meddelade Österrike sitt beslut att ta i bruk ett annat system som endast är baserat på DSRC-tekniken, men som även skall användas för ett avgiftssystem för tunga lastbilar. Tyskland meddelade ett liknande beslut i juni 2002, med en kombinerad användning av tre olika tekniska lösningar. Situationen kommer att bli ännu mer komplicerad, när vissa europeiska länder som Nederländerna och Förenade kungariket genomför ett avgiftssystem för lastbilar, eller när vissa länder som Frankrike kommer att tillåta lastbilarna att använda sig av dagens nationella vägtullsystem (Italien tillåter det redan). Måste man acceptera att lastbilschaufförerna på lång sikt måste ha ett halvt dussin elektroniska instrumentlådor (som kan vara upp till 1,5 till 2,5 dm³ stora och väga mellan ett och två kilo) i sin förarhytt och vars enda funktion är vägtullsbetalningar? Även kostnaden för utrustningen gör att situationen är oacceptabel.

Det är därför hög tid att införa en skyldighet enligt vilken man måste ge förare som kör internationella transporter tillgång till instrumentlådor som kan kommunicera med samtliga europeiska system. Enligt industrin är detta fullt möjligt utan någon större ökning av instrumentlådans pris. I dag kostar en instrumentlåda som bara fungerar med ett enda mikrovågssystem ungefär 20 euro. Enligt vissa tillverkare skulle en driftskompatibel instrumentlåda, som kan kommunicera med samtliga europeiska mikrovågssystem, inte behöva kosta mer än cirka 25 euro. En verklig prisökning får man först när även teknik för satellitbaserad positionsbestämning och mobiltelefoni integreras. Däremot skulle en satellitbaserad instrumentlåda inte bli mycket dyrare av att man utökar den med mikrovågsteknik.

Eftersom instrumentlådorna fungerar på olika sätt, ökar risken för att lastbilschaufförerna skall använda dem fel, vilket leder till oavsiktliga lagöverträdelser (exempelvis felaktig deklaration av släpvagnen eller av antalet vagnsaxlar) och skapar besvärliga situationer för både användarna och koncessionsinnehavarna. Man bör därför se till att instrumentlådorna harmoniseras och rationaliseras.

4. SYFTET MED DIREKTIVET

Detta direktiv presenteras i vitboken "Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden". I direktivet fastställs de villkor som är nödvändiga för att man så snart som möjligt skall kunna säkerställa införandet av ett "europeiskt system för elektroniska vägtullar" på hela det vägnät som är belagt med vägtullar. Systemet kommer att baseras på principen "ett enda kontrakt per kund, en enda instrumentlåda per fordon".

Det bör påpekas att direktivet inte behandlar avgiftsstrategin i sig, och att det i direktivet inte görs någon bedömning av de olika möjliga alternativen vad gäller den framtida avgiftsstrategin. Tvärtom gör de tekniska lösningar som antagits det möjligt att genomföra alla de strategier som för närvarande planeras både i unionen och i medlemsstaterna. Genom att säkerställa driftskompatibiliteten mellan de elektroniska vägtullsystemen på den inre marknaden kommer direktivet att underlätta genomförandet av ett system för infrastrukturavgifter på europeisk nivå. Den teknik som förordas gör det möjligt att täcka all infrastruktur (motorvägar vägar, broar och tunnlar) och alla fordon (lastbilar, lätta fordon, motorcyklar osv.).

5. MÅLETS UPPFYLLANDE

Betydande investeringar (i en storleksordning av flera hundra miljoner euro för varje vägnät) har gjorts av koncessionsinnehavare av vägar för att genomföra vägtullsystemen, som ursprungligen var avsedda att erbjuda förarna av lätta fordon bättre service. Vid den gradvisa övergången till system som är driftskompatibla inom ramen för ett "europeiskt vägtullsystem" är det nödvändigt att ta hänsyn till dessa investeringar och till de bokföringsmässiga och tekniska avskrivningarna av investeringarna. Utanför detta europeiska vägtullsystem kommer de nationella eller lokala systemen att användas för lokala tillämpningar till dess att de avvecklas. På grund av operatörernas skyldighet att på begäran förse användarna med driftskompatibla mottagare kommer emellertid följderna av detta att bli avsevärt mycket mindre för användarna.

På så sätt kan man i större omfattning uppnå driftskompatibilitet mellan de befintliga systemen. En del, redan nämnda länder vill emellertid införa elektroniska vägtullar för lastbilar redan 2003-2004. Vissa städer som Rom och London har beslutat att installera vägtullsystem för att kontrollera tillträdet av fordon till stadskärnan. Det är därför viktigt att redan nu fastställa tekniska riktlinjer som säkerställer att de framtida systemen blir driftskompatibla. Marknaden efterfrågar dessutom ett referenssystem för framtiden.

För att lösa dessa båda problem kommer det "europeiska systemet för elektroniska vägtullar" att vara baserat på en kortsiktig lösning (till omkring 2005) som tar hänsyn till det befintliga läget, och sedan på en lösning på lång sikt (till 2008-2012), som måste beslutas och läggas fram redan i dag.

Kommissionen uppmanar industrin att fortsätta arbeta för ett skyndsamt antagande av gemensamma standarder för de tre tekniska lösningarna.

6. KOMBINATIONEN AV SATELLITBASERAD POSITIONSBESTÄMNING OCH MOBILKOMMUNIKATION MED MIKROVÅGSTEKNIK ÄR EN LÖSNING PÅ KORT OCH MEDELLÅNG SIKT. PÅ LÅNG SIKT SKALL DÄREMOT ENDAST DEN MODERNASTE TEKNIKEN TILLÄMPAS.

Kombinationslösningen enligt artikel 2 skall möjliggöra uttag av avgifter för användning av vägnätet utan att det måste byggas nya stationer. Ett allmänt införande av avgifter förutsätter att man använder nya tekniska lösningar som lämpar sig för hela vägnätet. Av ekonomiska, miljömässiga och säkerhetsmässiga skäl är det nämligen inte möjligt att bygga tullvägar i hela vägnätet, dvs. även i städerna.

Förslaget bygger på användningen av ny och redan tillgänglig teknik som kombinationen GNSS/GSM, kopplad till mikrovågstekniken som redan används i unionen och som har stor utbredning. Dessa tre är de enda tekniska lösningar som i dag kommer i fråga för nya elektroniska vägtullsystem i Europa.

På grund av sin stora flexibilitet och anpassningsbarhet till nya gemenskapslösningar för avgifter är satellitbaserad positionsbestämning kombinerad med mobiltelefoni det system som principiellt är att föredra för det europeiska systemet för elektroniska vägtullar, liksom för alla nya nationella system. Det rör sig för övrigt om beståndsdelar i talrika aktiva säkerhetssystem som tillverkarna redan börjat installera i sina fordon. De operatörer som vill tillämpa mikrovågsteknik i nya system kan likväl göra detta fram till 2008.

Detta tillvägagångssätt garanterar kontinuiteten för de investeringar som redan gjorts i flera europeiska länder, samtidigt som man tar hänsyn till den nya teknikens fördelar, som utan tvivel kommer att slå igenom i framtiden, särskilt som den banar väg för de mervärdestjänster för resenärerna som nämns i inledningen. Fördelen med detta är att operatörerna kan välja den i varje enskilt fall lämpligaste lösningen, samtidigt som villkoren för det europeiska systemet för elektroniska vägtullar uppfylls.

7. LÅNGFRISTIG TEKNISK LÖSNING FÖR DET EUROPEISKA SYSTEMET FÖR ELEKTRONISKA VÄGTULLAR: TEKNIK FÖR SATELLITBASERAD POSITIONSBESTÄMNING, OBLIGATORISK FÖR NYA SYSTEM FRÅN OCH MED 2008 OCH ALLMÄNT 2012.

Med tanke på den tekniska utvecklingen kommer 1970-talets mikrovågsteknik att vara över 30 år gammal och tekniskt föråldrad 2008, även om den fortsätter att användas på vägnäten. Däremot kommer den satellitbaserade lösningen, som 2008 kommer att vara tekniskt mogen tack vare att Galileo är fullständigt utbyggt, inte bara att ha haft tid på sig att visa sin duglighet utan kommer också att ha gett den erfarenhet som krävs för att man skall kunna bygga det europeiska systemet för elektroniska vägtullar enbart på denna teknik. Framför allt torde nya tekniska lösningar underlätta den svårhanterliga bedrägeribekämpningen, som i dag sköts med hjälp av komplicerad teknik för kommunikation över korta avstånd mellan utrustning i fordon och vid vägar.

Man kan inte heller utesluta att det fram till 2008 kommer att göras ytterligare försök att införa nya mikrovågssystem med nya kompatibilitetsproblem som följd.

Av denna anledning fastställs i direktivet att man från och med 2008 för alla nya system som tas i drift inom ramen för det europeiska systemet för elektroniska vägtullar skall ge den satellitbaserade lösningen, alltså kombinationen av satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation, företräde framför mikrovågsteknik. För att ta vara på de investeringar som redan gjorts eller planeras i vissa länder, särskilt i Österrike, Spanien, Frankrike, Grekland, Portugal och Italien, får man emellertid fortsätta använda de mikrovågsbaserade system som redan tagits i drift, men länderna måste fram till 2010 ta fram en strategi för omställning av systemen. Själva omställningen måste vara genomförd 2012.

Kommissionen kommer att lägga fram en rapport före den 31 december 2007 för att se till att man tagit hänsyn till och löst de befintliga problemen med användningen av den satellitbaserade lösningen. Om det av denna rapport, som kommer att utarbetas i samarbete med kommittén för elektroniska vägtullar, framgår att det fortfarande förekommer användningsproblem i samband med de satellit- och mobiltelefonbaserade systemen, kommer kommissionen att lägga fram ett förslag för att tillåta en fortsatt användning av mikrovågssystem parallellt med satellit- och mobiltelefonbaserade system.

Det bör påpekas att den tekniska lösning som bygger på satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation för de flesta användare innebär att vägtullstationerna försvinner, eftersom man inte längre måste stanna för att betala. Det kommer endast att finnas kvar små vägtullstationer för tillfälliga användare utan särskild utrustning.

Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att den berörda industrin går in för att framgångsrikt slutföra standardiseringsförfarandet inom de europeiska standardiseringsorganen, både när det gäller mikrovågsteknik och när det gäller satellit- och mobilkommunikationsbaserad teknik.

8. TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV DET EUROPEISKA VÄGTULLSYSTEMET

De tekniska och kontraktsenliga villkor som är nödvändiga för ett fullständigt införande av "det europeiska vägtullsystemet" på grundval av ovannämnda teknik kommer att studeras av den kommitté som nämns i artikel 5.

Systemet skall införas i två steg enligt följande:

- Elektroniska vägtullar för lastbilar och bussar från och med 2005.

- Elektroniska vägtullar för personbilar från och med 2010.

År 2010 kommer de tekniska framstegen att ha gjort det möjligt att i alla fyraxlade fordon installera utrustning som kommunicerar med omvärlden med hjälp av mikrovågor, GSM/GPRS och GNSS, och som stöder olika telematiktjänster, inklusive elektroniska vägtullar. Detta tekniska språng, som redan har påbörjats, kommer att sänka kostnaderna för fordonsutrustning till den nuvarande nivån för ett mikrovågsmärke, dvs. 20-50 euro.

Det europeiska vägtullsystemet kommer att göra det möjligt att fullt ut genomföra Europeiska unionens respektive medlemsstaternas båda strategier, dvs. avgifter för lastbilar och avgiftsbaserad trafikstyrning i överbelastade stadsområden. Förutom att den lämpar sig bättre för de "vägtullszoner" som definieras ovan slipper man med kombinationen satellitbaserad positionsbestämning/mobiltelefoni att senare utrusta de vägnät som inte från början var avgiftsbelagda.

Driftskompatibilitet mellan de nationella vägtullsystemen kommer således att vara uppnådd 2010 genom införandet av ett "europeiskt vägtullsystem" som står till alla kundkategoriers förfogande.

9. INFÖRANDET AV ETT EUROPEISKT VÄGTULLSYSTEMET: FÖRESKRIVANDE KOMMITTÉ

Huvudprinciperna för det europeiska vägtullsystemet beskrivs i artikel 3. Detta system, som alla förvaltare av vägtullsinfrastrukturer måste erbjuda, sätter resenären i centrum för vägtransportsystemet. Systemet är öppet för alla och tillgängligt över hela vägnätet genom ett enda abonnemangskontrakt och kommer att säkerställa ett enda gränssnitt mellan kunden och infrastrukturförvaltarna i enlighet med den europeiska lagstiftningens grundläggande principer, särskilt när det gäller skydd av privatlivet och databehandling av personuppgifter.

Det är nödvändigt att exakt definiera villkoren för det europeiska vägtullsystemet och för ett stort antal kompletterande tekniska åtgärder. De europeiska infrastrukturförvaltarna bör till exempel sluta ett samförståndsavtal om införandet av detta system och om inrättandet av ett kompensationssystem.

Kommissionen ansvarar för definitionen av det "europeiska vägtullsystemet" och fattar de nödvändiga tekniska besluten för detta ändamål i enlighet med det kommittéförfarande som nämns i artikel 5 i direktivet. Enligt artikel 5 i det föreslagna direktivet skall kommissionen bistås av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna med praktisk erfarenhet av elektroniska vägtullar och vägförvaltning. Eftersom denna kommitté inte finns ännu måste den inrättas. Den kommer att basera sitt arbete på resultaten av de forskningsprojekt som genomförs inom ramprogrammet för forskning och utveckling och inom ramen för de transeuropeiska näten. Förberedande arbeten har under kommissionens ledning redan genomförts av de nationella myndigheterna, infrastrukturförvaltarna och den berörda industrin.

Bland annat måste följande frågor behandlas:

- En tydlig definition av den erbjudna tjänsten: bland annat funktionsmässiga och tekniska specifikationer för systemet, systemets kvalitet och tullstationernas utbyggnadsgrad, som syftar till att minska köer, trafikstockningar och antalet tillbud orsakade av avgiftsinsamlingen. Detta omfattar också betalningssätten inom ramen för abonnemanget, kundtjänster osv.

- En definition av "vägtullstillämpningar": dvs. en gemensam metod för användningen av utrustning för elektroniska vägtullar. Exempelvis är banksmartkort och hälso- och sjukförsäkringssmartkort tekniskt kompatibla, men endast med de förra kan man ta ut sedlar i en bankomat. Det är detta problem det handlar om.

- Inledande och uppföljning av de europeiska standardiseringsorganens tekniska standardiseringsarbete.

- Eventuella tekniska kompletteringar av tillämpade standarder i syfte att garantera driftskompatibiliteten. Förfaranden som gör det möjligt att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, särskilt inom mobilkommunikationen.

- Harmonisering av operatörernas förfaranden för uttag av elektroniska vägtullar: klassificering av fordon, skyltar på tullstationerna, tillfälliga användare som saknar den nödvändiga utrustningen.

- Specifikationer för utrustningens montering i fordonen.

- Europeiska typgodkännandeförfaranden för fordonsburen utrustning och utrustning vid vägen samt för fordon och utrustning som helhet, bland annat med hänsyn till vägsäkerheten.

- Validering av de valda tekniska lösningarnas överensstämmelse med de europeiska bestämmelserna om skydd av fysiska personers fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv. Bland annat måste överensstämmelse med direktiven 95/46/EG [1] och 2002/58/EG [2] säkerställas.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation).

- Hantering av funktionsstörningar (utrustning ur funktion, avsiktlig eller oavsiktlig felaktig användning, störningar osv.) i ett huvudsakligen internationellt sammanhang, där kunden kommer från ett annat land än det land där betalningen sker.

- Framtagande av ett samförståndsavtal mellan vägoperatörerna om införande av systemet på det europeiska vägnätet och om införande av ett enda kundkontrakt. Det måste vara möjligt att vid ett senare tillfälle utvidga detta samförståndsavtal till att omfatta banker vars betalningskort skall kunna användas i det elektroniska vägtullsystemet.

Kommissionen och kommittén kommer att inhämta tekniska synpunkter från expertgrupper som särskilt utsetts för detta ändamål. Kommissionen kommer bland annat att samarbeta med en expertgrupp bestående av företrädare för det "europeiska systemet för elektroniska vägtullar", de berörda elektronik- och bilbranscherna, samt systemets yrkesmässiga och privata användare. Denna expertgrupp kommer bland annat att tillfrågas inom ramen för rapporten om den tekniska utvecklingen. Dessa expertgrupper kan komma att få i uppgift att sammanställa de förberedande dokumenten för kommitténs arbete. Kommissionen kan dessutom inhämta synpunkter från andra kommittéer eller arbetsgrupper, särskilt den arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter som inrättats genom artikel 29 i direktiv 95/46/EG.

2003/0081 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om allmänt införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [3],

[3] EGT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [4],

[4] EGT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [5],

[5] EGT C [...], [...], s. [...].

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

(1) I sin resolution av den 17 juni 1997 om utveckling av telematik inom sektorn för vägtransporter, särskilt elektronisk avgiftsbetalning [6], uppmanade rådet medlemsstaterna och kommissionen att utveckla en strategi för att säkerställa konvergens mellan olika system för elektronisk avgiftsbetalning så att tillräcklig driftskompatibilitet uppnås på europeisk nivå. Den första fasen i denna strategi presenterades i kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om driftskompatibla system för elektronisk avgiftsbetalning i Europa [7].

[6] EGT C 194, 25.6.1997, s. 5.

[7] KOM(1998) 795 slutlig.

(2) De europeiska länder som har infört elektroniska vägtullsystem för att finansiera väginfrastrukturer, eller som infört elektronisk avgiftsbetalning för användning av vägnätet (dessa system benämns nedan "elektroniska vägtullsystem"), använder huvudsakligen mikrovågsteknik för korta avstånd, med frekvenser runt 5,8 GHz, men dessa system är i dag inte kompatibla. Efter antagandet av förstandarder 1997 [8] ledde Europeiska standardiseringsorganisationens (CEN) ansträngningar rörande mikrovågstekniken till sist i januari 2003 till antagandet av tekniska standarder som främjar driftskompatibiliteten för mikrovågsbaserade elektroniska vägtullsystem med frekvenser på 5,8 GHz. Dessa tekniska standarder omfattar emellertid två varianter som inte är helt kompatibla. Standarderna bygger på modellen "Open Systems Interconnection" (OSI) [9], som definierats av Internationella standardiserings-organisationen för kommunikation mellan informationssystem.

[8] CEN:s förnormer om 5,8 GHz mikrovågsöverföring över korta avstånd är kända under den tekniska benämningen Dedicated Short Range Communications (DSRC).

[9] Hänvisning lämnas senare.

(3) Tillverkare och infrastrukturförvaltare har emellertid kommit överens om att inom EU:s medlemsstater utveckla driftskompatibla produkter på grundval av de förstandarder som antogs 1997, och att främja lösningar baserade på höghastighetsöverföring mellan utrustning i fordon och vid vägar. Det är därför möjligt att införa nya elektroniska vägtullsystem som är tekniskt kompatibla med de system som senast har installerats i gemenskapen (i Frankrike, Spanien och Österrike).

(4) Det är viktigt att så snart som möjligt fullborda standardiseringsarbetet så att man kan fastställa tekniska standarder som garanterar driftskompatibiliteten för elektroniska vägtullsystem baserade på mikrovågsteknik. För att undvika att marknaden fragmenteras på nytt bör man också snarast inleda standardiseringsarbetet avseende elektroniska vägtullsystem baserade på en kombination av satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation.

(5) Det är nödvändigt att skapa förutsättningar för ett allmänt införande av elektroniska vägtullsystem i medlemsstaterna och i grannländerna, och det krävs driftskompatibla system som är anpassade till den framtida utvecklingen av gemenskapens avgiftsstrategi.

(6) Den nya tekniken för satellitbaserad positionsbestämning (GNSS) och mobilkommunikation (GSM/GPRS) och dess tillämpning i vägtullsystemet uppfyller de krav som följer av den nya avgiftsstrategi som unionen och medlemsstaterna planerar. Tekniken gör det möjligt att registrera hur många kilometer som körs inom varje vägkategori, utan att det behövs dyrbara investeringar i infrastrukturutrustning eller nya tullstationer. Den nya tekniken öppnar dessutom dörren för nya säkerhets- och informationstjänster för resenärerna, såsom automatiskt nödanrop vid olyckor och information i realtid om trafikförhållanden, trafikintensitet eller restid. På området satellitbaserad positionsbestämning kommer projektet Galileo, som lanserades av Europeiska unionen 2002, att från och med 2008 ge information av högre kvalitet än den som det nuvarande GPS-systemet kan ge, och denna information är optimal för vägtelematiktjänster. Galileos föregångare, Egnos, kommer att vara driftsklart 2004 och ha liknande egenskaper. Dessa innovativa system kan dock komma att medföra problem i fråga om bland annat kontrollernas tillförlitlighet och bedrägeribekämpning.

(7) Mångfalden av tekniska lösningar, som används eller planeras för elektroniska vägtullar under de kommande åren (framför allt mikrovågor på 5,8 GHz, satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation), och mångfalden av medlemsstaternas och grannländernas krav på de elektroniska vägtullsystemen kan komma att stå i vägen för en väl fungerande inre marknad och transportpolitikens mål. Det finns risk för att chaufförerna på grund av detta i framtiden måste ha flera olika, dyra och driftsinkompatibla elektroniska enheter i sina förarhytter, vilket i sin tur ökar risken för felhantering och oavsiktliga lagöverträdelser.

(8) Det är nödvändigt att undanröja de onaturliga hinder som står i vägen för den fria rörligheten för personer och varor mellan medlemsstaterna, utan att hindra medlemsstaterna och EU från att tillämpa olika avgiftssystem för alla fordonstyper på lokal, nationell och internationell nivå. Fordonsutrustningen måste göra det möjligt att ta ut avgifter med beaktande av principen om likabehandling av alla medborgare i Europeiska unionens medlemsstater. Man bör därför så snart som möjligt sörja för driftskompatibilitet mellan de elektroniska vägtullsystemen i hela gemenskapen.

(9) Chaufförerna har rätt att förvänta sig väginfrastrukturtjänster av högre kvalitet, särskilt när det gäller säkerheten, och betydligt kortare köer framför tullstationerna, särskilt vid topptrafik och på vissa högbelastade sträckor. Det europeiska vägtullsystemet måste utformas på ett sätt som tar hänsyn till detta.

(10) Elektroniska vägtullsystem bidrar märkbart till att minska olycksrisken och därmed till att öka resenärernas säkerhet vid tullstationerna, till att minska antalet kontantbetalningar vid tullstationerna och till att minska trafikstockningarna vid dessa stationer, särskilt vid topptrafik. De gör det också möjligt att förebygga negativ miljöpåverkan från byggandet av nya eller utbyggnad av befintliga tullstationer.

(11) Införandet av elektroniska vägtullsystem medför behandling av personuppgifter. Vid sådan behandling måste europeiska föreskrifter följas, särskilt bestämmelserna i direktiven 95/46/EG och 2002/58/EG. Rätten till skydd av personuppgifter nämns särskilt i artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(12) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, särskilt driftskompatibiliteten mellan de elektroniska vägtullsystemen på den inre marknaden och införandet av ett europeiskt system för elektroniska vägtullar på hela det vägnät i gemenskapen som är belagt med vägtullar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den europeiska dimensionen, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [10].

[10] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte och räckvidd

I detta direktiv fastställs de villkor som är nödvändiga för att säkerställa ett allmänt införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen. Direktivet gäller elektronisk inkassering av alla slags vägavgifter på hela EU:s vägnät, inklusive vägar i och utanför städer, motorvägar, större och mindre vägar, samt olika anläggningar som tunnlar, broar och färjor.

För att uppnå det mål som fastställs i första stycket skall ett "europeiskt system för elektroniska vägtullar" inrättas. Systemet skall säkerställa driftskompatibilitet för användarna mellan de elektroniska vägtullsystem som medlemsstaterna redan har inrättat på nationell eller regional nivå, eller som i framtiden kommer att införas på Europeiska unionens territorium.

Artikel 2 Tekniska lösningar

1. I alla nya elektroniska vägtullsystem som tas i drift från och med den 1 januari 2005 och som avser lastbilar av alla kategorier och/eller bussar skall en eller flera av följande tekniska lösningar tillämpas för vägtullstransaktionerna:

a) Satellitbaserad positionsbestämning

b) Mobilkommunikation enligt GSM/GPRS-standarden (referens GSM TS 03.60/23.060)

c) 5,8 GHz mikrovågor

2. Från och med den 1 januari 2005 skall ett "europeiskt system för elektroniska vägtullar" enligt artikel 3 inrättas. Från och med den dagen skall operatörerna enligt tidsplanen i artikel 3.3 på begäran förse användarna med sådan fordonsutrustning som dels lämpar sig för samtliga idrifttagna elektroniska vägtullsystem i Europeiska unionen och för alla fordonstyper, dels är driftskompatibel och kan kommunicera med samtliga system som används på unionens territorium.

3. För beräkning av de avgifter som skall betalas kan denna fordonsutrustning också kopplas till fordonets elektroniska färdskrivare.

4. Från och med den 1 januari 2008 skall alla nya system som tas i drift inom ramen för det "europeiska systemet för elektroniska vägtullar" enligt artikel 3 uteslutande bygga på den teknik för satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation som nämns i artikel 2.1.

5. De system som inom ramen för det "europeiska systemet för elektroniska vägtullar" har tagits i drift före den 1 januari 2008 skall senast den 1 januari 2012 har frångått tekniken med 5,8 GHz mikrovågor. Mellan den 1 januari 2008 och den 1 januari 2012 skall en strategi för omställning av systemen utarbetas och genomföras.

6. För att förvissa sig om att tekniken för satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation uppfyller vägtullsoperatörernas behov skall kommissionen, med stöd av kommittén för elektroniska vägtullar, före den 31 december 2007 utarbeta och lägga fram en rapport och, i förekommande fall, ett förslag om förlängning av den tid under vilken mikrovågssystem får användas.

7. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att öka användningen av elektroniska vägtullsystem. De skall framför allt se till att minst 50 % av tullvägarna i varje tullstation senast 2005 är utrustade med elektroniska vägtullsystem.

8. Medlemsstaterna skall se till att den behandling av personuppgifter som krävs för driften av det "europeiska systemet för elektroniska vägtullar" stämmer överens med de europeiska bestämmelserna om skydd av fysiska personers fri- och rättigheter, särskilt med direktiven 95/46/EG och 2002/58/EG.

Artikel 3 Inrättande av ett europeiskt system för elektroniska vägtullar

1. Ett "europeiskt system för elektroniska vägtullar" skall inrättas för all väginfrastruktur i gemenskapen där det tas ut vägtullar eller avgifter för användning. Hela infrastrukturnätet skall kunna användas med ett enda abonnemangskontrakt, som skall kunna tecknas hos alla operatörer som förvaltar någon del av nätet.

2. Det europeiska systemet för elektroniska vägtullar får varken påverka nivån på eller ändamålet med de avgifter som tas ut. Det skall endast avse metoden för insamling av tullar eller avgifter. Systemet skall fungera på samma sätt oavsett var fordonet är registrerat, vilken nationalitet abonnenten har, vilken nationalitet den operatör har hos vilken abonnemanget är tecknat och vilket område eller punkt på vägnätet avgiften gäller.

3. Varje berörd nätförvaltare skall ge sina kunder tillgång till det europeiska systemet för elektroniska vägtullar enligt följande tidsplan:

a) För alla fordon som väger över 3,5 ton och för alla fordon som transporterar fler än 9 passagerare (chaufför + 8) från och med den 1 januari 2005.

b) För alla andra typer av fordon senast den 1 januari 2010.

Artikel 4 Definition av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar

1. Det europeiska systemet för elektroniska vägtullar skall definieras med hjälp av följande faktorer:

a) Funktionsmässiga och tekniska specifikationer för systemet, systemets kvalitet och tullstationernas utbyggnadsgrad, som syftar till att minska köer, trafikstockningar och antalet tillbud orsakade av avgiftsinsamlingen.

b) Inledande och uppföljning av de europeiska standardiseringsorganens tekniska standardiseringsarbete.

c) Eventuella tekniska kompletteringar av tillämpade standarder och förstandarder i syfte att garantera driftskompatibiliteten. Förfaranden som gör det möjligt att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, särskilt inom mobilkommunikationen, för att uppdatera förteckningen över den teknik som det europeiska systemet för elektroniska vägtullar bygger på.

d) Specifikationer för utrustningens montering i fordonen.

e) Europeiska typgodkännandeförfaranden för fordonsburen utrustning och utrustning vid vägen samt för fordon och utrustning som helhet, bland annat med hänsyn till vägsäkerheten.

f) Klassificering av fordon.

g) Transaktionsmodeller.

h) Samförståndsavtal mellan de berörda vägnätsförvaltarna om införande av systemet på det europeiska vägnätet och om införande av ett enda kundkontrakt.

i) Hantering av specifika fall som tillfälliga användare och driftsstörningar av alla slag.

j) Validering av de valda tekniska lösningarnas överensstämmelse med de europeiska bestämmelserna om skydd av fysiska personers fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv. Bland annat skall överensstämmelse med direktiven 95/46/EG och 2002/58/EG säkerställas.

2. Det europeiska systemet för elektroniska vägtullar skall bygga på de tekniska lösningar som avses i artikel 2.

3. Kommissionen skall fatta tekniska beslut om utformningen av det "europeiska systemet för elektroniska vägtullar" i enlighet med det förfarande som avses i artikel 5.2.

4. I enlighet med förfarandet i direktiv 98/34/EG uppmanar kommissionen de europeiska standardiseringsorganen och särskilt Europeiska standardiserings organisationen CEN att göra alla de ansträngningar som krävs för ett snabbt antagande av standarder för elektroniska vägtullsystem, särskilt i fråga om mikrovågsteknik och de system som bygger på teknik för satellitbaserad positionsbestämning och mobilkommunikation.

5. Utrustning för det europeiska systemet för elektroniska vägtullar skall bland annat uppfylla kraven i direktiven 1999/5/EG (radio- och teleterminalutrustning) och 89/336/EG (elektromagnetisk kompatibilitet).

Artikel 5 Kommitté

Kommissionen skall biträdas av "kommittén för elektroniska vägtullar" som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG [11] tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

[11] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara 3 månader.

Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 6

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 2004. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 7

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 8

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Politikområde(n): Energi och transport

Verksamhet(er): Politik för hållbar rörlighet

Åtgärdens beteckning: Europaparlamentets och rådets direktiv om allmänt införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

B2-704 En hållbar transportpolitik - utgifter för administrativ verksamhet (för 2003)

06 01 04 03 En hållbar transportpolitik - utgifter för administrativ verksamhet (från och med 2004)

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): miljoner euro i åtagandebemyndiganden: inga

2.2 Tillämpningsperiod: årligen

Första året: 2003. Sista året: ungefär 2009.

2.3 Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1 )

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

>Plats för tabell>

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

>Plats för tabell>

c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

XX Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering

Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet.

2.5 Påverkan på inkomsterna [12]

[12] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen.

XX Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

Inkomsterna påverkas enligt följande:

Obs.: den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare på ett separat blad som bifogas denna finansieringsöversikt.

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

>Plats för tabell>

(Om flera budgetrubriker påverkas skall varje rubriks nummer anges i tabellen)

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 71.1 i fördraget

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder [13]

[13] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen.

5.1.1 Mål för åtgärden

Kommissionen har i flera år uppmanat medlemsstaterna att harmonisera sina planer på området för att undvika att det inrättas lika många driftsinkompatibla system som det finns medlemsstater på grund av att det för varje system krävs speciell elektronisk utrustning i fordonen. Trots att det har investerats många miljoner euro i ramprogrammen för forskning och utveckling och i regionala projekt på europeisk nivå har denna strategi misslyckats. Detta bekräftades i maj 2002 då Tyskland och Österrike samtidigt bestämde sig för två nationella system som inte är driftskompatibla.

Genom direktivet skapas de nödvändiga förutsättningarna för inrättandet av ett "europeiskt system för elektroniska vägtullar" baserat på principen "ett enda kontrakt per kund och en enda instrumentlåda per fordon för hela gemenskapens vägtullsnät".

Systemet bygger på de båda följande tekniska lösningarna:

- Mikrovågsbaserade system med frekvenser på 5,8 GHz som redan används på de europeiska betalvägarna.

- Satellitbaserad positionsbestämning kombinerad med mobiltelefoni. Detta är en innovativ lösning som på längre sikt skall baseras på Galileo, och det är den enda lösning som gör det möjligt att genomföra den nya avgiftsstrategi som kommissionen och medlemsstaterna önskar införa för att bättre kunna hantera efterfrågan samt förbättra säkerheten och trafikflödet på hela huvudnätet i och utanför städerna. Enligt direktivet är i framtiden den andra lösningen att föredra framför den första.

Genom direktivet inrättas en "kommitté för elektroniska vägtullar" med uppgift att i samråd med medlemsstaterna lösa alla tekniska frågor och kontraktsfrågor i samband med det europeiska systemets införande.

5.1.2 Förhandsutvärdering

Ej tillämpligt

5.1.3 Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering

Ej tillämpligt

5.2 Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Det är nödvändigt att exakt definiera villkoren för det europeiska vägtullsystemet och för ett stort antal kompletterande tekniska åtgärder. De europeiska infrastrukturförvaltarna bör till exempel sluta ett samförståndsavtal om införandet av detta system och om inrättandet av ett kompensationssystem.

Enligt artikel 5 i det föreslagna direktivet skall för detta inrättas en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna med praktisk erfarenhet av elektroniska vägtullar och vägförvaltning, som på grund av sin tekniska kompetens kan hjälpa kommissionen att fatta väl underbyggda beslut. Eftersom denna kommitté inte finns ännu måste den inrättas. Den kommer att basera sitt arbete på resultaten av de forskningsprojekt som genomförs inom ramprogrammet för forskning och utveckling och inom ramen för de transeuropeiska näten. Förberedande arbeten har under kommissionens ledning redan genomförts av de nationella myndigheterna, infrastrukturförvaltarna och den berörda industrin.

Bland annat följande frågor kommer kommissionen att hänskjuta till kommittén:

- En tydlig definition av den erbjudna tjänsten: bland annat funktionsmässiga och tekniska specifikationer för systemet, systemets kvalitet och tullstationernas utbyggnadsgrad, som syftar till att minska köer, trafikstockningar och antalet tillbud orsakade av avgiftsinsamlingen. Detta omfattar också betalningssätten inom ramen för abonnemanget, kundtjänster osv.

- En definition av "vägtullstillämpningar": dvs. en gemensam metod för användningen av utrustning för elektroniska vägtullar. Exempelvis är banksmartkort och hälso- och sjukförsäkringssmartkort tekniskt kompatibla, men endast med de förra kan man ta ut sedlar i en bankomat. Det är detta problem det handlar om.

- Inledande och uppföljning av de europeiska standardiseringsorganens tekniska standardiseringsarbete.

- Eventuella tekniska kompletteringar av tillämpade standarder i syfte att garantera driftskompatibiliteten. Förfaranden som gör det möjligt att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, särskilt inom mobilkommunikationen.

- Harmonisering av operatörernas förfaranden för uttag av elektroniska vägtullar: klassificering av fordon, skyltar på tullstationerna, tillfälliga användare som saknar den nödvändiga utrustningen.

- Specifikationer för utrustningens montering i fordonen.

- Europeiska typgodkännandeförfaranden för fordonsburen utrustning och utrustning vid vägen samt för fordon och utrustning som helhet, bland annat med hänsyn till vägsäkerheten.

- Validering av de valda tekniska lösningarnas överensstämmelse med de europeiska bestämmelserna om skydd av fysiska personers fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv. Bland annat måste överensstämmelse med direktiven 95/46/EG [14] och 2002/58/EG [15] säkerställas.

[14] Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

[15] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation).

- Hantering av funktionsstörningar (utrustning ur funktion, avsiktlig eller oavsiktlig felaktig användning, störningar osv.) i ett huvudsakligen internationellt sammanhang, där kunden kommer från ett annat land än det land där betalningen sker.

- Framtagande av ett samförståndsavtal mellan vägoperatörerna om införande av systemet på det europeiska vägnätet och om införande av ett enda kundkontrakt. Det måste vara möjligt att vid ett senare tillfälle utvidga detta samförståndsavtal till att omfatta banker vars betalningskort skall kunna användas i det elektroniska vägtullsystemet.

Den begärda budgeten kommer att täcka alla utgifter för de studier som krävs för att underbygga kommitténs arbete.

5.3 Genomförandebestämmelser

Arbetet kommer att utföras av grupper med externa experter som väljs ut i samarbete med kommittén och betalas av kommissionen. Kommissionen kommer att övervaka arbetet. Experterna kommer att väljas ut efter en anbudsinfordran.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1 Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden): inga

(Den beräkning som ligger till grund för nedanstående tabell skall redovisas genom uppdelningen i tabell 6.2) )

6.1.1 Finansiellt stöd

Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

>Plats för tabell>

6.2 Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden) [16]: ingen

[16] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen.

(Om det i en övergripande åtgärd ingår flera konkreta insatser skall det för var och en av dessa redovisas detaljer som gör det möjligt att bedöma omfattning och kostnad för genomförandet).

Miljoner euro i åtagandebemyndiganden (avrundat till tre decimaler)

>Plats för tabell>

(Redogör vid behov för beräkningsmetoderna.)

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1 Personalbehov för åtgärden

>Plats för tabell>

7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

(1) Ange vilken typ av kommitté samt vilken av de två kategorierna den tillhör.

>Plats för tabell>

Behovet av personalresurser och administrativa resurser skall täckas med inom ramen för de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen beviljats det generaldirektorat som ansvarar för åtgärden.

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Metod för uppföljning

Arbetet av kommittén för elektroniska vägtullar kommer att övervakas på grundval av det arbetsprogram och den tillhörande tidsplan som kommittén fastställer vid sina första möten för att möta direktivets mål. Det första av dessa mål är att för lastbilar införa det europeiska vägtullsystemet på hela det avgiftsbelagda vägnätet i gemenskapen fram till den 1 januari 2005. Planeringen kommer att övervakas så att man kan förvissa sig om att arbetet utförs på vederbörligt sätt.

Sedan kommer man att definiera följande indikatorer för vägtullsystemets införande: antalet vägfiler som utrustats för vägtullsystemet i varje tullstation, antalet försäljningsställen för abonnemang, osv. (att specificeras i samråd med kommittén). Vägtullsystemet införs 2004. Från och med denna tidpunkt kommer medlemsstaterna att direkt uppmanas att mäta indikatorerna.

8.2 Planerad form och tidsplan för utvärderingar

Kommitténs arbetsplanering kommer att granskas var tredje månad.

Åtgärderna i samband med vägtullsystemets införande kommer att uppdateras på grundval av de indikatorer som fastställts i samråd med kommittén i följande takt: först en gång i kvartalet, från och med andra halvåret 2004 en gång i månaden.

För att kontrollera att hela vägtullsystemet fungerar kommer man att utföra en efterhandsutvärdering i mars 2005. Utvärderingen kommer att läggas ut på ett externt organ efter en anbudsinfordran. Syftet är att undersöka om vägtullsystemet införts i enlighet med målsättningen och framför allt att på grundval av inkomna synpunkter och anmärkningar få en uppfattning om de berörda användarnas belåtenhet med systemet, samt att vidareutveckla systemet innan det utvidgas till att omfatta personbilar. Undersökningen kan genomföras i två steg: den första efter tre månader (mars 2005), den andra ett år efter systemets idrifttagande (januari 2006).

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Ej tillämpligt

KONSEKVENSANALYS FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG, SÄRSKILT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Beteckning på förslaget:

Europaparlamentets och rådets direktiv om allmänt införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen

Dokumentets referensnummer:

Förslaget

1. Varför behövs det, med tanke på subsidiaritetsprincipen, gemenskapslagstiftning på detta område, och vilka är huvudmålen?

Kommissionen har i flera år uppmanat medlemsstaterna att harmonisera sina planer på området för att undvika att det inrättas lika många driftsinkompatibla system som det finns medlemsstater på grund av att det för varje system krävs speciell elektronisk utrustning i fordonen. Trots att det har investerats många miljoner euro i ramprogrammen för forskning och utveckling och i regionala projekt på europeisk nivå har denna strategi misslyckats. Detta bekräftades i maj 2002 då Tyskland och Österrike samtidigt bestämde sig för två nationella system som inte är driftskompatibla.

Genom direktivet skapas de nödvändiga förutsättningarna för inrättandet av ett "europeiskt system för elektroniska vägtullar" baserat på principen "ett enda kontrakt per kund och en enda instrumentlåda per fordon för hela gemenskapens vägtullsnät".

Systemet bygger på de båda följande tekniska lösningarna:

- Mikrovågsbaserade system med frekvenser på 5,8 GHz som redan används på de europeiska betalvägarna.

- Satellitbaserad positionsbestämning kombinerad med mobiltelefoni. Detta är en innovativ lösning som på längre sikt skall baseras på Galileo, och det är den enda lösning som gör det möjligt att genomföra den nya avgiftsstrategi som kommissionen och medlemsstaterna önskar införa för att bättre kunna hantera efterfrågan samt förbättra säkerheten och trafikflödet på hela huvudnätet i och utanför städerna. Enligt direktivet är i framtiden den andra lösningen att föredra framför den första.

Genom direktivet inrättas en "kommitté för elektroniska vägtullar" med uppgift att i samråd med medlemsstaterna lösa alla tekniska frågor och kontraktsfrågor i samband med det europeiska systemets införande.

Konsekvenser för företagen

2. Vilka påverkas av förslaget?

- Vilka sektorer? Tillverkare av elektronisk utrustning för bilar, förvaltare av infrastruktur och transportföretag.

- Hur stora är de företag som påverkas (vilken är de små och medelstora företagens andel)? 1-5 000 anställda. Alla tillverkare är små eller medelstora företag. De minsta infrastrukturförvaltarna har 200 och de största 5 000 anställda. Företagens storlek kan variera mellan en och flera hundra anställda.

- Är dessa företag belägna i vissa geografiska områden inom gemenskapen? Nej, verksamheten är mer eller mindre jämnt fördelad och kommer att vara det i ännu högre grad i framtiden.

3. Vilka åtgärder måste företagen vidta för att följa förslaget?

Infrastrukturförvaltarna skall inrikta sina framtida investeringar på de angivna lösningarna. De skall utrusta sina vägtullsnät med den angivna utrustningen även om näten för närvarande inte har vägtullar. De gamla investeringarna kommer dock att bibehållas tills dess att de blir föråldrade.

För att säkerställa driftskompatibiliteten mellan alla system som används i Europa skall leverantörerna av bilutrustning få tekniska riktlinjer som kommer att underlätta deras arbete under de kommande åren, eftersom de angivna lösningarna redan är allmänt kända och genomförda.

4. Vilka ekonomiska verkningar förväntas förslaget få

- för sysselsättningen? Nya och kvalificerade arbetstillfällen kommer att skapas inom industri- och tjänstesektorerna. Bara i Tyskland beräknas antalet arbetstillfällen uppgå till 40 000. Om detta extrapoleras till att omfatta alla 15 medlemsstater är det över 200 000 kvalificerade arbetstillfällen som kommer att skapas. Industrin kommer att få ett betydande stöd för att marknadsföra sina produkter på världsmarknaden, särskilt som direktivet främjar innovativa lösningar som kan anpassas till alla tänkbara strategier för vägavgifter.

- När det gäller infrastrukturförvaltarna kan antalet arbetstillfällen på sikt minska men detta gäller endast säsongsarbetare. Vad gäller de fasta arbetstillfällena kommer de anställda som eventuellt påverkas kring år 2010 lätt att få andra arbetsuppgifter som att ta emot abonnemangsbeställningar, arbeta i kundtjänsten eller arbeta med vägunderhåll.

- för investeringar och nyetablering av företag? Nya företag kommer att skapas inom servicesektorn för inkassering av vägtullar, kundförvaltning och övervakning av gränsöverskridande bedrägerier. Även företag med uppgift att underhålla systemen kan komma att skapas. Redan 2003 kommer detta att ske i Tyskland.

- för företagens konkurrenskraft? Företagens konkurrenskraft kommer att stärkas av genomförandet av öppna system som inte ägs av något enskilt företag, till skillnad från i dag. Genom direktivets och kommitténs standardiseringsarbete säkerställs att marknaden är öppen och att ingen leverantör utestängs. Det har bekräftats att ingen nu känd leverantör utestängs från marknaden genom detta direktiv.

5. Innehåller förslaget åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation (inskränkningar eller skillnader i kraven, el. dyl.)?

Denna tekniska sektorn av denna marknad består uteslutande av små och medelstora företag. Bestämmelserna i direktivet är helt anpassade till denna situation. Dessa företag har länge begärt att kommissionen skall vidta lagstiftningsåtgärder för att avhjälpa låsningen i europeiska standardiseringsorganisationen och göra det möjligt för dem att utveckla sina produkter på grundval av en standard. I brist på kompatibilitet med CEN-standarder skulle "kompatibilitet med EG-direktivet" vara ett kvalitetsmärke som hela branschen ser fram emot.

Rådfrågade

6. Förteckning över organisationer som rådfrågats om förslaget och som fört fram särskilda synpunkter.

Leverantörer av utrustning för elektroniska vägtullsystem: Thales e-transactions, CS Route, Kapsch, Combitech, Q-Free, som alla uppger att en driftskompatibel utrustning, som kan kommunicera med samtliga system som för närvarande finns i Europa,

- måste valideras i fråga om saluföringen,

- bara skulle tas fram, om en infrastrukturförvaltare inom ramen för en anbudsinfordran efterlyser en miljon utrustningsenheter,

- skulle kräva minst tre år för utveckling, tillverkning och provning.

De vill inte på något sätt uttala sig om priset.

Infrastrukturförvaltare: ASECAP (sammanslutningen för europeiska företag som är koncessionsinnehavare av avgiftsbelagda vägar), ASFA (sammanslutningen för franska motorvägsförvaltare), ASETA (sammanslutningen för spanska motorvägsförvaltare), AISCAT (sammanslutningen för italienska motorvägsförvaltare), ASFINAG (österrikisk koncessionsinnehavare av vägtullar), Toll Collect (koncessionsinnehavare av tyska vägtullar), BRISA (koncessionsinnehavare av portugisiska motorvägar), Rapp AG (konsultföretag för de schweiziska vägtullarna) har haft blandade åsikter om vissa av direktivets riktlinjer, särskilt i fråga om valet av tekniska lösningar.

Bilaterala samrådsmöten har ägt rum med myndigheterna i det stora antal medlemsstater som deltar i det elektroniska vägtullsystemet (Förenade kungariket, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Spanien, Portugal, Italien, Österrike och Tyskland) samt med Schweiz och Efta-länderna. En allmän presentation ägde rum den 27 juni inför företrädare för de 15 medlemsstaterna. De synpunkter som en del medlemsstater lämnade har beaktats.