52003PC0054

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättandet av en andra fas (2004-2008) av gemenskapens insatsprogram för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet)

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. INLEDNING

Den 31 december 2003 kommer Daphneprogrammet (2000-2003) [1] för förebyggande åtgärder i kampen mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor att löpa ut.

[1] Beslut nr 293/2000/EG, EGT L 34, 9.2.2000, s. 1.

Till programmet har anslagits 20 miljoner euro. Varje år fastställs ett årsprogram med mål och prioriteringar, och organisationer uppmanas att lämna in förslag på projekt som kan beviljas bidrag. Genom anslaget har 140 projekt kunnat få ekonomiska bidrag.

Varje år sker en extern utvärdering av projekten genom besök på platsen. Projektens resultat och genomslagskraft presenteras i årsrapporter, som visar på att solida och permanenta nätverk, arbetsmetoder och former för fältarbete till stöd för våldsoffer gradvis har kommit till stånd.

Daphneprogrammet, dess projekt och resultat har i Europa och resten av världen vunnit erkännande som ett viktigt verktyg i kampen mot våld och som en förebild för hur regionalt politiskt arbete kan kopplas till regionala samarbetsinsatser. Detta framhölls till exempel vid den andra världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn i Yokohama i december 2001.

Kommissionen rapporterade i april 2002 [2] till Europaparlamentet och rådet om programmets genomförande de två första åren. Rapporten byggde på resultaten från den årliga kontrollen och efterhandsutvärderingarna av projektens resultat och genomslagskraft. Av rapporten framgår att programmet har uppnått målen och varit ett värdefullt komplement på europeisk nivå till nationella insatser.

[2] KOM(2002) 169 slutlig, SEK(2002) 338.

Europaparlamentet begärde i september 2002 i sin resolution [3] om kommissionens Daphne-rapport att programmet skulle förlängas efter 2003 och ges ökade anslag.

[3] A5-0233/2002 slutlig.

Vid Europeiska rådets möte i Sevilla i juni 2002 lade det spanska ordförandeskapet fram ett dokument, Good practice guide to mitigate the effects of and eradicate violence against women, där Daphneprogrammet framhålls som ett föredömligt exempel på nätverksbyggande mellan icke-statliga organisationer, och där det också understryks att programmet har gett goda resultat. Europeiska rådet efterlyste fortsatta insatser på europeisk nivå mot våld mot kvinnor.

Enligt Världshälsoorganisationen är hälsa ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Detta erkänns också i 1979 års FN-konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, 1989 års FN-konvention om barnets rättigheter och det fakultativa protokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi till den konventionen, ILO:s konvention (nr 182) om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete från 1999, 1993 års Wien-deklaration om undanröjande av våld mot kvinnor, deklarationen och handlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 och rådets slutsatser om granskning av genomförandet i Europeiska unionens medlemsstater och EU-institutionerna av handlingsplanen från Peking [4] från 2002, deklarationen och handlingsplanen mot kommersiell sexuell exploatering av barn, antagna vid den första världskongressen i Stockholm 1996, kompletterade av det globala åtagandet antaget vid den andra världskongressen i Yokohama 2001, deklarationen och handlingsplanen från regionala förberedelsekonferensen för Europa och Centralasien inför kongressen i Yokohama (Budapest, november 2001), 1998 års Lissabon-deklaration om ungdomspolitik och ungdomsprogram antagen vid världskonferensen för ungdomsministrar, samt tilläggsprotokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn, till FN:s konvention om gränsöverskridande internationell brottslighet.

[4] Rådsdokument 14074/02, ännu inte offentliggjort i EGT.

Kommissionen har av Europaparlamentet uppmanats att utarbeta och genomföra handlingsprogram mot dessa typer av våld bland annat i resolutionerna av den 18 januari 1996 om människohandel, [5] av den 19 september 1996 om våld mot minderåriga, [6] av den 12 december 1996 om åtgärder till skydd för minderåriga inom Europeiska unionen, [7] av den 16 december 1997 om kvinnohandel som syftar till sexuellt utnyttjande, [8] av den 2 maj 2000 [9] om kommissionens meddelande Vidare åtgärder i kampen mot kvinnohandel [10] samt av den 20 september 2001 om kvinnlig könsstympning [11].

[5] EGT C 32, 5.2.1996, s. 88.

[6] EGT C 320, 28.10.1996, s. 190.

[7] EGT C 20, 20.1.1997, s. 170.

[8] EGT C 14, 19.1 98, s. 39.

[9] A5-0127/2000, EGT C 59, 23.2.2001, s. 307.

[10] KOM(1998) 726.

[11] 2001/2035(INI), EGT C 77E, 28.3.2002, s. 22-126.

Frågorna är av en sådan natur att en samordnad och sektorsöverskridande angreppsmetod, som involverar de olika parter som verkar för att bekämpa denna typ av brott på EU-nivå, är nödvändig. Genom att skapa en ram för utbildning, information, forskning och utbyte av goda rutiner för dem som verkar för att bekämpa våld i alla dess former torde våld kunna förebyggas och bekämpas effektivare.

2. FÖRSLAGET TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT: UTVECKLING

Förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en andra fas av Daphneprogrammet bygger på de erfarenheter som har gjorts under genomförandet av det nuvarande programmet. Förslaget påminner till sin uppbyggnad om det ursprungliga Daphneprogrammet från 2000. Avsikten är inte att ändra dess tillämpningsområde.

Alla våldsyttringar och alla aspekter på våld (våld i hemmet, i skolor, inom institutioner - inklusive vårdinrättningar, armé och polis - och på arbetsplatsen, kommersiell sexuell exploatering, könsstympning, hälsoeffekter, könsbaserat våld, människohandel, behandling av våldsutövare osv.) är viktiga och kräver insatser. Organisationer för stöd till våldsoffer är och förblir den bästa vägen att nå ut till och bistå insatsernas mottagare. Utbildningsinstitutioner, universitet, frivilligorganisationer, forskningscentrum och lokala myndigheter på kommunnivå kan också få ekonomiska bidrag enligt programmet.

Programmet skall bidra till det allmänna målet att ge medborgarna en hög skyddsnivå mot våld, inklusive skydd av deras fysiska och psykiska hälsa inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Avsikten är att förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor. Därigenom kommer programmet att bidra till hälsa och socialt välbefinnande.

Följande verksamhetsformer föreslås:

* Identifiering och utbyte av goda rutiner och erfarenheter.

* Kartläggning, undersökningar och forskning.

* Fältarbete med deltagande av insatsernas mottagare.

* Upprättande av permanenta sektorsöverskridande nätverk.

* Utbildning och utformning av läromedel.

* Utformning och praktisk tillämpning av behandlingsprogram för våldsbrottslingar och våldsoffer.

* Utveckling och genomförande av informationsinsatser riktade till en särskild publik; utformning av kompletterande informationsmaterial eller anpassning och användning av befintligt informationsmaterial till andra geografiska områden eller andra målgrupper.

* Spridning av resultaten från Daphneprogrammet genom att resultaten anpassas och överförs till och används av andra mottagare eller i andra geografiska områden.

Programmets föreslagna uppbyggnad bygger också på de önskemål som uttryckts av Europaparlamentet i dess resolution om delrapporten om Daphneprogrammet, på initiativ från de spanska och danska ordförandeskapen samt slutligen på erfarenheter som kommissionen gjort under genomförandet av det nuvarande Daphneprogrammet. Därför föreslår vi en delvis ny terminologi och nya typer av insatser:

* Vi föreslår att en del av det årliga anslaget avsätts för storskaliga projekt som gör det möjligt att skapa bredare partnerskap för genomförandet av mer omfattande insatser. Det högsta möjliga gemenskapsbidraget till sådana projekt bör kunna uppgå till 250 000 euro (idag: 125 0000 euro).

* Vi föreslår en ny typ av kompletterande insatser (studier, utarbetande av mätinstrument, uppgiftsinsamling, resultatspridning, seminarier, expertmöten eller andra aktiviteter) för att förstärka programmets kunskapsbas och för att sprida information och resultat som programmet gett upphov till.

Vi föreslår en bidragsnivå på högst 80 procent av den totala projektkostnaden.

Vi föreslår vidare en höjning av det finansiella referensbeloppet för programmet mot bakgrund av det stora intresse som har visats för det tidigare programmet och anslutningen av nya länder. Referensbeloppet i förslaget anges till 65 miljoner euro. Ökningen motiveras för det första med att endast 13 procent av de mottagna projektförslagen har kunnat finansieras i det tidigare Daphneprogrammet och att minst dubbelt så många förtjänar att genomföras. För det andra kommer anslutningen av tio nya medlemsstater att öka efterfrågan. Dessa länder har visserligen färre invånare, men å andra sidan är våldsproblematiken mer omfattande. Alltså finns det ett reellt behov av insatser i dessa länder.

Det råder ibland bristande överensstämmelse mellan innehållet i de projektförslag som lämnas till kommissionen och de prioriterade insatsområden som anges i årsprogrammen. Detta har framgått av de externa utvärderingar som gjorts av det tidigare programmet. Därför föreslår vi att man i det årliga arbetsprogrammet anger några särskilda insatser och vad de skall gälla (kampanjer, undersökningar, särskilda typer av våld) samt noggrant definierade ämnen och mål. Detta kommer att göra det lättare att målinrikta insatserna och ge dem ökad genomslagskraft.

Erfarenheten har visat att programmet bör ge utrymme för kompletterande insatser, något som även Europaparlamentet har uttryckt önskemål om i sin resolution, för att effektivare uppnå programmets mål när det gäller resultatspridning och breddad kunskap om våld som företeelse. Kommissionen skulle i det årliga arbetsprogrammet kunna ange ämnen och områden som kommissionen anser lämpliga för direkta insatser. Till exempel att utforma mätinstrument för våld, att skapa former för regelbunden och permanent uppgiftsinsamling, att omsätta det arbete som bedrivs av finansierade projekt i konkreta politiska insatser eller att ge spridning åt föredömliga exempel på finansierade projekt. Dessa insatser är av direkt intresse för kommissionen och därför bör kommissionen utforma dem i stället för att lita till externa förslag. Insatserna kommer att förstärka programmets kunskapsbas och bidra till ge spridning åt föredömliga exempel, vilket är programmets slutliga mål. Dessa insatser kan finansieras till 100 procent av kommissionen. Den andel av det årliga anslaget som kan användas till kompletterande insatser begränsas dock till 15 procent.

Det kommittéförfarande som föreslås för genomförandet av programmet är hämtat från rådets beslut av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, [12] precis som i fråga om det tidigare Daphneprogrammet. Vi föreslår att genomförandeåtgärderna för programmet skall antas enligt det rådgivande förfarandet.

[12] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23-26.

3. FÖRSLAGET TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT: KOMMENTARER TILL DE ENSKILDA ARTIKLARNA

Artikel 1

Genom artikel 1 inrättas den andra fasen av Daphneprogrammet för en femårsperiod som börjar att löpa den 1 januari 2004.

Artikel 2

I artikel 2 anges målsättningarna för programmet. Därefter anges de två typer av insatser som skall genomföras enligt programmet, gränsöverskridande respektive kompletterande insatser. De gränsöverskridande insatserna består av projekt som väljs ut efter en inbjudan att lämna förslag. De kompletterande insatserna genomförs på kommissionens eget initiativ.

Artikel 3

I artikel 3 anges vilka typer av organisationer som kan delta i programmet och från vilka länder. Där anges också minimivillkoren för att komma i fråga för bidrag, till exempel det lägsta tillåtna antalet partner och varaktighet.

Artikel 4

I artikel 4 anges de insatser som omfattas av programmet. Insatserna beskrivs och förklaras utförligare i bilagan.

Artikel 5

Punkt 1 avser programmets budgetanslag. I de efterföljande punkterna anges de grundläggande principerna för finansiering av insatserna.

Artikel 6

I artikel 6 behandlas genomförandet av programmet. Kommissionen är ansvarig för genomförandet (punkt 1). De båda efterföljande punkterna innehåller de grundläggande urvalskriterierna för projekt. Åtgärderna för att genomföra programmet skall antas enligt det rådgivande förfarandet (punkt 4).

Artikel 7

Kommissionen skall vid genomförandet av programmet biträdas av en kommitté som skall bestå av en företrädare för varje medlemsstat (punkt 1). Genomförandet av programmet skall ske enligt det rådgivande förfarandet i enlighet med rådets beslut nr 1999/468/EG av den 28 juni 1999 (punkt 2).

Artikel 8

Enligt artikel 8 skall kommissionen se till att programmet utvärderas och övervakas. Kommissionen skall också rapportera till Europaparlamentet och rådet efter halva programtiden och när programmet löper ut.

Artikel 9

I artikel 9 anges att beslutet om att inrätta programmet träder i kraft tjugo dagar efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2003/0025 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättandet av en andra fas (2004-2008) av gemenskapens insatsprogram för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskaperna, särskilt artikel 152 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, [13]

[13] EGT C , , s. .

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, [14]

[14] EGT C , , s. .

med beaktande av Regionkommitténs yttrande, [15]

[15] EGT C , , s. .

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

(1) Fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld mot barn, ungdomar och kvinnor utgör en kränkning av deras rätt till liv, säkerhet, frihet, värdighet samt fysisk och emotionell integritet och ett allvarligt hot mot våldsoffrens fysiska och psykiska hälsa. Följdverkningarna av sådant våld är så utbredda inom gemenskapen att de utgör ett stort folkhälsoproblem och ett hinder mot att alla medborgare kan utöva sina medborgerliga rättigheter under trygga, fria och rättvisa former.

(2) Det är viktigt att erkänna de allvarliga följderna av våld, både på kort och lång sikt, för hälsa, psykisk och social utveckling och för lika möjligheter för individer, familjer och samfund samt de höga sociala och ekonomiska kostnader som våldet innebär för samhället som helhet.

(3) Enligt Världshälsoorganisationens definition är hälsa ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. I en resolution [16] antagen vid den 49:e Världshälsoförsamlingen i Genève 1996 anges det att våld är ett allvarligt internationellt folkhälsoproblem. I en rapport (World report on violence and health) som lades fram av Världshälsoorganisationen i Bryssel den 3 oktober 2002 rekommenderar man att primära förebyggande åtgärder främjas, att åtgärderna till förmån för våldsoffer förstärks och att samarbetet och uppgiftsutbytet om våldsförebyggande åtgärder ökas.

[16] Världshälsoförsamlingens resolution nr 49.25.

(4) Dessa principer har erkänts i ett stort antal konventioner, deklarationer och protokoll från de främsta internationella instanserna som FN, Internationella arbetsorganisationen, världskvinnokonferenserna och världskongressen om kommersiell sexuell exploatering av barn. Europeiska unionen bör komplettera det viktiga arbete som bedrivs av internationella organisationer. Enligt artikel 3 p i fördraget skall gemenskapens verksamhet nämligen innefatta bidrag till att uppnå en hög hälsoskyddsnivå.

(5) Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bekräftar bland annat rätten till värdighet, jämlikhet och solidaritet. [17] Stadgan innehåller ett antal särskilda bestämmelser för att skydda och främja människors fysiska och mentala integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män och barnets rättigheter samt för att förbjuda diskriminering, omänsklig eller förnedrande behandling, slaveri, tvångsarbete och barnarbete.

[17] EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

(6) Kommissionen har av Europaparlamentet uppmanats att utarbeta och genomföra åtgärdsprogram för att bekämpa våld av detta slag, bland annat i parlamentets resolutioner av den 2 maj 2000 [18] om kommissionens meddelande Vidare åtgärder i kampen mot kvinnohandel [19] och av den 20 september 2001 om kvinnlig könsstympning. [20]

[18] A5-0127/2000, EGT C 59, 23.2.2001, s. 307.

[19] KOM(1998) 726.

[20] 2001/2035(INI), EGT C 77E, 28.3.2002, s. 22-126.

(7) Det program som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 293/2000/EG av den 24 januari 2000 om att anta ett program för gemenskapens insatser (Daphneprogrammet) (2000-2003) för förebyggande åtgärder i kampen mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor [21] har bidragit till att öka medvetenheten inom Europeiska unionen och till att öka och befästa samarbetet mellan organisationer i medlemsstaterna som verkar för att bekämpa våld.

[21] EGT L 34, 9.2.2000, s. 1.

(8) Daphneprogrammet (2000-2003) har fått ett överväldigande gensvar. Det fyller uppenbarligen ett djupt känt behov bland ideella organisationer. De projekt som har fått bidrag har redan fått spridningseffekter för icke-statliga organisationers och institutioners verksamhet i Europa. Under den första fasen har programmet redan bidragit väsentligt till utformningen av en EU-politik mot våld, människohandel, sexuella övergrepp och pornografi med verkningar långt utanför Europeiska unionens gränser; detta framgår av rapporten om översynen efter halva tiden av Daphneprogrammet.

(9) Europaparlamentet framhöll i sin resolution av den 4 september 2002 [22] om översynen efter halva tiden av Daphneprogrammet (2000-2003) [23] att Daphneprogrammet fyller ett viktigt behov av effektiva strategier för kampen mot våldet och att det bör fortsätta efter 2003. Europaparlamentet uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till nytt handlingsprogram som bygger på de erfarenheter som gjorts sedan 1997 tillsammans med förslag om lämplig finansiering.

[22] 2001/2265(INI).

[23] KOM(2002) 169 slutlig, SEK(2002) 338.

(10) Det är önskvärt att se till att de projekt som fått bidrag via Daphneprogrammet (2000-2003) kan fortsätta, att ta till vara de erfarenheter som har gjorts och att ge möjlighet till fortsatta tillskott på europeisk nivå som bygger på dessa erfarenheter. Därför bör programmet förlängas med en andra fas.

(11) Gemenskapen kan komplettera medlemsstaternas insatser för att förebygga våld, övergrepp och sexuell exploatering av kvinnor, ungdomar och barn och för att skydda våldsoffer och riskgrupper genom att sprida och utbyta information och erfarenheter, främja nyskapande lösningar, gemensamt fastställa prioriteringar, vid behov utveckla nätverk, välja ut projekt för hela gemenskapen samt genom att motivera och mobilisera alla inblandade. Gemenskapen kan också identifiera och stimulera föredömliga projekt.

(12) Programmet kan tillföra ett mervärde genom att identifiera och stimulera föredömliga projekt, genom att uppmuntra nyskapande och genom utbyte av användbara erfarenheter när det gäller insatser som genomförs i medlemsstaterna, däribland utbyte av information om olika lagstiftningsåtgärder och om de resultat som har uppnåtts. För att programmets mål skall uppnås och tillgängliga resurser användas så effektivt som möjligt måste de områden inom vilka insatser skall göras väljas med stor omsorg. Detta bör göras genom att man väljer ut de projekt som ger ett större gemenskapsmervärde och som är inriktade på att pröva och sprida nyskapande idéer i syfte att förebygga våld inom ramen för en sektorsöverskridande strategi.

(13) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, att förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av behovet av en samordnad och sektorsöverskridande angreppsmetod som främjar uppbyggnaden av gränsöverskridande regelverk för utbildning, information, undersökningar och erfarenhetsutbyte och urval av gemenskapstäckande projekt bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går beslutet inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(14) Denna fas av programmet bör vara i fem år så att det finns tillräcklig tid för att genomföra de insatser som behövs för att uppnå de fastställda målen och för att samla in erfarenheter och omsätta dem i praktiken i Europeiska unionen.

(15) Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [24] bör de åtgärder som behövs för genomförandet av det här beslutet antas enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 i nämnda beslut.

[24] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(16) I detta beslut fastställs en finansieringsram för hela den tid som programmet pågår som utgör den särskilda referensen enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet. [25]

[25] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Föremål och tillämpningsområde

Den andra fasen av Daphneprogrammet för att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda brottsoffer och riskgrupper (nedan kallat "programmet") inrättas härmed för perioden från och med 1 januari 2004 till och med den 31 december med möjlighet till förlängning.

I detta program avses med barn: unga människor under 18 års ålder i överensstämmelse med internationella instrument om barnets rättigheter.

Projekt med verksamhet som riktar sig till exempelvis tonåringar (tretton- till nittonåringar) eller unga människor i åldern 12 till 25 år skall anses riktade till gruppen ungdomar.

Artikel 2

Programmets mål

1. Programmet skall bidra till det allmänna målet att ge medborgarna en hög skyddsnivå mot våld, inbegripet skydd av deras fysiska och psykiska hälsa.

Syftet med programmet är att förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor genom förebyggande åtgärder och genom stöd till våldsoffren, i synnerhet för att hindra att de utsätts för våld i framtiden, samt att stödja och uppmuntra icke-statliga organisationer och andra organisationer som är verksamma inom detta område.

2. De insatser som skall genomföras enligt programmet och som framgår av bilagan syftar till följande:

(a) Att främja gränsöverskridande insatser

(i) för att upprätta sektorsöverskridande nätverk, i synnerhet till stöd för våldsoffer och riskgrupper,

(ii) för att vidga kunskapsbasen, för informationsutbyte och identifiering och spridning av kunskap om goda rutiner, bland annat genom utbildning, studiebesök och personalutbyte,

(iii) för att öka medvetenheten hos bestämda grupper, till exempel särskilda yrkesgrupper, ansvariga myndigheter och vissa delar av allmänheten i syfte dels att förbättra kunskaperna om och främja en nolltoleransattityd mot våld, dels att uppmuntra till stöd för våldsoffer och anmälan av våldsbrott till behöriga myndigheter, och

(iv) för att undersöka våldsrelaterade företeelser och att utröna och åtgärda orsakerna till våld på alla samhällsnivåer.

(b) Att genomföra kompletterande insatser på Europeiska kommissionens initiativ, till exempel undersökningar, utformning av mätinstrument, uppgiftsinsamling, seminarier och expertmöten eller annan verksamhet som förstärker programmets kunskapsbas och som bidrar till att sprida erfarenheterna från programmet.

Artikel 3

Deltagande i programmet

1. Programmet skall vara öppet för deltagande av offentliga eller privata organisationer och institutioner (lokala myndigheter på kommunal nivå, universitetsinstitutioner och forskningscentrum) som arbetar med att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor eller med skydd mot sådant våld eller med stöd till våldsoffer.

2. Programmet skall vara öppet för deltagande av

(a) EES-länderna i enlighet med villkoren i EES-avtalet,

(b) de associerade länderna i Central- och Östeuropa i enlighet med villkoren i Europaavtalen, tilläggsprotokollen till dessa avtal och respektive associeringsråds beslut,

(c) Cypern, Malta och Turkiet på grundval av bilaterala avtal som skall ingås med dessa länder.

3. Endast projekt som omfattar minst två medlemsstater, varar högst två år och är inriktade mot de mål som anges i artikel 2 kan få bidrag från programmet.

Artikel 4

Verksamhetsformer enligt programmet

Programmet skall innefatta följande verksamhetsformer:

(a) Identifiering och utbyte av goda rutiner och erfarenheter.

(b) Kartläggning, undersökningar och forskning.

(c) Fältarbete med deltagande av insatsernas mottagare, särskilt barn och ungdomar, under alla stadier av projektets utformning, genomförande och utvärdering.

(d) Upprättande av permanenta sektorsöverskridande nätverk.

(e) Utbildning och utformning av läromedel.

(f) Utformning och tillämpning av behandlingsprogram för våldsbrottslingar och våldsoffer.

(g) Utveckling och genomförande av informationsinsatser riktade till en särskild publik; utformning av kompletterande informationsmaterial eller anpassning och användning av befintligt informationsmaterial till andra geografiska områden eller andra målgrupper.

(h) Spridning av resultaten från Daphneprogrammet genom att resultaten anpassas och överförs till och används av andra mottagare eller i andra geografiska områden.

Artikel 5

Budget

1. Finansieringsramen för att genomföra programmet under perioden 2004 till 2008 fastställs härmed till 41 miljoner euro.

2. De årliga anslagen skall fastställas av budgetmyndigheten inom budgetplanens ramar.

3. Bidragsbesluten skall följas av bidragsavtal mellan kommissionen och bidragsmottagarna.

4. Det ekonomiska bidraget från gemenskapens budget får inte överstiga 80 procent av den sammanlagda kostnaden för projektet.

De kompletterande insatser som avses i artikel 2.2 b får finansieras upp till 100 procent, dock med högst 15 procent av programmets årliga anslag.

Artikel 6

Genomförandet av programmet

1. Kommissionen skall vara ansvarig för förvaltningen och genomförandet av programmet.

2. Kommissionen skall vid genomförandet av programmet säkerställa en jämn fördelning mellan de tre målgrupperna barn, ungdomar och kvinnor.

3. Kommissionen skall säkerställa en jämn fördelning när det gäller projektens omfattning genom att avsätta en del av årsbudgeten till storskaliga projekt som ger utrymme för bredare partnerskap och mer omfattande insatser.

4. De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut skall antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 7.2.

Artikel 7

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. När hänvisning sker till denna punkt skall det rådgivande förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7.3 och i artikel 8 i det beslutet skall iakttas.

Artikel 8

Övervakning och utvärdering

1. Kommissionen skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa övervakning och fortlöpande utvärdering av programmet med beaktande av de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 1 och i bilagan.

2. Kommissionen skall efter halva programperioden överlämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av hur relevanta, nyttiga, långsiktiga, praktiskt genomförbara och effektiva de dittills genomförda insatserna enligt Daphne II-programmet har varit. Rapporten skall innehålla en förhandsutvärdering som underlag för eventuella kommande insatser.

3. Kommissionen skall överlämna en slutrapport till Europaparlamentet och rådet när hela programmet har genomförts.

4. Kommissionen skall sända de rapporter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 9

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

SÄRSKILDA MÅL OCH INSATSER

I. GRÄNSÖVERSKRIDANDE INSATSER:

1. Identifiering och utbyte av goda rutiner och erfarenheter

Mål: stödja och uppmuntra utbyte, anpassning och användning av goda rutiner för tillämpning i andra sammanhang eller geografiska områden

Stödja och främja utbyte av goda rutiner på EU-nivå när det gäller stöd till och skydd av barn, unga och kvinnor - offer eller personer som tillhör riskgrupper - med särskild inriktning på följande områden:

a) Förebyggande (allmänt eller inriktat på särskilda grupper).

b) Skydd av och stöd till brottsoffer (psykologisk och medicinsk hjälp, fortbildning och återintegrering i det sociala livet och samhället).

c) Förfaranden som ser till vad som är bäst för barn, unga och kvinnor som är offer för brott.

d) Mätning av vad olika våldsformer verkligen innebär för brottsoffren och samhället i Europa, i syfte att få fram lämpliga motåtgärder.

2. Kartläggning och forskning

Mål: undersöka fenomen som är kopplade till våld

Stödja forskningsinsatser om och kartläggning av våld, bland annat för att

a) utforska och bedöma olika orsaker, omständigheter och mekanismer bakom uppkomst och ökning av våldsbrottslighet,

b) analysera och jämföra modeller för förebyggande och skydd,

c) utveckla praxis för förebyggande och skydd,

d) bedöma följderna av våldsbrottslighet, också vad gäller hälsa, för såväl brottsoffren som samhället i stort, inklusive de ekonomiska kostnaderna.

3. Fältarbete med deltagande av insatsernas mottagare

Mål: aktivt genomföra testade metoder för förebyggande av och skydd mot våldsbrott

Främja att metoder, fortbildningsmoduler och hjälp (psykologisk, medicinsk och rättslig hjälp samt hjälp till återintegrering) genomförs med direkt medverkan av stödmottagarna.

4. Upprättande av permanenta sektorsöverskridande nätverk

Mål: stödja både icke-statliga och andra organisationer, inklusive lokala offentliga myndigheter (kommunnivå), som är verksamma i kampen mot våldsbrottslighet och uppmuntra dem att samarbetaStödja inrättande och förstärkning av sektorsöverskridande nätverk och uppmuntra och stödja samarbete mellan icke-statliga organisationer och olika andra organisationer och myndigheter, i syfte att höja kunskapsnivån, öka förståelsen för varandras roller och tillhandahålla sektorsöverskridande stöd till våldsbrottsoffer och personer som tillhör riskgrupper.

Nätverkens verksamhet kommer i synnerhet att avse problem med våld, med särskild inriktning på att

a) skapa en gemensam ram för analys av våld, inklusive definitionen av olika typer av våld och våldets orsaker och konsekvenser samt för genomförandet av lämpliga sektorsöverskridande motåtgärder,

b) bedöma olika typer av åtgärder och praxis för förebyggande och upptäckt av våld (också i effektivitetshänseende) och för stöd till våldsoffer, särskilt för att se till att de aldrig utsätts för våld på nytt,

c) främja insatser för att komma till rätta med detta problem, både på internationell och nationell nivå.

5. Utbildning och utformning av läromedel

Mål: utforma utbildningspaket för förebyggande av våld

Utforma och pröva utbildningspaket som avser förebyggande av våld mot barn, unga och kvinnor och konflikthantering. Utbildningspaketen är avsedda att användas i skolor och institutioner för vuxenutbildning.

6. Utformning och genomförande av behandlingsprogram

Mål: utveckla och genomföra behandling dels av våldsutövare, dels våldsoffer, i syfte att förebygga våld.

Finna möjliga orsaker, omständigheter och mekanismer bakom våldsbrottslighetens uppkomst och ökning, inklusive personliga egenskaper och drivkrafter hos våldsutövare och exploatörer av kommersiellt motiverat våld, som sexuell exploatering.

Utveckla, pröva och genomföra behandlingar på grundval av resultaten från ovan nämnda undersökningar.

7. Åtgärder för att öka medvetenheten om problematiken bland specifika grupper

Mål: öka den allmänna medvetenheten om och förståelsen av våld och av hur våld mot barn, unga och kvinnor kan förebyggas, i syfte att främja nolltolerans mot våld, stöd till våldsoffer och riskgrupper och rapportering av våldsbrott

Bland annat följande typer av insatser kan berättiga till stöd:

a) Utveckling och genomförande av åtgärder för att sprida information till och öka den allmänna medvetenheten hos barn, unga och kvinnor, särskilt om potentiella risker för våld och sätt att undvika dessa risker. Andra grupper som åtgärderna kunde rikta sig till är lärare, läkare, socialarbetare, advokater, poliser, etc.

b) Utarbetande av gemenskapstäckande informationskällor i syfte att bistå icke-statliga organisationer och myndigheter genom att upplysa dem om var de kan finna offentlig information om våld, om sätt att förebygga våld och om rehabilitering av våldsoffer. Det kan gälla information som sammanställs av statliga, icke-statliga, akademiska och andra källor. Detta torde bidra till att göra sådan information tillgänglig i relevanta informationssystem.

c) Främjande av åtgärder för att öka rapporteringen till myndigheter av våld mot kvinnor, barn och unga och av olika former av handel med kvinnor och barn som syftar till kommersiell sexuell exploatering.

Utformning av informationsmaterial för att komplettera det som redan finns, eller för att anpassa befintligt material så att det kan användas i andra geografiska områden eller av andra målgrupper, kommer att uppmuntras.

II. KOMPLETTERANDE INSATSER

För att säkra att alla programmets områden täcks in fullständigt, också när det inte finns några förslag (eller lämpliga förslag) för ett visst område, kommer kommissionen att öka sina egna insatser för att fylla ut eventuella luckor.

Följaktligen kommer även kompletterande insatser på kommissionens initiativ att finansieras genom programmet, bland annat när det gäller att

a. utarbeta våldsindikatorer för att kunna mäta effekterna av politik och projekt,

b. införa en metod för regelbunden och permanent insamling av uppgifter, företrädesvis med bistånd av Eurostat, för att mer exakt kunna bedöma förekomsten av våld i unionen,

c. om förutsättningarna finns omsätta projektresultat i konkret politisk handlande i syfte att föreslå gemensamma lösningar på gemenskapsnivå på våldsproblematiken och ge stadga åt rättstillämpningen,

d. sprida goda rutiner från finansierade projekt vidare på europeisk nivå. Detta kan uppnås på olika sätt:

(1) Genom att utarbeta och sprida skriftligt material, cd-rom, videofilmer och webbplatser.

(2) Genom att delta i eller organisera överföring av erfaren personal mellan institutioner för att dessa personer skall kunna bistå vid genomförandet av nya lösningar eller arbetsmetoder som har visat sig effektiva på annat håll.

(3) Genom att göra det möjligt för enskilda icke-statliga organisationer att använda, anpassa eller överföra resultat från Daphne-projekt till något annat av unionens politikområden eller en annan kategori av stödmottagare.

e. Organisera seminarier för alla inblandade i finansierade projekt, i syfte att förbättra projektförvaltningen och förmågan att samarbeta i nätverk och att främja utbytet av information.

f. Genomföra studier och organisera expertmöten och seminarier i direkt samband med genomförandet av åtgärden i fråga.

Dessutom kan kommissionen i samband med genomförandet av programmet komma att vända sig till organisationer för tekniskt stöd. I så fall finansieras detta inom den samlade finansiella ramen. Kommissionen kommer även att kunna vända sig till experter på samma villkor.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Politikområde(n): Invandring, asyl, viseringar; fri rörlighet för personer, civilrätt, medborgarskap och grundläggande rättigheter

Verksamhet(er): 45.40 : Bekämpning av våld mot barn, unga och kvinnor

Åtgärdens beteckning: Daphne-programmet (för bekämpning av våld mot barn, unga och kvinnor)

1. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER (NUMMER OCH BETECKNING)

B5-802

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (del B): miljoner euro i åtagandebemyndiganden

38 miljoner euro (ytterligare uppgifter finns i bilagan).

Av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 (EGT C 172, 18.6.1999, s. 1), särskilt artikel 33 i avsnitt E, följer att beloppet kan komma att ändras i samband med anslutningen av nya medlemsstater 2004.

2.2. Tillämpningsperiod:

1.1.2004 - 31.12.2008

2.3. Flerårig total utgiftsberäkning

(a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1 )

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

>Plats för tabell>

(b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

[X] Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet.

2.5. Påverkan på inkomsterna [26]

[26] För ytterligare uppgifter, se separat förklarande anmärkning.

Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

[X] Inkomsterna påverkas enligt följande:

Bidrag från EFTA/EES-länder: 2,128 % (siffror för 2002)

(Miljoner euro (avrundat till en decimal)

>Plats för tabell>

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 152 i EG-fördraget.

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder

5.1.1. Mål för åtgärden

Programmet skall bidra till det allmänna målet att tillhandahålla EU-medborgarna en hög nivå av säkerhet inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, inklusive skydd av deras fysiska och mentala hälsa. Avsikten är att inom denna ram förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, unga och kvinnor genom förebyggande insatser och stöd till våldsoffer, särskilt för att hindra att dessa utsätts för våld i framtiden. Programmet syftar också till att stödja och stimulera icke-statliga organisationer som är verksamma på detta område. På detta sätt kommer programmet att bidra till det sociala välbefinnandet.

De insatser som skall genomföras på grundval av programmet (och som anges i bilagan), har följande syften:

a) Främja gränsöverskridande insatser för att

i. inrätta sektorsöverskridande nätverk, särskilt till stöd för våldsoffer och riskgrupper,

ii. säkra utbyte av information, identifiering och spridning av goda rutiner (också genom fortbildning), studiebesök och utbyte av personal,

iii. sprida information (till allmänheten, särskilda målgrupper, till exempel vissa yrken samt myndigheter) för att öka förståelsen av våldsproblematiken och klargöra att våld under inga omständigheter kan tolereras och för att uppmuntra stöd till våldsoffer och rapportering av våldshändelser till relevanta myndigheter,

iv. undersöka våldsrelaterade problem.

b. Genomföra kompletterande insatser på kommissionens initiativ, till exempel studier, utarbetande av indikatorer, uppgiftsinsamling, seminarier, expertmöten eller annan verksamhet som syftar till att stärka programmets kunskapsbas och sprida den information som har erhållits vid genomförandet av programmet.

5.1.2. Åtgärder i samband med förhandsbedömningen

Detta beslut syftar till att fortsätta det tidigare Daphne-programmet. En utvärdering av Daphne-programmet har genomförts efter halva programmets genomförande. Översynen innefattar uttryckligen även inslag av förhandsutvärdering. Ett av syftena med utvärderingen efter halva tiden var faktiskt att pröva om det fanns skäl att fortsätta programmet sett till de befintliga behoven. Resultaten var en av de faktorer som måste beaktas i beslutet om att förnya programmet efter 2003.

Utvärderingen genomfördes under det sista kvartalet 2001 och offentliggjordes i mars 2002 (KOM(2002) 169 slutlig, SEK(2002) 338). Det var fråga om en intern utvärdering, baserad på ett särskilt system för översyn av projekt av externa experter. Systemet innebär att alla projekt besöks två gånger under projektens livstid. Ett besök äger rum under projektets genomförande, med fokus på hur projektet fortskrider. Det andra besöket äger rum sex månader efter projektets avslutande och syftar till att utvärdera resultaten, inklusive kontakter med de slutliga mottagarna. Det var huvudsakligen denna information som låg till grund för utvärderingen efter halva programtiden. Rapporten överlämnades till GD BUDGET den 25 september 2002 och finns också tillgänglig på webbsidan för Daphne-programmet.

Det element av förhandsutvärdering som ingick i utvärderingen efter halva tiden har diskuterats i programkommittén, som består av företrädare för medlemsstaterna. Dessa element har också utgjort kärnan i diskussionen i Europaparlamentet om behovet av att förnya programmet, som ledde till resolution A5-0233 (2002). Här redovisas huvudinslagen.

Behovet av ett program för att bekämpa våld mot barn, unga och kvinnor är fortfarande påtagligt, vilket framgår av Daphne-programmets överväldigande mottagande (se bilaga 1). Det första Daphne-programmet omfattade över 1000 icke-statliga och andra organisationer som är verksamma inom detta område i Europa. Dessa har i sin tur nått ut till tiotusentals direkta mottagare (barn, unga och kvinnor). Samma målgrupper som omfattades av Daphne-programmet, dvs. barn, unga och kvinnor, kommer att kunna dra fördel av Daphne II-programmet.

Det allmänna målet med programmet är att bekämpa våld mot dessa grupper. Det tidigare programmets allmänna mål kvarstår alltså. Mer specifika mål är att inrätta sektorsöverskridande nätverk av organisationer som arbetar med frågor om våld, i synnerhet när det gäller att stödja våldsoffer och riskgrupper. Tanken är att man genom dessa nätverk skall kunna utbyta information och identifiera och sprida goda rutiner, bland annat genom utbildning, studiebesök och personalutbyte. De kommer också att öka medvetenheten hos bestämda grupper, till exempel särskilda yrkesgrupper, ansvariga myndigheter och vissa delar av allmänheten i syfte dels att förbättra kunskaperna om våldsproblematiken och främja en syn som går ut på att allt våld är oacceptabelt, dels att uppmuntra att våldsoffer får stöd och att våldsbrott anmäls till behöriga myndigheter. Slutligen kommer nätverken även att ha till uppgift att undersöka våldsrelaterade företeelser.

I utvärderingen efter halva tiden föreslås också användbara programindikatorer, till exempel antalet nätverk, antalet våldsoffer i de olika målgrupperna som har fått hjälp, antalet organiserade informationskampanjer, mängden goda rutiner som har anpassats och använts i andra geografiska områden och på andra målgrupper samt mängden information eller antalet metoder för ökad medvetenhet som har utarbetats (cd-rom, videofilmer, affischer, broschyrer) etc.

En av slutsatserna från utvärderingen efter halva tiden var att fördelarna på EU-nivå hängde nära samman med det gränsöverskridande samarbete i nätverk som skapades. De frågor som omfattas av programmet är av sådan natur att det är mycket viktigt att ha en samordnad och sektorsövergripande strategi på EU-nivå, som inbegriper de olika parter som ansvarar för att bekämpa dessa brott. Det får förmodas att vi, genom att skapa en ram för fortbildning, information, studier och utbyte av goda rutiner, kommer att kunna förebygga och bekämpa våld av den aktuella typen mer effektivt. Denna slutsats gäller även Daphne II.

Utvärderingen efter halva tiden har också visat att denna gemenskapsinsats har gynnat våldsoffer direkt och att den kompletterar det lagstiftningsarbete som har genomförts i medlemsstaterna. Det har också visat sig under perioden 2000-2002 att projekt som finansierats genom Daphne-programmet har kunnat fortsättas med stöd från nationella myndigheter, antingen finansiellt eller politiskt. Finansieringen av Daphne har därmed fungerat som en sorts "grundplåt" för vidare verksamhet och kan generera synergier.

Utvärderingen efter halva tiden av Daphne I-programmet visade att det innehöll flera svagheter. Vissa insatsområden behöver stärkas och det krävs bättre spridning av uppnådda resultat och mer detaljerade riktlinjer för de sökande. Dessa slutsatser har setts som en utgångspunkt för att kunna förbättra det nuvarande programmet men har också tagits i beaktande i samband med genomförandet av insatser.

Mot bakgrund av utvärderingen efter halva tiden av Daphne I-programmet kommer det ovan beskrivna kontrollsystemet att förbättras för Daphne II. Den omfattande kontrollen av alla projekt kommer att fortsätta under Daphne II, inklusive utvärderingen av projektresultaten 6 månader efter slutförandet. Detta system kommer att förstärkas med en mekanism för utvärdering på program. Vidare är tanken att utarbeta indikatorer och samla in uppgifter så att det går att mäta projektresultaten och bedöma hur många personer ur olika grupper som har kunnat nås via projektet.

5.1.3. Åtgärder i samband med efterhandsutvärderingarna

Efterhandsutvärderingen av Daphne I-programmet har ännu inte ägt rum ännu. Programmet pågår ju fortfarande och kommer att pågå till slutet av 2003.

Då förväntas en slutlig utvärdering som påbörjas under 2003 vara klar. Denna utvärdering kommer att innefatta en utvärdering i efterhand av projekt som finansierats under förberedelserna inför Daphne I, dvs. 1998 och 1999.

5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Målgrupperna för detta beslut är barn, unga och kvinnor som är eller riskerar att bli offer för våld.

De konkreta åtgärder som skall vidtas för att genomföra programmet är gränsöverskridande insatser och kompletterande insatser, enligt vad som anges i punkt 5.1.1 ovan.

Åtgärderna kommer att stärka de berörda organisationernas samarbete i nätverk, öka medvetenheten hos och förbättra informationen till allmänheten, men också specifika grupper (vårdpersonal, polis, journalister, lärare m.fl.), samt förbättra spridningen och användningen av goda rutiner i kampen mot våld mot barn, unga och kvinnor.

Vid gränsöverskridande insatser får gemenskapens andel av finansieringen inte överstiga 80 % av de totala projektkostnaderna. När det gäller kompletterande insatser kan finansieringen täcka upp till 100 % av dessa kostnader.

5.3. Genomförandemetoder

Genomförandet av verksamheterna kommer att gå till på följande sätt:

* All myndighetsutövning kommer att skötas av kommissionens tjänstemän (bland annat politiska frågor, årliga arbetsplaner, avtalsfrågor och finansiella frågor (åtaganden, betalningar) etc.).

* Den logistik som behövs för den fysiska hanteringen kommer att läggas över på byråer för tekniskt och administrativt bistånd. Det gäller bland annat: hanteringen av förslag, registrering i en databas, underhåll av databasen, kopiering, sammanställning av förteckningar etc.

* Kontrollbesök och utvärderingen av hur projekten framskrider kommer att utföras med hjälp av externa experter.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1. Totala budgetkonsekvenser för del B (för hela programperioden)

(Den beräkning som ligger till grund för nedanstående tabell skall redovisas genom uppdelningen i tabell 6.2 )

6.1.1. Finansiellt stöd

Åtagandebemyndiganden, miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

>Plats för tabell>

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för del B (för hela programtiden)

Åtaganden

>Plats för tabell>

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1. Personalbehov för åtgärden

>Plats för tabell>

7.2. Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

7.3. Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

>Plats för tabell>

(När de personalresurser och övriga administrativa resurser som behövs för åtgärden skall bedömas bör generaldirektoratet/tjänsten ta hänsyn till kommissionens beslut under riktlinjedebatten samt till det preliminära budgetförslaget. De bör med andra ord precisera att de personalresurser som behövs för den planerade åtgärden kan finansieras med anslagen i det preliminära budgetförslag som antagits.

I undantagsfall där behovet inte har kunnat förutses när det preliminära budgetförslaget utarbetats får förslaget läggas fram till kommissionen, som då tar ställning till om och på vilka villkor åtgärden kan godtas (genom en ändring av anslagstilldelningen i det preliminära budgetförslaget, ett ad hoc-förfarande för omfördelning av anslag, en tilläggs- och ändringsbudget eller en ändringsskrivelse till budgetförslaget.)

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1. Metod för uppföljning

För uppföljningen och övervakningen av de finansierade insatserna kommer mekanismer från det tidigare Daphne-programmet att användas. Alla projekt blir föremål för kontrollbesök under genomförandefasen, så att det går att kontrollera framstegen och resultaten och ge råd om hur projektet kan genomföras på bästa sätt.

8.2. Planerad form och tidsplan för utvärderingar

Kommissionen genomför årligen efterhandsutvärderingar. Alla finansierade projekt analyseras och besöks sedan de slutförts för att man skall kunna bedöma helhetsfunktionen och de samlade resultaten, de faktiska och förväntade fördelarna för målgrupperna, bidrag till programmets allmänna mål samt kostnadseffektivitet. Utvärderingsresultaten sammanställs i en årlig rapport som ger en samlad bild av framstegen inom de olika programområdena.

På grundval av dessa uppgifter kommer en rapport efter halva tiden och en slutrapport om programmet att läggas fram.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

I blanketterna för ansökan om stöd skall upplysningar om de potentiella stödmottagarnas identitet och egenskaper anges så att deras tillförlitlighet kan bedömas på förhand.

Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, lägesrapporter, slutrapport) ingår i överenskommelserna eller avtalen mellan kommissionen och stödmottagarna. Före del- och slutbetalning kommer kommissionen att kontrollera rapporterna och försäkra sig om att arbetet har utförts väl.

Dessutom kommer kommissionen att göra kontroller på platsen för att kontrollera hur bidragen används.

Bilaga till finansieringsöversikten för rättsakten

Situationen när det gäller Daphne I-programmet är följande:

>Plats för tabell>

1. "Godtagbara" förslag är sådana som är av tillräcklig kvalitet för att erhålla finansiering, förutsatt att budgetmedel finns tillgängliga. Som framgår uppgår den tillgängliga budgeten för finansiering av projekt endast till en fjärdedel (23 %) av vad som skulle kunna ha finansierats om alla projekt av god kvalitet valdes ut.

För att komma till rätta med detta föreslås att budgeten ökas med 45 %, vilket skulle göra det möjligt att finansiera 30 % (i stället för 23 %) av det samlade belopp som sökts i "godtagbara" ansökningar.

2. Från och med 2004 och framåt bör de nya medlemsstaternas fulla deltagande vara säkerställt. De tio nya länderna har sammanlagt 100 miljoner invånare (vilket motsvarar en ökning av EU:s befolkning på 25 %), men våldsproblematiken är allvarligare där. Dessutom behöver de icke-statliga organisationerna i dessa länder ökad stöd när det gäller organisation och förvaltning.

Därför föreslås ytterligare anslag på 6,3 miljoner euro, motsvarande 22 % av det föreslagna beloppet för de nuvarande 15 medlemsstaterna.

3. Sedan Daphne-programmet (för 2000-2003) inrättades har en mängd nya internationella och europeiska instrument bidragit till att stärka den rättsliga ramen för insatser mot våld, särskilt mot våld som riktar sig mot barn. Samtidigt uppmanas till genomförande av fler samordnade insatser av sektors- och gränsöverskridande natur [27]. Dessutom innehåller de årliga utvärderingarna av Daphne-programmet regelmässigt uppmaningar om att sprida resultaten bättre och om att även bekämpa former av våld som inte tagits upp av icke-statliga och andra organisationer inom ramen för ansökningsomgångarna. Slutligen uppmanar Europaparlamentets resolution A5-0233(2002) om Daphne-programmet till insatser för utarbetande av våldsindikatorer och insamling av nödvändig information i hela Europa.

[27] Se det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi, ILO:s konvention nr 182 (och rekommendation nr 190) om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, FN:s konvention om gränsöverskridande internationell brottslighet och dess tilläggsprotokoll om människohandel, resultaten från den 2:a världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn (Yokohama, 2001) och den regionala förberedelsekonferensen i Budapest samt FN:s generalförsamlings extrasession om barn (New York, 2002).

För att dessa insatser skall kunna genomföras föreslås en ökning av anslagen med 5,7 miljoner euro, motsvarande 14 % av den totala Daphne II-budgeten.

Sammanfattningsvis ser den begärda budgeten ut på följande sätt:

>Plats för tabell>

Föreslaget stöd:

>Plats för tabell>