52003HB0001

Rekommendation enligt artikel 10.6 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken till rådets beslut om ändring av artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken

(ECB/2003/1)

(2003/C 29/07)

(Framlagd av Europeiska centralbanken den 3 februari 2003)

MOTIVERING

Genom Nicefördraget lades en ny punkt 6 till i artikel 10 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Där sägs: "Artikel 10.2 [i stadgan] får ändras av rådet på stats- eller regeringschefsnivå genom enhälligt beslut, antingen på rekommendation från ECB och efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen, eller på rekommendation från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och ECB. Rådet skall rekommendera medlemsstaterna att anta dessa ändringar. Ändringarna skall träda i kraft efter det att samtliga medlemsstater har ratificerat dem i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser." Artikel 10.6 skall läsas tillsammans med den förklaring om artikel 10.6 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken som fogades till Nicefördraget. Förklaringen lyder: "Konferensen förväntar sig att en rekommendation enligt artikel 10.6 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken läggs fram snarast möjligt."

Mot bakgrund härav lägger ECB fram denna rekommendation till rådets beslut om ändring av artikel 10.2 i stadgan. I enlighet med bestämmelserna i artikel 10.6 i stadgan har rekommendationen antagits av ett enhälligt ECB-råd. Rekommendationen kommer att publiceras i Europeiska unionens officiella tidning.

1. ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

Artikel 10.6 i stadgan ger den rättsliga grunden för ändringar av omröstningsreglerna för ECB-rådet. Eftersom den endast gäller ändringar av artikel 10.2 i stadgan påverkar en ändring av omröstningsreglerna inte den rätt ECB-rådets medlemmar har att närvara vid ECB-rådets möten (artikel 10.1 i stadgan) och att delta i diskussionerna. Inte heller påverkas omröstningsförfarandet för beslut som fattas enligt artiklarna 28-30, 32-33 och 51 i stadgan (artikel 10.3 i stadgan) av eventuella ändringar av omröstningsreglerna.

För att bibehålla ECB-rådets förmåga att effektivt och utan dröjsmål fatta beslut i ett utvidgat euroområde måste antalet centralbankschefer med rösträtt vara lägre än det totala antalet centralbankschefer i ECB-rådet. Ett rotationssystem är ett rättvist, effektivt och acceptabelt sätt att fördela rätten att rösta mellan centralbankscheferna. De sex direktionsledamöterna behåller sina permanenta rösträtter. Att ändra detta förhållande låter sig svårligen förenas med den särskilda ställning direktionsledamöterna har enligt EG-fördraget och stadgan. De är de enda medlemmarna av ECB-rådet som utses på gemenskapsnivå genom ett fördragsreglerat förfarande och som uteslutande verkar inom euroområdet och för ECB, vars behörighetsområde omfattar hela euroområdet. Slutligen måste också hänsyn tas till att ordföranden, som ingår i direktionen, har utslagsröst vid lika röstetal i ECB-rådet.

Utformningen av rotationssystemet bör bygga på fem grundläggande principer, nämligen "en medlem, en röst", "personlig närvaro", "representativitet", "automatik och funktionalitet" och "öppenhet".

För det första måste principen "en medlem, en röst" - som utgör grunden för ECB:s/eurosystemets beslutsfattande - behållas för de medlemmar som har rösträtt. Ett rotationssystem innebär emellertid med nödvändighet att alla medlemmar av ECB-rådet inte längre kommer att ha permanent rösträtt när antalet centralbankschefer ökar.

För det andra fortsätter alla medlemmar i ECB-rådet att delta i sammanträdena i en personlig och oberoende kapacitet, oavsett om de har rösträtt eller inte.

För det tredje bör rotationssystemet utformas så att det inte kan uppkomma sådana teoretiskt tänkbara situationer där de röstberättigade medlemmarna kommer från medlemsstater som, tagna tillsammans, uppfattas som inte tillräckligt representativa för euroområdets ekonomi i dess helhet. För att åstadkomma representativitet måste rösträttsfrekvensen för centralbankscheferna differentieras i rotationssystemet, dvs. centralbankschefer från större medlemsstater kommer att ha rösträtt oftare än centralbankschefer från mindre medlemsstater. Även om det innebär en avvikelse från ECB-rådets nuvarande omröstningsregler att beakta representativiteten, så sker detta uteslutande för att hänsyn måste tas till den inverkan som utvidgningen får på ECB-rådets beslutsfattande. Denna förhandsdifferentiering mellan centralbankscheferna bör endast gälla det inledande beslutet om hur ofta var och en av centralbankscheferna skall inneha rösträtt. Principen om "en medlem, en röst" skall fortsätta att gälla för alla centralbankschefer som har rösträtt vid en viss tidpunkt. Differentieringen kommer således inte att inverka på beslutsfattandet i konkreta frågor utan endast när det gäller att fastställa vem som röstar när.

För det fjärde måste rotationssystemet utformas så att systemet självt, reglerna om indelning av centralbankschefer i olika grupper samt reglerna om tilldelning av rösträtter till dessa grupper möjliggör en automatisk anpassning av systemet vid utvidgning av euroområdet. Dessutom måste det kunna fungera med upp till 27 medlemsstater, dvs. de nuvarande EU-medlemsstaterna och de 12 kandidatländer som finns upptagna i den förklaring om utvidgningen av Europeiska unionen som fogats till Nicefördraget. Avsikten med denna "funktionalitetsprincip" är framför allt att undvika situationer där rotationssystemet resulterar i att medlemmarna i en grupp av mindre medlemsstater får rösta oftare än medlemmarna i en grupp av förhållandevis större medlemsstater.

För det femte måste rotationssystemet vara öppet. Lydelsen av den ändrade artikel 10.2 i stadgan måste därför vara lätt att förstå och motsvara kraven på gemenskapens primärrätt.

Ändringen av ECB-rådets omröstningsregler i artikel 1 har utformats med beaktande av dessa grundläggande principer.

2. KOMMENTARER TILL ARTIKLARNA

Artikel 1

Genom artikel 1 införs ett system med alternerande rösträtter i ECB-rådet inom de ramar som anges i artikel 10.6 i stadgan. Omröstningsreglerna kommer att ändras från och med den dag då antalet medlemmar i ECB-rådet överstiger 21. I överensstämmelse med de nuvarande institutionella bestämmelserna begränsas det totala antalet rösträtter till 21. De sex direktionsledamöterna behåller på grund av sin speciella ställning (se ovan) sina permanenta rösträtter. Centralbankscheferna delar på de återstående 15 rösträtterna, vilka kommer att alternera mellan dem i enlighet med på förhand fastställda regler. Varje röstberättigad medlem av ECB-rådet förfogar över en röst, att användas uteslutande i enlighet med innehavarens ställning som personlig och oberoende medlem. För att säkerställa att ECB-rådets beslut är representativa för euroområdets ekonomi i dess helhet kommer centralbankscheferna att indelas i grupper som skiljer sig åt med avseende på hur ofta gruppernas medlemmar kan ha rösträtt. Centralbankscheferna gruppindelas efter en rangordning av vars och ens centralbanksmedlemsstat. Rangordningen baseras på medlemsstaternas andelar i euroområdet i dess helhet enligt en indikator bestående av två komponenter: dels i) andelen i den sammanlagda bruttonationalprodukten till marknadspris (nedan kallat "BNPm") i medlemsstater utan undantag och dels ii) andelen i den totala aggregerade balansräkningen för de monetära finansinstituten (nedan kallat "TAB-MFI") i medlemsstater utan undantag. Valet av den första - och viktigaste - komponenten, BNPm, motiveras av att den allmänt används som det mest objektiva måttet på storleken av respektive deltagande medlemsstats totala ekonomi. Den andra komponenten motiveras av den särskilda betydelse som de deltagande medlemsstaternas finanssektor har för centralbanksbeslut. En viktning görs varvid BNPm får en vikt av 5/6 och TAB-MFI 1/6. Denna fördelning av vikterna är väl avpassad, eftersom den finansiella sektorn därigenom medräknas på ett tillfredsställande och meningsfullt sätt.

Beträffande frågan hur rotationssystemet skall fungera är avsikten att införa det i två steg, kopplat till i vilken takt euroområdet utvidgas.

- Från och med den dag då antalet centralbankschefer överstiger 15 till dess att antalet uppgår till 22 skall de vara uppdelade på två grupper. För att bevara kontinuiteten har det ansetts lämpligt att låta rösträtten växla enligt ett schema som inte innebär några större förändringar i förhållande till gällande omröstningsregler, och som är förhållandevis enkelt. Hur lång tid detta schema kommer att gälla är osäkert, eftersom det är beroende av i vilken takt euroområdet utvidgas. Den första gruppen skall bestå av centralbankscheferna i de fem medlemsstater som har de största andelarna i euroområdets sammanlagda värden enligt de indikatorer som angivits ovan. Den andra gruppen skall bestå av de återstående centralbankscheferna. De fem centralbankscheferna i den första gruppen delar på fyra rösträtter och återstående centralbankschefer på elva. För att undvika att medlemmarna i den första gruppen får rösta mindre ofta än medlemmarna i den andra gruppen måste emellertid särskilda regler gälla från och med det att rotationssystemet införs och fram till dess att antalet centralbankschefer överstiger 18. Detta kan ha betydelse för hur de 15 rösträtterna fördelas på de två grupperna. ECB-rådet kan även senarelägga införandet av rotationssystemet till dess antalet centralbankschefer överstiger 18 för att undvika att röstningsfrekvensen för centralbankschefer i en viss grupp uppgår till 100 %. Hur dessa särskilda, tidsbegränsade regler skall genomföras bör överlåtas till ECB-rådet.

- Från och med den dag då antalet centralbankschefer uppgår till 22, skall de vara uppdelade på tre grupper. Den första gruppen skall bestå av centralbankscheferna i de fem medlemsstater som har de största andelarna i euroområdets sammanlagda värden enligt de indikatorer som angivits ovan. Den andra gruppen skall bestå av hälften av det totala antalet centralbankschefer, avrundat uppåt vid behov. Hänsyn skall tas till funktionalitetsprincipen för att säkerställa en viss grad av kontinuitet vad gäller röstningsfrekvensen i den andra gruppen. Centralbankscheferna i denna grupp kommer från de medlemsstater som i rangordningen enligt kriterierna ovan följer närmast efter de fem högst rankade medlemsstaterna. Den tredje gruppen skall bestå av de återstående centralbankscheferna. Den första gruppen tilldelas fyra rösträtter, den andra åtta och den tredje tre. När det finns 27 medlemsstater i euroområdet kommer rösträttsfrekvensen i den första gruppen att vara 80 %, i den andra 57 % och i den tredje 38 %.

För växlingen av rösträtter mellan centralbankscheferna skall även gälla att centralbankscheferna inom respektive grupp skall ha rösträtt för lika långa tidsperioder. ECB-rådet kommer att besluta om de tekniska åtgärder som behövs för genomförandet av denna princip.

Sammansättningen av grupperna skall ses över så snart den sammanlagda BNPm ändras i enlighet med artikel 29.3 i stadgan, eller närhelst antalet centralbankschefer ökar som en följd av utvidgningen av euroområdet. Det statistiska underlaget för beräkningen av andelarna i den sammanlagda BNPm skall tillhandahållas av kommissionen i enlighet med de regler som rådet antagit enligt artikel 29.2 i stadgan. Det statistiska underlaget för beräkningen av andelarna i TAB-MFI skall beräknas i enlighet med det statistiska regelverk som gäller inom Europeiska gemenskapen vid tidpunkten för beräkningen. De kommer således att beräknas av ECB i enlighet med de bestämmelser som beslutats av rådet enligt artikel 5.4 i stadgan, dvs. rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter(1), som specificerats av ECB genom Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(2), ändrad genom förordning (EG) nr 2174/2002(3).

Den ovan angivna översynen vart femte år skall följa grunderna för artikel 29.3 i stadgan. De nya andelar som blir följden av justeringarna skall tillämpas från och med den första dagen det närmast följande året. När nya centralbankschefer blir medlemmar i ECB-rådet skall de referensperioder som används för att beräkna respektive centralbanksmedlemsstats andel i den sammanlagda BNPm och TAB-MFI i medlemsstater utan undantag vara samma som vid den senaste femårsjusteringen av andelarna. De nya andelar som blir följden av dessa icke reguljära justeringar skall tillämpas från och med den dag då de nya centralbankscheferna blir medlemmar i ECB-rådet. Närmare bestämmelser härom kommer att ingå i de tillämpningsföreskrifter som skall antas av ECB-rådet.

De beslut som behövs för att genomföra de tekniska detaljerna i rotationssystemet skall, med avvikelse från de nya omröstningsreglerna, antas av två tredjedelar av samtliga medlemmar i ECB-rådet, oberoende av om de innehar rösträtt eller ej vid tiden för beslutet.

Artikel 2

Medlemsstaterna måste rekommenderas att anta rådets beslut om ändring av artikel 10.2 i stadgan. Ändringen kommer att träda i kraft först efter det att samtliga medlemsstater har ratificerat den i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser. Bestämmelserna för ikraftträdandet följer samma modell som slutbestämmelserna i Nicefördraget.

(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(3) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.