52003DC0645

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET - KOMMISSIONENS LAGSTIFTNINGS- OCH ARBETSPROGRAM FÖR 2004

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning

1. Dialog med Europaparlamentet och rådet

2. Utsikter och utmaningar inför 2004

3. Kommissionens prioriteringar för 2004

3.1. Anslutningen av tio nya medlemsstater

3.2. Stabilitet

3.3. Hållbar tillväxt

4. Utvidgad konsekvensanalys av utvalda förslag

5. Slutsatser

Bilagor

1. Förteckning över nya förslag till lagstiftning och andra akter för 2004

2. Förteckning över förslag som kommer att genomgå en utvidgad konsekvensanalys innan de antas

3. Preliminär bedömning av förverkligandet av Prodi-kommissionens strategiska mål

4. Förslag från kommissionen som väntar på behandling av lagstiftaren under 2004

5. Förenkling och kodifiering av gemenskapslagstiftningen

Inledning

Det här är Prodi-kommissionens sista lagstiftnings- och arbetsprogram, som omfattar ett år med betydande förändringar för Europeiska unionen.

* Den 1 maj 2004 ansluter sig tio nya medlemsstater till Europeiska unionen. En kort tid därefter undertecknar stats- och regeringscheferna i den utvidgade unionen ett nytt konstitutionellt fördrag.

* I juni 2004 röstar medborgarna i hela Europeiska unionen i valet till Europaparlamentet.

* Den 1 november 2004 tillträder den nya kommissionen.

Det står därmed klart att 2004 kommer att bli ett allt annat än vanligt år när det gäller EU-institutionernas programplanering. Med hänsyn till detta och som det anstår en kommission som närmar sig slutet av sin mandatperiod är därför lagstiftnings- och arbetsprogrammet för 2004 med avsikt mycket mer fokuserat än under föregående år. Kommissionen vill att programmet ska vara så realistiskt som möjligt, både när det gäller vad kommissionen kan åstadkomma och vad de andra EU-institutionerna kan absorbera.

Kommissionen har därför sett över de viktigaste initiativ som presenterades i den årliga politiska strategin och inskränkt dem till absolut nödvändiga initiativ som kan genomföras under 2004.

Huvudmålet i lagstiftnings- och arbetsprogrammet är att fokusera på kommissionens prioriteringar, tillkännage de viktigaste nya förslagen för 2004 och ett begränsat antal viktiga förslag från 2003 (bilaga 1) samt göra det slutliga urvalet av förslag som kräver en utvidgad konsekvensanalys (bilaga 2). Programmet innehåller även en preliminär bedömning av de framsteg som hittills gjorts när det gäller att förverkliga Prodi-kommissionens strategiska mål (bilaga 3) samtidigt som det lyfter fram vikten av att rådet och Europaparlamentet följer upp de förslag till lagstiftning som kommissionen redan har lagt fram (bilaga 4) samt rapporterar om det vidare arbetet med att förenkla och kodifiera gemenskapens regelverk (bilaga 5).

1. Dialog med Europaparlamentet och rådet

Den 5 mars 2003 antog kommissionen sin årliga politiska strategi för 2004 [1], där anslutningen av tio nya medlemsstater togs upp som den första prioriteringen, som stöds av två prioriteringar kopplade till den första: stabilitet och hållbar tillväxt.

[1] KOM(2003) 83, 5.3.2003.

Kommissionen lade fram sin årliga politiska strategi för Europaparlamentet och rådet i mars månad. Under de följande månaderna fördes en strukturerad dialog om prioriteringarna och de viktigaste initiativen för 2004 med de båda institutionerna. Båda institutionerna ställde sig positiva till kommissionens politiska prioriteringar och gav värdefull återkoppling angående de viktigaste initiativ som föreslagits för 2004. Den 23 september 2003 presenterade vice ordförande Loyola de Palacio kommissionens lägesrapport om uppföljningen av 2004 års årliga politiska strategi [2] för utskottsordförandekonferensen vid Europaparlamentet. Lägesrapporten överlämnades samtidigt till rådet. Övriga institutioner har ställt sig positiva till kommissionens prioriteringar och vissa förslag till initiativ på särskilda områden har beaktats i lagstiftnings- och arbetsprogrammet.

[2] SP(2003) 3092/3, 17.9.2003.

I år fick dialogen mellan institutionerna en ökad flerårig dimension. I enlighet med de reformer som det beslutades om vid Europeiska rådets möte i Sevilla kommer rådet att rekommendera att Europeiska rådet i december 2003 godkänner ett flerårigt strategiskt program för åren 2004-2006. Detta program håller på att utarbetas i samråd med kommissionen, och Europaparlamentet kommer att informeras om dess syfte och innehåll.

2. Utsikter och utmaningar inför 2004

Politiska utsikter

Europeiska unionen står inför tre huvudsakliga utmaningar under 2004:

- Att forma den framtida unionen

Den 1 maj 2004 kommer tio nya medlemsstater att ansluta sig till Europeiska unionen. Denna historiska utvidgning kommer att ge väsentligt ökade möjligheter för EU, men innebär också en stor utmaning för unionen. Under 2004 måste unionen börja utarbeta de kommande politiska och finansiella ramarna, eftersom den nuvarande budgetplanen på medellång sikt ("Agenda 2000") löper ut i slutet av 2006.

Strategin för kommande utvidgningar måste också fullföljas. Förhandlingarna med Bulgarien och Rumänien kommer att fortsätta under 2004 och kommissionen kommer att utarbeta sitt formella yttrande om Kroatiens ansökan om medlemskap i unionen. På grundval av en rapport från kommissionen kommer Europeiska rådet att i december 2004 besluta om huruvida Turkiet uppfyller de politiska kriterier som fastställdes i Köpenhamn för att medlemskapsförhandlingar eventuellt ska kunna inledas.

- Att prioritera i den politiska agendan

År 2004 kommer att bli ett viktigt år för att driva unionens politiska kärnfrågor framåt, särskilt när det gäller hållbar tillväxt och stabilitet.

Den viktigaste politiska frågan i unionens nästa budgetplan (fr.o.m. 2007) kommer att bli att åstadkomma en hållbar utveckling. Unionen måste under 2004 se över de strategiska mål som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 och den EU-strategi för hållbar utveckling som det beslutades om i Göteborg. Det initiativ för tillväxt som Europeiska rådet godkände i oktober 2003 måste under 2004 stimulera investeringar i nätverk och kunskap som ökar förtroendet för unionens ekonomiska möjligheter och befäster den ekonomiska tillväxten.

Framstegen mot att göra unionen till ett område med frihet, säkerhet och rättvisa behöver befästas senast vid tidsfristen i maj 2004, så att den första etappen i det program som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober 1999 kan avslutas.

- Att utveckla unionens externa verksamhet

Det internationella läget är fortfarande mer spänt och instabilt än på många år. Detta ökar Europeiska unionens behov av att kunna agera mer enat för att främja stabilitet, stödja effektiva multilaterala åtgärder vid kriser och ta itu med grundproblem i den globala utvecklingen. I det utkast till säkerhetsstrategi som den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken lade fram analyseras dessa och andra hot. Kommissionen medverkar aktivt i arbetet med att finslipa denna strategi, som ska godkännas av Europeiska rådet i december 2003. När den har godkänts kommer kommissionen att fortsätta att medverka i de instrument som syftar till att minska riskerna för kriser.

Genom utvidgningen ökar unionens närvaro på den internationella arenan. Utvidgningen innebär också att unionen måste se över sitt ansvar i närområdet och ta initiativ till att utveckla ett nära partnerskap med och till stöd för de närmaste grannländerna såväl i öster som i Medelhavsområdet.

En viktig utmaning som unionen kommer att stå inför under 2004 är att dra de rätta slutsatserna av WTO:s misslyckade ministerkonferens i Cancun och att fortsätta ansträngningarna att fullfölja handelsförhandlingar med sina partner så att de leder till ökad ekonomisk tillväxt och till en bättre utveckling.

Ekonomiska utsikter för EU under 2004

Den svaga ekonomiska utvecklingen i EU:s ekonomier i slutet av 2002 fortsatte under det första halvåret 2003. För tredje året i följd kommer tillväxten troligtvis att vara en besvikelse. Den genomsnittliga tillväxten förväntas uppgå till cirka ¾ % i EU och till cirka ½ % i euroområdet. Genom anpassade förutsättningar för en makroekonomisk politik, gynnsamma finansiella villkor, fortsatt minskad inflationstakt, framsteg med strukturella reformer och en mindre geopolitisk osäkerhet återvänder dock de ekonomiska aktörernas förtroende och det internationella läget förbättras.

Mot denna bakgrund förväntas återhämtningen komma igång under andra halvåret 2003 och ta fart under 2004. En återgång till en genomsnittlig tillväxt på omkring 2 % förutses för EU under nästa år. Detta stärks av att konsumenterna ökar sina utgifter, vilket i sin tur stöds av en ökande extern efterfrågan och en motsvarande ökning av investeringarna. Trots den återhämtning som förutses har den utdragna perioden med trög tillväxt tagit ut sin rätt på arbetsmarknaden och sysselsättningen förväntas därför bara öka långsamt.

De framtida riskerna tycks vara mer balanserade än tidigare i år. För det första finns det många faktorer som tyder på en ökad optimism när det gäller tillväxten på kort sikt i USA:s ekonomi, vilket i sin tur bör stimulera tillväxten inom EU. Om återhämtningen avtar i USA skulle dock den förväntade uppgången i EU-ekonomin kunna äventyras. För det andra har eurons starka ställning medfört att exporten har minskat, vilket dock balanseras av att konsumtionen har stimulerats genom handelsvinster. Företagens finansiella villkor är dock gynnsamma och deras vinster har ökat en aning under detta år. Om företagens balansräkningar fortfarande inte har justerats i tillräcklig utsträckning kan dock fortsatta justeringar hålla tillbaka investeringarna i EU.

3. Kommissionens prioriteringar för 2004

Mot denna bakgrund bekräftar kommissionen de politiska prioriteringar som fastställdes i den årliga politiska strategin för 2004:

- Anslutning av tio nya medlemsstater

- stabilitet, och

- hållbar tillväxt.

Kommissionen uppmanar övriga EU-institutioner att beakta dessa prioriteringar, de viktiga initiativen samt förslagen till lagstiftning och andra akter i de egna programplaneringarna för 2004. Kommissionen är redo att samarbeta med övriga EU-institutioner för att förverkliga dessa prioriteringar via en gemensam programplanering.

Såsom förklarats i inledningen har kommissionen sett över de viktigaste initiativen i den årliga politiska strategin och inskränkt dem till sådana som är absolut nödvändiga och som kan genomföras under 2004.

Motsvarande förslag till lagstiftning och andra akter återfinns i förteckning 1.

3.1. Anslutningen av tio nya medlemsstater

Kommissionen har fastställt följande tre huvudmål för 2004:

* Att se till att anslutningen slutförs på ett framgångsrikt sätt för de tio nya stater som blir medlemmar i Europeiska unionen den 1 maj 2004. I detta ingår att Europeiska unionens och de nya medlemsstaternas juridiska skyldigheter i fråga om gemenskapens regelverk ska vara fullgjorda från den första dagen för medlemskap. De viktigaste prioriteringarna är att införliva lagstiftningen, att utvidga de befintliga programmen, instrumenten och förfarandena till de nya medlemsstaterna, att ytterligare utveckla den administrativa kapaciteten och att utarbeta en strategi för ekonomisk konvergens.

* Att fortsätta förhandlingarna med de återstående kandidatländerna (Bulgarien och Rumänien), att bedöma och utarbeta en rekommendation om möjligheten att inleda förhandlingar om medlemskap med Turkiet samt utarbeta yttrandet om Kroatiens ansökan om EU-medlemskap.

* Att utforma framtida inriktningar för den utvidgade Europeiska unionen och att befästa reformerna av institutionerna och lagstiftningen.

Viktiga initiativ

- Slutföra anslutningarna under 2004

1. Anpassa de befintliga programmen till de nya staternas medlemskap.

2. Tillämpa och övervaka tillämpningen av gemenskapslagstiftningen i de nya medlemsstaterna, vilket inbegriper

* att förstärka regelverket, särskilt när det gäller livsmedelssäkerhet, jordbruk, miljö, tullunionen, den inre marknaden, rättsliga och inrikes frågor samt sjösäkerhet,

* att införa Schengenregelverket och kontrollera att de nya medlemsstaterna har införlivat regelverket i fråga om yttre gränskontroller,

* att se till att kärnsäkerheten i de nya medlemsstaterna är lika hög som i de nuvarande medlemsstaterna.

- Fullfölja medlemskapsförhandlingarna och strategin för eventuella framtida anslutningar

3. Fortsätta medlemskapsförhandlingarna med Bulgarien och Rumänien.

4. Granska om Turkiet uppfyller de kriterier för medlemskap som Europeiska rådet fastställde i Köpenhamn.

5. Behandla Kroatiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen.

- Anpassa ramarna för den utvidgade Europeiska unionen

6. Följa upp resultaten av regeringskonferensen om ett konstitutionellt fördrag för Europeiska unionen.

7. Utarbeta EU:s budgetplan för perioden efter 2006, inklusive

* budget- och lagstiftningsförslag för de mest omfattande finansieringsprogrammen efter 2006, ett förslag till ordning för egna medel och ett utkast till interinstitutionellt avtal.

8. Uppdatera, kodifiera och förenkla gemenskapens regelverk i enlighet med initiativet för bättre lagstiftning (se bilaga 5).

9. Slutföra de reformer som tillkännagavs i kommissionens vitbok i mars 2000 och se till att de administrativa förberedelser som behövs för anslutningen har gjorts.

3.2. Stabilitet

Kommissionen har fastställt följande två huvudmål för 2004:

* Att utforma stabila och allmänna politiska ramar för samarbetet med grannländerna för att skapa ett område med fred, stabilitet och välstånd och för att undvika nya skiljelinjer i Europa efter unionens utvidgning.

* Att utveckla en intern EU-politik som främjar stabilitet och säkerhet, särskilt genom att befästa framstegen i arbetet med att skapa ett område med frihet, rättvisa och säkerhet (enligt Tammerforsagendan) och att på ett effektivt sätt integrera denna politik i ett samstämmigt agerande utanför Europeiska unionen. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att hantera de gemensamma gränserna på ett effektivt sätt, avväga bestämda åtgärder mot olaglig invandring och åtgärder för rättvis behandling och integration av lagligt bosatta invandrare samt ytterligare åtgärder för att bekämpa brottslighet och terrorism.

Viktiga initiativ

- EU:s grannskapspolitik i ett vidare europeiskt perspektiv

1. Skapa ett större område med frihet, stabilitet och välstånd som omfattar EU:s grannländer i öster och söder efter utvidgningen, grundat på gemensamma värden och intressen och på en närmare integration. I detta ingår att göra framsteg mot gemensamma värden och att på ett effektivt sätt genomföra politiska, ekonomiska och institutionella reformer med sikte på starkare ekonomiska och politiska band med EU, inklusive en möjlighet på den inre marknaden och ett bättre samarbete över gränserna och över region-/nationsgränser vid EU:s yttre gränser.

* Utarbeta en rad handlingsplaner, till en början med upp till åtta länder från Östeuropa och Medelhavsområdet.

* Utarbeta ramar för grannländerna med sikte på att de ska få ta del av den inre marknaden, särskilt när det gäller transport-, energi- och telekommunikationsnät, med nödvändig hänsyn till miljöaspekterna på dessa områden.

* Uppmuntra till ökad politisk medverkan från EU:s sida vid konflikter och i krisförebyggande åtgärder.

* Ökat kulturellt samarbete och ökade insatser för en bättre ömsesidig förståelse.

- Ryssland och länderna i Östeuropa

2. Genomföra beslutet, som fattades i maj 2003 vid toppmötet mellan EU och Ryssland i S:t Petersburg, att utveckla samarbetet på fyra områden (s.k. common spaces) när det gäller ekonomi, rättsliga och inrikes frågor, säkerhet samt forskning och kultur. Förbättra genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalen med Ryssland och Ukraina, inklusive i rättsliga och inrikes frågor enligt handlingsplanen mot organiserad brottslighet med Ryssland och handlingsplanen för rättsliga och inrikes frågor med Ukraina.

- Balkan

3. Fortsätta att arbeta med den agenda som fastställdes i Thessaloniki tillsammans med länderna på Balkan samt utarbeta ett partnerskapsavtal och genomförbarhetsstudier för såväl Bosnien och Hercegovina som Serbien och Montenegro inför Europeiska rådets vårmöte 2004.

- Utveckla EU-politiken för stabilitet och säkerhet

4. Utvärdera de framsteg som gjorts med Tammerforsprogrammet och arbeta tillsammans med rådet för att se till att så många som möjligt av de förslag som behövs för att skapa ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa kan antas före tidsfristen den 1 maj 2004.

* Lägga fram den slutliga utvärderingen av genomförandet och resultaten av Tammerforsagendan samt riktlinjer för nästa etapp i utvecklingen av området med frihet, säkerhet och rättvisa.

* Inrätta en byrå för kontroll av de yttre gränserna.

* Upprätta rättsliga ramar för Schengens nya informationssystem (SiS II) och informationssystemet för viseringshandlingar.

5. Införa nya samarbetsprogram om migration med tredjeländer och utforma en balanserad metod för invandring som dels garanterar en fortsatt hög sysselsättning och produktion, dels uppmuntrar till bättre integration och rättvis behandling av lagligt bosatta invandrare i de europeiska samhällena.

6. Utforma en politik för säkra kommunikations- och informationsnät.

7. Fortsätta att vidta åtgärder mot internationell terrorism och bioterrorism samt förstärka säkerhetsåtgärderna på europeisk nivå enligt Petersbergdeklarationen, inklusive på forskningsområdet.

3.3. Hållbar tillväxt

Hållbar tillväxt är en allmän prioritering som omfattar åtgärder för att främja och utveckla den europeiska ekonomiska och sociala modellen (välstånd, ekonomisk konvergens, social sammanhållning, miljöskydd och ökad livskvalitet). Kommissionens mål är att lyfta fram några aspekter i denna prioritering som förtjänar särskild uppmärksamhet under 2004. Målen är följande:

* Att i ökad utsträckning förverkliga de strategiska mål för politiken som redan fastställts för den utvidgade Europeiska unionen.

* Att lyfta fram vissa konkreta åtgärder som kommer att bidra till en hållbar tillväxt och till att öka livskvaliteten för EU-medborgarna.

* Att förbättra samordningen mellan medlemsstaterna när det gäller ekonomisk politik och budgetpolitik så att den europeiska valutaunionen (EMU) fungerar smidigt.

* Att fortsätta att motverka fattigdom och främja en hållbar tillväxt på det internationella planet.

Viktiga initiativ

- Övergripande aspekter när det gäller hållbar tillväxt

1. Påskynda förverkligandet av målen enligt Europeiska unionens Lissabonstrategi, med särskild tonvikt på att se över strategin och de åtgärder som behövs för att stimulera tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, inklusive investeringar i nätverk och kunskaper, på ett sätt som ger stabilitet på lång sikt.

* Vårrapport till Europeiska rådet med en bedömning av de framsteg som gjorts och en kartläggning av problem som kräver brådskande åtgärder.

2. Förbereda kommande etapper i EU:s strategi för hållbar utveckling, vilket inbegriper

* att se över de interna och externa policyfrågorna i den EU-strategi för hållbar utveckling som antogs vid Europeiska rådets möte i Göteborg i juni 2001 och att följa upp världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg, och

* att genomföra de EU-initiativ för vatten och energi som tillkännagavs i Johannesburg.

- Bidrag till en hållbar tillväxt inom olika områden

3. Investeringar i nätverk och kunskaper:

* Utveckla de europeiska transport-, energi- och infrastrukturnäten med sikte på en ökad sammankoppling och långsiktig stabilitet i den utvidgade Europeiska unionens ekonomi.

* Utveckla det europeiska området för forskning och genomföra handlingsplanen för ökade investeringar i forskning och utveckling för att nå upp till BNP-målet på 3 % och attrahera lämpliga personer till forskningen.

* Stödja ny, långsiktigt bärkraftig och energisnål teknik samt insatser för en långsiktig tillgång till lämpliga energikällor och energibärare.

* Fortsätta förberedelserna med Galileosatelliten, vilken kommer att förbättra trafikledningen, minska trafikstockningarna och förbättra infrastrukturen för energiövervakning.

* Se över och justera initiativet eEurope 2005, särskilt för att främja utvecklingen och användningen av en säker infrastruktur för bredband på europeisk nivå, och förbättra den internationella hanteringen av Internet.

4. Integrering av överväganden om hållbar utveckling i Europeiska unionens politik:

* Lägga fram ett meddelande om användningen av ekonomiska styrmedel för att skydda miljön.

* Lägga fram miljöstrategier på olika områden (mark, bekämpningsmedel, minskning och återvinning av avfall) inom ramen för det sjätte miljöhandlingsprogrammet, fullfölja EU-strategin vad gäller klimatförändringar och lägga fram en handlingsplan om miljö och hälsa för 2004-2010.

* Genomföra den andra delen av den socialpolitiska agendan efter revideringen i juni 2003.

- Den externa dimensionen av en hållbar tillväxt

5. Medverka i WTO-förhandlingarna och inleda eller fortsätta regionala eller bilaterala förhandlingar om handel med exempelvis Mercosur, Kanada, länderna i Gulfstaternas samarbetsråd och AVS-länderna i samband med förhandlingar om ekonomiska partnerskapsavtal på regional nivå.

6. Utarbeta översynen av Cotonou-avtalet efter halva löptiden, överväga eventuella ändringar och utforma det instrument som ska efterträda den nionde Europeiska utvecklingsfonden. Övervaka införandet av initiativet för skuldlättnad och Världshälsofonden samt genomföra handlingsplanen avseende smittsamma sjukdomar och reproduktiv hälsa.

4. Utvidgad konsekvensanalys av utvalda förslag

Genom kommissionens meddelande av den 5 juni 2002 om konsekvensanalys [3] infördes en ny integrerad metod för konsekvensanalys av de viktigaste förslag som kommissionen lägger fram, dvs. de förslag som tas upp i den årliga politiska strategin eller i det årliga lagstiftnings- och arbetsprogrammet. Det nya förfarandet ska leda till bättre kvalitet och samstämmighet i arbetet med att utforma politiken och till ökad öppenhet, insyn och information för EU-medborgarna när det gäller förväntade konsekvenser av förslag och lagstiftning på europeisk nivå. Genom det nya förfarandet integreras, rationaliseras och ersätts alla separata konsekvensanalyser som tidigare använts för analys av kommissionens förslag.

[3] KOM(2002) 276, 5.6.2002.

De förslag som ska genomgå en utvidgad konsekvensanalys väljs ut i samband med kommissionens planerings- och programplaneringsarbete. Efter en inledande konsekvensanalys beslutar kommissionen i sin årliga politiska strategi eller senast i lagstiftnings- och arbetsprogrammet vilka förslag som ska genomgå en utvidgad konsekvensanalys. Följande kriterier beaktas när dessa beslut fattas:

- Om förslaget får betydande ekonomiska, sociala eller ekologiska konsekvenser för en viss sektor eller flera sektorer.

- Om förslaget får betydande konsekvenser för de viktigaste parter som berörs.

- Om förslaget innebär en större politisk reform inom en eller flera sektorer.

Förslag som kan väljas ut kan både vara förslag i ett tidigt skede när det gäller strategiska beslut om handlingsalternativ (a), t.ex. meddelanden som beskriver en politik, strategi eller ett särskilt handlingsalternativ, och (b) förslag till lagstiftning.

Den utvidgade konsekvensanalysen inriktas såväl på de ekonomiska, sociala och ekologiska som på de juridiska aspekterna av förslaget. Den innefattar även en analys av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. En utvidgad konsekvensanalys omfattar också i regel samråd med berörda parter och med relevanta experter i enlighet med kommissionens minimikrav för samråd.

År 2004 kommer att vara det första året då den nya metoden för konsekvensanalyser tillämpas i full utsträckning. Vissa förslag togs upp för en utvidgad konsekvensanalys under 2004 i den första förteckningen i den årliga politiska strategin. De flesta har bibehållits och många har lagts till, för att skapa den slutliga förteckningen över förslag som valts ut för en utvidgad konsekvensanalys i detta arbetsprogram. Förslagen består av initiativ på många olika områden inom de tre prioriteringarna för 2004.

För öppenhetens skull offentliggörs de inledande konsekvensanalyserna av de viktigaste nya förslagen när detta lagstiftnings- och arbetsprogram antas [4]. De utvidgade konsekvensanalyserna kommer däremot att göras tillgängliga för övriga institutioner och offentliggöras när kommissionen antar motsvarande förslag.

[4] Lagstiftnings- och arbetsprogrammet och de inledande konsekvensanalyserna finns på kommissionens webbplats på följande adress: http://europa.eu.int/comm/off/ work_programme/index_sv.htm

5. Slutsatser

År 2004 kommer att bli ett avgörande år för Europeiska unionen. Den allt överskuggande uppgiften under 2004 kommer att vara att på ett framgångsrikt sätt integrera de tio nya medlemsstaterna i Europeiska unionen och att fastställa unionens framtida utformning. Samtidigt måste Europeiska unionen arbeta vidare med sin politiska agenda och se till att unionens 453 miljoner medborgare ges goda utsikter till stabilitet och hållbar tillväxt.

Kommissionen avser att fullt ut ta sitt ansvar för att klara dessa utmaningar och kommer att utnyttja nästa år till att komplettera det program med strategiska mål som tillkännagavs i början av dess mandatperiod.

BILAGA 1

KOMMISSIONENS LAGSTIFTNINGS- OCH ARBETSPROGRAM FÖR 2004

Förteckning över förslag till lagstiftning och andra akter

Förteckning 1: Förslag till lagstiftning och andra akter enligt de politiska prioriteringarna för 2004

Förteckning 2: Övriga förslag till lagstiftning och andra akter som kan komma att läggas fram under 2004

Kommentarer

(1) Förteckning 1 består av specifika förslag till lagstiftning eller andra akter enligt prioriteringarna samt förslag som förts över från 2003 och som kommissionen förbinder sig att följa upp under 2004.

(2) Förteckning 2 består av en preliminär prognos för andra förslag och akter som kommissionen kan tänka sig bli antagna under 2004.

(3) Förteckningarna finns bara i originalversion (delvis engelska, delvis franska).

(4) Kommissionen uppdaterar sin planering varje månad och överlämnar ett löpande kvartalsprogram till övriga EU-institutioner för att hjälpa dem att organisera sitt arbete [5].

[5] För öppenhetens skull offentliggörs denna information även på kommissionens webbplats

(5) Den första förteckningen har disponerats efter politisk prioritering och politikområde (t.ex. "jordbruk" eller "inre marknaden"). Den andra förteckningen har disponerats efter politikområden. Förteckningarna ger följande information:

- Ref. nr.: t.ex. 2004/ADMIN/001

- Ansvarigt generaldirektorat eller motsvarande vid kommissionen

- Beräknad dag för antagande

- Uppgift om det gäller förslag till lagstiftning eller annan akt

- Preliminär uppgift om rättslig grund och motsvarande interinstitutionellt förfarande (t.ex. medbeslutande)

- Uppgift om obligatoriskt eller fakultativt samråd med Regionkommittén och/eller Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har planerats

- Kortfattad beskrivning, politisk motivering och uppgift om huruvida förslaget kommer att genomgå en utvidgad konsekvensanalys

- "Kod för politisk motivering", så att förslagen kan omgrupperas enligt de politiska prioriteringarna: utvidgningen, stabilitet, hållbar tillväxt

BILAGA 2

Förslag som kommer att genomgå en utvidgad konsekvensanalys innan de antas

OBS! Med hänsyn till de särskilda omständigheterna under 2004 (se inledningen) kan kommissionen inte garantera när vissa viktiga förslag kan läggas fram. Kommissionen kommer dock att låta dem genomgå en konsekvensanalys. Dessa förslag markeras med en asterisk i tabellen.

I förteckningen i arbetsprogrammet markeras dessa förslag med förkortningen "EXT" (utvidgad konsekvensanalys) i kolumnen för konsekvensanalys.

ISG = avdelningsövergripande styrgrupp

Innan förslag läggs fram på det sociala området måste kommissionen samråda med arbetsmarknadens parter om förslagets möjliga inriktning och innehåll (enligt artikel 138 i fördraget). Detta samråd ingår som en del i konsekvensanalysen.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA 3

Preliminär bedömning av förverkligandet av Prodi-kommissionens strategiska mål

Inledning

1. Prodi-kommissionen fastställde följande fyra strategiska mål i början av sin mandatperiod [6]: nya styrelseformer för unionen, ett stabilt Europa med större internationellt inflytande för EU, en ny ekonomisk och social dagordning samt förbättrad livskvalitet för alla. En bedömning av de framsteg som gjorts med att förverkliga dessa strategiska mål visar att Prodi-kommissionen håller på att bygga upp ett betydande arv för nästa kommission. Prodi-kommissionen kommer att lämna efter sig en europeisk union med 25 medlemsstater, ett reviderat fördrag, en reformerad kommission och reformerade politikområden.

[6] Kommissionens strategiska mål 2000-2005, "Forma ett nytt Europa", KOM(2000) 154, 9.2.2000.

I. Främja nya styrelseformer för EU

Reviderat fördrag

2. Kommissionen bidrog till den regeringskonferens som utmynnade i Nicefördraget och har gett sitt stöd till genomförandet av detta fördrag. I Nicefördraget gjordes de justeringar som behövdes för anslutningen av de tio nya medlemsstaterna, vilket innebar ett viktigt steg.

3. Liksom andra parter ansåg dock kommissionen att Nicefördraget kunde förbättras. Kommissionen stödde inrättandet av ett konvent som skulle överväga den institutionella strukturen i Europeiska unionen med 25 medlemsstater. Kommissionens delegation, som leddes av kommissionsledamöterna Michel Barnier och António Vitorino, deltog aktivt i konventets arbete. Kommissionen anser att konventet är en stor förbättring jämfört med tidigare förhandlingar om fördraget, men också att utkastet till fördrag kan förbättras vid regeringskonferensen.

Interna reformer vid kommissionen

4. Prodi-kommissionen tillträdde med ett åtagande om att utforma ett allmänt program för interna reformer. De tre huvuddelarna var personalreformer, strategisk planering och programplanering samt ekonomisk förvaltning. De viktigaste resultaten är bland annat följande:

* Överenskommelse med rådet om reviderade tjänsteföreskrifter så att nya löne- och pensionssystem kan införas. Ett nytt system för bedömning och befordran av personalen har införts.

* En ny strategisk planering och programplanering har införts, vilket har varit till nytta för kommissionens förberedelser inför utvidgningen. Ansvarsskyldigheten har förbättrats genom ett nytt system med årliga verksamhetsrapporter från alla kommissionsavdelningar.

* En ny budgetförordning har antagits för förvaltningen av gemenskapens medel.

* Nya förfaranden har införts för allmänhetens tillgång till kommissionens handlingar och regler för god förvaltningssed har införts för kommissionens tjänstemän.

5. Eftersom reformerna är så omfattande kommer inte alla förbättringar att märkas omedelbart, men de kommer att öka under kommande år. Det krävs tid att etablera nya förfaranden i full utsträckning och vissa förfaranden, t.ex. när det gäller redovisning, är ännu inte fullt införda. Det kvarstår dock problem i kommissionens förvaltning, vilket framgår av de anklagelser som nyligen riktats mot Eurostat. Kommissionen är fast besluten att ta itu med dessa problem.

Bättre styrelseformer

6. Kommissionen har genomfört en rad initiativ för att förbättra EU:s styrelseformer. Vitboken om styrelseformer i juli 2001 innehöll ett antal förslag, som direkt ledde vidare till det paket om bättre lagstiftning som lades fram i juni 2002. I åtgärderna ingick ett nytt förfarande för konsekvensanalys för utformningen av de viktigaste förslagen samt minimikrav för samråd. Kommissionen har även lagt fram ett omfattande program för förenkling av EU-lagstiftningen. Alla fördelar med dessa initiativ kommer att bli uppenbara inom kort.

II. Stabilisera Europa och öka EU:s inflytande i världen

Utvidgningen

7. Prodi-kommissionen har medverkat till en framgångsrik avslutning av utvidgningsprocessen. Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i december 2002 godkände medlemsstaterna kommissionens rekommendation om att Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern skulle bli medlemmar i Europeiska unionen. Alla nio folkomröstningar som därefter genomfördes i dessa länder visade ett starkt folkligt stöd för anslutning till Europeiska unionen.

8. Kommissionen har bidragit till de anslutande ländernas förberedelser inför medlemskapet i Europeiska unionen. Kommissionen har också gjort interna förberedelser för att se till att programmen och politiken anpassas till de nya medlemsstaterna. Anslutningsdagen den 1 maj 2004 är en avgörande etapp i Europas historia. Kommissionen har också stött Bulgariens och Rumäniens förberedelser inför anslutningen till Europeiska unionen 2007. Kommissionen stöder Turkiets ansträngningar för att uppfylla de politiska kriterier som fastställdes i Köpenhamn så att förhandlingar om medlemskap kan inledas med unionen. Kommissionen håller också på att utarbeta sitt yttrande om Kroatiens ansökan om medlemskap i unionen.

Stabilitet

9. Kommissionen har tagit ett stort ansvar för att öka stabiliteten utanför Europeiska unionens utvidgade gränser. Arbetet med agendan för ett vidare europeiskt perspektiv kommer troligtvis att fortsätta under kommande år. En tydlig framgång på detta stadium har varit programmet för stabilisering på Balkan. Betydande framsteg har gjorts i dessa länder. En fredsbevarande styrka från Europeiska unionen har installerats i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien på uttrycklig begäran av landets regering.

10. Kommissionen har också utvecklat sina förbindelser med Ryssland och andra länder i Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

Ett utvidgat europeiskt grannskap

11. I ett meddelande om ett utvidgat europeiskt grannskap från mars 2003 presenterade kommissionen en ambitiös vision att, på grundval av gemensamma värden och intressen och en närmare integration, skapa ett större område med fred, stabilitet och välstånd som inbegriper de grannländer i öster och i söder som för närvarande inte har möjlighet att bli EU-medlemmar. I detta ingår framsteg mot gemensamma värden och ett faktiskt genomförande av politiska, ekonomiska och institutionella reformer med sikte på närmare ekonomiska och politiska förbindelser med EU, inklusive en möjlighet på den inre marknaden samt ett ökat samarbete över gränserna och regionalt och transnationellt samarbete vid EU:s yttre gränser.

12. Kommissionen har också fört Barcelonaprocessen framåt i riktning mot ett frihandelsområde som omfattar EU och länderna kring Medelhavsområdet. Framstegen har dock bromsats av krisen mellan Israel och Palestina. Kommissionen har stött alla ansträngningar när det gäller fredsförhandlingar, särskilt färdplansinitiativet. Europeiska unionen har slutit ett associeringsavtal med Egypten och slutfört förhandlingarna om associeringsavtal med Algeriet och Libanon.

Agerande i världen

13. Prodi-kommissionen har intagit en ledande ställning i arbetet med att upprätta nya multilaterala styrelseformer på internationell nivå. Kommissionen intog en framträdande ställning i arbetet med att driva på för ratificering av Kyoto-protokollet om klimatförändringar, för en framgångsrik avslutning av världstoppmötet om hållbar utveckling 2002 och för nya multilaterala förhandlingar om handel i Doha. Kommissionen är övertygad om att det bästa sättet för länderna att arbeta vidare med effekterna av globaliseringen är genom multilateral dialog. Kommissionen vill också fortfarande förverkliga målen i FN:s millenniedeklaration. Mot bakgrund av detta har kommissionen slutfört förhandlingarna enligt Cotonou-avtalet och utarbetat en ny utvecklingspolitik för Europeiska unionen. Kommissionen har på ett bättre sätt fokuserat utvecklingsprogrammen och deras genomförande så att resultaten blir så bra som möjligt.

III. En ny ekonomisk och social agenda

Lissabon och hållbar utveckling

14. På grundval av kommissionens förslag kom Europeiska rådet vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 överens om målet att Europeiska unionen fram till 2010 skulle bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". På förslag från kommissionen införde Europeiska rådet vid sitt möte i Göteborg i juni 2001 miljöaspekten i Lissabonstrategin och fastställde samtidigt en strategi för hållbar utveckling. Kommissionen har med beslutsamhet arbetat vidare med den agenda för ekonomiska reformer som fastställdes i Lissabon. I framstegen ingår liberalisering av energimarknaderna och telekommunikationstjänster, inrättandet av ett europeiskt område för forskning samt förslag om liberalisering av järnvägs- och flygtransporter. En viktig faktor för Europeiska unionens slutliga framgång med att förverkliga Lissabonmålen kommer att vara medlemsstaternas engagemang.

15. Den sociala agendan från Nice kompletterar och ingår i Lissabonstrategin. Den reviderades i juni 2003 för att beakta utvecklingen på arbetsmarknaden och i samhället. Kommissionen har infört den öppna samordningsmetoden för frågor som rör social integration och pensioner, uppdaterat EU:s sysselsättningsstrategi och samordnat Europeiska handikappåret. När det gäller relationer mellan arbetsmarknadens parter har kommissionen stött den sociala dialogen och vid behov tagit initiativ till specifika förslag till lagstiftning, t.ex. om arbetsmiljö och arbetskraft från bemanningsföretag.

Den inre marknaden och införandet av euron

16. Eurosedlar och euromynt infördes med framgång i tolv medlemsstater. Utifrån åtagandet att föra en sund makroekonomisk politik bidrar euron till tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen. Införandet av euron lyfter dock även fram ytterligare förändringar som behövs för att EU ska kunna dra full nytta av den inre marknaden. Eftersom det praktiska införandet av euron blev så framgångsrikt, är den ekonomiska och monetära unionen otvivelaktigt en av de mest betydelsefulla milstolparna i den europeiska integrationen, tillsammans med sådana tidigare resultat som tullunionen 1968 och den inre marknaden 1992.

Jordbruk och fiske

17. Kommissionen har fortsatt sitt reformarbete när det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskepolitiken. Den 26 juni 2003 antog EU:s jordbruksministrar en grundläggande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Den nya jordbrukspolitiken kommer att inriktas på ett långsiktigt hållbart jordbruk samtidigt som jordbrukare inom EU fritt får producera det som efterfrågas på marknaden. I framtiden kommer de allra flesta bidragen att betalas ut oberoende av produktionsvolym.

18. I december 2002 kom EU:s fiskeministrar överens om en reform av den gemensamma fiskepolitiken, som inriktas på att bevara fiskbestånden på ett bättre sätt, skydda den marina miljön, säkerställa ett ekonomiskt bärkraftigt fiske och vattenbruk och ge konsumenterna livsmedel av god kvalitet.

IV. Bättre livskvalitet

Rättsliga och inrikes frågor

19. Kommissionen har föreslagit åtgärder för att skapa ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa enligt uppdraget från Europeiska rådet i Tammerfors i oktober 1999. Genom kommissionens ökade sakkunskap på detta område kunde man vidta snabba åtgärder efter händelserna den 11 september 2001. Rådet har kommit överens om ett antal förslag, däribland förslag om en europeisk arresteringsorder och om bekämpning av olaglig invandring. Ytterligare framsteg krävs dock för att tillgodose medborgarnas krav och för att förverkliga Europeiska rådets politiska mål.

Folkhälsa, miljö, transport och energi

20. Europeiska kommissionen arbetar tillsammans med medlemsstaterna för att se till att Europeiska unionen förverkligar sina mål att minska koldioxidutsläppen enligt besluten under miljökonferensen i Kyoto. Klimatförändringar är vid sidan av naturskydd och biologisk mångfald ett huvudtema i Europeiska unionens sjätte miljöhandlingsprogram som löper ut 2012. Detta bidrar till medborgarnas livskvalitet och sociala välbefinnande, en effektivare resursanvändning och bättre resurs- och avfallshantering. Kommissionen administrerar ett nytt handlingsprogram för folkhälsa som ska genomföras under åren 2003-2008. Kommissionen har inrättat en myndighet för livsmedelssäkerhet och en sjösäkerhetsbyrå samt lagt fram ett förslag om ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

21. Kommissionen har också utarbetat ett program för transportpolitik som kommer att löpa under tio år fram till 2010. Målet är att ändra EU:s transportpolitik och inrikta den på EU-medborgarnas krav och behov. Kommissionen har också utformat en långsiktig strategi för en trygg energiförsörjning i Europa. Kommissionen har aktivt bidragit till att stimulera införandet av det transeuropeiska transportnätet, som öppnar järnvägsnäten för konkurrens och förbättrar transportsäkerheten (särskilt till sjöss). Kommissionen har också aktivt främjat tillgången till tjänster av god kvalitet i allmänhetens intresse.

22. Avslutningsvis har kommissionen inrättat en "solidaritetsfond" för att Europeiska unionen ska kunna hjälpa medlemsstaterna och de anslutande staterna vid naturkatastrofer. Solidaritetsfonden har redan utnyttjats efter översvämningarna i Centraleuropa sommaren 2002 och skogsbränderna i Sydeuropa sommaren 2003.

BILAGA 4

Förslag från kommissionen som väntar på behandling av lagstiftaren under 2004

Allmänna frågor och yttre förbindelser

- Förslag till förordning om decentraliserat samarbete (2003/0156/COD)

- Förslag till förordning om främjande av jämställdhet mellan könen i utvecklingssamarbetet (2003/0176/COD)

Skatter och tullunionen

- Förslag till förordning om förebyggande av penningtvätt genom tullsamarbete (2002/0132/COD)

- Förslag till direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG beträffande mervärdesskatt på tjänster som tillhandahålls inom postsektorn (2003/0091/CNS)

- Förslag till direktiv om ändring av direktiv 92/81/EEG och direktiv 92/82/EEG i syfte att inrätta en särskild skattelagstiftning för dieselbrännolja som används som motorbränsle för yrkesmässiga ändamål och i syfte att åstadkomma en tillnärmning av punktskattesatserna för bensin och dieselbrännolja (2002/0191/CNS och KOM(2002) 410)

Rättsliga och inrikes frågor

Gemensam asylpolitik:

- Förslag till direktiv om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus (2000/0238/CNS)

Gemensam invandringspolitik och kamp mot olaglig invandring:

- Förslag till direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, yrkesutbildning eller volontärarbete (2002/0242/CNS)

- Förslag till direktiv om tillfälligt uppehållstillstånd för offer för medhjälp till olaglig invandring och människohandel som samarbetar med myndigheterna (2002/0043/CNS)

- Förslag till direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare (2001/0154/CNS)

Inre och yttre gränser och gemensam viseringspolitik:

- Förslag till direktiv om villkor för att medborgare i tredje land skall ha frihet att resa inom medlemsstaternas territorium under en tid av högst tre månader samt om införande av ett särskilt resetillstånd och om fastställande av villkor för inresa i syfte att förflytta sig under en tid av högst sex månader (2001/0155/CNS)

- Förslag till ändring av förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar, och förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (2003/0217/CNS och 2003/0218/CNS)

Ett verkligt område för civilrättslig rättvisa:

- Förslag till förordning om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (2002/0090/CNS)

- Förslag till direktiv om brottsofferersättning (KOM(2002) 562)

Kamp mot brottslighet och terrorism och ett verkligt område för straffrättslig rättvisa:

- Förslag till rådets rambeslut om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet (2001/0270/CNS)

- Förslag till rådets rambeslut om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel (2001/0114/CNS)

- Förslag till direktiv om skydd för miljön genom strafflagstiftning (2001/0076/COD)

- Förslag till direktiv om föroreningar orsakade av fartyg och införandet av påföljder, inbegripet brottspåföljder, för föroreningsbrott (2003/0037/COD)

- Förslag till rambeslut om förstärkning av det straffrättsliga regelverket för bestraffning av föroreningar orsakade av fartyg (2003/0088/CNS)

- Förslag till direktiv om straffrättsligt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen (2001/0115/COD)

- Förslag till rådets rambeslut om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi (2001/0025/CNS)

- Förslag till beslut om ett gemenskapsprogram till förmån för åtgärder som skall skydda gemenskapens ekonomiska intressen (2003/0152/COD)

- Förslag till beslut om analys av och samarbete om falska euromynt (2003/0158/CNS)

Sysselsättning, socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor

- Förslag till direktiv om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av bemanningsföretag (2002/0072/COD)

- Förslag till förordning om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (1998/0229/COD) och förslag till direktiv om ändring av direktiv 68/360/EEG om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer (1998/0230/COD)

- Förslag till förordning om konsumentskyddssamarbete (2003/0162/COD)

- Förslag till förordning om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (2003/0174/COD)

- Social trygghet: samordning av de sociala trygghetssystemen med hänsyn till den fria rörligheten för personer (1998/0360/COD)

- Förslag till förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (2003/0138/COD)

- Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1035/97 om inrättande av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (2003/0185/CNS)

Konkurrenskraft (inre marknaden, näringsliv och forskning)

Den inre marknaden:

- Förslag till direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2002/0061/COD)

- Förslag till förordning om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden (2001/0227/COD)

- Förslag till förordning om gemenskapspatent (2000/0177/CNS)

- Förslag till direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar (2002/0047/COD)

- Förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken (2002/0308/CNS)

- Förslag till direktiv om åtgärder och förfaranden för skydd av immaterialrätter (2003/0024/COD)

- Förslag till direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG, 90/232/EEG och direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon (2002/0124/COD)

- Förslag till direktiv om uppköpserbjudanden (2002/0240/COD)

- Förslag till direktiv om harmonisering av insynskraven med avseende på upplysningar om emittenter vars värdepapper tas upp till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (2003/0045/COD)

Konsumentpolitik:

- Förslag till direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter (2002/0222/COD)

- Förslag till direktiv om otillbörliga affärsmetoder (2003/0134/COD)

Näringsliv:

- Förslag till beslut om driftskompatibla alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC) (2003/0147/COD)

- Förslag till direktiv om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (omarbetad version) (2003/0153(COD)

Konkurrens:

- Förslag till förordning om kontroll av företagskoncentrationer (2002/0296/CNS) - om den inte antas under 2003

Transport, telekommunikation och energi

- Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (Euratom) nr 2587/1999 om vilka investeringsprojekt som skall meddelas kommissionen i enlighet med artikel 41 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (KOM(2003) 370)

- Förslag till direktiv om tillnärmning av åtgärder för att trygga energiförsörjningen (2002/0219/COD, 2002/0220/COD och 2002/0221/CNS)

- Förslag till direktiv om upprättandet av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energiförbrukande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EG (2003/0172/COD)

- Förslag till förordning om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (2001/0241/COD)

- Förslag till direktiv om ett öppet system av harmoniserade regler för begränsningar för tunga lastfordon som deltar i internationella transporter på bestämda vägar (förbud under veckoslut) (1998/0096/COD)

- Förslag till direktiv om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer ("Eurovinjett") (2003/0175/COD)

- Förslag till direktiv om allmänt införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen (2003/0081/COD)

- Ändrat förslag till förordning om medlemsstaternas åtgärder i fråga om krav på allmänna tjänster och slutande av avtal om allmänna tjänster avseende persontransporter på järnväg, väg och inre vattenvägar (2000/0212/COD)

- Förslag till förordning om förhandling om och genomförande av luftfartsavtal mellan medlemsstater och tredje länder (2003/0044/COD)

- Förslag till direktiv om säkerhetskrav för kabinpersonal (KOM(1997) 382)

- Förslag till förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart (2000/0069/COD)

- Förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (2003/0159/COD)

- Förslag till direktiv om föroreningar orsakade av fartyg och införandet av påföljder, inbegripet brottspåföljder, för föroreningsbrott (2003/0037/COD)

- Förslag till förordning om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (2003/0089/COD)

- Kärnteknisk säkerhet i Europeiska unionen - förslag till direktiv (KOM(2002) 605)

- Ändrat förslag till förordning om ändring av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2236/95 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät (KOM(2003) 561, 2001/0226/COD)

- Förslag till beslut om ändring av beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet - riktlinjer för de transeuropeiska näten (KOM(2003) 564)

Jordbruk och fiske

- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig foder- och livsmedelskontroll (2003/0030/COD)

- Förslag till förordning om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung (2003/0052/COD)

- Förslag till förordning om att fastställa krav för foderhygien (2003/0071/COD)

- Förslag till förordning om skydd av djur vid transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiv 64/432/EEG och 93/119/EG (2003/0171/CNS)

- En rad förslag som rör genomförandet och uppföljningen av reformen av den gemensamma fiskepolitiken, t.ex. förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av torskbestånd (KOM(2003) 237) och förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (KOM(2003) 374 - om de inte antas under 2003

Utbildning, ungdom och kultur

- Förslag till beslut om ändring av rådets beslut 2000/821/EG av den 20 december 2000 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (Media Plus - Utveckling, distribution och marknadsföring) (2003/0067/COD)

- Förslag till beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG av den 19 januari 2001 om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media-Yrkesutbildning) (2001-2005) (2003/0064/COD)

- Förslag till beslut om ändring av beslut nr 508/2000/EG av den 14 februari 2000 om upprättande av Kultur 2000-programmet (2003/0076/COD)

- Förslag till beslut om upprättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organ som är verksamma på europeisk nivå inom ungdomsområdet (2003/0113/COD)

- Förslag till beslut om upprättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organ som är verksamma på europeisk nivå och för att stödja enskilda insatser på utbildningsområdet (2003/0114/COD)

- Förslag till beslut om inrättande av gemenskapens handlingsprogram för främjande av kulturorganisationer som är verksamma på europeisk nivå (2003/0115/COD)

- Förslag till beslut om upprättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja ett aktivt europeiskt samhällsengagemang (2003/0116/CNS)

- Utkast till rådets beslut om en stadga för Rådgivande kommittén för yrkesutbildning (KOM(2003) 394)

Miljö

- Förslag till direktiv om ansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (2002/0021/COD)

- Förslag till direktiv om kvaliteten på badvatten (2002/0254/COD)

- Förslag till direktiv om ändring av direktiv 1999/32/EG när det gäller svavelhalten i marina bränslen (2002/0259/COD)

- Förslag till direktiv om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i dekorativa färger och lacker samt produkter för fordonsreparationslackering och om ändring av direktiv 1999/13/EG (2002/0301/COD)

- Förslag till direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin (2003/0107/COD)

- Förslag till förordning om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiven 79/117/EEG och 96/59/EG (2003/0119/COD)

- Förslag till förordning om transport av avfall (2003/0139/COD)

- Förslag till förordning om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1655/2000 om det finansiella instrumentet för miljön (LIFE) (2003/0148/COD)

- Förslag till direktiv om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften (2003/0164/COD)

- Förslag till direktiv om ändring av direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektmekanismer (2003/0173/COD)

- Förslag till förordning om vissa fluorerade växthusgaser (2003/0189/COD)

- Förslag till direktiv om skydd för grundvatten mot föroreningar (2003/0210/COD)

- REACH-förslaget (2002/ENV+/015), antaget av kommissionen den 29 oktober 2003

- Förslag till direktiv om rättslig prövning i miljöfrågor (2003/0246/COD) och till förordning om tillämpning av Århus-principerna inom Europeiska gemenskapen (2003/0242/COD)

BILAGA 5

Förenkling och kodifiering av gemenskapslagstiftningen

Prioterat förenklingsarbete under 2004

Kommissionen lade i februari 2003 fram en handlingsram för åtgärder i syfte att uppdatera och förenkla gemenskapens lagstiftning [7]. En viktig del av detta initiativ innebär att lagstiftningen ska förenklas [8] genom en ökad politisk uppmärksamhet och en ny metod som grundas på följande etapper:

[7] KOM(2003) 71.

[8] I sitt meddelande i februari definierade kommissionen förenklingsarbetet övergripande. Förenkling kan å ena sidan innebära att lagstiftningen ändras utan att den bakomliggande politiken ändras. Det kan vara lämpligt till exempel när mer effektiva eller proportionerliga lagstiftningsinstrument än de gängse blir tillgängliga. Å andra sidan kan förenkling också innebära att förenkla politikens innehåll genom att anpassa eller helt och hållet ompröva lagstiftningsstrategin.

* Utarbeta prioriteringsindikatorer som vägleder kommissionen i urvalet av områden där en förenkling förefaller vara särskilt lämplig.

* Kommissionen väljer ut politikområden och undersöker möjligheterna till förenkling. Granskningen kan leda till en kartläggning av specifika rättsakter som kan komma i fråga för förenkling.

* Rättsakter som kartlagts som möjliga att förenkla granskas närmare och konkreta förslag till förenkling utformas med hjälp av de bästa praktiska metoderna och förfarandena och antas sedan som förslag från kommissionen.

Den viktigaste nyheten i denna metod är att det fastställs prioriteringsindikatorer och att kommissionens avdelningar utifrån detta gör en mer systematisk och heltäckande granskning av EU:s politikområden för att kartlägga möjligheterna till förenkling. Handlingsramen införs i tre etapper. I slutet av varje etapp (oktober 2003, april 2004 och i slutet av 2004) rapporterar kommissionen om de framsteg som gjorts under den föregående etappen och planerar arbetet för nästa etapp.

Kommissionen lade i oktober 2003 fram den första rapporten om införandet av handlingsramen för etapp I (februari-september 2003) [9]. Denna rapport visar att kommissionens avdelningar för närvarande lägger ned ett betydande arbete på att förenkla lagstiftningen på många politikområden. Under kommande år kommer detta arbete att avslutas med att kommissionen lägger fram sina slutliga förslag. Kommissionen planerar förenklingsarbetet enligt de tre etapper för genomförandet av initiativet från februari 2003, särskilt granskningen av politikområdena. Enskild lagstiftning som konstaterats vara möjlig att förenkla läggs in i planeringen i samband med det ordinarie programplaneringsarbetet.

[9] KOM(2003) 592 och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionen SEK(2003) 1085.

Prioriterat förenklingsarbete under 2004

>Plats för tabell>

Kodifiering av EU-lagstiftningen

Kommissionen arbetar med att förverkliga sitt mål att slutföra sitt kodifieringsprogram till slutet av 2005. Cirka 60 förslag till kodifiering planeras för 2004. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att utan dröjsmål överväga kommissionens förslag enligt kodifieringsprogrammet så att alla förslag kan antas senast i slutet av 2006.