52003DC0533

POLICYDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN FÖR ÖVERLÄMNANDE TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET - Ett alltmer utvecklat partnerskap - gemensamma intressen och utmaningar i förbindelserna mellan EU och Kina (Uppdatering av Europeiska kommissionens meddelanden om förbindelserna mellan EU och Kina från 1998 och 2001)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning

1. Inledning

2. En vidareutveckling av förbindelserna mellan EU och Kina

3. Att lägga ut kursen för eu:s verksamhet under 2003 och framåt

3.1. EU och Kina: Delat ansvar för att främja globalt styre

3.2. Att stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle grundat på rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

3.3. Främja ekonomisk öppenhet i Kina, både inåt och utåt

3.4. EG:s samarbetsprogram med Kina - ett partnerskap som gynnar bägge parter och stöttar EU:s mål

3.5. Att stärka EU:s profil i Kina

4. Förbättring av partnerskapets mekanismer

Bilaga 1: Dialogen mellan EU och Kina (översikt)

Bilaga 2: Statistik rörande handel och investeringar mellan EU och Kina

Bilaga 3: Programmet för samarbete mellan EU och Kina (översikt)

Sammanfattning

Mycket har förändrats i Europa, Kina och omvärlden sedan kommissionens senaste policydokument utfärdades i början av år 2001. Euron är numera helt etablerad, utvidgningen och ett antal stora interna reformer är omedelbart förestående, och EU:s ansvarsområden har utökats med bl.a. rättsliga och inrikes frågor, som är ett område med betydande inhemsk och internationell påverkan. Utkastet till Europeisk säkerhetsstrategi från juni 2003 har som syfte att stärka EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. I detta strategiutkast framhålls att Kina är en av EU:s främsta strategiska partner. Kina har gått in i en fas med nya utmaningar i sin sociala och ekonomiska reformprocess. Kina deltar alltmer i världspolitiken, särskilt i multilaterala forum, och håller snabbt på att bli en viktig aktör i världsekonomin, tack vare sin dynamiska tillväxt och anslutningen till WTO. Dessutom har en ny generation ledare nyligen tagit över regeringsmakten i Beijing, och EU kommer vid toppmötet mellan EU och Kina i slutet av oktober 2003 att för första gången möta dem på högsta nivå. Samtidigt måste båda sidor anpassa sig till den snabbt växlande internationella scenen, där terrorism, vapenspridning och andra frågor, t.ex. det hot som SARS utgör, hamnar överst på dagordningen. Den tröga världsekonomin och de därav följande negativa utveckling mot protektionism och regionalism lurar som ett potentiellt hot mot global handel och utveckling.

Mot denna bakgrund ökar det intresse EU och Kina har av att samarbeta som strategiska partner för att säkra och främja hållbar utveckling, fred och stabilitet. Deras intressen sammanfaller i många frågor som rör internationellt styre, särskilt beträffande den vikt som båda tillmäter FN:s roll när det gäller fysisk och miljömässig säkerhet och WTO:s roll, där båda har mycket att vinna på ytterligare liberalisering av handeln. De bilaterala handelsförbindelserna uppvisar en slående ökning. Handeln mellan parterna översteg 115 miljarder euro förra året, vilket gjorde Kina till EU:s tredje största handelspartner, om än med ett betydande överskott till Kinas favör, och EU-företagen förblir viktiga investerare i Kina.

Ett ömsesidigt fruktbart samarbete på områdena för rättsliga och inrikes frågor, vetenskap och teknik har också ökat snabbt under de senaste åren, och det pågår förhandlingar om ett antal nya avtal. Gemenskapens biståndsprogram fortsätter att ligga på en hög nivå.

Europa har sålunda stort politiskt och ekonomiskt intresse av att stödja Kinas framgångsrika övergång till en stabil, välmående och öppen stat som helt och fullt anammar demokrati, principerna om fria marknader och rättsstaten. Här har EU mycket att erbjuda tack vare de erfarenheter som vunnits i samband med integreringen av de anslutande länderna från Central- och Östeuropa.

EU måste nu, mot bakgrund av det dokument som lades fram 2001, redovisa den utveckling som skett och vilka nya gemensamma intressen och utmaningar som ligger framför oss. Det bör också noteras att Kina inom kort kommer att utfärda sitt eget strategidokument om förbindelserna med EU, det första dokumentet någonsin i sitt slag.

Detta dokument inkluderar följaktligen en bedömning av vad som uppnåtts och förslag om hur vår strategi kan uppdateras till ledning för EU:s politik och åtgärder under de närmaste två till tre åren. När det gäller styre läggs förslag fram om att förbättra den politiska dialogen, genom att tydligare inrikta de befintliga mekanismerna, som nu omfattar regelbundna möten på sex viktiga nivåer, och att systematiskt ta upp frågor om globalt och regionalt styre och säkerhet inom ramen för dessa diskussioner. Dialogen om illegal invandring bör vara mer resultatorienterad och ett avtal om återtagande av illegala invandrare bör slutas inom den närmaste tiden.

Inom ramen för den politiska dialogen bör frågan om mänskliga rättigheter även fortsättningsvis mycket uppmärksamt följas, i enlighet med grundsatserna för det partnerskap som nu hela tiden utvecklas och i övertygelsen om att detta utgör en integrerad del när det gäller att säkerställa hållbarhet i reformarbetet och långsiktig stabilitet. Bland de åtgärder som skall öka effektiviteten och effekterna av den dialog som förs om mänskliga rättigheter mellan EU och Kina ingår att höja dess nivå, fokusera mera på nyckelfrågor, öka kontinuiteten och uppföljningen av ärenden och enskilda fall, maximera samverkan med pågående bilaterala insatser från medlemsstaternas sida och öka dialogens synlighet och öppenhet. Dessutom spelar Kinas civila samhälle, som nu håller på att uvecklas, en viktig roll när det gäller att allmänt skydda utsatta befolkningsgruppers välfärd och rättigheter och att lindra de negativa effekterna av reformarbetet.

För att främja Kinas ekonomiska öppnande, både internt och externt, skall prioriteringarna gemensamt syfta till att säkerställa framgång för utvecklingsagendan från Doha, att övervaka och bistå Kina i att fullgöra sina åtaganden inom WTO, och att övervaka nya regionala avtal för att garantera att de är förenliga med WTO:s regler. Att så snart som möjligt underteckna ett avtal om "status som godkänt resmål" för att underlätta turistbesök från Kina i Europa har hög prioritet. Förhandlingarna om det kraftigt försenade tullavtalet bör inledas så snart som möjligt.

Stödet för Kinas reformprocess och det sektorsvisa samarbetet bör stärkas genom inledande av nya dialoger och samarbete på områdena immateriella rättigheter, hälsovårdsnormer, konkurrenspolitik, industripolitik och utveckling av mänskliga resurser samt genom förstärkning av existerande dialoger och avtal rörande föreskrifter i lagar och andra författningar för industriprodukter, informationssamhället, miljön, energi och vetenskapligt och tekniskt samarbete. Nya avtal bör slutas som täcker samarbete när det gäller forskning om och fredlig användning av kärnenergi och beträffande EU:s Galileoprogram.

EU:s samarbetsprogram, som stöder verksamhet inom många av de ovannämnda områdena, kommer att inriktas mot de mål som fastställdes i det landstrategidokument som godkändes 2002. Det nationella vägledande programmet måste emellertid justeras i år för att beakta en del förändringar i verksamheten. Utöver det nationella vägledande programmet kommer Kina även i fortsättningen att vara en stor bidragsmottagare när det gäller EU:s regionala samarbets- och forskningsprogram, där nya initiativ snart kommer att startas, som t.ex. kampen mot SARS.

Den gemensamma kommittén EU-Kinas styrande roll bör förstärkas, inte bara när det gäller handels- och samarbetsfrågor utan även i fråga om flera olika sektorsvisa dialoger.

Till sist, men därför inte mindre betydelsefullt, föreslås nya åtgärder för att synliggöra EU i Kina, bl.a. bättre förståelse hos den kinesiska allmänheten, användning av ett litet antal särskilt riktade budskap och tätare samarbete med EU:s medlemsstater.

Den väg som ligger framför oss är lång och full med utmaningar, men med tanke på partnerkspaets djup och bredd kan det inte vara på annat sätt. Om vi skall lyckas hålla oss kvar på denna kurs är det väsentligt att alla aktörer engagerar sig till fullo och fullgör sina åtaganden. Från EU:s sida kommer det att krävas en nära samordning av unionens och medlemsstaternas politik, och Kina måste garantera att dess förvaltning, i alla dess förgreningar och på alla dess nivåer, engagerar sig. Med de höga insatser som står på spel hyser vi fullt förtroende för att alla inblandade kommer att utföra vad de påtagit sig.

1. INLEDNING

Detta policydokument baseras på Kommissionens meddelande från 1998 "Uppbyggnad av ett omfattande partnerskap med Kina" [1] och rådets slutsatser som underströk unionens grundläggande intresse av att stärka förbindelserna med Kina. Dessa dokument fastställde följande målsättningar för förbindelserna mellan EU och Kina:

[1] KOM (1998) 181.

i) Engagera Kina ytterligare inom världssamfundet genom att förbättra den politiska dialogen.

ii) Stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle grundat på rättsstatliga principer och respekt för de mänskliga rättigheterna.

iii) Integrera Kina ytterligare i världsekonomin genom att införliva landet mera fullständigt i världshandelssystemet och genom att stödja den ekonomiska och sociala reformprocess som pågår i landet, också när det gäller hållbar utveckling.

iv) Åstadkomma att EU:s finansiering får större genomslag.

v) Stärka EU:s profil i Kina.

Kommissionen har påtagit sig att regelbundet rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller att genomföra förslagen i detta meddelande. Den första rapporten lades fram i september 2000. [2]

[2] KOM (2000) 552.

I juni 2001 gjorde kommissionen i sitt meddelande "EU-strategi för Kina: Genomförande av 1998 års meddelande och framtida steg mot en mer effektiv EU-politik" [3] en genomgång av EU-politiken och angav åtgärdspunkter på kort och medellång sikt vars syfte var att föra strategin framåt mot de långsiktiga mål som fastställdes 1998.

[3] KOM (2001) 265.

I samband med diskussionerna i rådet under våren 2003 bekräftades att EU:s globala och långsiktiga mål beträffande förbindelserna med Kina, som fastställdes 1998, i stort sett fortfarande gällde och på nytt borde bekräftas i förhållande till det nya kinesiska ledarskap som tillträdde i mars 2003. Den handlingsplan som lagts fram i meddelandet från 2001 hade visat sig vara till nytta när det gällde att upprätthålla tempot i förbindelserna och den borde nu uppdateras, mot bakgrund av den senaste utvecklingen inom EU, i Kina och världen i allmänhet.

I det policydokument som här läggs behandlas dessa målsättningar och granskas de framsteg som gjorts i genomförandet av 1998 års meddelande och 2001 års plan med åtgärdspunkter. Syftet är att tillföra förbindelsen ny energi och att hjälpa till att vägleda inriktningen av EU:s politik och verksamhet under de närmaste två till tre åren, med beaktande även av målen för EU-politiken med avseende på den vidsträcktare regionen Asien som den uttrycktes i kommissionens Asienstrategi från 2001 [4].

[4] "Europa och Asien: En strategisk ram för förbättrade partnerskap", KOM (2001) 469.

Slutligen syftar dokumentet till att främja den pågående diskussionen i Kina om dess framtida politik gentemot EU, som kommer att presenteras i ett policydokument senare i år - det första dokumentet av sitt slag i Kinas yttre förbindelser. Att detta dokument läggs fram är ett bevis på att samarbetet har fått ökad betydelse för Kina.

2. EN VIDAREUTVECKLING AV FÖRBINDELSERNA MELLAN EU OCH KINA

Under det senaste årtiondet har vi bevittnat en dynamisk utveckling av förbindelserna mellan EU och Kina. Dessa förbindelser, som tidigare i huvudsak var begränsade till handel och investeringar och ekonomiskt/tekniskt bistånd, har utökats och omfattar nu ett stort antal sektorer. En rättfram och regelbunden politisk dialog har etablerats. Ett antal sektorsspecifika avtal har undertecknats eller håller på att förhandlas fram. Det förekommer täta och i många fall institutionaliserade utbyten på olika områden, alltifrån globala utmaningar, som miljön och illegal invandring, till grundforskning, tillämpad forskning, tekniskt samarbete och den rättsliga ramen för nyckelsektorer inom ekonomin. EU:s bistånd inom ramen för EU:s samarbetsprogram med Kina har omorienterats och har nu sin tyngdpunkt på EU:s allmänna Kinapolitik. Dessa ändringar har medfört en vidareutveckling av förbindelserna som kännetecknas av en allt större samordning av politiken på många områden.

Samtidigt skapar det som tilldragit sig inom EU, i Kina och globalt sedan 2001 ett behov av att föra partnerskapet framåt.

Inom EU utgjorde den framgångsrika införandet av eurosedlar och euromynt i början av 2002 ett viktigt framsteg i den europeiska integrationens historia, och det kommer snart att följas av EU:s största utvidgning någonsin, med avseende på omfattning och mångfald, när tio nya medlemmar ansluter sig den 1 maj 2004. Samtidigt fortsätter den interna reformeringen av EU, där planerna för en EU-konstitution håller på att diskuteras.

Trots dessa interna utmaningar kan EU inte tillåta sig att vara inåtriktat. Den interna utvecklingen inom EU, liksom den europeiska ekonomin, är nära sammanflätade med utvecklingen på världsarenan. Dessutom förväntar sig världssamfundet att EU skall spela en roll som står i proportion till dess storlek och betydelse, inte bara på det ekonomiska området, utan även när det gäller frågor om global säkerhet och andra globala problem. Dessa förväntningar kommer att ytterligare öka i och med EU:s utvidgning och rationaliseringen av dess konstitutionella struktur.

EU strävar efter att leva upp till dessa förväntningar. Man har visat sig vara en ledande partner i den globala koalitionen mot terrorism i efterdyningarna av den 11 september 2001, både genom den internationella verksamheten och genom att använda de nya befogenheterna inom området rättsliga och inrikes frågor. Efter förstärkningen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) spelar EU en växande roll på områden som konfliktförebyggande och krishantering. Genom vidareutvecklingen av GUSP och ESFP under de kommande åren kommer EU att spela en alltmer framträdande roll när det gäller att utforma och förvalta världsordningen. De viktigaste utmaningarna och hoten samt EU:s strategiska mål sammanfattas i utkastet till Europeisk säkerhetsstrategi.

Kina har å sin sida utvecklats till en alltmer handlingskraftig aktör i världspolitiken. I kraft av sin dynamiska ekonomi fungerar landet i växande utsträckning som draglok för den regionala och globala tillväxten. Efter sin anslutning till WTO i december 2001 har Kina aktivt engagerat sig i både den nya multilaterala förhandlingsrundan inom ramen för utvecklingsagendan från Doha och i initiativ till regional integrering. Internt fortsätter den ekonomiska och sociala reformprocessen, trots att den möter växande utmaningar i form av arbetslöshet, sociala och regionala skillnader, korruption och hot mot stabiliteten i de ekonomiska och finanspolitiska systemen. Den nya - fjärde - ledarskapsgenerationen som tillträdde i mars 2003 förväntas fortsätta på den inslagna vägen med inhemska reformer och ekonomisk liberalisering. Trots Kinas försök att föra en aktivare och mer ansvarsfull utrikespolitik domineras utvecklingen dock fortfarande av dess fokusering på inhemsk stabilitet och ekonomisk utveckling.

Både EU och Kina är sedan 2001 engagerade i en process som innebär anpassning till förändringarna i den globala miljön. Internationell terrorism, liksom en växande oro över spridningen av massförstörelsevapen, har medfört att en ny typ av internationella säkerhetsfrågor har hamnat överst på den globala dagordningen. Samtidigt måste man ta itu med globala utmaningar, såsom klimatförändring och miljöförstöring, illegal invandring, internationell brottslighet, men även globala hälsoproblem som hiv/aids som kan utgöra ett allvarligt hot mot Kinas långsiktiga utveckling, och svår akut respiratorisk sjukdom (SARS). Dessutom gör världsekonomins tröghet att statsbudgeten stramas åt runt om i världen, och den har också lett till en oroande tendens till ökad protektionism. Regionala handelsinitiativ, som får allt större utbredning, kan vara ett komplement till multilateral liberalisering och multilateralt regelskapande, men endast om de är förenliga med WTO:s regler och inte avviker från de mycket viktiga förhandlingarna inom ramen för WTO:S utvecklingsagenda från Doha.

Mot bakgrund av denna utveckling har EU och Kina ett klart intresse av att samarbeta som strategiska partner på den internationella scenen. EU:s och Kinas intressen sammanfaller i många frågor som rör globalt styre, särskilt i fråga om den nyckelroll som spelas av multilaterala organisationer och system. En ytterligare förstärkning av samarbetet kommer att ge EU och Kina ännu bättre möjligheter att främja de visioner och intressen de delar och att stärka sina gemensamma säkerhetsintressen och andra gemensamma intressen i Asien och på annat håll.

Dessutom är Kinas stabilitet och utveckling en mycket viktig angelägenhet även för EU. EU har ett stort intresse av att stödja Kinas framgångsrika övergång till en stabil, framgångsrik och öppen stat som helt och fullt anammar demokrati, principerna om fria marknader och rättsstatsprincipen. EU bör därför göra sitt yttersta för att stödja Kinas övergång och reformprocesser, genom att förstärka samarbetet och dialogen på alla områden. Här bör man till fullo utnyttja den erfarenhet som EU förvärvat, inte minst i samband med de övergångsprocesser som många av kandidatländerna genomgått för att anpassa sig till de enorma socioekonomiska utmaningar som öppnande och globalisering innebär, och även dra nytta av de ekonomiska modeller och samhällsmodeller som utvecklats i EU för att dessa utmaningar skall kunna bemötas. EU bör också intensifiera sina ansträngningar att hjälpa Kina att ta itu med de problem i ett hållbarhetsperspektiv som nu börjar visa sig, särskilt på miljöområdet. Inom ramen för sitt stöd till Kinas övergång bör EU fortsätta att uttrycka sin oro beträffande de mänskliga rättigheterna och att uppmuntra Kina att införa rättsstatens principer och politiska reformer. Detta är frågor som är känsliga för Kina, men frågor som är avgörande för att säkra social stabilitet i Kina och reformprocessens hållbarhet.

Att utveckla ett solitt, varaktigt och ömsesidigt givande partnerskap mellan likvärdiga parter som omfattar alla dessa områden bör vara en övergripande målsättning för både EU och Kina under de kommande åren. Inledningen har varit mycket positiv. Följande åtgärder bör kunna bidra till att förbindelserna fortsätter att utvecklas i denna riktning under de närmaste åren. Genomförandet av dessa åtgärder och framsteg i riktning mot det övergripande målet kommer att kräva ett helhjärtat engagemang från aktörerna på både sidor. På EU:s sida kommer det att vara viktigt att samordna medlemsstaternas politik i fråga om Kina så långt det är möjligt, så att EU talar med en röst när det gäller nyckelfrågorna i den kinesiska politiken. Kina kommer å sin sida att behöva garantera att alla förgreningar och nivåer av dess förvaltning deltar och kommer att samarbeta till fullo beträffande den bilaterala dagordningen.

3. ATT LÄGGA UT KURSEN FÖR EU:S VERKSAMHET UNDER 2003 OCH FRAMÅT

3.1. EU och Kina: Delat ansvar för att främja globalt styre

Kina håller på att bli en allt viktigare global aktör i vars intresse det ligger att den globala miljön är stabil och rättvis, vilket kommer att göra det möjligt för Kina att fortsätta på den inslagna kursen mot ekonomisk utveckling och interna reformer. EU förväntar sig att Kina skall bidra till global stabilitet genom att efterhand ta på sig ett allt större ansvar, som svarar mot dess politiska och ekonomiska betydelse, både i bilaterala och multilaterala sammanhang.

Mot bakgrund av Kinas speciella ställning som en ny och växande makt, skulle landet kunna spela en viktig roll med avseende på de gemensamma ansträngningarna att jämka samman utvecklingsländernas och industriländernas intressen. EU hoppas också att Kina skall använda sitt stora inflytande i Asien för att främja fred och stabilitet i regionen, genom att ta på sig en ledande roll när det gäller att driva den regionala integrationen framåt och även bidra till att lösa pågående regionala konflikter.

Bakgrund

Den kinesiska utrikespolitiken har blivit alltmer aktiv och konstruktiv och Kinas engagemang ökar, både i globala frågor och när det gäller regional dialog, så som är fallet när det gäller den koreanska halvön. I detta sammanhang har Kina uttryckt ett klart intresse av att stärka de politiska banden med EU, och man förväntar sig att EU skall ha en tydlig gemensam politisk linje med avseende på globala frågor av gemensamt intresse.

EU och Kina har samma inställning till betydelsen av multilaterala system och regler för globalt styre, vilket även inbegriper ytterligare förstärkning av FN-systemet och FN:s roll i samband med regional och global konfliktlösning och samordning av verksamheten när det gäller att lösa globala problem, alltifrån vapenkontroll och internationell terrorism till klimatförändringar.

Den politiska dialogen mellan EU och Kina har blivit ett allt viktigare inslag i förbindelserna på ett övergripande plan. De årliga toppmötena har givit partnerskapet, som nu snabbt utvecklas, en strategiskt vision.

Toppmötet mellan EU och Kina 2002 bekräftade båda sidors intresse av att ytterligare vidga och fördjupa partnerskapet på alla områden, inklusive genom ökad samordning och samarbete beträffande globala frågor.

Genomförande av åtgärdspunkter i 2001 års meddelande

Stora framsteg har rent allmänt gjorts när det gäller att genomföra de konkreta åtgärder som fastställdes i 2001 års meddelande.

Mekanismer för politisk dialog

Den politiska dialogen mellan EU och Kina har ytterligare utvecklats under de gångna två åren. Parterna kom genom skriftväxling i juni 2002 överens om en ny ram för en stärkt dialog.

Förutom kontakterna på hög nivå förekommer det sedan en tid tillbaka på flera områden en dialog på lägre nivå, vilket betonar den gradvisa övergången från en förbindelse som styrs uppifrån och ner till en struktur som utgörs av dialoger på många nivåer, liknande den som upprättats med andra viktiga partner.

Den nyligen inrättade politiska dialogen mellan politiska direktörer har utvecklats väl och har visat sig vara en användbar plattform för att förbereda och följa upp ministertrojkor och toppmöten. Ministertrojkor har varit av stor betydelse när det gäller att se till att det mellan toppmötena förts en dialog på hög nivå och när det gäller att förbereda dessa möten.

De möten som hållits var sjätte månad mellan den kinesiska utrikesministern och EU:s ambassadörer i Beijing, och motsvarande möten mellan utrikesministern i det land som innehar EU-ordförandeskapet och den kinesiske ambassadören i detta land, har ökat kommunikationsflödena, och varit nyttiga när det gäller att ta upp mera vardagliga aspekter av förbindelserna.

Metoden med expertmöten som led i trojkadialogen har använts på områdena icke-spridning och nedrustning.

Ämnen för den politiska dialogen

Frågor som gällt de mänskliga rättigheterna har prioriterats och systematiskt tagits upp på olika nivåer inom den politiska dialogen, som tillägg till den särskilda dialogen om mänskliga rättigheter med Kina (se punkt 3.2).

Samordningen har förstärkts för att främja försoning och säkerhet på den koreanska halvön, med avseende på frågan om Burma/Myanmar och i andra regionala frågor.

EU har också regelbundet tagit upp sitt starka intresse av Taiwanfrågan och insisterat på en fredlig lösning genom dialog över Taiwansundet.

Utvecklingen i Hongkong och Macao har följts mycket noggrant och årliga rapporter har lagts fram om de båda särskilda administrativa regionerna. Särskild uppmärksamhet har ägnats utvecklingen i Hongkong med avseende på den föreslagna nationella säkerhetslagstiftningen enligt artikel 23 i grundlagen, som kan få konsekvenser för det fortsatta utövandet av medborgerliga fri- och rättigheter i Hongkong.

Samarbetet på området illegal invandring och människohandel har fördjupats. Genom regelbundna samråd på hög nivå på detta område har ett ömsesidigt förtroende byggts upp och ett ökat informationsutbyte mellan parterna om deras politik, lagstiftning och problem på detta område möjliggjorts. Parterna har kommit överens om att ytterligare bygga ut sitt samarbete. Expertbesök har utväxlats mellan EU och Kina, och seminarier har hållits om problemet med förfalskade handlingar. Gemenskapen har avsatt medel för ett särskilt samarbetsprogram för att stötta dialogen. Vid ett gemensamt seminarium i november 2002 blev det möjligt att identifiera några områden av gemensamt intresse som kan ingå i projekten.

Illegal invandring togs regelbundet upp på mötesdagordningen för den politiska dialogen, bland annat på toppmötet 2002 mellan EU och Kina. Återtagandefrågan har varit en av huvudpunkterna i diskussionerna sedan förhandlingarna om ett avtal om "status som godkänt resmål" inleddes i november 2003. I november 2002 bemyndigade rådet kommissionen att föra förhandlingar om ett återtagandeavtal med Kina, Trots fortsatta ansträngningar från EU:s sida har förhandlingarna ännu inte inletts.

Inom ramen för den politiska dialogen har det också gjorts en uppföljning av de multilaterala försöken att begränsa vapenspridning och vapenexport och att främja nedrustning.

Slutligen har det förekommit regelbundna kontakter, på ministernivå och i anslutning till internationella konferenser, om globala miljöfrågor, bland annat om klimatförändringen.

Nya åtgärdspunkter

Att öka den politiska dialogens effektivitet

* Omsätta överenskommelsen om förstärkt politisk dialog i praktisk handling. Den befintliga ramen bör användas på ett bättre sätt genom att kvalitet sätts före kvantitet i dialogen så att ökad konsekvens vad innehållet beträffar kan uppnås.

* Öka effektiviteten när det gäller ministertrojkornas styrning av den politiska dialogen och samtidigt anpassa de uppdrag som de och andra gemensamma forum EU-Kina på hög nivå har, så att en effektiv samordning kan ske av inte bara den politiska dialogen utan också andra dialogområden inom ramen för förbindelserna mellan EU och Kina i sin helhet (se punkt 4.).

* Verka för att trojkan genomför fler politiska samråd på arbetsnivå i Beijing för att öka kontinuiteten i vår politiska dialog med Kina mellan de formella mötena, vilket samtidigt kommer att öka EU:s synlighet.

* Maximera den politiska samordningen med medlemsstaterna beträffande Kina, särskilt genom regelbundet utbyte inom ramen för Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik. Sådana utbyten skulle kunna vara öppna för Kina genom att man bjuder in lämpliga kinesiska motparter till mötena på ad hoc-basis.

* Regelbundet föra upp Kina som en punkt på dagordningen i EU:s dialog med tredjeland, som t.ex. USA, Ryssland, Japan och Sydkorea, för att uppnå ökad tillnärmning mellan EU:s och andra interantionella aktörers politik när det gäller Kina.

EU:s prioriteringar för den politiska dialogen

= Bilaterala

* Understryka att mänskliga rättigheter utgör en väsentlig del av den politiska dialogen.

* Uppmuntra Kina och Dalai Lama att ytterligare stärka de pågående direkta kontakterna i syfte att söka finna en ömsesidigt godtagbar lösning på frågan om Tibet innebärande en verklig självständighet för detta område.

* Se till att samråden på hög nivå om illegal invandring blir mera konkreta och resultatinriktade, även samråden när det gäller utbyte av konkret information och genomförandet av gemensamma samarbetsprojekt.

* Öppna förhandlingar om återtagande av illegala invandrare och sluta ett återtagandeavtal med Kina.

* Följa upp Kinas begäran om närmare samarbete i fråga om andra rättsliga och inrikes frågor, undersöka möäjligheterna till samarbete när det gäller organiserad brottslighet, penningtvätt samt handel med och framställning av narkotika, inbegripet syntetiska droger och narkotikaprekursorer.

* Noggrant följa utvecklingen i de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macau, särskilt beträffande upprätthållandet av rättsstatsprincipen, och skyddet av grundläggande rättigheter och självständighet, i enlighet med respektive grundlag.

* Understryka att Taiwanfrågan enligt EU:s mening bör lösas genom fredlig dialog och framhälva betydelsen av att de ekonomiska banden knyts tätare för att förbättra det politiska klimatet, understryka EU:s intresse av tätare förbindelser med Taiwan på icke-politiska områden, inbegripet i multilaterala sammanhang, i enlighet med EU:s princip om "ett Kina".

= Regionala

* Förstärka samarbetet i frågor av ömsesidigt intresse i regionen, särskilt med avseende på säkrandet av fred och säkerhet på Koreahalvön och den indiska subkontinenten, uppmuntra politisk försoning och reformer i Burma/Myanmar och försöka finna en lösning på frågan om Sydkinesiska sjön.

* Främja att Kina fortsätter att vara aktivt i ASEM-processen (mötena mellan Asien och Europa), i samråd om internationell och regional säkerhet och övriga utmaningar inom ASEM:s politiska pelare och i uppbyggnaden av ett samförstånd mellan Asien och Europa när det gäller förhandlingarna enligt utvecklingsagendan från Doha inom den ekonomiska pelaren samt genom att stödja Kinas engagemang i kontakter människor emellan inom ramen för dialogen om kulturer och civilisationer.

* Fördjupa samråden med Kina beträffande Aseans regionala forum (ARF) för att stärka ARF:s roll när det gäller regionala säkerhetsfrågor och främja samarbete i fråga om försvar och terrorism.

* Utforska möjligheten att införa ett informationsutbyte mellan EU och Shanghai Cooperation Organisation (SCO), vars permanenta sekretariat enligt planerna kommer att placeras i Beijing.

= Globala

* Regelbundet inkludera frågor som rör globalt styre i den politiska dialogen med Kina och, i förekommande fall, samråda med Kina på ett tidigt stadium i utvecklingen av EU:s politik beträffande dessa frågor.

* Främja utvecklingen av ett samordnat tillvägagångssätt och av gemensamma politiska initiativ mellan EU och Kina, innefattande, när det är möjligt, gemensamma deklarationer och démarcher beträffande frågor av gemensamt intresse, bilaterala såväl som multilaterala.

* Fördjupa samarbetet för att främja multilaterala system och regler för globalt styre, särskilt när det gäller att ytterligare stärka FN-systemet och FN:s roll i samband med regional och global konfliktlösning och när det gäller samordning för att lösa globala problem.

* Ta upp frågor som rör global säkerhet, icke-spridning ochnedrustning samt vapenkontroll, förstärka dialogen om frågor som rör icke-spridning, inbegripet exportkontroll av varor med dubbla användningsområden, uppmuntra Kina att stödja återupptagandet av FN:s nedrustningskonferens och att underteckna och ratificera multilaterala fördrag och konventioner som t.ex. Fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och Ottawakonventionen om landminor.

* Utforska möjligheterna att förstärka dialogen med Kina om att bekämpa terrorism, med målsättningen att få till stånd ett närmare samarbete, även inom FN:s ram, och att samtidigt ta upp behovet av att garantera mänskliga rättigheter för de etniska minoriteterna i Kina.

* Främja samarbetet beträffande globala miljöutmaningar, inbegripet utökat samarbete med avseende på Kyotoprotokollet och klimatförändringar, och beträffande uppföljning av världstoppmötet om hållbar utveckling.

* Utlysa den planerade inbjudan till ansökan om bidrag för gemensam forskning om SARS inom ramen för det sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, där Kina väntas bli en viktig deltagare.

3.2. Att stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle grundat på rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Att stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle grundat på rättsstatsprincipen förblir en viktig del av EU:s politik beträffande detta land. Detta gäller inte minst under den här perioden då Kina är engagerat i ett omfattande reformarbete som kräver bibehållande av samhällelig stabilitet för att kunna genomföras. EU anser att respekt för mänskliga rättigheter, demokratisk ansvarighet och respekt för rättsstatsprincipen, tillsammans med medborgarnas demokratiska deltagande i beslutsprocesser, utgör den bästa garantin för långsiktig stabilitet i samhället och för en hållbar ekonomisk utveckling i landet, vilket gäller såväl i Kina som i andra länder.

Bakgrund

På det inhemska planet finns det tecken på förbättringar när det gäller upprättandet av en fungerande rättsstat och utvecklingen av rättssystemet. Det första förslaget i sitt slag till en civillag har lagts fram för den kinesiska folkkongressen. Den juridiska utbildningen för domare har förbättrats. Rättssäkerheten har ökat på det ekonomiska området, huvudsakligen som en följd av Kinas anslutning till WTO, men än så länge har inga större verkningar på andra områden förmärkts och "styrning genom lag" gäller i allmänhet fortfarande. De trevande stegen mot demokratisering har fortsatt med experimentet att anordna val på kommunal nivå, men det finns inga tecken på att någon mer betydande förändring kommer att ske inom den närmaste framtiden beträffande systemet för att utse ledare på högre nivå än bynivå.

I civilsamhället har en avsevärd utveckling ägt rum under de senaste åren. För några år sedan förekom bara ett fåtal icke-statliga organisationer i Kina, men nu finns det ett stort antal gräsrotsorganisationer spridda över hela landet som gör anspråk på att få spela en roll i beslutsfattandet. De tas nu mera på allvar av regeringen, men ställs fortfarande inför stora hinder när de försöker utveckla sin fulla potential.

Det är dock fortfarande en stor klyfta mellan den rådande situationen för mänskliga rättigheter i Kina och internationellt godtagna standarder, särskilt beträffande medborgerliga och politiska rättigheter. Som konstaterades i slutsatserna från mötet i rådet (allmänna frågor) den 18 mars 2003 kvarstår ett antal frågor som allvarligt oroar EU. Kina har fortfarande inte ratificerat FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Bruket med omskolning genom arbete kvarstår. Dödsstraffet tillämpas alltjämt i stor omfattning, särskilt inom ramen för kampanjen "Strike Hard". Yttrandefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet är ännu inte garanterade, särskilt inte för demokrati-, fackförenings- och internetaktivister eller för etniska minoriteter, särskilt i Tibet och Xinjiang, som fortfarande är berövade sina religiösa och kulturella rättigheter.

Genomförande av åtgärdspunkter i 2001 års meddelande

Under de senaste två åren har fyra möten hållits inom ramen för dialogen om mänskliga rättigheter mellan EU och Kina. Dessa möten har kompletterats med fyra seminarier mellan EU och Kina om frågor som dödsstraffet, förbud för och förhindrande av tortyr, rätten till utbildning, öppenhet och reglering av massmedia, inrättande av nationella institutioner för de mänskliga rättigheterna samt metoder för genomförande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Inom ramen för dialogen har det varit möjligt att ha ett uppriktigt och detaljerat åsiktsutbyte om de olika frågor som inger bekymmer. Den har gett EU möjlighet att informera sig om de mänskliga rättigheterna i Kina, ökat medvetenheten hos de kinesiska beslutsfattarna om internationella standarder och EU:s bästa lösningar, och den har medverkat till att bygga upp ömsesidig tillit och förtroende.

Dialogen har lett till en positiv utveckling i vissa avseenden. Kina har sagt sig vilja öka samarbetet med FN på området mänskliga rättigheter, särskilt med FN:s höga kommissarie för mänskliga rättigheter, de särskilda rapportörerna för frågor om tortyr och utbildning och ordföranden i arbetsgruppen för frågor om godtyckliga frihetsberövanden, men dessa åtaganden har ännu inte förverkligats fullt ut. Dialogen har möjliggjort ett omfattande utbyte av åsikter i enskilda fall av överträdelser av mänskliga rättigheter, och Kinas erbjudande att tillhandahålla information i enskilda fall mellan dialogrundorna är ett välkommet ytterligare steg. Dessutom har EG:s biståndsprogram med direkt anknytning till mänskliga rättigheter genomförts på ett i stort sett tillfredsställande sätt, och Kina har visat sig berett att överväga ytterligare projekt, inbegripet även känsliga frågor som förhindrande av tortyr och fängelseförvaltning.

Men utöver det som tagits upp ovan, återstår det ett antal frågor där diskussionen ännu inte inneburit några särskilda framsteg. Kina har ännu inte lagt fram en tydlig tidsplan för ratificeringen av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Trots att Kina har sagt att man är villig att i större utsträckning beakta EU:s oro beträffande användningen av dödsstraff, administrativa frihetsberövanden och tortyr, har inga märkbara framsteg gjorts på dessa områden, och EU:s krav, som framfördes för länge sedan, på att få tillgång till statistik över användningen av dödsstraffet har ännu inte besvarats Det kvarstår avgörande skillnader mellan EU och Kina när det gäller yttrandefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet. Detsamma gäller i fråga om att skydda och främja minoriteternas rättigheter, särskilt i Tibet och Xinjiang. Även frågan om de nordkoreanska flyktingarna i Kina är alltjämt en angelägen fråga för EU.

Nya åtgärdspunkter

Dialog och samarbete bör fortsätta att utgöra EU:s huvudsakliga metod för att förbättra människorättssituationen i Kina, men det oaktat bör man inte utesluta möjligheten att framföra kommentarer och iakttagelser i andra lämpliga församlingar. Men det krävs verkliga framsteg på det här området, annars kommer dialogen inte att fortsätta att vara ett trovärdigt alternativ på medellång och lång sikt. Det är mycket viktigt att kontinuiteten i dialogen ökar. Som ett komplement till dialogen kommer EU att fortsätta och intensifiera samarbetsprojekt med anknytning till mänskliga rättigheter och goda styrelseformer, inbegripet inom ramen för Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, där Kina under 2003 kommer att tillhöra de länder man fokuserar på.

Då Kina nu dessutom håller på att genomföra stora socioekonomiska reformer, bör stöd till införandet av en fungerande rättsstat inte bara omfatta initiativ som tas uppifrån, utan också gräsrotsaktiviteter där medborgarna deltar, i syfte att göra dem delaktiga i reformerna. Det är en nödvändig förutsättning om reformerna skall kunna genomföras på ett stabilt och framgångsrikt sätt. Civilsamhällets organisationer kommer, oberoende av formen, att behövas allt mer och det kommer att bli särskilt viktigt att stödja individer och samhällen som missgynnas av det pågående förändringsarbetet. Att ge stöd till civilsamhället i Kina bör därför vara en prioriterad fråga för EU.

Även frågan om arbetstagares rättigheter bör uppmärksammas. Arbetstagarna tillhör de mest utsatta grupperna i samband med de pågående reformerna. Det är därför viktigt att eftersträva ett stärkt samarbete mellan Kina och Internationella arbetsorganisationen (ILO) syftande till att organisationens normer, konventioner och rekommendationer skall följas.

Dialogen om mänskliga rättigheter

* Uppgradera dialognivån till viceministernivå för att öka dialogens politiska effekt och synlighet.

* Fokusera på frågor där framstegen hittills varit mycket små för att få igång en mera meningsfull diskussion om nyckelfrågor.

* Säkerställa förbättrad kontinuitet genom att i ökad utsträckning följa upp de frågor och enskilda fall som tas upp i de formella dialogmötena, särskilt genom att mellan dialogmöten ha flera regelbundna möten på arbetsnivå i Beijing mellan EU:s trojka och utrikesministeriet.

* Involvera ett större antal dialogpartner och anordna besök på platser utanför Beijing.

* Maximera samordningseffekterna med medlemsstaternas och andra partners pågående dialoger med Kina om mänskliga rättigheter.

* Se till att dialogen blir så öppen och synlig som möjlig genom att t.ex. informera pressen, det civila samhället och Europaparlamentet efter varje möte.

* Komplettera, för att få till stånd en realistisk tvåvägsdialog om problemen med mänskliga rättigheter i EU och Kina, dialogen med utbyte mellan experter, som inte bara bör utgöras av akademiker och icke-statliga organisationer utan också av operativ personal som t.ex. polistjänstemän och fängelsepersonal.

Samarbetsprogram med anknytning till mänskliga rättigheter och goda styrelseformer

* Fokusera på att öka medborgarnas och tjänstemännens kunskap om lagar och förordningar och om de rättsliga förfarandena och komplettera med utbildningsprogram för yrkesutövare, däribland advokater, domare samt tjänstemän vid fängelser och inom poliskåren.

* Erbjuda tillgång till EU:s experter på överensstämmelse mellan nationell lagstiftning och internationella standarder.

* Fortsätta att främja gräsrotsdemokrati genom att ge bistånd till Kinas experiment med direkta val.

* Bygga ut samarbetsprogrammet till nya områden, såsom förhindrande av tortyr, yttrandefrihet och oberoende medier, främjande av minoriteters rättigheter, Internationella brottmålsdomstolen, dödsstraffet och arbetstagares rättigheter

* Beakta att främjandet av mänskliga rättigheter, inbegripet ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och jämställdhetsfrågor, skall finnas med som ett övergripande tema i gemenskapens hela samarbetsprogram med Kina.

Bistånd till civilsamhället

* Främja kontakter och dialoger mellan de europeiska och kinesiska civila samhällena, i enlighet med de rekommendationer som blev resultatet av dialogen mellan Ekonomiska och sociala kommittén och Kinas ekonomiska och sociala råd.

* Lindra de negativa effekterna av de socioekonomiska reformerna genom att ge stöd till de organisationer i civilsamhället som har som målsättning att främja rättigheter och välfärd för de mest utsatta grupperna i samhället.

* Tillhandahålla bistånd på dessa områden i form av stora samarbetsprojekt som särskilt är inriktade på att bygga upp kapaciteten i det växande civila samhället, genom att bygga nätverk mellan organisationer i de europeiska och kinesiska civilsamhällena och genom att uppmuntra kinesiska icke-statliga organisationer att delta i internationella konferenser som är öppna för det civila samhället.

3.3. Främja ekonomisk öppenhet i Kina, både inåt och utåt

EU anser att Kinas framgångsrika och hållbara ekonomiska utveckling har betydelse och innebär fördelar för hela världen. Målsättningen är fortfarande att så långt det är möjligt säkerställa att Kina framgångsrikt bemästrar sin övergång till ett stabilt, framgångsrikt och öppet land. EU är följaktligen en ivrig anhängare av Kinas integrering i den globala ekonomin och har från första stund helt och fullt stött Kinas ansökan om anslutning till WTO. Samtidigt har EU försökt att bistå Kina med den interna reformprocessen och att ta itu med de oerhörda utmaningar som den fört med sig. EU erbjuder öppna och fria marknader för den kinesiska exporten, överföring av europeiskt kapital, europeisk teknik och europeisk sakkunskap i spåren av de förstärkta kommersiella banden, men också europeisk erfarenhet och bästa lösningar inom de relevanta ekonomiska och sociala sektorerna och miljösektorerna.

EU hoppas, å sin sida, på att Kina skall uppträda som en konstruktiv och ansvarskännande aktör i världsekonomin och spela en roll som står i proportion till dess storlek och betydelse. Att bevara och utveckla ett fritt globalt handelssystem ligger i Kinas eget långsiktiga intresse. Som alla större aktörer bör Kina föregå med gott exempel genom att avstå från protektionistiska åtgärder och även bidra till att stoppa dem på annat håll. Eftersom Kina haft avsevärda fördelar av globaliseringen bör man återgälda detta genom att gradvis öppna sin egen ekonomi, i enlighet med de åtaganden som gjordes vid anslutningen till WTO och som görs därefter. Kina bör, liksom EU, göra sitt yttersta för att den nya förhandlingsrundan inom ramen för WTO enligt utvecklingsagendan från Doha skall bli framgångsrik.

Bakgrund

Kinas integrering i världsekonomin, en process som inleddes 1978, kulminerade med Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO) den 11 december 2001, vilket kan betecknas som en av nutidshistoriens viktigaste händelser, och vars betydelse sträcker sig långt utöver den internationella handelns område. Det inte bara stöder Kinas ställning som en global handelsmakt, utan befäster även den ekonomiska och sociala reformprocessen i Kina.

Det gradvisa öppnandet mot världsekonomin har gjort Kina till en av globaliseringens främsta förmånstagare. Under 2002 blev landet den femte största handelsnationen i världen med ett sammantaget export- och importvärde av 620,8 miljarder US-dollar och med en tillväxt i handeln på 21,8 %, en tillväxttakt som ingen av de stora handelsnationerna kom i närheten av. Kina gick också om Förenta staterna som den största mottagaren av utländska direktinvesteringar i världen och hade ett inflöde av nya utländska direktinvesteringar på 52,7 miljarder US-dollar, en ökning med 12,5 %.

Kinas ekonomiska framgångar har gjort det till draglok för regionens ekonomiska tillväxt. Utifrån detta och i en strävan också att dämpa de farhågor som ibland förknippas med dess växande ekonomiska betydelse främjar Kina ambitiösa initiativ till regional ekonomisk integrering, i synnerhet projektet Asean + 1, som siktar på att till 2010 ha skapat ett frihandelsområde mellan de 10 Aseanländerna och Kina.

Kina har gjort stora ansträngningar för att leva upp till sin nya roll inom det globala ekonomiska systemet. För att uppfylla sina åtaganden i samband med anslutningen till WTO har landet sänkt tullsatserna på alla områden och påbörjat en genomgripande översyn av lagar och förordningar. Kina har också inlett en omstrukturering av de statliga organ som har ansvar för ekonomiska frågor. Trots detta kvarstår ett antal avgörande frågor, särskilt bristen på öppnehet i den ekonomiska förvaltningen, alltför restriktiva och betungande regleringar i några sektorer, införandet av nya icke-tariffära hinder och en kvardröjande protektionistisk kultur som gynnar den lokala industrin, vilket skulle kunna komma att begränsa själva den liberalisering som inträdet i WTO var avsett att innebära. Det som EU, ett och ett halvt år efter Kinas anslutning till WTO, närmare bestämt är bekymrad över när det gäller Kinas genomförande av WTO-reglerna är framför allt problem beträffande marknadstillträde (fördelning av kvoter och tullkvoter), tjänster (finansiella tjänster, telekommunikation, byggnadssektorn), kontrollen av att reglerna om immateriella rättigheter följs samt respekterande av internationella standarder (både på industriområdet och på det sanitära och det fytosanitära området).

Kina har efter sin anslutning till WTO blivit en viktig aktör i det globala handelssystemet. Det spelar en alltmer aktiv roll när det gäller att försvara sina intressen i de pågående förhandlingarna inom ramen för utvecklingsagendan från Doha. Med hänsyn till Kinas satsning på ett dynamiskt och fritt handelsystem och att dess politiska mål är att främja en multipolär värld som styrs av multilaterala regler, har Kina intresse av att Doharundan avslutas i tid och att den blir framgångsrik, vilket kommer att resultera i ytterligare öppnande av marknaden, sammanjämkning av utvecklingsländernas intressen och förbättrade regler för WTO. För att göra så stora framsteg som möjligt i dessa förhandlingar, har EU ett nära samarbete med centrala aktörer som Kina för att uppnå ytterligare tillnärmning med avseende på synsätt, genom att söka Kinas stöd, särskilt i de frågor som har anknytning till regler, som t.ex. investeringar, konkurrens, handelslättnader och öppenhet i offentlig upphandling.

När den interna ekonomiska och sociala reformprocessen i Kina nu går in i sin svåraste fas blir de enorma utmaningar som Kina kommer att ställas inför under de kommande åren allt mer uppenbara. Reformerna och öppnandet har åtföljts av en betydande ökning av arbetslösheten och undersysselsättningen. Skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan olika regioner och inkomstskillnaderna mellan stad och landsbygd är på väg att nå oroväckande höga nivåer. Trots avsevärt minskad fattigdom tack vare de senaste årens ekonomiska tillväxt finns det fortfarande ett stort antal fattiga i Kina. År 1999 uppskattades ungefär 213 miljoner kineser, 17 % av landets befolkning, leva på mindre än 1 Förenta staterna-dollar per dag. Dessa 213 mijoner utgör 18 % av världens fattiga. Allvarliga brister i det ekonomiska och det finansiella systemet liksom i det sociala trygghetssystemet återstår ännu att åtgärda. Det finanspolitiska systemet belastas vidare i det korta perspektivet av behovet av att upprätthålla de ekonomiska stimulanserna och i det långa perspektivet av behovet av att förbättra den sociala välfärden.

EU och Kina har utvecklat sina förbindelser inom ekonomi och handel i takt med Kinas framträdande på den globala ekonomiska scenen. Kina övertog 2002 Japans roll som EU:s näst största handelspartner utanför Europa med en handelsvolym på över 115 miljarder euro. EU:s marknader är öppna för Kina, vilket framgår av den kontinuerliga ökningen av EU:s handelsunderskott med Kina som år 2002 uppgick till 47 miljarder euro och som inte överträffas av någon annan handelspartner. EU är också en betydande investerare i Kina med ackumulerade utländska direktinvesteringar på 34 miljarder US-dollar vid utgången av 2002 [5].

[5] Källa: Kinas regering (MOFCOM/MOFTEC).

Den positiva övergripande utvecklingen av förbindelserna EU-Kina inom ekonomi och handel relativiserar de problem som har uppstått på dessa områden. Icke desto mindre krävs det förstärkning av bilaterala samrådsmekanismer för att säkerställa att bilaterala problem och frågor som har anknytning till Kinas uppfyllelse av WTO-åtagandena kan lösas snabbt och inte blir till en begränsning i förbindelsen. Ökad dialog när det gäller föreskrifter i lagar och andra författningar kommer att vara viktigt för att icke-tariffära hinder skall kunna undanröjas och bilateral handel underlättas. Ett fullständigt genomförande av Kinas WTO-skyldigheter vid rätt tidpunkt kommer, tillsammans med avlägsnandet av de resterande hindren för marknadstillträde, att vara avgörande för att säkerställa fortsatt och balanserad tillväxt av tvåvägshandeln, och kommer att utgöra nyckelfaktorer för att attrahera mera omfattande nya europeiska direktinvesteringar i Kina.

Genomförande av åtgärdspunkter i 2001 års meddelande

Stora framsteg har gjorts beträffande genomförandet av de konkreta åtgärder som identifierades i 2001 års meddelande. Ett nätverk har skapats inom EU för att följa hur Kina fullgör sina skyldigheter inom ramen för WTO. Regelbundna och intensiva samråd om relevanta frågor har genomförts tillsammans med de kinesiska myndigheterna. EU:s handelskammare i Kina har blivit allt aktivare och utökat sin verksamhet, och därmed kommit att bli den viktigaste samtalspartnern för både EU och de kinesiska myndigheterna. Dessa instrument har gjort det möjligt för EU att göra framsteg i en del av de viktiga frågor som föreligger.

Förutom den regelbundna dialogen om WTO och andra handelsfrågor har kommissionen och de kinesiska myndigheterna inlett en gemensam studieprocess inom områden som står på dagordningen för förhandlingarna enligt utvecklingsagendan från Doha, i syfte att kunna identifiera områden som är av gemensamt intresse och där man är av samma åsikt.

Båda sidor har förstärkt den sektoriella dialogen i politiska och rättsliga frågor, med fokus på sektorer som har anknytning till WTO eller som påverkas av Kinas övergångsprocess. I oktober 2001 inleddes en dialog om reglering av industriprodukter, inbegripet frågor om standardisering och bedömning av överensstämmelse. Den befintliga arbetsgruppen för telekommunikationsfrågor omvandlades i september 2001 till en bredare arbetsgrupp för informationssamhällets frågor, vars uppgifter nu inkluderar den politiska och rättsliga ramen för hela IT-sektorn. Ett mycket framgångsrikt samarbetsforum EU-Kina om informationsssamhället ägde rum i Beijing i april 2002. En dialog om miljöpolitik inleddes i september 2001. Den befintliga arbetsgruppen för energifrågor fick utökade uppgifter och omfattar nu även politiska frågor. Forskningssamarbetet mellan EU och Kina har inom ramen för 1999 års avtal om forskning och teknik blivit allt framgångsrikare, inte minst efter att det gemensamma kontoret för främjande av samarbete inom vetenskap och teknik upprättades i Beijing i mitten av år 2001. Sedan år 2000 har det inletts forskningsprojekt, i vilka Kina deltar, som har en total budget på mer än 94 miljoner euro. I februari 2003 inledde Kina förhandlingar om anslutning till det internationella ITER-samarbetet (ITER = internationella termonukleära experimentreaktorn) när det gäller nästa stora steg för utvecklingen av fusionsenergi. Slutligen har förhandlingar inletts angående en eventuell ny dialog på det område där nyckeln till en framgångsrik och hållbar reformprocess ligger, dvs. utveckling av mänskliga resurser, inklusive utbildning.

Man har även gjort framsteg beträffande nya bilaterala avtal på viktiga områden. Ett avtal om sjötransporter, det första i sitt slag som EU ingått med ett tredjeland, undertecknades i december 2002 och har redan ratificerats av Kina. Stora framsteg har gjorts i förhandlingarna om ett avtal om "status som godkänt resmål", vilket kommer att göra det lättare för kinesiska turistgrupper att besöka EU. Förhandlingar om ett samarbetsavtal på området satellitnavigation, i samband med EU:s Galileoprogram, inleddes i maj 2003 och ett gemensamt kinesiskt-europeiskt samarbetscentrum för satellitnavigation öppnades i Beijing i februari 2003. De inledande diskussionerna om ett avtal mellan EU och Kina om tullsamarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor har nyligen intensifierats som en följd av överläggningar på hög nivå i juni 2003. En gemensam målsättning, utöver tullsamarbetet i sig, är att bekämpa bedrägeri och pirattillverkning av varor. Avtalet förutses komma att ingås senast i början av 2004. Rådet antog i juni 2003 förhandlingsdirektiven för ett avtal om forskning och fredlig användning av kärnenergi. Formella förhandlingar kommer att inledas inom kort.

EU har stött Kinas genomförande av dess WTO-åtaganden, liksom även deltagandet i förhandlingarna enligt utvecklingsagendan från Doha genom samarbetsprojekt med handelsanknytning. Förutom de pågående projekten som fokuserar på kapacitetsuppbyggnad inom Kinas förvaltning och administration, kommer ett nytt projekt på 15 miljoner euro att lanseras inom kort, vilket tills vidare är det största programmet i sitt slag. Gemenskapens samarbetsprogram med Kina används också för att komplettera de olika sektoriella dialogerna, och för att tackla utmaningar med anknytning till den ekonomiska och sociala reformprocessen.

Nya åtgärdspunkter

* Förenkla och optimera dialogstrukturen på det ekonomiska området i stort, genom att beakta omorganisationen av den kinesiska administrationen, i syfte att se till att relevanta myndigheter på båda sidor effektivt samordnar verksamheten inom alla de sektorer som denna punkt refererar till.

WTO, handel och investeringar

* Förstärka den bilaterala dialogen och samordningen i frågor med anknytning till den nya multilaterala förhandlingsrundan inom ramen för WTO:s utvecklingsagenda från Doha och låt den omfatta alla frågor som ingår i utvecklingsagendan, i syfte att underlätta Kinas deltagande i en framåtsyftande WTO-agenda, att bygga allianser inom områden av gemensamt intresse och att tillsammans bygga broar mellan utvecklade länder och utvecklingsländer.

* Förstärka övervakningen av genomförandet av Kinas WTO-åtaganden genom bl.a. följande:

- Använda tillgängliga resurser hos kommissionen och i medlemsstaterna på bästa sätt genom ökat nätverksbyggande och informationsutbyte mellan representationerna i Beijing men också mellan EU-förvaltningar i huvudstäderna.

- Fördjupa samarbetet och informationsutbytet med europeisk industri och tredje land.

- Fokusera inte enbart på anpassningen av kinesiska lagar och förordningar till WTO-reglerna, utan även på att de genomförs och verkställs fullt ut och på ett enhetligt sätt av centrala, regionala och lokala myndigheter.

- Underhålla och göra uppföljning av EU:s bidrag till WTO:s årliga granskningsförfarande för övergångsperioden, som tillhandahåller en tydlig lista över EU:s prioriteringar med anknytning till Kinas genomförande av WTO.

- Bistå Kina i dess ansträngningar att genomföra WTO, genom besök, seminarier, konferenser, utbildning och studier inom ramen för de relevanta samarbetsprogrammen.

* Förstärka dialogen med den kinesiska förvaltningen om genomförandet av WTO-åtagandena och frågor om bilateral handel och investeringar på alla nivåer, i syfte att tillhandahålla ett effektivt system för tidig varning och handläggning av tvister i realtid.

* Övervaka regionala initiativ till integrering, som t.ex. Asean+1, liksom initiativ till bilaterala frihandelsområden mellan Kina och tredje land, och skydda EU:s intressen genom att säkerställa att alla nya överenskommelser är fullt kompatibla med WTO:s regler och ramar, och att tillämpliga åtgärder inte strider mot förhandlingarna enligt utvecklingsagendan från Doha.

* Inrätta en särskild dialog om frågor som rör immateriella rättigheter med de relevanta ministerierna och med de organ som arbetar med frågor rörande immateriella rättigheter, mot bakgrund av de fortsatta kränkningarna med avseende på immateriella rättigheter som äger rum i Kina.

* Stödja den Europeiska handelskammaren i Kinas tillväxt, utökningen av dess verksamhetsområde, och även en starkare närvaro i regionerna, samt verka för att EU:s nya medlemsstater snabbt integreras i Europeiska handelskammaren.

* Stödja eventuella initiativ från näringslivet inom EU, särskilt genom Europeiska handelskammaren i Kina, men också från organisationer inom EU, exempelvis sammanslutningen för samarbete mellan företag i EU och Kina (EUCBA) för att underlätta ömsesidig förståelse och utarbeta gemensamma affärsmetoder samt för att upprätta en regelbunden dialog om handels- och investeringsfrågor med den kinesiska regeringen och industrin vars resultat sedan kan tas till vara i den bilaterala dialogen regeringarna emellan.

* Förstärk samarbetsprogrammen med anknytning till handel enligt följande:.

- Lansera planerade stora projekt på området WTO-stöd och informationssamhället.

- Fortsätta med andra punktinsatser som WTO-seminarier med deltagare från kommissionen.

- Granska vilken roll som handelrelaterat bistånd spelar i de nationella vägledande programmen för 2002-2004 och 2005-2006, vilken betydelse det har och hur det överlämnas. Granskningen bör bland annat omfatta områden som handel och miljö.

* Utnyttja samarbetsprogrammen med anknytning till handel bättre i syfte att understödja dialogen EU-Kina på områden såsom handel och investeringar och använd de möjligheter som finns inom ramen för relevanta samarbetsprojekt på bästa sätt (t.ex. genom rundabordssamtal med deltagande från företag, inom ramen för det pågående projektet beträffande finansiella tjänster).

* Inleda förhandlingar om ett avtal för samarbete och ömsesidigt bistånd i tullfrågor i slutet av 2003 med sikte på att ett sådant avtal skall kunna ingås under 2004.

* Granska och bedöma Kinas formella begäran om full "marknadsekonomisk status" för hela den kinesiska ekonomin inom ramen för EG:s antidumpningsinstrument, med beaktande av de i framställningen redovisade framsteg som landet gjort när det gäller att uppfylla EU:s kriterier för en marknadsekonomi, och fortsätt att objektivt överväga framställningar från enskilda kinesiska företag som begär "marknadsekonomisk" behandling vid antidumpningsundersökningar.

* Utnyttja till fullo de fördelar som EU:s utvidgning kommer att medföra för de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kina för att ytterligare fördjupa förbindelserna samt dämpa ogrundade kinesiska farhågor om negativa effekter på handelsflödena. Beakta konsekvenserna av utvidgningen och knyta de nya EU-medlemsstaterna och deras företag till åtgärderna i detta avsnitt.

* Undersöka Kinas begäran om särskilda handelsförmåner inom ramen för den särskilda stimulansordningen till skydd för miljön enligt EG:s allmänna preferenssystem.

Sektoriella frågor

* Genomföra till fullo den framgångsrika dialogen om industriprodukter genom att nära engagera företagen och andra berörda parter, bl.a. för att på ett effektivt sätt ta itu med potentiella tekniska handelshinder på båda sidor.

* Stärka den nyligen utbyggda dialogen om informationssamhället så att den omfattar politiken både i fråga om informationssamhället och när det gäller föreskrifter i lagar och andra författningar på kommunikationsområdet.

* Fortsätta ansträngningarna att lösa de nuvarande meningsskiljaktigheterna i livsmedelssäkerhetsfrågor. Låta dessa ansträngningar ligga till grund för en förstärkt dialog om sanitära och fytosanitära standarder (SPS) med det gemensamma målet att sörja för att handeln äger rum inom ramen för standarder som är baserade på vetenskap och internationellt överenskomna regler. Genomföra SPS-relaterade åtgärder som föreslagits inom ramen för planerade handelsrelaterade samarbetsprogram och utforska möjligheterna till ytterligare stöd på detta område. Fullfölja initiativet för att etablera en dialog med Kina om konkurrenspolitik.

* Avsluta pågående förhandlingar om ett avtal om visumfrågor och andra tillhörande ärenden beträffande besök av turistgrupper från Kina (avtal om "status som godkänt resmål") i slutet av 2003, i syfte att göra det lättare för kinesiska medborgare att besöka EU.

* Stärka befintliga politiska dialoger om miljö och energi, och komplettera dem genom att genomföra planerade samarbetsprojekt beträffande miljörelaterad kapacitetsuppbyggnad och hållbar utveckling. Underlätta, genom kommissionens medverkan i det kinesiska rådet för internationellt miljö- och utvecklingssamarbete, fastställandet av vad som skall prioriteras i det framtida samarbetet på detta område.

* Inleda formella förhandlingar om ett avtal om kärntekniskt forskningssamarbete så snart som möjligt under 2003, i syfte att snabbt sluta avtal.

* Vidareutveckla samarbetet inom ramen för 1999 års avtal om forskning och teknik mellan EU och Kina, i syfte att på bästa sätt använda de nya möjligheter som tillhandahålls inom ramen för gemenskapens sjätte ramprogram. Detta bör bland annat gälla områden såsom bioteknik och "Digital Olympics"-initiativet för Beijing 2008. Genomföra det andra "Kina-Europaforum om vetenskap, teknik och innovationspolitik" på hög nivå i Beijing under andra halvåret 2004.

* Uppmuntra Kinas intresse av att ansluta sig till ITER-fusionsforskningsprojektet och fortsätt förhandlingarna om ett avtal om ett eventuellt gemensamt genomförande av ITER, med sikte på att ingå ett sådant avtal före 2003 års utgång.

* Fortsätta förhandlingarna om ett avtal för samarbete mellan EU och Kina inom ramen för EU:s Galileoprogram för global satellitnavigation, med sikte på att ingå avtalet i slutet av 2003. Målet bör vara att få med Kina som fullständig partner i programmet, inbegripet i fråga om investeringar genom det gemensamma företaget Galileo.

Ekonomiska och sociala reformer

* Fortsätta att stödja Kinas reformarbete på alla områden genom dialog och samarbete, inbegripet att på bästa sätt använda de erfarenheter som vunnits i jämförbara övergångsprocesser inom EU:s kandidatländer.

* Fullfölja initiativet att inleda en politisk dialog på området utbildning och utveckling av mänskliga resurser, där utbildningsministeriet deltar fullt ut.

* Etablera ett utbyte av erfarenheter mellan relevanta myndigheter med ansvar för regionalpolitik på bägge sidor, i syfte att bidra till en politik som minskar både de regionala skillnaderna och de som finns mellan stad/landsbygd i Kina.

* Inleda det planerade samarbetsprojektet för stöd till reformer av det sociala trygghetssystemet, och utveckla nya program på området utveckling av mänskliga resurser.

* Etablera en ny dialog om industripolitik i syfte att bidra till förbättrad konkurrenskraft hos företagen på bägge sidor och öka den ömsesidiga kännedomen om parternas rättsliga ramar.

* Gynna utbyten när det gäller makroekonomisk politik, om t.ex. euron, växelkurspolitiken, Kinas ekonomiska reformarbete, och andra frågor av gemensamt intresse.

* Försöka att engagera det civila samhället mera i befintliga och nya utbyten, t.ex. när det gäller miljöskydd.

3.4. EG:s samarbetsprogram med Kina - ett partnerskap som gynnar bägge parter och stöttar EU:s mål

Bakgrund och genomförande av åtgärdspunkter i 2001 års meddelande

Landstrategidokumentet för Kina för perioden 2002-2006, och det nationella vägledande programmet för 2002-2004, godkändes av kommissionen i februari 2002 och innefattade en vägledande finansiering på upp till 250 miljoner euro under den period som täcks av landstrategidokumentet. Programmet utgör ett stort steg mot en strategi, vars grundval skall vara att stötta EU:s övergripande mål inom ramen för dess Kinapolitik, men ändå gynna båda parter.

I enlighet med denna politik, tar landstrategidokumentet upp följande tre särskilda mål som fått en vid utformning för att kunna bistå Kina i reformprocessen, medan de drar fördel av det speciella mervärde som EG kan tillhandahålla i jämförelse med andra bidragsgivare:

- Stöd till den sociala och ekonomiska reformprocessen (genomförande av WTO-åtagandena, informationssamhället, reformering av det sociala trygghetssystemet, utveckling av mänskliga resurser).

- Stöd till miljöskydd och hållbar utveckling (vattenresurser, bevarande av biologisk mångfald).

- Stöd till goda styrelseformer och rättsstatens principer (illegal invandring, stöd till det civila samhället).

Förutom de pågående samarbetsåtgärderna inom ramen för det nationella programmet, för vilka de fleråriga finansiella bemyndigandena uppgår till omkring 260 miljoner euro, bör det noteras att Kina både är en viktig deltagare och en stor förmånstagare i ett antal regionala asiatiska program som finansieras av EG. Dessa inkluderar EU-Asia Pro-Eco-programmet för förbättring av miljön i de ekonomiska sektorerna, investeringsprogrammet för Asien som främjar företagsgrupper, Asienprogrammet för samarbete inom informations- och kommunikationsteknik, som samfinansierar partnerskap mellan Europa och Asien av ömsesidigt intresse, och Asia Link-programmet som främjar bildandet av nätverk mellan institutioner för högre utbildning.

När det gäller dessa Asienövergripande program deltar Kina för närvarande i mellan 35 % och 50 % av alla förslag som godkänts för finansiering och medverkar i verksamheter för vilka EG beviljat bidrag på ungefär 21 miljoner euro.

Stora framsteg har gjorts när det gäller att etablera det klimat som behövs för fördjupat samarbete mellan EU och Kina, särskilt med avseende på att avsluta delegeringen av ansvaret för utarbetande och förvaltning av bilaterala projekt från kommissionens huuuuuuvudkontor till delegationen i Beijing, med motsvarande förstärkning av delegations personalresurser, och genom regelbunden samordning med medlemsstater och andra bidragsgivare. Dessutom kommer samarbetsprogrammets fokusering på ett begränsat antal stora insatser i nyckelsektorer att långsiktigt öka programmets effekt och verkan.

Det har dock förekommit förseningar och problem vid genomförandet av det nationella vägledande programmet för 2002-2004. Detta hänger till en del samman med de komplicerade och känsliga frågor som skall tas upp inom den kinesiska ramen, som t.ex. det planerade programmet om illegal invandring, men även med det faktum att programplaneringsstrategin för samarbete i landstrategidokumentet och det nationella vägledande dokumentet ännu inte har internaliserats fullt ut på alla nivåer på den kinesiska sidan, och här krävs att samordningen mellan ministerierna förbättras och att rollerna definieras.

Den sistnämnda punkten visar sig alltmer vara en begränsning vid genomförandet av programmen. EG:s huvudsakliga samtalspartner på regeringssidan i samarbetsfrågor är handelsministeriet, som har visat sig vara mest lämpat som kontaktpunkt för att samordna programplanering och genomförande. Men när nu inriktningen på samarbetsprogrammet mellan EG och Kina ändras från traditionella utvecklingsprojekt till sektoriella insatser, som alltmer ligger i linje med EU-politiken, krävs det en högre grad av engagemang från berörda ministerier. Om handelsministeriet skall fortsätta och agera samordnare för programmet i sin helhet, bör mer ansvar rent generellt delegeras till berörda ministerier vid utarbetande och genomförande av särskilda insatser.

Medan det nationella vägledande programmet gör i stort sett planenliga framsteg i sitt stöd till genomförandet av WTO, miljön och det civila samhället, kommer de förseningar som uppstått på andra områden att resultera i att en mängd insatser måste genomföras mot slutet av programmets löptid. Även om den nu avslutade delegeringen bör resultera i snabbare åtaganden och genomförande, kommer detta ändå att utgöra en stor utmaning.

Dessa delar kommer att beaktas vid utvärderingen efter halva tiden av landstrategidokumentet och det nationella vägledande programmet som nu pågår. Medan landstrategidokumentet och de samarbetsprioriteringar som baserar sig på det är fullt giltiga och svarar mot både gemenskapspolitik och kinesisk politik inom ramen för dess nya ledarskap, krävs det en grundlig genomgång av det nationella vägledande programmet för att göra de erforderliga anpassningarna och för att säkerställa att ändrade och uppnåeliga mål definieras.

Nya åtgärdspunkter

* Avsluta utvärderingen efter halva tiden av landstrategidokumentet och det nationella vägledande programmet för 2002-2004 under det andra halvåret 2003.

* Utarbeta ett nytt nationellt vägledande program för perioden 2005-2006 under första kvartalet 2004, som grundar sig på de erfarenheter som gjorts vid genomförandet av programmet för 2002-2004, men med bibehållande av fokus på de mål som specificerats inom den allmänna ramen för landstrategidokumentet för 2002-2006. Här kommer bl.a. det handelsrelaterade tekniska biståndet att beaktas.

* Sörja för lämpligt samråd med den kinesiska myndigheterna vid utformningen av det nya nationella vägledande programmet i syfte att öka egenansvaret och underlätta genomförandet.

* Bekräfta på nytt hos de kinesiska myndigheterna att flerårig, i stället för årlig, programplaneringsstrategi används som bas för gemenskapssamarbetet inom ramen för landstrategidokumentet.

* Främja förbättrad samordning av projekt och utarbetande och genomförande av program genom att ge de berörda ministerierna större ansvar.

* Se till att samordna tillvägagångssättet för att genomföra det nationella vägledande programmet och de olika övergripande biståndsprogrammen som Kina får bistånd från, särskilt Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, och budgetposterna för icke-statliga organisationer.

* Mot bakgrund av vikten av att samarbetsprogrammet mellan gemenskapen och Kina fungerar som en förmedlare av EU:s Kinapolitik, måste dialogen om samarbetsfrågor förstärkas, särskilt inom den vidare ram som den gemensamma kommittén EU-Kina utgör.

3.5. Att stärka EU:s profil i Kina

Utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Kina kräver att parterna får bättre förståelse för varandra. Utökade förbindelser, såväl som förändringar på någon parts sida, som t.ex. Kinas inträde i WTO eller EU:s utvidgningsprocess, kräver också översyn och anpassning av EU:s strategi för kommunikation. Att de kinesiska medborgarnas tillgång till informationskällor ökar genom utvecklingen av informationsteknik, telekommunikation och utlandsresor, innebär en möjlighet för EU att öka sin synlighet.

Kinas geopolitiska vision av en multipolär värld, och att EU uppfattas som en allt viktigare partner, skapar också gynnsamma betingelser för att göra EU synligare. Det återstår dock fortfarande mycket att göra för att öka EU:s synlighet i Kina. Gemenskapens delegation i Beijing har tillsammans med medlemsstaterna och andra organ, som t.ex. Europeiska handelskammaren, redan gjort stora ansträngningar för att stärka EU:s profil genom dagliga kontakter, spridning av information och publikationer, och genom att organisera offentliga evenemang.

En avgörande faktor när det gäller att på lång sikt säkerställa hållbarheten i partnerskapet mellan EU och Kina och den politiska dialogen är att EU blir synligare för både allmänheten och ledarskapet. I detta avseende bör tyngdpunkten läggas på några centrala budskap enligt följande:

- EU delar som global aktör på det internationella planet Kinas intresse av en mera balanserad internationell ordning baserad på faktisk multilateralism och vill att Kina som ansvarskännande makt skall delta i hanteringen av globala frågor.

- EU står för ett antal gemensamma värderingar som grundar sig på demokrati, mänskliga rättigheter och fredlig lösning av konflikter genom multilaterala metoder. EU:s unika mandat och institutioner skiljer det från de klassiska regionala organisationerna.

- Som en modell för framgångsrik regional integrering och framgångsrika regionala styrelseformer enligt rättsstatens principer stöder EU det pågående reformarbetet i Kina, och är redo att bistå Kina med att ta itu med de nuvarande utmaningarna i dess ekonomiska och sociala övergång.

- EU utgör en viktig och världsomspännande handelsmakt och marknad. EU vill gärna förstärka utbytet med Kina och hjälpa Kina att ytterligare integreras i den globala ekonomin.

Tillsammans med konsekventa budskap är EU:s interna politiska sammanhållning av avgörande betydelse för att öka EU:s synlighet i Kina. Strategierna för kommunikation och samarbetsprogrammet mellan gemenskapen och Kina bör alltså ha en nära koppling till EU:s vidare politiska mål, i syfte att säkerställa övergripande politisk sammanhållning. Det är likaså viktigt att säkerställa att politiken samordnas med medlemsstaterna, även beträffande kommunikation och samarbete.

För att främja ömsesidig förståelse bör åtgärder vidtas för att uppmuntra kontakter människor emellan, genom ökat utbyte inom turism, utbildning och kultur.

Bakgrund och genomförande av åtgärdspunkter i 2001 års meddelande

EG-delegationen i Beijing har intensifierat sin verksamhet när det gäller information om EU. Målinriktad kommunikation, t.ex. den omfattande eurokampanjen, fick stor täckning i Kina. Resurserna när det gäller finansiering och personal håller på att förstärkas, men de är fortfarande begränsade. Delegationens webbplats fungerar nu i alla avseenden både på engelska och kinesiska. Kinesiska journalister har fortsatt att komma till Bryssel, både i grupp och enskilt. De flesta samarbetsprogrammen mellan EU och Kina omfattar nu även marknadsföringsåtgärder.

Utbytet på områdena kontakter människor emellan, utbildning och kultur har också intensifierats. EU:s besöksprogram fortsätter att spela en viktig roll när det gäller att föra kinesiska beslutsfattare och opinionsbildare till Bryssel för att skaffa förstahandsinformation om Europa. EG-delegationen i Beijing stärkte sina band med universitetsvärlden genom att organisera rundabordssamtal vid besök av personligheter från EU, och genom att lansera programmet för centrum för Europastudier. På kulturområdet har EG-delegationen och medlemsstaterna samordnat sitt deltagande i evenemang som t.ex. Shanghai International Film Festival.

Nya åtgärdspunkter

* Genomföra en enkät av hur allmänheten i Kina uppfattar EU, för att identifiera informationsbehov, vilka luckor som finns, och för att skaffa underlag för en målinriktad strategi.

* Förbättra kunskaperna och medvetenheten om EU i Kina genom att tillhandahålla omfattande och aktuell information om EU:s politik, särskilt via Internet och audiovisuella medier och med särskild inriktning på utvidgningen och institutionell utveckling inom EU, t.ex. genom ett turnéprogram om utvidgningen.

* Systematiskt utfärda pressmeddelanden och hålla presskonferenser i Beijing i samband med viktiga möten som toppmöten, möten i gemensamma kommittén eller inom ramen för dialogen om mänskliga rättigheter. Försöka att hitta en gemensam utgångspunkt för att göra gemensamma uttalanden med den kinesiska sidan, särskilt efter toppmöten mellan EU och Kina.

* Överväga att organisera årliga rundabordssamtal, växelvis i Kina och i EU, där man sammanför kinesiska och europeiska journalister med intressanta personer från EU.

* Höja samordningsnivån med medlemsstaterna när det gäller informationsstrategin för att säkerställa att nyckelbudskapen från EU, så snart det är genomförbart, inkluderas i de allmänna delarna av bilaterala besök på hög nivå i Kina.

* Höja medvetenheten i Kina om samarbetet mellan EU och Kina, t.ex. genom att systematiskt inkludera marknadsföringsåtgärder inom ramen för samarbetsprojekten, se till att journalister besöker projekt ute på fältet och öka projektdeltagandet i företagsmässor, akademiska konvent och utställningar, även på regional nivå.

* Ytterligare förstärka utbytet på området kontakter människor emellan, genom att använda samarbetsförfaranden och främja etablerande av kontakter mellan europeiska och kinesiska icke-statliga organisationer och arbetslivsorganisationer, utveckla ytterligare kontakter med de universitet som håller kurser i Europastudier samt utveckla kultur-, utbildnings- och forskningsinitiativ inom ramen för befintliga eller planerade EU-program, t.ex. Erasmus World och Marie Curie-stipendier, och uppmuntra studenter, forskare och kinesiska universitet att delta i sådana program.

4. FÖRBÄTTRING AV PARTNERSKAPETS MEKANISMER

Den utvidgning och förstärkning av dialogen mellan EU och Kina som ägt rum på alla områden har visat på behovet av att rationalisera och ytterligare utveckla partnerskapets nuvarande institutionella struktur, särskilt med avseende på intern samverkan mellan möten på olika nivåer och områden, och på att understryka att kvalitet går före kvantitet i dialogerna. I föregående avsnitt har förslag lagts fram om öka dialogens effektivitet på det politiska och ekonomiska området, samt några andra områden. Erfarenheten visar att det, utöver förbättringarna inom olika dialogdelar, också finns ett behov av en effektiv samordning på hög nivå av förbindelserna mellan EU och Kina i hela dess bredd, med inriktning på EU:s övergripande mål som är att ha ett omfattande partnerskap med Kina på alla områden. Detta allmänna mål talar också för skärpning av profilen och ökad synlighet beträffande möten på hög nivå.

Följande åtgärder föreslås för att uppnå detta syfte:

* Toppmöten och möten på ministernivå bör inriktas på ett begränsat urval strategiska prioriteringar. Detta kommer att öka den strategiska betydelsen av sådana möten, möjliggöra mera otvungna samtal i utvalda frågor och öka chanserna att uppnå konkreta resultat samt successivt förstärka den politiska synligheten.

* De mandat som innehas av olika forum EU-Kina på hög nivå bör anpassas och förtydligas, i syfte att uppnå en bättre fördelning av bördor och ansvar.

- Toppmötena bör omfatta partnerskapet i dess helhet. Dagordningen för dessa möten bör dock vara inriktad på att ingjuta en politisk dynamik i förbindelserna och utforma en gemensam vision av världspolitiken, både på det politiska området och på andra områden.

- Utrikesministrarna i trojkan bör täcka de frågor som rör politik och människorätt, men, i förekommande fall, även utvalda handelsfrågor och sektoriella ärenden.

- Den styrande roll som den gemensamma kommittén EG-Kina innehar bör förstärkas för att även omfatta ett vidare ekonomiskt perspektiv, dvs. inte bara handels- och investeringsfrågor, utan också den snabbt växande sektoriella dialogen och samarbetsprogrammet mellan gemenskapen och Kina, så att samordningseffekterna mellan de tre berörda områdena kan maximeras. Ett ökat deltagande av de relevanta fackministerierna i den gemensamma kommittén är i detta syfte önskvärt.

- De regionala direktörerna i trojkan bör inriktas på EU:s och Asiens ekonomiska och politiska integration, och dessutom på regionala kriser.

- De politiska direktörerna i trojkan bör täcka politiska frågor och andra frågor av global betydelse.

* För att toppmötena på ett effektivt sätt skall kunna leda och stimulera de övergripande förbindelserna, bör de om möjligt helst genomföras fristående, och inte tillsammans med andra evenemang, i syfte att säkerställa att tillräckligt med tid anslås, och för att öka synligheten.

* Av samma orsak, och för att ge en synlig återspegling av partnerskapets växande betydelse, kunde man också överväga att låta toppmötena äga rum på presidentnivå.

* Kinas president Hu Jintao bör inbjudas att besöka Bryssel inom den närmaste tiden, och svarsbesök i Beijing bör arrangeras för ledande befattningshavare inom EU, däribland kommissionens ordförande Romano Prodi, för att ytterligare framhålla den växande politiska betydelsen av partnerskapet EU-Kina.

Bilaga 1

Dialogen EU-Kina

>Plats för tabell>

Bilaga 2

EU:s handel med världen och med (milj. euro)

(exklusive handel inom EU)

Källa: EUROSTAT (COMEXT)

Handel totalt

>Hänvisning till>

EU:s import

>Hänvisning till>

EU:s export

>Hänvisning till>

Kinas handel med stora partners (miljarder USD)

Källa: Kinesiska regeringen (MOFCOM / MOFTEC)

Handeln totalt

>Hänvisning till>

Kinas import

>Hänvisning till>

Kinas export

>Hänvisning till>

Utländska direktinvesteringar (FDI) i Kina

Källa: Kinesiska regeringen (MOFCOM / MOFTEC)

Nya inflöden av utländska direktinvesteringar (miljarder USD)

>Hänvisning till>

Andelar i nya inflöden av utländska direktinvesteringar

>Hänvisning till>

Sammanlagda utländska direktinvesteringar (lager, slutet av 2002)

>Hänvisning till>

BILAGA 3

EU-KINA SAMARTBETSPROJEKT

Denna förteckning omfattar projekt som finansieras enligt följande budgetkapitel:

B7-3 Samarbete med utvecklingländer i Asien

B7-7 Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter

B7-6000 Samfinansiering med icke-statliga organisationer

B7-6212 Hälso- och sjukvård, befolkning, kampen mot hiv/aids

PROJEKT OCH PROGRAM SOM HÅLLER PÅ ATT GENOMFÖRAS

>Plats för tabell>

REGIONALA PROGRAM SOM KINA DELTAR I (1)

>Plats för tabell>

(1) Kina deltar också i det regionala programmet ASEM Trust Fund II (sammanlagd finansiering 20 miljoner euro) och får bidrag från EG:s stöd till Asien-Europastiftelsen (sammanlagd finansiering 3,5 miljoner euro)

PROJEKT OCH PROGRAM SOM HÅLLER PÅ ATT UTARBETAS

>Plats för tabell>