Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52003AR0312

    Yttrande från Regionkommittén om Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Lika möjligheter för personer med funktionshinder – En europeisk handlingsplan

    EUT C 121, 30.4.2004, p. 28–31 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    30.4.2004   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 121/28


    Yttrande från Regionkommittén om ”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Lika möjligheter för personer med funktionshinder – En europeisk handlingsplan”

    (2004/C 121/07)

    REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE med beaktande av

    Yttrandet antogs enhälligt vid Regionkommitténs 54:e plenarsession den 21–22 april 2004 (sammanträdet den 21 april).

    1.   Regionkommitténs ståndpunkt

    Kommitténs bedömning

    1.1

    Regionkommittén konstaterar att man med hjälp av Europeiska handikappåret 2003 har lyckats föra fram handikappfrågor i EU. Året bör därför ses som en inledning till en oåterkallelig process som måste fortsätta och förstärkas under de följande åren. ReK vill i detta sammanhang framhålla massmediernas insats för att sprida information om handikappåret, och hur viktigt det är med kontinuitet och fortsatt medverkan från regionala och lokala massmedier i detta initiativ.

    1.2

    Kommittén betonar att den nyinriktning av handikappolitiken som år 2003 inneburit berör alla myndigheter, särskilt de regionala och lokala myndigheterna som har nära kontakt och direkt påverkar de funktionshindrades vardagsliv.

    1.3

    Kommittén är medveten om att handikappolitiken huvudsakligen är en nationell fråga. Olika EU-initiativ påverkar i ökande utsträckning den nationella politiken, antingen genom direktiv eller genom användningen av den öppna samordningsmetoden i frågor som gäller funktionshindrade. I framtiden måste därför handikappolitiken ta hänsyn till hur EU-politiken och den nationella politiken kompletterar varandra samt till de regionala och lokala myndigheternas ökande befogenheter.

    1.4

    ReK välkomnar alla åtgärder som syftar till att förbättra villkoren för funktionshindrade eftersom det leder till ett bättre samhälle. Om tjänster utformas så att de blir tillgängliga för funktionshindrade kommer de också att vara tillgängliga för alla medborgare, särskilt äldre.

    1.5

    ReK understryker att det är viktigt att tillämpa principen om deltagardemokrati i handikappfrågor, vilket innebär att lokala, regionala, nationella och internationella organisationer som har skapats för att värna om funktionshindrades rättigheter och intressen bör betraktas som viktiga samarbetsparter på lika villkor som resten av befolkningen.

    1.6

    Regionkommittén anser att det är viktigt att respekten för funktionshindrade kopplas till respekten för mänskliga rättigheter och att all diskriminering motverkas. Detta kan endast ske genom en kombination av rättsliga initiativ och allmänna informationskampanjer.

    1.7

    Kommittén framhåller hur viktigt det är att kommissionen antar handlingsplanen om funktionshinder, som innehåller en rad åtgärder för perioden fram till 2010.

    2.   Regionkommitténs rekommendationer

    Kommitténs bedömning

    2.1

    Regionkommittén värdesätter att det på senare tid har gjorts framsteg i fråga om socialpolitik, transport och informationssamhället, där de senaste initiativen tar hänsyn till funktionshindrade. Det finns dock andra områden där de funktionshindrades perspektiv måste stärkas, t.ex. integration på arbetsmarknaden, yrkesutbildning och handikappanpassning av städer, offentliga byggnader och bostäder.

    2.2

    Kommittén efterlyser särskilda satsningar för att integrera handikapperspektivet inom all EU-politik. Sådana satsningar måste ske under handikappåret 2003, men de måste också fortsätta under åren framöver. De funktionshindrade är visserligen inte formellt utestängda från något område, men bristen på synlighet gör att de är utestängda i praktiken. Det behövs hänvisningar till de funktionshindrade inom alla relevanta initiativ, och förändringar kan behöva göras så att de funktionshindrade kan dra nytta av och bidra till dessa initiativ. Innan det tas ett initiativ bör man alltid först ha bedömt vilka effekter det skulle kunna få för funktionshindrade.

    2.3

    ReK rekommenderar att EU utformar ett handlingsprogram som främst syftar till att säkerställa att funktionshinder beaktas på alla politiska områden där EU har behörighet.

    2.4

    Kommittén betonar att de EU-initiativ där särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de funktionshindrade är bl.a. konsumentpolitiken, lagstiftning om offentlig upphandling, initiativ om mänskliga rättigheter, transporter, EU:s handlingsprogram för de unga, EU:s program och initiativ på utbildningsområdet (Sokrates, Comenius, Leonardo da Vinci), EU:s program för kultur och medier och för arbetsmarknaden, program för övergången från utbildning till arbetsmarknaden, initiativ som är inriktade på att underlätta tillträdet till IT-samhället och ny teknik, samt EU:s aktiviteter inom idrottsområdet, särskilt med tanke på det planerade Europeiska året för utbildning genom idrott 2004.

    2.5

    Kommittén uppmanar EU att också efter reformen av strukturfonderna bibehålla och lyfta fram gemenskapsinitiativet Equal, vars mål är att finansiera omfattande initiativ för att främja integrationen av funktionshindrade på arbetsmarknaden.

    2.6

    Kommittén anser att personer med funktionshinder och deras närmaste anhöriga och företrädare måste engageras i de olika EU-processer som hänger samman med den öppna samordningsmetoden, vilket är fallet när det gäller utbildning, ungdomsfrågor och pensioner. Detta kan bara uppnås om EU-institutionerna, medlemsstaterna och regionerna engagerar sig aktivt och ser till att handikappfrågorna förs fram och att representativa handikapporganisationer engageras i detta arbete. Statistiska indikatorer som fastställts till stöd för denna process måste ge information om de funktionshindrades situation.

    2.7

    ReK rekommenderar att EU:s institutioner stöder uppbyggnaden av ett nätverk av lokala och regionala myndigheter som möjliggör ett större utbyte av kunskaper om handikappolitik och god praxis mellan medlemsstaterna. Ett ömsesidigt utbyte av kunskaper om handikappolitikens utveckling och genomförande på lokal och regional nivå kommer att leda till en ökad kvalitet i de tjänster som erbjuds de funktionshindrade. Ett sådant nätverk skall ha ett nära samarbete med handikapporganisationerna för att främja utbyte av erfarenheter och god praxis på alla nivåer.

    2.8

    ReK anser att funktionshindrade skall ha samma tillgång till samma tjänster som alla andra medborgare. Detta innebär att deras behov måste beaktas tidigt på planeringsstadiet, inbegripet planeringsbeslut som rör offentliga platser som restauranger, biografer, teatrar, skolor, universitet, köpcentra, museer, parker och idrottsanläggningar. Det vore mycket värdefullt med allmänna handikapplaner som kunde ge en hethetsbild av åtgärderna för funktionshindrade.

    2.9

    Att inte säkerställa tillgång till dessa tjänster för funktionshindrade innebär en kränkning av grundläggande mänskliga rättigheter och det innebär dessutom, ur ekonomisk synpunkt, att företagen förlorar en stor del av sina potentiella kunder. Konsumentorganisationerna har en viktig funktion när det gäller att uppnå denna strävan. Ett tydligt exempel finns i den undersökning som en spansk konsumentorganisation har genomfört. Enligt den var 50 % av de offentliga platserna inte tillgängliga för funktionshindrade.

    2.10

    Kommittén insisterar på att de funktionshindrade, precis som andra medborgare, har rätt att vara aktiva medlemmar i samhället och i olika organisationer, däribland politiska partier, fackföreningar, branschorganisationer, religiösa samfund, idrottsföreningar, miljöorganisationer och andra sammanslutningar. Alla dessa organisationer måste organiseras så att funktionshindrade kan delta.

    2.11

    Regionkommittén anser att bilden av de funktionshindrade i medierna måste förbättras. Information och program måste bygga på ett perspektiv som erkänner de funktionshindrades rättigheter och som visar på de hinder som de funktionshindrade möter när de vill delta i samhället, och överge stereotypa uppfattningar och fördomar om funktionshindrade, till exempel att deras liv är fyllt av svårigheter och besvär som andra reagerar på med förakt, medlidande eller likgiltighet. Endast genom informationskampanjer till allmänheten kan man ändra attityden till funktionshindrade och göra dem synligare.

    2.12

    ReK rekommenderar att EU:s handlingsprogram för handikappfrågor skall omfatta följande:

    2.12.1

    Stöd till integreringen av handikapperspektivet i all relevant EU-politik genom en förstärkning av nuvarande samråd, genom övervakningsmekanismer och genom att främja medvetenheten om handikappfrågorna bland centrala beslutsfattare med inriktning på de funktionshindrades möjligheter.

    2.12.2

    Stöd till inrättandet av en öppen samordningsmetod inom handikappområdet, baserad på gemensamma resultatindikatorer som skulle göra det möjligt att övervaka framstegen i fråga om de funktionshindrades integrering i samhället. Denna metod skulle inbegripa alla för handikappolitiken relevanta områden, t.ex. utbildning, yrkesutbildning, livslångt lärande, sysselsättning, karriärutveckling, transporter, informationssamhället, bidragssystem samt tjänster för personer med komplexa stödbehov och deras familjer. Exempel på goda metoder inom dessa områden måste spridas för att uppnå ett verkligt erfarenhetsutbyte. Den öppna samordningsmetoden när det gäller handikappolitiken skulle vara till nytta för alla medlemsstater och särskilt för de länder som skall ansluta sig till Europeiska unionen inom en snar framtid.

    2.12.3

    De representativa handikapporganisationernas deltagande i den civila dialogen på EU-nivå bör säkerställas och stärkas, bl.a. genom tillräcklig finansiering och lämpliga samrådsstrukturer.

    2.12.4

    Organisationer och stiftelser som sysslar med handikappfrågor samt ideella föreningar bör engageras i den mån de erbjuder sociala tjänster för funktionshindrade.

    2.12.5

    Man måste entydigt erkänna att Europeiskt handikappforum (European Disability Forum – EDF) är ett forum för civil dialog som samlar och företräder funktionshindrade och anhöriga till funktionshindrade som inte kan företräda sig själva. EDF bör ha en särskild ställning i alla etapper i det strukturerade samrådet mellan EU:s institutioner och föreningslivet, i synnerhet med EU:s högnivågrupp för funktionshindrade.

    2.13

    Regionkommittén framhåller att det bör antas ett särskilt direktiv om funktionshinder med utgångspunkt i artikel 13 i EG-fördraget, i syfte att förbjuda diskriminering av funktionshindrade inom alla områden, och påpekar även att det inte räcker att anta lagstiftning om denna inte åtföljs av lämpliga åtgärder för genomförande, utveckling, effektivitet och garantier för effektiv efterlevnad. Huvudlinjerna i detta särskilda direktiv om funktionshinder bör omfatta tillträde till arbetsmarknaden som en viktig del av personens självbestämmande och självständighet i samhället, utbildning och positiv diskriminering för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden samt inrättande av stödfunktioner som bidrar till nämnda självbestämmande på ett personligt plan och i samhället. I detta sammanhang finns det skäl att påminna om rekommendationen att de bestämmelser som föreskriver att en viss procent av arbetstillfällena skall reserveras för personer med funktionshinder skall inbegripa mekanismer för kontroll och påföljder som en garanti för att bestämmelsen efterlevs.

    2.14

    ReK bedömer att den nya öppna samordningsmetoden på utbildningsområdet bör inbegripa funktionshindrade barn och ungdomar som en av de centrala målgrupperna, och alla åtgärder och indikatorer bör utformas med tanke på dem.

    2.15

    Kommittén anser att den nya tekniken (både allmän teknik och stödteknik) kan spela en central roll i strävan att undanröja vissa av de hinder som funktionshindrade möter om utvecklingen av tekniken sker på rätt sätt. Därför bör man betrakta funktionshinder som ett övergripande tema och stödja initiativ som riktas mot funktionshindrade. Större satsningar behövs också för att eliminera alla rättsliga och andra hinder som för närvarande står i vägen för inrättandet av en verklig europeisk marknad för tekniska hjälpmedel och för att på nationell nivå tillhandahålla tillräckligt ekonomiskt stöd för handikappade som har behov av sådan teknik.

    2.16

    ReK rekommenderar alla aktörer, offentliga och privata, nationella och europeiska, att i de aktiviteter som anordnas under Europeiska handikappåret beakta Madridförklaringen, som anger utgångspunkterna för året och ger förslag till konkreta åtgärder för de olika aktörerna. Särskilt massmedier, konsumentorganisationer, ungdomsorganisationer, idrottsföreningar, religiösa samfund, föreningar och andra aktörer bör förbättra sina tjänster och sträva efter att funktionshindrade skall kunna använda dem fullt ut och bidra till dem.

    2.17

    Kommittén eftersträvar att Europas lokala och regionala myndigheter, som befinner sig närmast medborgarna, skall kunna bidra väsentligt till att utforma och förstärka den nyinriktning av handikappolitiken som handikappåret inneburit.

    2.18

    Regionkommittén föreslår att regionerna och kommunerna skall beakta följande på sina egna ansvarsområden:

    2.18.1

    De bör formellt anta ”Madridförklaringen” från den första Europeiska handikappkongressen som ett idéunderlag som är vägledande för deras framtida åtgärder för funktionshindrade (1).

    2.18.2

    De bör bidra till spridning och tillämpning av Agenda 22 i största delen av de europeiska kommunerna. Agenda 22 är en uppsättning exakta bestämmelser som rör funktionshinder och inbegriper konkreta mål för integration i arbetslivet, yrkesutbildning och annan utbildning samt integration. De regioner och kommuner som antar agendan åtar sig att genomföra åtgärderna och att anpassa dem efter den enskilda kommunens behov och förväntningarna hos de organisationer som är verksamma på orten.

    2.18.3

    De bör vid behov komplettera gemenskapens och medlemsstaternas lagstiftning om icke-diskriminering och positiv särbehandling av funktionshindrade genom att utforma egna normer och bestämmelser som på lokal och regional nivå kan främja lika möjligheter och funktionshindrades möjligheter att fullt ut delta i samhället.

    2.18.4

    De bör betrakta funktionshinder som en av de viktigaste frågorna på den politiska dagordningen.

    2.18.5

    De bör säkerställa att funktionshinder beaktas på alla lokala och regionala politiska områden samt utgör en utgångspunkt för allmänna insatser på alla politiska områden.

    2.18.6

    De bör inse hur viktigt det är att främja företags sociala åtgärder inom ramen för företagsvärldens sociala ansvar.

    2.18.7

    De bör ta initiativ till att införa och utveckla program som gör det lättare för personer med funktionshinder att få tillträde till den allmänna arbetsmarknaden, eftersom det bästa sättet att integrera funktionshindrade i samhället är att låta dem bli ekonomiskt oberoende. Även om de skyddade arbetsplatsernas roll skall erkännas är det viktigt att öka integrationen.

    2.18.8

    De bör införa fleråriga handlingsprogram, med tillräckliga ekonomiska och andra resurser, som främjar lika möjligheter för funktionshindrade och som funktionshindrade via sina organisationer deltar i att utforma, administrera, genomföra och utvärdera. Dessa program bör vara inriktade på följande i enlighet med de funktionshindrades behov och krav:

    När det gäller utbildning och sysselsättning bör de lokala och regionala myndigheternas politik och planer för lokal utveckling särskilt omfatta åtgärder för att främja funktionshindrades anställbarhet. Dessa myndigheter bör också på sina ansvarsområden förbinda sig att tillämpa direktiv 78/2000/EG om likabehandling i arbetslivet. Utvecklingen av åtgärder som syftar till att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden på lokal nivå erbjuder en lång rad möjligheter, bland annat införandet av sociala bestämmelser i anställningsvillkoren i avsikt att gynna företag och organisationer som anställer personer med funktionshinder.

    När det gäller informationssamhället och tillgång till den nya tekniken bör de utforma program för att främja funktionshindrades möjligheter att ta del av informationen i det nya kunskapssamhället. På samma sätt bör de syfta till att inrätta offentliga system för stödteknik som bidrar till att funktionshindrade kan leva ett oberoende liv och få en bättre livskvalitet.

    I fråga om tillgänglighet och utformning för alla bör man införa övergripande tillgänglighetsplaner som bygger på att strategin ”utformning för alla” tillämpas inom lokala och regionala myndigheters samtliga befogenhetsområden (byggnation, stadsplanering, infrastrukturer, transportnät, elektroniska forum, telekommunikationer, medier, varor och tjänster för allmänheten, offentliga tjänster osv.).

    När det gäller i första hand gravt funktionshindrade, dvs. personer med stort omvårdnadsbehov, bör målsättningen vara att funktionshindrade med utgångspunkt i likabehandlingsprincipen skall kunna leva ett självständigt liv på egna premisser och därmed integreras fysiskt och socialt i hemorten. Detta innebär att utgångspunkten bör vara att hjälp och stöd ställs till förfogande så att den funktionshindrade kan bo hos föräldrar eller andra anhöriga och flytta till en egen bostad som vuxen. Om det inte är möjligt för den funktionshindrade att bo hos familjen eller i egen bostad bör särskilda bostäder ställas till förfogande som tillgodoser den enskildes behov.

    I kampen mot fattigdom och social utestängning bör lokala och regionala planer för social integration särskilt uppmärksamma funktionshindrade med sociala svårigheter.

    Nya program och åtgärder på lokal och regional nivå till förmån för personer med funktionshinder kräver betydande insatser i fråga om främjande och stöd till personlig och social autonomi för dessa personer. Därför bör ett av de viktigaste målen vara att underlätta tillträdet till boende och erbjuda olika boendealternativ, t.ex. servicebostäder, bostäder med hemhjälp och bostäder som tillhandahålls och anpassas av samhället i fråga om såväl hyra som inköp av bostad.

    2.18.9

    Regionerna och kommunerna bör fastställa indikatorer och statistik om funktionshindrades levnadsvillkor samt sammanställa dessa med befintlig statistik.

    2.18.10

    De bör inrätta permanenta organ som har till uppgift att övervaka att funktionshindrade som är beroende av dem åtnjuter lika möjligheter och inte diskrimineras.

    2.18.11

    Lokala och regionala myndigheter bör inom handikappolitiken permanent strukturera den civila dialogen med handikapporganisationerna på lokal och regional nivå. Regionkommittén rekommenderar därför att alla regioner och kommuner inrättar egna partssammansatta råd som främjar social delaktighet och som är sammansatta av företrädare för lokala eller regionala myndigheter och för handikapporganisationer.

    2.19

    Regionkommittén måste också garantera lika tillträde till sin egen verksamhet. Det innebär att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt personalpolitiken, tillträdet till lokalerna samt åt att webbsidan görs lättillgänglig för funktionshindrade.

    2.20

    Kommittén framhåller att möten som seminariet om handikappolitikens regionala dimension har stor betydelse, eftersom de gör det möjligt att utbyta välfungerande metoder och att få vetskap om lösningar som har visat sig effektiva i andra länder.

    Bryssel den 21 april 2004

    Regionkommitténs

    ordförande

    Peter STRAUB


    (1)  http://www.europarl.eu.int/comparl/empl/conferences/20031110/note_pt.doc


    Top