52003AR0246

Yttrande från Regionkommittén om "Meddelande från kommissionen 'Investering i forskning: en handlingsplan för Europa'"

(2004/C 73/13)

REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE med beaktande av

Europeiska kommissionens meddelande "Investering i forskning: en handlingsplan för Europa" (KOM(2003) 226 slutlig),

kommissionens beslut av den 30 april 2003 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i denna fråga,

ordförandens beslut av den 19 mars 2003 att ge utskottet för kultur och utbildning i uppdrag att utarbeta ett yttrande i ärendet,

Europeiska kommissionens meddelande "Forskare inom det europeiska området för forskningsverksamhet: ett yrke med många karriärmöjligheter" (KOM(2003) 436 slutlig),

Regionkommitténs yttrande om kommissionen meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: "Det europeiska området för forskningsverksamhet och den regionala dimensionen" (KOM (2001) 549 slutlig) (CdR 442/2001 fin)(1),

Regionkommitténs yttrande om kommissionens meddelande "Mer forskning för Europa - Mot 3 % av BNP" (KOM(2002) 499 slutlig), och kommissionens meddelande "Utvidgning - nya inriktningar av verksamheten - nya framtidsmöjligheter" (KOM(2002) 565 slutlig) (CdR 328/2002 fin)(2),

det utkast till yttrande (CdR 246/2003 rév.) som antogs av EDUC-utskottet den 2 oktober 2003 (föredragande: Lars Nordström, fullmäktigeledamot i Västra Götalandsregionen (SE-ELDR)),

och av följande skäl:

1) Kommissionen har på uppdrag av Europeiska rådet i mars 2003 presenterat en handlingsplan för investering i forskning för att kunna uppnå målet 3 % av BNP till år 2010. För att uppnå 3 %-målet, varav företagen bör finansiera 2/3, måste forskningspersonalen i Europa öka med cirka 1,2 miljoner personer.

2) Handlingsplanen syftar till att nödvändiga initiativ på olika politiska nivåer är hållbara, förenliga med varandra, och kan leda till radikala förbättringar. Mer än 80 % av offentliga forskningsinvesteringar i EU avser lokal, regional och nationell nivå.

3) Svaga länkar i forskningssystemet riskerar att avskräcka från investeringar: Forskningskarriärens problem kan få framstående yrkesmänniskor att lämna forskningsvärlden eller flytta från Europa. Framstående forskning som är alltför utspridd är mindre synlig. Små och medelstora företag har svårt att få projekt finansierade. Forskare och forskningsförvaltare har bristande kunskaper om skydd och förvaltning av immateriella rättigheter.

4) Före årets slut presenterar en expertgrupp förslag om etableringen av ett europeiskt forskningsråd (ERC).

5) EU-parlamentet har tagit ett nytt initiativ för kunskapsregioner (KnowREG) med finansiering utanför strukturfonder och ramprogram. Initiativet avser stöd till forskningspolitiskt strategiarbete på lokal och regional nivå.

6) ERRIN (European Regions Research & Innovation Network) som består av 100 EU-regioners kontor i Bryssel (av totalt 240) upprätthåller kontakt mellan EU-institutioner och lokala och regionala organ och kan medverka vid genomförandet av kommissionens förslag till handlingsplan.

Vid sin 52:a plenarsession den 19 och 20 november 2003 (sammanträdet den 20 november) antog Regionkommittén följande yttrande enhälligt.

1. Regionkommitténs synpunkter och rekommendationer

Att främja sammanhållen utveckling av regionala strategier för investeringar i forskning

1.1. Regionkommittén välkomnar kommissionens förslag till handlingsplan för ökade investeringar i forskning för att Europa skall få en starkare offentlig forskningsbas och bli attraktivare för privata investeringar i forskning och innovation.

1.2. Kommittén vill påpeka att företag endast kan investera i forskning om de kan se hållbara resultat. Inom grundforskning eller på innovationsområdet behövs långa utvecklingstider för att ta fram konkurrenskraftiga produkter eller tjänster. På dessa områden bör man särskilt främja en ökning av det nuvarande EU-stödet.

1.3. Kommittén anser att riktlinjer för EU-stöd skall leda till förenkling för utnyttjandet av resultaten. För att stimulera privata investeringar är det också viktigt att innehållsmässigt fastställa var gränsen mellan forskning och utveckling går, särskilt med tanke på den framtida utvecklingen av konkurrenskraften.

Att forma en gemensam syn på utvecklingen och användningen av nyckelteknologier

1.4. Regionkommittén vill gärna yttra sig över förslag som rör lokal och regional nivå vid etablering av europeiska teknikplattformar.

Att möjliggöra för alla regioner att dra nytta av de ökade forskningsinvesteringarna

1.5. Regionkommittén instämmer med kommissionens bedömning att alla regioner skulle vinna på ett ömsesidigt lärande när de fastställer sina forsknings- och innovationsstrategier, och att samma strategi kan tillämpas för 3 %-målets konsekvenser för antalet utbildade personer inom forskning och utveckling. Därvid måste emellertid de nödvändiga åtgärderna anpassas till de regionala och nationella förhållandena vid varje tillfälle.

1.6. Kommittén anser att kommissionens förslag att utarbeta en typologi för regioner och en metod för jämförande bedömning av regionernas insatser skulle främja både social, ekonomisk, teknisk, miljömässig och organisatorisk framtidsforskning på regional nivå och diskussionen om EU:s 3:e sammanhållningsrapport, till grund för planeringen av ramprogram och strukturfondsprogram för åren 2007-2013.

Att utforma en sammanhållen kombination av olika instrument

1.7. Regionkommittén välkomnar att strukturfonderna skall utnyttjas för att rätta till regionala skillnader i infrastruktur, utbildningsmöjligheter, forskning och innovation. Strukturfonderna har emellertid en annan målsättning än forskningsstödet och man måste göra åtskillnad mellan dem. För stöd på forskningsområdet måste den vetenskapliga kvaliteten vara avgörande. Inom strukturfonderna behövs strukturellt stöd för att åstadkomma samordningsvinster. Kommittén har hänvisat till detta förhållande i sina tidigare yttranden(3).

1.8. Kommittén instämmer med förslaget att en sammanhållen användning av olika instrument, och interaktion mellan strategier behöver diskuteras inför Europeiska rådets vårmöten varje år på grundval av den information och de erfarenheter som vunnits genom den öppna samordningsprocessen.

1.9. Kommittén vill också att anslutningsländerna skall integreras i handlingsplanen för forskningsinvesteringar, särskilt genom stöd till uppbyggnad och utbyggnad av mellanregionalt forskningssamarbete med hjälp av en sammanhållen kombination av instrument med vertikal integration (till grund för mervärdeskedjor) och horisontell integration (genom tvärvetenskapliga forskningsåtgärder).

1.10. Kommittén förespråkar bättre möjligheter för de små och medelstora företagen att delta i det offentliga upphandlingsförfarandet. Detta skulle t.ex. kunna ske genom att skapa branschanknutna forskningsnätverk mellan ett stort antal små och medelstora företag.

Att locka fler studenter till forskningen

1.11. Regionkommittén anser att den demografiska utvecklingen kräver god uppsikt på lokal och regional nivå för att inte teknikerbrist eller forskarbrist skall hota välfärden. Detta kräver att man samarbetar med utbildningsinstitut och sörjer för god spridning av kunskap om befintliga möjligheter.

1.12. Regionkommittén föreslår att kommissionen i anslutning till tredje nivån i Bologna-processen (doktorsnivån) skall uppmana medlemsstater och regioner att redovisa sina erfarenheter av nya karriärstrukturer för forskare, nya partnerskap för forskarskolor samt andra former av partnerskap som kan överbrygga klyftan mellan forskarutbildning och forskaryrket.

Att öka den offentliga forskningsbasen och dess band till näringslivet i regionerna

1.13. Regionkommittén instämmer med kommissionens förslag att EU skall utarbeta riktlinjer för förvaltning och användning av immateriella rättigheter och licenser som härrör från offentligt finansierad forskning.

Att kombinera EU:s finansieringsinstrument med nationell forskning på regional nivå

1.14. Regionkommittén vill allvarligt uppmana kommissionen att medverka till att alla regioner får möjlighet att delta i förberedelserna av nästa generations strukturfondsprogram - detta gäller särskilt regionerna i anslutningsländerna.

Att främja kritisk massa på regional nivå genom direkta åtgärder för forskning och innovation

1.15. Regionkommittén anser att integrering av forskningsresurser även skall ske utifrån olika sektorsperspektiv för att kunna skapa kompetenspooler och kompetensnätverk på lokal och regional nivå. Sektorssatsningarnas förvaltning, utbildningsverksamhet, spridning av kunskaper osv. bör få stöd genom olika former av garantisystem som kan medverka till att sprida riskerna mellan flera intressenter.

Att ge stöd till riskkapital för forskningsintensiva små och medelstora företag

1.16. Regionkommittén anser att frågan om riskkapital för forskningsintensiva små och medelstora företag skall diskuteras i samband med förhandlingarna om medlemsstaternas nationella handlingsprogram enligt Luxemburgprocessen, i samband med halvtidsutvärderingen av EU:s sociala fond för kompetensutveckling, samt i samband med förberedelserna av nästa generation strukturfondsprogram.

Att förbättra finanspolitikens bidrag till tillväxten och de offentliga investeringarnas kvalitet

1.17. Kommittén rekommenderar kommissionen att medverka till att förhandlingarna om de nationella handlingsprogrammen enligt Luxemburgprocessen särskilt bevakar de nationella handlingsplanernas förslag om hur det offentliga stödet "riktas om" mot forskning och innovation.

Att göra en översyn av reglerna för statligt stöd till forskning före 2006

1.18. Regionkommittén stöder inte kommissionens åsikt att nuvarande gemenskapsramar för statligt stöd till forskning och utveckling bör förlängas till 2005(4) utan vill ånyo framhålla att de nuvarande rambestämmelserna inte är lämpade att förbättra det vetenskapliga innovationsklimatet, framför allt inte när det gäller små och medelstora företag(5).

Att försvara immateriella rättigheter inom forskningsprocesser och särskilda teknikområden

1.19. Regionkommittén stöder förslagen om EU-täckande åtgärder för att både öka medvetenheten om och kunna ge mer utbildning om immaterialrätt till såväl forskare som studenter, under förutsättning att detta sker genom ett extra utbildningsutbud på frivillig grund.

Att öka öppenheten i företagens rapportering om forskningsinvesteringar

1.20. Kommittén föreslår att användningen av existerande internationella riktlinjer för värdering och rapportering av immateriellt kapital i företag skall hanteras i samband med frågan om företagens sociala ansvar (CSR), samt att användningen ska följas upp av EMCC vid Dublininstitutet.

Bryssel 20 november 2003.

Regionkommitténs

ordförande

Albert Bore

(1) EGT C 278, 14.11.2002, s. 1.

(2) EUT C 244, 10.10.2003, s. 10.

(3) CdR 442/2001 fin om KOM(2001) 549 slutlig: "Det europeiska området för forskningsverksamhet och den regionala dimensionen".

(4) CdR 238/2002 fin, punkt 16.

(5) CdR 238/2002 fin, punkt 13.