52003AG0019

Gemensam ståndpunkt (EG) nr 19/2003

antagen av rådet den 6 mars 2003

inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nrŽ…/2003 av den...om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC)

(2003/C 107 E/03)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1) För att kunna fullfölja sina åtaganden, i synnerhet efter Europeiska rådets möten i Lissabon, Nice, Stockholm och Laeken i mars 2000, december 2000, mars 2001 respektive december 2001, bör kommissionen hållas informerad om inkomstfördelningen i medlemsstaterna, liksom om graden av fattigdom och social utslagning och om hur dessa företeelser är fördelade i befolkningen.

(2) I och med den nya öppna samordningsmetoden för social integration och de strukturella indikatorer som skall tas fram inför den årliga sammanfattande rapporten ökar behovet av jämförbara och punktligt inlämnade tvärsnittsdata och longitudinella data för såväl inkomstfördelningen som graden av fattigdom och social utslagning och hur dessa företeelser är fördelande i befolkningen, så att tillförlitliga och relevanta jämförelser mellan medlemsländerna kan genomföras.

(3) Genom åtgärd 1.2 under programdel 1 avseende analys av social utslagning i Europaparlamentets och rådets beslut nr 50/2002/EG av den 7 december 2001 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning(4), har de nödvändiga förutsättningarna vad gäller finansiering av insamlingsarbetet och spridningen av jämförbara statistiska uppgifter, och i synnerhet stöd till förbättringar av undersökningar av fattigdom och social utslagning tillgodosetts.

(4) Den bästa metoden för att bedöma situationen vad gäller inkomst, fattigdom och social utslagning är att sammanställa gemenskapsstatistik med hjälp av harmoniserade metoder och definitioner. Vissa medlemsstater kan komma att behöva ytterligare tid på sig för att anpassa sina system till dessa harmoniserade metoder och definitioner.

(5) För att spegla förändringar i inkomstfördelningen och i graden av fattigdom och social utslagning samt hur dessa företeelser är fördelande i befolkningen, måste statistiken uppdateras varje år.

(6) För att kunna undersöka större frågor av socialt intresse, särskilt nya frågor som kräver särskild forskning, behöver kommissionen tvärsnittsmikrodata och longitudinella mikrodata på både hushålls- och individnivå.

(7) Sammanställning av punktligt inlämnade och jämförbara tvärsnittsdata varje år avseende inkomst, fattigdom och social utslagning bör prioriteras.

(8) Flexibilitet med avseende på uppgiftskällor, i synnerhet användningen av redan existerande nationellt källmaterial, oavsett om det hämtas från undersökningar eller register, och med avseende på utformningen av nationella urvalsplaner bör uppmuntras, och inlemmandet av nya källor i redan etablerade nationella statistiska system bör stimuleras.

(9) I kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 av den 17 maj 2002 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik, med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften(5) anges under vilka villkor förtroliga uppgifter som lämnats till gemenskapens myndigheter får lämnas ut, så att statistiska slutsatser kan dras i vetenskapligt syfte.

(10) Framställningen av särskild gemenskapsstatistik regleras i rådets förordning EG nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik(6).

(11) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(7).

(12) I enlighet med artikel 3 i rådets beslut 89/382/EEG/Euratom(8) har Kommittén för det statistiska programmet hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

Målet med denna förordning är att upprätta en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor, nedan kallad EU-SILC, med jämförbara och punktligt inlämnade tvärsnittsdata och longitudinella data över inkomst och graden av fattigdom och social utslagning, och över hur dessa företeelser är fördelade i befolkningen på nationell och europeisk nivå.

Ett grundläggande mål skall vara att uppgifter från olika medlemsstater skall kunna jämföras med varandra, och detta skall uppnås genom att metodundersökningar utarbetas redan när EU-SILC-uppgifter börjar samlas in, i nära samarbete mellan medlemsstaterna och Eurostat.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) gemenskapsstatistik: används med den betydelse som anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 322/97.

b) framställning av statistik: används med den betydelse som anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 322/97.

c) undersökningsår: det år då undersökningsuppgifterna, eller större delen av dessa, samlats in.

d) fältarbetsperiod: den tidsrymd under vilken undersökningsmaterialet samlas in.

e) referensperiod: den tid en särskild uppgift kan hänföras till.

f) privathushåll: individer som bor ensamma eller en grupp människor som bor tillsammans i samma privatbostad och delar på utgifterna, inklusive kostnaderna för de grundläggande behoven.

g) tvärsnittsdata: uppgifter som kan hänföras till en särskild tidpunkt eller en särskild period. Tvärsnittsdata kan hämtas antingen från en tvärsnittsundersökning med eller utan roterande urval eller från en ren panelundersökning, under förutsättning att tvärsnittskaraktären kan garanteras. Dessa uppgifter kan kombineras med registeruppgifter, dvs. uppgifter om individer, hushåll eller bostäder som hämtas från ett administrativt eller statistiskt register på objektnivå.

h) longitudinella data: uppgifter som kan hänföras till förändringar över tiden på individnivå, och som observerats med jämna mellanrum under en viss tid. Longitudinella data kan härröra antingen från en tvärsnittsundersökning med roterande urval där de individer som ingår följs upp, eller från en ren panelundersökning; de kan kombineras med registeruppgifter.

i) urvalspersoner: de individer som ingår i det första urvalet i en longitudinell panelundersökning. De kan utgöras av alla personer som ingår i ett första urval av hushåll, eller av ett representativt urval av individer i en individundersökning.

j) primära målområden: de ämnesområden inom vilka uppgifter samlas in årligen.

k) sekundära målområden: de ämnesområden inom vilka uppgifter samlas in vart fjärde år eller mer sällan.

l) bruttoinkomst: ett hushålls totala monetära och icke-monetära inkomst under en angiven "referensperiod för inkomst", före avdrag för inkomstskatt, förmögenhetsrelaterade skatter och sådana socialförsäkringsavgifter som är obligatoriska för arbetstagare, egenföretagare och (i tillämpliga fall) arbetslösa samt arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter, men inklusive mottagna transfereringar mellan hushåll.

m) disponibel inkomst: ett hushålls bruttoinkomst minus inkomstskatt, förmögenhetsrelaterade skatter och sådana socialförsäkringsavgifter som är obligatoriska för arbetstagare, egenföretagare och (i tillämpliga fall) arbetslösa samt arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter och betalda transfereringar mellan hushåll.

Artikel 3

Tillämpningsområde

EU-SILC skall täcka tvärsnittsdata vad gäller inkomst, fattigdom, social utslagning och andra levnadsförhållanden, samt longitudinella data över inkomst, arbete och ett begränsat antal icke-monetära indikatorer avseende social utslagning.

Artikel 4

Tidsramar

1. Varje år från och med 2004 skall tvärsnittsdata och longitudinella data tas fram. Tidpunkten för detta arbete skall så långt det är möjligt vara densamma från ett år till ett annat för de enskilda medlemsländerna.

2. Med avvikelse från punkt 1 får Tyskland, Nederländerna och Förenade kungariket påbörja den årliga insamlingen av tvärsnittsdata och longitudinella data år 2005. Detta gäller under förutsättning att dessa medlemsstater tillhandahåller jämförbara uppgifter för 2004 för Europeiska unionens gemensamma tvärsnittsindikatorer, som rådet har fastställt före den 1 januari 2003 inom ramen för den öppna samordningsmetoden och som kan erhållas på grundval av EU-SILC-instrumentet.

3. Referensperioden för inkomst skall vara tolv månader. Den kan utgöras av en bestämd tolvmånadersperiod (till exempel det tidigare kalenderåret eller beskattningsåret) eller en rörlig tolvmånadersperiod (till exempel de senaste tolv månaderna före intervjun) eller grundas på en jämförbar referens.

4. Om en bestämd tolvmånadersperiod används, skall fältarbetet utföras under begränsad tid, i så nära anslutning till perioden för skattedeklarationen eller referensperioden för inkomst som möjligt, detta för att begränsa tidsförskjutningen mellan inkomsten och de aktuella variablerna.

Artikel 5

Uppgifternas egenskaper

1. För att det skall vara möjligt att genomföra flerdimensionella analyser på hushålls- och individnivå, och i synnerhet undersökningar av större frågor av socialt intresse som är nya och kräver särskild forskning, skall alla hushålls- och individuppgifter kunna kopplas samman i tvärsnittsdelstudien.

På samma sätt skall alla uppgifter för hushåll och individer kunna kopplas samman i den longitudinella delstudien.

Longitudinella mikrodata behöver inte kunna kopplas samman med tvärsnittsmikrodata.

Den longitudinella delstudien skall spänna över åtminstone fyra år.

2. För att svarsbördan skall minskas, imputering av inkomst underlättas och uppgiftsmaterialets kvalitet kunna testas skall nationella myndigheter ges tillgång till relevanta administrativa uppgiftskällor i enlighet med förordning (EG) nr 322/97.

Artikel 6

Föreskrivna uppgifter

1. De primära målområden och motsvarande referensperioder som skall täckas in av tvärsnittsdelstudien och den longitudinella delstudien finns angivna i bilaga I.

2. Sekundära målområden skall från och med 2005 undersökas varje år, men endast ingå i tvärsnittsdelstudien. De skall definieras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2. Ett sekundärområde skall täckas varje år.

Artikel 7

Undersökningsenhet

1. EU-SILC:s referenspopulation skall utgöras av alla privathushåll och de personer som ingår i dem och som vid tidpunkten för undersökningen bor inom medlemsstatens territorium.

2. De uppgifter som samlas in skall huvudsakligen omfatta

a) privathushåll, inklusive uppgifter om hushållets storlek, sammansättning och de grundläggande variablerna för de aktuella hushållsmedlemmarna,

b) personer som är 16 år eller mer.

3. Undersökningsenhet och tillvägagångssätt för insamlingen av uppgifter gällande hushåll och individer finns angivna i bilaga I.

Artikel 8

Regler för urval och spårning

1. Tvärsnittsdata och longitudinella data skall baseras på nationella, representativa sannolikhetsurval.

2. Med avvikelse från punkt 1 skall Tyskland lämna tvärsnittsdata som grundar sig på ett nationellt representativt sannolikhetsurval första gången för år 2008. För år 2005 skall Tyskland lämna uppgifter som till 25 procent skall grundas på sannolikhetsurval och till 75 % på kvoturval. Denna senare del skall successivt ersättas av slumpmässigt urval så att ett representativt sannolikhetsurval uppnås fullt ut senast 2008.

Vad beträffar den longitudinella delstudien skall Tyskland för år 2006 lämna en tredjedel i form av longitudinella data (data för åren 2005 och 2006) som grundar sig på sannolikhetsurval och två tredjedelar som grundar sig på kvoturval. För år 2007 skall longitudinella data för åren 2005, 2006 och 2007 till hälften grunda sig på sannolikhetsurval och till hälften på kvoturval. Efter 2007 skall alla longitudinella data grunda sig på sannolikhetsurval.

3. I den longitudinella delstudien skall de individer som ingår i det ursprungliga urvalet, dvs. urvalspersonerna, följas upp under hela panelens existens. Alla urvalspersoner som flyttat till ett privathushåll inom medlemsstatens gränser skall följas upp på den nya bostadsorten i överensstämmelse med de regler för spårning och förfaranden som skall preciseras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Artikel 9

Urvalens storlek

1. Mot bakgrund av olika statistiska och praktiska hänsynstaganden, samt med hänsyn till precisionskraven för de mest kritiska variablerna, skall de minsta effektiva urvalen överensstämma med angivelserna i bilaga II.

2. Urvalens storlek i longitudinella delstudier hänför sig, för två på varandra följande år, till antalet hushåll som genomgått fullständiga intervjuer under det första året, varav. samtliga eller åtminstone flertalet av hushållsmedlemmarna som är 16 år eller mer har intervjuats båda åren.

3. Medlemsstater som hämtar uppgifter från inkomstregister och andra register kan använda ett individurval i stället för fullständiga hushåll för intervjuerna. Minsta effektiva urval bland det antal personer som är 16 år eller mer och som skall djupintervjuas skall motsvara 75 % av vad som anges i kolumn 3 och 4 i tabellen i bilaga II, för tvärsnittsdelsstudier respektive longitudinella delstudier.

Information om inkomst och andra uppgifter ska också samlas in för varje urvalspersons hushåll samt för alla ingående hushållsmedlemmar.

Artikel 10

Överföring av uppgifter

1. Medlemsstaterna skall överföra tvärsnittsdata och longitudinella data i form av mikrodatafiler till kommissionen (Eurostat), och uppgifterna skall vara viktade, kontrollerade, rättade och imputerade med avseende på inkomst.

Medlemsstaterna skall överföra uppgifterna i elektronisk form, i ett lämpligt tekniskt format som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

2. Beträffande tvärsnittsdelstudien skall medlemsstaterna överföra mikrodatafilerna för undersökningsåret N till kommissionen (Eurostat), helst inom elva månader efter det att arbetet med att samla in uppgifterna avslutats. Sista datum för att överföra mikrodata till Eurostat är, för medlemsstater där uppgifterna samlas in vid slutet av år N eller genom kontinuerlig undersökning eller genom register, den 30 november (N+1) och för övriga medlemsstater den 1 oktober (N+1).

Samtidigt med mikrodatafilerna skall medlemsstaterna överföra indikatorerna för social sammanhållning, baserade på tvärsnittsurvalet för år N som sedan skall ingå i den årliga vårrapporten år (N+2) till Europeiska rådet.

Datumen för överföring av uppgifterna skall även tillämpas på överföringen av jämförbara uppgifter för EU-gemensamma tvärsnittsindikatorer för de medlemsstater som påbörjar den årliga insamlingen av material efter 2004 i överensstämmelse med artikel 4.2.

3. Vad beträffar den longitudinella delstudien skall medlemsstaterna överföra mikrodatafilerna fram till undersökningsåret N till kommissionen (Eurostat), helst inom femton månader efter det att fältarbetet avslutats. Från och med EU-SILC:s andra år skall mikrodata överföras årligen till Eurostat före mars utgång (N+2).

Första gången uppgifter skall överföras är

- i slutet av mars 2007, då longitudinella kopplade data för undersökningsåren 2004 och 2005 - vad gäller medlemsstater som börjar den årliga insamlingen 2004 - skall rapporteras, och

- i slutet av mars 2008, då longitudinella kopplade data för undersökningsåren 2005 och 2006 - vad gäller medlemsstater som börjar den årliga insamlingen 2005 - skall rapporteras.

Nästa överföringstillfälle skall omfatta de tre första undersökningsåren 2004-2006 (2005-2007) och skall äga rum i slutet av mars 2008 respektive mars 2009.

Därefter skall longitudinella data för de fyra föregående undersökningsåren, om så behövs med reviderade uppgifter, överföras årligen.

Artikel 11

Offentliggörande

Kommissionen (Eurostat) skall för tvärsnittsdelstudien publicera en årlig tvärsnittsrapport på gemenskapsnivå före utgången av juni år N+2, på grundval av uppgifter som samlats in under år N.

För de medlemsstater som börjar årlig insamling av uppgifter efter 2004, i överensstämmelse med artikel 4.2, skall tvärsnittsrapporten för 2004 innehålla de EU-gemensamma tvärsnittsindikatorerna.

Från och med 2006 skall tvärsnittsrapporten innehålla tillgängliga resultat av metodundersökningarna som anges i artikel 16.

Artikel 12

Tillgång till förtroliga uppgifter i EU-SILC-materialet i vetenskapligt syfte

1. Gemenskapsmyndigheten (Eurostat) får i sina lokaler bevilja tillgång till förtroliga uppgifter eller uttag av anonymiserade mikrodata från EU-SILC-källan i vetenskapligt syfte och i enlighet med villkoren i förordning (EG) nr 831/2002.

2. Beträffande tvärsnittsdelstudien skall de mikrodatafiler på gemenskapsnivå med uppgifter som samlats under år N göras tillgängliga i vetenskapligt syfte senast i slutet av februari år N+2.

3. Beträffande den longitudinella delstudien skall de mikrodatafiler på gemenskapsnivå med uppgifter som samlats in fram till år N göras tillgängliga i vetenskapligt syfte senast i slutet av juli år N+2.

Den första omgången longitudinella mikrodatafiler för de medlemsstater som börjar insamlingen av uppgifter 2004 skall täcka åren 2004 och 2005, och skall släppas i slutet av juli 2007.

Den andra omgången i juli 2008 skall täcka åren 2004-2006 för de medlemsstater som börjar insamlingen av uppgifter 2004, och åren 2005 och 2006 för de medlemsstater som börjar insamlingen av uppgifter 2005.

Den tredje omgången i juli 2009 skall täcka åren 2004-2007 för de medlemsstater som börjar insamlingen av uppgifter 2004, och 2005-2007 för de medlemsstater som börjar insamlingen av uppgifter 2005.

När longitudinella data på gemenskapsnivå därefter släpps i juli varje år skall de täcka de fyra senaste åren för vilka data finns tillgängliga.

4. Rapporter från vetenskapssamhället som grundas på tvärsnittsdata i form av mikrodatafiler och som samlats in under år N skall inte spridas före juli år N+2.

Rapporter utarbetade av vetenskapssamhället som grundas på longitudinella data i form av mikrodatafiler i anslutning till året för undersökning N skall inte spridas före juli år N+3.

Artikel 13

Finansiering

1. Under de första fyra åren av uppgiftsinsamling i varje medlemsstat skall medlemsstaten få ekonomiskt stöd från gemenskapen för den kostnad arbetet innebär.

2. De årliga anslagens storlek vad gäller det ekonomiska stöd som nämns under punkt 1 skall fastställas varje år som en del i budgetförfarandet.

3. Budgetmyndigheten skall bevilja anslagens storlek för varje år.

Artikel 14

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av Kommittén för det statistiska programmet som inrättades genom beslut 89/382/EEG/Euratom.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 15

Genomförandebestämmelser

1. Åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning, inklusive åtgärder för att beakta ekonomiska och tekniska förändringar, skall vidtas åtminstone tolv månader före årsskiftet det år då undersökningen påbörjas, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

2. Dessa åtgärder skall avse följande:

a) Definitionen av förteckningen över primära målvariabler som skall ingå i varje område i tvärsnittsdelstudien, samt förteckningen över målvariabler som skall ingå i den longitudinella delstudien, däribland angivelsen av variabelkoder och det tekniska format som skall användas vid överföringen till Eurostat.

b) En detaljerad redogörelse för innehållet i både den mellanliggande och den slutliga kvalitetsrapporten.

c) Definitionerna och uppdateringen av definitionerna, i synnerhet operationaliseringen av inkomstdefinitionerna som anges i l och m i artikel 2, inklusive tidsplanen för när de olika komponenterna skall inlemmas i arbetet.

d) Urvalsaspekterna, inklusive spårningsreglerna.

e) Aspekter på fältarbetet och imputering.

f) Förteckningen över sekundära målområden och variabler.

3. De åtgärder som är nödvändiga för att denna förordning skall kunna tillämpas med avseende på insamlingen av uppgifter för 2004, däribland de åtgärder som beaktar ekonomiska och tekniska förändringar, skall endast omfatta led a-e i punkt 2 ovan, och de skall fastställas minst sex månader före undersökningsårets början.

4. Den totala intervjutiden för primära och sekundära målvariabler i tvärsnittsdelstudien, däribland hushålls- och personintervjuer, skall inte i någon medlemsstat överstiga en timme i genomsnitt.

Artikel 16

Rapporter och undersökningar

1. Medlemsstaterna skall vid slutet av år N+1 ta fram en mellanliggande kvalitetsrapport om de EU-gemensamma tvärsnittsindikatorerna som är baserad på tvärsnittsdelstudien för år N.

Medlemsstaterna skall vid slutet av åt N+2 ta fram slutliga kvalitetsrapporter som täcker både tvärsnittsdelstudien och den longitudinella delstudien för undersökningsåret, med fokus på den egna tillförlitligheten. Rapporten för 2004 (för medlemsstaterna som börjar insamlingen av uppgifter 2004) och för 2005 (för medlemsstaterna som börjar insamlingen av uppgifter 2005) skall dock endast täcka tvärsnittsdelstudien.

Smärre avvikelser från gemensamma definitioner skall tillåtas, till exempel i fråga om definitionen av privathushåll och referensperiod för inkomst, förutsatt att de endast har en marginell effekt på jämförbarheten. I kvalitetsrapporterna skall det redovisas hur jämförbarheten påverkats.

2. Kommissionen (Eurostat) skall i slutet av juni N+2 ta fram en jämförande mellanliggande kvalitetsrapport om de EU-gemensamma tvärsnittsindikatorerna för år N.

Kommissionen (Eurostat) skall den 30 juni N+3 ta fram en jämförande slutlig kvalitetsrapport som täcker både tvärsnittsdelstudien och den longitudinella delstudien för undersökningsåret N. Rapporten för 2004 (för medlemsstaterna som börjar insamlingen av uppgifter 2004) och för 2005 (för medlemsstaterna som börjar insamlingen av uppgifter 2005) skall dock endast täcka tvärsnittsdelstudien.

3. Senast den 31 december 2007 skall kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om det arbete som utförts i enlighet med denna förordning.

4. Från och med 2004 skall kommissionen (Eurostat) organisera metodundersökningar för att göra en uppskattning av hur de nationella uppgiftskällornas jämförbarhet påverkas och för att ange bästa metoder som skall användas. Resultatet av dessa undersökningar skall ingå i den rapport som avses i punkt 3.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT C 103 E, 30.4.2002, s. 198, och ändrat förslag av den 15 november 2002 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EGT C 149, 21.6.2002, s. 24.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 14 maj 2002 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 6 mars 2003 och Eurpaparlamentets beslut av den...(ännu ej offentliggjort i EUT).

(4) EGT L 10, 12.1.2002, s. 1.

(5) EGT L 133, 18.5.2002, s. 7.

(6) EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.

(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(8) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.

BILAGA I

PRIMÄROMRÅDEN I TVÄRSNITTSDELSTUDIEN OCH OMRÅDEN I DEN LONGITUDINELLA DELSTUDIEN

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA II

MINSTA EFFEKTIVA URVAL

>Plats för tabell>

Anmärkning:

Detta gäller storleken på det effektiva urvalet, vilket är den storlek som krävs om undersökningen baseras på slumpmässigt urval (designeffekt i förhållande till variabeln "fattigdomsrisk" = 1,0). För att kompensera alla typer av bortfall måste det ursprungliga urvalet vara större och designeffekten överstiga 1,0. Vidare gäller urvalsstorleken antalet fullständiga hushåll, dvs. fall där samtliga eller nästan alla uppgifter finns för såväl hushållet som för samtliga dess medlemmar.

RÅDETS MOTIVERING

I. INLEDNING

1. Kommissionen lade den 13 december 2001 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC).

2. Ovan nämnda förslag grundar sig på artikel 285 i fördraget enligt vilken det medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet som fastställs i artikel 251 i fördraget skall tillämpas.

3. Ekonomiska och sociala kommittén antog sitt yttrande den 24 april 2002.

4. Europaparlamentet antog sina ändringar till förslaget den 14 maj 2002.

5. Den 15 november 2002 förelade kommissionen rådet ett ändrat förslag där alla Europaparlamentets ändringar ingick, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

6. Den 6 mars 2003 antog rådet sin gemensamma ståndpunkt i enlighet med artikel 251 i fördraget.

II. FÖRSLAGETS SYFTEFÖRSLAGETS SYFTE

Detta förslag avser att fastställa en gemensam ram för framställning av gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor för att tillhandahålla ett referensmaterial för jämförande statistik vad gäller inkomstfördelning och social utslagning på EU-nivå. Sådant statistiskt referensmaterial behövs för att på ett effektivare sätt söka uppnå gemenskapens mål om förbättrade levnadsvillkor och minska den sociala utslagningen.

III. ANALYS AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

Rådets gemensamma ståndpunkt följer nära kommissionens förslag, parlamentets ändringar och kommissionens svar på dessa i det ändrade förslaget samtidigt som ett antal justeringar införs för att bemöta medlemsstaternas farhågor.

Rådet har infört följande ändringar:

I skäl 1 inkluderar rådet en komplett förteckning över Europeiska råd vars resultat återspeglar behovet av uppgifter om fattigdom och social utslagning: Stockholm och Laeken läggs till.

I skäl 2 har Europaparlamentets första ändring införlivats.

I skäl 11 och artikel 14.2 och 14.3 har rådet ändrat kommittéförfarandet från förvaltningsförfarande till föreskrivande förfarande eftersom detta anses bättre passa in på den typ av åtgärder som skall antas för att tillämpa förordningen.

I artikel 1 har rådet lagt till ytterligare ett mål för att säkerställa att uppgifterna kan jämföras med varandra och detta skall uppnås genom metodundersökningar. Detta anses nödvändigt för att säkerställa att de insamlade uppgifterna ger en tillräckligt tillförlitlig jämförande bild på unionsnivå för att garantera bättre politiskt beslutsfattande när det gäller fattigdom och social utslagning.

I artikel 2 c har rådet infört "undersökningsuppgifterna...samlas in" för att klargöra definitionens betydelse.

I artikel 2 f har rådet strukit andra och tredje stycket. Möjligheten till mindre avvikelser från definitionen införs i stället i artikel 16 om kvalitetsrapporter. Det ansågs att artikeln med definitioner enbart skulle hålla sig till dessa och att det är lämpligare att ta upp avvikelser i artikeln om rapporter.

I artikel 2 l har rådet infört den ändring som parlamentet föreslagit såsom kommissionen föreslår i sitt ändrade förslag, med såväl formuleringen "monetära och icke-monetära inkomst" som avdragen för "egenföretagare och arbetslösa" så att man får en fullständig bild av de obligatoriska avgifterna. Rådet har även klarlagt att i enlighet med rekommendationerna i Canberragruppens handbok skall enbart "mottagna transfereringar mellan hushåll" användas vid beräkningarna. Konceptet imputerad hyra och icke-kontant ersättning från anställning eller eget företag enligt parlamentets ändringsförlag har införlivats i fotnoten till bilaga 1 där variablerna specificeras i detalj vilket man anser vara ett lämpligare ställe för att ta upp detta koncept.

I artikel 2 m har rådet åter infört de avgifter som betalas av "egenföretagare och arbetslösa" så att man får en fullständig bild av de obligatoriska avgifterna.

Rådet har även klarlagt att betalda transfereringar mellan hushåll skall dras av från bruttoinkomsten för att erhålla den disponibla inkomsten, i enlighet med Canberragruppens handbok.

I artikel 3 har rådet strukit orden "jämförbara och punktligt inlämnade" eftersom de faktiskt inte hänför sig till tillämpningsområdet och täcks av andra artiklar som rör inlämnade uppgifter och tidtabellen för inlämnandet.

I artikel 4.1 har rådet infört orden "tas fram" för att täcka hela skalan av lämpliga metoder för medlemsstaternas sammanställning eller beräkning av begärda uppgifter. Det första året för framtagande av dessa uppgifter har ändrats till 2004 vilket är det första realistiska datumet för tillämpningen av förordningen. Datumen i andra delar av förordningen har anpassats för att återspegla denna förändring (t.ex. i artiklarna 6.2 och 15.3)).

I artikel 4.2 har undantagen för Frankrike och Italien strukits eftersom de kommer att kunna lämna uppgifter från 2004. Tyskland, Nederländerna och UK behöver beviljas undantag till 2005 - villkoret för att detta undantag skall beviljas är att de lämnar uppgifter för tvärsnittsindikatorerna inom området för den öppna samordningsmetoden. Denna punkt har omformulerats för att återspegla de exakta kraven på sådana uppgifter.

I artikel 4.3 ingår möjligheten att grunda uppgifterna på en jämförbar referens nu i det första stycket vilket gör att det andra stycket har kunnat strykas. Det tredje stycket har också strukits eftersom dess innehåll på ett heltäckande sätt tas upp i artikel 16.

En ny artikel 8.2 har införts av rådet för att medge övergångsperioder för Tyskland som under dessa kommer att övergå till full användning av sannolikhetsurval för både tvärsnittsdata och longitudinella data. Övergångsperioderna återspeglar tidigast möjliga genomförande av de tekniska förändringar som krävs för att lämna alla uppgifter som fullt ut baserats på sannolikhetsurval.

I artikel 9.3 har rådet specificerat att djupintervjun endast skall genomföras för "personer som är 16 år eller mer".

I artikel 10.1 har rådet infört en bestämmelse att det tekniska formatet för elektronisk överföring av uppgifter skall fastställas genom kommittéförfarande och inte av kommissionen för att garantera att medlemsstaternas tekniska kapacitet och preferenser respekteras.

I artikel 10.2 har rådet förlängt tidsfristen för överförande av uppgifter med en månad, eftersom den av kommissionen föreslagna tidsfristen ansågs alltför krävande för att kunna klaras av alla medlemsstaterna. Rådet har strukit det andra stycket eftersom förordningen inte längre omfattar 2003. Rådet har även infört en hänvisning till de länder som beviljats undantag enligt artikel 4.2 så att artikeltexten görs heltäckande.

Datumen i artikel 10.3 har också anpassats för att beakta att datumet för tillämpningen av förordningen senarelagts och de undantag som beviljats vissa medlemsstater.

Artikel 11 har anpassats för att beakta arrangemangen för de medlemsstater som beviljats undantag enligt artikel 4.2 och utfallet av metodundersökningarna enligt artikel 16 - rådet anser att det är viktigt att inkludera båda dessa punkter i rapporterna för att säkerställa att förordningen framgent tillämpas på ett fullständigt och konsekvent sätt.

Artikel 12.1 har anpassats för att återge lydelsen i förordning (EG) nr 831/2002 av den 17 maj 2002 angående tillgång till uppgifter i vetenskapligt syfte - denna förordning antogs under arbetet med den föreslagna EU-SILC-förordningen och dess lydelse ger en mer exakt indikation av de villkor som gäller för beviljande av tillgång till uppgifter.

Andra stycket i artikel 12.2 har strukits eftersom förordningen inte längre omfattar 2003.

I artikel 12.3 har datumen ändrats för att beakta att datumet för tillämpningen av förordningen har senarelagts och att vissa medlemsstater har beviljats undantag.

En ny artikel 12.4 har lagts till, där det specificeras att rapporter som grundas på tvärsnittsdata i form av mikrodatafiler för år N inte skall offentliggöras före juli år N+2. Detta är nödvändigt för att garantera att dessa uppgifter inte sprids i vetenskapliga rapporter innan kommissionens tvärsnittsrapport offentliggörs (enligt artikel 11 skall rapporten offentliggöras före utgången av juni år N+2). Vetenskapliga rapporter som grundas på longitudinella data skall inte offentliggöras före juli år N+3 vilket återspeglar att det krävs ytterligare ett år för att sammanställa jämförbara longitudinella sifferuppgifter.

Artikel 13.1 har ändrats så att den hänvisar till "de första fyra åren av datainsamling i varje land" så att alla medlemsstater kan få medel för fyra år, inklusive de medlemsstater vars undantag tillåter dem att börja samla in uppgifter senare än andra.

I artikel 13.3 noteras det att budgetmyndigheten faktiskt skall bevilja de lämpliga anslagen snarare än att enbart fastställa dem.

Artikel 14 har såsom anges ovan anpassats för att fastställa ett föreskrivande förfarande instället för ett förvaltningsförfarande.

I artikel 15.1 fastställer rådet en minimiperiod på tolv månader, i stället för nio, mellan antagandet av tillämpningsåtgärder och deras användning i undersökningen för att säkerställa att medlemsstaterna har tillräckligt med tid för att införa de tekniska förändringar som behövs.

Artikel 15.2 b har anpassats så att den hänvisar till både den mellanliggande och den slutliga kvalitetsrapporten i linje med införandet av en mellanliggande rapport i artikel 16.1.

Artikel 15.2 c har ändrats för att inkludera både de ursprungliga definitionerna och uppdateringen av definitionerna eftersom de ursprungliga definitionerna även bör fastställas av kommittén.

Imputeringsförfaranden har lagts till i artikel 15.2 e i linje med bestämmelsen i artikel 4 att inte alla uppgifter behöver samlas in genom fältarbete - kommittén skall fastställa lämpliga imputeringsförfaranden i de fall sådana kommer att användas.

Artikel 15 och 16 har också omredigerats och båda har delats upp i fyra punkter av tydlighetsskäl - den nya lydelsen i artikel 15.3 återspeglar detta.

I den nya artikel 16.1 införs ett nytt första stycke om inrättandet av en mellanliggande kvalitetsrapport för att säkerställa att tillräckliga framsteg gör när det gäller att uppnå högkvalitativa jämförbara indikatorer. På detta tidiga stadium kan rapporten enbart behandla tvärsnittsindikatorer. Datumen i det andra stycket har anpassats i konsekvens med den reviderade tidtabellen för tillämpningen av förordningen. Ett tredje stycke har införts i vilket man tar upp avvikelser från gemensamma definitioner - dessa ingick tidigare i definitionerna i artikel 2 f och 4.3 men tas nu på ett mer passande sätt upp i samband med rapporterna vilket kommer att motivera avvikelserna.

I den nya artikel 16.2 införs även ett nytt stycke om inrättandet av en mellanliggande kvalitetsrapport som skall tas fram av kommissionen.

I den nya artikel 16.4 fastställs metodundersökningar för att utvärdera hur de nationella uppgiftskällornas jämförbarhet påverkas av användningen av olika uppgiftskällor i olika medlemsstater - resultaten av dessa undersökningar kommer att användas för att förbättra jämförbarheten där detta är nödvändigt.

I bilaga I har rådet som en allmän regel införlivat de föreslagna ändringarna från Europaparlamentet i den mån uppgiftsinsamlingen är tekniskt möjlig och inte oproportionerligt kostnadskrävande.

Under Uppgiftsinsamlingsmetod har rådet ändrat lydelsen för att återspegla de insamlingsmetoder som används i vissa medlemsstater och som inte är baserade på en djupintervju.

Som svar på Europaparlamentets tredje ändring och kommissionens svar på detta har rådet lagt till orden "inklusive urbaniseringsgrad" till området "Grundläggande uppgifter angående hushållet". Den av parlamentet föreslagna lydelsen ansågs för vag för att kunna genomföras på ett sätt som ger meningsfulla, jämförbara uppgifter.

Europaparlamentets fjärde ändring om bruttoinkomstkomponenter har rådet införlivat i fotnoten avseende "Total hushållsinkomst". Rådet anser att detta är det tydligaste sättet att införliva de tillämpliga koncepten i den rättsliga texten. I fotnoten påvisas även att vissa icke-monetära komponenter skall vara valfria fram till 2007 (och att socialförsäkringsavgifter endast kommer att inkluderas från och med 2007 om resultaten av genomförbarhetsstudierna är positiva). Anledningen till detta är att ett antal medlemsstater har avsevärda svårigheter med den praktiska insamlingen av sådan information och att det behövs en övergångsperiod under vilken lämpliga insamlingsmetoder kan tas fram. De variabler som krävs för att beräkna imputerad hyra kommer emellertid att vara obligatoriska från och med det första året för uppgiftsinsamlingen.

Europaparlamentets femte ändring har införlivats enligt lydelsen i kommissionens ändrade förslag: "Skulder relaterade till boende och icke-boende". Detta ansågs vara det tydligaste sättet att ange en totalsiffra för resterande skulder (snarare än en skuldssiffra vilket inte är någon tillförlitlig indikator på social utslagning) och att skilja på boendeskulder och andra skulder.

Europaparlamentets sjätte ändring har införlivats igen enligt lydelsen i kommissionens ändrade förslag efter detta återger den standardterm som används för att beskriva de indikatorer på utsatthet som vanligtvis används.

Europaparlamentets sjunde ändring har inte införlivats eftersom medlemsstaterna anser att en specifikation av vad som utgör uppgifter om fysisk och social miljö inte behöver definieras i denna förordning och att alla försök till definition skulle kunna leda till att man inriktar sig på sådana faktorer som inte nödvändigtvis utgör de viktigaste problemen när det gäller den fysiska och sociala miljön i bestämda områden. Under Uppgifter om arbete har rådet infört området "Barnomsorg" eftersom tillgången till eller bristen på barnomsorg anses som en av de viktigaste orsakerna i fråga om vad som medverkar till en utslagning från arbetsmarknaden.

Europaparlamentets åttonde ändring har införlivats.

Europaparlamentets nionde ändring har införlivats i fråga om uppnådd ISCED-nivå för svarande men inte för svarandes föräldrar - detta är i linje med kommissionens svar på Europaparlamentets ändring.

I linje med Europaparlamentets tionde och elfte ändring har rådet inkluderat fler detaljer i områdena under Uppgifter om arbete såsom hänvisningar både till "aktuellt yrke och aktuellt huvudarbete, inklusive uppgift om senaste huvudarbete för arbetslös" och "aktuellt yrke under referensperioden för inkomst" samt ett område till för ytterligare anställningar. När det gäller ytterligare anställningar anser rådet att detaljerade uppgifter om den andra anställningen och samtliga ytterligare anställningar bör anges i arbetstimmar så att man får en tydligare helhetsbild av sysselsättningsmönstren.

Europaparlamentets tolfte ändring om hälsa har införlivats.

I bilaga II har rådet ändrat lydelsen i rubriken till den andra kolumnen i tabellen för att återspegla att djupintervjuer hänför sig till personer som är 16 år eller mer. Minimistorleken på det effektiva urvalet för Island och Norge har också lagts till tillsammans med en ny totalsiffra där dessa två länder ingår. Rådet har även lagt till ett klargörande om att designeffekten =1,0 hänvisar till variabeln fattigdomsrisk.

IV. SLUTSATS

Rådet anser att de ändringar som införts i den gemensamma ståndpunkten ligger helt i linje med den föreslagna förordningens syften. Det anser också att dessa ändringar förbättrar rättsakten vad beträffar möjligheterna att tillämpa den, med hänsyn till tidpunkten för medlemsstaternas tillämpning, övergångsperioden för genomförbarhetsstudierna före den obligatoriska insamlingen av vissa icke-monetära inkomstuppgifter samt med hänsyn till den detaljerade beskrivningen av de uppgifter som skall samlas in.