52002PC0259

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG, 83/349/EEG och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag och försäkrings företag

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Inledning

I slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 betonas behovet av att påskynda fullbordandet av den inre marknaden för finansiella tjänster och att fastställa en tidsfrist senast före år 2005 för genomförandet av handlings planen för finansiella tjänster. Europeiska rådet krävde också att åtgärder skulle vidtas för att öka jämförbarheten mellan årsredovisningarna från EU-företag som är noterade på en reglerad marknad.

Den 13 juni 2000 antog kommissionen sitt meddelande EU:s strategi för finansiell rapportering: den fortsatta inriktningen [1]. I meddelandet föreslås att det skall krävas att alla börsnoterade EU-företag skall utarbeta sin sammanställda redovisning i enlighet med en enda enhetlig uppsättning redovisnings standarder, nämligen IAS (International Accounting Standards), senast från och med år 2005. Om enhetliga finansiella rapporterings regler av hög kvalitet införs för kapital marknaderna inom EU, kommer marknaden som helhet att fungera effektivare, vilket reducerar företagens kapital kostnader.

[1] KOM(2000) 359, 13.6.2000.

Den 17 juli 2000 välkomnade Ekofin-rådet detta meddelande från juni 2000 och framhöll i sina slutsatser att jämförbarhet mellan de årsredovisningar som utarbetas av börsnoterade EU-företag, inbegripet finansiella institut och försäkrings företag, är ett väsentligt inslag i integreringen av de finansiella marknaderna. Ekofin-rådet uppmanade också kommissionen att lägga fram ett förslag om införande av detta nya krav och upprätta en lämplig mekanism för erkännande av IAS-standarder.

Den 13 februari 2001 antog kommissionen ett förslag till Europa parlamentets och rådets förordning om tillämpning av internationella redovisnings standarder [2] ("IAS-förordningen"). I förslaget anges en mekanism för erkännande av IAS-standarder inom EU: de skall bedömas enligt fastställda kriterier och - om de anses lämpliga utifrån dessa kriterier - "antas" av EU.

[2] KOM(2001) 80, 13.2.2001.

Det viktigaste inslaget i förslaget är att det införs ett krav på att alla börsnoterade EU-företag från och med år 2005 skall utarbeta sin sammanställda redovisning i enlighet med de IAS-standarder som antagits för tillämpning inom EU. Det ger också medlemsstaterna en valmöjlighet när det gäller att tillåta eller kräva att antagna IAS-standarder skall tillämpas under utarbetandet av årsredovisningarna, och att också onoterade företag skall använda dessa.

Enligt en nyligen genomförd enkät [3] som riktades till 700 börsnoterade EU-företag stöder 79 % av ekonomicheferna kommissionens rekommendation att IAS-standarderna senast år 2005 skall vara obligatoriska för börsnoterade EU-företag. Intresset för en övergång till IAS har framför allt väckts genom affärsstrategiska och ekonomiska överväganden, snarare än av strikt redovisningsmässiga skäl. Dessa skäl gäller bl.a. möjligheterna till marknads föring, fusioner och förvärv över nations gränserna, dialogen med aktieägarna och finansierings möjligheterna.

[3] Price-Waterhouse/Coopers: International Accounting Standards in Europe - 2005 or now-

De nu gällande EU-kraven på redovisningen bygger huvudsakligen på följande rättsakter (som det nedan hänvisas till med den kollektiva benämningen "redovisnings direktiven"):

* Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag innehåller kraven på de årsbokslut som utarbetas av företag [4].

[4] EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/65/EG (EGT nr L 283, 27.10.2001, s. 28).

* Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning innehåller kraven för utarbetandet av sammanställd redovisning [5].

[5] EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/65/EG (EGT nr L 283, 27.10.2001, s. 28).

* Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut behandlar frågor som är specifika för sådana institut [6]; och

[6] EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/65/EG (EGT nr L 283, 27.10.2001, s. 28).

* Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkrings företag innehåller de specifika krav som är tillämpliga på redovisningen i sådana företag [7].

[7] EGT L 374, 31.12.1991, s. 7.

Redovisningsdirektiven kommer att vara av stor betydelse i mekanismen för antagande av IAS-standarder enligt den föreslagna IAS-förordningen. De kommer dessutom även i fortsättningen att vara den grundläggande lagstiftningen för bolag som inte utarbetar sina årsbokslut eller sin sammanställda redovisning i enlighet med antagna IAS-standarder till följd av IAS-förordningen. Slutligen behandlar de vissa betydelse fulla frågor som ligger utanför räckvidden för IAS-förordningen (t.ex. kraven på revision och utarbetande av förvaltningsberättelse) och kommer även i fortsättningen att reglera dessa områden.

Redovisningsdirektiven har förblivit i stort sett oförändrade sedan de antogs för upp till 23 år sedan. Under denna tid har det skett en betydande utveckling av redovisningsteorin och av vedertagen praxis, och denna utveckling fortsätter. Kommissionen har utarbetat och mottagit åtskilliga studier som tyder på att redovisnings direktiven i många avseenden fortfarande är förenliga med gällande redovisnings teori och -praxis. Inom vissa begränsade områden är dock kraven i dem oförenliga med IAS-standarder som EU kommer att söka anta i enlighet med IAS-förordningen. Denna situation är ohållbar av två skäl.

För det första: om redovisningsdirektiven skall spela en viktig roll i mekanismen för antagande av IAS-standarder enligt den föreslagna IAS-förordningen, måste de återspegla den aktuella utvecklingen på redovisnings området. I detta syfte måste direktiven utformas så att de ger rum för och är förenliga med den framtida ytterligare utvecklingen inom IAS - inte så att det blir nödvändigt att överväga ändringar av direktiven varje gång en ny IAS-standard föreslås.

För det andra: villkoren för företag som tillämpar IAS och sådana som inte gör det måste vara lika. Detta är nödvändigt om övergången skall kunna ske smidigt när företag ansöker om börsnotering.

Detta förslag har därför tre olika syften:

(1) Att avlägsna alla föreliggande oförenligheter mellan redovisningsdirektiven och IAS.

(2) Att säkerställa att de alternativa redovisningsmetoder som nu är tillåtna enligt IAS kan utnyttjas av de EU-företag för vilka redovisnings direktiven även i fortsättningen kommer att vara grunden i redovisnings lagstiftningen (dvs. de företag som inte utarbetar sina årsbokslut eller sin sammanställda redovisning i enlighet med antagna IAS-standarder till följd av IAS-förordningen).

(3) Att uppdatera den grundläggande strukturen i redovisnings direktiven, så att de ger ramar för den finansiella rapporteringen som är både förenliga med modern praxis och tillräckligt flexibla för att kunna ta hänsyn till kommande utveckling på IAS-området.

De föreslagna ändringarna kommer att avlägsna alla de oförenligheter mellan direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 91/674/EEG och IAS som förelåg den 1 maj 2002.

Kommissionen kommer vid lämplig tid att lägga fram förslag som är förenliga med IAS beträffande direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut.

2. Tidsplan och första dag för tillämpning

Som tidigare påpekats fastställde Europeiska rådet i Lissabon en tidsfrist, före år 2005, för genomförandet av kommissionens handlingsplan för finansiella tjänster. IAS-förordningen och moderniseringen av redovisnings direktiven är båda väsentliga inslag i denna plan. För att tidsfristen skall kunna hållas måste de vara genomförda före år 2005. Det är därför ytterst viktigt att underlätta ett så tidigt genomförande som möjligt av den föreslagna lagstiftningen.

3. Beskrivning av innehållet i detta förslag

3.1. Artikel 1

I enlighet med de mål som redovisats tidigare införs genom artikel 1 de nödvändiga ändringarna av rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag.

Punkt 1 - Det är vanligt att vissa ytterligare handlingar bifogas boksluten, t.ex. finansierings analyser. Genom denna ändring ges medlems staterna uttryckligen befogenhet att tillåta eller föreskriva att sådana handlingar skall ingå i årsboksluten. Jfr också den liknande ändringen i artikel 2.7 för sammanställd redovisning.

Punkt 2 - Redovisningsprincipen "substance over form" - enligt vilken, utöver den juridiska formen, även de ekonomiska effekterna av en transaktion eller ett avtal beaktas - har redan införlivats med redovisnings direktiven (t.ex. vid fastställandet av dotterföretags identitet). Detta ligger i linje med kravet att årsbokslut (och sammanställd redovisning) skall ge en "rättvisande bild" (artikel 2.3).

Utöver upptagandet av sådana poster behandlas även det sätt som de skall redovisas på i de föreskrivna uppställnings former för resultat räkningen och balans räkningen som anges i direktivet. Enligt IAS måste vissa transaktioner och avtal redovisas i dessa under poster som snarare hänger samman med transaktionens eller avtalets substans än med dess juridiska form. Genom ändringen ges medlems staterna uttryckligen befogenhet att tillåta eller föreskriva att hänsyn skall kunna tas till substans en, likaväl som till formen, vid fastställandet av under vilken post i uppställningen ett belopp skall tas upp.

Punkterna 3 och 6 - De uppställningsformer för balansräkningen som anges i artiklarna 9 och 10 i fjärde direktivet medger inte i samtliga fall att balans räkningen utformas i överens stämmelse med IAS-kraven. Kraven på uppgifterna i balansräkningen enligt IAS anses ge likvärdig information, och det är därför lämpligt att ge medlems staterna befogenhet att tillåta att uppgifterna redovisas enligt IAS som ett alternativ till de uppställnings former som föreskrivs i artiklarna 9 och 10.

Punkterna 4, 5, 7, 9 och 11 - I IAS 37, Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventual tillgångar, anges specifika krav när det gäller vilka belopp som skall redovisas som avsättningar för risker och utgifter. I artikel 31 anges några grundläggande regler om vilka skulder som måste beaktas vid utarbetandet av årsbokslut, och dessa regler utvecklas vidare i artikel 20 som innehåller specifika regler för avsättningar.

De avsättningar som formuleras i IAS är mer specifika än reglerna i fjärde direktivet. Särskilt begränsas i IAS de belopp som kan tas upp för förpliktelser som föreligger på balansdagen. Utöver dessa tar fjärde direktivet upp avsättningar för förpliktelser som är "förutsebara". I förslaget löses denna oförenlighet för företag som tillämpar IAS utan att sakernas nuvarande tillstånd för årsbokslut och onoterade bolag nödvändigtvis behöver ändras. Detta har kunnat ske genom att artikel 31 ändrats, så att det införts krav på att de belopp som är förenliga med IAS skall redovisas, samtidigt som medlemsstaterna får fortsätta att tillåta eller föreskriva de ytterligare belopp som för närvarande omfattas av direktivet. Dessutom har vissa mindre ändringar av terminologi och hänvisningar föreslagits i syfte att underlätta tillämpningen av IAS 37.

Punkt 8 - Denna ändring gäller utformningen av företagens resultaträkning, en rapport där dess intäkter och utgifter registreras och som syftar till att ge uttryck för dess finansiella resultat. Andra vinster och förluster, t.ex. de som uppstår på vissa tillgångar och som anses vara orealiserade, rapporteras nu direkt under företagets reserver, om de överhuvudtaget redovisas.

De uppställningsformer för resultaträkningen som anges i artiklarna 22-26 i fjärde direktivet är förenliga med de gällande kraven enligt IAS. Presentationen av resultatet är dock för närvarande föremål för en översyn bland normgivarna på redovisnings området världen över, vilket även gäller International Accounting Standards Board. Det anses högst sannolikt att de intäkter och kostnader som nu redovisas i resultaträkningen någon gång i framtiden kommer att läggas fram tillsammans med andra vinster och förluster i en övergripande rapport om periodens samlade resultat. Genom förslagen ges därför direktivet viss flexibilitet så att kraven i det kommer att vara förenliga med denna förutsedda utveckling.

Punkt 10 - IAS 38, Immateriella tillgångar, medger under vissa särskilt angivna omständig heter en uppskrivning av immateriella anläggnings tillgångar. Fjärde direktivet tillåter uttryck ligen en uppskrivning av materiella anläggnings tillgångar men tar inte upp immateriella sådana. I förslaget ändras artikel 33.1 c så att medlems staterna ges möjlighet att tillåta uppskrivning av samtliga anläggnings tillgångar, även immateriella.

Punkterna 12 och 22 - I maj 2001 antogs ett direktiv (2001/65/EG [8]) om ändring av fjärde direktivet så att finansiella instrument kunde tas upp till verkligt värde och att de vinster och förluster som uppstod kunde redovisas i resultat räkningen. Detta var nödvändigt för att möjliggöra tillämpning av IAS 39, Finansiella instrument: upptagande och värdering i finansiella rapporter.

[8] EGT L 283, 27.10.2001, s. 28.

Andra IAS-standarder kräver eller tillåter redovisning till verkligt värde av vissa tillgångs slag, bl.a. IAS 40, Förvaltningsfastigheter, och IAS 41, Jordbruk. Dessa standarder innehåller detaljerade krav på verkligt värde, och i båda fallen krävs det att vinster och förluster av värderingen till verkligt värde tas upp i resultat räkningen. Denna föreslagna ändring - tillägg av de nya artiklarna 42e och 42f - är nödvändig för att möjliggöra tillämpning av dessa standarder. Avsikten är att när en medlems stat tillåter, eller ett företag inför, redovisning till verkligt värde, skall detta endast ske i enlighet med ett erkänt, allmänt accepterat, redovisnings system, som det som föreskrivs genom de antagna IAS-standarderna.

Ändringen innehåller en allmän bestämmelse som ger medlems staterna befogenhet att tillåta sådan behandling av särskilt angivna tillgångsslag utan undantag. Detta är nödvändigt om ändringen skall kunna tillämpas även efter en framtida utveckling på redovisnings området.

För att undvika oklarheter har "marknadsvärde" i artikel 60 i direktivet ändrats till "verkligt värde".

Punkterna 13, 21 och 23 - Dessa innehåller konsekvens ändringar av hänvisningar-

Punkt 14 - I fjärde direktivet finns redan ett krav på att förvaltningsberättelser skall utformas så att de minst ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet och dess ställning. Tolkningarna av detta krav har lett till stora variationer i upplysningen: från årsberättelser som ger hjälp att förstå årsredovisningen till sådana som endast innehåller intetsägande standard fraser. Även om ingen ändring föreslås av det underliggande kravet på en "rättvisande översikt", är det önskvärt att främja en mer enhetlig kvalitet på informationen och ge ytterligare vägledning om det innehåll som kan förväntas i en "rättvisande översikt".

Vid utarbetandet av de föreslagna ändringarna har hänsyn tagits till nuvarande bästa praxis, bl.a. med stöd av den nyligen publicerade uppsatsen "Management's analysis of the business" från European Accounting Study Group och den upplysning som förutses enligt IAS. Alltför detaljerade bestämmelser har undvikits, eftersom sådana skulle kunna leda till schablon artade upplysningar. Denna metod kommer även att möjliggöra ytterligare utveckling av bästa praxis.

I överensstämmelse med kommissionens rekommendation av den 30 maj 2001 om redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser (2001/453/EG) [9] krävs det enligt rekommendationen att den lämnade informationen inte skall begränsas till de finansiella aspekterna av rörelsen. Det förväntas att detta kommer att resultera i analyser av miljö mässiga, sociala och andra aspekter som är av betydelse för förståelsen av företagets utveckling och ställning.

[9] EGT L 156, 13.6.2001, s. 33.

Punkt 15 - Med anledning av de föreslagna förändringarna av artikel 51 i det fjärde direktivet (se punkterna 17 och 18 nedan) har den sista meningen i artikel 48 om särredovisning av vissa inslag i den lagstadgade revisorns revisionberättelse strukits.

Punkt 16 - Genom denna punkt ändras bestämmelserna i fjärde direktivet, när det gäller offentlig görande av och hänvisningar till revisions berättelsen i de fall då utdrag ur års redo visningen offentlig görs. Kraven har ändrats obetydligt så att de motsvarar nuvarande praxis, och ett nytt krav har tillagts på information om eventuella förhållanden som revisorn har fäst uppmärksamheten vid utan att därför lämna en revisions berättelse med förbehåll.

Punkt 17 och 18 - Standarder för revision, inbegripet utarbetandet och framläggandet av en revisionsberättelse finns i alla medlems stater. Tyvärr har tolkningen av dessa standarder inte lett till den förväntade graden av harmonisering utan revisions berättelserna skiljer sig åt mellan olika medlems stater. Dessa skillnader, av vilka vissa är betydande, minskar jämförbarheten och läsarnas förståelse av detta viktiga inslag i den finansiella rapporteringen. De föreslagna ändringarna i fråga om revisions berättelsen ger uttryck för nuvarande bästa praxis när det gäller revisions berättelsens utformning och innehåll och kommer att underlätta ytterligare harmonisering.

Punkt 19 - Genom denna ändring aktualiseras direktivet så att hänvisningarna görs till euro.

Punkt 20 - I fjärde direktivet föreskrivs ett begränsat antal undantag som i allmänhet gäller kravet på att lämna vissa uppgifter i årsredovisningen och som är beroende av företagets ekonomiska betydelse. I överens stämmelse med kommissionens förslag beträffande användningen av IAS i börsnoterade EU-bolag har det ansetts att sådana undantag inte bör komma i fråga för börsnoterade bolag oberoende av dessas ekonomiska volym. Detta hänger samman med att den offentliga handeln med företags aktier är av allt överskuggande ekonomisk betydelse. Följaktligen avlägsnas genom ändringen möjligheterna till undantag för sådana företag.

3.2. Artikel 2

I enlighet med de mål som redovisats tidigare införs genom artikel 2 de nödvändiga ändringarna av rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om samman ställd redovisning.

Punkt 1 - I artikel 1 i sjunde direktivet redogörs för vilka företag som skall betraktas som dotter företag till ett moder företag. Enligt de nu gällande bestämmelserna kan ett företag kontrolleras genom ett bestämmande inflytande (faktisk kontroll) även utan att majoriteten av rösterna i företaget innehas (dvs. den juridiska kontrollförmågan). Det krävs dock enligt dessa bestämmelser ett ägarintresse (enligt definitionen i artikel 17 i fjärde direktivet - grovt beskrivet en minimiandel av kapitalet). Enligt IAS är ett företag ett dotterföretag om det kontrolleras av ett moderföretag, oavsett om detta företag har något ägarintresse i det eller ej.

Denna fråga har fått ökad betydelse under senare år i och med att det utvecklats bolags former för särskilda ändamål (ofta kallade "Special Purpose Entities" (SPE)) som utformats för att i praktiken skapa ett dotter företag utan att detta uppfyller de gällande kraven i artikel 1. Det har därför ansetts att det nuvarande kravet i direktivet på att ett ägar intresse skall föreligga inte längre är lämpligt, och det föreslås därför att detta krav skall utgå. Därigenom blir direktivet förenligt med IAS-kraven.

Punkterna 2, 4 b, 5, 6, 9 och 10 - Enligt sjunde direktivet i dess nuvarande form skall ett företag undantas från moder företagets samman ställda redovisning om dess verksamheter är oförenliga med moder företagets, och därför kravet på en rättvisande översikt över de företag som ingår i redovisningen inte skulle uppfyllas om det aktuella företaget ingick i den.

Den allmänna meningen är numera att sådana fall aldrig förekommer. Oberoende av skillnader mellan verksamheter är det att föredra att ett sådant företag tas med i den samman ställda redovisningen med bifogande av lämplig ytterligare information om dess påverkan på den. Det nu gällande kravet anses därför inte fylla någon uppgift och har därför utgått. Därigenom blir direktivet förenligt med IAS-kraven.

Följdändringar har gjorts för att avlägsna hänvisningar till det upphävda kravet.

Punkterna 3 a, 4 c och 13 - I sjunde direktivet föreskrivs ett begränsat antal undantag från kraven som är beroende av företagets ekonomiska betydelse. I överens stämmelse med kom missionens förslag beträffande användningen av IAS i börsnoterade EU-bolag anses det nu att sådana undantag inte bör komma i fråga för börsnoterade bolag (eller bolag som ansöker om notering) oberoende av dessas ekonomiska volym. Detta hänger samman med att den offentliga handeln med företags aktier är av allt överskuggande ekonomisk betydelse. Följaktligen avlägsnas genom dessa ändringar möjligheterna till undantag för sådana företag.

Punkterna 3 b och 4 a - Genom dessa punkter stryks icke längre aktuella bestämmelser om tidsfrist.

Punkt 7 - Det är vanligt att vissa ytterligare handlingar bifogas den samman ställda redovisningen, t.ex. finansierings analyser. Genom ändringen ges medlems staterna uttryckligen befogenhet att tillåta eller föreskriva att sådana handlingar skall ingå i samman ställd redo visning. Jfr också den liknande ändringen i artikel 1.1 för årsbokslut.

Punkt 8 - I denna punkt görs en följdändring, som orsakas av de tidigare beskrivna ändringarna av fjärde direktivet.

Punkt 11 - Genom ändringarna i denna punkt ges ytterligare vägledning om innehållet i den samman ställda förvaltnings berättelsen i överens stämmelse med artikel 1.14 ovan. Om det krävs både förvaltnings berättelser för enskilda företag och en sammanställd förvaltnings berättelse kan det vara lämpligt att presentera analysen som ett enda dokument med huvudinriktning på de frågor som är väsentliga för företags gruppen som helhet.

Punkt 12 - Ändringarna i denna punkt gäller kraven på revisions berättelser vid samman ställd redovisning. Ändringarna är förenliga med dem som görs i artikel 1.17-18 ovan.

3.3. Artikel 3

I enlighet med de mål som redovisats tidigare införs genom artikel 3 de ändringar som är nödvändiga för att göra direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och samman ställd redovisning för försäkrings företag förenligt med IAS.

De flesta av de föreslagna ändringarna är följdändringar som beror på de tidigare beskrivna ändringarna av fjärde direktivet.

Dessutom föreslås ändringar för att ta hänsyn till de ändringar av fjärde och sjunde direktiven samt direktiv 86/637/EEG som gjordes i maj 2001 genom direktiv 2001/65/EG. Dessa ändringar gäller redovisning till verkligt värde av vissa poster i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: upptagande och värdering i finansiella rapporter.

Inga ändringar föreslås för närvarande av de föreskrivna uppställnings formerna för balans- och resultat räkningar i försäkrings företag. Eventuella sådana ändringar kommer att övervägas och, när så är nödvändigt, införas först när en internationell standard för finansiell rapportering som särskilt avser försäkring har offentlig gjorts.

Punkt 1 - Första meningen i artikel 1.1 i direktiv 91/674/EEG har ändrats så att den hänvisar till nya och ändrade artiklar i fjärde direktivet enligt följande:

* En ny hänvisning till artikel 51 a har lagts till i enlighet med att denna artikel införts i fjärde direktivet (se artikel 1.18).

* En ny hänvisning till artikel 42a-42f i fjärde direktivet om redovisning till verkligt värde har lagts till.

* Hänvisningen till artikel 43 i fjärde direktivet har ändrats så att den även omfattar punkt 14 om vissa uppgifter om redovisning till verkligt värde.

* Det finns också en ny hänvisning till artikel 61a i fjärde direktivet om en översyn av bestämmelserna om verkligt värde efter tre års tillämpning (eller fem år efter antagandet av direktivet).

* Hänvisningen till artikel 46 har preciserats till att gälla punkterna 1 och 2,

* En ny hänvisning till artikel 50a har lagts till för fullständighets skull.

* Hänvisningen till artikel 54 har tagits bort, eftersom denna artikel inte längre finns kvar.

Dessutom har en ny andra mening lagts till som gäller finansiella tillgångar och skulder. Den innehåller en bestämmelse om "dubbelt företräde" ("double override"), enligt vilken artiklarna 46 till 48, 51 och 53 i direktiv 91/674/EEG inte skall tillämpas på tillgångar och skulder som värderas enligt avsnitt 7a i fjärde direktivet. I denna punkt fastställs hierarkin mellan bestämmelserna i direktiv 91/674/EEG och fjärde direktivet när det gäller finansiella instrument och är i enlighet med den ändring av direktiv 86/635/EEG som infördes i maj 2001 genom direktiv 2001/65/EG.

Dessutom har artikel 1.2 reviderats så att följdändringar av hänvisningarna införts.

Punkt 2 - I denna punkt görs en terminologisk följdändring.

Punkt 3 - För att underlätta en fullständig tillämpning av IAS 39 har en ändring införts i artikel 46.5 som ger medlems staterna möjlighet att tillåta att företagen använder olika värderings metoder för olika inslag i en investerings post som tas upp under C 1 i balansräkningen. Enligt en ändring av artikel 46.6 skall, om olika metoder tillämpas på detta sätt, en redovisning av de använda metoderna och de belopp de resulterat i ingå i noterna till årsredovisningen.

3.4. Artiklarna 4 till 6 - Slutbestämmelser

Dessa artiklar behandlar antagandet och tillämpningen av det föreslagna direktivet.

4. Övriga frågor

Såsom anges i avsnitt 1 ovan, kommer de föreslagna förändringarna att avlägsna alla oförenligheter mellan direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 91/674/EEG och IAS som förelåg den 1 maj 2002.

Denna slutsats stöds av en granskning av förslagen som utförts av den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (European Financial Reporting Advisory Group [EFRAG]).

Vid utarbetandet av detta förslag har en rad redovisningsfrågor noggrant övervägts innan slutsatsen drogs att det inte förelåg några oförenligheter eller konflikter. I dessa fall krävs inget ändringsförslag och inget har heller lagts fram.

Enbart för undvikande av all eventuell tveksamhet bör noteras att följande tre frågeställningar har bedömts varvid det fastställts att ingen konflikt uppstår när det gäller följande:

* Upptagande i redovisningen av försäkringsmatematiska (aktuariella) vinster och förluster i enlighet med den så kallade "korridormetod" (corridor approach) som beskrivs i IAS 19 Anställningsförmåner.

* Korrigering av fel antingen som en justering av föregående redovisningsperiod eller som en post i den aktuella perioden i enlighet med IAS 8 Nettovinst eller -förlust för perioden: grundläggande fel och byte av redovisningsprincip.

* Tillämpning av omvänd redovisning av förvärv (reverse acquisition) i enlighet med IAS 22 Företagssammanslagningar - dvs. där, vid en företagssammanslagning, ägarna av det förvärvade bolaget som vederlag erhåller en tillräcklig andel av rösterna i det förvärvande företaget för att få kontroll över hela den nya sammanslagna enheten. Genom att tillämpa omvänd redovisning av förvärv anses det bolag som utfärdar aktierna ha förvärvat det andra företaget. Detta innebär, redovisningsmässigt (till skillnad från rättsligt) sett, att det sistnämnda företaget anses vara det förvärvande bolaget varför förvärvsmetoden tillämpas för tillgångarna och skulderna i det företag som ger ut aktierna.

Dessa frågeställningar och de slutsatser som uttrycks har diskuterats och överenskommits med den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering EFRAG.

2002/0112 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG, 83/349/EEG och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag och försäkrings företag

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 44.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [10],

[10] EGT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [11],

[11] EGT C [...], [...], s. [...].

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [12], och

[12] EGT C [...], [...], s. [...].

av följande skäl:

(1) Europeiska rådet underströk vid sitt möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 behovet av att påskynda fullbordandet av den inre marknaden för finansiella tjänster och angav år 2005 som slutdatum för genomförandet av kommissionens handlingsplan för finansiella tjänster samt yrkade på att åtgärder skulle vidtas för att öka jämförbarheten mellan årsredovisningar från bolag inom gemenskapen som är noterade på en reglerad marknad (nedan: "börsnoterade bolag").

(2) Kommissionen offentliggjorde den 13 juni 2000 ett meddelande med titeln "EU:s strategi för finansiell rapportering: den fortsatta inriktningen" [13] där det föreslås att alla börsnoterade EU-företag senast från och med år 2005 bör utarbeta sin sammanställda redovisning i enlighet med en enda uppsättning redovisningsstandarder, nämligen de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS).

[13] KOM(2000) 359, 13.6.2000.

(3) Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr [.../...] om tillämpning av internationella redovisnings standarder [14] (nedan: "IAS-förordningen") infördes ett krav på att alla börsnoterade företag från och med år 2005 skall utarbeta sin sammanställda redovisning i enlighet med de IAS-standarder som antagits för tillämpning inom gemenskapen. Förordningen gav också medlemsstaterna en valmöjlighet när det gäller att tillåta eller kräva att antagna IAS-standarder skall tillämpas under utarbetandet av årsredovisningarna och att tillåta eller kräva onoterade företag att använda antagna IAS-standarder .

[14] EGT L ..., s. ... .

(4) Enligt IAS-förordningen är det nödvändigt att en internationell redovisnings standard som skall tillämpas inom gemenskapen uppfyller det grundläggande kravet i rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag [15] och rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om samman ställd redovisning [16], dvs. att tillämpningen av standarden ger en rättvisande bild av bolagets ekonomiska ställning och resultat; denna princip skall tillämpas utifrån dessa rådsdirektiv utan att detta nödvändigtvis innebär att standarden strikt skall överens stämma med varje enskild bestämmelse i direktiven.

[15] EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. Direktivet är senast ändrat genom direktiv 2001/65/EG (EGT L 283, 27.10.2001, s. 28).

[16] EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet är senast ändrat genom direktiv 2001/65/EG (EGT L 283, 27.10.2001, s. 28).

(5) Dessa direktiv kommer fortfarande att vara den huvudsakliga källan när det gäller gemenskapens redovisnings krav för årsbokslut och sammanställd redovisning som inte utarbetas enligt IAS-förordningen i bolag som omfattas av direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG, och det är därför viktigt att det råder jämbördiga villkor mellan bolag inom gemenskapen som tillämpar IAS och sådana som inte gör det.

(6) Det är önskvärt, både för antagandet av IAS-standarder och för tillämpningen av direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG, att dessa direktiv kan anpassas till den internationella utvecklingen på redovisnings området. I detta avseende uppmanade kommissionen i sitt meddelande "Harmonisering av redovisningssystemet, en ny strategi i förhållande till det internationella harmoniseringssystemet" [17] Europeiska unionen att verka för att vidmakt hålla förenlighet mellan gemen skapens redovisnings direktiv och utvecklingen i den internationella normgivningen på redovisnings området, i synnerhet inom International Accounting Standards Committee, IASC.

[17] KOM (1995) 508, 14.11.1995.

(7) Förvaltningsberättelsen och den sammanställda förvaltnings berättelsen är viktiga inslag i den finansiella rapporteringen. För att man skall kunna skapa större överens stämmelse och ge ytterligare vägledning om det informations innehåll som förväntas av "rättvisande översikt" är det nödvändigt att, i enlighet med nuvarande bästa praxis, skärpa kraven på dessa berättelser när det gäller den rättvisande översikt över företagets utveckling och ställning som skall ingå. Informationen skall inte vara begränsad till de ekonomiska aspekterna av bolagets verksamhet. Det förväntas att detta leder till analyser av miljö mässiga, sociala och andra aspekter som är av betydelse för förståelsen av bolagets utveckling och ställning. Detta överens stämmer också med kommissionens rekommendation 2001/453/EG av den 30 maj 2001 om redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser [18].

[18] EGT L 156, 13.6.2001, s. 33.

(8) Skillnader i utarbetandet och presentationen av revisions berättelsen ger minskad jämförbarhet och är till skada för läsarnas förståelse av denna väsentliga aspekt av den finansiella rapporteringen. Ökad enhetlighet uppnås genom ändringar i överens stämmelse med nuvarande bästa internationella praxis av de specifika kraven på revisions berättelsens form och innehåll.

(9) Direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG bör ändras i enlighet med ovanstående. Till följd av detta är det också nödvändigt att ändra rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkrings företag [19]. Dessa ändringar kommer att avlägsna alla de oförenligheter mellan direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 91/674/EEG och IAS som förelåg den 1 maj 2002.

[19] EGT L 374, 31.12.1991, s. 7.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 78/660/EEG ändras på följande sätt:

1) I artikel 2.1 skall följande stycke läggas till:

"Medlemsstaterna får tillåta eller föreskriva att andra handlingar skall ingå i årsredovisningen utöver de handlingar som anges i första stycket."

2) I artikel 4 skall följande punkt 6 läggas till:

"6. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att beloppen i poster i resultat- och balansräkningarna skall redovisas med beaktande av den rapporterade transaktionens eller överenskommelsens substans. Ett sådant tillstånd eller krav får begränsas till vissa kategorier av företag eller till sammanställd redovisning enligt definitionen i rådets direktiv 83/349/EEG*.

* EGT L 126, 12.05.1984, s. 20."

3) I artikel 8 skall följande stycke läggas till:

"Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att företag använder en uppställning av balansräkningen enligt artikel 10a som alternativ till övriga föreskrivna eller tillåtna uppställnings former."

4) [Gäller ej den svenska versionen: termen "avsättningar" kvarstår i artikel 9, Skulder, punkt B.]

5) [Gäller ej den svenska versionen: termen "avsättningar" kvarstår i artikel 10, punkt J.]

6) Följande artikel 10a skall läggas till:

"Artikel 10a

I stället för de uppställningsformer för balansräkningen som anges i artiklarna 9 och 10 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att företag, eller vissa kategorier av företag, tillämpar en uppdelning i kortfristiga och långfristiga poster, förutsatt att den information som förmedlas genom en sådan uppställning minst är likvärdig med den som annars skulle ha krävts genom artiklarna 9 och 10."

7) Artikel 20 ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

"Avsättningar skall ha till syfte att täcka skulder som till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer."

b) Punkt 3 skall ersättas med följande:

"Avsättningar får inte användas för att justera tillgångarnas värde."

8) I artikel 22 skall följande stycke läggas till:

"Trots vad som föreskrivs i artikel 2.1 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag, eller vissa kategorier av företag, överlämnar en resultatrapport i stället för de uppställningsformer för resultat räkningen som anges i artiklarna 23-26, förutsatt att den information som förmedlas genom en sådan rapport minst är likvärdig med den som annars skulle ha krävts genom dessa artiklar."

9) Artikel 31 ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 c skall punkt bb ersättas med följande:

"hänsyn måste tas till alla skulder som har uppkommit under detta eller tidigare räkenskapsår, även om dessa skulder eller förluster blir kända först efter balansdagen men före upprättandet av balansräkningen,"

b) Följande punkt 1a skall införas:

"1a. Utöver de belopp som redovisas i enlighet med artikel 31.1 c bb får medlems staterna tillåta eller kräva att alla förutsebara skulder och möjliga förluster som uppstår under det berörda räkenskaps året eller ett föregående räkenskaps år skall beaktas, även om dessa skulder eller förluster uppstår först under tiden mellan balansdagen och den dag då balans räkningen upprättas."

10) I artikel 33.1 c skall punkt c ersättas med följande:

"uppskrivning av anläggningstillgångar".

11) I artikel 42 skall första punkten ersättas med följande:

"Avsättningarna får inte överstiga erforderliga belopp."

12) Följande artiklar 42e och 42f skall införas:

"Artikel 42e

Trots vad som sägs i artikel 32 får medlemsstaterna tillåta eller kräva att alla företag eller vissa kategorier av företag värderar särskilt angivna slag av tillgångar som inte är finansiella instrument till verkligt värde.

Ett sådant tillstånd eller krav får begränsas till sammanställd redovisning enligt definitionen i direktiv 83/349/EEG.

Artikel 42f

Trots artikel 31.1 c får medlemsstaterna, om en tillgång värderas enligt artikel 42e, tillåta eller kräva i fråga om alla företag eller vissa kategorier av företag att en förändring av tillgångens värde skall tas upp i resultaträkningen."

13) I artikel 43.1.6 skall hänvisningen till artiklarna 9 och 10 ersättas med en hänvisning till artiklarna 9, 10 och 10a.

14) Artikel 46 ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

"Förvaltningsberättelsen skall minst innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet och dess ställning.

Översikten skall innehålla en balanserad och fullständig analys av utvecklingen av bolagets verksamhet och dess ställning. Informationen i översikten får inte begränsas till de finansiella aspekterna av bolagets verksamhet.

Analysen skall utformas så att det, när så är lämpligt, i förvaltningsberättelsen lämnas hänvisningar och ytterligare kommentarer till belopp som tas upp i årsredovisningen."

b) I punkt 2 skall b ersättas med följande:

"bolagets förväntade framtida utveckling med uppgift om väsentliga osäkerhetskällor och risker som kan vara av betydelse för denna utveckling,"

15) I artikel 48 skall den tredje meningen utgå.

16) I artikel 49 skall den tredje meningen ersättas med följande:

"Rapporten från den eller de personer som är ansvariga för revisionen av årsredovisningen (nedan: "de lagstadgade revisorerna") behöver inte bifogas detta offentlig görande, men det måste anges om revisorsuttalandet lämnats med eller utan förbehåll eller om de lagstadgade revisorerna inte kunnat avge något revisorsuttalande. Det skall även uppges om revisions berättelsen innehöll en hänvisning till frågor som de lagstadgade revisorerna genom att betona fäst uppmärksamheten vid utan att för den skull göra ett förbehåll i revisorsuttalandet ."

17) Artikel 51.1 skall ersättas med följande:

" Bolagens årsredovisning skall granskas av en person eller personer som godkänts av medlemsstaterna för att utföra lagstadgad revision enligt direktiv 84/253/EEG*.

De lagstadgade revisorerna skall även kontrollera att förvaltnings berättelsen överensstämmer med årsbokslutet för samma räkenskapsår.

* EGT L 126, 12.5.1984, s. 20."

18) Följande artikel 51a skall införas:

"Artikel 51a

1. Den lagstadgade revisionsberättelsen skall innehålla:

a) en inledning som minst skall innehålla identifikationsuppgifter för den årsredovisning som omfattas av den lagstadgade revisionen,

b) en beskrivning av den lagstadgade revisionens omfattning som minst skall ange vilka revisionsstandarder som har tillämpats vid den lagstadgade revisionen,

c) ett revisorsuttalande som klart skall ange de lagstadgade revisorernas uppfattning om huruvida årsbokslutet ger en rättvisande bild enligt de ramar för den finansiella rapporteringen som följts och, i tillämpliga fall, huruvida årsbokslutet uppfyller de lagstadgade kraven; av revisorsuttalandet skall framgå om revisionsberättelsen är ren eller oren, om en revisorsanmärkning gjorts eller, om de lagstadgade revisorerna är oförmögna att lämna ett revisorsuttalande, ett uttalande i revisionsberättelsen om att tillräckligt underlag för ett uttalande saknas,

d) en hänvisning till varje annan fråga som de lagstadgade revisorerna pekar på genom att betona den utan att lämna en oren revisionsberättelse, och

e) ett uttalande om förenligheten eller bristen på förenlighet mellan förvaltnings berättelsen och årsbokslutet för samma räkenskapsår.

2. Revisionsberättelsen skall dateras och undertecknas av de lagstadgade revisorerna."

19) Artikel 53.1 skall utgå.

20) Följande artikel 53a skall införas:

" Artikel 53a

Medlemsstaterna skall inte bevilja sådana undantag som anges i artiklarna 11, 27, 46, 47 och 51 för företag vilkas värdepapper i någon medlems stat är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 1.13 i rådets direktiv 93/22/EEG*.

* EGT L 141, 11.6.1993, s. 27."

21) I artikel 56.1 skall hänvisningen till "artiklarna 9 och 10" ersättas med en hänvisning till artiklarna "9, 10 och 10a".

22) I artikel 60 första stycket skall "på grundval av sitt marknadsvärde" ersättas med "på grundval av sitt verkliga värde".

23) I artikel 61 a skall hänvisningen till "artiklarna 42a-d" ersättas med en hänvisning till "artiklarna 42a-f".

Artikel 2

Direktiv 83/349/EEG ändras på följande sätt:

1) Artikel 1.2 skall ersättas med följande:

"Utöver i de fall som anges i punkt 1 får en medlemsstat kräva att ett företag som lyder under dess lagstiftning skall upprätta en sammanställd redovisning och ett sammanställt årsbokslut, om:

a) företaget (ett moderföretag) faktiskt utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag (dotterföretaget); eller

b) företaget (ett moderföretag) och ett annat företag (dotterföretaget) står under moderföretagets gemensamma ledning."

2) I artikel 3.1 skall hänvisningen till artiklarna 13, 14 och 15 ersättas med en hänvisning till artiklarna 13 och 15.

3) Artikel 6 ändras på följande sätt:

a) Punkt 4 skall ersättas med följande:

"Denna artikel skall inte tillämpas, om ett av de företag som skulle ingå i den sammanställda redovisningen är ett bolag vars finansiella instrument är upptagna till handel i någon medlemsstat på en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 1.13 i rådets direktiv 93/22/EEG*.

* EGT L 141, 11.6.1993, s. 27."

b) Punkt 5 skall utgå.

4) Artikel 7 ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 b skall andra stycket utgå.

b) I punkt 2 a skall hänvisningen till artiklarna 13, 14 och 15 ersättas med en hänvisning till artiklarna 13 och 15.

c) Punkt 3 skall ersättas med följande:

"En medlemsstat får dock inte tillämpa punkterna 1 och 2 på bolag vilkas finansiella instrument är upptagna till handel i någon medlemsstat på en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 1.13 i direktiv 93/22/EEG."

5) I artikel 11.1 a skall hänvisningen till artiklarna 13, 14 och 15 ersättas med en hänvisning till artiklarna 13 och 15.

6) Artikel 14 skall utgå.

7) I artikel 16.1 skall följande stycke läggas till:

"Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att andra handlingar skall ingå i den sammanställda redovisningen utöver de handlingar som anges i första stycket."

8) I artikel 17.1 skall hänvisningen till artiklarna 3-10 ersättas med en hänvisning till artiklarna 3-10a.

9) I artikel 34.2 b skall texten "artiklarna 13 och 14. Utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 14.3 skall en förklaring" ersättas med "artikel 13 och en förklaring skall".

10) I artikel 34.5 skall texten "eller har utelämnats från denna enligt artikel 14" utgå.

11) Artikel 36 ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 skall ersättas med följande:

"1. Den sammanställda förvaltningsberättelsen skall minst innehålla en rättvisande översikt över såväl utvecklingen av verksamheten som ställningen i de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av den sammanställda redovisningen.

Översikten skall innehålla en balanserad och fullständig analys av utvecklingen av företagens verksamhet och deras ställning. Informationen i översikten får inte begränsas till de finansiella aspekterna av verksamheten.

Analysen skall utformas så att det, när så är lämpligt, i den sammanställda förvaltningsberättelsen lämnas hänvisningar och ytterligare kommentarer till belopp som tas upp i den samman ställda redovisningen."

b) Punkt 2 b skall ersättas med följande:

"b) Den förväntade framtida utvecklingen av dessa företag, betraktade som en helhet, med uppgift om väsentliga osäkerhetskällor och risker som kan vara av betydelse för denna utveckling."

c) Följande punkt 3 skall läggas till:

"3. Om sammanställd förvaltnings berättelse krävs utöver en förvaltnings berättelse får de två rapporterna presenteras som ett enda dokument. Det kan vara lämpligt att i detta särskilt betona de frågor som är väsentliga för företagen som ingår i sammanställningen som helhet."

12) Artikel 37 skall ersättas med följande:

"1. Bolagens sammanställda redovisning skall granskas av en person eller flera personer som godkänts av den medlemsstat vars lagstiftning moderbolaget lyder under för att utföra lagstadgad revision enligt rådets direktiv 84/253/EEG*.

b) Den person eller de personer som ansvarar för revisionen av den samman ställda redovisningen (nedan: "de lagstadgade revisorerna") skall även kontrollera att den sammanställda förvaltningsberättelsen överensstämmer med den sammanställda redovisningen för samma räkenskapsår.

2. Den lagstadgade revisionsberättelsen skall omfatta följande:

a) En inledning som minst skall innehålla identifikationsuppgifter för den sammanställda redovisning som omfattas av den lagstadgade revisionen.

b) En beskrivning av den lagstadgade revisionens omfattning som minst skall ange vilka revisionsstandarder som har tillämpats vid den lagstadgade revisionen.

c) Ett revisorsuttalande som klart skall ange de lagstadgade revisorernas uppfattning om huruvida det sammanställda årsbokslutet ger en rättvisande bild enligt de ramar för den finansiella rapporteringen som följts och, i tillämpliga fall, huruvida det sammanställda årsbokslutet uppfyller de lagstadgade kraven. Av revisorsuttalandet skall framgå om revisionsberättelsen är ren eller oren, om en revisorsanmärkning gjorts eller, om de lagstadgade revisorerna är oförmögna att lämna ett revisorsuttalande, ett uttalande i revisionsberättelsen om att tillräckligt underlag för ett uttalande saknas."

d) En hänvisning till varje annan fråga som de lagstadgade revisorerna pekar på genom att betona den utan att lämna en oren revisionsberättelse.

e) Ett uttalande om förenligheten eller bristen på förenlighet mellan den sammanställda förvaltningsberättelsen och det sammanställda årsbokslutet för samma räkenskapsår.

3. Revisionsberättelsen skall dateras och undertecknas av de lagstadgade revisorerna.

4. I det fall moderbolagets årsredovisning bifogas den sammanställda redovisningen, får den lagstadgade revisionsberättelse som krävs enligt denna artikel kombineras med varje lagstadgade revisionsberättelse om moderbolagets årsredovisning som krävs enligt artikel 51 i direktiv 78/660/EEG.

*EGT L 126, 12.5.1984, s. 20."

13) I artikel 38 skall följande punkt 7 läggas till:

"7. Punkterna 2 och 3 i denna artikel skall inte tillämpas på företag vilkas värdepapper i någon medlems stat är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 1.13 i direktiv 93/22/EEG."

Artikel 3

Direktiv 91/674/EEG ändras på följande sätt:

1) I artikel 1 skall punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

"1. Artiklarna 2, 3, 4.1, 4.3-5, 6, 7, 13, 14, 15.3-4, 16-21, 29-35, 37-41, 42, 42a-f, 43.1 punkterna 1-7 samt 9-14, 45.1, 46.1-2, 48-50, 50a, 51.1, 51a, 56-59, 61 och 61a i direktiv 78/660/EEG skall gälla i fråga om företag som avses i artikel 2 nedan, om annat ej föreskrivs i det här direktivet. Artiklarna 46-48, 51 och 53 i det här direktivet skall inte gälla tillgångar och skulder som värderas enligt avsnitt 7a i direktiv 78/660/EEG."

2. När det i direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG hänvisas till artikel 9, 10 och 10a (balansräkning) respektive 22-26 (resultaträkning) i direktiv 78/660/EEG, skall hänvisningarna anses gälla artikel 5 (balansräkning) respektive 29 (resultaträkning) i detta direktiv.

2) I artikel 6 skall under "Skulder och eget kapital", punkt E, "Avsättningar för andra risker och kostnader" ersättas med "Andra avsättningar".

3) Artikel 46 ändras på följande sätt:

a) I punkt 5 skall följande stycke läggas till:

"Medlemsstaterna får bevilja undantag från första stycket."

b) Punkt 6 skall ersättas med följande:

"Den eller de metoder som tillämpats på varje investerings post tillsammans med de belopp de resulterat i skall anges i noterna till redovisningen."

Artikel 4

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [...]. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat utfärda.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

[...] [...]

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Politikområde: Inre marknaden

Verksamhet: Ekonomisk rapportering

Åtgärdens beteckning: Förslag till direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG, 83/349/EEG och 91/674/EEG

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

Inga.

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): miljoner euro i åtagandebemyndiganden

Inga konsekvenser.

2.2 Tillämpningsperiod:

Ej tillämpligt.

2.3 Flerårig total utgiftsberäkning:

Ej tillämpligt.

2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

Ej tillämpligt.

2.5 Påverkan på inkomsterna:

Ej tillämpligt.

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

Ej tillämpligt.

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 44.2 g i EG-fördraget .

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder

Rådets direktiv 78/660/EEG, 83/349/EEG och 91/674/EEG (tillsammans med "redovisningsdirektiven" har i stort sett inte ändrats sedan de utfärdades för hela 23 år sedan. Både redovisningsteori och godtagbar praxis har under denna period utvecklats betydligt och fortsätter att göra det.

En rad undersökningar som har utarbetats eller mottagits av kommissionen visar att redovisningsdirektiven i många hänseenden fortfarande är förenliga med aktuell redovisningsteori och praxis. Inom vissa begränsade områden är emellertid de krav som redovisningsdirektiven ställer oförenliga med de internationella redovisningsstandarder (IAS) som EU eftersträvar att anta med åberopande av förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. [20] Denna situation är av följande två skäl inte godtagbar:

[20] KOM(2001) 80.

Om redovisningsdirektiven skall spela en viktig roll inom ramen för systemet för antagande av IAS-standarder enligt den föreslagna IAS-förordningen måste de för det första avspegla den aktuella utvecklingen på redovisningsområdet.

För det andra måste det råda likvärdiga konkurrensvillkor mellan bolag som tillämpar IAS och bolag som inte gör det.

Detta förslag har därför tre nedanstående syften:

(1) Att avlägsna alla konflikter mellan redovisningsdirektiven och IAS.

(2) Att säkerställa att de redovisningsvalmöjligheter som för närvarande finns enligt IAS står till buds för EU-företag för vilka redovisningsdirektiven fortsatt ligger till grund för deras lagstadgade redovisning (dvs. de företag som inte utarbetar sin årsredovisning eller sammanställda redovisning i enlighet med antagna IAS med åberopande av IAS-förordningen), och

(3) För att uppdatera redovisningsdirektivens grundläggande struktur så att de erbjuder en ram för finansiell rapportering som både är förenlig med modern praxis och tillräckligt flexibel för att lämna utrymme för framtida utveckling på området.

Vid uppfyllandet av dessa mål är förslagen utformade så att medlemsstaterna ges möjlighet att ändra sina nationella redovisningskrav för företag som omfattas av redovisningsdirektiven på ett sätt och i en takt som är lämplig med hänsyn till de nationella omständigheterna. Detta uppnås genom införandet av ytterligare redovisningskrav i form av medlemsstaternas valmöjligheter och inte genom en minskning av de redovisningsmöjligheter som för närvarande står till buds.

Dessa förslag kommer följaktligen att endast påverka redovisningen i den utsträckning som den enskilda medlemsstaten anser vara lämpligt. Det bedöms vara av avgörande betydelse på grund av samspelet mellan redovisningskrav och regler på skatte- och andra områden, särskilt beträffande årsredovisningar.

5.2 Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Ej tillämpligt.

5.3 Genomförandebestämmelser

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa dessa direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

6. BUDGETKONSEKVENSER

Inga konsekvenser.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

De nödvändiga personal- och administrativa resurserna kommer att täckas inom den budgetram som tilldelats det ansvariga generaldirektoratet.

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

På grund av åtgärdernas karaktär är inga särskilda bedrägeribekämpningsåtgärder nödvändiga.

FORMULÄR FÖR KONSEKVENSBEDÖMNING FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR NÄRINGSLIVET, MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

I. Förslagets titel

Förslag till direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG, 83/349/EEG och 91/674/EEG (sammantaget kallade "redovisningsdirektiven")

II. Dokumentets referensnummer

KOM(2002) 259

III. Förslaget

1. I förslaget föreslås en ändring av redovisningsdirektiven för att bringa dem i överensstämmelse med aktuell teori och praktik. Målsättningarna och förslagen förklaras mer fullständigt i punkt 5 i ovanstående finansieringsöversikt för rättsakt.

IV. Konsekvenser för företagen

2. Vem kommer att påverkas av förslaget-

Det exakta tillämpningsområdet för de gällande redovisningsdirektiven anges i detalj i direktiven. Förslagen ändrar inte direktivens tillämpningsområde. Förslagen kommer följaktligen att påverka bolag som omfattas av de gällande direktivens tillämpningsområde, dvs. alla bolag som utarbetar sin sammanställda redovisning och/eller årsredovisning i enlighet med redovisningsdirektiven.

3. Vad kommer näringslivet att behöva göra för att följa förslaget-

Förslagets syfte är att tillåta medlemsstaterna att ändra sina nationella redovisningskrav för företag som omfattas av redovisningsdirektiven på ett sätt och i en takt som är lämplig med hänsyn till de nationella omständigheterna. Detta uppnås genom införandet av ytterligare redovisningskrav i form av medlemsstaternas valmöjligheter utan att de redovisningsmöjligheter som för närvarande står till buds minskas. Dessa förslag kommer följaktligen endast påverka redovisningen i den utsträckning som den enskilda medlemsstaten anser vara lämpligt. Det bedöms vara av avgörande betydelse på grund av samspelet mellan redovisningskrav och regler på skatte- och andra områden, särskilt beträffande årsredovisningar.

Förutom den sammanställda (och/eller årliga) redovisningen, krävdes tidigare i redovisningsdirektiven att bolag över en viss storlek skulle utarbeta en konsoliderad (och/eller årlig) förvaltningsberättelse som skall ge en rättvisande bild av verksamheten. I förslaget har detta krav bibehållits och framhävts i linje med nuvarande bästa praxis. Detta kommer att resultera i en mer heltäckande rapport som även innehåller upplysningar som är relevanta för en bredare grupp av aktieägare - dvs. den skall inte vara begränsad till enbart de finansiella aspekterna av verksamheten.

Detta direktiv förväntas bli antaget av rådet och parlamentet senast under loppet av 2002. Genom att dessa förslag är kopplade till förslag om tillämpning av IAS i vissa börsnoterade företags sammanställda redovisningar från och med år 2005, kommer detta att ge bolagen i medlemsstaterna och redovisningsbranschen en rimlig övergångsperiod för att de skall kunna förbereda sig inför genomförandet av förslaget om tillämpning av IAS från och med 2005. Det kan vara nödvändigt att i sådana förberedelser inbegripa en omräkning av de belopp som rapporterades före 2005 i enlighet med nya krav i de fall dessa belopp påverkar antingen de ingående balanserna enligt de reviderade kraven eller jämförelser som rapporterats i perioder för vilka de reviderade kraven tillämpas.

Förslagen kräver, som ovan noterats, att mycket få ändringar införs (genom användning av valmöjligheter för medlemsstaterna) för att ge medlemsstaterna möjlighet att ändra sina nationella redovisningskrav för företag som omfattas av redovisningsdirektiven på ett sätt och i en takt som är lämplig med hänsyn till de nationella omständigheterna. Alla tillkommande kostnader för företagen kommer att i huvudsak att vara avhängiga av i vilken omfattning medlemsstaterna inför ändringar genom att genomföra de valmöjligheter medlemsstaterna ges i förslagen. De kostnader som uppstår kommer i allmänhet att avse utbildning av personal för att klara av alla eventuella ändrade redovisningskrav.

4. Vilka ekonomiska effekter kommer förslaget sannolikt att ha-

Förslaget att uppdatera redovisningsdirektiven kommer att erbjuda en ram för finansiell rapportering som kommer att förbättra den ekonomiska rapporteringens jämförbarhet och transparens och därigenom öka marknadernas effektivitet och minska företagens kapitalkostnader.

5. Innehåller förslaget åtgärder som beaktar de små och medelstora företagens särskilda situation (lägre eller olikartade krav osv.)-

Såsom angavs ovan är avsikten med förslaget att ge medlemsstaterna möjlighet att ändra sina nationella redovisningskrav för företag som omfattas av redovisningsdirektiven på ett sätt och i en takt som är lämplig med hänsyn till de nationella omständigheterna. Förslagen kommer följaktligen endast påverka redovisningen i den utsträckning som den enskilda medlemsstaten anser vara lämplig.

Ett antal undantag finns redan i fråga om bolag vars storlek understiger vissa gränsvärden enligt de kriterier som anges i artikel 11 och 27 i det fjärde direktivet (78/660/EEG). Dessa lättar upplysningskraven för sådana bolag och är fortsatt lämpliga. Det föreslås inte att ändra de befintliga undantagen eller de tröskelvärden enligt vilka de beviljas på annat sätt än att kräva att de inte medges för börsnoterade företag. Detta är ett nödvändigt förtydligande, förenligt med förslaget om tillämpning av IAS av sådana bolag, som inte kommer att ha någon praktisk betydelse eftersom börsnoterade företag nästan säkert i vilket fall är för stora för att uppfylla grundkriterierna.

v. Samråd

6. Förslaget har diskuterats i kontaktkommittén och fått brett stöd.

Därutöver har den tekniska expertgruppen inom den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) behandlat förslagen och bekräftat att de uppnår de huvudsakliga syftena att avlägsna alla konflikter mellan redovisningsdirektiven och de IAS som publicerats fram till den 1 maj 2002.

EFRAG består av en teknisk expertgrupp och en tillsynsnämnd. Den tekniska expertgruppen består av representanter för de huvudsakliga yrkesgrupperna inom den privata sektorn som arbetar med finansiell rapportering, nämligen den europeiska redovisnings- och revisionskåren, värdepappersbörser, representanter för finansanalytiker och företag som utarbetar årsredovisningar (däribland kreditinstitut och försäkringsföretag). Tillsynsnämnden övervakar den tekniska expertgruppens arbete och säkerställer att de enskilda medlemmarna arbetar med det europeiska intresset för ögonen.

Att experter från europeiska organisationer medverkar i EFRAG utgör den bästa garantin för att det europeiska intresset kommer att beaktas på ett tillbörligt sätt. De organisationer som avses är följande: FEE (redovisnings- och revisionsbranschen), UNICE (näringslivet), ECSAs (bankväsendet), CEA (försäkringsbranschen), FESE (börserna), EFFAS (finansanalytikerna) EFAA (revisorer för de små och medelstora företagen) och UEAPME (de små och medelstora företagen).