52002IE0850

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Direktbeskattning av företag"

(2002/C 241/14)

Den 17 januari 2002 beslutade Ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 23 i arbetsordningen utarbeta ett yttrande om "Direktbeskattning av företag".

Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 25 juni 2002 (föredragande: Henri Malosse, medföredragande: María Candelas Sánchez Miguel).

Vid sin 392:a plenarsession den 17-18 juli 2002 (sammanträdet den 17 juli 2002) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 127 röster för och 1 nedlagd röst.

1. Inledning

1.1. Den 23 oktober 2001 presenterades ett meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med titeln: "Mot en inre marknad utan skattehinder: En strategi för fastställande av en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU".

1.2. I meddelandet redogör kommissionen för sina synpunkter på vad som behöver göras och vad som realistiskt kan göras på företagsbeskattningsområdet i EU under de närmaste åren i syfte att anpassa företagsbeskattningen i EU till den nya ekonomiska ramen och åstadkomma en mer effektiv inre marknad utan inre skattehinder. Bolagsskatten utgör 3,2 % av BNP inom unionen.

1.3. Kommissionen anser att systemen för företagsbeskattning i EU inte har lyckats hålla jämna steg med sådana utvecklingstendenser som globaliseringen, den ekonomiska integrationen på den inre marknaden och den ekonomiska och monetära unionen. Ett nytt arbetssätt tycks alltså nödvändigt för att säkerställa det som kommissionen kallar de ekonomiska aktörernas skattemässiga "välfärd".

1.4. Som grund för detta nya arbetssätt stöder sig kommissionen på resultaten av en fördjupad undersökning av både ekonomiska och rättsliga faktorer som gör det möjligt att å ena sidan visa det verkliga skattetrycket på företagen i EU:s olika länder och å andra sidan ringa in de områden där samhällets skattesystem hämmar den gränsöverskridande ekonomiska verksamheten på inre marknaden och därigenom skadar de europeiska företagens internationella konkurrenskraft.

1.5. Innan kommittén går in på enskilda detaljer vill den notera betydelsen av kommissionens initiativ. Något liknande har inte gjorts sedan Ruding-kommittén 1992. Den mest innovativa beståndsdelen är förslaget till harmoniserad, konsoliderad bolagsskattebas.

1.6. EESK:s initiativyttrande är ett bidrag till den debatt som kommissionen inledde i sitt meddelande, men avser också att behandla alla de faktorer som leder till stora skillnader i konkurrenskraften mellan företagen på inre marknaden, nämligen kapitalkostnader och arbetskraftskostnader, allmänna ekonomiska förutsättningar, nivån på infrastruktur och allmänna tjänster, personalens utbildning och kvalifikationer. Man kan också notera att skattefaktorn visserligen kan vara av central betydelse, men att det inte är det enda som avgör var investeringar sker.

2. Resultaten av kommissionens undersökning

I undersökningen ges alltså först och främst en mängd information om det verkliga skattetrycket för företagen i EU:s olika medlemsländer.

2.1. För att kunna göra en jämförelse bör man, menar kommissionen, inte bara studera de nominella skattesatserna, utan man måste se till de effektiva bolagsskattesatserna, dvs. den skatt som företagen faktiskt betalar i samband med en given transaktion.

2.2. Kommissionen konstaterar att det var viktigt att göra en djupgående analys av skillnaderna mellan de effektiva bolagsskattenivåerna i EU:s medlemsstater, även om beskattningen inte är den enda faktor som spelar roll för investeringsbeslut. Skillnaderna mellan de effektiva bolagsskattesatserna inom EU är stora, upp till 30 %. Detta beror snarare på skillnader i de nationella lagstadgade skattesatserna än på skillnader i skattebaserna.

2.3. Trots skillnader i skattebaserna är skattesatserna enligt kommissionen en god indikator på det totala skattetrycket. Kommissionen anser att det är (och att det även i fortsättningen skall vara) medlemsstaternas sak att fastställa bolagsskattesatserna.

2.4. I undersökningens andra fas ringar man in ett antal skattehinder för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på inre marknaden. Situationen med femton olika uppsättningar skatteregler på inre marknaden orsakar inte bara fullgörandekostnader utan också många problem i samband med beskattning av transaktioner inom koncerner (transferprissättning) och ökar risken för dubbelbeskattning.

Här visar kommissionens undersökning på en rad negativa konsekvenser.

2.4.1. Företagen måste genom separat redovisning, dvs. transaktion för transaktion, fördela vinsterna på varje skatteområde på grundval av marknadspriser.

2.4.2. Medlemsstaterna är ovilliga att bevilja lättnader för förluster i närstående bolag vars vinster inte omfattas av deras beskattningsrätt.

2.4.3. Omorganisationer över gränserna kan ge upphov till realisationsvinstbeskattning och andra avgifter.

2.4.4. Dubbelbeskattning kan förekomma på grund av beskattningsrätter som står i strid med varandra.

2.5. Till detta kommer svårigheter i samband med olika regelverk, förfaranden för uttag av skatt, bestämmelser för bestridanden och kontroll, dvs. den skattemässiga praxis som är ännu svårare att få grepp om än grundtexterna.

3. Kommissionens förslag till strategi

Den strategi som kommissionen föreslår för att uppnå skattemässig välfärd för aktörerna innehåller två steg.

3.1. Först ett antal riktade åtgärder, vilka bland annat gäller utvidgad räckvidd för direktiven rörande utdelning och företagsfusioner, gränsöverskridande förlustavdrag, transferprissättning och dubbelbeskattningsavtal.

3.2. Därefter anser kommissionen att företagen på längre sikt måste få en konsoliderad skattebas för sin verksamhet i EU, så att den nuvarande kostnadskrävande och ineffektiva situationen med femton olika uppsättningar skatteregler kan undvikas.

4. Först en strategi på kort sikt i form av riktade åtgärder

Kommissionen anser att "några riktade åtgärder samtidigt kan tjäna som förberedelser inför en övergripande ordning". Under den närmaste framtiden kommer tyngdpunkten således att ligga på en förbättring av de nuvarande reglerna och tillämpningen av dem.

4.1. Underlätta tillämpningen av EG-domstolens rättspraxis

Kommissionen föreslår att vägledning rörande viktiga domar från EG-domstolen utarbetas för att underlätta en tillämpning som är i enlighet med fördraget och gemenskapslagstiftningen. Kommissionen inledde redan under 2001 en serie möten med medlemsstaterna i ämnet, och man kommer att föreslå att detta program fortsätter och förstärks.

4.2. Moder/dotterbolagsdirektivet och fusionsdirektivet

Gränsöverskridande inkomstflöden och omstruktureringar mellan närstående bolag omfattas ofta av ytterligare beskattning. Moder/dotterbolagsdirektivet och fusionsdirektivet (90/435/EEG och 90/434/EEG) har inte löst alla problem inom området.

4.2.1. Kommissionen kommer att föreslå ändringar av moder/dotterbolagsdirektivet och fusionsdirektivet tillsammans med detaljerade riktlinjer för tillämpning och genomförande av dem.

4.2.2. Redan 1993 lade kommissionen fram förslag till ändring av dessa direktiv (som innebar att direktivens räckvidd skulle utökas även till andra enheter som omfattas av företagsbeskattning), men anser i dag att de skulle kunna utökas och förbättras på olika sätt för att täcka ett bredare spektrum av skatter och transaktioner. Direktivens räckvidd bör inbegripa alla företag som i framtiden kommer att drivas enligt Europabolagsordningen (Societas Europeae - SE).

4.2.3. Möjligheterna till gränsöverskridande förlustavdrag är mycket begränsade, och det är vanligt att koncerner beskattas för vinster som har uppstått i ett land på inre marknaden utan att samtidigt kunna ta hänsyn till förluster i ett annat land.

4.2.4. Kommissionen upprepar sitt förslag till direktiv från 1990 enligt vilket moderbolag får ta hänsyn till förluster i fasta driftsställen och dotterbolag i en annan medlemsstat. Detta förslag kunde inte medlemsstaterna godta.

4.2.5. För att övervinna motståndet mot EU-initiativ på det här området avser kommissionen att inleda en serie tekniska förberedande möten med medlemsstaterna i syfte att utarbeta ett nytt, förbättrat förslag, eventuellt med större räckvidd, och att lägga fram en rapport om sina avsikter på lagstiftningsområdet före utgången av 2003.

4.3. Transferprissättning

Frågan om transferprissättning är, på det internationella området, en av de största tvistefrågorna mellan företagen och skattemyndigheterna och till och med mellan skattemyndigheterna i olika länder.

4.3.1. Frågan om hur utbyte av varor och tjänster inom multinationella företag skall beskattas är mycket viktig eftersom dessa transaktioner har fått mycket stor omfattning under de senaste åren, och omfattar i dag nära hälften av världshandeln. Skattemyndigheternas syn på de multinationella företagen och deras interna transaktioner är av naturliga skäl begränsad av deras territoriella befogenheter. Det är omöjligt att ha en global vision och ett globalt agerande.

4.3.2. Det är också sant att ersättningen vid dessa transaktioner inte alltid följer marknadslagarna. Företagen misstänks ofta för att minska sin skattebörda genom att överföra vinster till länder med mer intressant beskattning. Skattemyndigheterna kommer då att ha invändningar mot prissättningen, som enligt deras åsikt inte svarar mot den som gäller mellan oberoende företag. Risken för dubbelbeskattning är stor eftersom arbetssätten skiljer sig åt mellan länderna. Ett pris kan alltså bedömas som för högt i en stat och för lågt i en annan, vilket innebär ökad beskattning i båda fallen utan att de båda skattemyndigheterna kan komma överens om vilket som är "rätt pris".

4.3.3. Trots åtgärder för att ta fram rättvisa principer, något som särskilt OECD har verkat för, är risken för tvister med skattemyndigheterna mycket stor, särskilt som dessa strävar efter att behålla skatteintäkterna. Resultatet blir ofta dubbelbeskattning.

4.3.4. Dessutom kan internationella skatteavtal inte tillämpas på ett effektivt sätt eftersom de lösningar som föreslås där inte alls rör problemet med skilda bedömningar i skilda stater, som bara ser transaktionen ur sitt eget perspektiv.

4.3.5. Gemensamma lösningar måste sökas på EU-nivå för detta problem, som kommer att förvärras ytterligare med en integrerad europeisk marknad.

4.3.6. Under första halvåret 2002 kommer kommissionen därför att sammankalla ett stående "Gemensamt forum för transferprissättning" med deltagande av medlemsstaterna. Syftet är en bättre samordning mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och företagen när det gäller beskattning av gränsöverskridande transaktioner inom koncerner. Dessutom tenderar medlemsstaterna att lägga på företagen en allt större börda i fråga om dokumentation av transferprissättning. Forumet skulle kunna granska ett visst antal frågor som inte kräver lagstiftning, t.ex. förhandsprisöverenskommelser och dokumentationskrav samt metoder för att fastställa transferpriser, mot bakgrund av OECD:s riktlinjer i frågan.

4.4. Skiljedomskonventionen och dubbelbeskattningsavtal

De system som syftar till att lindra problemen med dubbelbeskattning som uppstår vid gränsöverskridande verksamhet, vare sig det rör sig om bilaterala dubbelbeskattningsavtal eller om den konvention från 1990 som syftar till att undanröja skillnader i bedömning mellan nationella myndigheter i fråga om överföring av vinster mellan närstående bolag ("skiljedomskonventionen", 90/436/EEG), fungerar inte tillfredsställande.

4.4.1. År 2003 skall kommissionen lägga fram ett direktivförslag som syftar till att förlänga och förbättra skiljedomskonventionen och att låta EG-domstolen tolka dess bestämmelser.

4.4.2. Under 2004 avser kommissionen att offentliggöra ett meddelande om dubbelbeskattningsavtal där man understryker behovet av att anpassa vissa bestämmelser i de bilaterala avtal mellan medlemsstater som är utformade efter OECD:s modell, i syfte att bringa dem i samstämmighet med EG-fördraget. Syftet är att skapa en EU-version av OECD:s modellavtal med kommentarer, som uppfyller de särskilda krav som sammanhänger med EU-medlemskapet, eller till och med att utarbeta ett multilateralt EU-avtal.

5. Därefter en långsiktig strategi för en konsoliderad bolagsskattebas

Det är den största nyheten i meddelandet.

5.1. Även om de riktade åtgärder som nämns ovan möjliggör vissa framsteg i fråga om undanröjande av skattehinder är kommissionen medveten om att det huvudsakliga problemet, dvs. samexistensen av 15 olika skattesystem på inre marknaden, kommer att kvarstå. Man måste därför ta itu med problemets grundläggande orsaker.

5.2. I bilagan till meddelandet fördjupas diskussionen och man gör en simulering av verkningarna av en hypotetisk harmonisering av särskilda aspekter av skattesystemen.

5.3. En enhetlig nominell skattesats inom EU skulle ge största effekt. Inget annat scenario skulle ha en liknande inverkan.

5.4. Kommissionen anser emellertid att en konsoliderad bolagsskattebas för företagens samlade verksamhet i EU skulle bidra till större effektivitet, enkelhet och öppenhet i bolagsskattesystemen. Framför allt skulle det minska fullgörandekostnaderna.

5.5. En konsoliderad bolagsskattebas skulle göra det möjligt för företag med gränsöverskridande och internationell verksamhet inom EU att

- beräkna en koncerns intäkter i enlighet med en enda uppsättning regler,

- upprätta konsoliderade räkenskaper för skatteändamål, och därigenom undanröja eventuella skatteeffekter av rent interna transaktioner inom koncerner.

5.6. I kommissionens undersökning kartläggs i detta syfte olika tekniska möjligheter. Följande alternativ har granskats:

5.6.1. Beskattning enligt bestämmelserna i moderbolagets hemstat: Den gemensamma skattebasen för multinationella koncerner skulle beräknas i enlighet med skattelagstiftningen i moderbolagets hemstat (dvs. där huvudkontoret är beläget).

5.6.2. En konsoliderad skattebas: Den konsoliderade skattebasen för multinationella koncerner skulle beräknas utifrån helt nya harmoniserade bestämmelser, som skulle tillämpas i hela EU.

5.6.3. En gemensam europeisk bolagsskatt: Bolagsskatten skulle tas ut på gemenskapsnivå och intäkterna skulle (åtminstone delvis) tillfalla EU:s budget.

5.6.4. En obligatorisk harmonisering av gällande skattebaser: Till skillnad från ovannämnda tre alternativ, som skulle samexistera med de nationella skattesystemen, skulle en konsoliderad bolagsskattebas för alla företag i EU beräknas utifrån harmoniserade bestämmelser.

5.7. Den framtida utvecklingen av Europabolagsordningen (en gemenskapsrättslig företagsform för små och medelstora företag i enlighet med förslagen i ESK:s initiativyttrande som antogs den 21 mars 2002(1) ger också möjligheter att införa en övergripande bolagsskatteordning och en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU.

5.8. Inför denna andra fas öppnar kommissionen en verklig debatt om företagsbeskattningen i Europa på sikt, och man presenterar flera alternativ mellan vilka det bör göras ett tydligt val.

6. Grundläggande principer som man bör ta fasta på

6.1. EESK stöder Europeiska kommissionens ambitiösa tillvägagångssätt. Vi anser att det åligger EU:s verkställande organ att lägga fram förslag som motsvarar de krav som den europeiska integrationen ställer.

6.2. EESK beklagar emellertid att tillämpningsområdet för Europeiska kommissionens förslag främst är fokuserat på frågorna om skattemässiga hinder i samband med gränsöverskridande verksamhet, medan skatteskillnaderna berör samtliga företag och i synnerhet småföretagen. Enligt vår uppfattning bör man inte underskatta de negativa konsekvenserna av bristande insyn eller alltför stora skillnader, vilket kan skapa kraftig konkurrenssnedvridning med skattedumpning som följd.

6.3. En sund konkurrens mellan företagen bör, såsom det understryks i Ruding-rapporten, vara en prioritering i samtliga europeiska initiativ på skatteområdet.

6.4. Likabehandling av alla företagskategorier, främst de allra minsta, bör inte bara vara en målsättning utan en förutsättning, som skall ligga till grund för detta projekt vid genomförandets samtliga stadier.

6.5. Beskattningsförslagen bör stämma överens med EU:s övergripande politiska målsättningar. I enlighet med de strategier som fastställdes i Cardiff och i Luxemburg är det exempelvis viktigt att förslagen skapar ett klimat som gynnar sysselsättningen. Målsättningen bör alltså vara en neutral beskattning i för hållande till de två produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital. Det är också viktigt att se dessa förslag mot bakgrund av de konkurrensmålsättningar som ställdes upp vid Europeiska rådets möte i Lissabon och således främja en beskattning som bidrar till att företag och arbetstillfällen bildas och utvecklas.

6.6. EESK ställer sig bakom ett tillvägagångssätt som gör det möjligt att förenkla skattesystemen, såväl när det gäller gränsöverskridande verksamhet som verksamhet på de nationella marknaderna. För att uppfylla denna målsättning bör man eftersträva ett system för företagsbeskattning inom EU som är öppet för insyn.

6.7. EESK anser att man bör låta sig inspireras av redan tillämpade lösningar i fråga om beskattning i länder där man med beaktande av de olika territoriernas olikheter och självbestämmande tillämpar olika system och där detta inte inverkar menligt på principen om sund konkurrens och tillämpningen är öppen för insyn. Schweiz är ett exempel som borde studeras mer ingående, eftersom man där förefaller lyckas med att förena subsidiaritet och en övergripande harmoni.

6.8. EESK vill understryka att det bör finnas en stark koppling mellan skattebestämmelserna och harmoniseringen av redovisningsstandarderna.

6.8.1. EU har inte lyckats uppnå någon verklig harmonisering av redovisningskraven för de europeiska företagen. Även om det fjärde och det sjunde företagsdirektivet har inneburit en tillnärmning av de nationella redovisningsstandarderna för företag har ändringar och olika särdrag allt efter företagstyp gett upphov till en uppsättning bestämmelser som inte går att harmonisera.

6.8.2. Tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS) skulle kunna vara en lösning; de ingår redan i gemenskapslagstiftningen(2) när det gäller börsnoterade företag, finansföretag och försäkringsföretag. Målsättningen med dessa internationella normer är dock att ge investerarna redovisningsuppgifter, medan företagsbeskattning kräver en redovisning som återspeglar företagets tillgångar i syfte att fastställa resultatet för varje beskattningsår.

6.9. EESK stöder det tillvägagångssätt som innebär att EU:s beskattningsförslag kopplas till Europabolagsordningen. Den bör i enlighet med ESK:s initiativyttrande om "Små och medelstora företags gemenskapsrättsliga status"(3) vara tillgänglig för alla typer av företag.

6.10. EESK anser att EU:s förestående utvidgning till länder med allmänt sett mycket lägre inkomster än genomsnittet är en faktor som bör påskynda samtliga europeiska initiativ när det gäller företagsbeskattning. Utvidgningen kan nämligen endast att öka skillnaderna på inre marknaden när det gäller beskattning, och man bör upprätta ett antal gemensamma principer för länder som håller på att inrätta sina skattesystem utifrån helt nya förutsättningar.

7. EESK:s synpunkter

7.1. När det gäller den första etappen stöder EESK först och främst Europeiska kommissionens förslag att påskynda åtgärderna för att undvika dubbelbeskattning. Vi stöder i synnerhet förslaget om ett "gemensamt forum för transferprissättning i EU".

7.1.1. EESK anser att dessa förslag innebär ett viktigt steg för att undanröja skattehinder på inre marknaden. Initiativen kommer dock inte att få någon inverkan på den omåttligt stora skattekonkurrens som kvarstår på inre marknaden och som riskerar att öka i och med utvidgningen.

7.1.2. EESK är angelägen om att denna första fas som innehåller praktiska lösningar snarast genomförs.

7.2. När det gäller följande fas ställer sig EESK(4) bakom målsättningen att arbeta för en inre marknad utan skattehinder. Vi anser att det är ett medel för att lyckas etablera gemensamma principer som främjar en inre marknad där det råder sund konkurrens. Dessa gemensamma principer bör också gynna målsättningarna om ökad förenkling, konkurrens och sysselsättning.

7.2.1. EESK anser att man måste skapa en grund för öppenhet i EU:s skattesystem, eftersom det är en förutsättning för sunda konkurrensvillkor. Utifrån den synvinkeln är kommissionens fjärde alternativ, en harmoniserad skattebas, det enda som uppfyller denna målsättning. De tre andra alternativ (bortsett från en icke frivillig europeisk beskattning) som kommissionen föreslår syftar i själva verket till två olika system för företagen beroende på om de bedriver verksamhet utanför de nationella gränserna eller inte. Dessa lösningar skulle skapa ett slags skattemässigt privilegium, en tudelad beskattning. De är därför inte godtagbara.

7.2.2. En harmoniserad skattebas för samtliga företag i EU är en målsättning som är förenlig med medlemsstaternas och EU-regionernas suveränitet på skatteområdet, eftersom det innebär att de bevarar möjligheten att fastställa skattesatsen. Det bör understrykas att en harmoniserad skattesats - tack vare den öppenhet det skulle innebära - skulle göra det möjligt för de ekonomiska aktörerna att utöva starka påtryckningar på de nationella myndigheterna, vilket inte är fallet i dag på grund av att skattesystemen är så ogenomträngliga. På sikt vore det i själva verket önskvärt att med en faktisk konvergens av den direkta beskattningen av företag. En etapp på vägen skulle kunna innebära att man fastställer en variationsbredd för skattesatserna eller en referensnivå, som bland annat motsvarar Lissabontoppmötets målsättningar att stärka EU:s konkurrenskraft.

7.2.3. I sin granskning av en harmoniserad skattesats borde kommissionen också ta hänsyn till behovet av en beskattning som är neutral i förhållande till produktionsfaktorerna och framför allt lägga sig vinn om att främja sysselsättningen.

7.2.4. EESK ställer sig positiv till att en harmonisering av skattesatsen provas på företag som bildas enligt Europabolagsordningen under förutsättning att man inte ger dem skattemässiga fördelar jämfört med andra företag. För att uppmuntra dem och för att göra Europabolagsordningen attraktiv skulle man emellertid kunna erbjuda dem en konsoliderad skattebas - i enlighet med Europeiska kommissionens andra alternativ - vilket skulle vara en fördel i fråga om förenkling för företag med gränsöverskridande verksamhet. En enhetlig skattebas är i själva verket det enda sättet att säkerställa en jämförelse och följaktligen också konkurrensen mellan de olika nationella skattesystemen. EESK ställer sig positiv till att alla företag oavsett organisation eller storlek skall kunna använda sig av Europabolagsordningen. EESK uppmanar därför kommissionen att snarast granska förslaget att ge små och medelstora företag en europeisk bolagsform.

7.2.5. EESK stöder också de institutionella framsteg som skulle göra det möjligt att förverkliga målet med en inre marknad med skattemässig öppenhet, och framför allt ändringen avseende enhälligheten i fråga om kapitlet om företagsbeskattning. Vi stöder också förslaget att utnyttja möjligheten till närmare samarbete mellan en grupp av medlemsstater i enlighet med Nice-fördraget. Det skulle göra det möjligt för en grupp av medlemsstater att i enlighet med gemenskapsbestämmelserna gå i spetsen.

Bryssel den 17 juli 2002.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) EGT C 125, 27.5.2002, s. 100 "Små och medelstora företags gemenskapsrättsliga status" (INT/109).

(2) EGT C 260, 17.9.2001, s. 86 "Tillämpning av internationella redovisningsstandarder" (INT/101).

(3) EGT C 125, 27.5.2002, s. 100 "Små och medelstora företags gemenskapsrättsliga status" (INT/109).

(4) EGT C 48, 21.2.2002, s. 73 "Skattepolitiken i Europeiska unionen - Prioriteringar för de kommande åren" (ECO/072) och EGT C 149, 21.6.2002, s. 73 "Skattekonkurrensen och företagens konkurrenskraft" (ECO/067).