52002AE0861

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om:

- "Förslag till rådets förordning om anpassning av bestämmelserna om de kommittéer som biträder kommissionen när den utövar genomförandebefogenheter som ges i rättsakter som rådet antagit enligt samtyckesförfarandet",

- "Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning av bestämmelserna om de kommittéer som biträder kommissionen när den utövar genomförandebefogenheter som ges i rättsakter som Europaparlamentet och rådet har antagit enligt förfarandet i artikel 251 i fördraget",

- "Förslag till rådets förordning om anpassning av bestämmelserna om de kommittéer som biträder kommissionen när den utövar genomförandebefogenheter som ges i rättsakter som rådet antagit enligt samrådsförfarandet (kvalificerad majoritet)", och

- "Förslag till rådets förordning om anpassning av bestämmelserna om de kommittéer som biträder kommissionen när den utövar genomförandebefogenheter som ges i rättsakter som rådet antagit enligt samrådsförfarandet (enhällighet)"

(KOM(2001) 789 slutlig - 2001/0313 AVC - 2001/0314 COD - 2001/0315 CNS - 2001/0316 CNS)

(2002/C 241/24)

Den 26-27 februari 2002 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén beslutade att utnämna Bernardo Hernández Bataller till huvudföredragande för detta yttrande.

Vid sin 392:a plenarsession den 17-18 juli 2002 (sammanträdet den 17 juli 2002) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 41 röster för och 4 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. I enlighet med artikel 211 i EG-fördraget skall kommissionen, för att säkerställa den gemensamma marknadens funktion och utveckling, "utöva de befogenheter som rådet ger kommissionen för att genomföra de regler som fastställts av rådet". Som en utveckling av detta antogs rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(1). Syftet med beslutet är bland annat att fastställa kriterier av icke bindande karaktär för valet av kommittéförfarande, att förenkla villkoren för utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter samt att förbättra Europaparlamentets möjlighet att ta del i och få information om dessa förfaranden.

1.2. I förklaring nr 2 från rådet och kommissionen till rådets beslut 1999/468/EG(2) anges att förfarandena I (det rådgivande förfarandet), II a och II b (förvaltningsförfarandet) samt III a och III b (föreskrivandeförfarandet) skall antas automatiskt och att ändringar av dessa skyddsåtgärder bör avgöras från fall till fall i samband med den normala översynen av lagstiftningen.

1.3. Europeiska rådet i Lissabon (23-24 mars 2000), Stockholm (23-24 mars 2001), Laeken (14-15 december 2001) och Barcelona (15-16 mars 2002) har pekat på vikten av en samordnad strategi för att förenkla den nuvarande gemenskapslagstiftningen, och uppdragit åt kommissionen att utarbeta en handlingsplan på detta område.

1.4. Vitboken om styrelseformerna i EU(3) innehåller vissa förslag i denna riktning som till största delen har införlivats och utvecklats i kommissionens meddelanden om "bättre lagstiftning(4)" och om upprättandet av en "handlingsplan för en bättre och enklare lagstiftning(5)" på uppdrag av rådet.

Det lagstiftningsförslag som vi ägnar oss åt här har en särskild betydelse i sammanhanget.

2. Kommissionens meddelande(6)

2.1. Förslaget rör kommittéförfaranden för en lång rad gällande rättsakter:

I. Två rättsakter som antagits enligt samtyckesförfarandet.

II. 152 rättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet.

III. 78 rättsakter som antagits enligt samrådsförfarandet (kvalificerad majoritet).

IV. 72 rättsakter som antagits enligt samrådsförfarandet (enhällighet).

2.2. Förslaget påverkar dock inte de viktigaste bestämmelserna i de ändrade rättsakterna och tillämpningen av dessa akter, och inte heller hur kommittéerna är beskaffade enligt den grundläggande rättsakten.

2.3. Syftet är endast att anpassa rättsakter som handlar om inrättande av kommittéer eller hänvisar till dessa kommittéer, och förslaget omfattar därför inte rättsakter som redan har anpassats genom att en rättsakt antagits om ändring av den grundläggande rättsakten.

3. Allmänna kommentarer

3.1. Förslaget är välkommet eftersom det kommer lägligt och, i kombination med den planerade förbättringen av gemenskapens nuvarande beslutsmekanismer, kan berika den politiska konstitutionella debatten om reformen av EU:s institutioner och lagstiftning.

3.2. Det är dock nödvändigt med några kommentarer om dess innehåll.

3.2.1. Urvalet av rättsakter som skall omfattas av förslaget verkar ha gjorts utifrån strikt formella kriterier, utan hänsyn till i vilken omfattning gemenskapens lagstiftningsprocess och EESK:s ställning som rådgivande organ i denna process berörs. Det är nödvändigt att utarbeta kriterier för val av kommittéförfarande, så att valet av kommittétyp blir mer konsekvent och förutsägbart.

3.2.2.1. Förteckningen över förfarandena har upprättats på grundval av förteckningen över de kommittéer som biträder kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter, offentliggjord i artikel 7.4 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999(7).

3.2.2.2. Denna förteckning utarbetades enligt kriterier för offentliggörande och registrering av ett stort antal kommittéförfaranden, men det finns inga tydliga kriterier för varför kommissionen har utsett en kommitté för ett visst slags förfarande.

3.2.2.3. Det mest omedelbara resultatet är att endast 35 av de drygt 300 rättsakter som omfattas av förslaget behandlas av rådgivande kommittéer.

3.3.1. På grund av sin sammansättning och sina målsättningar är den rådgivande kommittén självklart den enda kommittétyp i vilken de näringslivs- och samhällsaktörer som berörs av ett lagstiftningsförslag kan föra fram sina åsikter om detta.

3.3.2. Dessutom framstår den roll som den rådgivande kommittén begränsas till särskilt paradoxal med tanke på att kommissionen själv i sin vitbok om styrelseformerna i EU (s. 31) föreslår att reglerings- och förvaltningskommittéerna skall avskaffas.

3.4.1. Det har redan gjorts institutionella åtaganden för att förbättra Europaparlamentets medverkan i och information om kommittéförfarandena(8), i linje med det öppenhetsmål som ställs upp i rådets tidigare beskrivna beslut 1999/468/EG. Den rättsakt vi här behandlar leder till en teknisk kodifiering som hindrar kommissionen från att ta något steg i riktning mot ett åtagande om information till Ekonomiska och sociala kommittén, något som vore önskvärt.

3.4.2. Även om det handlar om nya rättsakter om genomförande kan deras innehåll och tillämpning i vissa fall vara av intresse för Observationsgruppen för inre marknaden och påverka denna grupps mål och funktion, och ett åtagande om information vore därför mycket lämpligt.

3.5.1. Förslaget är förvisso begränsat och påverkat av omständigheterna - av totalt 1400 rättsakter som omfattas av kommittéförfarandena tas endast 304 stycken upp - och det rör en konstitutionell fråga, men kommittén vill ändå framhålla att det är viktigt att snarast ta upp några olösta frågor, antingen inom ramen för konventet eller i ett lagstiftningsförslag från kommissionen.

3.5.2. Bland annat uppmanar kommittén de viktigaste aktörerna i gemenskapens lagstiftningsprocess att, vid sidan av de punkter som behandlas ovan, ta upp frågor som gemenskapsorganens roll i beslutsförfaranden som rör genomförandet, och huruvida denna roll är förenlig med det nuvarande kommittésystemet.

3.5.3. Vidare bör det fastställas kriterier för överensstämmelsen mellan beslutsförfarandet och den behöriga kommitténs beskaffenhet, och kriterier som rör effektivitet, öppenhet och medverkan bör stå över varje interinstitutionell kontrovers om utövandet av institutionernas befogenheter.

3.5.4. Det bör även finnas så goda garantier för insyn som möjligt, så att stödorganen kan få bästa möjliga information om planeringen när detta är lämpligt från rättsynpunkt, så att de lagstiftningsåtgärder som omfattar kommittéförfaranden kan utvecklas, och så att spridningen av organens beslut kan främjas och företrädare för det civila samhället stimuleras att delta i organen.

Bryssel den 17 juli 2002.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(2) EGT C 203, 17.7.1999.

(3) KOM(2001) 428 slutlig.

(4) KOM(2002) 275 slutlig, 5.6.2002.

(5) KOM(2002) 278 slutlig, 5.6.2002.

(6) KOM(2001) 789 slutlig av den 27 december 2001.

(7) EGT C 225, 8.8.2000, s. 2.

(8) Överenskommelse mellan Europaparlamentet och kommissionen av den 17 februari 2000, EGT L 256, 10.10.2000, s. 19.