52001PC0415

Kommissionens yttrande enligt artikel 251.2 c i EG-Fördraget om Europaparlamentets ändringar av rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstidens förläggning för mobila arbetstagare som utför vägtransporter med ändring av kommissionens förslag enligt artikel 250.2 i EG-Fördraget

1. BAKGRUND

(1) Den 25 november 1998 lade kommissionen fram ett meddelande för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om arbetstidens förläggning i de sektorer och verksamheter som inte omfattas av direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 [1] (KOM(1998) 662 slutlig - 1998/0319 (COD)) [2]. Detta meddelande åtföljdes av ett antal förslag, varav ett var ett förslag till särdirektiv för vägtransportsektorn.

[1] Rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, 13.12.1993, s. 18). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/34/EG av den 22 juni 2000 om ändring av rådets direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden för att täcka sektorer och verksamheter som inte omfattas av det direktivet (EGT L 195, 1.8.2000, s. 41).

[2] EGT C 43, 17.2.1999, s. 4.

(2) Den 14 april 1999 avgav Europaparlamentet sitt yttrande [3] vid första behandlingen av kommissionens förslag och bekräftade detta yttrande i sin resolution av den 6 maj 1999 efter en ändring av förfarandet. [4]

[3] EGT C 219, 30.7.1999, s. 235.

[4] Dok. 7927/99 ADD 1 PE-RE-38.

(3) Den 21 juni 2000 offentliggjorde kommissionen ett meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln I riktning mot säkrare och mer konkurrenskraftiga vägtransporter av hög kvalitet i gemenskapen (KOM(2000) 364 slutlig). I meddelandet angav kommissionen hur långt rådets debatt om arbetstiden hade framskridit, och noterade att rådets diskussioner blockeras på grund av allvarliga meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna i frågan om huruvida direktivet skall omfatta förare som är egenföretagare. Kommissionen angav att den för att föra debatten framåt, kunde acceptera att förare som är egenföretagare tillfälligt inte skulle omfattas av det föreslagna direktivet.

(4) Den 27 november 2000 överlämnade kommissionen ett ändrat förslag [5] till direktiv i vilket förare som är egenföretagare tillfälligt utesluts.

[5] Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstidens förläggning för mobila arbetstagare som utför vägtransport och för förare som är egenföretagare. KOM(2000)754 slutlig.

(5) Den 21 december 2000 nådde rådet politisk enighet med kvalificerad majoritet om utkastet till den gemensamma ståndpunkten i enlighet med artikel 251 i fördraget.

(6) Den 14 juni 2001 antog Europaparlamentet vid sin andra behandling 20 ändringsförslag till rådets gemensamma ståndpunkt.

(7) I det här yttrandet lägger kommissionen fram sina synpunkter på Europaparlamentets ändringsförslag i enlighet med artikel 251.2 c i EG-fördraget.

2. SYFTET MED KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Syftet med kommissionens förslag är att förbättra vägsäkerheten och fastställa gemensamma regler i fråga om arbetstiden för mobila arbetstagare som utför vägtransporter.

Förslaget syftar vidare till att förhindra snedvridning av konkurrensen och att garantera mobila arbetstagares och egenföretagares hälsa och säkerhet genom minimikrav på viloperioder per dag och vecka samt krav på lämpliga raster.

3. KOMMISSIONENS YTTRANDE OM EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG

Av de 20 ändringsförslag som Europaparlamentet antog vid sin andra behandling [6] kan kommissionen godta ändringsförslag 9, 16, 18 och 21 och kan i princip godta ändringsförslag 10, 20 och 22.

[6] Ändringsförslag 1-6 och 9-22.

Eftersom kommissionen godtagit rådets gemensamma ståndpunkt anser den att det vore inkonsekvent att godta dels ändringsförslag 1, 2, 4 och 13 genom vilka den gemensamma ståndpunkten förändras kraftigt genom att det föreslås att direktivet automatiskt skall omfatta förare som är egenföretagare, vilket går stick i stäv med den gemensamma ståndpunkten, dels ändringsförslag 6, 11, 12 och 14 som rör synen på arbetstid och nattarbete och som inte stämmer överens med rådets gemensamma ståndpunkt.

Kommissionen kan inte godta ändringsförslag 15 eftersom åtgärden inte kan tillämpas beroende på att inte samtliga medlemsstater har kollektivavtal.

Kommissionen kan inte godta ändringsförslag 17 i vilket det förespråkas att medlemsstaterna skall kontrollera arbets- och körtider motsvarande minst 2 procent av alla arbetsdagar inom denna sektor, eftersom det skulle strida mot direktiv 88/559/EEG.

Kommissionen kan därför bara godta ändringsförslagen 9, 16, 18 och 21, samt i princip ändringsförslagen 10, 20 och 22.

3.1 Ändringsförslag 9

Kommissionen anser att ändringsförslag 9 är ett rimligt, men inte strikt nödvändigt, förtydligande. Genom ändringsförslaget modifieras definitionen av den ort där företaget är beläget (artikel 3 c) så att, förutom huvudkontoret, även verksamhetsavdelningar och filialer på annan ort omfattas.

3.2 Ändringsförslag 10

I ändringsförslag 10 förtydligas definitionen av "förare som är egenföretagare" genom ett krav på att föraren skall ha affärsförbindelser med flera kunder så att man inte riskerar att få en kategori av "skenbara egenföretagare". Kommissionen anser att alla förtydliganden av denna definition är värdefulla och godkänner syftet med ändringen, men anser att ordalydelsen i ändringsförslaget bör ändras så att det inte uppstår problem vid tillämpningen. En möjlig formulering är följande: "Förare som är egenföretagare: person vars huvudsakliga yrkesverksamhet består av att utföra person- eller varutransporter på väg, som innehar ett EG-tillstånd och som bland annat fritt kan söka sina uppdrag, och som fritt kan förhandla med sina kunder om priser och villkor.

Andra delen av ändringsförslaget ändras inte.

3.3 Ändringsförslag 16

Syftet med detta ändringsförslag är att förlänga tidsperioden för hur länge registren över arbetstiden för mobila arbetstagare skall bevaras till två år efter det att den tidsperiod som arbetet omfattar har gått ut. Kommissionen har redan föreslagit två år som tidsgräns i förslaget till direktiv, och anser att den gränsen förenklar övervakningen, vilket i sin tur garanterar att direktivet tillämpas på korrekt sätt.

3.4 Ändringsförslag 18 och 21

Kommissionen anser att ändringsförslag 18 och 21 förbättrar det sociala skyddet för mobila arbetstagare. Genom ändringsförslag 18 införs en bestämmelse om icke-försämring och genom ändringsförslag 21 stryks den tvetydiga texten från den gemensamma ståndpunkten som lämnade fältet fritt för feltolkningar.

3.5 Ändringsförslag 20

Ändringsförslag 20 innehåller förslag på att införlivandeperioden för detta direktiv borde vara två år. Kommissionen noterar att den tidsgräns som föreslogs i det ändrade förslaget till direktiv därigenom återinförs och att den gränsen inte påverkar den gemensamma ståndpunkten i någon större utsträckning.

3.6 Ändringsförslag 22

Målet med ändringsförslag 22 är att införa flera olika mekanismer och instrument i kontrakt mellan dem som ingår i transportkedjan för att garantera att direktivet tillämpas på korrekt sätt. Kommissionen kan i princip godta detta, men anser att ordalydelsen bör ändras. En tänkbar formulering är följande: "Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att bestämmelsrna i detta direktiv är bindande för parterna till de kontrakt som reglerar förhållandet mellan befraktare, speditörer, huvudentreprenörer och underleverantörer".

4. SLUTSATS

Kommissionen ändrar därför i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget sitt förslag enligt ovanstående.