52001PC0240

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av slutgiltiga antidumpningstullar på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Den 18 februari 1999 inleddes ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av aluminiumfolie för hushållsändamål (nedan kallad "hushållsfolie av aluminium") med ursprung i Kina och Ryssland.

Det infördes inga provisoriska antidumpningsåtgärder, eftersom vissa aspekter av undersökningen av dumpning beträffande Ryssland, liksom orsakssambandet mellan den berörda importen och gemenskapsindustrins situation, måste undersökas ytterligare. I syfte att inhämta ytterligare information sändes en ny begäran om uppgifter till den ryska exporterande tillverkaren.

Den kinesiska exporterande tillverkarens begäran om att det skulle behandlas som ett företag som är verksamt under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat "marknadsekonomisk status") och om individuell behandling avslogs på grund av förekomsten av statligt inflytande. Normalvärdet för Kina grundades därför på uppgifterna från en tillverkare av aluminiumfolie i Förenta staterna, som ansågs vara ett lämpligt jämförbart land.

Den ryska exportören beviljades marknadsekonomisk status. Normalvärdet måste emellertid fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter, eftersom företaget vägrade att lämna vissa uppgifter om sina kostnader och sin vinst och med hänsyn till vissa oregelbundenheter som konstaterades i samband med undersökningen.

Den konstaterade dumpningsmarginalen var för Kina 26 % och för Ryssland 14,9 %.

Beträffande skada och orsakssamband konstaterades att gemenskapsindustrins situation hade försämrats mellan 1996 och undersökningsperioden (1999) vad gäller lönsamhet (-7 % 1999), produktion (-8 %), försäljningsvolym (-8 %) and marknadsandel (-17 procentenheter). Detta sammanträffade med en betydande ökning i fråga om både volym och marknadsandel för import av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Kina och Ryssland till priser som var lägre än gemenskapsindustrins. Det konstaterades att andra faktorer, såsom import från andra tredje länder och råvarupriser, inte hade orsakat den skada som gemenskapsindustrin lidit.

Beträffande gemenskapens intresse förväntas antidumpningsåtgärderna komma gemenskapsindustrin till godo i form av ökad försäljning och något ökade priser. Om det inte införs några åtgärder kan gemenskapsindustrin komma att tvingas lägga ned tillverkningen, i likhet med vad som var fallet för en av de största tillverkarna, som år 2000 tillkännagav att företagets tillverkning av hushållsfolie av aluminium skulle läggas ned. Råvaruleverantörerna förväntas också, med tanke på att råvaruleveranserna till gemenskapsindustrin representerar en betydande andel av deras samlade verksamhet, komma att gynnas av åtgärder. Vad användarna beträffar kommer den kostnadsökning som införandet av antidumpningsåtgärder eventuellt kan komma att leda till sannolikt att kunna övervältras på försäljningspriset, så som konstaterades ha varit fallet mellan 1997 och undersökningsperioden.

På dessa grunder föreslås att en slutgiltig antidumpningstull på 15 %, motsvarande skademarginalen, införs på import av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Kina och att en slutgiltig antidumpningstull på 14,9 %, motsvarande dumpningsmarginalen, införs på import av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Ryssland.

Såväl den kinesiska som den ryska exporterande tillverkaren gjorde prisåtaganden. Åtagandet från den kinesiska exporterande tillverkaren kunde inte godtas, eftersom det inte innefattade de nödvändiga garantierna beträffande övervakning från de kinesiska myndigheterna sida. Det ryska åtagandet godtogs, eftersom det innefattade de nödvändiga garantierna.

Rådet föreslås anta bifogade förslag till rådsförordning för offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning senast den 17 maj 2001.

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av slutgiltiga antidumpningstullar på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen [1], särskilt artikel 9 i denna,

[1] EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000 (EGT L 257, 11.10.2000, s. 2).

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Inledande

(1) Den 18 februari 2000 inledde kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat "tillkännagivandet om inledande") som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning [2] ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av viss aluminiumfolie med ursprung i Kina och Ryssland.

[2] EGT C 45, 18.2.2000, s. 2.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som i januari 2000 ingivits av European Association of Metals ("Eurometaux") som ombud för Alcan Europe, Elval, Eurofoil, Lawson Mardon Star Ltd, Pechiney Rhenalu samt VAW Aluminium Business Unit Foil, vilka tillsammans representerade en betydande del, nämligen 71 %, av gemenskapens tillverkning av viss aluminiumfolie. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och om därav vållad väsentlig skada. Bevisningen ansågs tillräcklig för att motivera att ett antidumpningsförfarande inleddes.

2. Undersökning

(3) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare, importörer och användare som såvitt känt var berörda, företrädare för de berörda exportländerna, de klagande tillverkarna samt övriga tillverkare i gemenskapen om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att höras muntligen inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(4) Ett antal parter lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som så begärde inom den angivna tidsfristen och som visade att det fanns särskilda skäl till att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledande. För att de kinesiska och ryska exporterande tillverkare som så önskade skulle kunna inge en ansökan om status som företag som är verksamt under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallad "marknadsekonomisk status") eller om individuell behandling sände kommissionen ansökningsformulär för detta ändamål till de kinesiska och ryska företag som den visste var berörda. Ett kinesiskt och ett ryskt företag lämnade in ifyllda ansökningsformulär.

(6) Svar på frågeformuläret inkom från de sex klagande gemenskapstillverkarna, två icke närstående importörer i gemenskapen, sex användare, en exporterande tillverkare i Kina, en exporterande tillverkare i Ryssland samt en tillverkare i det jämförbara landet. Uppgifter inkom också från ytterligare en tillverkare i gemenskapen och från tre råvaruleverantörer.

(7) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse och utförde kontrollbesök på platsen hos följande företag:

a) Exporterande tillverkare i Kina

- Bohai Aluminium Industries Ltd, Qinhuangdao

b) Exporterande tillverkare i Ryssland

- Joint Stock Company "United Company "Siberian Aluminium", Moskva (inklusive de närstående företagen Metcare Management S.A., som är registrerat i Panama City, och Eximal Ltd., som är registrerat i Belize, samt deet närstående försäljningsföretaget Sibirsky Aluminiun Foil Corp. (f.d. Hover Commercial Corp.), som är registrerat i Brittiska Jungfruöarna)

c) Icke närstående importör i gemenskapen

- Countinho Caro + Co International Trading GmbH, Hamburg, Tyskland

d) Tillverkare i det jämförbara landet

- Alcan, Cleveland, Ohio, Förenta staterna

e) Klagande tillverkare i gemenskapen

- Alcan Europe, Rogerstone, Förenade kungariket

- Elval, Inofita Viotia, Grekland

- Eurofoil, Dudelange, Luxemburg

- Lawson Mardon Star Ltd, Bridgnorth, Förenade kungariket

- Pechiney Rhenalu, Frankrike

- VAW Aluminium Business Unit Foil, Bonn (D), för VAW Grevenbroich, Grevenbroich, Tyskland, VAW SLIM SpA, Cisterna di Latina, Italien och VAW INASA S.A., Irurzun, Spanien

f) Användare i gemenskapen

- Fora Folienfabrik GmbH, Radolfzell, Tyskland

- ITS Foil and Film Rewinding bv, Apeldoorn, Nederländerna

(8) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 1999 till och med den 31 december 1999 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Beträffande utvecklingstendenser av betydelse för bedömningen av skada analyserades uppgifter för perioden från och med den 1 januari 1996 till och med undersökningsperioden (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

3. Provisoriska åtgärder

(9) Med hänsyn till behovet av ytterligare undersökning dels av vissa aspekter av dumpningen, dels av hur den berörda importen påverkade gemenskapsindustrin infördes inga provisoriska antidumpningsåtgärder. Ytterligare uppgifter inhämtades och undersökningen fortsattes. En undersökning på platsen gjordes hos en importör i Hamburg som inte var den ryska exporterande tillverkaren närstående, och ett kompletterande frågeformulär rörande samma allmänna produktkategori sändes till den ryska exporterande tillverkaren.

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(10) Den produkt som berörs av detta förfarande är aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,009 mm men högst 0,018 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, på rullar med en bredd av högst 650 mm, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 10. Den berörda produkten brukar kallas aluminiumfolie för hushållsändamål (nedan kallad "hushållsfolie av aluminium" eller "hushållsfolie").

(11) Hushållsfolie av aluminium framställs genom att aluminiumgöt eller band för vidare valsning ("foil-stock") valsas till önskad tjocklek. Efter valsningen glödgas folien i en värmebehandlingsprocess så att den blir böjlig. Efter valsning och glödgning rullas folien på rullar med en bredd av högst 650 mm. Rullens storlek är avgörande för foliens användning, eftersom användarna av denna produkt ("spoolers" eller "rewinders", nedan kallade "hushållsfolieproducenterna") rullar över hushållsfolien på mindre rullar avsedda för detaljshandelsförsäljning. Sedan hushållsfolien rullats upp på sådana mindre rullar används den som förpackningsmaterial för korttidsförvaring för skilda ändamål (huvudsakligen inom hushåll, cateringverksamhet samt livsmedels- och blomsterdetaljhandel).

(12) Det har framgått av undersökningen att det med hänsyn till skillnaderna i produkternas grundläggande fysiska egenskaper och användningar finns en klar skiljelinje mellan hushållsfolie av aluminium och aluminiumfolie för vidare förädling ("aluminium converter foil").

(13) Beträffande de grundläggande fysiska egenskaperna bör noteras att hushållsfolie av aluminium vanligen tillverkas med en tjocklek av 0,009-0,018 mm, medan aluminiumfolie för vidare förädling normalt tillverkas med en tjocklek som understiger 0,009 mm (standardtjocklek 0,0065 mm) eller överstiger 0,018 mm (standardtjocklek 0,020-0,040 mm). Foliens tjocklek är nämligen av avgörande betydelse för möjligheterna att förädla produkten och därmed för dess användning. Hushållsfolie av aluminium tillhandahålls vidare på rullar med en bredd av högst 650 mm, medan aluminiumfolie för vidare förädling tillhandahålls på rullar med en bredd på 700-1200 mm. Det framgår av de uppgifter som de berörda parterna lämnat att rullens bredd inte kan ändras sedan folien glödgats. I båda fallen bör noteras att rullens bredd också är en avgörande faktor vad gäller produktens användning. Hushållsfolie av aluminium rullas om på mindre rullar av samma bredd som den ursprungligen använda, medan aluminiumfolie för vidare förädling genomgår ytterligare behandling eller förädling (t.ex. tryckningsprocedur, laminering eller vikning) och skärs till önskad storlek, varvid större rullbredd medger en mera effektiv användning av produkten.

(14) De nämnda skillnaderna i fråga om tjocklek och bredd är i stor utsträckning avgörande för produktens grundläggande användning. Hushållsfolie av aluminium används sålunda för skilda ändamål som förpackningsmaterial för korttidsförvaring, mestadels inom hushåll, cateringverksamhet och livsmedels- och blomsterdetaljhandel. Aluminiumfolie för vidare förädling genomgår ytterligare behandling (förädling) och skärs sedan till önskad storlek och form för att användas för konservering under längre tid av vätskor (UHT-mjölk, fruktsafter) och som förpackningsmaterial för långtidsförvaring (livsmedel, kosmetika, choklad, cigaretter, farmaceutiska produkter, m.m.).

(15) Hushållsfolie av aluminium och aluminiumfolie för vidare förädling betraktas därför i samband med denna undersökning som två olika produkter.

(16) Det konstaterades vidare att all hushållsfolie av aluminium i allt väsentligt har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och används för samma ändamål. Hushållsfolie av aluminium anses därför vara en och samma produkt.

2. Likadan produkt

(17) Det framgick av undersökningen att den hushållsfolie av aluminium som tillverkades i Ryssland eller Kina och exporterades till gemenskapen och den hushållsfolie av aluminium som tillverkades av gemenskapsindustrin och såldes i gemenskapen hade samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper. Det är alltså fråga om en av aluminium tillverkad folie med en tjocklek av 0,009-0,018 mm vilken tillhandahålls på rullar med en bredd av högst 650 mm. Den slutliga användningen är dessutom densamma, dvs. produkten används som förpackningsmaterial för korttidsförvaring för skilda ändamål.

(18) Detsamma konstaterades beträffande den hushållsfolie av aluminium som tillverkades och såldes i Förenta staterna, som användes som jämförbart land. Det bör noteras att det inte förekom någon inhemsk försäljning av hushållsfolie av aluminium i Ryssland.

(19) Med hänsyn till ovanstående dras slutsatsen att all den ovan nämnda hushållsfolien av aluminium är likadan i den mening som avses i artikel 1.4 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen").

C. DUMPNING

1. Inledande anmärkningar

(20) Det konstaterades att det endast fanns en tillverkare i vart och ett av de berörda länderna som exporterade till gemenskapen under undersökningsperioden. De svarade för praktiskt taget all export till gemenskapen från de berörda länderna.

2. Marknadsekonomisk status

(21) Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet för Kina och Ryssland fastställas med utgångspunkt i priset eller ett konstruerat värde för de tillverkare som kan visa att de uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c, dvs. att de är verksamma under marknadsmässiga förhållanden. Den enda exporterande tillverkaren i Kina respektive i Ryssland ansökte om marknadsekonomisk status och måste därför fylla i ett ansökningsformulär och där lämna alla relevanta begärda upplysningar. Resultatet av granskningen av ansökningarna överlämnades till rådgivande kommittén. Efter samråd beslöts att endast den exporterande tillverkaren i Ryssland skulle beviljas marknadsekonomisk status.

a) Kina

(22) Det framgick av de uppgifter som lämnats att det enda kinesiska exporterande tillverkningsföretaget till övervägande del var statsägt och att styrelsens ordförande utnämndes av en statsägd enhet. Därför konstaterades att frånvaron av ett betydande statligt inflytande inte kunde garanteras i detta fall och att kriteriet i artikel 2.7 c första strecksatsen inte var uppfyllt. Slutsatsen blev att detta företag inte kunde beviljas marknadsekonomisk status.

(23) Företaget motsatte sig slutsatsen att inte bevilja det marknadsekonomisk status, med motivering huvudsakligen att det var den amerikanska partnern i samriskföretaget i fråga som ensam svarade för driften av verksamheten och att frånvaro av statligt inflytande därför var garanterad. Med hänsyn särskilt till det faktum att styrelsens ordförande utnämndes av en statsägd enhet, ansågs emellertid detta argument inte tillräckligt för att ändra undersökningsresultatet enligt ovan.

b) Ryssland

(24) Det framgick av undersökningen att besluten rörande kostnader och insatsvaror i produktionen fattades som svar på marknadssignaler, utan något betydande statligt inflytande, och att kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna återspeglade marknadspriserna. Företaget hade en enda uppsättning grundläggande räkenskaper, vilka var föremål för oberoende revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer. Dess tillverkningskostnader och ekonomiska situation var inte föremål för någon betydande snedvridning till följd av det tidigare icke-markadsekonomiska systemet och företaget omfattades av lagar om konkurser och ägandeförhållanden som garanterade stabilitet. Valutaomräkningar, slutligen, skedde till marknadskurs. På grundval av ovanstående konstaterades att kriterierna i artikel 2.7 c var uppfyllda och att detta företag därför borde beviljas marknadsekonomisk status.

3. Individuell behandling

(25) Den enda kinesiska exporterande tillverkaren ansökte också om individuell behandling, dvs. fastställande av en individuell dumpningsmarginal på grundval av företagets individuella exportpriser.

(26) Det berörda företaget kunde inte påvisa att det var tillräckligt oberoende av de kinesiska myndigheterna och att det uppfyllde samtliga fastställda kriterier. Företaget kunde särskilt inte, eftersom det till övervägande del var statsägt, garantera frånvaron av statligt inflytande över dess exportpriser, exportkvantiteter eller försäljningsvillkor. Det beslutades följaktligen att detta företag inte skulle beviljas individuell behandling.

(27) Eftersom undersökningen visade att den samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarens försäljning utgjorde hela exporten från Kina till gemenskapen under undersökningsperioden, var i alla händelser frågan om individuell behandling av ringa relevans för undersökningen. Den landsomfattande tullen fastställdes nämligen på grundval av uppgifter avseende denna enda exporterande tillverkare.

4. Jämförbart land

(28) För att normalvärdet skulle kunna fastställas för det kinesiska företag som inte uppfyllde kraven för att beviljas marknadsekonomisk status måste enligt artikel 2.7 i grundförordningen ett jämförbart land med marknadsekonomi väljas. Ett jämförbart land måste också väljas för undersökningen rörande import med ursprung i Ryssland. Detta var nödvändigt för att uppgifter skulle finnas tillgängliga om den ryska exporterande tillverkaren inte skulle komma att tillhandahålla de nödvändiga sifferuppgifterna.

(29) De klagande hade för detta ändamål föreslagit Turkiet. Kommissionen hade i tillkännagivandet om inledande likaså angivit Turkiet som det land som den avsåg att använda som jämförbart land och hade uppmanat berörda parter att lämna synpunkter på detta.

(30) Inom den i tillkännagivandet om inledande angivna tidsfristen framförde de kinesiska och ryska exporterande tillverkarna att de på flera grunder motsatte sig detta val. Det kinesiska företaget ansåg att Turkiet inte var lämpligt som jämförbart land med avseende på tillgången till råvaror, energiresurser, den teknik som tillämpades, produktionens omfattning, den inhemska försäljningens representativitet samt konkurrenssituationen. I fråga om dessa kriterier var det, hävdade företaget, endast Ryssland som var jämförbart med Kina när det gällde den berörda produkten. Alternativt ansåg den kinesiska exporterande tillverkaren att Venezuela skulle vara ett lämpligare val av jämförbart land än Turkiet med avseende på energikostnader, produktionsutrustning och produktionskapacitet. Det ryska företag framhöll självt att det förelåg betydande skillnader mellan Turkiet och Ryssland när det gällde produktionsprocess, konkurrens och energikostnader.

(31) Vad beträffar Turkiet konstaterades det att den samarbetsvilliga tillverkaren inte hade någon inhemsk försäljning till icke närstående kunder. I syfte att försöka finna ett mera lämpligt jämförbart land kontaktade kommissionen därför vissa kända tillverkare i ett antal alternativa jämförbara länder.

(32) Den kinesiska exporterande tillverkarens önskemål om att Ryssland skulle användas som jämförbart land kunde av flera skäl inte tillmötesgås. Det förekom ingen inhemsk försäljning av den berörda produkten i Ryssland och endast en tillverkare var verksam i landet. Dessutom, vilket utvecklas närmare nedan, måste tillgängliga uppgifter och uppgifter från ett jämförbart land i stor utsträckning användas också för Rysslands vidkommande.

(33) Tillverkare i Venezuela och även i Indien kontaktades, men ingen av dem visade sig vara samarbetsvillig.

(34) Vidare kontaktades två tillverkare i Förenta staterna. Den ena avböjde att medverka, medan den andra samtyckte. Det fastställdes att de priser som det företaget tog ut avsåg försäljning vid normal handel och att de i skälig utsträckning avspeglade marknadspriserna i Förenta staterna. Med hänsyn dessutom till att den amerikanska hemmamarknaden är världens största, att den, eftersom importtullen är relativt låg, är öppen för import och att det fanns flera konkurrerande lokala tillverkare, ansågs det inte oskäligt att Förenta staterna valdes som jämförbart land.

5. Kina

a) Normalvärde

(35) Normalvärdet fastställdes på grundval av de inhemska priser som tillämpades av den tillverkaren i det jämförbara landet, dvs. Förenta staterna. Dessa priser ansågs vara representativa. Det konstaterades nämligen att den tillverkarens försäljning kvantitativt sett var större än exporten från Kina till gemenskapen.

(36) Det fastställdes vidare att försäljningen i Förenta staterna av den likadana produkten hade ägt rum vid normal handel, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Normalvärdet fastställdes därför på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalats för all inhemsk försäljning till icke närstående kunder.

b) Exportpris

(37) Det framgick av undersökningen att den enda kinesiska exporterande tillverkarens export av den berörda produkten gick till icke närstående kunder i gemenskapen. Exportpriserna beräknades därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. med utgångspunkt i de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas av dessa oberoende kunder.

c) Jämförelse

(38) För att en rättvis jämförelse skulle kunna göras togs vederbörlig hänsyn i form av justeringar till olikheter enligt artikel 2.10 i grundförordningen som konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. På denna grundval gjordes justeringar med avseende på kostnader för transport, försäkring, förpackning och kredit.

d) Dumpningsmarginal

(39) Dumpningsmarginalerna fastställdes i enlighet med artikel 2.10 och 2.11 i grundförordningen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik i samma handelsled.

(40) Nedanstående dumpningsmarginal konstaterades, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns:

Kina: 26,8 %,

6. Ryssland

a) Normalvärde

(41) I enlighet med artikel 2.3 och 2.4 i grundförordningen måste normalvärdet fastställas på grundval av ett konstruerat värde, eftersom det inte förekom någon inhemsk försäljning av den likadana produkten. Normalvärdet konstruerades på grundval av den berörda exporterande tillverkarens tillverkningskostnader för den exporterade produkten i fråga plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(42) Eftersom varken den berörda exporterande ryska tillverkaren eller någon annan tillverkare i Ryssland hade någon försäljning på den inhemska marknaden, avsåg kommissionen att i enlighet med artikel 2.6 b i grundförordningen fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av det berörda företagets produktion och inhemska försäljning av samma allmänna produktkategori, dvs. aluminiumfolie allmänt och, mera specifikt, aluminiumfolie för vidare förädling.

(43) Företaget uppmanades, först i samband med undersökningen på platsen, därefter genom ett kompletterande frågeformulär, att lämna uppgifter om detta. Företaget vägrade emellertid att tillhandahålla de begärda uppgifterna med hänvisning till det betydande arbete det skulle innebära att ta fram dem. I samband med undersökningen uppdagades dessutom ett antal oregelbundenheter (enligt vad som beskrivs närmare nedan), inbegripet problem när det gäller fastställande av energikostnaderna, en av de viktigaste kostnadsfaktorerna, samt värderingen av företagets tillgångar. På grund av dessa brister samt företagets vägran att lämna några uppgifter om samma allmänna produktkategori fastställdes normalvärdet i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, på det sätt som anges nedan.

(44) Det konstruerade normalvärdet fastställdes med användande så långt möjligt av företagets egna uppgifter. Följande justeringar måste emellertid av följande skäl göras av företagets uppgifter.

(45) Beträffande energikostnader konstaterades att företaget debiterades ett ovanligt lågt pris av det till övervägande del statligt ägda elföretaget, och att det inte kunde fastställas att detta pris på ett rimligt sätt återspeglade kostnaderna i samband med elproduktionen. På grund av det system med löpande räkning som tillämpades för betalningarna kunde företaget inte visa att dess elräkningar hade betalats till fullo. Därför drogs slutsatsen att energikostnaderna inte var tillförlitliga, och det beslöts att man skulle använda sig av den genomsnittliga eltaxan för aluminiumproducenter globalt sett enligt de uppgifter som publicerades i fackpressen.

(46) När det gäller avskrivningar konstaterades att tillgångarna till övervägande del hade inköpts till mycket låga priser vid en auktion efter det att en tidigare juridisk person hade gått i konkurs 1998. För att företagets räkenskaper skulle bringas i överensstämmelse med god redovisningssed begärde företagets revisor en oberoende värdering av fastigheter, anläggningar och utrustning. Denna bedömning ledde till ett reviderat värde, som numera överensstämmer med företagets faktiska situation. Företagets belopp för avskrivningar justerades i enlighet därmed så att det skulle överensstämma med god redovisningssed.

(47) Eftersom det inte fanns någon annan rysk exporterande tillverkare eller annan rysk tillverkare som var föremål för undersökning och eftersom det saknades tillförlitliga uppgifter om tillverkning och försäljning på den inhemska marknaden av samma allmänna produktkategori beslutades det att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst skulle fastställas i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst grundades alltså på den representativa inhemska försäljning vid normal handel som tillverkaren i det jämförbara landet, Förenta staterna, hade genomfört. Vinstmarginalen grundades på uppgifter avseende smältverket och folieringsanläggningen så att den skulle avspegla hela vinsten på tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten.

b) Exportpris

(48) Det ryska företagets försäljning av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden skedde i sin helhet via ett på Brittiska Jungfruöarna registrerat närstående handelsföretag, som i sin tur sålde produkten vidare till en icke närstående importör i gemenskapen. Exportpriset fastställdes därför på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas av en oberoende kund i gemenskapen till företaget på Brittiska Jungfruöarna.

c) Jämförelse

(49) För att en rättvis jämförelse skulle kunna åstadkommas togs hänsyn i form av justeringar till olikheter enligt artikel 2.10 i grundförordningen som konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. Justeringar för olikheter gjordes avseende kostnader för transport och försäkring och därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader, kostnader efter försäljningen samt provisioner.

d) Dumpningsmarginal

(50) Dumpningsmarginalerna fastställdes i enlighet med artikel 2.10 och 2.11 i grundförordningen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik i samma handelsled.

(51) Eftersom det bara fanns en känd tillverkare av den berörda produkten i Ryssland, ansåg kommissionen att den övriga dumpningsmarginalen borde fastställas till nivån för den individuella dumpningsmarginal som fastställts för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i det berörda landet.

(52) Dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, uppgick därmed till följande:

Joint Stock Company "United Company "Siberian Aluminium" 14,9 %.

Alla andra företag 14,9 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

1. Definition av tillverkningen i gemenskapen

(53) För fastställandet av huruvida gemenskapsindustrin hade lidit skada och i samband därmed av förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna avseende gemenskapsindustrins situation var det nödvändigt att undersöka om skadan och förbrukningen borde bedömas i relation till den totala tillverkningen i gemenskapen eller om analysen borde koncentreras till den del av tillverkningen i gemenskapen som var avsedd för den öppna marknaden.

(54) En del av tillverkningen i gemenskapen bjuds inte ut för försäljning på marknaden utan bearbetas internt av företagen i anläggningar i senare led i förädlingskedjan. Denna tillverkning anses följaktligen äga rum på en företagsintern marknad. Det undersöktes därför om det fanns någon klar skiljelinje mellan den öppna och den företagsinterna marknaden. Det konstaterades därvid att hushållsfolie av aluminium som överfördes internt till i företaget integrerade produktionsenheter i senare led i förädlingskedjan inte konkurrerade med den hushållsfolie av aluminium som importerades från Kina och Ryssland eller med den som tillverkarna i gemenskapen sålde på den öppna marknaden. På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att undersökningen av den dumpade importens verkningar vad gäller gemenskapsindustrins situation skulle inriktas på den öppna marknaden. Det bör noteras att ingen av de klagande tillverkarna i gemenskapen befanns vara verksam på den företagsinterna marknaden.

(55) Följande företag tillverkar hushållsfolie av aluminium för försäljning på den öppna marknaden i gemenskapen:

- De sex tillverkare i gemenskapen på vars vägnar klagomålet ingivits och vilka var samarbetsvilliga i undersökningen.

- Två andra tillverkare som inte tillhörde de klagande. En av dem tillhandahöll allmänna uppgifter till stöd för klagomålet. Ingen av dem motsatte sig förfarandet (ILA Group (I) samt Laminazione Sottile (I)).

(56) Dessa företags tillverkning utgör alltså den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

2. Definition av gemenskapsindustrin

(57) Det undersöktes om de samarbetsvilliga klagande gemenskapstillverkarnas tillverkning utgjorde en betydande del av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen av den berörda produkten. Eftersom de klagande gemenskapstillverkarna svarade för 82 % av den icke företagsinterna tillverkningen i gemenskapen av hushållsfolie av aluminium under undersökningsperioden, drogs slutsatsen att de utgjorde gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. De kallas nedan "gemenskapsindustrin". Det bör noteras att de klagande gemenskapstillverkarna också svarar för en betydande del av den samlade tillverkningen i gemenskapen, dvs. tillverkningen inklusive den tillverkning som är avsedd för företagsinternt bruk.

E. SKADA

1. Förbrukning i gemenskapen

(58) Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av uppgifter från gemenskapsindustrin avseende omfattningen av dess försäljning på gemenskapsmarknaden, uppgifter från en annan samarbetsvillig tillverkare samt en i klagomålet angiven uppskattning av den försäljning som en annan tillverkare i gemenskapen hade haft på gemenskapsmarknaden, vidare på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna avseende omfattningen av deras export till gemenskapen, uppgifter från Eurostat samt uppgifter från importörer och användare av hushållsfolie av aluminium i gemenskapen.

(59) Förbrukningen ökade från 71 300 ton 1996 till 80 742 ton 1997 och 88 032 ton 1998. Den sjönk till 86 117 ton under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen med 21 %.

2. Import till gemenskapen från de berörda länderna

a) Sammantagen bedömning av den berörda importens verkningar

(60) Med beaktande av kriterierna i artikel 3.4 i grundförordningen undersöktes huruvida verkningarna av den berörda importen skulle bedömas sammantaget.

(61) Det konstaterades att dumpningsmarginalerna för båda länderna var högre än den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen, och att importen från vart och ett av dem inte var försumbar. En sammantagen bedömning konstaterades också vara motiverad med hänsyn till betingelserna för konkurrens mellan den berörda importen sinsemellan respektive mellan den berörda importen och den likadana produkt som tillverkades i gemenskapen. Det framgick av undersökningen att hushållsfolie av aluminium som importerades från de två berörda länderna var likadana i alla avseenden och ävenså likadana som den hushållsfolie av aluminium som tillverkades och såldes i gemenskapen. Importvolymen från de två berörda länderna var betydande och ökade, för bägge, mellan 1996 och undersökningsperioden. Även respektive marknadsandel för denna import ökade under samma period. Dessutom konstaterades att priserna på importen både från Kina och från Ryssland var lägre än gemenskapsindustrins priser under skadeundersökningsperioden och att denna import såldes via samma eller liknande försäljningskanaler och under liknande kommersiella betingelser.

(62) Av dessa skäl dras slutsatsen att verkningarna av den berörda importen bör bedömas sammantaget.

b) Den dumpade importens volym och marknadsandel

(63) Importen av hushållsfolie av aluminium från de berörda länderna ökade kontinuerligt från 622 ton 1996 till 9 149 ton 1997, 16 922 ton 1998 och 16 387 ton under undersökningsperioden.

(64) Importen från de berörda länderna hade en andel av gemenskapsmarknaden på 0,9 % 1996. Andelen ökade sedan till 11,3 % 1997 och till 19,2 % 1998, medan den minskade något, till 19,0 %, under undersökningsperioden.

c) Priser för den dumpade importen

i) Prisutveckling

(65) Mellan 1996 och 1997 ökade de genomsnittliga styckpriserna, på nivån fritt kunden, för hushållsfolie av aluminium som importerats från de berörda länderna från 1,83 euro per kilogram till 2,02 euro per kilogram, vilket motsvarar en ökning på 10 %. Mellan 1997 och 1998 ökade priserna ytterligare, med 31 % till 2,57 euro per kilogram. Mellan 1998 och undersökningsperioden minskade priserna med 17 % till 2,14 euro per kilogram. Det bör noteras att priserna på den berörda importen under hela perioden understeg gemenskapsindustrins priser.

ii) Prisunderskridande

(66) För analysen av prisunderskridandet jämfördes priserna på den hushållsfolie av aluminium som såldes av gemenskapsindustrin med priserna på gemenskapsmarknaden för importen från Kina och Ryssland under undersökningsperioden.

(67) Som priser för importen från Kina och Ryssland användes de priser, på nivån första närstående kund, som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna uppgav i sina svar på frågeformuläret, efter justering i de fall det var motiverat för tullar och kostnader efter importen. Som gemenskapsindustrins priser användes de priser, enligt gemenskapsindustrins uppgifter i svaren på frågeformuläret, som togs ut vid försäljningen till den första icke närstående kunden, på nivån fritt kunden.

(68) Den ryska exporterande tillverkaren hävdade att de ryska priserna borde justeras med hänsyn till den lägre kvaliteten på den ryska hushållsfolie av aluminium som exporterades till gemenskapen. Tillverkaren gjorde gällande att den ryska hushållsfolien tillverkades av en legering av lägre kvalitet (legering 8011), medan den hushållsfolie som tillverkades i gemenskapen skulle vara gjord av en legering av högre kvalitet (legering 8006). Det framgick av undersökningen att alla gemenskapstillverkare utom en använde legering 8011 i sin tillverkning av hushållsfolie av aluminium. På grundval av uppgifter från användarna konstaterades det emellertid att typen av legering inte påverkade användarnas val av hushållsfolie av aluminium. Det kunde vidare inte fastställas att fanns någon sådan kvalitetsskillnad mellan hushållsfolie framställd av den ena eller den andra legeringen att en prisskillnad var motiverad. Med hänsyn till ovanstående kunde justeringen inte beviljas.

(69) På denna grundval var marginalerna för prisunderskridandet, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser, 1 % för Kina och 6 % för Ryssland. Dessa marginaler bör emellertid ses mot bakgrund av den betydande prisdepression som gemenskapsindustrin ställdes inför under undersökningsperioden och som tog sig uttryck i förluster för denna industri.

3. Situationen för gemenskapsindustrin

a) Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(70) Mellan 1996 och 1997 låg tillverkningen på en stabil nivå, ca 59 000 ton, trots en förbrukningsökning på 13 %. Mellan 1997 och 1998 minskade den med 9 % till ca 54 000 ton, medan förbrukningen ökade med ytterligare 9 % under samma period. Mellan 1998 och undersökningsperioden var tillverkningsvolymen i stort oförändrad.

(71) Gemenskapsindustrins produktionskapacitet höll sig mellan 1996 och undersökningsperioden på ungefär samma nivå, ca 70 500 ton, med undantag av 1997, då den uppgick till 72 000 ton. Beräkningen av produktionskapaciteten grundades på den utrustning som var specifikt avdelad för tillverkning av hushållsfolie av aluminium. Även om samma produktionsanläggningar tekniskt sett kan användas för tillverkning både av hushållsfolie av aluminium och av aluminiumfolie för ytterligare förädling, avdelar tillverkarna i gemenskapen i praktiken utrustningen för tillverkning specifikt av den ena eller den andra produkten. Orsaken är de kostnader som är förbundna med att byta från den ena produkten till den andra.

(72) Kapacitetsutnyttjandet minskade från och med 1997 till följd av produktionsnedgången. Med hänsyn till de fasta kostnaderna för tillverkning av hushållsfolie av aluminium får ett minskat kapacitetsutnyttjande ett stort genomslag på tillverkningskostnaderna.

b) Lagerhållning

(73) Vad gäller analysen av lagerhållningen bör det noteras att hushållsfolie av aluminium tillverkas på beställning. De produkter som befinner sig i lager är i själva verket produkter som väntar på att bli levererade till kunden. Under dessa omständigheter förefaller därför en bedömning av lagerhållningen inte vara relevant för undersökningen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

c) Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

(74) Mellan 1996 och 1997 minskade försäljningen, trots en förbrukningsökning på 13 %, från 49 386 ton till 48 700 ton. Mellan 1997 och 1998 minskade försäljningen med 7 % till 45 402 ton , samtidigt som förbrukningen ökade med ytterligare 9 %. Mellan 1998 och undersökningsperioden minskade försäljningen något, till 45 241 ton, medan förbrukningen minskade med 2 %.

(75) Gemenskapsindustrins marknadsandel sjönk från 69,3 % 1996 till 60,3 % 1997, minskade sedan ytterligare till 51,6 % 1998 och ökade något, till 52,5 %, under undersökningsperioden.

d) Priser och faktorer som påverkar priserna

(76) Från 1996 till 1997 ökade priserna med 8 %, från 2,25 till 2,44 euro per kilogram, medan gemenskapsindustrin totala kostnad per enhet ökade med 7 %. Mellan 1997 och 1998 ökade priserna med ytterligare 8 % till 2,64 euro per kilogram, medan de totala kostnaderna per enhet endast ökade med 4 %. Mellan 1998 och undersökningsperioden minskade priserna med 14 % till 2,28 euro per kilogram, samtidigt som de totala kostnaderna per enhet endast sjönk med 5 %.

(77) Ökningen av de totala tillverkningskostnaderna mellan 1996 och 1997 berodde till största delen på ökade kostnader för råvarorna, som står för ca 55 % av de totala tillverkningskostnaderna. Eftersom ökningen när det gäller försäljningspriserna var större än ökningen vad gäller de totala tillverkningskostnaderna kunde gemenskapsindustrin minska sina förluster.

(78) Mellan 1997 och 1998 ökade emellertid de totala tillverkningskostnaderna med 4 %, trots att råvarukostnaderna minskade (-2 %). Detta berodde på att de fasta tillverkningskostnaderna per enhet ökade på grund av en nedgång i produktionen (-9 %). Gemenskapsindustrins försäljningspriser ökade likväl med 8 %, och därför kunde den förbättra sin lönsamhet.

(79) Mellan 1998 och undersökningsperioden minskade de totala tillverkningskostnaderna per enhet för gemenskapsindustrin med 5 %, huvudsakligen på grund av minskade råvarukostnader (-9 %). Under samma period drabbades gemenskapsindustrin av en betydande prisdepression, eftersom priserna sjönk betydligt mer än vad totalkostnaderna minskade.

(80) Det bör påpekas att kostnaderna för råvaror ligger i linje med priserna för råaluminium enligt noteringarna på London Metal Exchange ("LME").

e) Lönsamhet, kassaflöde, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital

(81) Mellan 1996 och 1997 förbättrades gemenskapsindustrins lönsamhet, uttryckt i avkastning på nettoförsäljningen på gemenskapsmarknaden, något från -2,2 % till -1,3 %. Denna lilla förbättring berodde på att gemenskapsindustrin ökade sina försäljningspriser med mer än vad de totala kostnaderna per enhet ökade. Mellan 1997 och 1998 förbättrades gemenskapsindustrin lönsamhet ytterligare, till 3 %, genom prishöjningar utöver ökningen av de totala kostnaderna. Mellan 1998 och undersökningsperioden led gemenskapsindustrin förluster på -7,3 % på grund av en allvarlig prisdepression.

(82) För indikatorerna kassaflöde och avkastning på investeringar kunde siffror erhållas endast totalt sett för vart och ett av de berörda företagen. Eftersom den berörda produkten endast står för en del av företagens samlade verksamhet, kunde dessa indikatorer inte ge någon avgörande vägledning beträffande situationen inom sektorn för hushållsfolie av aluminium.

(83) Ingen av tillverkarna i gemenskapen sade sig ha haft några svårigheter vad gällde kapitalanskaffningen. Detta synes hänga samman med att de flesta tillverkarna i gemenskapen tillhör globalt organiserade koncerner. Det bör emellertid noteras att den största tillverkaren av hushållsfolie av aluminium i gemenskapen har tillkännagivit sina planer på att lägga ned sin tillverkning i gemenskapen, bl.a. på grund av att dess finansiella ställning försämrats.

f) Investeringar

(84) Investeringarna under skadeundersökningsperioden ökade från omkring 3 miljoner euro 1996 och 1997 till omkring 17 miljoner euro 1998 och omkring 10 miljoner euro under undersökningsperioden. Investeringarna representerade omkring 2,5 % av gemenskapsindustrins omsättning år 1996, 14,5 % år 1998 och 9,9 % under undersökningsperioden. Detta visar att gemenskapsindustrin fortlöpande försökte modernisera sin utrustning och förbättra sin konkurrenskraft. Till största delen gjordes ersättningsinvesteringar i maskinell utrustning i syfte att optimera produktiviteten. Eftersom investeringarna inom denna sektor avskrivs under en lång tid (mer än 20 år), kan de investeringar som gjordes 1998 och under undersökningsperioden inte anses ha haft en återhållande inverkan på lönsamheten under den perioden.

g) Sysselsättning, produktivitet och löner

(85) Antalet anställda låg på samma nivå mellan 1996 och 1997, nämligen 435 anställda, men sjönk till 388 anställda år 1998 och kvarstod på den nivån under undersökningsperioden. Det bör påpekas att de anställda arbetar både med tillverkning av hushållsfolie av aluminium och med tillverkning av andra folieprodukter och att sysselsättningen därför har fördelats på grundval av tillverkningsvolymen.

(86) Gemenskapsindustrins produktivitet, mätt som antal producerade ton per anställd, ökade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Uppgifterna om produktiviteten återspeglar i stor utsträckning den fördelning som gjordes för fastställandet av sysselsättningsnivån.

(87) Den totala lönesumman ökade mellan 1996 och undersökningsperioden med 7 %.

h) Dumpningsmarginalens storlek

(88) Med hänsyn till volymerna av och priserna på importen från de berörda länderna kan verkan av den faktiska dumpningsmarginalens storlek på gemenskapsindustrin inte anses vara försumbar.

4. Slutsats om skada

(89) Mellan 1996 och undersökningsperioden ökade importen av hushållsfolie av aluminium med ursprung i de berörda länderna med 2 600 %, från ca 600 ton till över 16 000 ton. Detta ledde till en ökning av marknadsandelen på 18 procentenheter för den berörda importen sammantaget under en period då förbrukningen ökade med 21 %. Priserna på de importerade varorna var under hela skadeundersökningsperioden lägre än priserna på gemenskapsindustrins varor.

(90) Mellan 1996 och undersökningsperioden försämrades läget för gemenskapsindustrin när det gäller produktion (-8 %) och försäljningsvolym (-8 %), trots en ökad förbrukning i gemenskapen med 21 %. Som en följd härav minskade gemenskapsindustrins marknadsandel kraftigt, från 69 % till 52 %, eller med 17 procentenheter.

(91) Mellan 1996 och 1997 förbättrade gemenskapsindustrin sin lönsamhet, eftersom dess försäljningspriser steg mer än vad totalkostnaderna per enhet ökade. Under samma period förlorade gemenskapsindustrin försäljningsvolymer och marknadsandelar. Mellan 1997 och 1998 förbättrade gemenskapsindustrin sin lönsamhet ytterligare genom att höja sina priser mer än vad totalkostnaderna per enhet ökade. Detta ledde till förbättrad lönsamhet, på bekostnad dock av ytterligare förlust av försäljningsvolymer och marknadsandelar. Mellan 1998 och undersökningsperioden sänkte gemenskapsindustrin sina försäljningspriser långt mer än vad totalkostnaderna per enhet minskade. Pristrycket ledde till svåra förluster för gemenskapsindustrin, vilka under undersökningsperioden uppgick till -7%.

(92) Efter undersökningsperioden meddelade en av de största tillverkarna i gemenskapen att företaget planerade att lägga ned sin tillverkning av hushållsfolie av aluminium i gemenskapen, eftersom det inte kunde bära förlusterna inom denna sektor.

(93) Med hänsyn till ovanstående dras slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada under undersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.1 i grundförordningen, vilket tydligt framgår av den minskade tillverkningen och försäljningen, förlusten av marknadsandelar och de stora förlusterna till följd av pristrycket.

F. ORSAKSSAMBAND

(94) I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det om den dumpade importen av hushållsfolie av aluminium med ursprung i de berörda länderna hade vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan omfattning att den kan betecknas som väsentlig. Undersökningen omfattade även andra kända faktorer utöver den dumpade importen vilka eventuellt skadade gemenskapsindustrin samtidigt med denna, för att säkerställa att den eventuella skada som vållats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

1. Verkan av den dumpade importen från de berörda länderna

(95) Den betydande ökningen av mängden import med ursprung i de berörda länderna och den ökade marknadsandelen för denna import under skadeundersökningsperioden, till priser som hela tiden var lägre än de priser som gemenskapsindustrin tillämpade, sammanföll med en försämring av gemenskapsindustrins situation vad gäller produktion, försäljningsvolym, marknadsandel och en prisdepression som ledde till stora förluster under undersökningsperioden.

(96) Importen ökade väsentligt under undersökningsperioden, från omkring 600 ton 1996 till omkring 16 000 ton under undersökningsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 1997 och 1998 och sammanföll med nedgången i produktion och försäljning för gemenskapsindustrin. Importens ökade andel av gemenskapsmarknaden motsvarades av förlorade marknadsandelar för gemenskapsindustrin, vars försäljningsvolym minskade med 8 % under perioden.

(97) Mellan 1996 och 1998 höjde gemenskapsindustrin försäljningspriserna för att uppväga kostnadsökningen, vilket resulterade i minskad produktionsvolym, försäljning och marknadsandel, men också i en viss förbättring av lönsamheten. Lönsamhetsförbättring var mera uttalad 1998, dvs. det år då den genomsnittliga skillnaden mellan priserna på den berörda importen och gemenskapsindustrins priser var som lägst.

(98) Mellan 1998 och undersökningsperioden tvingades gemenskapsindustrin emellertid sänka sina priser som anpassning till priserna på den berörda importen för att på så sätt försöka hålla försäljningsvolymen uppe, vilket ledde till att lönsamheten försämrades. Det bör noteras att marknaden för hushållsfolie av aluminium är priskänslig samt att priserna på importen från de berörda länderna hade minskat väsentligt mellan 1998 och undersökningsperioden och att de underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(99) Det pristryck som utövades av den berörda importen, vars volym och marknadsandel ökade väsentligt och som ägde rum till låga priser, bedöms därför ha förorsakat en prisdepression på gemenskapsmarknaden, vilket i sin tur ledde till att gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades.

(100) Mot bakgrund av det som anges ovan dras slutsatsen att den dumpade importen av hushållsfolie av aluminium med ursprung i de berörda länderna har haft en väsentlig inverkan vad gäller den skada som gemenskapsindustrin lidit under undersökningsperioden, i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

2. Verkningar av andra faktorer

(101) I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen prövades huruvida andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna kunde ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit, i sådan utsträckning att denna skada inte kunde tillskrivas den dumpade importen från de berörda länderna. Följande faktorer undersöktes i detta sammanhang: volymen av och priserna på importen med ursprung i andra tredje länder, utvecklingen av råvarupriserna samt huruvida gemenskapsindustrin kunde ha lidit självförvållad skada genom att den övergått till produktion av aluminiumfolie för vidare förädling.

a) Import med ursprung i andra tredje länder

(102) Volymen av importen av hushållsfolie av aluminium med ursprung i andra tredje länder var i stort sett konstant - ca 11 000 ton - under skadeundersökningsperioden, med undantag av 1998, då importen från de länderna uppgick till 14 000 ton. Ökningen av förbrukningen under skadeundersökningsperioden kom alltså inte importen från de länderna tillgodo. Denna imports andel av gemenskapsmarknaden minskade med 3 procentenheter.

(103) Endast import med ursprung i tre andra länder än de berörda länderna hade en marknadsandel på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden som översteg 2 % , nämligen Kroatien, Turkiet och Venezuela.

i) Kroatien

(104) Enligt uppgifter från Eurostats importstatistik uppgick importen av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Kroatien till 1 758 ton 1996, 737 ton 1997, 1 478 ton 1998 och 1 778 ton under undersökningsperioden. Denna imports andel av gemenskapsmarknaden minskade med 0,4 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Priserna för denna import, på nivån fritt kunden, låg under hela perioden över de kinesiska och ryska företagens priser och över gemenskapsindustrins priser, men det kan inte uteslutas att andra produkter än hushållsfolie av aluminium (dvs. aluminiumfolie för vidare förädling) är inkluderade.

(105) Mot bakgrund av den sjunkande andelen av gemenskapsmarknaden och nivån på priserna dras slutsatsen att importen med ursprung i Kroatien inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

ii) Turkiet

(106) Importen med ursprung i Turkiet ökade från 4 935 ton 1996 till 7 777 ton 1998 och minskade därpå till 2 446 ton under undersökningsperioden. Denna imports andel av gemenskapsmarknaden ökade från 6,9 % under 1996 till 8,8 % under 1998 och minskade sedan till 2,8 % under undersökningsperioden. Uppgifter som tillhandahållits av samarbetsvilliga användare som svarade för mer än 80 % av den totala importen av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Turkiet under undersökningsperioden visar att priserna på den turkiska importen mellan 1997 och undersökningsperioden låg väsentligt över de berörda ländernas priser och i nivå med gemenskapsindustrins priser.

(107) Mot bakgrund av minskningen av volymen av och marknadsandelen för importen från Turkiet under undersökningsperioden och nivån på priserna kan slutsatsen dras att importen med ursprung i Turkiet inte bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

iii) Venezuela

(108) Importen med ursprung i Venezuela minskade från 2 210 ton 1996 till 1 533 ton 1997, och ökade sedan till 2 779 ton 1998 och 3 843 ton under undersökningsperioden. Dess andel av gemenskapsmarknaden ökade från 3,1 % till 4,5 % under samma period. Priserna på denna import enligt Eurostats uppgifter var hela tiden, med undantag av 1998, högre än priserna på importen från de berörda länderna och högre än gemenskapsindustrins priser. Det bör noteras att uppgifterna från Eurostat låg i linje med uppgifterna från en samarbetsvillig, icke närstående importör som svarade för ungefär 15 % av den totala importen (i volym) till gemenskapen från Venezuela under undersökningsperioden.

(109) Med hänsyn till nivån på priserna på importen från Venezuela kan slutsatsen dras att importen av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Venezuela inte bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit under undersökningsperioden.

b) Utvecklingen av råvarupriserna

(110) Det har också övervägts huruvida den skada som gemenskapsindustrin lidit skulle kunna tillskrivas prisutvecklingen för primäraluminium, som är den viktigaste råvaran och som representerar ca 55 % av gemenskapsindustrins totala tillverkningskostnader.

(111) Mellan 1996 och 1998 kunde råvaruprisutvecklingen återspeglas i gemenskapsindustrins priser. Mellan 1998 och undersökningsperioden minskade emellertid gemenskapsindustrins priser med mer än vad totalkostnaderna minskade (inbegripet nedgången i råvarupriserna), vilket ledde till en förlustnivå på -7,3 %. Utvecklingen vad gäller råvarupriserna bedöms följaktligen inte ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit under undersökningsperioden.

c) Självförvållad skada på grund av övergång till produktion av aluminiumfolie för vidare förädling

(112) Det gjordes gällande att nedgången i gemenskapsindustrins tillverkning och försäljning av hushållsfolie av aluminium var självförvållad genom att gemenskapsindustrin föredrog att tillverka aluminiumfolie för vidare förädling, vilken påstods generera högre vinster än hushållsfolie av aluminium. Eftersom utrustningen kunde användas för att tillverka båda produkterna, föredrog gemenskapsindustrin, påstods det, att tillverka aluminiumfolie för vidare förädling med det högre förädlingsvärde som den produkten representerade.

(113) Gemenskapsindustrins tillverkning av hushållsfolie av aluminium minskade med 8 % mellan 1996 och undersökningsperioden. Tillverkningen av aluminiumfolie för vidare förädling ökade under samma period med 18 %. Mellan 1996 och undersökningsperioden sjönk hushållsfoliens andel av den totala aluminiumfolietillverkningen från 25 % till 21 %.

(114) Även om det i allmänhet är tekniskt möjligt att använda samma utrustning för tillverkning av hushållsfolie av aluminium som för tillverkning av aluminiumfolie för vidare förädling, avdelar tillverkarna i praktiken utrustningen specifikt för den ena eller den andra av dessa folieprodukter, eftersom detta ökar effektiviteten och minskar kostnaderna för omställning av utrustningen. Tillverkningen av aluminiumfolie för vidare förädling har vidare inte ökat i proportion till minskningen av tillverkningen av hushållsfolie av aluminium, utan har i stället följt ökningen av förbrukningen av aluminiumfolie för vidare förädling. Det faktum att gemenskapsindustrin gjorde betydande investeringar 1998 och under undersökningsperioden tyder dessutom på att industrin avser att fortsätta att tillverka hushållsfolie av aluminium. Slutligen hade gemenskapsindustrin tillräckligt med outnyttjad kapacitet för att öka sin tillverkning av hushållsfolie av aluminium, men var förhindrad att använda denna kapacitet på grund av den betydande ökningen av dumpad import.

(115) Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte var självförvållad till följd av att den övergått till att tillverka aluminiumfolie för vidare förädling.

d) Slutsats om orsakssamband

(116) Den betydande ökningen av importen från de berörda länderna i fråga om både volym och marknadsandelar, den avsevärda nedgången vad gäller priserna för denna import liksom det prisunderskridande och den prisdepression som konstaterats under undersökningsperioden hade väsentliga negativa verkningar för gemenskapsindustrins försäljningsvolymer och försäljningspriser, vilket i sin tur påverkade en rad ekonomiska indikatorer i negativ riktning, särskilt lönsamheten. Dessutom fann man i samband med undersökningen inga andra faktorer som kunde ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(117) Därför dras slutsatsen att den väsentliga skada, i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen, som gemenskapsindustrin lidit orsakats av import av hushållsfolie av aluminium med ursprung i Kina och Ryssland.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

(118) I syfte att fastställa huruvida det med hänsyn till gemenskapens intresse var nödvändigt att införa åtgärder undersöktes de troliga verkningarna för de berörda ekonomiska aktörerna av att åtgärder införs respektive inte införs. För detta ändamål ombads alla berörda parter, inbegripet tillverkarna i gemenskapen, råvaruleverantörer, importörer och handlare samt berörda användare, att lämna uppgifter.

1. Gemenskapsindustrin

a) Gemenskapsindustrins beskaffenhet och struktur

(119) Gemenskapsindustrin utgörs av sex aluminiumfolietillverkande företag. Hushållsfolie av aluminium svarade för ungefär 21 % av dessa företags sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden. Den finns ett samband mellan tillverkningen av de olika slagen av folie såtillvida att tillverkningen av dem breddar underlaget för fördelning av de fasta och indirekta kostnaderna för hela folietillverkningen. Fyra av de sex tillverkarna i gemenskapen är integrerade med tidigare led i produktionskedjan, dvs. de köper utgångsmaterialet för sin aluminiumfolietillverkning (band för vidare valsning) från företag inom samma koncern.

(120) Tillverkningen av hushållsfolie av aluminium är kapitalintensiv och i hög grad automatiserad. Det konstaterades att gemenskapsindustrin avdelar utrustning specifikt för tillverkning av hushållsfolie av aluminium i syfte att öka effektiviteten och minska kostnaderna för att ställa om maskinerna. Sammanlagt var 388 anställda inom gemenskapsindustrin sysselsatta under undersökningsperioden i verksamhet med direkt anknytning till tillverkningen av hushållsfolie av aluminium. Företagen hade sammanlagt ungefär 4 400 anställda.

b) Gemenskapsindustrins livskraft

(121) Gemenskapsindustrin förfaller att vara livskraftig och konkurrenskraftig. Detta framgår av dess ställning på gemenskapsmarknaden (där den är en väl etablerad aktör och partner till användarindustrin), storleken på dess investeringar och utbytet av maskiner samt av de omstrukturerings- och effektivitetsvinster som den nyligen gjort genom att rationalisera tillverkningen och modernisera maskinparken. Även dess exportresultat stödjer detta, eftersom dess export av hushållsfolie av aluminium svarade för mellan 13 och 15 % av dess sammanlagda försäljning under skadeundersökningsperioden.

(122) Sammanfattningsvis kan det sägas att gemenskapsindustrin har visat att den är en strukturellt livskraftig industri som har omstrukturerat sin tillverkning av den berörda produkten i syfte att upprätthålla sin produktivitet och effektivitet.

c) Möjliga verkningar om åtgärder införs respektive inte införs

(123) Om antidumpningsåtgärder inte införs, skulle gemenskapsindustrin utsättas för fortsatt pristryck från dumpad import och för därav följande prisdepression, som tidigare lett till försämrad lönsamhet. Skulle situationen bli bestående kan det leda till att gemenskapstillverkarna tvingas lägga ner vissa produktionslinjer, eller till och med hela anläggningar, för tillverkning av hushållsfolie av aluminium.

(124) Eftersom, som framhållits i det föregående, tillverkningen av hushållsfolie av aluminium är viktig för att bredda underlaget för fördelning av de fasta och indirekta kostnaderna för den samlade aluminiumfolietillverkningen, skulle en nedläggning av produktionslinjer för hushållsfolie av aluminium t.o.m. kunna leda till att företagen tvingades lägga ner hela sin aluminiumfolietillverkning. Detta visas av att en gemenskapstillverkare i december 2000 tillkännagav att företaget planerade att lägga ner sin tillverkning i Förenade kungariket.

(125) Om däremot antidumpningsåtgärder införs kan detta förväntas leda till förändringar i två avseenden. För det första skulle gemenskapsindustrin kunna öka sin försäljningsvolym, vilket skulle leda till ett förbättrat kapacitetsutnyttjande och ökade marknadsandelar. För det andra kan priserna komma att öka något, sannolikt dock inte till en nivå motsvarande antidumpningstullen, eftersom det fortfarande skulle råda konkurrens mellan gemenskapstillverkare, import med ursprung i berörda tredje länder och import med ursprung i andra tredje länder.

(126) Den minskning av kostnaden per enhet som det ökade kapacitetsutnyttjandet skulle leda till jämte en viss prisökning förväntas sålunda göra det möjligt för gemenskapsindustrin att återigen bli lönsam och att återta marknadsandelar.

2. Råvaruleverantörer till gemenskapsindustrin

(127) Såsom redan nämnts är fyra av de sex gemenskapstillverkarna integrerade med tidigare led i produktionskedjan, dvs. de skaffar råvaran för sin tillverkning av aluminiumfolie (band för vidare valsning) från företag inom den egna koncernen.

(128) Följande tre råvaruleverantörer lämnade uppgifter om verkningarna av att antidumpningsåtgärder införs respektive inte införs:

- Alcan Rolled Products UK, Newport, Förenade kungariket

- Lawson Mardon Star Ltd, Bridgnorth, Förenade kungariket

- Pechiney Rhenalu Neuf Brisach, Biesheim, Frankrike.

(129) På grundval av de uppgifter som lämnades av dessa tre företag konstaterades det att försäljningen av band för vidare valsning till gemenskapstillverkarna av hushållsfolie av aluminium utgjorde cirka 20 % av deras sammanlagda försäljning i gemenskapen. Den sammanlagda försäljningen av band för vidare valsning till dessa tillverkare minskade med 2 % mellan 1997 och undersökningsperioden, medan vinsten sjönk med 5 %. Antalet sysselsatta inom den berörda tillverkningen av band för vidare valsning uppgick till cirka 380 personer under undersökningsperioden.

(130) Råvaruleverantörerna uppgav att gemenskapstillverkarna sannolikt inte kunna finna alternativa kunder om de upphörde med tillverkningen av hushållsfolie av aluminium. En av råvaruleverantörerna uppgav också att en nedläggning av gemenskapsindustrins tillverkning skulle kunna äventyra företagets återvinningsverksamhet, eftersom denna är beroende av det avfall som genereras i samband med tillverkningen av hushållsfolie av aluminium.

(131) Med tanke på den andel av leverantörernas samlade verksamhet som band för vidare valsning hos gemenskapstillverkarna av hushållsfolie av aluminium står för är det sannolikt att en nedgång i dessa tillverkares försäljningsvolym eller en nedläggning av deras verksamhet skulle få icke försumbara verkningar för leverantörernas ekonomiska verksamhet. En förbättring av situationen för gemenskapstillverkarna av hushållsfolie av aluminium, å andra sidan, kommer sannolikt att vara gynnsam för leverantörerna i gemenskapen genom att detta kan leda till ökad försäljning av band för vidare valsning och därigenom bidra till sysselsättningen totalt sett inom denna sektor.

3. Icke-närstående importörer och handlare i gemenskapen

(132) Två av tre icke-närstående importörer och handlare besvarade frågeformuläret. Endast en av dem lämnade uppgifter som var relevanta för bedömningen av de sannolika verkningarna av att antidumpningsåtgärder införs respektive inte införs. Detta företag importerade emellertid inte hushållsfolie av aluminium från de berörda länderna utan endast från ett annat tredje land. Importen av hushållsfolie av aluminium representerade dessutom en försumbar andel av dess totala verksamhet, nämligen mindre än 3 % av dess totala omsättning. Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att situationen för importörerna och handlarna i gemenskapen inte skulle påverkas om antidumpningsåtgärder skulle införas.

4. Användare av hushållsfolie av aluminium i gemenskapen

a) Användarindustrins art och struktur

(133) Användarna i gemenskapen, ("rewinders" eller "spoolers", nedan kallade "hushållsfolieproducenterna" ) köper hushållsfolie av aluminium på rullar och rullar upp varan på mindre rullar som är färdiga att användas inom hushållen. Denna omrullning av hushållsfolien är en okomplicerad åtgärd och förädlingsvärdet är lågt. Inga inträdeshinder av betydelse konstaterades förekomma inom sektorn.

(134) Sju av femton kända användare i gemenskapen besvarade frågeformuläret. Ytterligare två användare gav sig till känna men lämnade inte de erforderliga uppgifterna. Det togs därför inte hänsyn till de företagen vid analysen av vilka konsekvenser eventuella antidumpningsåtgärder skulle få för användarna.

(135) Följande användare besvarade frågeformuläret:

- CeDo Household Products Ltd. Telford, Förenade kungariket, som svarade även på Poly-linas och Paclans vägnar

- Childwood Ltd., Ashton-in-Makerfield, Förenade kungariket

- Comital Cofresco SpA, Volpiano, Italien

- Ecopla France, Saint Vincent de Mercuze, Frankrike

- Fora Folienfabrik GmbH, Radolfzell, Tyskland

- ITS Foil and Film Rewinding bv, Apeldoorn, Nederländerna

- Vita Emballage A/S, Rødovre, Danmark.

(136) En av de samarbetsvilliga hushållsfolieproducenterna är ett stort företag som tillverkar alla typer av engångsvaror för hushållsbruk, t.ex. aluminiumfolie, plastfolie, ugnsfolie, fryspåsar och soppåsar. En annan samarbetsvillig hushållsfolieproducent är integrerad bakåt med en tillverkare av hushållsfolie av aluminium som levererar internt till företag i senare led i produktionskedjan. De övriga fem användarna är små och medelstora hushållsfolieproducenter, vars verksamhet omfattar olika typer av förpackningsmaterial för hushållsändamål.

b) Uppgifter från samarbetsvilliga användare

(137) Hushållsfolie av aluminium konstaterades svara för genomsnittligt cirka 33 % av de samarbetsvilliga användarnas totala omsättning. Omsättningen inom aluminiumfoliesektorn ökade enligt de samarbetsvilliga användarnas uppgifter med 8 % mellan 1997 och 1998 och med ytterligare 3 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Dessa användare sysselsatte totalt cirka 2 300 personer under undersökningsperioden, varav cirka 470 var direkt eller indirekt sysselsatta inom aluminiumfoliesektorn.

(138) De samarbetsvilliga användarnas inköp av hushållsfolie av aluminium ökade med 57 % mellan 1997 och undersökningsperioden, från 23 000 ton 1997 till 35 500 ton under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden motsvarade deras inköp 40 % av gemenskapstillverkarnas sammanlagda försäljning, 64 % av den sammanlagda importen från Kina och 72 % av den sammanlagda importen från Ryssland.

(139) Lönsamheten på försäljningen i gemenskapen av produkter i vilka det ingår hushållsfolie av aluminium varierade mellan 0,1 % och 6 %, med en vägd genomsnittlig lönsamhet på cirka 3 % under undersökningsperioden. Den genomsnittliga lönsamheten för hushållsfolieproducenterna minskade från 3,5 % 1997 till 3,3 % 1998 och till 2,9 % under undersökningsperioden. Det bör påpekas att denna vägda genomsnittliga lönsamhet återspeglar situationen för några användare på en marknad där en viss överkapacitet rapporterats förekomma.

(140) Undersökningen visade att hushållsfolie av aluminium representerade mellan 72 % och 85 % av den totala tillverkningskostnaden för slutprodukterna, med ett genomsnitt på 80 % av de totala kostnaderna.

c) Verkningar av att åtgärder införs respektive inte införs

(141) Om antidumpningsåtgärder skulle införas, kommer detta sannolikt att leda till en mycket måttlig kostnadsökning för användarna, eftersom hushållsfolie av aluminium konstaterats representera 80 % av hushållsfolieproducenternas totala tillverkningskostnader.

(142) Det bör noteras att även om de berörda exporterande tillverkarna skulle öka sina priser med tullens fulla belopp, skulle priserna på de varor som importerades från dem fortfarande ligga under de priser som tillämpades av dessa länder 1998, det år då priserna på denna import låg som högst.

(143) Om åtgärder inte införs, kan det eventuella bortfallet av gemenskapsindustrins tillverkning av hushållsfolie av aluminium komma att skapa försörjningssvårigheter, vilket skulle få negativa verkningar för användarna.

d) Argument som framförts av samarbetsvilliga användare vad gäller verkningarna av att antidumpningsåtgärder införs

i) Inga möjligheter att övervältra eventuellt ökade kostnader på kunderna

(144) Vissa användare framhöll att ökade kostnader till följd av införandet av antidumpningsåtgärder inte skulle kunna övervältras på kunderna, vilka till största delen utgjordes av stora detaljhandelsföretag som kunde bestämma priserna på grund av sin stora köpkraft.

(145) Av de uppgifter som samarbetsvilliga användare tillhandahållit framgick det att användarnas försäljningspriser fluktuerade och till stor del följde prisutvecklingen för aluminium enligt noteringarna på London Metal Exchange (LME) och prisutvecklingen för hushållsfolie av aluminium. Det förekom stora svängningar under skadeundersökningsperioden i priserna på aluminium enligt noteringarna på LME, med en största årlig ökning på 11 % och en största årlig minskning på 9 %. Under tiden utvecklades användarpriserna från ett index på 100 år 1997 till ett index på 107 år 1999 och därefter till ett index på 96 under undersökningsperioden. Fluktuationer i användarnas kostnader kunde alltså avspeglas i deras försäljningspriser.

(146) Det är således inte uteslutet att användarna kan övervältra på sina kunder de måttliga prisökningar som skulle följa om antidumpningsåtgärder införs.

ii) Otillräckligt utbud

(147) Det påstods att gemenskapsindustrin var ovillig att förse användarna med hushållsfolie av aluminium och att den föredrog att koncentrera sin tillverkning till produkter med ett högre förädlingsvärde, såsom aluminiumfolie för vidare förädling. Det framhölls också att gemenskapsindustrins höga kapacitetsutnyttjande gjorde att den inte skulle kunna öka produktionen efter ett eventuellt införande av antidumpningsåtgärder. Det påstods att detta i kombination med införande av sådana åtgärder skulle leda till ett otillräckligt utbud av hushållsfolie av aluminium på gemenskapsmarknaden.

(148) I enlighet med vad som redan framförts i skäl 121 visar gemenskapsindustrin att den avser att fortsätta att tillverka hushållsfolie av aluminium. Vidare framgick det av de uppgifter som samarbetsvilliga användare tillhandahållit att deras köp av hushållsfolie av aluminium från gemenskapsindustrin ökade med 62 % mellan 1997 och undersökningsperioden. Det konstaterades också att gemenskapsindustrin hade tillräckligt med outnyttjad kapacitet vad gäller utrustning avdelad för tillverkning av hushållsfolie av aluminium för att öka produktionen av denna produkt.

(149) Det är dessutom sannolikt att de berörda exporterande tillverkarna skulle komma att fortsätta att exportera hushållsfolie av aluminium till gemenskapen, om än till icke-dumpade respektive icke-skadevållande priser, även om antidumpningsåtgärder skulle införas. Vidare visade det sig att det finns ett antal alternativa försörjningskällor som inte omfattades av antidumpningsåtgärder och som hade en andel på ca 13 % av gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

(150) Mot bakgrund av ovanstående är det osannolikt att ett införande av antidumpningsåtgärder skulle leda till otillräckligt utbud på gemenskapsmarknaden.

iii) Produktsubstitution

(151) Det framhölls att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till ett högre pris på slutprodukten, vilket i sin tur skulle få till följd att konsumenterna övergick till andra inhemska förpackningsmaterial, såsom plastfolie eller foliepapper.

(152) Undersökningen visade att priselasticiteten hos efterfrågan på hushållsfolie av aluminium är låg, beroende på de särskilda egenskaper som hushållsfolie av aluminium har som förpacknings- och förvaringsmaterial. Hushållsfolie av aluminium behåller sina egenskaper oberoende av temperatur, den fungerar som en ogenomtränglig spärr som förhindrar livsmedel från att uppta eller avge fukt, lukt och smak, den är mycket hygienisk och gynnar inte mikroorganismer, den är lätt att forma och är på grund av materialets ringa vikt och dess styrka synnerligen lämplig som förpackningsmaterial för livsmedel.

(153) Detta visades också av att priserna på aluminium, dvs. råvaran för tillverkning av hushållsfolie av aluminium, varierade stort under perioden, men att konsumtionen av hushållsfolie av aluminium likväl har ökat med 21 % under skadeundersökningsperioden.

(154) Slutsatsen är att det är osannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till en betydande övergång från aluminiumfolie till andra förpackningsmaterial för hushållsändamål.

5. Verkningar för konkurrensen och handelssnedvridande verkningar

(155) Vad beträffar verkningarna av eventuella åtgärder för konkurrensen i gemenskapen har några berörda parter hävdat att förekomsten av tullar skulle leda till att de berörda exporterande tillverkarna skulle komma att försvinna från gemenskapsmarknaden, vilket avsevärt skulle försvaga konkurrensen och öka den redan nu dominerande ställningen för de hushållsfolieproducenter i gemenskapen som är integrerade bakåt med leverantörer av hushållsfolie av aluminium i gemenskapen.

(156) De berörda exporterande tillverkarna skulle dock med största sannolikhet fortsätta att exportera hushållsfolie av aluminium till gemenskapen, om än till icke-skadevållande priser, eftersom de har skaffat sig en stark marknadsställning i gemenskapen och eftersom gemenskapsindustrin inte har tillräcklig kapacitet för att förse hela gemenskapsmarknaden. Samtidigt kan det emellertid inte uteslutas att gemenskapsindustrin, om antidumpningsåtgärder inte införs, kan komma att väsentligt minska eller upphöra med sin tillverkning av hushållsfolie av aluminium i gemenskapen, vilket skulle ge de exporterande tillverkarna av hushållsfolie av aluminium en starkare ställning och leda till väsentligt minskad konkurrens på gemenskapsmarknaden.

(157) Det konstaterades vidare att det vid sidan av de berörda länderna fanns ett antal alternativa försörjningskällor för de icke-integrerade hushållsfolieproducenterna. Dessa tredje länder tillgodosåg under undersökningsperioden ca 13 % av den totala marknaden.

(158) Vad beträffar argumentet, slutligen, om den potentiellt dominerade ställningen för de integrerade hushållsfolieproducenterna i gemenskapen framgick det av undersökningen att märkestroheten var begränsad och att det inte fanns några större hinder av teknisk karaktär för inträde på marknaden. Det är därför osannolikt att hushållsfolieproducenterna i någon större utsträckning skulle kunna agera oberoende av kunder och konkurrenter.

(159) Eftersom det konstaterades att gemenskapsindustrin inte hade kapacitet nog att förse hela gemenskapsmarknaden och eftersom, såsom nämndes ovan, importen från de berörda länderna sannolikt skulle komma att fortsätta, skulle konkurrensen alltjämt vara stark också sedan det eventuellt införts antidumpningsåtgärder. Införandet av antidumpningstullar skulle alltså inte komma att begränsa användarföretagens valmöjligheter eller försvaga konkurrensen.

6. Slutsats beträffande gemenskapens intresse

(160) Med hänsyn till ovanstående dras slutsatsen att det med hänsyn till gemenskapens intresse inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningsåtgärder i detta fall.

H. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(161) Vid fastställandet av den slutgiltiga tullens nivå har hänsyn tagits till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(162) För att det skulle kunna fastställas vilken tullnivå som var tillräcklig för att undanröja den skada som dumpningen hade vållat var det nödvändigt att först fastställa en rimlig minsta vinstmarginal före skatt som gemenskapsindustrin skulle ha kunnat uppnå om det inte hade förekommit någon dumpad import. Det konstaterades att en vinstmarginal på 5 % var ett rimligt minimum med hänsyn till vinstnivån för aluminiumfolie för vidare förädling, en produkt för vilken det inte förekom någon skadevållande dumpning, samt behovet av långsiktiga investeringar från gemenskapsindustrins sida.

(163) Den nödvändiga prisökningen fastställdes sedan på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, sådant detta fastställts för beräkningen av prisunderskridandet, och det icke-skadevållande priset för den hushållsfolie av aluminium som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Det icke-skadevållande priset räknades fram genom att det till gemenskapsindustrins försäljningspris lades ett belopp motsvarande gemenskapsindustrins genomsnittliga faktiska förlust under undersökningsperioden samt den ovannämnda vinstmarginalen på 5 %. Den genom denna jämförelse framräknade skillnaden, dvs. skademarginalen, uttrycktes därefter i procent av det totala importvärdet cif.

2. Slutgiltiga tullar

(164) Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bedöms slutgiltiga antidumpningstullar böra införas på samma nivå som de dumpningsmarginaler som konstaterats, såvida inte skademarginalerna konstaterats vara lägre. I det senare fallet bör skademarginalerna tillämpas.

(165) Vad gäller import av den berörda produkten från Ryssland bör den övriga tullen fastställas på grundval av den tullsats som fastställs för den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(166) På denna grundval uppgår de föreslagna slutgiltiga tullarna till följande:

>Plats för tabell>

(167) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av slutsatserna i den här undersökningen. De återspeglar därför den situation avseende dessa företag som konstaterats under undersökningen. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullsats som är tillämplig på "alla andra exporterande tillverkare") bör således endast tillämpas på import av produkter som har sitt ursprung i det berörda landet och som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i artikeltexten i denna förordning, även enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa tullsatser utan av den tullsats som gäller för "alla andra exporterande tillverkare".

(168) Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. efter en ändring av företagets namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör snarast möjligt inges till kommissionen [3] tillsammans med alla nödvändiga uppgifter, särskilt om eventuella ändringar av företagets verksamhet när det gäller tillverkning, inhemsk försäljning eller försäljning på export med anknytning till exempelvis namnförändringen eller förändringen av produktions- och försäljningsenheterna. Kommissionen kommer om det är lämpligt och efter samråd med rådgivande kommittén att ändra förordningen genom uppdatering av förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

[3] Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, direktorat C, TERV - 0/13, Rue de la Loi/Wetstraat 200 - B - 1049 Bryssel, Belgien.

3. Åtaganden

(169) Både den exporterande tillverkaren i Kina och den exporterande tillverkaren i Ryssland gjorde åtaganden enligt artikel 8.1 i grundförordningen. Den kinesiska exporterande tillverkarens åtagande kunde inte godtas, med hänsyn till att företaget inte beviljats marknadsekonomisk status och eftersom åtagandet inte innefattade de garantier från de kinesiska myndigheternas sida som krävdes för att en tillfredsställande övervakning skulle bli möjlig. Under dessa omständigheter bör en slutgiltig antidumpningstull införas på nivån för den dumpningsmarginal som fastställts.

(170) Den ryska exporterande tillverkaren samtyckte till att sälja den berörda produkten till eller över ett pris som innebär att de skadliga verkningarna av dumpningen undanröjs. Företaget har också åtagit sig att regelbundet överlämna detaljerade rapporter till kommissionen, vilket kommer att möjliggöra en effektiv övervakning. Med hänsyn till produktens karaktär och företagets försäljningsstruktur bedömer kommissionen vidare att risken för kringgående är begränsad.

(171) För att ytterligare underlätta för kommissionen att på ett effektivt sätt följa upp att företaget uppfyller sina åtaganden bör, vid uppvisandet av begäran om övergång till fri omsättning, befrielse från antidumpningstull endast beviljas under förutsättning att det uppvisas en faktura som innehåller åtminstone de uppgifter som föreskrivs enligt bilagan till denna förordning. Denna uppgiftsnivå är nödvändig också för att tullmyndigheterna med tillräcklig säkerhet skall kunna förvissa sig om att leveransen motsvarar beskrivningen i de kommersiella dokumenten och omfattas av åtagandet. Om det inte uppvisas någon sådan faktura eller om denna inte svarar mot den produkt som uppvisas för tullmyndigheterna, bör i stället den tillämpliga antidumpningstullen betalas.

(172) Om åtagandet bryts eller återtas eller om det finns en misstanke om att det har brutits, kan enligt artikel 8.9 och 8.10 i grundförordningen en antidumpningstull införas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,009 mm men högst 0,018 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, på rullar med en bredd av högst 650 mm, enligt KN-nummer ex 7607 11 10 (Taric-nummer 7607 11 10 10) och med ursprung i Kina och Ryssland.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, på produkter tillverkade av nedanstående företag:

>Plats för tabell>

3. Trots vad som sägs i punkt 1 skall den slutgiltiga antidumpningstullen inte tillämpas på import som övergår till fri omsättning enligt bestämmelserna i artikel 2.

4. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Produkter som importeras och deklareras för övergång till fri omsättning enligt Taric-tilläggsnummer A256 skall vara befriade från de antidumpningstullar som införs genom artikel 1 om de tillverkats och sänts av Siberian Aluminium (Sayan Foil, Syanagorsk och fakturerats direkt av Rual Trade Limited, Suites 7B & 8B, 50 Town Range, Gibraltar till Sibirsky Aluminium GmbH, Graf-Adolf-Platz 1-2, D-40213, Düsseldorf. Sådan import skall även åtföljas av en faktura som innehåller åtminstone de uppgifter som föreskrivs enligt bilagan till denna förordning.

2. En förutsättning för denna tullbefrielse skall vara att de varor som deklareras och uppvisas för tullen exakt motsvarar varubeskrivningen i fakturan.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA Uppgifter som skall anges på de fakturor vilka åtföljer försäljning som omfattas av ett åtagande

1. Fakturanummer.

2. Det Taric-tilläggsnummer enligt vilket de fakturerade varorna kan tullklareras vid gemenskapens gräns.

3. En exakt beskrivning av varorna med bl.a. följande uppgifter:

- Produktkodnummer (PCN) (enligt vad som fastställts i det åtagande som gjorts av den tillverkande exportören i fråga).

- KN-nummer.

- Kvantitet (i kilogram).

4. Beskrivning av försäljningsvillkoren, med bl.a. följande uppgifter:

- Pris per kilogram.

- Betalningsvillkor.

- Leveransvillkor.

- Sammanlagda rabatter och avdrag.

5. Namnet på det företag som agerar som importör och till vilket fakturan utfärdas direkt av det berörda företaget.

6. Namnet på den företrädare för företaget som har utfärdat fakturan samt följande undertecknade försäkran:

"Jag intygar härmed att försäljningen för direkt export till Europeiska gemenskapen av de varor som avses i denna faktura omfattas av och sker enligt villkoren i det åtagande som gjorts av [företagets namn] och som godtagits av Europeiska kommissionen genom [beslutets nummer]. Jag försäkrar att uppgifterna på denna faktura är fullständiga och korrekta."