52001IE0237

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Den nordliga dimensionen: Handlingsplan för den nordliga dimensionen i EU:s externa och gränsöverskridande politik 2000-2003"

(2001/C 139/11)

Vid sin plenarsession den 1-2 mars 2000 beslutade Ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 23.3 i arbetsordningen utarbeta ett yttrande om "Den nordliga dimensionen: Handlingsplan för den nordliga dimensionen i EU:s externa och gränsöverskridande politik 2000-2003".

Sektionen för yttre förbindelser, som ansvarat för det förberedande arbetet, antog sitt yttrande den 6 februari 2001. Föredragande var Uno Westerlund.

Vid sin 379:e plenarsession den 28 februari-1 mars 2001 (sammanträdet den 28 februari 2001) antog Ekonomiska och sociala kommittén enhälligt följande yttrande.

1. Bakgrund

1.1. EU:s nordliga dimension och Östersjöregionen

1.1.1. "Den nordliga dimensionen" som politiskt begrepp har funnits på Europeiska rådets dagordning sedan 1997. Riktlinjer för genomförandet lades fast av Europeiska rådet i Köln i juni 1999.

Initiativet har sin bakgrund i Sovjetunionens upplösning, att förutvarande DDR genom den tyska återföreningen blev en del av EU, att Finland och Sverige blivit medlemmar i EU, att dessa nya medlemsstater traditionellt har ett nära samarbete med Norge och Island, att den förestående utvidgningen inkluderar Polen, Estland, Lettland och Litauen och att EU därmed får en allt längre gräns gemensam med Ryssland.

Såväl de baltiska staterna som Polen har nu nått långt på väg i förberedelserna för medlemskap i EU och EU har på olika sätt betonat betydelsen av relationerna till Ryssland, bland annat genom att anta en särskild Rysslandsstrategi.

Utvecklingen under det senaste årtiondet motiverar sålunda att EU alltmer analyserar problem och utvecklingsmöjligheter i ett nordligt perspektiv. Detta är ett gemensamt intresse för hela unionen. Kommissionären Chris Patten och Sveriges utrikesminister Anna Lindh understryker detta i en gemensam artikel(1): "The Northern Dimension must be seen as an all-European commitment, just as much as the EU's policies towards the Mediterranean and the western Balkans." De skapar också förväntningar genom formuleringen: "The Commission and the Swedish presidency must now guide the EU to move from words to action."

1.1.2. Geografiskt definierade Europeiska rådet i Köln EU:s nordliga dimension som samma länder som ingår i Östersjöstaternas råd (CBSS). Dessa är de nordiska länderna - Finland, Sverige, Danmark, Norge och Island - Ryssland, de tre baltiska staterna - Estland, Lettland och Litauen - Polen och Tyskland. Initiativet "den nordliga dimensionen" har på så sätt bidragit till att den historiskt betydelsefulla Östersjöregionen åter ses som en region i Europa. Det har också fäst uppmärksamheten vid Barentsområdet och det samarbete som förekommer i den nordligaste delen av Europa.

1.1.3. Östersjöstaternas råd är det politiska samverkansorganet i Östersjöregionen. Rådet tillkom redan 1992. Det består av de ingående ländernas utrikesministrar samt en ledamot av kommissionen. Sedan 1995 har möten på regeringschefsnivå hållits med deltagande av ordförandeskapet i EU. Det senaste toppmötet ägde rum i Kolding i Danmark i april 2000. Samarbetet utvecklas successivt. Fackministermöten hålls inom allt fler sakområden. Ett fast sekretariat finns sedan hösten 1998 och är förlagt till Stockholm. Till rådet är ett rådgivande organ för näringslivet knutet (Business Advisory Council).

1.1.4. Inom Östersjöområdet och Barentsregionen finns även andra fora för regeringssamarbete inom speciella områden:

- Barentsrådet (the Barents Euro-Arctic Council, BEAC) bildades 1993. Detta samarbete gäller i första hand ekonomiska frågor, sociala frågor och miljöfrågor inklusive kärnsäkerhet i Barentsregionen. Medlemmar i rådet är Island, Norge, Sverige, Finland, Danmark och Ryssland. Europeiska kommissionen deltar också. Som observatörer deltar Nederländerna, Storbritannien, Italien, Japan, Kanada, Polen, Frankrike, Tyskland och USA.

- Arktiska rådet (the Arctic Council). Här avhandlas främst miljöfrågor i ett analys- och forskningsperspektiv. Medlemmar är Kanada, USA, Ryssland, Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island. Rådet har även inlett ett arbete kring hållbar utveckling i arktiska områden.

1.1.5. Ytterligare fasta samarbetsstrukturer har etablerats:

- Parlamenten samarbetar sedan 1991. Den nionde parlamentariska konferensen om samarbete i Östersjöområdet ägde rum i Malmö sommaren 2000 med deltagande av flertalet parlamentariska församlingar i regionen.

- Regionerna samverkar i ett omfattande nätverk (Baltic Sea States Subregional Co-operation, BSSSC). I Barents Regionråd samverkar de tretton länen och ursprungsbefolkningarna i Barentsregionen.

- Städerna, för närvarande cirka 100 stycken, samverkar i en mera formell organisation (Union of Baltic Cities, UBC).

- Handelskammare. The Baltic Sea Chambers of Commerce Association (BCCA) med 52 kamrar i Östersjöområdet som medlemmar bildades redan 1992 för att tillvarata affärslivets gemensamma intressen.

- Fackliga organisationer. De fackliga centralorganisationerna i området - 21 stycken med totalt 20 miljoner medlemmar - bildade 1999 "Baltic Sea Trade Union Network". Det skedde i samband med den europeiska fackliga samorganisationens (EFS) kongress i Helsingfors. Dessa organisationer har en direkt dialog med CBSS. Härtill kommer en rad organisationer, inte minst inom det ekonomiska och sociala livet, som byggt upp samarbete på den geografiska grund som Östersjö-/Barentsområdet utgör.

1.1.6. Det regionala gränsöverskridande samarbetet i det område som täcks av den nordliga dimensionen har påtagligt stimulerats av EU:s Interreg-program. En ny generation Interreg-program (Interreg III) genomförs under budgetperioden 2000-2006.

1.1.7. Även om uppmärksamheten gärna koncentreras till vad som händer i de politiska strukturerna så är de ständigt ökande direkta kontakterna mellan människor viktigast för att stärka samhörighetskänslan och medverka till att konflikter hanteras i civiliserade former. Kontakterna sker genom handel, företagande, turism, utbyte mellan universiteten och inte minst genom samarbete mellan organisationer av skilda slag. Engelska och ryska är de mest användbara språken i dessa kontakter.

1.1.8. ESK finner det särskilt glädjande att organisationer för arbetsgivare, fackföreningar och övriga ekonomiska och sociala intressen byggs upp gränsöverskridande inom regionen. ESK har också själv medverkat till denna utveckling.

1.2. Ramar och instrument

1.2.1. De rättsliga ramarna för EU:s nordliga dimension är Europaavtalen med de berörda kandidatländerna (i kraft 1994, 1995), avtalet om partnerskap och samarbete med Ryssland (i kraft 1997) samt EES-avtalet med Norge och Island (i kraft 1994).

1.2.2. Initiativet "den nordliga dimensionen" innefattar för närvarande inga specifika medel på gemenskapens budget. Verksamhet avses finansieras genom ett samordnat utnyttjande av gemenskapsmedel inom ramen för främst Tacis (bl.a. Ryssland), föranslutningsprogrammen Phare (demokratiska institutioner), Ispa (miljö och transporter), Sapard (jordbruket) samt Interreg (gränsregioner). Härtill kommer omfattande nationella program, finansierade inte minst av de skandinaviska länderna och Tyskland. De internationella finansieringsinstitutionerna, särskilt Europeiska banken för återuppbyggnad (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), Världsbanken samt Nordiska investeringsbanken (NIB) ger betydande lån till förmånliga villkor. EIB har dock ännu inte engagerat sig i Ryssland. Dessa olika former av offentlig finansiering har en viktig roll för att underlätta och öka privata investeringar i hela regionen.

1.3. Bred politisk uppslutning

1.3.1. EU och dess partnerländer har, vid en gemensam utrikesministerkonferens i Helsingfors i november 1999, uttalat sin övertygelse om att den nordliga dimensionen kommer att bidra till att stärka ett positivt ömsesidigt beroende mellan EU och dess medlemsstater, övriga länder i Östersjöregionen och nordvästra Ryssland och därmed förbättra säkerhet, stabilitet, demokratiska reformer och hållbar utveckling i regionen. USA:s "Northern European Initiative (NEI)", som tillkom 1998, syftar också till att utveckla samarbetet i det område som täcks av den nordliga dimensionen. Såväl EU och USA som EU och Kanada har i gemensamma uttalanden åtagit sig att främja EU:s nordliga dimension inom ramen för den nya transatlantiska dagordningen.

2. ESK:s tidigare yttranden

2.1. ESK har i en rad yttranden behandlat frågor som faller inom den geografiska ramen Östersjöregionen och inom konceptet "den nordliga dimensionen". Grundläggande är informationsrapporten "Relationerna mellan Europeiska unionen och Östersjöländerna" från januari 1997 (Filip Hamro-Drotz). I yttrandet "EU:s nordliga dimension och relationerna till Ryssland" från oktober 1999 (Filip Hamro-Drotz) var huvudpunkten att EU, i enlighet med slutsatserna från Köln, borde utveckla den nordliga dimensionen till ett åtgärdsprogram för Nordeuropa. ESK lämnade också en rad synpunkter på hur arbetet med ett sådant program borde bedrivas och vad det borde innehålla. Särskilt framhöll ESK att "medborgarsamhällets aktörer bör ges möjlighet att delta i utvecklingsarbetet inom ramen för åtgärdsprogrammet."

2.2. Det är därför med glädje ESK konstaterar att en "Handlingsplan för den nordliga dimensionen i EU:s externa och gränsöverskridande politik 2000-2003" godkändes vid toppmötet i Feira den 19-20 juni 2000. Att en handlingsplan kommit till stånd på så kort tid understryker den vikt kommissionen och medlemsstaterna fäster vid att initiativet "den nordliga dimensionen" utvecklas vidare. Som nedan kommer att framgå betyder detta konstaterande dock inte att ESK till alla delar är nöjd med handlingsplanen och det sätt på vilket den tillkommit.

3. Handlingsplanen

3.1. I handlingsplanen sägs inledningsvis att den kommer att vara ett referensdokument för åtgärder som planeras eller genomförs inom den nordliga dimensionen under perioden 2000-2003. Den tjänar alltså som en politisk rekommendation vilken skall beaktas av relevanta aktörer i alla sammanhang där det är lämpligt. Syftet är att genom samverkan åstadkomma största möjliga mervärde av gemenskapsprojekt och nationella projekt.

3.2. Vidare konstateras att eftersom den nordliga dimensionen är en fortlöpande process utan specifika budgetanslag, kommer det att krävas regelbunden översyn av handlingsplanen i fråga om ramar och program och deras respektive prioriteter i takt med att de utvecklas.

3.3. Själva handlingsplanen består av två delar, en övergripande och en operativ.

3.3.1. I den övergripande delen erinras om de utmaningar norra Europa står inför. Det är ett område av särskild betydelse för EU. Regionen har stora naturresurser och en betydande mänsklig och ekonomisk potential. Den karaktäriseras också av långa avstånd, gles befolkning och hårt klimat. Detta innebär speciella utmaningar som i sig uppfordrar till samarbete över gränserna.

3.3.2. I den operativa delen presenteras mål och perspektiv för åtgärder under 2000-2003 inom åtta områden där man väntar sig störst mervärde.

3.4. Europeiska rådet i Feira uppmanade kommissionen att ta en ledande roll vid implementeringen av handlingsplanen och att föreslå lämpliga uppföljningsåtgärder beträffande tre områden: miljö (inklusive kärnsäkerhet), brottsbekämpning samt Kaliningrads situation. Kommittén kommenterar i det följande samtliga områden.

3.5. Slutligen välkomnade stats- och regeringscheferna det kommande svenska ordförandeskapets avsikt att tillsammans med kommissionen utarbeta en fullständig rapport till rådet om den nordliga dimensionens politikområden som förberedelse för toppmötet i Göteborg i juni 2001.

4. ESK:s synpunkter

4.1. Utvecklingen i regionen

4.1.1. ESK vill först peka på den positiva utveckling som äger rum i regionen. Den tenderar att glömmas bort därför att problemen av naturliga skäl dominerar både den politiska dagordningen och vad som speglas i media.

4.1.2. Det är människorna i regionen med deras kunskaper och vilja att bygga en ny och bättre framtid som är den viktigaste resursen. Vi ser också hur ekonomin växer. Östersjöregionen är i själva verket en av de snabbast växande regionerna i världen. Inte minst växer den kunskapsintensiva sektorn. Finland och Sverige räknas till världens ledande IT-nationer. Estland hör till de länder i regionen som satsar både målmedvetet och framgångsrikt på att snabbt utveckla kunnande och industriell verksamhet inom IT-området. S:t Petersburgs universitet anses vara världsledande när det gäller att utbilda programmerare. Skandinaviska och tyska telekomföretag medverkar till att snabbt bygga upp moderna telekommunikationer i området. Fakta som dessa visar på potentialen för framtiden.

4.1.3. I Ryssland, där BNP sjunkit under större delen av 90-talet, börjar siffrorna peka uppåt, särskilt för industriproduktionen. I S:t Petersburgområdet och nordvästra Ryssland handlar det om 20-30 procent för denna sektor. Nu spås 6,5 procents tillväxt under år 2000 och 3,5 för 2001 samt att inflationstakten begränsas till 20 respektive 17 procent(2).

4.1.4. Kandidatländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen har nått långt i förhandlingarna om medlemskap i EU. Det betyder att de sedan länge uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna om bland annat skydd för mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. När det gäller de stora ryska minoriteterna i Estland och Lettland har dessa stater levt upp till de rekommendationer beträffande medborgarskap och naturalisering som OSSE ställt upp. Kommissionsrapporten för år 2000 understryker dock nödvändigheten av fortsatta åtgärder för att integrera den ryska befolkningen i dessa länder, något som ESK också vill betona. Alla fyra stater kan enligt kommissionen betraktas som fungerande marknadsekonomier. Estland och Polen sägs "inom kort" besitta förmåga att klara konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. Lettland och Litauen väntas nå motsvarande nivå "på medellång sikt". De legala och praktiska omständigheterna för att investera har stabiliserats. Investeringarna, inte minst i bankväsendet, från främst länderna på andra sidan Östersjön är betydande i de baltiska staterna. Bankväsendet fungerar nu väl i samtliga kandidatländer i regionen. Den utländska andelen i banksektorn i Ryssland växer. Tolv av de 50 största bankerna är nu utlandskontrollerade.

4.1.5. Öppenheten ökar och det civila samhället utvecklas. Ett gott exempel på att det ryska civila samhället utvecklas är att uppemot 30 miljoner ryssar är medlemmar i så demokratiska och självständiga fackliga organisationer att dessa i december 2000 kunde beviljas inträde i Fria Fackföreningsinternationalen (FFI).

4.1.6. Att ekonomin växer och att marknadsekonomin börjar fungera betyder inte att problemen försvinner. Skillnaderna i levnadsnivå mellan övergångsekonomierna i regionen och de västliga länderna är fortfarande mycket stora. Klyftorna inom dessa länder växer också. EU:s framtida östgräns hotar att bli en av de svåraste fattigdomsgränserna i världen. Arbetslösheten och undersysselsättningen är fortfarande hög. Korruptionen är ett stort problem och en kräftsvulst i samhället. I Ryssland saknas ännu en laglig ram till skydd för de anställda som motsvarar ILO-normerna(3).

4.2. Handlingsplanens perspektiv

4.2.1. ESK ifrågasätter inte något av de områden som tas upp i handlingsplanen. De är alla mycket viktiga. Men ESK är kritisk mot handlingsplanens begränsade perspektiv. ESK har tidigare betonat att "den nordliga dimensionens mål skall vara att minska de politiska, ekonomiska och sociala klyftor som finns mellan samhällena" i den norra delen av Europa. ESK hyser oro för att Feira-toppmötets uppmaning till kommissionen att föreslå ytterligare lämpliga uppföljningsåtgärder enbart i fråga om miljö- och kärnsäkerhet, kampen mot ekonomisk brottslighet samt Kaliningrads situation kan leda till en insnävning av verksamhet i anslutning till handlingsplanen så att de sociala frågorna skjuts ytterligare i bakgrunden.

4.2.2. Det sektoriella och funktionella perspektivet i handlingsplanen kan enligt ESK:s uppfattning vara effektivt för att snabbt få igång aktiviteter. Men för att samordna aktiviteter och skapa synergieffekter krävs ett territoriellt och gränsöverskridande perspektiv. ESK vill här peka på de positiva erfarenheterna av Interreg-programmen i området och förorda att det territoriella perspektivet lyfts fram vid förverkligandet av handlingsplanen.

4.2.3. ESK vill att målet att minska klyftorna både mellan länderna och inom länderna sätts i centrum på ett helt annat sätt än som skett i handlingsplanen. Det skulle också svara mot den förändrade inriktningen av Phare och Tacis.

4.2.4. I ett aktuellt utkast till meddelande om Phare(4) understryks Phares roll för att börja försöka komma till rätta med de stora skillnaderna i utveckling mellan kandidatländerna och de nuvarande medlemsstaterna. Ett huvudbudskap är att Phare kan börja hjälpa dessa länder att utveckla de strukturer, förfaranden och program som de kommer att behöva för att använda strukturfonderna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt när de väl gått med i EU.

4.2.5. På liknande sätt är Tacis-programmet under utveckling. Den nya förordningen (1999/2000) är inriktad på problemområden, och inte sektorer som energi, miljö etc. Det nya vägledande programmet 2000-2003 för Ryssland kommer att fokusera tre områden som är relevanta för de ekonomiska och sociala sammanhangen: "Stöd till institutionella, rättsliga och administrativa reformer", "stöd till den privata sektorn och stöd till ekonomisk utveckling" och "stöd för att hantera sociala följder av övergången".

4.2.6. Inom både Phare och Tacis fästs vikt vid att det organiserade civila samhällets aktörer medverkar. Deras betydelse för att åstadkomma förändring lyfts fram i olika sammanhang. I handlingsplanen för den nordliga dimensionen nämns de över huvud taget inte. Detta är beklagligt och det ger en helt felaktig bild av den potential som finns i initiativet "den nordliga dimensionen". Kommittén vill fästa uppmärksamheten vid slutsatserna från EU:s utrikesministermöte i Helsingfors i november 1999, där rådet rekommenderade att det civila samhällets organisationer i de berörda länderna intensifierar sitt samarbete inom ramen för den nordliga dimensionen.

4.2.7. I detta sammanhang är det också viktigt att notera att CBSS vid sitt möte i Bergen i juni 2000, som en uppföljning av ett initiativ från Östersjötoppmötet i Kolding, uppmanade arbetsmarknadsministrarna i Östersjöstaterna och arbetsmarknadens parter att etablera en dialog kring arbetsmarknadsfrågor och angränsande ämnen.

4.2.8. ESK vill mot denna bakgrund starkt förorda att man vid förverkligandet av den nordliga dimensionen samt den fortsatta informationen och planeringen kring nordliga dimensionen lyfter fram vikten av att det civila samhällets organisationer engageras både nationellt och gränsöverskridande. Att tydligt knyta organisationerna i Östersjöregionen till initiativet "den nordliga dimensionen" kan enligt ESK:s uppfattning på sikt skapa det största mervärdet.

4.3. Specifika delar av handlingsplanen

4.3.1. Infrastruktur (energisystem, transporter och telekommunikationer/informationssamhället)

4.3.1.1. Denna del av handlingsplanen förefaller vara den som är mest genomarbetad. När det gäller energiområdet ställde sig rådet (energiministrarna) redan den 2 december 1999 bakom ett antal förslag till prioriteringar (Strengthening the Northern Dimension of Energy Policy in Europe, Conclusions). Förslagen baserar sig på ett förslag som antogs av energiministrarna i området vid ett möte i Helsingfors den 25 oktober 1999.

4.3.1.2. Utbyggnaden av infrastruktur för energi, transporter, telekommunikationer och IT är av avgörande betydelse för att knyta samman de norra och nordöstra delarna av Europa med resten av kontinenten, bl.a. genom utsträckning österut av transeuropeiska nätverk, så att den ekonomiska potentialen i regionen kan utnyttjas fullt ut. Det beslut om fördjupat samarbete på energiområdet mellan EU och Ryssland som beslutades vid toppmötet i Paris den 30 oktober 2000 är ett gott exempel på att samarbete med Ryssland är viktigt för hela EU.

4.3.1.3. ESK vill understryka att infrastruktursatsningarna bör omfatta såväl utbyggnad av "felande länkar" - i bland annat transeuropeiska nätverk - som teknisk harmonisering för att underlätta den ekonomiska integrationen i regionen.

4.3.1.4. Regionen har en mycket stark ställning inom IT-sektorn. Potentialen för fortsatt utveckling bör tas till vara genom förstärkt samarbete. ESK välkomnar mot denna bakgrund ett initiativ inom ramen för CBSS från bland andra Finland och Estland vilket syftar till att utveckla konkreta förslag som kan tas in i handlingsplanen för den nordliga dimensionen.

4.3.2. Miljöfrågor och naturresurser inklusive kärnsäkerhet

4.3.2.1. Handlingsplanen lyfter på ett föredömligt sätt fram miljöfrågorna och listar ett stort antal åtgärder som bör vidtas. ESK vill särskilt understryka vikten av att omedelbara åtgärder vidtas för att modernisera och bygga ut avloppsreningen i S:t Petersburgregionen. Detta är vitalt för hela Östersjöområdet.

4.3.2.2. Betoningen av miljöfrågor har dock lett att skogen endast behandlas ur bevarandesynpunkt. ESK saknar en diskussion om hur tillväxten i de väldiga skogsområdena i framför allt nordvästra Ryssland bättre skulle kunna tas till vara för att bidra till investeringar och handel och därmed ekonomisk utveckling och sysselsättning i området. ESK vill fästa uppmärksamhet vid den samlade industriella, tekniska och vetenskapliga kompetens som byggts upp i regionen som en följd av att huvuddelen av Europas naturliga skogsområden finns i norra Skandinavien, delar av ansökarländerna och Ryssland. Denna bör bättre tas till vara i den fortsatta planeringen.

4.3.2.3. När det gäller kärnkraftverk, kärnkraftsdrivna fartyg och kärnavfall i området är inte bara EU och länderna i området utan också en rad andra länder engagerade tekniskt, finansiellt och personellt för att finna snabba och hållbara lösningar. Ändå räcker det inte. Ytterligare ansträngningar måste göras bland annat för att komma till rätta med de enorma mängder kärnavfall som finns i nordvästra Ryssland. Detta kräver fördjupat samarbete med ryska myndigheter.

4.3.2.4. Genom att kraven på stängning av vissa kärnkraftverk behandlas skilt från energifrågorna försvåras diskussionen om genomförandet. Vid den fortsatta utvecklingen av handlingsprogrammet bör säkerhetsfrågorna integreras med den nödvändiga diskussionen om åtgärder för förnyelse av energisystemen. På så sätt kan de framtidsinriktade investerings- och sysselsättningsfrågorna sättas i centrum.

4.2.3.5. ESK vill här erinra om att Europeiska rådet i Helsingfors uppmanade kommissionen att upprätta ett förslag till en långsiktig strategi som sammanfogar program för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Denna skall överlämnas till Europeiska rådet i Stockholm i juni 2001. Strategin bör enligt ESK:s uppfattning inkludera behoven av en hållbar förnyelse av energi- och produktionssystemen bland annat i det ekologiskt känsliga Östersjöområdet.

4.3.3. Folkhälsa

4.3.3.1. Hälsoproblemen i området bottnar till stor del i social ojämlikhet och miljöförstöring. I såväl Ryssland som kandidatländerna har smittsamma sjukdomar som tuberkulos, syfilis, gulsot och difteri börjar komma tillbaka. Alkohol- och narkotikamissbruk leder till stora problem på en mängd områden och till hög dödlighet särskilt bland män. HIV/AIDS har utvecklats till en epidemi. Kvinnor är obenägna att skaffa barn på grund av sin sociala utsatthet. Standard och kapacitet inom hälso- och sjukvård varierar kraftigt, inte minst den förebyggande vården. Detsamma gäller den sociala administrationen.

4.3.3.2. Handlingsprogrammet tar utgångspunkt i fördragets avdelning om folkhälsa och dess artikel 152 som talar om att gemenskapen och medlemsstaterna skall främja samarbetet med tredje land och behöriga internationella organisationer på detta område. Därmed blir det samarbete som föreslås också tämligen snävt. De bilaterala insatserna har däremot en avsevärd bredd.

4.3.3.3. Samarbetet bör enligt ESK:s uppfattning förstärkas och allmänt syfta till att förbättra förhållandena inom hälso- och sjukvård samt social omsorg så att klyftorna i social standard mellan olika delar av regionen minskas. Mot denna bakgrund hälsar ESK med tillfredsställelse att programmet förutser åtgärder för att stödja Ryssland i att genomföra reformer i hälsovården och den sociala omsorgen. Här lika väl som i andra övergångsekonomier handlar det om att genomföra omfattande legala och administrativa förändringar till följd av privatiseringen av tidigare statsägda företag. Dessa åtgärder måste dock utvecklas och konkretiseras. ESK anser att det organiserade civila samhället i regionen bör involveras i detta arbete.

4.3.4. Handel, affärssamarbete och främjande av investeringar

4.3.4.1. Handelsutbytet och investeringsflödena mellan EU och kandidatländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen ökar kraftigt, samtidigt som dessa länders ekonomiska utbyte med Ryssland får allt mindre relativ betydelse. Alla utom Litauen är medlemmar i WTO, men Litauen har ett färdigförhandlat avtal med WTO som väntas ratificeras i maj 2001.

4.3.4.2. Handelsutbytet och investeringsflödena mellan EU och Ryssland har ännu inte nått den omfattning de båda områdenas ekonomiska styrka, utvecklingsgrad och närhet skulle motivera. Ett undanröjande av hinder på detta område skulle leda till höjd produktion och förbättrade levnadsförhållanden för befolkningen samt till en snabbare modernisering och omstrukturering av industrin.

4.3.4.3. Arbetet med att bistå Ryssland med förberedelserna för WTO-medlemskap och att undanröja handelshinder, t.ex. vad gäller tullprocedurer och varucertifiering bör därför förstärkas som ett led i att på längre sikt åstadkomma ett frihandelsavtal i enlighet med målsättningarna i partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland.

4.3.4.4. Vidare bör samarbetet intensifieras för att skapa bättre juridiska och administrativa förutsättningar för såväl inhemska som utländska investeringar. Detta är en förutsättning för ett mera offensivt handlande från marknadens aktörer när det gäller investeringar i bland annat industri och tjänster samt jord- och skogsbruk.

4.3.4.5. Det är angeläget att investeringsdelen i Phares prioritetsområde "social och ekonomisk sammanhållning" liksom motsvarande i Tacis och Interreg utnyttjas så att mindre och medelstora företag får bättre tillgång till stöd för finansiering och kvalitetsutveckling.

4.3.5. Utveckling av mänskliga resurser och forskning

4.3.5.1. De mänskliga resurserna och den vetenskapliga kapaciteten i regionen för den nordliga dimensionen måste tas till vara och utvecklas. Samarbetet mellan områdets universitet och högskolor måste stärkas. Möjligheterna till utbyte av studenter och forskare och till samarbete i nätverk mellan forskningsinstitutioner utnyttjas alltför lite. Detta område är enligt kommitténs uppfattning mycket viktigt för den demokratiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i regionen.

4.3.5.2. ESK välkomnar att det nya Tempus-programmet för Ryssland avser utveckling av offentliga och privata institutioner utanför den akademiska sektorn, inklusive sådana som är direkt kopplade till utvecklingen av det civila samhället.

4.3.5.3. Samarbetsprojekt i form av riktade utbildningsinsatser i demokratins och marknadsekonomins funktionssätt bör prioriteras. Sådana insatser genomförs effektivast genom samverkan mellan organisationer som representerar det organiserade civila samhället.

4.3.5.4. Utbildning i främmande språk inom regionen bör prioriteras inte minst för att underlätta gränsöverskridande kontakter av olika slag. ESK finner det naturligt att understryka detta just 2001 eftersom detta år utropats till ett europeiskt språkår.

4.3.6. Kamp mot gränsöverskridande brottslighet

4.3.6.1. En särskild arbetsgrupp för kampen mot organiserad brottslighet finns sedan 1996 inom ramen för Östersjöstaternas råd, vilket innebär att samtliga den nordliga dimensionens partnerstater deltar. Gruppen samarbetar kring frågor som gäller polisen, tullen, kustbevakningen och åklagarväsendet. Den arbetar särskilt med illegal migration, penningtvätt, stulna bilar, smuggling, prostitution, droger och korruption. Dess mandat har förlängts till utgången av 2004.

4.3.6.2. EU har nyligen antagit en plan för gemensamma insatser mot organiserad brottslighet tillsammans med Ryssland, vilken Ryssland ställt sig bakom.

4.3.6.3. ESK ser mycket positivt på det pågående samarbetet och anser att den ovan nämnda arbetsgruppen bör permanentas. Kommittén vill särskilt peka på behovet av stöd till utveckling av gemensamma spanings- och rapporteringssystem i regionen och att de berörda myndigheternas befogenheter ses över. Det är emellertid viktigt att åtgärderna utformas så att laglig handel, investeringar och rörlighet för personer inom regionen i minsta möjliga utsträckning hindras av åtgärderna. Man kan till exempel inrätta "gröna korridorer" innebärande att företag kvalitetssäkras och därmed får förenklade tullformaliteter.

4.3.7. Regionalt och gränsöverskridande samarbete

4.3.7.1. Samarbetet i gränsregionerna är av grundläggande betydelse för att utvidgningen av EU skall kunna genomföras på ett bra sätt och för att relationerna till Ryssland skall kunna utvecklas på ett sätt som gagnar hela regionen. I handlingsprogrammet listas en rad åtgärder som har detta syfte. Vid toppmötet i Paris uttryckte EU och Ryssland sin önskan att stärka det regionala och gränsöverskridande samarbetet, särskilt som en del av EU:s nordliga dimension.

4.3.7.2. ESK vill särskilt understryka att de konkreta projekt som planeras skall ta sikte på att förbättra kontakterna mellan människor och underlätta rörligheten i gränsregionerna samt bidra till att minska de ekonomiska klyftorna i dessa regioner och höja levnadsstandarden i eftersatta områden. I detta sammanhang är samverkan mellan organisationer som representerar det organiserade civila samhället av största vikt.

4.3.8. Kaliningrad

4.3.8.1. ESK välkomnar att "Kaliningrad oblast" tas upp under en särskild rubrik. När grannländerna Litauen och Polen blivit medlemmar i EU kommer detta område, stort som halva Belgien, att vara en rysk enklav i EU skild från moderlandet med ett reseavstånd på 300 kilometer. Den ekonomiska och sociala situationen i denna ryska region är för närvarande mycket bekymmersam. Utvecklingen i Kaliningrad är av vital betydelse för hela regionen och för EU:s relationer till Ryssland.

4.3.8.2. Särskilda satsningar bör göras för att underlätta det ekonomiska samarbetet och minska de ekonomiska, sociala och miljömässiga klyftorna mellan Kaliningrad-regionen och omkringliggande områden i Litauen och Polen.

4.3.8.3. ESK noterar med tillfredsställelse att Ryssland och Litauen gemensamt sökt EU-stöd från Phare och Tacis inom ramen för den nordliga dimensionen för bland annat modernisering av genomfartsvägen via Litauens huvudstad Vilnius, gasledning genom Litauen till Kaliningrad, miljöinsatser och en "Eurofakultet" vid universitetet i Kaliningrad.

4.3.8.4. ESK välkomnar kommissionens särskilda studie om Kaliningrad av den 17 januari 2001(5). Den syftar till att skapa debatt mellan EU och Ryssland (inbegripet Kaliningrad) och de två grannländer som kommer att bli medlemmar i EU - Polen och Litauen - kring de frågor som kommer att påverka den gemensamma framtiden. Tanken är att Kaliningrad-frågan skall tas upp vid toppmötet mellan EU och Ryssland i Moskva i maj 2001.

4.3.8.5. Av studien framgår bland annat att ett lokalt stödkontor för Tacis-programmet inrättats i december 2000. Kontoret kommer att verka för att lokala aktörer, t.ex. utbildningsanordnare, icke-statliga organisationer, fackföreningar, medier, branschorganisationer, företag, kommuner och domstolar, deltar i samarbetsprogram med EU:s organisationer. Detta är ett positivt inslag i förverkligandet av handlingsplanen för EU:s nordliga dimension som ESK givetvis välkomnar.

4.4. Genomförandet

4.4.1. ESK välkomnar toppmötets uppmaning till kommissionen att ta en ledande roll vid implementeringen av handlingsplanen. Det är nödvändigt för den fortsatta dynamiken. ESK har erfarit att en "inter-service"-grupp bestående av företrädare för alla generaldirektorat som berörs av handlingsplanen träffats i september 2000 och att bilaterala kontakter fortsätter med de generaldirektorat som berörs av de tre prioriterade områdena. Kommissionen framhåller också att det redan pågår många projekt som har en nordliga-dimensionen-komponent samt att det kommer gemensamma nordliga-dimensionen-åtgärder tillsammans med USA och Kanada inom ramen för den nya transatlantiska agendan.

4.4.2. Att kommissionen har en central roll får emellertid inte leda till minskat engagemang från andra parter. ESK vill starkt understryka att en grundförutsättning för positiva resultat är att även Ryssland och andra länder som inte är medlemmar i EU, det vill säga kandidatländerna och EES-länderna, ges möjlighet att fullt ut engagera sig i och satsa på en fortsatt utveckling av den nordliga dimensionen. De enskilda EU-ländernas engagemang är givetvis lika viktigt.

4.4.3. ESK vill mot denna bakgrund fästa uppmärksamheten vid den beredskap som CBSS uttalat ifråga om att spela en aktiv roll i den fortsatta utvecklingen och genomförandet av kärnområden i handlingsplanen. I rådets kommuniké från dess möte i Bergen den 21-22 juni 2000 heter det: "Östersjöstaternas råd deltar aktivt i regionalt samarbete på en rad områden som berörs av handlingsplanen. Rådet lägger gärna fram konkreta förslag som kan infogas i den handlingsplan som är under utveckling. Rådet kan också erbjuda sina organs resurser för samordning och som möjliga instrument för att genomföra och konkretisera delar av handlingsplanen på områden som hälso- och sjukvård, informationsteknik, energi, handel och investeringar, miljö och bekämpning av organiserad brottslighet. CBSS kan också agera som en kanal för samarbete med aktörer på lokal nivå(6)".

4.4.4. Östersjöstaternas råd men även Barentsrådet och det arktiska rådet kan få en avgörande roll genom att kartlägga gemensamma prioriteringar och verka för samfinansiering av projekt genom regionala och internationella finansieringsinstitut och den privata sektorn. Det är givetvis en fördel att kommissionen deltar i arbetet i dessa regionala organ och även i deras specialiserade underorgan.

4.4.5. ESK ser det som viktigt att även de nordiska länderna i sitt samarbete inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet prioriterar förverkligandet av den nordliga dimensionen.

4.5. Handlingsplanens genomförande och fortsatta utveckling

4.5.1. Genomförandet av handlingsplanen är en löpande process som kräver regelbunden översyn. Som ovan framgått ser ESK behov av att handlingsplanen utvecklas i ett antal viktiga avseenden.

4.5.2. ESK anser att den nödvändiga utvecklingen skulle främjas av att det organiserade civila samhället i norra Europa involverades på ett helt annat sätt än som hittills skett. Ansvaret för att detta sker ligger, förutom hos organisationerna själva, på alla berörda myndigheter: på Europanivå, på Östersjönivå och Barentsnivå, på nationell nivå och på lokal nivå.

4.5.3. Unionens insatser via Tacis-programmet behöver integreras med Phare, ISPA, Sapard och Interreg för att snabbt åstadkomma effektiva gränsöverskridande projekt i norra Europa. Men detta möter i dagens läge betydande byråkratiska hinder. Tacis är till exempel starkt centraliserat och inriktat på stora projekt medan Interreg alltmer decentraliseras till medlemsstaterna. Därför bör, enligt ESK:s uppfattning, en särskild budgetpost för förverkligande av handlingsplanen för den nordliga dimensionen inrättas snarast möjligt. Nya medel behöver inte tillföras, utan särskilda samverkansmedel för den nordliga dimensionen skulle kunna avsättas från de nämnda programmen. Dessa medel skulle kunna användas för att uppnå en genväg förbi den nuvarande tunga byråkratin och samtidigt fungera som katalysator för att dra till sig annan offentlig och privat finansiering. Detta är inte minst viktigt för att underlätta för mindre och medelstora företag och för att bättre kunna involvera det civila samhället.

4.5.4. ESK vill särskilt understryka vikten av att företagen och de internationella finansieringsinstituten deltar tillsammans med regeringarna i den fortsatta planeringen. Detta är särskilt viktigt för att snabbt komma igång med planerade stora infrastrukturprojekt.

4.6. ESK vill utveckla multilateral samverkan i området

4.6.1. ESK har sökt dra in företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och övriga ekonomiska och sociala intressen från hela Östersjöområdet i sitt arbete med detta yttrande. Sålunda anordnade ESK i samarbete med det svenska ordförandeskapet en konferens i Umeå den 5-6 februari 2001 där ESK:s REX-sektion förde en diskussion med inbjudna företrädare för berörda organisationer från Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Norge och Island. Diskussionen baserades bland annat på inkomna svar på skriftliga frågor till de berörda organisationerna inom Östersjöområdet.

4.6.2. ESK:s avsikt med dessa kontakter är också att bidra till att öka kunskaperna om den nordliga dimensionen inom organisationerna i de berörda länderna samt att, i enlighet med rekommendationen från utrikesministermötet i Helsingfors, undersöka möjligheterna till närmare samarbete i ett multilateralt forum.

5. Slutsatser för framtiden

5.1. EU:s nordliga dimension är ett verksamt medel för hela norra Europa både när det gäller att lösa problem och påskynda en positiv utveckling. Initiativet bidrar till en framgångsrik anslutning av kandidatländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen. Inte minst bidrar det till att utveckla samarbetet mellan EU och Ryssland vilket är fotat på avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Ryssland, EU:s Rysslandsstrategi och Rysslands motsvarande program för utveckling av relationerna med EU.

5.2. Handlingsplanen för 2000-2003 har trots sin omfattning en alltför ensidig inriktning. Målet att överbrygga klyftor mellan och inom länderna i området måste ställas i centrum. En grundförutsättning för minskade klyftor är att affärs- och arbetsmarknadsrelationerna utvecklas i enlighet med principerna för den europeiska sociala marknadsekonomin.

5.3. Det är av grundläggande betydelse att EU i sitt samarbete med partnerländerna målmedvetet förverkligar handlingsplanen och sätter upp konkreta och tidsfästa mål för de olika delarna. En gemensam strategi för Nordeuropa behövs för att handlingsplanen skall kunna genomföras på ett bra sätt. Detta kräver också ett gemensamt forum för planering, och uppföljning i vilket alla berörda parter ingår.

5.4. ESK noterar med tillfredsställelse beredvilligheten hos Östersjöstaternas Råd (CBSS) att medverka i förverkligandet av handlingsplanen och fungera som kontaktkanal inom regionen. Det är en styrka för det fortsatta arbetet.

5.5. ESK är angelägen om att arrangemangen för finansiering hanteras så att handlingsplanens enskilda projekt kan genomföras snabbt och utan onödig byråkrati. Det är också angeläget att utveckla dessa arrangemang så att synergieffekter uppstår genom samverkan mellan de olika finansieringskällorna inklusive de internationella finansinstitutionerna. ESK föreslår att en särskild budgetpost för den nordliga dimensionen inrättas.

5.6. De ekonomiska och sociala aktörerna i det organiserade civila samhället måste involveras både i initieringen, genomförandet, utvärderingen och den fortsatta utvecklingen av verksamhet inom ramen för den nordliga dimensionen. Myndigheterna på alla nivåer bör medverka till att detta sker.

5.7. ESK avser för egen del att i lämpliga former fortsätta dialogen med företrädare för de ekonomiska och sociala aktörerna i det organiserade civila samhället i Östersjöområdet, inte minst i Ryssland. Erfarenheterna från det första multilaterala mötet i Umeå visar att det är i hög grad motiverat att upprätthålla en sådan dialog.

5.8. ESK föreslår att EU, som en del av det institutionella samarbetet, beslutar om att upprätta multilaterala regelbundet återkommande kontakter mellan ekonomiska och sociala aktörer i de berörda länderna. På så sätt kan man öka förståelsen för de viktigaste frågorna inom den nordliga dimensionen och förbättra den ömsesidiga förståelsen för den ekonomiska och sociala situationen.

5.9. ESK noterar att EU:s samarbetsavtal med Ryssland, till skillnad från Europaavtalen och EES-avtalet, inte innehåller någon artikel om möjlighet att upprätta ett forum för att utveckla kontakterna mellan de ekonomiska och sociala parterna. ESK anser att relationerna mellan EU och Ryssland nu utvecklats så att ett samarbetsforum mellan partnerländernas aktörer borde inrättas. Ett sådant forum kunde utformas som en blandad kommitté där ESK erbjuder sig att medverka. Detta skulle bidra till att utveckla de ömsesidiga kontakterna på det sätt som både EU och Ryssland eftersträvar. ESK har för avsikt att utarbeta ett särskilt yttrande om EU:s relationer till Ryssland.

5.10. ESK avser att kontinuerligt följa utvecklingen av den nordliga dimensionen och vid lämplig tidpunkt återkomma med ett nytt yttrande.

6. Uppföljning

6.1. ESK noterar med tillfredsställelse att EU:s utrikesministrar kommer att genomföra en konferens om den nordliga dimensionen den 9 april 2001 i Luxemburg. ESK hemställer att detta yttrande beaktas vid förberedelserna för denna konferens.

6.2. ESK välkomnar det svenska ordförandeskapets avsikt att tillsammans med kommissionen förbereda en fullständig rapport till rådet om den nordliga dimensionens politikområden som förberedelse för toppmötet i Göteborg i juni 2001. ESK hemställer att detta yttrande beaktas när rapporten utarbetas.

Bryssel den 28 februari 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) Financial Times 20.12.2000.

(2) Emerging Europe Monitor nr. 8, november 2000.

(3) Detta påtalas i Tacisförordningen 14199,99, Annex 3 punkt 5.

(4) Meddelande från kommissionen, översyn av Phare 2000, 27.10.2000, C(2000)3103/2.

(5) Meddelande från kommissionen till rådet: EU och Kaliningrad, KOM(2001) 26 slutlig.

(6) Det tyska ordförandeskapet i CBSS som tillträdde i juli 2000 tog omedelbart initiativ i denna anda. I ett brev till olika organisationer i Östersjöregionen (daterat 27.7.2000) bad ambassadören Hans-Jürgen Heimsoeth organisationerna att räkna upp redan existerande och kommande projekt inom sina respektive områden och skicka in svaren till mitten av november. Syftet är att presentera listan för kommissionen och det svenska ordförandeskapet i mars 2001.