52001DC0262

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET rörande genomförandet av gemenskapens strategi för endokrinstörande ämnen - en grupp ämnen som misstänks störa hormonsystemen hos människor och djur - KOM (1999) 706 .

SAMMANFATTNING

Efter antagandet av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om gemenskapens strategi för endokrinstörande ämnen [KOM(1999)706] i december 1999 upp manade rådet kommissionen att avlägga regelbundna lägesrapporter, första gången i början av 2001.

En viktig åtgärd på kort sikt i gemenskapens strategi är fastställandet av en prioritetslista över ämnen som bör genomgå ytterligare utvärdering med avseende på den roll som de spelar för endokrina störningar. Under år 2000 har en lista över 553 syntetiska ämnen och 9 syntetiska eller naturliga hormoner fastställts. Ämnena har delats in i tre grupper, beroende på hur mycket information som finns tillgänglig, och en prioritetslista över åtgärder har utarbetats för att närmare utvärdera vilken roll dessa ämnen spelar för endokrina störningar. Åtgärder, tidsramar och ämnesgrupper redovisas i bilaga 1 till detta meddelande.

Vad beträffar andra åtgärder på kort sikt, har kommissionen för avsikt att anordna en europeisk workshop om endokrinstörande ämnen, med stöd från svenska miljö departementet, svenska Kemikalieinspektionen, OECD, WHO och Europeiska miljö byrån. Workshopen kommer att hållas i Sverige den 18-20 juni 2001, kommer i första hand att behandla övervakning, forskning och utveckling, testmetoder och teststrategier samt internationellt samarbete. Kommissionen har under 2000 också anordnat möten med WHO och den amerikanska miljöbyrån EPA för att stärka det internationella samarbetet.

Kommissionen och medlemsstaterna deltar vidare i OECD:s kommitté för testning och bedömning av endokrinstörande ämnen, som inrättades 1998 i syfte att ta fram vedertagna testmetoder för endokrinstörande ämnen. Enligt de senaste bedömningarna skulle vedertagna testmetoder för hälsoeffekter kunna finnas tillgängliga 2002, medan testmetoder för miljöeffekter väntas finnas tillgängliga omkring 2003-2005.

Vid den senaste översynen av arbetsprogrammen inom gemenskapens femte ramprogram för forskning och utveckling (1999-2002) har forskning om endokrinstörande ämnen angivits som en prioritet. Dessutom planeras en riktad ansökningsomgång om de endokrinstörande ämnenas hälso- och miljöeffekter, som utlystes den 31 2001, med en budget på 20 miljoner euro.

När det gäller lagstiftningsåtgärder eftersträvas i förslaget till omarbetat direktiv om allmän produkt säkerhet bland annat en förenkling av de villkor och förfaranden som gäller för brådskande åtgärder på gemenskapsnivå. Frågan om endokrinstörande ämnen behandlas också särskilt i samband med ny och befintlig lagstiftning på vattenpolitikens område och i den nyligen antagna vitboken om en strategi för den framtida kemikaliepolitiken.

Bakgrund

1. En rad kemiska ämnen som är avsedda att användas inom industri, jordbruk och i konsumtionsvaror misstänks kunna störa hormonsystemen hos människor och djur, och orsaka skadliga hälsoeffekter såsom cancer, beteenderubbningar och reproduktions störningar. Dessa ämnen kallas "endokrinstörande ämnen".

2. I december 1999 antog kommissionen ett meddelande till rådet och Europa parlamentet om gemenskapens strategi för endokrinstörande ämnen. I strategin behandlas behovet av ytterligare forskning, internationellt samarbete, informa tion till allmänheten och lämpliga politiska åtgärder. Strategin omfattar rekommendationer om åtgärder på kort, medellång och lång sikt.

3. I rådets (miljö) slutsatser om kommissionens meddelande, vilka antogs den 30 mars 2000, betonades försiktighetsprincipen, behovet av att ta fram snabba och effektiva riskhanteringsstrategier och kravet på överensstämmelse med den över gripande kemikaliepolitiken. Rådet upp manade kommissionen att avlägga regelbundna lägesrapporter om det pågående arbetet, första gången i början av 2001.

4. Den 26 oktober 2000 antog Europaparlamentet en resolution om endokrin störande ämnen, där man betonade vikten av att försiktighetsprincipen tillämpas, och begärde att kommissionen skulle fastställa vilka ämnen som krävde omedelbara åtgärder.

Framsteg när det gäller åtgärder på kort sikt

Fastställande av en prioritetslista över ämnen som bör genomgå ytterligare utvärdering med avseende på den roll de spelar för endokrina störningar

5. En av de första viktiga åtgärderna på kort sikt var enligt meddelandet att fastställa en prioritetslista över ämnen som bör genomgå ytterligare utvärdering med avseende på den roll som de spelar för endokrina störningar. En sådan prioritetslista skulle fastställas i två steg: först skulle en oberoende granskning göras av bevis för endokrinstörande verkningar och exponering av människor eller djur, och därefter skulle prioriteringar fastställas i samråd med berörda parter och kommissionens vetenskapliga kommittéer. Detta tvåstegsförfarande illustreras i figur 1.

6. Det första steget resulterade i en rapport med titeln "Towards the establishment of a priority list of substances for further evaluation of their role in endocrine disruption - preparation of a candidate list of substances as a basis for priority-setting" (fastställande av en prioritetslista över ämnen som bör genomgå ytterligare utvärdering med avseende på den roll de spelar för endokrina störningar - framtagande av en preliminär lista över ämnen som kan tjäna som prioriterings underlag). Undersökningen genomfördes av det nederländska konsult företaget BKH Consulting Engineers på uppdrag av Europeiska kommissio nens generaldirektorat för miljö. Rapporten, som fokuserade på syntetiska kemikalier som främst används inom industri, jordbruk och i konsum tions varor, blev klar i juni 2000.

7. I rapporten fastställdes en preliminär lista med 553 ämnen som delades in i tre grupper, beroende på hur mycket information som fanns tillgänglig om följande fyra urvalskriterier som valts ut i samråd med berörda parter:

* Produktionsvolym

* Beständighet i miljön

* Belägg för endokrinstörande egenskaper enligt vetenskaplig litteratur

* Exponering

8. I det andra steget, fastställande av prioriteringar, rådfrågades kommissionens vetenskapliga kommitté för toxicitet, ekotoxicitet och miljö samt vetenskapliga växtkommittén om BKH-rapportens vetenskapliga relevans. I deras yttrande av den 5 september 2000 stöddes det stegvisa tillvägagångssätt som föreslagits för urval av prioriterade ämnen och fortsatt bedömning. Man ansåg emellertid att BKH:s rapport hade stora vetenskapliga brister och påpekade att det var nödvändigt att behandla aspekter som dos-respons-samband och potential, syntetiska hormoner, kvantitativ bestämning av exponering, tröskelvärden för produktionsvolym samt beständighetskriterier.

9. Parallellt rådfrågades även berörda parter såsom EU:s medlemsstater och associerade stater, industriförbund och icke-statliga organisationer. Flertalet medlemsstater och icke-statliga organisationer ansåg att BKH använt ett pragmatiskt tillvägagångssätt som var rimligt för ett första urval av data och att det kunde användas som utgångspunkt för utarbetandet av prioriteringslistan. Samtidigt betonades att det behövdes ytterligare arbete för att förbättra och utveckla listan.

10. Den kemiska industrin oroade sig för att BKH:s metod skulle ses som en giltig riskbedömning och menade att den verkade kombinera faro- och exponerings aspekter i en enda bedömning på ett förenklat sätt. Den kemiska industrin överlämnade dessutom ett dokument som beskrevs som "ett alternativ till BKH:s till väga gångs sätt".

11. Den 8-9 november 2000 anordnades ett möte för berörda parter i Bryssel. Fastställande av prioriteringar diskuterades mot bakgrund av vetenskapliga kommitténs yttrande, synpunkter från berörda parter och en analys av ämnenas rättsliga status enligt gällande gemenskapslagstiftning. Flera frågor som diskuterades gällde BKH:s rapport och den lista som skall fastställas:

* BKH:s undersökning betecknades som en utgångspunkt i arbetet med att fastställa prioriteringar.

* Samtliga 553 ämnen som valts ut bör genomgå en fortsatt utvärdering.

* Innan det kan bli fråga om att införa begränsningar skulle det för vissa av dessa ämnen vara nödvändigt att göra en mer ingående undersökning än den som ingick i BKH:s rapport.

* Av 118 ämnen som bedömts ha eller kunna ha endokrinstörande verkan är 109 redan föremål för förbud eller begränsningar eller behandlas i gällande gemenskaps lagstiftning, men av skäl som inte nödvändigtvis hänger samman med endokrina störningar.

* Förutom de syntetiska ämnen som anges i BKH:s rapport, bör även nio naturliga, naturidentiska eller syntetiska hormoner betraktas som tänkbara endokrinstörande ämnen. Dessa ämnen är redan förbjudna som tillväxt främjande medel vid boskapsuppfödning i EU.

* I samband med gemenskapens strategi för endokrin störande ämnen strävar kommissionen efter att undvika dubbelarbete när det gäller ämnen för vilka risk bedömningar pågår eller skall genomföras enligt gällande gemenskaps lagstiftning.

* Arbetet med att fastställa tänkbara endokrinstörande ämnen är iterativt och det är därför möjligt att ta med eller stryka ämnen allteftersom det fram kommer nya data.

12. Som en följd av ovannämnda tvåstegsförfarande har kommissionen för avsikt att upprätta en prioritetslista för de åtgärder som berör vissa grupper av tänkbara endokrin störande ämnen. Dessa åtgärder redovisas i bilaga 1, tabell 1. Följande åtgärder är särskilt viktiga:

* En prioritet på kort sikt (inom 12-18 månader) är att genomföra en grundlig utvärdering av 12 ämnen. Nio av dessa är industrikemikalier eller andra ämnen som enligt vetenskapliga belägg har eller kan ha endokrinstörande verkan och som varken begränsas eller behandlas i gällande gemen skaps lagstiftning (se bilaga 1, tabell 2). För att komma till rätta med de vetenskapliga bristerna i BKH:s rapport kommer man vid utvärderingen att beakta aktuella belägg för endokrinstörande verkan, dvs. bland annat dos-respons-samband, potential, tidsaspekter och synergi, jämförelse med andra toxicitetsdata och kvantitativa exponerings bedömningar där så är lämpligt. Vid exponeringsbedömningen kommer man att ta reda på om det finns särskilda fall av exponering av konsumenter eller ekosystem som kan kräva särskilda insatser på kort sikt. Dessutom kommer tre syntetiska eller naturliga hormoner - östron, etinylöstradiol och östradiol - att utvärderas för att samla aktuella data om exponering via miljön och verkningar av dessa ämnen. Kommissionen har för avsikt att inleda en undersökning för att ta itu med detta arbete.

* En annan prioritet inom de närmaste 12-18 månaderna är att samla in data och information om beständighet, produktionsvolymer och rättslig status för 435 tänkbara endokrinstörande ämnen (se bilaga 1, tabell 4) om vilka det inte finns till räckliga uppgifter i BKH:s rapport för att avgöra om ämnet är eller kan vara endokrinstörande. Kommissionen har för avsikt att inleda en andra undersökning för att ta itu med detta arbete.

* När det gäller 46 ämnen för vilka det anses finnas belägg för att de är eller kan vara endokrinstörande och som genomgår en riskbedömning enligt gällande gemen skapslagstiftning (se de skuggade fälten i bilaga 1, tabell 3) kommer kommissionen att uppmana medlemsstaternas behöriga myndigheter att ta hänsyn till tillgänglig dokumentation om endokrinstörande verkan vid risk bedömningen. Kommissionen kommer också att uppmana medlems staternas behöriga myndigheter att påskynda riskbedömningarna och utarbetandet av risk begränsnings strategier för 15 tänkbara endo krin störande ämnen som är prioriterade enligt förordning 793/93 och att påskynda risk bedömning och tillstånds förfarande för 31 tänkbara endokrinstörande ämnen som är föremål för granskning enligt direktiv 91/414 om växtskyddsmedel. Detta arbete beräknas ta 1-4 år.

* När det gäller två ämnen för vilka det anses finnas vetenskapliga belägg för att de är eller kan vara endokrinstörande och som varken begränsas, klassi ficeras eller behandlas i gällande gemenskapslagstiftning (se de skuggade fälten i bilaga 1, tabell 2) kommer kommissionen att uppmana medlems staternas behöriga myndigheter att göra en klassificering enligt direktiv 67/548 och därvid använda befintliga testresultat beträffande cancer framkallande, reproduktionstoxiska och miljöfarliga egenskaper. Detta beräknas ta 1-2 år.

13. Kommissionen har nyligen inlett en undersökning om exponering av människor för endokrinstörande ämnen via dricksvattnet. Undersökningen har inletts på rådets begäran i samband med direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten (dricksvattendirektivet). Syftet med denna undersökning är att samla in data som kan tjäna som underlag för de parametervärden för endokrinstörande kemikalier som kan komma att användas vid en framtida översyn av direktivet.

Informationsutbyte och internationellt samarbete

14. Kommissionen och WHO anordnade ett gemensamt seminarium den 19-20 september 2000 för att förbättra samarbetet mellan de båda organisationerna. Genom det internationella programmet för kemikaliesäkerhet har kommissionen och WHO redan ett visst samarbete om endokrinstörande ämnen, t.ex. när det gäller upprätt hållandet av en global forskningsförteckning som handhas av kommissionens gemensamma forsknings center i Ispra, och sammanställning av en rapport om det aktuella forskningsläget.

15. Utvecklingen av vedertagna testmetoder behandlas inom OECD. Både kommissionen och WHO stödjer detta arbete; WHO inom ramen för det gemensamma programmet för sund kemikaliehantering (IOMC) och kommis sionen genom ett nära samarbete med EU:s medlemsstater för att samordna EU:s insatser inom OECD. På längre sikt väntas de båda organisa tionerna kunna göra en gemensam utvärdering av hur testmetoderna påverkar de nuvarande riskbedömningsförfarandena.

16. Endokrinstörande ämnen behandlades också vid de överläggningar på hög nivå om miljön som hölls mellan EU och USA den 10-11 maj 2000. Kommissionen och den amerikanska miljöbyrån EPA kom överens om att regelbundet delge varandra information om fastställande av prioriteringar, screening och testning samt om forskningsverksamhet.

17. Endokrina störningar behandlas också i ett av kapitlen i avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan EU och USA. I detta sammanhang anordnade Gemensamma forskningscentret en workshop i Ispra i april 1999 vid vilken man fastställde gemensamma forskningsprioriteringar. Den amerikanska miljöbyrån EPA utlyste nyligen två ansökningsomgångar beträffande forskning om endokrin störande ämnens ekologiska effekter och hälsoeffekter, och kommer att ännu en ansökningsomgång under år 2001. Kommissionen utlyste en riktad ansökningsomgång (enligt de preliminära planerna i maj 2001) om endokrinstörande ämnens hälso- och miljöeffekter den 31 maj 2001.

Andra åtgärder på kort sikt

18. Användningen av ämnen som har en östrogen, gestagen eller androgen effekt begränsas i direktiv 96/22/EG om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av ß-agonister vid animalieproduktion. I april 1999 drog Vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa slutsatsen att alla de sex aktuella hormonerna skulle kunna ha endokrina effekter och utvecklingseffekter samt immunologiska, genotoxiska, neuro biologiska, immunotoxiska och cancerframkallande effekter och att barn som ännu inte nått puberteten är den grupp som ger största anledningen till oro av alla tänkbara riskgrupper. Den vetenskapliga kommittén kom också fram till att 17-â-östradiol har både cancerframkallande och cancerfrämjande effekter. Mot bakgrund av dessa slutsatser, vilka bekräftades i maj 2000, har kommissionen föreslagit ett definitivt förbud mot att 17-â-östradiol och esterliknande derivat av detta ämne ges till boskap, och att tills vidare bibehålla förbudet mot användning av alla andra ämnen med östrogena, gestagena eller androgena effekter som tillväxtfrämjande medel i väntan på att fullständigare vetenskapliga data blir tillgängliga [KOM (2000) 320 och KOM(2001) 131].

19. Kommissionen planerar att anordna en europeisk workshop om endokrin störande ämnen den 18-20 juni 2001 i Bålsta (Sverige), med stöd från svenska miljödepartementet, svenska Kemikalie inspektionen, OECD, WHO och Europeiska miljöbyrån. Denna workshop är avsedd som en uppföljning av flera delar av gemenskapens strategi om endokrin störande ämnen [KOM(1999)706], bland annat inrättandet av över vakningsprogram, informationsutbyte och internationell samordning, fram tagning av testmetoder och teststrategier samt forskning och utveckling. I bilaga 2 finns närmare information om workshopen och en ingående beskrivning av dess syfte.

Framsteg när det gäller åtgärder på medellång sikt

Identifiering och bedömning av endokrinstörande ämnen

20. En grundläggande förutsättning för att omfattande lagstiftningsåtgärder skall kunna vidtas i syfte att skydda människor och miljö från de potentiella faror som dessa kemikalier utgör är, såsom anges i kommissionens meddelande, att man har tillgång till vedertagna teststrategier och testmetoder för att identifiera och bedöma endokrinstörande kemikalier.

21. Kommissionen deltar i OECD:s kommitté för testning och bedömning av endokrin störande ämnen (EDTA) som inrättades 1998 under ledning av de nationella samordnarna för programmet för utarbetande av testriktlinjer. Kommitténs viktigaste uppgifter är att ta fram en internationellt harmoniserad teststrategi och samordna och övervaka arbetet i olika undergrupper som fått i uppdrag att ta fram nya riktlinjer för tester eller se över befintliga riktlinjer för att bedöma kemikaliers eventuella endokrinstörande egenskaper. Kommittén har sammanträtt fyra gånger. Den har tagit fram ett första utkast till en möjlig teststrategi och definierat ett antal testmetoder som skall utvecklas och valideras.

22. Kommittén inrättade 1998 en arbetsgrupp för utveckling och validering av testmetoder för hälsoeffekter. Denna grupp, där kommissionen och experter från medlemsstaterna ingår, har koncentrerat sig på att utveckla två nya testmetoder och på att förbättra befintliga riktlinjer. Vedertagna testmetoder väntas finnas tillgängliga 2002. Den omarbetade riktlinje 416 (reproduktions toxicitet över två generationer) och OECD:s riktlinje 414 (fosterskadande effekter) är på väg att antas av medlemsstaterna. Dessa omarbetningar omfattar många tillägg som är viktiga för att upptäcka störningar av könshormoner, men det finns fortfarande ett behov av att beakta ytterligare ändpunkter ("endpoints"), särskilt sådana som avser centrala nervsystemet och sköldkörtelns hormonsystem.

23. I slutet av 2000 bildades en andra arbetsgrupp, i vilken kommissionen och experter från medlemsstaterna deltar, för att utveckla och validera testmetoder för miljöeffekter. Det saknas lämpliga och välutvecklade tester för miljöeffekter. Det behövs tester för att bedöma kemikaliers effekter på en rad viktiga taxo nomiska grupper från olika delar av miljön (fiskar, fåglar, ryggradslösa djur, amfibier). Med tanke på att man inte har samma kunskapsnivå om alla delar av miljön och om framtagningen av tester för dem är det nödvändigt att fastställa relevanta toxicitetsändpunkter för att erhålla en representativ bild av miljö effekter. Eftersom dessa tester fortfarande befinner sig i ett utvecklingsskede kommer de första vedertagna metoderna troligen inte att finnas tillgängliga förrän tidigast 2003, och i vissa fall inte förrän 2005.

Forskning och utveckling

24. I fjärde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1994-1998) finansierades projekt inom följande områden: identifiering och detektion av endokrin störande ämnen vid rening av avloppsvatten; utveckling av biosensorer; endokrinstörande ämnens hälsoeffekter och effekter på ekosystem; utveckling av testmetoder. Gemenskapens finansiering av dessa projekt uppgick till ca 8 miljoner euro. Kommissionen (Gemensamma forsknings centret och GD Forskning) finansierar dessutom ett forskningsprojekt vars syfte är att gå igenom existerande kemikalier i EU som produceras i stora mängder för att identifiera potentiella endokrinstörande kemikalier.

25. I femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1999-2002) behandlas endokrin störande ämnen i flera nyckelåtgärder inom de särskilda programmen "Livskvalitet och förvaltning av de levande resurserna" och "Energi, miljö och hållbar utveckling". Ansökningsomgångar under 1999 resul terade emellertid endast i ett projekt med klar inriktning på endokrin störande ämnen i livskvalitetsprogrammet (nyckelåtgärden "Miljö och hälsa"), till vilket gemen skapen bidrog med 2,45 miljoner euro. Detta projekt behandlar reproduk tions störningar hos män.

26. År 2000 godkändes fyra förslag med speciell inriktning på endokrinstörande ämnen för finansiering genom livskvalitetsprogrammet (nyckelåtgärden "Miljö och hälsa"). Dessa förslag rör huvudsakligen reproduktionsstörningar hos män och effekter av fytoöstrogener i kosten. Gemenskapen totala bidrag till dessa projekt uppgår till ca 8 miljoner euro. I flera andra projekt inom samma program undersöks hälsoeffekter av ämnen som misstänks vara endokrinstörande (t.ex. dioxiner, PCB, PAH och flam skyddsmedel) utan att fokusera specifikt endast på denna fråga. Gemenskapens totala bidrag till dessa projekt uppgår till mer än 10 miljoner euro.

27. Inom programmet "Energi, miljö och hållbar utveckling" har flera projekt, som inte bara fokuserar på endokrina störningar utan också på ekotoxikologisk forskning om möjliga endokrin störande ämnen i limniska och marina ekosystem, valts ut för finansiering inom nyckelåtgärderna "Hållbar förvaltning av vatten och vattenkvalitet" och "Hållbara marina ekosystem".

28. För att sörja för att forskningsbehoven i fråga om endokrinstörande ämnen tillgodoses, har frågan givits en mer framträdande profil i de särskilda programmen inom femte ramprogrammet för åren 2001 och 2002. Specifika forsk nings prioriteringar med inriktning på endokrinstörande ämnen har införts i det ändrade arbetsprogrammet för "Energi, miljö och hållbar utveckling" för att täcka de två senaste ansökningsomgångarna inom femte ramprogrammet. Inom nyckelåtgärden "Hållbar förvaltning av vatten och vattenkvalitet" omfattar dessa prioriteringar forskning om endokrinstörande ämnen på följande områden: ekosystems funktion, dricksvattenkvalitet, bekämpning av diffus förorening, standard förberedande forskning och forskning som bedrivs samtidigt som standardise rings arbetet. Inom nyckelåtgärden "Hållbara marina ekosystem" har priorite ring av endokrinstörande ämnen särskilt betonats när det gäller bedöm ning av hur näringsämnen och föroreningar påverkar den marina miljön.

29. För att ytterligare förbättra det politiska stödet och skapa en forskningspool som kan bidra till att lösa de återstående problemen har kommissionen (GD Forskning) utlyst en riktad ansökningsomgång för förslag som avser endokrin störande ämnens hälso- och miljöeffekter. Ansökningsomgången utlystes enligt planerna den 31 maj 2001 och ansökningarna skall ha inkommit senast den 14 september 2001. En budget på 20 miljoner euro har anslagits för detta ändamål.

Framsteg när det gäller åtgärder på lång sikt

Lagstiftningsåtgärder

30. En viktig prioritering under 2001 är, såsom påpekas i punkt 12 i detta meddelande, att ingående utvärdera 12 ämnen som kan vara endokrinstörande. Vid detta arbete skall man bland annat identifiera sådana fall av exponering av konsumen ter eller ekosystem som kräver särskilda insatser på kort sikt. I kommissionens meddelande [KOM(1999) 706] konstaterades att direktiv 92/59/EG om allmän produktsäkerhet är ett viktigt riskhanteringsinstrument för brådskande åtgärder på kort sikt när det gäller exponering av konsumenter. Detta direktiv är för närvarande föremål för en översyn. De ändringar som föreslagits är bland annat ett förtydligande och en vidgning av direktivets räckvidd, en mer framträdande roll för europeiska standarder, utökade skyldigheter för producenter och distributörer, förbud mot export av vissa produkter, utökade skyldigheter och befogenheter för medlemsstaterna att övervaka marknaden, samarbete mellan medlems staterna och kommissionen, förbättring av RAPEX-systemet, för enklade villkor för och förfaranden vid brådskande åtgärder på gemenskaps nivå och sist men inte minst ökad insyn för allmänheten.

31. Direktiv 2000/60/EG, ramdirektivet om vatten, antogs i september 2000. Som en följd av detta antog kommissionen den 16 januari 2001 ett ändrat förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område [KOM(2001) 17]. Enligt direktiv 2000/60/EG skall kommissionen, inom två år från det att detta beslut antagits, lägga fram förslag om utsläppsregleringar och kvalitetsnormer. För så kallade "prioriterade farliga ämnen" skall målsättningen med förslagen om utsläpps regleringar vara att utsläpp och spill skall upphöra eller stegvis elimineras inom 20 år. Av de 32 prioriterade ämnen som föreslås på vatten politikens område är 11 upptagna i den lista över ämnen som bör genomgå ytterligare utvärdering, och i BKH:s rapport finns belägg för att dessa är eller kan vara endokrinstörande.

32. Den 13 februari 2001 antog kommissionen en vitbok om en strategi för den framtida kemikalie politiken. En av de viktigaste punkterna i den föreslagna strategin är godkännande förfarandet för ämnen som ger anledning till stor oro, nämligen ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktions toxiska och ämnen som har egenskaper som liknar dem hos långlivade organiska förore ningar (POP). Detta förfarande innebär att myndigheterna måste utfärda ett särskilt tillstånd innan ett sådant ämne får användas för ett visst ändamål, saluföras som sådant eller som beståndsdel i en produkt. Med tanke på de allvarliga hälso effekter som hittills satts i samband med endokrinstörande kemikalier, t.ex. testikel cancer, bröstcancer, prostata cancer, minskad sperma koncentration och volym av sädesvätska, kryptorkism och hypospadi, är det troligt att många ämnen som kan tänkas vara endokrinstörande skulle omfattas av godkännande förfarandet. Skadliga effekter på det endokrina systemet hos vilda djur har konstaterats ha ett samband med vissa långlivade organiska föroreningar som kommer att omfattas av godkännandeförfarandet. I vitboken betonas också att det krävs särskilda forskningsinsatser beträffande endokrina störningar. Dit hör forskning för att utveckla och validera in-vivo- och in-vitro-testmetoder samt modellering (t.ex. QSAR) och screeningmetoder, och forskning om effekter vid låga doser, långvarig exponering och exponering för kemikalieblandningar. Andra viktiga frågor i samband med endokrinstörande ämnen som behandlas i den övergripande kemikaliestrategin är grundlig testning av långsiktiga effekter av ämnen som produceras i större mängder än 100 ton och skyldigheten för tillverkare, importörer och användare i senare led av tillverkningskedjan att göra en grundlig riskbedömning.

Slutsatser och nästa steg

33. År 2000 har ägnats åt att förbereda genomförandet av gemenskapens strategi för endokrin störande ämnen som antogs av kommissionen i december 1999 [KOM(1999) 706]. Dessa förberedelser har bland annat bestått i att man identifierat ämnen som kan tänkas vara endokrinstörande och upprättat en prioriteringslista över ämnen som bör genomgå en fortsatt utvärdering. Man har också fastställt forskningsprioriteringar som skall tjäna som utgångspunkt för en riktad ansökningsomgång för forskningsprojekt om endokrina störningar inom gemenskapens femte ramprogram för forskning och utveckling, och planerat en europeisk workshop om endokrinstörande ämnen. Den verksamhet som pågått under 2000 har bland annat omfattat utveckling av testmetoder inom ramen för OECD:s kommitté för bedömning och testning av endokrinstörande ämnen.

34. År 2001 kommer att ägnas åt fortsatt utvärdering av ämnena på listan med avseende på den roll de spelar för endokrina störningar. I första hand kommer man att prioritera ämnen för vilka det finns belägg för att de är eller kan vara endokrin störande och som varken begränsas eller behandlas i gällande gemenskaps lagstiftning. Vid utvärderingen kommer man undersöka om det finns särskilda fall av exponering av konsumenter eller ekosystem som, utifrån ett konsument- eller miljöperspektiv, kan kräva särskilda insatser på kort sikt.

35. Likaså kommer man under 2001-2002 att prioritera insamling av data om en rad ämnen som kan tänkas vara endokrinstörande och inleda ett antal forsknings projekt i syfte att fylla kunskapsluckor och öka förståelsen för fenomenet med endokrina störningar. Kommissionen uppmanar dessutom medlems staterna att påskynda de nuvarande risk bedömnings förfarandena för sådana existerande ämnen och växtskyddsmedel som är upptagna på listan över ämnen som kan tänkas vara endokrinstörande och som behandlas i gällande gemenskapslagstiftning.

36. En europeisk workshop om endokrinstörande ämnen kommer att hållas den 18-20 juni 2001 i Bålsta (Sverige). Man kommer där att behandla upprättandet av övervakningsprogram, framtagning av vedertagna testmetoder och test strategier, internationellt samarbete samt forskning och utveckling.

37. Parallellt med ovannämnda aktiviteter i samband med gemenskapens strategi för endokrinstörande ämnen, behandlas frågan om endokrina störningar också antingen direkt eller indirekt i ny lagstiftning på vattenpolitikens område , i den nyligen antagna vitboken om den framtida kemikaliepolitiken och i förslaget till omarbetat direktiv om allmän produktsäkerhet.

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

Fas I :

Lista över tänkbara endokrinstörande 553 ämnen Figur I

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

Fas II :

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

Fastställande av prioriteringar

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

Bilaga 1

Tabell 1: Åtgärder avseende olika ämnesgrupper och ungefärliga tidsramar

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tabell 2: Ämnen för vilka det finns belägg för att de är eller kan vara endokrinstörande och som varken begränsas eller behandlas i gällande gemenskapslagstiftning (= 9)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

* Ämnena delas grovt in i industrikemikalier, bekämpningsmedel, metaller, andra ämnen och naturliga eller syntetiska hormoner.

Direktiv 76/769 = Direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar)

Förordning 793/93 = Förordning (EEG) nr 793/93 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen

Direktiv 91/414 = Direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

Direktiv 67/548 = Direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen

Tabell 3: Ämnen för vilka det finns belägg för att de är eller kan vara endokrinstörande och som redan regleras eller behandlas i gällande lagstiftning (= 115)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

* Ämnena delas grovt in i industrikemikalier, bekämpningsmedel, metaller, andra ämnen och naturliga eller syntetiska hormoner.

** Direktiv 76/769 = Direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar)

Förordning 793/93 = Förordning (EEG) nr 793/93 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen

Direktiv 91/414 = Direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

Direktiv 67/548 = Direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen

*** Begränsad enligt rådets direktiv 96/22/EEG om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av ß-agonister vid animalieproduktion.

Tabell 4: Ämnen om vilka uppgifterna i BKH:s rapport är otillräckliga (= 435)

29082-74-4 // Oktaklorstyren (kemikalienr 190)

11081-15-5 // Fenol, isooktyl- (kemikalienr 253)

119-61-9 // Bensofenon (kemikalienr 541)

68-12-2 // Dimetylformamid (DMFA) (kemikalienr 545)

106-93-4 // Dibrometan (EDB) (kemikalienr 169)

106-89-8 // Epiklorhydrin (1-kloro-2,3-epoxipropan) (kemikalienr 348)

35693-99-3 // PCB 52 (2,2',5,5'-Tetraklorobifenyl) (kemikalienr 419)

3734-48-3 // Klorden (kemikalienr 13)

39765-80-5 // trans-Nonaklor (kemikalienr 25)

1024-57-3 // Heptaklorepoxid (kemikalienr 177)

4685-14-7 // Paraquat = 1,1'-Dimetyl-4,4'-bipyridinium (kemikalienr 183)

103-23-1 // Bis(2-etylhexyl)adipat (kemikalienr 277)

84-61-7 // Dicyklohexylftalat (DCHP) (kemikalienr 280)

84-66-2 // Dietylftalat (DEP) (kemikalienr 281)

92-52-4 // Difenyl (kemikalienr 370)

38380-07-3 // PCB 128 (2,2',3,3',4,4'-Hexaklorobifenyl) (kemikalienr 405)

135-19-3 // 2-Naftol (kemikalienr 444)

108-05-4 // Vinylacetat (kemikalienr 564)

17804-35-2 // Benomyl (kemikalienr 1)

116-06-3 // Aldikarb (kemikalienr 3)

63-25-2 // Karbaryl (kemikalienr 5)

1563-66-2 // Karbofuran (kemikalienr 6)

72490-01-8 // Fenoxikarb (kemikalienr 7)

16752-77-5 // Metomyl (kemikalienr 8)

93-76-5 // 2,4,5-T = 2,4,5-Triklorfenoxiättiksyra (kemikalienr 26)

69806-50-4 // Fluazifop-butyl (kemikalienr 28)

76578-14-8 // Kvizalofop-etyl (kemikalienr 30)

2971-22-4 // 1,1,1-Trikloro-2,2-bis(4-klorofenyl)etan (kemikalienr 31)

34113-46-7 // o,p'-DDA (kemikalienr 46)

53-19-0 // o,p'-DDD (kemikalienr 48)

3424-82-6 // o,p'-DDE (kemikalienr 49)

14835-94-0 // o,p'-DDMU (kemikalienr 50)

789-02-6 // o,p'-DDT (kemikalienr 51)

72-54-8 // p,p'-DDD (kemikalienr 53)

72-55-9 // p,p'-DDE (kemikalienr 54)

3563-45-9 // Tetraklor-DDT = 1,1,1,2-Tetrakloro-2,2-bis(4-klorofenyl)etan (kemikalienr 58)

32809-16-8 // Procymidon (kemikalienr 62)

40487-42-1 // Pendimetalin (kemikalienr 64)

29091-21-2 // Prodiamin (kemikalienr 65)

1582-09-8 // Trifluralin (kemikalienr 66)

79-44-7 // Dimetykarbamylklorid (kemikalienr 67)

8018-01-7 // Mankozeb (kemikalienr 68)

9006-42-2 // Metiram (Metiram-komplex) (kemikalienr 71)

142-59-6 // Nabam (kemikalienr 72)

319-85-7 // Beta-HCH (kemikalienr 76)

319-86-8 // Delta-HCH (kemikalienr 77)

608-73-1 // Hexaklorocyklohexan = HCH-blandning (kemikalienr 79)

1689-84-5 // Bromoxinil (kemikalienr 80)

1689-83-4 // Ioxinil (kemikalienr 81)

3567-62-2 // 1-(3,4-Diklorofenyl)-3-metylurea (kemikalienr 83)

35367-38-5 // Diflubenzuron (kemikalienr 84)

96-45-7 // Etylentiourea (ETU) (kemikalienr 86)

14868-03-2 // Bis-OH-MDDE (kemikalienr 90)

2971-36-0 // Bis-OH-metoxiklor = 1,1,1-Trikloro-2,2-bis(4-hydroxifenyl)etan (HTPE) (kemikalienr 91)

2132-70-9 // MDDE (kemikalienr 92)

72-43-5 // Metoxiklor (kemikalienr 93)

72-43-5 // p,p'-Metoxiklor (kemikalienr 96)

30560-19-1 // Acefat (kemikalienr 98)

470-90-6 // Klorfenvinfos (kemikalienr 99)

2921-88-2 // Klorpyrifos (kemikalienr 100)

50-18-0 // Cyklofosfamid (kemikalienr 101)

682-80-4 // Demefion (kemikalienr 102)

919-86-8 // Demeton-s-metyl (kemikalienr 103)

62-73-7 // Diklorvos (kemikalienr 105)

2597-03-7 // Elsan = Dimefentoat = Etyl-2-dimetoxitiofosfinoyltio-2-fenylacetat (kemikalienr 107)

122-14-5 // Fenitrotion (kemikalienr 108)

2540-82-1 // Formotion (kemikalienr 110)

51276-47-2 // Glufosinat (kemikalienr 111)

7786-34-7 // Mevinfos = Fosdrin (kemikalienr 116)

1113-02-6 // Ometoat (kemikalienr 117)

301-12-2 // Oxidmeton-metyl (kemikalienr 118)

13171-21-6 // Fosofamidon (kemikalienr 120)

13593-03-8 // Kvinalfos = O,O-dietyl-okinoxalin-2-yl-tiofosfat (kemikalienr 121)

299-84-3 // Ronnel = Fenklorfos (kemikalienr 122)

22248-79-9 // Tetraklorvinfos = Gardona (kemikalienr 123)

52-68-6 // Triklorfon = Dipterex (kemikalienr 124)

82657-04-3 // Bifentrin (@Talstar) (kemikalienr 126)

584-79-2 // Bioalletrin = d-transalletrin (kemikalienr 127)

91465-08-6 // Cyhalotrin (@Karate) (kemikalienr 128)

52315-07-8 // Cypermetrin (kemikalienr 129)

52918-63-5 // Deltametrin (kemikalienr 130)

66230-04-4 // Esfenvalerat (kemikalienr 131)

26002-80-2 // Fenotrin = Sumitrin (kemikalienr 132)

51630-58-1 // Fenvalerat (kemikalienr 133)

69409-94-5 // Fluvalinat (kemikalienr 134)

52645-53-1 // Permetrin (kemikalienr 135)

10453-86-8 // Resmetrin (kemikalienr 136)

314-40-9 // Bromacil (kemikalienr 138)

60168-88-9 // Fenarimol (kemikalienr 139)

1918-02-1 // Pikloram (kemikalienr 140)

21725-46-2 // Cyanazin (kemikalienr 144)

94361-07-6 // Cyprokonazol (kemikalienr 145)

119446-68-3 // Difenokonazol (kemikalienr 146)

2593-15-9 // Etridiazol (kemikalienr 149)

65277-42-1 // Ketokonazol (kemikalienr 152)

21087-64-9 // Metribuzin (kemikalienr 153)

66246-88-6 // Penkonazol (kemikalienr 154)

60207-90-1 // Propikonazol (kemikalienr 155)

107534-96-3 // Tebukonazol (kemikalienr 157)

886-50-0 // Terbutryn (kemikalienr 158)

123-88-6 // Triadimenol (kemikalienr 160)

33089-61-1 // Amitraz (kemikalienr 165)

6164-98-3 // Klordimeform (kemikalienr 166)

74115-24-5 // Clofentezin = Klorfentezin (kemikalienr 167)

96-12-8 // 1,2-Dibrom-3-klorpropan (DBCP) (kemikalienr 168)

25550-58-7 // Dinitrofenol (kemikalienr 170)

88-85-7 // Dinoseb (kemikalienr 171)

80844-07-1 // Etofenprox (kemikalienr 172)

76674-21-0 // Flutriafol (kemikalienr 174)

2439-99-8 // Glyfosat (kemikalienr 175)

2212-67-1 // Molinat (kemikalienr 180)

88671-89-0 // Myklobutanil (kemikalienr 181)

82-68-8 // Pentakloronitrobensen (PCNB) (kemikalienr 184)

51-03-6 // Piperonylbutoxid (kemikalienr 185)

7287-19-6 // Prometryn (kemikalienr 186)

104-51-8 // n-Butylbensen (kemikalienr 189)

12002-48-1 // Triklorbensen (kemikalienr 193)

25167-81-1 // Diklorfenol (kemikalienr 197)

608-93-5 // Pentaklorbensen (kemikalienr 199)

87-86-5 // Pentaklorfenol (PCP) (kemikalienr 200)

87-26-3 // 2-sek-Pentylfenol = 2-(1-Metylbutyl)fenol (kemikalienr 201)

1131-60-8 // 4-Cyklohexylfenol (kemikalienr 203)

1009-11-6 // 4-Hydroxi-n-butyrofenon (kemikalienr 205)

70-70-2 // 4-Hydroxipropiofenon (kemikalienr 206)

104-40-5 // 4-Nonylfenol (4-NP) (kemikalienr 208)

20427-84-3 // 4-Nonylfenoldietoxilat (NP2EO) (kemikalienr 209)

3115-49-9 // 4-Nonylfenoxiättiksyra (kemikalienr 211)

99-71-8 // 4-sek-Butylfenol = 4-(1-Metylpropyl)fenol (kemikalienr 213)

94-06-4 // 4-sek-Pentylfenol = 4-(1-Metylbutyl)fenol = p-sek-Amylfenol (kemikalienr 214)

7786-61-0 // 4-Vinylguaiacol (4-VG) (kemikalienr 218)

2628-17-3 // 4-Vinylfenol (4-VP) (kemikalienr 219)

27986-36-3 // Etanol, 2-(nonylfenoxi)- (kemikalienr 220)

1322-97-0 // Etanol, 2-(oktylfenoxi)- = Oktylfenoletoxilat (kemikalienr 221)

9036-19-5 // Polyetylenglykol-mono(oktylfenyl)eter = Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-[(1,1,3,3-tetrametylbutyl)fenyl]-omega-hydroxi- = Polyoxietylenoktylfenoleter (kemikalienr 223)

9002-93-1 // Polyetylenglykol-tert-oktylfenyleter = Oktoxinol = Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(4-(1,1,3,3-tetrametyl-butyl)fenyl)-omega-hydroxi- = tert-Oktylfenolpolyetylenglykol (kemikalienr 224)

26027-38-3 // Polyetylenglykol-p-nonylfenyleter (kemikalienr 225)

9016-45-9 // Nonylfenoletoxilat (kemikalienr 229)

27193-28-8 // Fenol, (1,1,3,3-tetrametylbutyl)- = Oktylfenol (kemikalienr 238)

27985-70-2 // Fenol, (1-metylheptyl)- (kemikalienr 239)

3884-95-5 // Fenol, 2-(1,1,3,3-tetrametylbutyl)- (kemikalienr 241)

17404-44-3 // Fenol, 2-(1-etylhexyl)- (kemikalienr 242)

18626-98-7 // Fenol, 2-(1-metylheptyl)- (kemikalienr 243)

37631-10-0 // Fenol, 2-(1-propylpentyl)- (kemikalienr 244)

949-13-3 // Fenol, 2-oktyl- (kemikalienr 245)

3307-00-4 // Fenol, 4-(1-etylhexyl)- (kemikalienr 247)

1818-08-2 // Fenol, 4-(1-metylheptyl)- (kemikalienr 248)

3307-01-5 // Fenol, 4-(1-propylpentyl)- (kemikalienr 249)

1806-26-4 // Fenol, 4-oktyl- (kemikalienr 251)

51811-79-1 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(nonylfenyl)-omega-hydroxi, grenad = Nonylfenolpolyetylenglykolfosfat (kemikalienr 262)

9014-90-8 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-sulfo-omega-nonylfenoxi, natriumsalt = Polyetylenglykol-nonylfenyleter-natriumsulfat (kemikalienr 267)

25013-16-5 // tert-Butylhydroxianisol (BHA) (kemikalienr 271)

117-84-0 // 1,2-Bensendikarboxylsyra, dioktylester (kemikalienr 276)

84-75-3 // Di-n-hexylftalat (DnHP) = Dihexylftalat (DHP) (kemikalienr 287)

131-18-0 // Di-n-pentylftalat (DPP) = Dipentylftalat (kemikalienr 289)

131-16-8 // Di-n-propylftalat (DprP) = Dipropylftalat (kemikalienr 290)

4376-20-9 // Mono-2-etylhexylftalat (MEHP) (kemikalienr 291)

131-70-4 // Mono-n-butylftalat (kemikalienr 292)

33204-76-1 // 2,6-cis-Difenylhexametylcyklotetrasiloxan - 2,6-cis-[(PhMeSiO)2(Me2SiO)2] (kemikalienr 295)

30026-85-8 // Difenylhexametylcyklotetrasiloxan [(PhMeSiO)2(Me2SiO)2] (kemikalienr 297)

56-33-7 // Difenyltetrametyldisiloxan PhMe2-SiOSiMe2Ph (kemikalienr 299)

10448-09-6 // Fenylheptametylcyklotetrasiloxan [(PhMeSiO)(Me2SiO)3] (kemikalienr 301)

28994-41-4 // Fenyl-2-hydroxifenylmetan = 2-Bensylfenol = o-Bensylfenol (kemikalienr 304)

101-53-1 // Fenyl-4-hydroxifenylmetan = 4-Bensylfenol = p-Bensylfenol (kemikalienr 305)

2081-08-5 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)etan (kemikalienr 308)

2081-32-5 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-iso-pentan (kemikalienr 310)

4731-84-4 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-n-butan (kemikalienr 311)

3373-03-3 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-n-heptan (kemikalienr 312)

24362-98-9 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-n-hexan (kemikalienr 313)

1576-13-2 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-n-propan (kemikalienr 314)

25036-25-3 // 2,2'-bis(2-(2,3-epoxipropoxi)fenyl)-propan (kemikalienr 317)

6807-17-6 // 2,2-Bis(4-hydroxifenyl)-4-metyl-n-pentan (kemikalienr 320)

77-40-7 // 2,2-Bis(4-hydroxifenyl)-n-butan = Bisfenol B (kemikalienr 321)

14007-30-8 // 2,2-Bis(4-hydroxifenyl)-n-hexan (kemikalienr 323)

131-54-4 // 2,2'-Dihydroxi-4,4'-dimetoxibensofenon (kemikalienr 327)

52479-85-3 // 2,3,4,3',4',5'-Hexahydroxibensofenon (kemikalienr 328)

131-56-6 // 2,4-Dihydroxibensofenon = Resbensofenon (kemikalienr 330)

611-99-4 // 4,4'-Dihydroxibensofenon (kemikalienr 335)

620-92-8 // Bis(4-hydroxifenyl)metan (kemikalienr 340)

25085-99-8 // Bisfenol A-diglycidyleterpolymer (mv<700) (kemikalienr 343)

81-92-5 // 2-[Bis(4-hydroxifenyl)metyl]bensylalkohol = Fenolfthalol (kemikalienr 355)

77-09-8 // 3,3'-Bis(4-hydroxifenyl)ftalid = Fenolftalein (kemikalienr 356)

4081-02-1 // Bis(4-Hydroxifenyl)fenylmetan (kemikalienr 360)

1806-29-7 // 2,2'-Dihydroxibifenyl = 2,2'-Bifenol (kemikalienr 367)

92-88-6 // 4,4'-Dihydroxibifenyl = 4,4'-Bifenol (kemikalienr 368)

92-69-3 // 4-Hydroxibifenyl = 4-Fenylfenol (kemikalienr 369)

53905-30-9 // 2-Hydroxi-2',5'-diklorobifenyl (kemikalienr 374)

53905-29-6 // 3-Hydroxi-2',5'-diklorobifenyl (kemikalienr 378)

53905-28-5 // 4-Hydroxi-2',5'-diklorobifenyl (kemikalienr 385)

23719-22-4 // 4-Hydroxi-2-klorobifenyl (kemikalienr 387)

4400-06-0 // 4-Hydroxi-3,4',5-triklorobifenyl (kemikalienr 389)

28034-99-3 // 4-Hydroxi-4'-klorobifenyl (kemikalienr 391)

2051-60-7 // PCB 1 (2-Klorobifenyl) (kemikalienr 397)

2050-67-1 // PCB 11 (3,3'-Diklorobifenyl) (kemikalienr 400)

2050-68-2 // PCB 15 (4,4'-Diklorobifenyl) (kemikalienr 407)

37680-65-2 // PCB 18 (2,2',5-Triklorobifenyl) (kemikalienr 411)

2051-61-8 // PCB 2 (3-Klorobifenyl) (kemikalienr 412)

55702-46-0 // PCB 21 (2,3,4-Triklorobifenyl) (kemikalienr 413)

2051-62-9 // PCB 3 (4-Klorobifenyl) (kemikalienr 415)

13029-08-8 // PCB 4 (2,2'-Diklorobifenyl) (kemikalienr 416)

34883-43-7 // PCB 8 (2,4'-Diklorobifenyl) (kemikalienr 423)

11104-28-2 // PCB Aroclor 1221 (kemikalienr 425)

11141-16-5 // PCB Aroclor 1232 (kemikalienr 426)

90-15-3 // 1-Naftol (kemikalienr 442)

1125-78-6 // 5,6,7,8-Tetrahydro-2-naftol = 6-Hydroxitetralin (kemikalienr 445)

15231-91-1 // 6-Bromo-2-naftol (kemikalienr 446)

530-91-6 // Tetrahydronaftol-2 (kemikalienr 449)

56-49-5 // 3-Metylkolantren (kemikalienr 455)

57-97-6 // 7,12-Dimetyl-1,2-bens(a)antracen (kemikalienr 457)

56-55-3 // Bens(a)antracen (kemikalienr 461)

50-32-8 // Benso[a]pyren (kemikalienr 462)

53-96-3 // n-2-Fluorenylacetamid (kemikalienr 464)

109333-34-8 // 1,2,3,7,8-PeBDD (kemikalienr 466)

50585-46-1 // 1,3,7,8-Tetraklorodibensodioxin (kemikalienr 470)

50585-41-6 // 2,3,7,8-TeBDD (kemikalienr 471)

50585-40-5 // 2,3-Dibromo-7,8-diklorodibensodioxin (kemikalienr 473)

103456-39-9 // TeBDD (kemikalienr 481)

303-38-8 // 2,3-Dihydroxibensoesyra (2,3-DHBA) (kemikalienr 533)

94-82-6 // 2,4-Diklorofenoxismörsyra = 2,4-DB (kemikalienr 534)

490-79-9 // 2,5-Dihydroxibensoesyra (2,5-DHBA) (kemikalienr 535)

106-47-8 // 4-Kloranilin (kemikalienr 537)

57-12-5 // Cyanid (kemikalienr 544)

482-49-5 // Doisynolsyra (kemikalienr 546)

64529-56-2 // Etiozin (kemikalienr 547)

537-98-4 // Ferulsyra (FA) = 2-Propensyra, 3-(4-hydroxi-3-metoxifenyl)-, (E)- (kemikalienr 549)

533-73-3 // Hydroxihydrokinon (kemikalienr 551)

72-33-3 // Mestranol (kemikalienr 553)

19044-88-3 // Oryzalin (kemikalienr 555)

7400-08-0 // p-Kumarinsyra (PCA) (kemikalienr 556)

23950-58-5 // Pronamid (kemikalienr 559)

463-56-9 // Tiocyanat (kemikalienr 563)

Ej i CAS 001 // Karbamat (kemikalienr 4)

2597-11-7 // 1-Hydroxiklorden (kemikalienr 9)

Ej i CAS 002 // cis-Nonaklor (kemikalienr 14)

65148-76-7 // 3-MeO-o,p'-DDA (kemikalienr 32)

65148-80-3 // 3-MeO-o,p'-DDE (kemikalienr 33)

43216-70-2 // 3-OH-o,p'-DDT (kemikalienr 34)

65148-81-4 // 4-MeO-o,p'-DDE (kemikalienr 35)

65148-72-3 // 4-MeO-o,p'-DDT (kemikalienr 36)

65148-77-8 // 5-MeO-o,p'-DDA (kemikalienr 37)

65148-75-6 // 5-MeO-o,p'-DDD (kemikalienr 38)

65148-82-5 // 5-MeO-o,p'-DDE (kemikalienr 39)

65148-74-5 // 5-MeO-o,p'-DDT (kemikalienr 40)

65148-73-4 // 5-OH-o,p'-DDT (kemikalienr 41)

Ej i CAS 003 // Nedbrytningsprodukter av DDT (kemikalienr 43)

4329-12-8 // m,p'-DDD (kemikalienr 45)

65148-83-6 // o,p'-DDA-glycinat = N-[(2-klorofenyl)(4-klorofenyl)acetyl]glycin (kemikalienr 47)

Ej i CAS 084 // p,p'-DDA (kemikalienr 52)

Ej i CAS 085 // p,p'-DDMU (kemikalienr 55)

88378-55-6 // 3,5-Diklorofenylkarbaminsyra-(1-karboxi-1-metyl)-allyl (kemikalienr 59)

83792-61-4 // N-(3,5-Diklorofenyl)-2-hydroxi-2-metyl-3-butensyraamid (kemikalienr 61)

17356-61-5 // 1-(3,4-Diklorofenyl)-3-metoxiurea (kemikalienr 82)

Ej i CAS 096 // 1,1-Trikloro-2,2-bis(4-hydroxifenyl)etan (HPTE) (kemikalienr 88)

30668-06-5 // 1,3-Dikloro-2,2-bis(4-metoxi-3-metylfenyl)propan (kemikalienr 89)

75938-34-0 // Mono-OH-MDDE (kemikalienr 94)

28463-03-8 // Mono-OH-Metoxiklor (kemikalienr 95)

Ej i CAS 108 // 1-Metyl-2-metylkarbamoylvinyldimetylfosfat (kemikalienr 97)

70393-85-0 // Glufosinatammonium (kemikalienr 112)

Ej i CAS 122 // Metalodemeton (kemikalienr 114)

Ej i CAS 005 // Pyretrin (kemikalienr 125)

Ej i CAS 123 // Syntetiska pyretroider (kemikalienr 137)

Ej i CAS 120 // Bitertanol (kemikalienr 143)

Ej i CAS 121 // Epikonazol (kemikalienr 147)

Ej i CAS 008 // Epoxikonazol (kemikalienr 148)

Ej i CAS 130 // Febukonazol (kemikalienr 150)

Ej i CAS 009 // Indol(3.2-b)karbazol (ICZ) (kemikalienr 151)

Ej i CAS 007 // Triaziner (t.ex. atrazin) (kemikalienr 161)

71751-41-2 // Abamektin (kemikalienr 162)

Ej i CAS 132 // Fipronil (kemikalienr 173)

3555-44-0 // Imazalil (kemikalienr 178)

Ej i CAS 129 // Tiazopyr (kemikalienr 188)

Ej i CAS 010 // Styrener (t.ex. dimerer och trimerer) (kemikalienr 192)

53792-11-3 // 4-(4-Hydroxifenyl)-2,2,6,6-tetrametylcyklohexankarboxylsyra (kemikalienr 202)

Ej i CAS 133 // 4-Hydroxialkylfenol (kemikalienr 204)

1805-61-4 // 4-iso-Pentylfenol = 4-(3-Metylbutyl)fenol (kemikalienr 207)

14409-72-4 // 4-Nonylfenolnonaetoxilat (Tergitol NP 9) (kemikalienr 210)

Ej i CAS 016 // 4-Nonylfenoxikarboxylsyra (NP1EC) (kemikalienr 212)

Ej i CAS 013 // 4-tert-Pentylfenol = p-tert-Amylfenol (kemikalienr 217)

9040-65-7 // Formaldehyd, polymer med nonylfenol (kemikalienr 222)

2717-05-5 // Heptaoktatrikosan-1-ol, 23-(nonylfenoxi)3,6,9,12,15,18,21-nonylfenolmonoetoxilat (kemikalienr 226)

Ej i CAS 102 // Maleinsyraanhydrid, monoester med etoxilerad nonylfenol, neutraliserad med reaktions produkter såsom dipropylentriamin (kemikalienr 227)

Ej i CAS 015 // Nonylfenolkarboxylsyra (kemikalienr 228)

Ej i CAS 017 // Nonylfenoletoxilatkarboxylsyra (kemikalienr 230)

Ej i CAS 104 // Nonylfenoletoxilat med 9<EO<19 (kemikalienr 231)

Ej i CAS 103 // Nonylfenoletoxilat med EO<9 (kemikalienr 232)

Ej i CAS 105 // Nonylfenoletoxilat med EO>19 (kemikalienr 233)

Ej i CAS 106 // Nonylfenoletylenoxifosfat (kemikalienr 234)

Ej i CAS 014 // Oktylfenol-5-etoxilat (kemikalienr 235)

9004-87-9 // OP-7 = Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(iso-oktylfenyl)-omega-hydroxi- (kemikalienr 236)

Ej i CAS 012 // Penta- till nonylfenoler (kemikalienr 237)

1331-54-0 // Fenol, (2-etylhexyl)- (kemikalienr 240)

26401-75-2 // Fenol, 2-sek-oktyl- (kemikalienr 246)

27013-89-4 // Fenol, 4-isooktyl- (kemikalienr 250)

27214-47-7 // Fenol, 4-sek-oktyl- (kemikalienr 252)

67554-50-1 // Fenol, oktyl- (kemikalienr 255)

93891-78-2 // Fenol, sek-oktyl- (kemikalienr 256)

52623-95-7 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-[1,1,3,3-tetrametyl-butyl)fenyl]omega-hydroxi-fosfat (kemikalienr 257)

81642-15-1 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(3-oktylfenyl)-omega-hydroxi (kemikalienr 258)

51651-58-2 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(4-isooktylfenyl)-omega-hydroxi- (kemikalienr 259)

68891-21-4 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(dinonylfenyl)-omega-hydroxi, grenad (kemikalienr 260)

37205-87-1 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(iso-nonylfenyl)-omega-hydroxi-fosfat (kemikalienr 261)

68412-54-4 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(nonylfenyl)-omega-hydroxi, grenad (kemikalienr 263)

9036-89-2 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(oktylfenyl)-omega-hydroxi- (kemikalienr 264)

68987-90-6 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(oktylfenyl)-omega-hydroxi, grenad (kemikalienr 265)

60864-33-7 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-(fenylmetyl)-omega-[(1.1.3.3.-tetrametyl-butyl)-fenoxi] (kemikalienr 266)

55348-40-8 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-sulfo-omega-[(1,1,3,3-tetrametyl-butyl)-fenoxi] (kemikalienr 268)

109909-39-9 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-sulfo-omega-[2,4,6-tris(1-metylpropyl)fenoxi], natriumsalt (kemikalienr 269)

69011-84-3 // Poly(oxi-1,2-etandiyl), alfa-sulfo-omega-(oktylfenyl), grenad, natriumsalt (kemikalienr 270)

Ej i CAS 020 // Klorerade paraffiner med medellång kolkedja (kemikalienr 272)

Ej i CAS 021 // Klorerade paraffiner med lång kolkedja (kemikalienr 273)

Ej i CAS 019 // Klorerade paraffiner med kort kolkedja (kemikalienr 274)

89-69-5 // Diisobutylftalat (kemikalienr 282)

Ej i CAS 024 // Dioktylftalat (DOP) (kemikalienr 285)

Ej i CAS 022 // Di-n-oktylftalat (DnOP) (kemikalienr 288)

Ej i CAS 023 // Ftalater (kemikalienr 293)

31751-59-4 // 2,4-trans-Difenyltetrametylcyklotrisiloxan - 2,4-trans-[(PhMeSiO)2(Me2SiO)] (kemikalienr 294)

33204-77-2 // 2,6-trans-Difenylhexametylcyklotetrasiloxan - 2,6-trans-[(PhMeSiO)2(Me2SiO)2] (kemikalienr 296)

51134-25-9 // Difenyltetrametylcyklotrisiloxan [(PhMeSiO)2(Me2SiO)] (kemikalienr 298)

35964-76-2 // o-Tolylheptametylcyklotetrasiloxan [(o-TolylMeSiO)(Me2SiO3)] (kemikalienr 300)

17156-72-8 // Fenylhexametylcyklotetrasiloxan [(PhHSiO)(Me2SiO)3] (kemikalienr 302)

17964-44-2 // PhMe[SiCH2CH2SiMePhO] (kemikalienr 303)

92569-29-4 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-2-etyl-n-butan (kemikalienr 306)

Ej i CAS 025 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-2-n-propylpentan (kemikalienr 307)

1844-00-4 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-iso-butan (kemikalienr 309)

7615-24-9 // 2,2,5,5-Tetra(4-hydroxifenyl)-n-hexan (kemikalienr 315)

Ej i CAS 027 // 2,2,6,6-Tetrametyl-4,4-bis(4-hydroxifenyl)-n-heptan (kemikalienr 316)

3555-19-9 // 2,2-Bis(4-hydroxifenyl)-3-metyl-n-butan (kemikalienr 319)

41709-94-8 // 2,2-Bis(4-hydroxifenyl)-n-heptan (kemikalienr 322)

6052-90-0 // 2,2-Bis(4-hydroxifenyl)-n-oktan (kemikalienr 324)

4204-58-4 // 2,2-Bis(4-hydroxifenyl)-n-pentan (kemikalienr 325)

31127-54-5 // 2,3,4,4'-Tetrahydroxibensofenon (kemikalienr 329)

10196-77-7 // 3,3-Bis(4-hydroxifenyl)-n-hexan (kemikalienr 331)

3600-64-4 // 3,3-Bis(4-hydroxifenyl)-n-pentan (kemikalienr 332)

7425-79-8 // 4,4-Bis(4-hydroxifenyl)-n-heptan (kemikalienr 333)

Ej i CAS 026 // 4,4-Bis(4-hydroxifenyl)-n-oktan (kemikalienr 334)

21388-77-2 // 4-Hydroxifenyl-4'-metoxifenylmetan (kemikalienr 336)

57547-76-9 // 5,5-Bis(4-hydroxifenyl)-n-nonan (kemikalienr 337)

59176-75-9 // 6,6-Bis(4-hydroxifenyl)-n-undekan (kemikalienr 338)

10193-50-7 // Bis(3-hydroxifenyl)metan (kemikalienr 339)

36425-15-7 // Bisfenol A-(epiklorhydrin), metakrylatpolymer (kemikalienr 341)

25068-38-6 // Bisfenol A-(epiklorhydrin), polymer (kemikalienr 342)

105839-18-7 // C16 eller C18 polymeriserad bisfenol-A, butylglycidyleter, epiklorhydrin eller 1AN,N'-bis(2aminoetyl)etan-1,2-diamin (kemikalienr 344)

Ej i CAS 098 // Kresol-bisfenol-A, formaldehydpolymer (kemikalienr 345)

66070-77-7 // Dehydratiserad recinoljepolymer med bisfenol-A och epiklorhydrin (kemikalienr 346)

98824-88-5 // Epiklorhydrin-bisfenol A/F, reaktionsprodukter, C12-C14 alifatiska kolväten (DER 353) (kemikalienr 347)

25085-75-0 // Formaldehyd, polymer med 4,4'-(1-metyliden)bis(fenol) (kemikalienr 349)

93572-41-9 // Linfröolja, reaktionsprodukter med 1-[[2-[(2-aminoetyl)amin)-3-fenoxi-2-propanol, bisfenol A-diglycidyleter, formaldehyd eller pentaetylenhexamin (kemikalienr 350)

Ej i CAS 028 // Tetrabromobisfenol A (TBBP-A) (kemikalienr 351)

115489-12-8 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-1-(4-metoxifenyl)etan (kemikalienr 352)

1571-75-1 // 1,1-Bis(4-hydroxifenyl)-1-fenyletan (kemikalienr 353)

Ej i CAS 029 // 2,4-Dihydroxitrifenylmetankarboxylsyralakton (kemikalienr 354)

135505-63-4 // 4-Hydroxifenyl-di-a-naftylmetan (kemikalienr 357)

791-92-4 // 4-Hydroxi-trifenylmetan (kemikalienr 358)

115481-73-7 // Bis(4-hydroxifenyl)[(2-fenoxisulfonyl)fenyl]metan (kemikalienr 359)

630-95-5 // Difenyl-a-naftylkarbinol (kemikalienr 361)

4865-83-2 // 1,3-Bis(4-hydroxifenyl)pentan (kemikalienr 362)

2549-50-0 // 1,3-Bis(4-hydroxifenyl)propan (kemikalienr 363)

85-95-0 // 2,4-Bis(4-hydroxifenyl)-3-etylhexan (kemikalienr 364)

Ej i CAS 030 // 2,4-Bis(4-hydroxifenyl)-3-etylpentan (kemikalienr 365)

140131-31-3 // 3,5-Bis(4-hydroxifenyl)heptan (kemikalienr 366)

Ej i CAS 127 // 2,4-6-Triklorbifenyl (kemikalienr 372)

Ej i CAS 124 // 2,5-Diklorbifenyl (kemikalienr 373)

Ej i CAS 128 // 3,4',5-Triklorbifenyl (kemikalienr 375)

Ej i CAS 125 // 3,5-Diklorbifenyl (kemikalienr 376)

67651-37-0 // 3-Hydroxi-2',3',4',5'-tetraklorobifenyl (kemikalienr 377)

100702-98-5 // 4,4'-Dihydroxi-2,3,5,6-tetraklorobifenyl (kemikalienr 379)

56858-70-9 // 4,4'-Dihydroxi-2'-klorobifenyl (kemikalienr 380)

13049-13-3 // 4,4'-Dihydroxi-3,3',5,5'-tetraklorobifenyl (kemikalienr 381)

53905-33-2 // 4-Hydroxi-2,2',5'-triklorobifenyl (kemikalienr 382)

67651-34-7 // 4-Hydroxi-2',3',4',5'-tetraklorobifenyl (kemikalienr 383)

14962-28-8 // 4-Hydroxi-2',4',6'-triklorobifenyl (kemikalienr 384)

79881-33-7 // 4-Hydroxi-2',6'-diklorobifenyl (kemikalienr 386)

Ej i CAS 040 // 4-Hydroxi-3',3',4',5'-tetraklorobifenyl (kemikalienr 388)

Ej i CAS 126 // 4-Hydroxi-3,5-diklorobifenyl (kemikalienr 390)

Ej i CAS 097 // 4-OH-2,2',4',5,5'-pentaklorobifenyl (kemikalienr 392)

54991-93-4 // Clophen A30 (kemikalienr 393)

8068-44-8 // Clophen A50 (kemikalienr 394)

Ej i CAS 038 // Blandning av 2,3,4,5-tetraklorobifenyl (PCB 61), 2,2',4,5,5'-oktaklorobifenyl (PCB 101) och 2,2',3,3',4,4',5,5'-oktaklorobifenyl (PCB 194) (kemikalienr 395)

Ej i CAS 039 // PCB 104 (2,2',4,6,6'-pentaklorobifenyl) (kemikalienr 398)

Ej i CAS 041 // PCB 105 (2,3,3',4,4' -pentaklorobifenyl) (kemikalienr 399)

Ej i CAS 092 // PCB 114 (2,3,4,4',5-pentaklorobifenyl) (kemikalienr 401)

Ej i CAS 111 // PCB 118 (2,3',4,4',5-pentaklorobifenyl) (kemikalienr 402)

Ej i CAS 042 // PCB 122 (2,3,3',4,5 -pentaklorobifenyl) (kemikalienr 403)

Ej i CAS 037 // PCB 126 (3,3',4,4',5-pentaklorobifenyl) (kemikalienr 404)

Ej i CAS 110 // PCB 28 (2,4,4'-triklorobifenyl) (kemikalienr 414)

Ej i CAS 036 // PCB Aroclor 1016 (kemikalienr 424)

Ej i CAS 035 // PCB hydroxi, nedbrytningsprodukter (kemikalienr 431)

Ej i CAS 087 // PCB 138 (kemikalienr 432)

Ej i CAS 088 // PCB 180 (kemikalienr 433)

Ej i CAS 134 // Polyklorerad difenyleter (kemikalienr 434)

12642-23-8 // PCT Aroclor 5442 (kemikalienr 440)

617883-33-8 // Polyklorerade terfenyler PCT (blandning) (kemikalienr 441)

553-39-9 // 2-Hydroxi-6-naftylpropionsyra (kemikalienr 443)

Ej i CAS 031 // Halowax 1014 (kemikalienr 447)

Ej i CAS 032 // Blandning av 1,2,3,5,6,7-hexaklornaftalen och 1,2,3,6,7-hexaklornaftalen (kemikalienr 448)

20291-73-0 // 1,9-Dimetylfenantren (kemikalienr 450)

573-22-8 // 1-Oxo-1,2,3,4-tetrahydrofenantren (kemikalienr 451)

58024-06-9 // 2,8-Dihydroxi-4b,5,6,10b,11,12-hexahydrokrysen (kemikalienr 452)

Ej i CAS 089 // 2,8-dihydroxi-5,6,11,12,13,14-hexahydrokrysen (kemikalienr 453)

56614-97-2 // 3,9-Dihydroxibens(a)antracen (kemikalienr 454)

7099-43-6 // 5,6-Cyklopento-1,2-bensantracen (kemikalienr 456)

Ej i CAS 047 // 9,10-Dihydroxi-9,10-dietyl-9,10-dihydro-1,2,5,6-dibenzantracen (kemikalienr 458)

63041-53-2 // 9,10-Dihydroxi-9,10-di-n-butyl-9,10-dihydro-1,2,5,6-dibenzantracen (kemikalienr 459)

63041-56-5 // 9,10-Dihydroxi-9,10-di-n-propyl-9,10-dihydro-1,2,5,6-dibenzantracen (kemikalienr 460)

5684-12-8 // Dehydrodoisynolsyra = Bisdehydrodoisynolsyra (kemikalienr 463)

Ej i CAS 048 // PAH (kemikalienr 465)

Ej i CAS 112 // 1,2,4,7,8-PeCDD (kemikalienr 468)

Ej i CAS 115 // 1,3,7,8-TeBCDD (kemikalienr 469)

109333-32-6 // 2,8-Dibromo-3,7-diklordibensodioxin (kemikalienr 474)

131167-13-0 // 2-Bromo-1,3,7,8-tetraklorodibensodioxin (kemikalienr 475)

Ej i CAS 093 // 2-Bromo-3,7,8-triklorodibensodioxin (kemikalienr 476)

97741-74-7 // 7-Bromo-2,3-diklorodibensodioxin (kemikalienr 477)

112344-57-7 // 8-Metyl-2,3,7-triklorodibensodioxin (kemikalienr 478)

Ej i CAS 049 // Dioxiner/Furaner = PCDD/PCDF (kemikalienr 479)

Ej i CAS 113 // TeBCDD (kemikalienr 480)

125652-16-6 // 6-Etyl-1,3,8-triklorodibensofuran (kemikalienr 490)

125652-13-3 // 6-i-Propyl-1,3,8-triklorodibensofuran (kemikalienr 491)

118174-38-2 // 6-Metyl-1,3,8-triklorodibensofuran (kemikalienr 492)

139883-51-5 // 6-Metyl-2,3,4,8-tetraklorodibensofuran (kemikalienr 493)

172485-97-1 // 6-Metyl-2,3,8-triklorodibensofuran (kemikalienr 494)

125652-14-4 // 6-n-Propyl-1,3,8-triklorodibensofuran (kemikalienr 495)

125652-12-2 // 6-t-Butyl-1,3,8-triklorodibensofuran (kemikalienr 496)

103124-72-7 // 8-Bromo-2,3,4-triklorodibensofuran (kemikalienr 497)

139883-50-4 // 8-Metyl-1,2,4,7-tetraklorodibensofuran (kemikalienr 498)

172485-96-0 // 8-Metyl-1,3,6-triklorodibensofuran (kemikalienr 499)

172485-98-2 // 8-Metyl-1,3,7-triklorodibensofuran (kemikalienr 500)

172486-00-9 // 8-Metyl-2,3,4,7-tetraklorodibensofuran (kemikalienr 501)

172485-99-3 // 8-Metyl-2,3,7-triklorodibensofuran (kemikalienr 502)

Ej i CAS 052 // Allenolsyra (kemikalienr 539)

Ej i CAS 056 // Azadiraktin (kemikalienr 540)

Ej i CAS 055 // Biokanin A (kemikalienr 542)

Ej i CAS 054 // Formononetin (kemikalienr 550)

Ej i CAS 135 // Jod, radioaktivt (kemikalienr 552)

Ej i CAS 091 // Metyl-tert-butyleter (MTBE) (kemikalienr 554)

Ej i CAS 109 // TEPA (kemikalienr 561)

Ej i CAS 136 // Tetraklorbensyltoluener (kemikalienr 562)

Tabell 5: Ämnen som på grundval av den tillgängliga informationen INTE anses vara endokrinstörande (=11)

108-95-2 // Fenol (kemikalienr 558)

55-38-9 // Fention (kemikalienr 109)

68515-49-1 // 1,2-Bensendikarboxylsyra, di-C9-11-grenade alkylestrar, hög halt av C10 (DIDP) (kemikalienr 275)

107-21-1 // Etylenglykol (etan-1,2-diol) (kemikalienr 548)

7429-90-5 // Aluminum (kemikalienr 504)

7440-43-9 // Kadmium (kemikalienr 505)

1332-40-7 // Kopparoxiklorhydrat (kemikalienr 506)

7758-98-7 // Kopparsulfat (kemikalienr 507)

7439-92-1 // Bly (kemikalienr 508)

7439-97-6 // Kvicksiler (kemikalienr 509)

22967-92-6 // Metylkvicksilver (kemikalienr 510)

Bilaga 2

Europeisk workshop om endokrinstörande ämnen 18-20 juni 2001 i Bålsta (Sverige)

Syftet med workshopen

* Informationsutbyte och internationell samordning

- Att utbyta information och göra en inventering av områden där internationell samordning kan leda till att arbetet påskyndas och till att resurserna används på ett effektivt sätt.

- Att undersöka hur den internationella samordningen kan underlättas.

* Utveckling av testmetoder och teststrategier

- Att undersöka vilka framsteg som gjorts inom OECD när det gäller utveckling av testmetoder.

- Att diskutera en lämplig teststrategi med EU:s medlemsstater och associerade stater, mot bakgrund av gällande EU-lagstiftning och de aktuella diskussionerna om EU:s framtida kemikaliepolitik.

- Att undersöka vilken forskning som behövs för att stimulera utvecklingen av testmetoder och teststrategier inom OECD.

* Forskning och utveckling

- Att gå igenom aktuella forskningsresultat om de effekter som förknippas med endokrinstörande ämnen.

- Att dela resultat och bidra till att skapa synergier samt samordna den europeiska forskning som bedrivs i forskningsprojekt på nationell nivå och gemenskapsnivå och forskning som finansieras av industrin.

* Upprättande av övervakningsprogram

- Att definiera övervakningsmål och informationsbehov, och utforma krav för övervaknings program, både när det gäller effekter på människors hälsa och vilda djur samt specifika ämnen.

- Att gå igenom tillgänglig information från medlemsstater, organisationer och register.

- Att fastställa forsknings-, utvecklings- och valideringsbehov för lämpliga miljö verktyg och modeller för uppskattning av exponering.