52001DC0172

KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET - Handlingsplanen eLearning - Att planera morgondagens utbildning

Inledning

Initiativet "eLearning - Att planera morgondagens utbildning" [1], antogs av Europeiska kommissionen den 24 maj 2000. I detta initiativ i anslutning till Europeiska rådets slutsatser i Lissabon, presenteras principer, mål och handlingslinjer för e-lärande, vilket definieras som att "använda ny multimedie- och Internetteknik för att höja kvaliteten på inlärningen genom att underlätta tillgången till resurser och tjänster samt utbyte och samarbete på distans". Initiativet eLearning mottogs positivt av utbildningsministrarna och av Europeiska rådet vid dess möte i Feira i juni 2000.

[1] KOM(2000) 318 slutlig, 24.5.2000 (http://www.europa.eu.int/comm/elearning).

Initiativet grundar sig på handlingsplanen eEurope [2], som syftar till att Europa skall kunna utnyttja sina starka sidor och övervinna hindren för ökad integrering och ett ökat utnyttjande av digital teknik, samt på rapporten om konkreta framtidsmål för utbildningssystemen [3]. I initiativet ställs informations- och kommunikationsteknik upp som ett av målen. Utbildningssystemens effektivitet är helt beroende av de pedagogiska metodernas effektivitet. För att införandet av informations- och kommunikationstekniken skall bli effektivt måste det åtföljas av en genomgripande omorganisation av inlärningsstrukturerna. Initiativet eLearning är även relevant för kandidatländerna med tanke på det intresse de visat för handlingsplanen eEurope.

[2] KOM(2000) 330, 14.6.2000 (http://europa.eu.int/comm/information_society/eeurope/index_sv.htm).

[3] KOM(2001) 59 slutlig.

I denna handlingsplan för perioden 2001-2004 presenteras formerna och metoderna för att genomföra initiativet eLearning. Den är tänkt att engagera aktörer på utbildningsområdet, berörda parter på arbetsmarknaden och i näringslivet samt organisationer i samhället, och den syftar till att göra livslångt lärande [4] till en drivkraft för ett solidariskt och harmoniskt samhälle med en konkurrenskraftig ekonomi. Handlingsplanen skall bidra till att främja den europeiska sysselsättningsstrategins [5] mål när det gäller anställbarhet och anpassningsförmåga, till att avhjälpa bristen på kunskaper om ny teknik och till att garantera en bättre social integration.

[4] Den offentliga debatten kring kommissionens "Memorandum om livslångt lärande" [SEK(2000) 1832] (http://europa.eu.int/comm/education/life/index.html) bör leda fram till en handlingsplan i slutet av 2001.

[5] Denna samordnade strategi grundar sig på fyra pelare: anställbarhet, företagaranda, anpassningsförmåga och jämställdhet (http://europa.eu.int/comm/employment_social/empl&esf/ees_en.htm) (EMP3).

I handlingsplanen ställs för det första initiativet i relation till eEurope, och man identifierar inriktningen på dess bidrag samt de program och instrument som skall användas för att åstadkomma ett engagemang i Europeiska unionens länder och i övriga länder i Europa som deltar i dessa program. Det handlar inte om att tillföra några nya budgetmedel, utan om en samordnad och samstämmig användning av befintliga medel. I detta avseende har kommissionen kartlagt vilka befintliga gemenskapsmedel som kan användas samtidigt som man föreslår en metod för att komplettera och stimulera initiativ på regional och nationell nivå.

I handlingsplanen definieras vidare en rad gemensamma insatser för varje handlingslinje (infrastruktur, utbildning, tjänster och innehåll samt samarbete). En praktisk vägledning över medverkande avdelningar och berörda instrument kompletterar handlingsplanen. [6]

[6] http://europa.eu.int/comm/education/elearning/index.html.

1. eLearning - ramarna för genomförandet

1.1 eLearning och eEurope

Genom initiativet eLearning, som kompletterar handlingsplanen eEurope, samlas särskilda åtgärder i en utbildningsinriktad ram för att tillgodose Europeiska rådets begäran i Lissabon om att anpassa de europeiska systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning. Utifrån denna ram har Europeiska kommissionen ställt upp ambitiösa mål för att engagera medlemsstaterna och berörda aktörer. Kommissionen verkar också för att stödja och samordna deras insatser på gemenskapsnivå.

Initiativet eLearning syftar främst till att påskynda utbyggnaden av en infrastruktur av hög kvalitet till rimliga kostnader i Europeiska unionen. I detta avseende återspeglar och kompletterar initiativet följande mål för eEurope:

- Att ge alla skolor i unionen tillgång till Internet före utgången av 2001 och att se till att alla elever har tillgång till snabb Internetuppkoppling och multimediehjälpmedel i klassrummet före utgången av 2002.

- Att gradvis ansluta skolorna till forskningsnäten fram till 2002.

- Att antalet elever per multimediedator skall uppgå till mellan 5 och 15 år 2004.

- Att säkra tillgången till stödtjänster och utbildningsresurser på Internet samt direktuppkopplade inlärningsplattformar för lärare, elever och föräldrar före utgången av 2002.

- Att stödja utvecklingen av läroplaner för att ta hänsyn till nya inlärningsmetoder och användning av informations- och kommunikationstekniken fram till slutet av 2002.

Initiativet eLearning syftar också till att öka utbildningsinsatserna på alla nivåer, bland annat genom att främja en "digitalkultur" för alla, och till att ge alla lärare och utbildare lämplig utbildning, med såväl teknisk utbildning som utbildning i pedagogisk användning av tekniken och hantering av förändringar.

Skolorna, universiteten och utbildningscentrumen uppmanas att bli lokala och mångsidiga centrum för kunskapsförvärv som är tillgängliga för alla. I den politik som förs på detta område beaktas den europeiska sysselsättningsstrategin och nationella strategier för livslångt lärande. Inom ramen för eEurope har man också ställt upp följande exakta mål:

- Att före slutet av 2003 se till att alla elever som går ut skolan har fått möjlighet att förvärva en digitalkultur.

- Att före slutet av 2002 ge alla lärare en lämplig utbildning samt att anpassa lärarutbildningen och vidta stimulansåtgärder för att förmå lärarna att verkligen använda digital teknik i sin undervisning.

- Att före slutet av 2003 ge alla arbetstagare möjlighet att förvärva en digitalkultur genom livslångt lärande.

Initiativet eLearning skall skapa förutsättningar för att utveckla innehåll, tjänster och inlärningsmiljöer som är pedagogiskt avancerade och relevanta, både för marknaden och för samhället i stort. Särskilt viktigt är att ha tillgång till standarder och att skapa förutsättningar som främjar en organisatorisk förändring och anpassning av den allmänna och yrkesinriktade utbildningen.

Initiativet eLearning skall även stärka samarbetet och dialogen och förbättra sambandet mellan åtgärder och initiativ inom området på alla nivåer - lokal, regional, nationell och europeisk - och mellan alla berörda aktörer: universitet, skolor, utbildningscentrum, beslutsfattare och tjänstemän som ansvarar för valet av utrustning, programvara, innehåll eller tjänster, inbegripet arbetsmarknadens parter. Man kommer att eftersträva partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn för att främja utbyte av erfarenheter och tekniköverföring samt i högre grad beakta företagens kompetensbehov inom ramen för de åtgärder som rekommenderas i den europeiska sysselsättningsstrategin.

1.2 E-lärande som europeisk samarbetsplattform

Initiativets bidrag till att förverkliga och formulera utbildningsmålen för eEurope består i att skapa en ram och ett program för samarbete mellan de berörda gemenskapsinstitutionerna och medlemsstaterna. I detta avseende kommer man att fastställa gemensamma prioriteringar och rekommendationer, engagera aktörer inom allmän och yrkesinriktad utbildning samt utnyttja gemensamma insatser.

Sedan initiativet antogs i maj 2000 har man kunnat konstatera följande stora framsteg:

- Medlemsstaternas insatser inom området har intensifierats, och det har redan gjorts framsteg när det gäller infrastrukturer, utbildningsstrategier, innehåll och tjänster. Vissa mål har redan uppnåtts i några medlemsstater.

- Fortsättningen på den politiska debatten om den utmaning som är förknippad med initiativet eLearning i medlemsstaterna, starten på debatten om initiativet i Europaparlamentet och Regionkommittén samt bidraget till denna debatt från de europeiska samarbetsnätverken för allmän och yrkesinriktad utbildning.

- Mobiliseringen av företagen för att de skall delta i diskussionerna [7] och samarbetet med Europeiska investeringsbanken.

[7] Stora företag inom telekommunikations- och innehållssektorn har engagerats för att organisera ett toppmöte i Bryssel om offentliga-privata partnerskap för e-lärande.

- Inrättandet av tre arbetsgrupper för e-lärande - en med medlemsstaterna, en annan inom Europeiska kommissionen och en tredje med representanter för näringslivet.

- Vid sitt möte den 12 februari 2001 i Bryssel antog EU:s utbildningsministrar rapporten om konkreta framtidsmål för utbildningssystemen, som skall läggas fram för Europeiska rådet vid dess möte i Stockholm. I dessa mål ingår informations- och kommunikationsteknik, och rapporten utgör den allmänna politiska ramen för denna handlingsplan.

Den första bedömningen av de insatser som hittills genomförts, och som ingår bland målen för handlingsplanen för eLearning, visar att det finns stora skillnader både på nationell nivå och på gemenskapsnivå. Samtidigt dyker gemensamma problem upp. Det framstår allt tydligare att det inte går att skilja tekniska innovationer från deras sociala, ekonomiska eller kulturella sammanhang. Barriärerna mellan olika utbildningsområden och utbildningsnivåer ifrågasätts då man beaktar den som lär sig under hela livet.

Det är nu dags att lansera handlingsplanen eLearning, som utgör ett verktyg för att hjälpa aktörerna på fältet och beslutsfattarna genom att presentera olika alternativ, rationalisera möjliga metoder och redovisa exempel på erfarenheter inom eller utom Europa.

Det är nödvändigt att stärka dialogen och samarbetet mellan kommissionen och de berörda aktörerna om man skall kunna fastställa gemensamma prioriteringar och rekommendationer för e-lärande inom ramen för gemenskapens program, t.ex. ramprogrammen för forskning och teknisk utveckling. Initiativet eLearning skall skapa synergieffekter mellan den verksamhet som bedrivs på olika nivåer samt att öka effektiviteten.

Dialogen intensifieras och gemensamma rekommendationer genomförs även genom ett nära samarbete med utbildnings-, sysselsättnings- och socialministrarna enligt den öppna samordningsmetod som fastställdes i slutsatserna i Lissabon. Genom programmen Sokrates och Leonardo da Vinci, de åtgärder inom ramen för IST-programmet (Informationssamhällets teknik) [8] som rör allmän och yrkesinriktad utbildning samt de projekt som finansieras genom arbetsgruppen för multimedia i utbildningen har tusentals studenter, lärare och utbildare, företag och organisationer engagerats i projekt som handlar om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik i utbildningen.

[8] Se åtgärder under femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och de tre föregående ramprogrammen.

En så pass stor förändring förutsätter att alla som berörs deltar och ger sitt stöd. Handlingsplanen eLearning utgör i detta avseende ett redskap för information och upplysning som bör bli föremål för särskilda informationsinsatser. Till detta bidrar främjandet av en debatt på alla nivåer kring de utmaningar som är förknippade med e-lärande, stödet till evenemang och verksamhet för att sprida ny inlärningsteknik samt skapandet av en webbplats av god kvalitet för e-lärande [9].

[9] Handlingsplanen kan också komma att få Europaparlamentets stöd såsom planeras i samband med de förberedande åtgärderna (budgetpost B3-1000).

2. eLearning - mobilisering på gemenskapsnivå

Europeiska gemenskapen har tillgång till en hel del resurser, program och instrument som kan bidra till att uppnå målen med initiativet. En inventering av pågående insatser lämnar inga tvivel om att de kompletterar andra insatser och att de kan leda till en ökad effektivitet. Dessa insatser ansluter sig helt till handlingslinjerna för initiativet eLearning.

De viktigaste gemensamma insatserna för att genomföra initiativet eLearning består i följande:

- Programmen för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom. Programmen Sokrates, Leonardo de Vinci och Ungdom hör till gemenskapens största framgångar och har sedan samarbetet inleddes 1976 engagerat hundratusentals deltagare på alla nivåer. De totala anslagen till den andra etappen av dessa program, som omfattar perioden 2000-2006, uppgår till 3 520 miljoner euro, varav cirka 10 procent kan användas för initiativet eLearning.

I dessa program har det från början funnits utrymme för att utveckla verksamhet som rör ny teknik, även för utbildning av lärare. En lång rad innovativa projekt och europeiska nätverk vittnar om detta. E-lärande prioriteras numera i inbjudningar att lämna projektförslag, och man har också lanserat gemensamma åtgärder som inbegriper flera olika program.

- Ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1998-2002) är det andra centrala redskapet. I ramprogrammet ingår e-lärande i det delprogram som rör informationssamhällets teknik (IST) och i det socioekonomiska forskningsprogrammet.

- I den del av IST-programmet som gäller multimedieverktyg och multimedieinnehåll, som innebär en fortsättning av de viktigaste forskningsprogrammen för ny teknik inom utbildning, har man föregripit de handlingslinjer som föreslås genom initiativen eLearning och eEurope och utvecklat forskning och pilotprojekt kring spjutspetsteknik.

- Genom programmet för riktad socioekonomisk forskning stöder man avancerade undersökningar, experiment och analyser kring nya inlärningsmiljöer och deras sociala, ekonomiska och kulturella betydelse.

I förslaget till ramprogram för forskning och teknisk utveckling för perioden 2002-2006 ingår som prioriteringar för gemenskapens insatser "tekniken i informationssamhället" (med särskilda hänvisningar till kunskapssamhället och till teknik inom allmän och yrkesinriktad utbildning) och "medborgarna och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället" (med särskilda hänvisningar till allmän och yrkesinriktad utbildning). Programmen för teknisk utveckling och konkurrenskraft: Transeuropeiska telekommunikationsnät (TEN-Telecom) för utbyggnad av transeuropeiska tjänster som grundar sig på avancerade telekommunikationsnät, eContent för stöd till utvecklingen av marknaden för datainnehåll och mer precist till utvecklingen av den offentliga sektorns informationsresurser och av språkteknik, Go Digital för att stödja små och medelstora företag i deras strategier för e-handel genom befintliga gemensamma program och initiativ, samt en handlingsplan för standardisering som behandlar frågor som rör e-lärande och tillgänglighet för alla.

- Strukturfonderna, som är de viktigaste finansiella instrumenten för regional utveckling, stöder investeringar i mänskliga resurser och social sammanhållning.

- Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) [10] (120 miljarder euro för perioden 2000-2006) bidrar vid tydliga brister på marknaden till att bygga upp infrastruktur och utveckla specifika sektorer, t.ex. digitala nät för universitet. Dessutom kan införskaffande av datorer och programvaror i undervisningssyfte beviljas bidrag genom programmen för regional utveckling. Inom ramen för ERUF anslås cirka 400 miljoner euro till nyskapande åtgärder, där ett av tre teman utgörs av "informationssamhället i den regionala utvecklingens tjänst" [11].

[10] http://europa.eu.int/comm/regional_policy/activity/erdf/erdf_sv.htm

[11] http://www.inforegio.org

- Europeiska socialfonden (ESF) [12] har fått stora resurser (60 miljarder euro för perioden 2000-2006) för att anpassa systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning och för att sprida de bästa modeller som utvecklats på nationell nivå eller på gemenskapsnivå. Åtgärder för livslångt lärande återfinns i många av prioriteringarna för de planer som finansieras av ESF, och som omfattar samtliga Europeiska unionens medlemsstater. I detta avseende finansierar ESF åtgärder för ökad IT-kompetens, som i första hand riktar sig till personer som har svårigheter på arbetsmarknaden eller som riskerar social utslagning, men bidrag ges också till dem som först och främst måste utbildas, t.ex. lärare och utbildare. Särskilda anslag har beviljats för att främja livslångt lärande och för att öka kompetensen i små och medelstora företag.

[12] http://europa.eu.int/comm/employment_social/esf2000/index.htm. Det går i dagsläget inte att bedöma den exakta andel av strukturfonderna som anslås till de mål som slås fast i initiativet eLearning, eftersom anslagen beslutas på nationell eller regional nivå på grundval av de mer övergripande mål som antogs 1999.

- Sysselsättningsriktlinjerna. Inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin (Luxemburgprocessen) och Europeiska rådets slutsatser från Lissabon har man i riktlinjerna för 2001 [13] förstärkt det livslånga lärandets roll och övergripande karaktär i en kunskapsbaserad ekonomi. Medlemsstaterna skall i sina nationella handlingsplaner för sysselsättningen fastställa övergripande och samstämmiga strategier tillsammans med offentliga och/eller privata aktörer. Arbetsmarknadsparternas roll har också förstärkts.

[13] Rådets beslut 2001/63/EG om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2001 (http://europa.eu.int/comm/employment_social/empl&esf/ees_en.htm)

Vad gäller anställbarhet har man i riktlinjerna för 2001 ställt upp kvalitativa och kvantitativa mål samt kortfristiga mål för utvecklingen av kunskaper, färdigheter och kvalifikationer, inbegripet e-lärande, för alla medborgare. När det gäller anpassningsförmåga uppmanar man i riktlinjerna arbetsmarknadens parter att sluta avtal som gör det möjligt för varje arbetstagare att förvärva en digitalkultur före 2003. De uppmanas också att komma överens om mer flexibla arbetsformer för att underlätta deltagandet i utbildningen.

- Europeiska investeringsbanken (EIB) [14] prioriterar i hög grad utvecklingen av det mänskliga och intellektuella kapitalet genom initiativet Innovation 2000. Detta innebär att banken under tre år ställer upp till 15 miljarder euro till förfogande för projekt inom innovationsområdet. EIB kan därför finansiera infrastruktur och utrustning för att använda ny informationsteknik i skolor och universitet och för att utbilda lärare, skapa multimedieinnehåll för undervisningsändamål, skapa virtuella bibliotek eller universitet och ansluta forskningscentrum till nätet.

[14] http://www.eib.org.

Finansieringen kan ske i form av traditionella lån med olika villkor beroende på projektens omfattning eller i form enskilda eller globala lån (krediter som administreras av affärsbanker). Inom ramen för EIB:s verksamhet stöder dessutom Europeiska investeringsfonden (EIF) [15] mobiliseringen av riskkapital till innovativa nya företag, även på utbildningsområdet, genom att skjuta till riskkapital. EIF kan också finansiera forskningsbyar och företagskuvöser.

[15] http://www.eif.org.

En sammanfattande vägledning för dessa gemenskapsprogram och gemenskapsinstrument bifogas detta meddelande. Den gör det lättare att skapa sig en bild av de olika programmen, av hur de fungerar och av formerna för att delta i dem.

3. eLearning - gemensamma insatser

I initiativet har man identifierat fyra huvudsakliga handlingslinjer som gäller infrastruktur och utrustning, utbildning, multimedietjänster och multimedieinnehåll av hög kvalitet samt dialog och samarbete på alla nivåer.

I denna handlingsplan definieras gemensamma insatser och konkreta åtgärder för var och en av dessa handlingslinjer. Samordning, uppföljning, anpassning till utbildningsgrupperna och tillvaratagande av resultaten sker i nära samarbete med medlemsstaterna.

3.1. Gemensamma insatser för infrastruktur och utrustning

Samtidigt som medlemsstaterna - ibland med bidrag från gemenskapens finansieringsinstrument - intensifierar sina insatser för att införa infrastruktur och utrustning för ny teknik inom den allmänna och yrkesinriktade utbildningen framträder ett behov av att gemensamt utvärdera och följa upp framstegen och erfarenheterna när det gäller utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen.

Denna handlingsplan skall tillgodose detta behov genom tre särskilda insatser.

3.1.1. Utarbetande av ett verktyg som stöd för beslutsfattandet

I överensstämmelse med de principer för benchmarking som föreslogs vid toppmötet i Lissabon skall detta initiativ syfta till att utveckla kvantitativa och kvalitativa indikatorer och till att skapa en strategisk databas av god kvalitet. Detta arbete görs mot bakgrund av rapporten om konkreta mål för utbildningssystemen i Europeiska unionen.

Arbetet grundar sig bland annat på det arbete som gjorts av Eurostat och Eurydice. Hänsyn tas också till OECD:s arbete. Det kommer att bedrivas i anslutning till undersökningarna Eurobarometer, Eurostats undersökningar Information Society Statistics och undersökningar som GD Informationssamhället har inlett mot bakgrund av handlingsplanen eEurope 2002 samt de forskningsprojekt som i detta syfte har inletts inom ramen för Sokrates- och IST-programmen. Det kommer också stödja sig på det arbete som gjorts inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin [16], och sysselsättningskommitténs arbete kommer att följas upp för att fastställa indikatorer och jämföra resultaten för de särskilda riktlinjerna.

[16] Högnivågruppen ESDIS (informationssamhällets sysselsättning och sociala dimension), som har i uppdrag att övervaka och genomföra åtgärderna "Att arbeta i den kunskapsbaserade ekonomin" och "En kunskapsbaserad ekonomi för alla" inom ramen för eEurope 2002, antog den 19 januari 2001 en rapport om riktmärkning för att följa upp rapporten om sysselsättningsstrategier i informationssamhället.

Denna insats skall också ligga till grund för rekommendationer om infrastruktur samt bidra till fastställandet av kvoter för att balansera utgifterna mellan utrustning, innehåll, utbildning och mänskliga resurser. Då man inte kan ta på sig samtliga nödvändiga utgifter uppstår det många hinder för att utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik. Även om det i första hand är medlemsstaterna som ansvarar för detta är det definitivt ett område där Europeiska unionens bidrag kan visa sig göra särskild nytta genom de stordriftsfördelar och det gemensamma mervärde det skapar.

Åtgärder 2001-2002

Rapport om utarbetandet av indikatorer för e-lärande och kartläggning av källor och metoder för att följa upp framstegen när det gäller användning av informations- och kommunikationsteknik i formell och informell utbildning, inom ramen för rapporten om konkreta mål för utbildningssystemen i Europeiska unionen. Rapporten skall innehålla en analys av redan fastställda kvantifierade mål så att de kan systematiseras och förbättras samt rekommendationer för att skapa ett verktyg för uppföljning och prognoser på europeisk nivå. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Forskning GD Informations-samhället, GD Sysselsättning och socialpolitik

Eurostat

Eurydice

Cedefop

Offentliggörande av rapporten om nyckelsiffor för e-lärande // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur

3.1.2 Ett europeiskt område för forskning om nya inlärningsmiljöer

Denna insats skall öka den pedagogiska, socioekonomiska och tekniska forskningen om e-lärande och informations- och kommunikationsteknik inom allmän och yrkesinriktad utbildningen. Den syftar också till att utveckla ett "virtuellt kompetenscentrum" som med stöd av befintliga strukturer i medlemsstaterna skall göra det möjligt att tillvarata resultaten av befintliga projekt och de kunskaper som förvärvats om nya modeller och miljöer för inlärning. Som en informell struktur understödd av kommissionen kommer detta laboratorium att fungera som en europeisk plattform för möten och utbyten och som en bro mellan utbildning och forskning.

Följande tre områden kommer att utforskas särskilt ingående:

- Systemutveckling: Forskning, experiment och prognoser kring nya inlärningsmiljöer ur pedagogisk och teknisk synvinkel. Man kommer särskilt att uppmärksamma ny teknik som växer fram (GRID, satellit, digital radio och TV m.m.) för att utveckla innovativa tillämpningar för allmän och yrkesinriktad utbildning. Pedagogiska, organisatoriska och administrativa aspekter (grupper, regioner och organisationer) på förändringen är i detta sammanhang väsentliga.

- Virtuella modeller: Begreppet "virtuellt campus", nya möjligheter för Europas universitet, virtuell rörlighet som komplement och stöd till den fysiska rörligheten, tillgång till utbildningsresurser utan begränsningar i tid och rum [17] samt virtuella nätverk för samarbete.

[17] Ett av sex "centrala budskap" i kommissionens memorandum om livslångt lärande.

- Beaktande av individuella skillnader i inlärningen och utbildning för särskilda behov. Att utnyttja den nya teknikens möjligheter för att kompensera funktionshinder, utslagning, sämre tillgång till utbildningsmöjligheter eller brister i den traditionella utbildningen. Jämställdhetsaspekten skall ägnas särskild uppmärksamhet.

Åtgärder 2001-2002

Lansering av en särskild insats inom ramen för IST-programmet, "E-lärande i framtiden", som skall bidra till utvecklingen av framtida inlärningsmiljöer med beaktande av inlärningsprocessen. // Europeiska kommissionen: GD Informationssamhället

Lansering av en särskild insats inom ramen för IST-programmet, "E-lärande för europeisk ungdom i den digitala tidsåldern", som syftar till att samla europeiska nyckelaktörer inom olika områden kring storskaliga pilotprojekt för att förbättra e-lärandet i skolorna, på universiteten och vid andra utbildningsinstitutioner. // Europeiska kommissionen: GD Informationssamhället

Anordnande av ett toppmöte om e-lärande i samarbete med näringslivet (informations- och kommunikationsteknik, den audiovisuella sektorn och förlagsbranschen), som skall handla om offentliga-privata partnerskap. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Näringsliv, GD Sysselsättning och socialpolitik, GD Informationssamhället

Cedefop

Genomförbarhetsstudie om ett europeiskt laboratorium för teknik och utbildning på grundval av liknande befintliga strukturer i medlemsstaterna. Gemensamt arbete med utvecklingsprognoser för den allmänna och yrkesinriktade utbildningen och för integrering av e-lärande. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Forskning, GD Informationssamhället

Undersökning av åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna och i andra länder för att främja och stimulera användningen av informations- och kommunikationsteknik för utbildningsändamål. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur

Eurydice

I anslutning till initiativet eAccessibility bedöma och analysera resultaten av olika utbildningsprogram som är inriktade på särskilda behov. Utbyte av bästa metoder för missgynnade personers inlärning av informations- och kommunikationsteknik (eInclusion). // Europeiska kommissionen: GD Sysselsättning och socialpolitik, GD Informationssamhället, GD Utbildning och kultur

Tillvaratagande av europeisk fackkunskap på området. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur

3.1.3 Att främja utbyggnaden av infrastrukturer

Handlingsplanen eLearning stöder insatserna för att förbättra infrastrukturkvaliteten i medlemsstaterna. Detta kommer att ske från 2001 genom stöd till medlemsstaternas insatser. Det gäller i första hand missgynnade regioner som kan finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. De finansieringsinstrument som Europeiska investeringsbanken har ställt till förfogande kommer att utnyttjas för att bygga ut den infrastruktur som behövs. [18] Inrättandet av ett europeiskt forskningsområde kommer att göra det möjligt att stärka kopplingarna mellan forskning och utbildning och att bidra till utbyggnaden av infrastrukturer.

[18] Dessa instrument måste naturligtvis användas i överensstämmelse med gemenskapens politik för telekommunikation. Man bör försäkra sig om att konkurrensen inte snedvrids och att de finansiella instrumenten i så stor utsträckning som möjligt används på ett neutralt sätt när det gäller tekniken. När det gäller infrastruktur och inköp av utrustning bör man även ta hänsyn till den successiva övergången till det nya Internet-protokollet "IPv 6".

Tillgången till infrastruktur skall underlättas genom att man utvecklar mångsidiga inlärningsplatser för alla och virtuell infrastruktur. Utvecklingen av flerspråkiga portaler på Internet kommer att främjas för att möjliggöra en strukturerad och användarvänlig tillgång till befintliga resurser.

Åtgärder 2001-2002

Skapande av finansieringsinstrument för utbyggnaden av infrastrukturer. // Europeiska investeringsbanken

Rekommendationer för utveckling och nätanslutning av mångsidiga inlärningsplatser för alla på grundval av en sammanställning av erfarenheter i medlemsstaterna av högnivågruppen ESDIS (informationssamhällets sysselsättning och sociala dimension). // Medlemsstaterna

Europeiska kommissionen: GD Sysselsättning och socialpolitik, GD Utbildning och kultur, GD Regionalpolitik

Utnyttjande av ny framväxande teknik (GRID, satellit, digital radio och TV m.m.) för utveckling av innovativa tillämpningar för allmän och yrkesinriktad utbildning. // Europeiska kommissionen: GD Informationssamhället

Stöd till flerspråkiga portaler på Internet för en strukturerad och användarvänlig tillgång till befintliga resurser. // Europeiska kommissionen

Medlemsstaterna

Lansering av projektet för en europeisk databas om inlärningsmöjligheter. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Sysselsättning och socialpolitik

3.2 Gemensamma insatser på utbildningsområdet

Här planeras två insatser: en insats för att identifiera nya baskunskaper i samband med e-lärande och för att förbättra tillgången till utbildning i syfte att motverka kompetensbristen samt en insats som gäller utbildning av lärare och utbildare.

3.2.1 Nya kunskaper och e-lärande

Nya färdigheter - tekniska, intellektuella och sociala - kommer att vara av väsentlig betydelse för att leva och arbeta i kunskapssamhället och aktivt ta del av detta samhälle. Denna nya kunskapsutmaning går långt utöver en "digitalkultur", men förutsätter en sådan. Dessa kunskaper ingår i ett större sammanhang som gäller nya baskunskaper (främmande språk, företagaranda m.m.) som måste förvärvas under hela livet. En kritisk och ansvarsfull användning av ny teknik utgör en del av dessa nya baskunskaper.

Dessutom behövs särskilda kunskaper för yrkeslivet. Man måste lägga grunden för att avhjälpa den obalans som har konstaterats mellan utbud och efterfrågan när det gäller kvalificerad personal. I Europa har man redan konstaterat en betydande brist på kunskaper om ny teknik, vilket kan hämma den europeiska ekonomins utveckling. På IT-området uppskattades denna brist till motsvarande 800 000 arbetstillfällen i slutet av 1999, och den kan komma att uppgå till hela 1 700 000 arbetstillfällen [19]. Inom många andra verksamhetsområden måste man kunna behärska informations- och kommunikationsteknik i olika sammanhang. Dessa nya kunskaper måste kartläggas på ett bättre sätt så att de kan tillhandahållas inom den allmänna och yrkesinriktade utbildningen.

[19] Källa: IDC 1999.

Denna gemensamma insats skall förstärka utbildningen på dessa båda nivåer. Den är ett resultat av den diskussion som förts om den europeiska sysselsättningsstrategin, av debatten kring kommissionens memorandum om livslångt lärande [20] och av inrättandet av den nya högnivågrupp för kompetens och rörlighet som kommissionen föreslog i sitt meddelande "Nya europeiska arbetsmarknader, öppna och tillgängliga för alla" [21]. För att underlätta rörligheten och främja livslångt lärande bör medlemsstaterna förbättra erkännandet av färdigheter, kunskaper och kompetens.

[20] I sitt memorandum om livslångt lärande betonar kommissionen sex budskap. Två av dessa bör här understrykas särskilt: nya grundläggande färdigheter för alla samt innovation i undervisning och inlärning som bland annat kännetecknas av att man utnyttjar användarorienterade system för lärande med flytande gränser mellan sektorer och nivåer.

[21] KOM(2001) 116 slutlig.

3.2.2 Gemensamma insatser för utbildning av lärare och utbildare

Den bristfälliga utbildningen av lärare utgör ett stort hinder för användningen av ny teknik i undervisningen. Insatserna för att lära lärare att använda nya verktyg omsätts inte alltid i nämnvärda framsteg när det gäller undervisningsmetoder. Man bör göra omfattande investeringar på detta område.

Det räcker inte att bara lära sig att använda verktyg och förvärva tekniska kunskaper. Man måste också sätta in den nya tekniken i ett innovativt och praktiskt pedagogiskt sammanhang samt integrera dem i olika ämnesområden för att främja ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Det är också viktigt att identifiera de icke-tekniska färdigheter som krävs för att kunna använda tekniken på ett lämpligt sätt: grupparbete, verksamhetsplanering, arbete i nätverk, kombination av självständiga inlärningsmoment och konventionella kurser samt arbete på distans respektive på plats.

De föreslagna åtgärderna syftar till

- att identifiera bästa metoder för att införa ämnet inlärningsteknik i lärarutbildningen och upprätta samarbete mellan ansvariga på olika nivåer i denna fråga,

- att undersöka och utarbeta innovativa metoder för att förbättra utbildningssystemen och för att ge de bästa metoderna en allmän spridning, till exempel genom kontaktcentrum.

Åtgärder 2001-2002

Fortsatt arbete med frågan om baskunskaper för att man skall kunna behärska informations- och kommunikationstekniken, i anslutning till rapporten om konkreta mål för utbildningssystemen i Europeiska unionen. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Sysselsättning och socialpolitik, GD Informationssamhället

Cedefop

Forskning kring lösningar tillsammans med företag och utbildningsväsendet för en bättre kartläggning av de kunskaper som behövs och en ökad tillgång till utbildning [22]. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Informationssamhället, GD Sysselsättning och socialpolitik, GD Näringsliv

[22] Till exempel projektet Career Space, som stöds av Europeiska kommissionen. Detta konsortium samlar BT, Cisco Systems, IBM Europe, Intel, Microsoft Europe, Nokia, Nortel Networks, Philips Semiconductors, Siemens AG, Telefonica SA, Thales, EICTA (European ICT Industry Association), CEN/ISSS och EUREL (convention of national societies of electrical engineers of Europe), http://www.career-space.com.

Rapport och rekommendationer om ett europeiskt examensbevis för informationsteknik som utfärdas på decentraliserad nivå. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Informationssamhället, GD Sysselsättning och socialpolitik

En förteckning över projekt som genomförs på gemenskapsnivå och en analys av utarbetade modeller för grundutbildning och fortbildning av lärare, rekommendationer för att befästa europeiska nätverk. // Europeiska kommissionen:

GD Utbildning och kultur

Cedefop

Eurydice

En typologi för online-material eller online-tjänster, en vägledning över befintliga resurser och experter inom området. // Europeiska kommissionen:

GD Utbildning och kultur

Cedefop

Seminarium och verksamhet om framtidens lärarkompetens med hänsyn till att utbildningsprogrammen blir mer tvärvetenskapliga och inbegriper nytt innehåll och nya metoder. // Europeiska kommissionen:

GD Utbildning och kultur, GD Forskning

Eurydice

3.3 Gemensamma insatser för tjänster och innehåll: ett gynnsamt klimat och teman för innovation och utveckling

3.3.1 Ett gynnsamt klimat

För att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av innehåll och tjänster av hög kvalitet planeras flera åtgärder:

- Utarbetande av rekommendationer för ett bättre konsumentskydd med hänsyn till den mycket varierande produktkvaliteten. En förteckning över systemen för kvalitetscertifiering kommer att upprättas i samarbete med medlemsstaterna. Frågan om erkännande av färdigheter och validering av kunskaper som inhämtats med nya metoder kommer att uppmärksammas särskilt.

- Studier om etiska frågor och frågan om "vetenskap och samhälle" [23] i samband med e-lärande och informations- och kommunikationsteknik i utbildningen kommer särskilt att uppmärksammas. Man kommer att lansera ett initiativ i samarbete med Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik.

[23] Arbetsdokument från kommissionens avdelningar från november 2000 "Science, Society and Citizens" - SEK(2000) 1973.

- Samarbete för att främja tekniska lösningar som är anpassade till de behov som finns vid inlärningsplatserna av att garantera säkerhet på webbplatser med pedagogiskt och kulturellt innehål i förbindelse med de åtgärder som utarbetats inom ramen för handlingsplanen för Internet [24].

[24] Europaparlamentets och rådets beslut nr 276/1999/EG av den 25 januari 1999 om antagande av en flerårig handlingsplan på gemenskapsnivå för att främja en säkrare användning av Internet genom att bekämpa olagligt och skadligt innehåll på globala nät, EGT L 33, 6.2.1999 s. 1, http://europa.eu.int/ISPO/iap/decision/en.html och rådets rekommendation av den 24 september 1998 om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten, EGT L 270, 7.10.1998, s. 48, http://europa.eu.int/comm/dg10/avpolicy/new_srv/recom-intro_en.html

- Utarbetande och marknadsföring av standarder anpassade till allmän och yrkesinriktad utbildning och definition av "metadata" med hänsyn till de behov som finns av att upprätthålla processernas kvalitet samt till inlärningssätt som grundar sig på samarbete, tillsammans med olika befintliga internationella initiativ på detta område (CEN/ISSS, Europeiska standardiseringsorganisationen/Informationssamhällets standardiseringssystem).

- Frågor som rör immateriell äganderätt och ersättningen till upphovsrättsinnehavare för deras arbete kommer att undersökas i syfte att skapa ekonomiska förutsättningar som gynnar utvecklingen och spridningen av innehåll, bland annat då lärare medverkar i utformningen av framtida innehåll och tjänster.

Åtgärder 2001-2002

Uppföljning av frågor som rör kvalitetscertifiering, rekommendationer för användare av online-tjänster för utbildning. // Medlemsstaterna

Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur

Genomförande och marknadsföring av programmet standarder för e-lärande: mot ett kunskapsbaserat Europa. // Europeiska kommissionen: GD Näringsliv, GD Informationssamhllet, GD Utbildning och kultur

Cedefop

Arbetsgrupp för etiska frågor, utarbetande av regler för god praxis för innehåll och tjänster. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Informationssamhället

Handlingsplan för Internet

Främjande av lösningar som skall garantera säkerheten på webbplatser med pedagogiskt och kulturellt innehåll. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Informationssamhället

Uppföljning av frågor som rör immateriell äganderätt. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur

Lansering av en genomförbarhetsstudie för att undersöka möjligheterna att utveckla ett online-system för samproduktion, utbyte och distribution av multimedie-innehåll för utbildningsändamål mellan europeiska universitet. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur

3.3.2. Teman för innovation och utveckling

För att åtgärda bristen på europeiskt innehåll och europeiska tjänster av hög kvalitet för e-lärande samt avsaknaden av goda erfarenheter av att använda teknik inom den allmänna och yrkesinriktade utbildningen kommer följande tre teman av strategisk betydelse för Europa att fördjupas inom ramen för handlingsplanen eLearning:

1. Främmande språk.

2. Vetenskap, teknik och samhälle.

3. Konst, kultur och medborgarskap.

De teman som valts ut är viktiga för utvecklingen av det nya kunskapssamhället och den nya kunskapsekonomin, och för att se till att denna utveckling respekterar, skyddar och främjar Europas kulturella och språkliga mångfald. Dessa teman är av strategisk betydelse för att öppna skolorna och universiteten för samarbetsparter utanför utbildningssystemet. Det rör sig också om områden som berör både marknaden och det övriga samhället.

Det handlar om att kartlägga det som redan finns, att utnyttja de mest lovande tillämpningarna, att utarbeta rekommendationer och konkreta åtgärder såväl på europeisk som på nationell eller regional nivå, samt att på europeisk nivå samla och stimulera samtliga aktörer som kan förväntas utveckla innehåll och tjänster. Man måste utveckla och rent konkret visa hur e-lärandet kan öka undervisningskvaliteten i skolorna, universiteten och företagen inom ramen för pedagogiska och storskaliga demonstrationsprojekt.

Dessutom utgör dessa områden utbildningsprioriteringar för tekniska demonstrationsprojekt i europeisk skala som inte bara syftar till att skapa infrastruktur (ny teknik, "vandrande maskiner"), utan också till att utveckla innehåll och tjänster som relevanta för lärare, elever, studenter, arbetstagare och mer allmänt för den europeiska medborgaren i kunskapssamhället. Sålunda skulle man till exempel kunna experimentera med initiativ som rör virtuella campus och virtuell rörlighet, inbegripet på arbetsplatserna. Sådana demonstrationsprojekt skulle möjliggöra en bättre överensstämmelse mellan utvecklade produkter och tjänster, pedagogiska metoder, metoder för att redovisa kunskap och metoder för gemensam inlärning inom de områden som tas upp nedan.

3.3.2.1 Inlärning av främmande språk

Den språkliga mångfalden utgör ett grundläggande värde i den europeiska samhällsmodellen. Språkinlärningen förstärks alltmer i medlemsstaternas läroplaner, och den är viktig både för att skapa en europeisk identitet och för att utveckla den nya gemensamma arbetsmarknaden. Främmande språk utgör ett av de områden där den nya teknikens mervärde redan är märkbart. Online-samarbetet erbjuder nya möjligheter att kommunicera mellan dem som lär och dem som undervisar eller stöder den språkliga inlärningen. De främmande språken blir en allt mer lönsam del av marknaden för pedagogiska multimedieprodukter som drar till sig både den offentliga och den privata sektorns intresse.

Detta tema bör fördjupa erfarenheterna och resultaten av projekt som drivs genom utbildningsprogrammen. Det kan också gynnas av det arbete som görs i samband med Europeiska året för språk. Det är nu lämpligt att kartlägga de aspekter som föranleder förslag på europeisk nivå för att kunna ange riktningarna för de många och olika aktörer som sysslar med främmande språk.

3.3.2.2. Vetenskap, teknik och samhälle

Vetenskaplig och teknisk utbildning är en viktig fråga för Europeiska unionen. Vid sitt möte i Lissabon framhöll Europeiska rådet att den nya teknikkulturen är en av de nya baskunskaper som man bör kunna förvärva genom livslångt lärande. I själva verket står forskningen i centrum för utvecklingen av framtidens samhällssektorer. EU kan inte uppnå sina mål om ungdomens bristande intresse för framtidens yrken består. I ett kunskapssamhälle måste varje medborgare dessutom kunna förstå de samhällsutmaningar som är förknippade med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen samt kunna uttala sig om de alternativ som står till buds.

Multimedieverktygen gör det möjligt att förbättra den vetenskapliga och tekniska utbildningens effektivitet och attraktionskraft, bland annat genom att komplettera de konkreta experimenten med modellering, simulering, distansexperiment eller utveckling av ursprungliga resurser. Det utvecklas nya metoder för e-lärande. Dessa kan bidra till att i högre grad öppna utbildningsinstituten för vetenskapliga och tekniska centrum (vetenskapsmuseer, forsknings- och teknikbyar), till att intressera ungdomar för vetenskap och teknik samt till att utveckla en vetenskaplig och teknisk kultur.

Man bör göra särskilda insatser till förmån för kvinnor, som är klart underrepresenterade i förhållande till män på dessa yrkesområden. Detta aktualiserar mer allmänt frågan om attitydskillnader i förhållningssätten på dessa områden. Sådana insatser är också aktuella i anslutning till de riktlinjer som lades fram i kommissionens arbetsdokument från november 2000 om vetenskap, samhälle och medborgare.

3.3.2.3 Konst, kultur och medborgarskap

Nya metoder utvecklas allt eftersom skolor och universitet öppnar sig för institut med konstnärlig eller kulturell inriktning för att på så sätt främja konstnärlig och interkulturell utbildning. Förutom deras viktiga roll att främja och tillvarata Europas kulturella mångfald utgör konsten och kulturen - och den kulturindustri som stöder dessa - viktiga källor till sysselsättning i den nya ekonomin. Deras möjlighet att skapa sysselsättning har angetts till mer än en miljon arbetstillfällen fram till år 2005 [25].

[25] SEK(1998) 837, en studie om kultur, kulturindustri och sysselsättning.

Den nya tekniken har redan gjort sin entré inom kulturen (medier, film, elektronisk utgivning, digital musik), och har blivit ett grundläggande verktyg för kulturindustrin. En kreativ användning av ny teknik är av stort värde för utbildningen, och kan bidra till den medborgerliga utbildningen. I detta avseende bör man uppmuntra integreringen av kulturinstitut i de nya inlärningsmiljöerna och samtidigt vidta särskilda utbildningsåtgärder inom områdena bild och nya medier.

Dessa insatser följer på de initiativ som redan tagits inom detta område genom utbildningssamarbete, program på det kulturella och audiovisuella området samt program för teknisk forskning och e-handel. De gör det möjligt att öka samarbetet med utgivare av programvara för utbildning, bland annat för att förbättra distributionsleden, produktionen av innovativa programvaror för utbildningsändamål och av återanvändbart material i olika produktionssammanhang samt användningen av programvara från öppna källor.

På samtliga dessa områden spelar Europeiska kommissionen en viktig roll som katalysator och organisatör. När det gäller e-lärande kommer kommissionen att uppmuntra till utbyte av erfarenheter och diskussion som kan främja samtliga de åtgärder som genomförs, från forskning och utformning av nya tjänster till allmän spridning av bästa metoder.

Åtgärder 2001-2002

Uppmuntran till utbyte av bästa metoder och till gemen-samma insatser av medlemsstaterna inom områden såsom språkinlärning, vetenskaplig och teknisk utbildning, konstnär-lig och kulturell utbildning. Medieevenemang såsom eSchola. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Forskning, GD Informationssamhället

Lansering av en särskild insats för att utvärdera vad som kännetecknar kvinnors, särskilt kvinnliga lärares, attityder till användning av ny teknik för utbildningsändamål. Informationsverksamhet för att intressera ungdomar för vetenskapliga yrken. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Forskning, GD Syssel-sättning och socialpolitik

Lansering av ett initiativ för utbildning i bildskapande och nya medier. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur

Uppmuntran till utveckling och distribution av utbildningsinnehåll av god kvalitet genom programmen Sokrates, Leonardo da Vinci, IST och eContent. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur, GD Informationssamhället

Stöd till införande och utveckling av metoder för produktion av innovativa programvaror för utbildningsändamål (inbegripet utveckling av öppna programvaror). // Europeiska kommissionen: GD Informationssamhället

3.4 Gemensamma insatser för att stärka samarbetet och dialogen

3.4.1 Webbplatsen eLearning - en virtuell plattform för samarbete

Genom att före slutet av 2001 skapa en webbplats för e-lärande tillsammans med berörda aktörer på området kan man utveckla en referenspunkt för allt som har med e-lärande att göra i Europa. Denna webbplats kommer att byggas upp kring handlingsplanen eLearning. Den skall också innehålla en sammanställning över innovativa metoder och en vägledning för utbildningsresurser samt utgöra en samarbetsplattform och en viktig mötes- och diskussionsplats för alla berörda aktörer.

3.4.2 Förstärkning av de europeiska nätverken för allmän och yrkesinriktad utbildning

Den aktuella handlingsplanen gör det möjligt att intensifiera och strukturera utbytet av erfarenheter inom områden som är centrala i strategierna för utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen, t.ex. finansiering av infrastruktur, utrustning och tillgång till nätverk, utbildningsstrategier, stöd till utveckling av innehåll och tjänster av hög kvalitet, utvärderingsmetoder, uppföljning och prognoser.

Alla berörda aktörer kommer aktivt att uppmuntras att medverka, särskilt partnerna från kandidatländerna. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas en fortlöpande dialog med näringslivet för att man skall kunna planera framtidens utbildningsbehov och utnyttja utbildningsmodeller som utarbetats i företagen.

Detta arbete kommer bland annat att grunda sig på större evenemang om e-lärande där man sammanför experter med beslutsfattare inom utbildning, kultur och näringsliv i samarbete med Europeiska unionens ordförandeskap.

I detta avseende kommer man att utnyttja de viktiga kontaktpunkter som redan finns på europeisk nivå. Man bör här nämna Europeiska fackliga samorganisationens (ESF) utbildningskommitté och Europeiskt centrum for utveckling av yrkesutbildning (Cedefop). Detta gäller också nätverk, t.ex. Europeiska skoldatanätet (EUN - European Schoolnet) [26], de temanätverk som har utvecklats genom Sokrates, den europeiska föräldraföreningen, de europeiska lärarförbunden, elev- och studentorganisationerna samt de europeiska organisationer som verkar på olika utbildningsnivåer och som har erfarenheter av att använda informations- och kommunikationsteknik i undervisningen.

[26] Se http://www.eun.org/ - en plattform för dialog i samarbete med 26 utbildnings ministerier där man har utvecklat en flerspråkig portal som ger tillgång till dessa ministeriers resurser samt nätverk för innovation och samarbete mellan europeiska skolor.

Åtgärder 2001-2002

Skapande av webbplatsen eLearning. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur

Skapande av ett temanätverk för e-lärande inom den högre utbildningen, konferenser kring frågorna om morgondagens skolor och universitet. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur GD Informationssamhället

Utveckling av partnerskapet Prometeus, ett diskussionsforum för frågor av gemensamt intresse som rör användningen av utbildnings- och yrkesutbildningstjänster grundade på informations- och kommunikationsteknik och frågor som rör tillgång till allmän och yrkesinriktad utbildning i Europa via multimedia. Forumet inbegriper 500 signatärorganisationer och 1 800 personer [27]. // Europeiska kommissionen: GD Informationssamhället

[27] PROMETEUS - PROmoting Multimedia access to Education and Training in EUropean Society - är ett initiativ som tagits med stöd av GD Informationssamhället för att diskutera frågor av gemensamt intresse som rör användningen av utbildnings- och yrkesutbildningstjänster grundade på informations- och kommunikationsteknik och frågor som rör tillgång till allmän och yrkesinriktad utbildning i Europa via multimedia.

Organisation av en konferens om e-lärande i samarbete med varje ordförandeskap för Europeiska unionen. // Europeiska kommissionen: GD Utbildning och kultur

Evenemang kring e-lärande i samband med konferensen IST 2001 mot bakgrund av evenemanget eLearning minitrack, som med framgång anordnades i Nice vid konferensen IST-2000. // Europeiska kommissionen: GD Informationssamhället

4. Slutsats

Den nya informations- och kommunikationstekniken påverkar i grunden hur vi informerar och utbildar oss och vårt sätt att kommunicera. Denna teknik innebär många olika utmaningar för den allmänna och yrkesinriktade utbildningen. Den berör i själva verket många olika samhällssektorer. Den innebär utmaningar för de sektorer som använder och producerar denna teknik, utmaningar på sysselsättningsområdet genom de arbetstillfällen den skapar och de nya färdigheter den kräver och utmaningar på kulturområdet med nya Internettjänster som påverkar våra kulturella vanor, och som ibland upplevs som ett hot och ibland som en möjlighet för Europas kulturella och språkliga mångfald.

Den innebär vidare utmaningar på utbildningsområdet, framför allt när det gäller att se till att de tekniska innovationerna verkligen står i utbildningens tjänst och är pedagogiskt relevanta i mycket varierande inlärningssituationer, samtidigt som den respekterar den språkliga, kulturella och sociala mångfalden.

Den innebär också ekonomiska utmaningar på utbildningsområdet genom att man måste anpassa de ekonomiska resurserna till de mål som samhället ställer upp. Användningen av informations- och kommunikationsteknik måste övervägas mot bakgrund av utbildningsmålen och de ekonomiska resurser som kan uppbådas. Denna användning bör anpassas efter olika utbildningssituationer och berörda grupper. Detta bör leda till överväganden när det gäller infrastrukturer, utbildning, innehåll och mänskliga resurser.

Att ställa utbildningen i centrum för de innovationer som planeras måste alltid vara ledstjärnan för innovationsverksamheten. Enligt handlingsplanen skall denna princip följas under hela den tid initiativet genomförs.