52000PC0613

Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ozon i luften

(framlagt av kommissionen enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

A. Bakgrund

Den 9 juni 1999 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ozon i luften (KOM (1999) 125-2 - 1999/0068(COD)) som skulle antas i medbeslutandeförfarande i enlighet med artikel 251 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Förslaget utarbetades tillsammans med ett annat förslag till nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (KOM (1999) 125-1 - 1999/0067(COD)) vilket innebär att försurning, marknära ozon och eutrofiering behandlades samtidigt. Den gemensamma ståndpunkten till det andra förslaget antogs i rådet (miljö) den 22 juni år 2000.

Förslaget om ozon i luften har utarbetats inom ramen för ramdirektiv 96/62/EG (EGT L 296, 21.11.1996, s. 55). Ett första särdirektiv 1999/30/EG om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften antogs i juni 1999 (EGT L 163, 29.6.1999, s. 41). Den gemensamma ståndpunkten det andra särdirektivet om gränsvärden för bensen och koloxid i luften antogs den 10 april år 2000 (EGT C 195, 11.7.2000, s.1).

Den 15 november 1999 antog Ekonomiska och sociala kommittén ett positivt yttrande om kommissionens förslag om ozon i luften. Regionkommittén avgav ett positivt yttrande den 14 juni år 2000.

Den 15 mars 2000 godkände Europaparlamentet kommissionens förslag i första behandlingen, med sammanlagt 19 ändringar. Vid det tillfället tog kommissionen ställning till var och en av dessa ändringar, och redogjorde för vilka som kunde godtas, och vilka som inte kunde tas med.

Mot bakgrund av detta har kommissionen utarbetat ett ändrat förslag. En hel rad ändringar har tagits med i syfte att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och öka kandidatländernas delaktighet. En annan grupp av ändringar går ut på att skärpa kraven på att medlemsstaterna skall informera allmänheten och att i större detalj definiera kommissionens rapporteringsplikt. Vissa ändringar av mer teknisk art syftade främst till att göra texten tydligare. Ingen av ändringarna påverkar förslagets grundsyften.

B. Redogörelse för de viktigaste ändringarna

1. Samarbete mellan medlemsstaterna och kandidatländernas delaktighet

Med tanke på ozonföroreningarnas gränsöverskridande art krävs det samarbete mellan grannländer. Därför har skäl 12 ändrats genom att det har införts ett uttryckligt krav på samordning mellan medlemsstater och angränsande kandidatländer vid utarbetande av handlingsplaner och information till allmänheten. För att utveckla detta skäl i lagtexten infördes en ny punkt 4 i artikel 8. Kommissionen har därmed tagit hänsyn till Europaparlamentets ändringsförslag 2, som godtagits i princip.

Godtagandet av ändringsförslag 3 innebär att ett nytt stycke e) har lagts till i artikel 1, i vilket det fastställs att direktivet syftar till att se till att samarbetet mellan medlemsstaterna förstärks i fråga om åtgärder för att minska föroreningen.

Europaparlamentets ändringsförslag 15 skulle innebära att kommissionen måste ta hänsyn till hur långt kandidatländerna hunnit med att genomföra gemenskapslagstiftningen när den utvecklar en ny strategi för uppnående av de luftkvalitetsmål som fastställs i direktivet. Kommissionen godtar denna ändring och har infört den i artikel 11.3 c.

2. Information och rapporteringsskyldigheter

Kommissionen kan i princip godta sista delen av Europaparlamentets ändringsförslag 9, samt även ändringsförslag 10. Dessa ändringar innebär att medlemsstat måste informera kommissionen om undersökningar och beslut avseende kortsiktiga handlingsplaner, samt genomförandet av dessa. I det ändrade förslaget har dessa krav införts i ett nytt stycke d i artikel 10.1. Detta stycke täcker också andemeningen i artikel 10.2 d iii, som därför utgår, vilket innebär att Europaparlamentets ändringsförslag 11 godtas.

Ett nytt stycke b har införts i artikel 10.3, som föreskriver att kommissionen skall offentliggöra de uppgifter den får från medlemsstaterna på ett sätt som gör det möjligt att direkt jämföra de olika medlemsstaterna. Kommissionen kan i princip godta Europaparlamentets ändringsförslag 12 men begränsar bestämmelserna genom att införa orden "där det är praktiskt genomförbart". Genom att Europaparlamentets ändringsförslag 25 godtagits ändrades det gamla stycke b (nu stycke c) i artikel 10.3, och krav infördes på att man vid granskningen av tendenserna i fråga om luftföroreningar skall ta hänsyn till de meteorologiska förhållandena.

Godtagandet av Europaparlamentets ändringsförslag 13 och 14 innebär att omfånget på kommissionens rapport enligt artikel 11.1 och 11.2 ökar genom att det nu även krävs att känsliga befolkningsgrupper samt utvecklingstendenserna i fråga om ozonkoncentrationer skall beaktas, och att modellprognoser skall jämföras med mätvärden. Kommissionen godtar Europaparlamentets ändringsförslag 16 i princip, och har därför i artikel 11.3 f lagt till strategierna för uppnåendet av luftkvalitetsmålen avseende ozon skall beakta de strategier som berör klimatförändringen.

3. Övriga ändringar

För att införa Europaparlamentets ändringsförslag 4 och andra delen av ändringsförslag 5 har artiklarna 2 och 4.2 formulerats om en aning. Kommissionen godtar Europaparlamentets ändringsförslag 6 genom att i artikel 5 lägga till att en hög skyddsnivå för miljön och för människors hälsa skall bibehållas i områden och tätorter där långtidsmålen redan uppnåtts.

Formuleringen av artikel 6.1 har ändrats i syfte att anpassa den till det första särdirektivet 1999/30/EG, vilket innebär att man tar hänsyn till Europaparlamentets ändringsförslag 7. Artikel 7 har ändrats genom att Europaparlamentets ändringsförslag 9 delvis införts, vilket förtydligar syftet med denna artikel.

4. Europaparlamentets ändringsförslag som inte godtagits av kommissionen

Europaparlamentets ändringsförslag 1, som avser skäl 3, skulle innebära att kandidatländerna skulle bli delaktiga i utvecklingen av en strategi för att minska ozonföroreningen. Det är inte lämpligt att ta med en sådan bestämmelse i ett EG-direktiv, och därför kan denna ändring inte godtas.

Första delen av Europaparlamentets ändring 5, samt ändringarna 17 och 18 innebär att år 2020 sätts som fast tidsgräns för uppnåendet av de långsiktiga målen. eftersom det saknas prognoser om prekursorutsläpp är det förhastat att fastställa en långsiktig tidsfrist för uppnåendet av målen. Eftersom ozon utgör ett omfattande problem för hela norra halvklotet kan utvecklingen av föroreningarna utanför gemenskapen dessutom påverka möjligheterna att uppnå målen till ett fastställt datum. Genom ändringsförslag 18 skulle dessutom orden "i största möjliga mån" utgå i tabellen i bilaga I.II. Detta skulle inte vara förenligt med definitionen av ett målvärde i artikel 2. Därför kunde de ändringar av artikel 4 och bilaga I som krävdes i ovan nämnda ändringar inte godtas.

Ändringsförslag 8 går ut på att orden "där så är genomförbart" skall strykas från de krav på information till allmänheten om förutsedda överskridanden av tröskelvärdena för information till allmänheten och för varning av allmänheten som anges i artikel 6.2. Eftersom denna information inte alltid är tillgänglig kan kommissionen inte godta den ändringen.

Första delen av ändringsförslag 9, som avser artikel 7, innebär att kortsiktiga handlingsplaner skall utvecklas på lokal nivå. Ju större ett område är i vilket kortsiktiga åtgärder för att minska de högsta ozonkoncentrationerna vidtas, desto verkningsfullare är i allmänhet dessa åtgärder. Därför bör de behöriga myndigheterna själva få besluta om lämpligt omfång på dessa områden. Kommissionen kan följaktligen inte godta denna ändring. Dessutom avvisar kommissionen den del av ändringsförslag 9 som går ut på att kortsiktiga åtgärders minskningspotential skall bedömas i varje enskilt fall. Kommissionen anser att denna bestämmelse skulle kräva orimliga insatser från medlemsstaterna, utan att det skulle ge större inblick i åtgärdernas effektivitet.

1999/0068 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ozon i luften

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT C 56E, 29.2.2000, s. 40.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

[2] EGT C 51, 23.2.2000, s. 11.

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [3],

[3] ...

i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget,

och av följande skäl:

(1) Utgående från de principer som fastställs i artikel 174 i fördraget syftar Europeiska gemenskapens femte miljöhandlingsprogram som antogs av rådet i dess resolution av den 1 februari 1993 om Europeiska gemenskapernas åtgärdsprogram för miljön och en hållbar utveckling [4] i synnerhet till ändring av befintlig lagstiftning om luftföroreningar. I programmet rekommenderas fastställande av långsiktiga luftkvalitetsmål.

[4] EGT C 138, 17.5.1993, s. 1.

(2) I enlighet med artikel 4.5 i rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten [5], skall rådet anta de bestämmelser som avses i punkt 1 samt i punkterna 3 och 4 i samma artikel.

[5] EGT L 296, 21.11.1996, s. 55.

(3) Det är viktigt att se till att människor på ett effektivt sätt skyddas mot de hälsorisker som kan uppkomma genom exponering för ozon. De skadliga effekterna av ozon på växtligheten, ekosystemen och miljön som helhet bör minskas i så stor utsträckning som möjligt. Ozonföroreningar är gränsöverskridande, vilket innebär att åtgärder bör vidtas på gemenskapsnivå.

(4) I direktiv 96/62/EG föreskrivs att de numeriska tröskelvärdena bör bygga på resultaten av internationellt forskningsarbete på det aktuella området. Kommissionen skall beakta de senaste rönen i den vetenskapliga forskningen inom berörda epidemiologiska områden och inom miljö, samt de senaste framstegen inom metrologin, när den ser över de faktorer som sådana tröskelvärden bygger på.

(5) I direktiv 96/62/EG föreskrivs att gräns- och/eller målvärden skall fastställas för ozon. Eftersom ozon är en gränsöverskridande förorening bör målvärden fastställas för skydd av människors hälsa och för skydd av växtligheten. Dessa målvärden bör vara länkade till de delmål som har fastställts med utgångspunkt i gemenskapens strategi för bekämpning av marknära ozon.

(6) I direktiv 96/62/EG föreskrivs att åtgärder skall vidtas för zoner och tätorter där ozonkoncentrationerna överstiger målvärdena, i syfte att se till att dessa värden i möjligaste mån respekteras vid det angivna datumet. Sådana åtgärder kommer i stor utsträckning att bestå av kontrollåtgärder som genomförs i enlighet med gällande gemenskapsrätt.

(7) I vissa fall kan särskilda lokala förhållanden göra det nödvändigt att vidta ytterligare lokala åtgärder för att respektera målvärdena. Lokala åtgärder bör dock inte krävas om en undersökning av dess intäkter och kostnader visar att de skulle vara oproportionerliga.

(8) Långsiktiga mål bör fastställas i syfte att uppnå effektivt skydd av människors hälsa och miljön. Sådana långsiktiga mål bör vara kopplade till ozonstrategin och dess mål att i möjligaste mån överbrygga klyftan mellan dagens ozonkoncentrationer och det långsiktiga målet.

(9) Mätningar bör vara obligatoriska i zoner där de långsiktiga målen överskrids. Nya metoder för bedömning och samordnad mätning av kvävedioxid kan komma att minska antalet provtagningspunkter.

(10) Ett tröskelvärde för varning av allmänheten bör fastställas för ozon i syfte att skydda befolkningen. Ett tröskelvärde för information till allmänheten bör fastställas i syfte att skydda känsliga befolkningsgrupper. Aktuell information om ozonkoncentrationen i luften bör vara lätt tillgänglig för allmänheten.

(11) Handlingsplaner, i vilka anges de åtgärder som skall vidtas på kort sikt, bör sammanställas där riskerna för överskridande av tröskelvärdet kan minskas på ett avgörande sätt. Härvid bör möjligheterna att minska överskridandenas antal, varaktighet och grad undersökas och bedömas.

(12) Eftersom ozon är en gränsöverskridande förorening kan viss samordning krävas mellan grann-medlemsstater samt även mellan medlemsstater och angränsande kandidatländer för att utveckla och genomföra handlingsplaner och informera allmänheten.

(13) Som grund för regelbunden rapportering bör uppgifter om uppmätta koncentrationer lämnas till kommissionen.

(14) Kommissionen bör se över bestämmelserna i detta direktiv utgående från den aktuellaste vetenskapliga forskningen, i synnerhet beträffande ozonets inverkan på människors hälsa och på miljön. Denna översyn skall ingå i en samordnad luftkvalitetsstrategi som syftar till översyn och, om så behövs, anpassning av gemenskapens luftkvalitetsmål, inbegripet mål för försurning och eutrofiering. Strategin bör omfatta åtgärder för att minska utsläppen från alla källor, med beaktande av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet, i syfte att garantera att dessa mål uppnås. För ozon bör denna översyn om möjligt gå ut på att uppnå de långsiktiga målen inom en överskådlig tidsrymd.

(15) Medlemsstaterna bör fastställa bestämmelser om påföljder vid brott mot reglerna i detta direktiv. Dessa påföljder bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

(16) I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen såsom de kommer till uttryck i artikel 5 i fördraget, kan målen för detta direktiv, nämligen att garantera effektivt skydd av människors hälsa mot effekterna av ozon och att minska ozonets skadliga effekter på växtligheten, ekosystemen och miljön i sin helhet, inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, på grund av ozonföroreningarnas gränsöverskridande art, och de kan därför bättre uppnås på gemenskapsnivå. Direktivet begränsas till det minsta antal åtgärder som behövs för att dessa mål skall kunna uppnås och går inte utöver vad som är nödvändigt för detta ändamål.

(17) Rådets direktiv 92/72/EEG av den 21 september 1992 om luftförorening genom ozon [6] bör upphävas.

[6] EGT L 297, 13.10.1992, s. 1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

Syftet med detta direktiv är följande:

(a) Att inom gemenskapen fastställa sådana långsiktiga mål, målvärden och tröskelvärden för information och för varning av allmänheten för ozonkoncentrationer i luften, som gör det möjligt att undvika, förebygga eller minska skadliga effekter på människors hälsa och på miljön som helhet.

(b) Att se till att gemensamma metoder och kriterier används för bedömning av ozonkoncentrationer och, om så är lämpligt, ämnen som ger upphov till ozon (kväveoxider och flyktiga organiska föreningar) i luften i medlemsstaterna.

(c) Att se till att adekvat information om ozonkoncentrationerna i luften samlas in och görs tillgänglig för allmänheten.

(d) Att se till att luftkvaliteten i fråga om ozon bibehålls i områden där den är god, och förbättras i övriga områden.

(e) Att säkerställa ökat samarbete mellan medlemsstaterna för att minska nivåerna av ozon samt utnyttjande av de möjligheter som gränsöverskridande åtgärder erbjuder och en anpassning av dessa åtgärder.

Artikel 2 Definitioner

I detta direktiv avses med

(1) "luften": utomhusluften i troposfären med undantag för arbetsplatser,

(2) "förorening": varje ämne som människan direkt eller indirekt tillför luften och som kan ha skadliga effekter på människors hälsa eller på miljön i dess helhet,

(3) "nivå": koncentration av ozon eller dess prekursorer i luften eller deposition av dessa ämnen på ytor, vid ett givet tillfälle,

(4) "utvärdering": varje metod som används för att mäta, beräkna, förutse eller uppskatta nivån för en viss förorening i luften,

(5) "fasta mätningar": mätningar som utförs i enlighet med artikel 6.5 i direktiv 96/62/EG,

(6) "zon": del av medlemsstaternas territorium som avgränsats av dessa,

(7) "tätort": zon som utmärks av en befolkningskoncentration på mer än 250 000 invånare eller, om befolkningskoncentrationen är högst 250 000 invånare, en sådan befolkningstäthet per km att utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten från medlemsstaternas sida är motiverad,

(8) "målvärde": en nivå som fastställts för att på lång sikt bättre kunna undvika skadliga effekter på människors hälsa och/eller på miljön i dess helhet, och som i största möjliga mån skall uppnås inom en viss tid,

(9) "långsiktigt mål": en ozonkoncentration i luften under vilken direkta skador på människors hälsa eller på miljön som helhet enligt aktuella vetenskapliga rön är osannolika, och som i möjligaste mån skall uppnås på lång sikt i syfte att garantera ett effektivt skydd av människors hälsa och av miljön,

(10) "tröskelvärde för varning av allmänheten": en nivå utöver vilken en kortvarig exponering av befolkningen utgör en risk för människors hälsa och vid vilken medlemsstaterna omedelbart skall vidta åtgärder enligt detta direktiv,

(11) "tröskelvärde för information till allmänheten": en tröskel för varning av känsliga befolkningsgrupper,

(12) "flyktiga organiska föreningar": alla organiska föreningar som kan producera fotokemiska oxidanter genom reaktion med kväveoxider under inverkan av solljus.

Artikel 3 Målvärden

1. De målvärden för ozonkoncentrationer i luften som skall uppnås till år 2010 anges i avsnitt II i bilaga I.

2. Medlemsstaterna skall upprätta en förteckning över zoner och tätorter i vilka ozonnivåerna i luften, uppmätta i enlighet med artikel 9, överskrider de målvärden som avses i punkt 1.

3. I zoner och tätorter enligt punkt 2 skall medlemsstaterna se till att en plan eller ett program utarbetas eller genomförs som gör det möjligt att nå målvärdet inom den tidsfrist som fastställs i avsnitt II i bilaga I.

Om planer eller program måste utarbetas för andra föroreningar i enlighet med artikel 8.3 i direktiv 96/62/EG, skall medlemsstaterna utarbeta och genomföra samordnade planer eller program som omfattar alla berörda föroreningar. Dessa planer eller program skall minst omfatta de upplysningar som anges i bilaga IV till direktiv 96/62/EG, och skall göras tillgängliga för allmänheten och för berörda organisationer som miljö- och konsumentorganisationer, organisationer som representerar känsliga befolkningsgruppers intressen samt andra berörda organ inom hälso- och sjukvård.

Artikel 4 Långsiktiga mål

1. De långsiktiga målen för ozonkoncentrationer i luften anges i avsnitt III i bilaga I.

2. Medlemsstaterna skall upprätta en förteckning över zoner och tätorter i vilka ozonnivåerna i luften, uppmätta i enlighet med artikel 9, överskrider de långsiktiga mål som avses i punkt 1, men högst uppnår de målvärden som avses i avsnitt II i bilaga I. Inom sådana områden skall medlemsstaterna förbereda och genomföra åtgärder som syftar till att i möjligaste mån uppnå de långsiktiga målen.

Artikel 5 Bestämmelser som gäller i zoner och tätorter där ozonnivåerna uppfyller kraven för de långsiktiga målen

Medlemsstaterna skall upprätta en förteckning över de zoner och tätorter i vilka ozonnivåerna uppfyller kraven för de långsiktiga målen. De skall bibehålla ozonnivåerna i dessa zoner och tätorter på en nivå under de långsiktiga målen, och sträva efter att bevara den bästa luftkvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling och en hög skyddsnivå för miljön och för människors hälsa.

Artikel 6 Spridning av aktuell information till allmänheten, tröskelvärden för information och tröskelvärden för varning

1. Medlemsstaterna skall se till att aktuell information om koncentrationer av ozon regelbundet görs tillgänglig för allmänheten och för relevanta organisationer som miljö- och konsumentorganisationer, organisationer som företräder känsliga befolkningsgruppers intressen samt övriga berörda hälso- och sjukvårdsorgan, t.ex. med hjälp av radio, television och press, informationsskärmar eller datanättjänster. Denna information skall även omfatta uppgifter om relevanta ämnen som kan ge upphov till ozon så vida dessa inte omfattas av gällande gemenskapsrätt.

Denna information skall uppdateras minst dagligen, och om så är lämpligt och genomförbart, varje timma.

Sådan information skall minst omfatta uppgifter om alla överskridanden av koncentrationerna i de långsiktiga målen, målvärdena och tröskelvärdena för information till allmänheten och för varning av allmänheten. Där så är lämpligt skall även de referensnivåer som anges i avsnitt III i bilaga II anges för den berörda medelvärdesperioden. Informationen skall även omfatta en kort redogörelse för de långsiktiga målen och tröskelvärdena för information till allmänheten och för varning av allmänheten, och lämplig information om hälsoeffekter

2. Tröskelvärdena för information till allmänheten och för varning av allmänheten för ozonkoncentrationerna i luften ingår i avsnitt I i bilaga II. Den information som i enlighet med artikel 10 i direktiv 96/62/EG tillhandahålls allmänheten om något av tröskelvärdena överskrids skall minst omfatta de uppgifter som anges i avsnitt II i bilaga II. Medlemsstaterna skall där så är genomförbart även vidta åtgärder för att tillhandahålla sådan information till allmänheten när ett överskridande av tröskelvärdena för information till allmänheten eller för varning av allmänheten förutsägs.

3. Information som tillhandahålls i enlighet med punkterna 1 och 2 skall vara entydig, begriplig och lättillgänglig.

Artikel 7 Handlingsplaner på kort sikt

I enlighet med artikel 7.3 i direktiv 96/62/EG skall medlemsstaterna upprätta handlingsplaner, på lämplig förvaltningsnivå, i vilka anges särskilda åtgärder som skall vidtas på kort sikt, om det finns risk för att fastställda gränsvärden och/eller tröskelvärden överskrids, och där det sannolikt finns goda möjligheter att minska risken eller minska varaktigheten och graden för överskridandet av tröskelvärdet för varning av allmänheten.

I detta syfte skall medlemsstaterna undersöka och bedöma vilken minskningspotential de kortsiktiga åtgärder som avses i punkt 1 kan komma att ha, utgående från de kriterier som fastställs i den vägledning som skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 12.

Medlemsstaterna skall beakta denna handledning när de utvecklar och genomför handlingsplaner på kort sikt.

Medlemsstaterna skall informera allmänheten, lämpliga organisationer, t.ex. miljö- och konsumentorganisationer, organisationer som företräder känsliga befolkningsgruppers intressen samt berörda hälso- och sjukvårdsorgan såväl om resultaten av sina undersökningar som om innehållet i och tillämpningen av särskilda handlingsplaner på kort sikt.

Artikel 8 Gränsöverskridande förorening

1. I områden där ozonkoncentrationer som överskrider målvärdena eller de långsiktiga målen i huvudsak beror på andra medlemsstaters utsläpp av ämnen som kan ge upphov till ozon skall de berörda medlemsstaterna där så är lämpligt samarbeta om utvecklingen av gemensamma planer och program i syfte att i möjligaste mån uppnå målvärdena eller de långsiktiga målen. Kommissionen kan bistå medlemsstaterna i denna strävan. När kommissionen utför sina uppgifter i enlighet med artikel 11 i detta direktiv skall den överväga om ytterligare åtgärder behöver vidtas på gemenskapsnivå för att minska utsläppen av ämnen som leder till sådan gränsöverskridande ozonförorening.

2. Medlemsstaterna skall, där så är lämpligt, utveckla och genomföra handlingsplaner på kort sikt i enlighet med artikel 7 i detta direktiv. Dessa planer skall omfatta angränsande zoner i andra medlemsstater. Medlemsstaterna skall se till att angränsande zoner i andra medlemsstater som har utvecklat handlingsplaner på kort sikt erhåller all nödvändig information.

3. Om tröskelvärdena för information till allmänheten eller för varning av allmänheten överskrids i zoner som ligger nära nationella gränser skall de behöriga myndigheterna i de berörda angränsande medlemsstaterna informeras så snart som möjligt, i syfte att underlätta spridning av information till allmänheten i dessa stater.

4. Vid utvecklingen av de planer och program som avses i punkt 1 och 2, och i samband med information av allmänheten i enlighet med punkt 3 skall medlemsstaterna där så är lämpligt samarbeta sinsemellan och med kandidatländerna.

Artikel 9 Bedömning av koncentrationer i luften av ozon och ämnen som kan ge upphov till ozon

1. Mätning är obligatorisk i zoner där det långsiktiga målet för ozon överskridits någon gång under de senaste fem år under vilka mätningar genomförts. Om medlemsstaterna endast har tillgång till uppgifter för färre än fem år kan de, för att fastställa överskridanden, kombinera mätkampanjer med kort varaktighet vid tider och på platser som sannolikt är typiska för de högsta föroreningsnivåerna med de resultat som erhållits från utsläppsinventeringar och modeller.

2. I bilaga IV fastställs kriterierna för bestämning av placeringen av provtagningspunkter för mätning av ozon och berörda ämnen som kan ge upphov till ozon.

3. I avsnitt I i bilaga V fastställs minsta antal fasta provtagningspunkter för kontinuerlig mätning av ozon i varje zon eller tätort där mätning krävs, förutsatt att mätning är den enda informationskällan som används för att utvärdera luftkvaliteten.

4. I zoner och tätorter där mätning av ozon är obligatorisk, skall dessutom kontinuerliga mätningar av kvävedioxid genomföras vid minst 50 % av de ozonprovtagningspunkter som skall placeras i varje zon eller tätort, i enlighet med avsnitt I i bilaga V.

5. För zoner och tätorter där information från fasta provtagningsstationer kompletteras med information från andra källor, t.ex. objektiva skattningar, modeller, stickprover och indikativa mätningar kan det sammanlagda antalet provtagningspunkter som anges i avsnitt I i bilaga V minskas med en tredjedel. Antalet kvarvarande provtagningspunkter skall vara tillräckligt för att möjliggöra bedömning inom de noggrannhetsramar som anges i bilaga VII, och det måste finnas minst en provtagningspunkt i varje zon eller tätort. I sådana fall skall kvävedioxid mätas vid alla kvarvarande provtagningspunkter utom vid stationer för mätning av bakgrundskoncentrationer i tätort.

6. Mätningar skall också genomförs i zoner där koncentrationerna underskrider de långsiktiga målen. I sådana fall skall antalet stationer för kontinuerliga mätningar fastställas i överensstämmelse med avsnitt II i bilaga V.

7. Varje medlemsstat skall se till att minst en provtagningsstation för tillhandahållande av uppgifter om koncentrationer av de ämnen som kan ge upphov till ozon som ingår i förteckningen i bilaga VI installeras och drivs på dess territorium. Varje medlemsstat skall fastställa antal stationer för mätning av ämnen som kan ge upphov till ozon och deras placering, utgående från de mål, metoder och rekommendationer som ingår i ovan nämnda bilaga.

Som del av den handledning som utarbetas i enlighet med artikel 12, skall riktlinjer för en lämplig strategi för mätning av ämnen som kan ge upphov till ozon tas fram, utgående från gällande bestämmelser i gemenskapsrätten och från EMEP [7]-programmet.

[7] Samarbetsprogrammet för övervakning och utvärdering av långväga spridning av luftföroreningar i Europa.

8. Referensmetoder för ozonanalys beskrivs i avsnitt I i bilaga VIII. I avsnitt II i bilaga VIII behandlas referensteknik för modellberäkningar och objektiv skattning av luftkvalitet.

9. Ändringar som kan komma att krävas för att anpassa denna artikel och bilagorna IV till VIII till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med det förfarande som beskrivs i artikel 12 i direktiv 96/62/EG.

Artikel 10 Spridning av information och rapportering

1. När medlemsstaterna lämnar information till kommissionen i enlighet med artikel 11 i direktiv 96/62/ EG skall de dessutom

(a) årligen och senast nio månader efter varje kalenderårs utgång till kommissionen lämna en förteckning över de zoner och tätorter som avses i artiklarna 3.2, 4.2 och 5 i detta direktiv,

(b) till kommissionen överlämna de planer och program som avses i artikel 3.3 senast två år efter utgången av det år under vilket överskridanden av målvärdena för ozon uppmätts, och

(c) vart tredje år underrätta kommissionen om hur planen eller programmet fortskrider.

(d) underrätta kommissionen om resultaten av eventuella undersökningar och om beslut som fattats om handlingsplaner på kort sikt samt om innehållet i sådana planer som utarbetats i enlighet med artikel 7 i detta direktiv. Medlemsstaterna skall också varje år tillhandahålla detaljerad information om tillämpningen av sådana handlingsplaner på kort sikt.

2. Medlemsstaterna skall dessutom

(a) för varje månad mellan april och september varje år, och inte senare än i slutet av följande månad, sända kommissionen en preliminär version av den information som anges i bilaga III till detta direktiv,

(b) för varje år senast den 1 juli följande kalenderår sända kommissionen den validerade information som avses i bilaga III,

(c) inom nio månader från utgången av varje år sända kommissionen uppgifter om de årliga medelvärdeskoncentrationerna för året i fråga av de ämnen som avses i bilaga VI,

(d) vart tredje år, och senast nio månader efter utgången av varje treårsperiod, inom ramen för den sektorsrapport som avses i artikel 4 i rådets direktiv 91/692/EEG [8] till kommissionen lämna

[8] EGT L 377, 31.12.1991, s. 48.

(i) information om översyn av de ozonnivåer som iakttagits eller utvärderats (beroende på vilken metod som tillämpats) i de zoner och tätorter som avses i artiklarna 3.2, 4.2 och 5 i detta direktiv,

(ii) information om alla åtgärder som vidtagits eller planerats i enlighet med artikel 4.2 i detta direktiv, och

3. Kommissionen skall

(a) varje år offentliggöra en förteckning över de zoner som avses i punkt 1 a och senast i slutet av oktober varje år offentliggöra en rapport om ozonläget under innevarande sommar och det föregående kalenderåret,

(b) offentliggöra information som inkommit från medlemsstaterna i en form som, där det är praktiskt genomförbart, möjliggör direkta jämförelser mellan medlemsstaternas framsteg,

(c) kontrollera genomförandet av de planer eller program som inlämnats i enlighet med punkt 1 b genom att granska deras utveckling och tendenserna i fråga om luftföroreningar, varvid hänsyn skall tas till de meteorologiska förhållandena,

(d)ta hänsyn till den information som tillhandahålls i enlighet med punkterna 1 och 2 när den sammanställer treårsrapporter om luftkvaliteten i enlighet med artikel 11.2 i direktiv 96/62/EG, och

(e) se till att den information och de erfarenheter beträffande utveckling och genomförande av kortsiktiga handlingsplaner som förmedlas i enlighet med punkt 2 d iii får adekvat spridning.

4. Kommissionen skall när den sammanställer den rapport som avses i punkterna 3 a och 3 c vid behov utnyttja den expertis som finns inom Europeiska miljöbyrån.

5. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om vilka metoder som används för den preliminära bedömningen av luftkvaliteten i enlighet med artikel 11.1 d i direktiv 96/62/EG senast 18 månader efter det att detta direktiv träder i kraft.

Artikel 11 Översyn och rapportering

1. Senast den [31 december 2004] skall kommissionen till rådet och Europaparlamentet lämna en rapport om erfarenheterna i samband med tillämpningen av detta direktiv, och i synnerhet om resultaten av den aktuellaste forskningen om vilka följder exponering för ozon har för människors hälsa och för miljön, samt om tekniska utvecklingar, bl.a. framsteg i fråga om mätmetoder och andra metoder för att bedöma koncentrationer och utvecklingen vad avser ozonkoncentrationer i hela Europa. I rapporten bör man jämföra modellprognoser med faktiska mätningar.

2. Denna rapport skall innehålla en översyn av direktivets bestämmelser mot bakgrund av de senaste forskningsresultaten, i synnerhet i fråga om ozonets inverkan på miljön och människors hälsa, med särskild hänsyn tagen till känsliga befolkningsgrupper.

3. Rapporten kommer att läggas fram som en del av en övergripande luftkvalitetsstrategi som skall ligga till grund för en översyn av gemenskapens luftkvalitetsmål och till förslag till nya sådana, samt till utveckling av genomförandestrategier som garanterar att dessa mål uppnås. I strategin skall följande beaktas:

Strategin skall beakta följande:

(a) Genomförandet av gällande bestämmelser i fråga om luftkvalitet, försurning och eutrofiering, inbegripet framsteg i fråga om genomförande av gränsvärden och målvärden som fastställts i enlighet med artikel 4 i direktiv 96/62/EG, och i synnerhet sådan information som erhållits från medlemsstaterna beträffande planer och program som utvecklats och genomförts i enlighet med artiklarna 3 och 4 i detta direktiv, erfarenheter i samband med genomförandet av kortsiktiga handlingsplaner i enlighet med artikel 7 i detta direktiv och de omständigheter under vilka luftkvalitetsmätningarna utförts.

(b) Transport av föroreningar över nationella gränser, med hänsyn tagen till kandidatländernas framsteg när det gäller förberedelserna inför genomförandet av gemenskapslagstiftningen om luftkvalitet.

(c) Behovet av nya eller reviderade mål för luftkvalitet, försurning och eutrofiering.

(d) Den nuvarande luftkvaliteten och tendenserna fram till och efter år 2010.

(e) Utrymmet för att ytterligare skära ned förorenande utsläpp från alla relevanta källor, varvid hänsyn skall tas till teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet.

(f) Samband mellan föroreningar och möjligheter att genomföra kombinerade strategier för att uppnå gemenskapens mål i fråga om luftkvalitet och andra berörda frågor, i synnerhet sådana som berör klimatförändringen.

(g) De erfarenheter som gjorts i samband med direktivets tillämpning i medlemsstaterna, och i synnerhet de omständigheter under vilka mätningarna genomförts, i enlighet med vad som fastställs i bilaga IV.

(h) Nuvarande och framtida krav beträffande information till allmänheten och för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(i) Med särskild hänsyn till ozon: möjligheterna att uppnå det långsiktiga målet (som grundas på Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer) inom överskådlig tid.

4. Rapporten skall vid behov kompletteras med förslag om ändring av detta direktiv.

Artikel 12 Vägledning

1. Kommissionen skall utarbeta riktlinjer för genomförandet av bestämmelserna i detta direktiv. Härvid skall den vid behov anlita den sakkunskap som finns i medlemsstaterna, på Europeiska miljöbyrån samt andra expertorgan.

2. Vägledningen skall antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 12.2 i direktiv 96/62/EG. Denna vägledning skall inte medföra någon ändring av målvärden eller långsiktiga mål eller av tröskelvärden för varning av eller information till allmänheten, vare sig direkt eller indirekt.

Artikel 13 Påföljder

Medlemsstaterna skall fastställa de sanktioner som skall tillämpas vid brott mot de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv. De fastställda sanktionerna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

Artikel 14 Genomförande

1. Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari [2001]. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de väsentliga bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 15 Upphävande

Direktiv 92/72/EG upphävs från och med [datumet i artikel 14].

Artikel 16 Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 17 Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Definitioner, målvärden och långsiktiga mål för ozon

I. Definitioner

Alla värden anges i µg/m³. Volymen skall standardiseras vid följande temperatur- och tryckförhållanden: 293 K och 101,3 kPa. Tid skall anges i mellaneuropeisk tid.

AOT40 beräknas genom att man timma för timma summerar de ozonkoncentrationer som överstiger 80 µg/m³ (= 40 ppb) (skillnaden mellan det uppmätta värdet och 80 µg/m³) varvid man använder timmedelvärden uppmätta mellan kl. 8 och kl. 20 (mellaneuropeisk tid) varje dag.

För att vara giltiga måste de årliga uppgifterna om överskridanden som används för att kontrollera överensstämmelse med målvärdena och de långsiktiga målen uppfylla de kriterier som fastställs i avsnitt II i bilaga III.

II. Målvärden för ozon

>Plats för tabell>

1 Överensstämmelse med målvärdet kommer att bedömas från och med detta datum. Det innebär att år 2010 kommer att vara det första året vars uppgifter används för beräkning av överensstämmelse under de följande 3 eller 5 åren, beroende på vilket som gäller.

Om medelvärdena för 3 eller 5 år inte kan fastställas mot bakgrund av en fullständig och löpande uppsättning årsuppgifter skall de årliga minimiuppgifter som krävs för kontroll av överensstämmelse vara följande:

*För målvärdet för skydd av människors hälsa: giltiga uppgifter för 1 år.

*För målvärdet för skydd av växtligheten: giltiga uppgifter för 3 år.

III. Långsiktiga mål för ozon

>Plats för tabell>

BILAGA II

Tröskelvärden för information till allmänheten och för varning av allmänheten. Ytterligare referensnivåer för information till allmänheten

I. Tröskelvärde för information till allmänheten och för varning av allmänheten avseende ozon

>Plats för tabell>

II. Minsta mängd uppgifter som skall lämnas till allmänheten då tröskelvärdet för information till allmänheten eller för varning av allmänheten överskrids eller överskridande förutsägs

De uppgifter som skall lämnas till allmänheten i tillräcklig omfattning och så snabbt som möjligt bör åtminstone omfatta följande:

(1) Uppgifter om iakttagna överskridanden:

-Plats eller område där överskridandet inträffat.

-Vilken typ av tröskelvärde som överskridits (tröskelvärde för information eller för varning av allmänheten).

-Tidpunkt och varaktighet för överskridandet.

-Högsta medelkoncentrationer för 1 timma och för 8 timmar.

(2) Prognos för de kommande eftermiddagarna/dagarna:

-Tidsperiod och geografiskt område för det förväntade överskridandet av tröskelvärdet för information och/eller varning.

-Förutsedd högsta koncentration eller koncentrationsintervall under en timma.

-Förutsedd förändring av föroreningsnivån (förbättring, stabilisering eller försämring).

-Skäl för situationens uppkomst och/eller förutsedda förändringar.

(3) Information om vilka delar av befolkningen som berörs, möjliga hälsoeffekter och rekommenderade försiktighetsåtgärder:

-Information om riskgrupper i befolkningen.

-Beskrivning av möjliga symptom.

-Rekommenderade försiktighetsåtgärder som den berörda befolkningsgruppen kan vidta.

-Var man får tillgång till ytterligare information.

(4) Information om förebyggande åtgärder för att minska föroreningen:

Uppgifter om de viktigaste utsläppskällorna, rekommenderade åtgärder för att minska utsläppen.

III. Referensnivåer för skador på material och på skogen, samt uppenbara skador på grödor

>Plats för tabell>

BILAGA III

Information som medlemsstaterna skall lämna till kommissionen och kriterier för datainsamling och beräkning av statistiska parametrar

I. Information som skall lämnas till kommissionen

I följande tabell fastställs vilken typ och mängd av data medlemsstaterna skall lämna till kommissionen:

>Plats för tabell>

*Summan av skillnaden mellan timkoncentrationer över 80 µg/m³ och 80 µg/m³ utgående från det värde som uppmätts mellan 8.00 och 20.00 mellaneuropeisk tid för varje dag.

Följande uppgifter skall också ingå i årsrapporten:

-För ozon och summan av ozon och kvävedioxid (uttryckt i µg/m³), den maximala percentilen samt de 99,9:e, 98:e och 50:e percentilerna och antalet giltiga värden från timserier.

-Den maximala percentilen, samt de 98:e och 50:e percentilerna från serierna av dagliga 8-timmarsmaxima.

-Årsmedelvärdet för kvävedioxid och kväveoxider [9] (NOx).

[9] Summan av kvävemonoxid och kvävedioxid i ppb och uttryckt som kvävedioxid i µg/m³.

De uppgifter om nya stationer som avses i bilaga II till rådets beslut 97/101/EG [10] skall lämnas in i samband med den första datainlämningen, om uppgifterna inte redan lämnats inom ramen för det rådsbeslutet.

[10] EGT L 35, 5.2.1997, s. 14.

Uppgifter som lämnas i månadsrapporterna skall anses vara preliminära och skall vid behov uppdateras vid följande inlämningstillfällen.

II. Kriterier för datainsamling och beräkning av statistiska parametrar:

Percentiler skall beräknas med den metod som anges i rådets beslut 97/101/EG.

Följande kriterier skall tillämpas vid kontroll av giltighet när data samlas och statistiska parametrar beräknas:

Parameter // Andel av giltiga uppgifter som krävs

timvärden // 75% (dvs. 45 minuter)

8-timmarsvärden // 75% av timvärdena (dvs. 6 timmar)

AOT40 // 90% av timvärdena under den tidsperiod som fastställs för beräkning av AOT 40-värdet

Årsmedelvärde // 75% av timvärdena under sommaren (april-september) och vintern (januari - mars, oktober - december) separat.

Antal överskridanden och maximala värden per månad // 90% av de dagliga maximala 8-timmarsmedelvärdena (23 tillgängliga dagsvärden per månad) 90% av timvärdena mellan 8.00 och 20.00 mellaneuropeisk tid

Antal överskridanden och maximala värden per år // 5 giltiga månadsuppgifter om överskridanden och/eller maximivärden under sommaren (april - september)

BILAGA IV

Kriterier för klassificering och placering av provtagningspunkter för bedömning av ozonkoncentrationer

Följande avser fasta provtagningspunkter:

I. Hur provtagningsplatser skall väljas

>Plats för tabell>

För stationer på landsbygden och bakgrundsstationer skall i förekommande fall samordning med övervakningskraven i kommissionens förordning (EG) nr 1091/94 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 3528/86 om skydd av skogarna i gemenskapen mot luftföroreningar [11].

[11] EGT L 125, 18.5.1994, s. 1.

II. Hur provtagningsutrustningen skall placeras

Följande riktlinjer bör uppfyllas i den utsträckning det är praktiskt genomförbart:

(1) Flödet rund intagssonden bör vara fritt (fritt i en båge på minst 270º) utan hinder som påverkar luftflödet i närheten av provtagningsutrustningen (dvs. på ett avstånd från byggnader, balkonger, träd och andra hinder som uppgår till minst två gånger den höjd som hindret sticker ut över sonden.

(2) I allmänhet bör intaget till provtagningsutrustningen vara placerat mellan 1,5 m (andningszonen) och 4 m ovanför marknivå. Högre lägen är möjliga för tätortsstationer, samt i skogsområden.

(3) Intagssonden bör inte placeras alltför nära källor som ugnar och förbränningsskorstenar, och minst 10 m från närmaste väg, med ökande avstånd i proportion till trafiktätheten.

(4) Provtagningsutrustningens luftutsläpp bör placeras så att återcirkulation av frånluft till intagssonden undviks.

Följande faktorer kan också beaktas:

(1) Störande källor.

(2) Säkerhet.

(3) Tillgänglighet.

(4) Tillgång till elektricitet och telekommunikationer.

(5) Tillgång till elektricitet och telekommunikationer.

(6) Allmänhetens och den ansvariga personalens säkerhet.

(7) Önskvärdheten att samordna provtagningsplatser för de olika föroreningarna.

(8) Planeringskrav.

III. Dokumentering och översyn:

Förfarandet vid val av plats bör dokumenteras utförligt på klassificeringsstadiet med hjälp av fotografier av omgivningarna med angivelse av kompassriktningen och en detaljerad karta. Valet av platser bör regelbundet ses över och skall även då dokumenteras för att säkerställa att urvalskriterierna fortfarande uppfylls.

Detta förutsätter adekvat övervakning och tolkning av provtagningsuppgifterna mot bakgrund av de meteorologiska och fotokemiska processer som påverkar de ozonkoncentrationer som mäts på den berörda platsen.

BILAGA V

Kriterier för att fastställa antalet provtagningspunkter för fasta mätningar av ozon och relevanta ämnen som kan ge upphov till ozon

I. Lägsta antal provtagningspunkter för fasta kontinuerliga mätningar för att utvärdera om målvärden, långsiktiga mål samt tröskelvärden för information och varning efterlevs inom zoner och tätorter där kontinuerliga mätningar är den enda informationskällan

>Plats för tabell>

* 1 station per 25 000 km2 för komplex terräng i regioner under 55ºN bredd

II. Lägsta antal provtagningspunkter för fasta mätningar för zoner och tätorter som uppnår de långsiktiga målen

Antalet provtagningspunkter för ozon, i kombination med andra metoder för kompletterande bedömning som luftkvalitetsmodeller och kvävedioxidmätningar på samma plats, skall vara tillräckligt för att göra det möjligt att bedöma ozonföroreningarnas tendens och kontrollera att de långsiktiga målen efterlevs. Antalet stationer i förortsområden inom tätorter och i landsbygdsområden kring dessa kan minskas till en tredjedel av det antal som anges i avsnitt I. Om denna minskning leder till att någon zon inte längre har någon provtagningsstation skall man genom samordning med grannzonerna se till att ozonkoncentrationerna i förhållande till de långsiktiga målen kan bedömas på ett adekvat sätt. Antalet stationer för mätning av bakgrundskoncentrationer på landsbygden skall vara 1 per 100 000 km2.

BILAGA VI

Mätning av ämnen som kan ge upphov till ozon

Mål

Huvudsyftet med denna typ av mätningar är att analysera tendenserna i koncentrationerna av ämnen som kan ge upphov till ozon, kontrollera hur effektiva strategier för utsläppsminskning är, kontrollera utsläppsinventeringars samstämmighet och bidra till att koppla utsläppskällor till föroreningskoncentrationer.

Ett ytterligare syfte är att öka kunskapen om hur ozon uppstår och hur ämnena som kan ge upphov till ozon sprids, samt hur fotokemiska modeller kan tillämpas.

Ämnen

Mätning av ämnen som kan ge upphov till ozon skall minst omfatta kväveoxider, kolmonoxid och lämpliga flyktiga organiska föreningar (VOC). En förteckning över de flyktiga organiska föreningar för vilka mätning rekommenderas ges nedan.

>Plats för tabell>

Referensmetoder

De referensmetoder som anges i direktiv 85/203/EEG eller i påföljande gemenskapslagstiftning skall gälla för kväveoxider.

Den metod som i enlighet med direktiv 96/62/EG skall fastställas i framtida lagstiftning skall användas för kolmonoxid så snart den trätt i kraft.

Varje medlemsstat skall informera kommissionen om de metoder den tillämpar för provtagning och mätning av VOC. Kommissionen skall så snart som möjligt genomföra jämförelser mellan medlemsstaterna och undersöka vilka möjligheter det finns att fastställa referensmetoder för provtagning och mätning av ämnen som kan ge upphov till ozon i syfte att uppnå bättre jämförbarhet och noggrannare mätningar inför översynen av detta direktiv i enlighet med artikel 11.

Placering

Mätningarna skall främst genomföras i tätorts- och förortsområden vid någon av de provtagningspunkter som upprättats i enlighet med kraven i direktiv 96/62/EG och som anses vara adekvata med tanke på ovan nämnda övervakningsmål.

BILAGA VII

Kvalitetsmål för uppgifterna och sammanställning av resultaten från utvärderingen av luftkvaliteten

I. Datakvalitetsmål

För att uppnå den exakthet som erfordras avseende utvärderingsmetoderna har följande mål för uppgifternas kvalitet fastställts:

// För ozon, NO och NO2

Kontinuerlig mätning

Noggrannhet för enskilda mätningar

Lägsta godtagbara datafångst

15%

90% sommartid

75% vintertid

Indikativa mätningar

Noggrannhet för enskilda mätningar

Lägsta godtagbara fångst

Lägsta godtagbara tidstäckning //

30%

90%

> 10% sommartid

Modellberäkning

Noggrannhet

timmedelvärden (dagtid)

8-timmars dagligt maximum

50%

50%

Objektiv skattning

Noggrannhet //

75%

Mätningens noggrannhet definieras enligt vad som anges i "Guide to the Expression of Uncertainty of Measurements (ISO 1993), eller i ISO 5725-1 "Accuracy (trueness and precision) of measurement methods and results" (1994). Procentsiffrorna i tabellen avser enskilda mätningar som medelvärde under den period som målvärdet och det långsiktiga målet avser för ett 95-procentigt konfidensintervall. De kontinuerliga mätningarnas noggrannhet kan anses gälla inom området för det aktuella tröskelvärdet.

Noggrannheten för modellberäkning och objektiv skattning definieras som den största tillåtna avvikelsen för uppmätta och beräknade koncentrationsnivåer under den period som tröskelvärdet avser utan hänsyn till tidpunkten för händelserna.

Tidstäckning avser den procentandel av den tidsperiod som används för fastställandet av tröskelvärdet under vilken föroreningen uppmätts. Datafångst avser den procentandel av mättiden under vilken instrumenten levererar tillförlitliga data. Kraven på lägsta godtagbara datafångst och tidstäckning innefattar inte förluster av data som uppkommer på grund av regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrument.

II. Resultat från utvärdering av luftkvalitet

Följande uppgifter bör sammanställas för zoner eller tätorter där andra källor än mätning utnyttjas för att komplettera uppgifterna från mätningarna:

*En beskrivning av den utvärderingsverksamhet som bedrivs.

*Specifika metoder som används med hänvisningar till beskrivningar av metoden.

*Källor till uppgifter och information.

*En beskrivning av resultaten, inklusive noggrannhet och särskilt respektive områdes storlek inom den zon eller tätort där halterna överskrider de långsiktiga målen eller målvärdena.

*För långsiktiga mål eller målvärden med syftet att skydda människors hälsa anges den befolkning som potentiellt är exponerad för halter som överskrider tröskelvärdet.

Där så är möjligt bör medlemsstaterna sammanställa kartor som visar fördelningen av halterna inom varje zon och tätort.

III. Standardisering

När det gäller ozon skall volymen standardiseras till följande normaltillstånd för temperatur och tryck: 293 °K och 101,3 kPa. För kväveoxider skall den standardisering som fastställs i direktiv 85/203/EEG eller i påföljande gemenskapslagstiftning gälla.

BILAGA VIII

Referensmetod för utvärdering av ozon och kalibrering av mätinstrument för ozon

I. Referensmetod för utvärdering av ozon och kalibrering av mätinstrument för ozon:

-Analysmetod: UV-fotometrisk metod (ISO FDIS 13964)

-Kalibreringsmetod: Referens-spektrofotometer (UV) (ISO FDIS 13964, VDI 2468, Bl. 6)

Denna metod håller på att standardiseras av CEN [12]. Så snart CEN har offentliggjort den berörda standarden skall den metod och teknik som beskrivs där utgöra referens- och kalibreringsmetod för detta direktiv.

[12] Europeiska standardiseringsorganisationen.

Medlemsstaterna får använda vilken annan metod som helst för analys av ozon, förutsatt att de kan visa att metoden ger likvärdiga resultat som ovan nämnda metod.

II. Referensmodellberäkningsmetod för ozon:

Några referensmodellberäkningsmetoder kan för närvarande inte specificeras. Varje ändring som behövs för att anpassa denna punkt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 12.2 i direktiv 96/62/EG.