52000PC0461

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EG, EKSG, Euratom) om budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget

(framlagt av kommissionen)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MOTIVERING

1. INLEDNING

2. DE FORMELLA SIDORNA AV FÖRSLAGET

3. DE INNEHÅLLSMÄSSIGA SIDORNA AV FÖRSLAGET

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EG, EKSG, Euratom) om budgetförordningen för

Europeiska gemenskapernas allmänna budget

DEL I - GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

AVDELNING I - ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Kapitel 1: Enhetsprincipen

Kapitel 2: Principen om ettårighet

Kapitel 3: Principen om jämvikt

Kapitel 4: Principen om en enda beräkningsenhet

Kapitel 5: Universalitetsprincipen

Kapitel 6: Principen om specificering

Kapitel 7: Principerna för en sund ekonomisk förvaltning

Kapitel 8: Principen om klarhet och öppenhet

AVDELNING II - UPPRÄTTANDET AV BUDGETEN OCH BUDGETENS

STRUKTUR

KApiteL 1 - Upprättandet av budgeten

KAPITEL 2 - BUDGETENS STRUKTUR OCH UTFORMNING

AVDELNING III - GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

KAPITEL 1 - ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

KAPITEL 2 : FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV BUDGETEN

KAPITEL 3 - AKTÖRER I BUDGETFÖRVALTNINGEN

Avsnitt 1: Principen om åtskillnad mellan funktioner

Avsnitt 2 : Utanordnaren

Avsnitt 3: Räkenskapsföraren

Avsnitt 4: Förskottsförvaltaren

KAPITEL 4 - AKTÖRERNAS ANSVAR

Avsnitt 1 - Allmänna bestämmelser

Avsnitt 2 - Bestämmelser för räkenskapsförare och förskottsförvaltare

KAPITEL 5 - FÖRVALTNING AV INKOMSTER

Avsnitt 1: Tillhandahållande av egna medel

Avsnitt 2: Beräkning av fordringar

Avsnitt 3: Betalningskrav

Avsnitt 4: Inbetalningar

KAPITEL 6 - FÖRVALTNING AV UTGIFTER

Avsnitt 1: Utgiftsåtaganden

Avsnitt 2: Kontroll av utgifter

Avsnitt 3: Godkännande av utgifter

Avsnitt 4: Betalning av utgifter

Avsnitt 5 : Tidsfrister för betalningar

KAPITEL 7 - INFORMATION OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

KAPITEL 8 - DATABEHANDLING

KAPITEL 9: INTERNREVISORN

AVDELNING IV - TILLDELNING AV KONTRAKT

KAPITEL 1 - ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Avsnitt 1: Tillämpningsområde

Avsnitt 2 : Offentliggörande

Avsnitt 3 : Upphandlingsförfarande

Avsnitt 4: Uteslutning från deltagande i upphandling

Avsnitt 5: Tilldelning av kontrakt

Avsnitt 6: Hur anbud skall lämnas in, öppnas och bedömas

Avsnitt 7: Säkerhet

KAPITEL 2 : SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR KONTRAKT SOM

TILLDELAS AV GEMENSKAPENS INSTITUTIONER FÖR EGEN RÄKNING

AVDELNING V - BIDRAG

KAPITEL 1 - ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

KAPITEL 2 - PRINCIPER FÖR BEVILJANDE AV BIDRAG

KAPITEL 3 - FÖRFARANDE FÖR BEVILJANDE

KAPITEL 4 - UTBETALNING

KAPITEL 5 - GENOMFÖRANDE

AVDELNING VI - ÅRSREDOVISNINGAR OCH LÖPANDE RÄKENSKAPER

KAPITEL 1 - ÅRSREDOVISNINGAR

KAPITEL 2 - LÖPANDE RÄKENSKAPER

KAPITEL 3 -FÖRTECKNINGAR ÖVER EGENDOM

AVDELNING VII - EXTERN GRANSKNING OCH ANSVARSBEFRIELSE

KAPITEL 1 - EXTERN GRANSKNING

KAPITEL 2 - BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

DEL II - SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

AVDELNING I - GARANTISEKTIONEN VID EUROPEISKA UTVECKLINGS-

OCH GARANTIFONDEN FÖR JORDBRUKET

AVDELNING II - STRUKTURFONDERNA

AVDELNING III - FORSKNING

AVDELNING IV - EXTERNA ÅTGÄRDER

KAPITEL 1: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

KAPITEL 2: GENOMFÖRANDET AV ÅTGÄRDERNA

KAPITEL 3: TILLDELNING AV KONTRAKT

KAPITEL 4: BEVILJANDE AV BIDRAG

KAPITEL 5: GRANSKNING AV RÄKENSKAPER

AVDELNING V - BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS

OFFICIELLA PUBLIKATIONER

AVDELNING VI - BYRÅN FÖR BEDRÄGERIBEKÄMPNING

AVDELNING VII - ADMINISTRATIVA ANSLAG

DEL III - ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

AVDELNING I - ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

AVDELNING II - SLUTBESTÄMMELSER

BILAGA - JÄMFÖRELSETABELL

SAKREGISTER (PER ARTIKEL)

MOTIVERING

1. INLEDNING

Kommissionen betraktar den administrativa reformen som en åtgärd av yttersta prioritet. Eftersom budgetförordningen innehåller regler för förvaltningen, kontrollen och revisionen av budgeten, är omarbetningen av den oupplösligt förbunden med den administrativa reformen. De viktigaste delarna av den, som att utvidga utanordnarens ansvar under överinseende av internrevisionen och att avskaffa de centrala förhandskontrollerna (i första hand styrekonomens godkännande av inkomster och utgifter), kan inte förverkligas utan genomgripande ändringar i budgetförordningen.

Omarbetningen av budgetförordningen går dock utöver syftena med kommissionens interna reform. Den berör alla de områden som idag tas upp i förordningen, som ju är det dokument där riktlinjer ges för genomförandet av alla delar av Europeiska gemenskapernas allmänna budget, från upprättande till beviljande av ansvarsfrihet.

Den nuvarande förordningen antogs för över tjugo år sedan, och de förhållanden den hänför sig till har sedan dess kraftigt förändrats med flera utvidgningar, budgetplanen som nu ger ramar för budgeten och institutionella förändringar som har gett upphov till Europeiska unionen. Texten från år 1977 har också ändrats fjorton gånger - dels med anledning av institutionella ändringar (Maastricht- och Amsterdamfördragen, införandet av Efta-ländernas samfinansiering för EES), dels i syfte att skapa en större stramhet i förvaltningen av gemenskapens finanser.

Det bör också påpekas att budgetförordningen under alla förhållanden skall granskas vart tredje år (se den nuvarande artikel 140), för att texten kontinuerligt skall kunna anpassas till institutionella förändringar och till förvaltningsmässiga krav.

Kommissionen har också tagit till sig den ståndpunkt som revisionsrätten gav uttryck för i sitt yttrande nr 4/97, nämligen att man nu måste överge metoden med punktvisa ändringar av budgetförordningen för att i stället lägga fram ett förslag till samlad revision av texten.

Med tanke på uppgiftens tekniska karaktär och storlek - den omfattar ju gemenskapens alla verksamhetsområden och alla institutionerna - fann kommissionen det lämpligt att först lägga fram ett arbetsdokument med syfte att inleda en diskussion mellan institutionerna om de lösningar som kommissionen föreslår (SEK(1998) 1228 slutlig, 22.7.1998), nedan kallat kommissionens arbetsdokument.

Detta arbetssätt har fått ett positivt gensvar från Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten. Rådet och parlamentet har tillfört nytt bränsle till diskussionen i form av viktiga bidrag [1] som har följt på revisionsrättens yttrande nr 4/97.

[1] Rådets slutsatser av den 25 januari 1999, dok. 13807/98 och Dell'Albas betänkande (PE 229.419, 17.3.1999).

2. DE FORMELLA SIDORNA AV FÖRSLAGET

A. Förenkling av budgetförordningen

Budgetförordningen bör enligt kommissionen utgöra ett övergripande dokument som behandlar de väsentliga principerna, medan detaljreglerna kan tas upp i förordningar av lägre rang.

Denna hållning fick Europaparlamentets stöd i dess resolution om den oberoende expertgruppens andra rapport. Troligen skulle en sådan uppdelning också göra samarbetet mellan institutionerna effektivare, genom att de lagstiftande myndigheterna då kunde koncentrera sig på de viktiga huvuddragen i lagstiftningen och överlåta åt kommissionen att utforma de tekniska detaljerna i samarbete med de övriga institutionerna. Dessutom skulle texterna bli tydligare och riskerna för överlappningar och motsägelser mellan olika regler minska.

Kommissionen föreslår alltså att budgetförordningen och förordningen om närmare bestämmelser för genomförandet av vissa bestämmelser i budgetförordningen (hädanefter kallad "genomförandebestämmelserna") skall disponeras på ett sätt som gör uppdelningen mellan dem tydligare och mera logisk. I den förstnämnda skall huvudprinciperna samlas, medan mer detaljerade tillämpningsbestämmelser återfinns i den andra.

Det viktigaste kriteriet för vilka bestämmelser som skall ingå i den grundläggande rättsakten, dvs. budgetförordningen, och vilka som skall finnas i genomförandebestämmelserna är följande: i rådets förordning skall endast de allmängiltiga och grundläggande principerna inom området fastställas. Tekniska detaljer och kompletterande regler för den dagliga tillämpningen av budgetförordningen skall förläggas till genomförandebestämmelserna, som skall antas av kommissionen på uppdrag av rådet.

Det är i många fall besvärligt att bestämma en klar gräns mellan vad som bör ingå i grundförordningen och vad som bör regleras i genomförandebestämmelserna. I tveksamma fall har kommissionen därför valt att låta bestämmelser kvarstå i själva budgetförordningen.

Kommissionen har vid tillämpningen av dessa kriterier

a) följt bestämmelserna i fördraget i de fall det anges uttryckligen att vissa områden skall regleras direkt genom budgetförordningen (t.ex. fördragets artikel 271 andra och tredje stycket samt artikel 277 i kombination med artikel 271 första stycket),

b) behandlat undantagen från grundprinciperna (t.ex. principerna om enhet, ettårighet...) som essentiella bestämmelser och tagit upp dem i budgetförordningen,

c) låtit de regler som rör institutionerna och, i synnerhet, relationerna mellan dem vara kvar i budgetförordningen, för att bibehålla den jämvikt mellan institutionerna som fastställs i fördraget.

Mot bakgrund av dessa kriterier föreslår kommissionen en kraftig komprimering av den avdelning i budgetförordningen som rör genomförandet av budgeten (bl.a. vad gäller ansvarsfördelningen mellan de olika aktörer som bidrar till genomförandet och hur deras uppgifter skall skötas). Däremot har en mycket liten del av bestämmelserna om budgetprinciperna, förfarandet för budgetens upprättande och om redovisning och granskning av räkenskaperna flyttats över från budgetförordningen i dess nuvarande lydelse till genomförandebestämmelserna.

B. Förbättrad uppställning och klarhet i texten

Om textens struktur kan sägas att förordningen enligt förslaget är uppdelad i tre delar. Den första innehåller de "generella bestämmelserna" (budgetprinciper, upprättande, genomförande och kontroll av budgeten, upphandling, bidrag, bokföring och redovisning), medan de mer specifika bestämmelserna (forskning, bistånd, EUGFJ, strukturfonderna, OLAF, administrativa utgifter, publikationsbyrån) återfinns i andra delen. I tredje delen finns övergångsbestämmelser och slutbestämmelser.

Den första delen inleds med avdelning I, i vilken de allmänna principerna läggs fram på ett mer pedagogiskt sätt än förut: först reglerna och sedan undantagen. Textens disposition har fått en översyn utifrån rådets resolution av den 8 juni 1993 om gemenskapslagstiftningens redaktionella kvalitet och förklaring nr 39 till Amsterdamfördraget om samma ämne (borttagning av upprepningar, indelning i avdelningar, kapitel, avsnitt, artiklar och punkter). Texten föregås av en sammanfattning och ett index för att underlätta sökning.

Obestämda uttryck: kommissionen har rensat ut tvetydiga uttryck ("i princip", "särskilt", "i allmänhet") i sådana fall där uttrycken inte återger ett undantag till en princip, ett exempel som ges av pedagogiska skäl eller en svårighet att urskilja den faktiska juridiska situationen.

C. Bättre uppdelning mellan budgetförordningen och övriga texter inom budgetlagstiftningen

Kommissionen föreslår att nuvarande format bibehålls och att följande delar alltså inte ingår:

-Förordningen om egna medel [2] (som behandlar ett särskilt område).

[2] Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel.

-De interinstitutionella avtalen, utom avtalet om rättslig grund (varav bestämmelser också ingår i avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin) och 1975 års avtal om medlingsförfarandet, som till vissa delar återges i detta förslag.

-Sektorsbestämmelserna, som nu hur som helst kommer att ha en tydlig förankring i sina särskilda områden i andra delen av förslaget.

3. DE INNEHÅLLSMÄSSIGA SIDORNA AV FÖRSLAGET

Innehållsmässigt sett ändras den gällande budgetförordningen genom förslaget på sex områden, som motsvarar de ämnen som tas upp i kommissionens arbetsdokument och de nya punkter som har tagits upp under samrådet mellan institutionerna och under diskussionerna om den administrativa reformen:

-Principerna för budgetlagstiftningen.

-Budgetens genomförande, vilket omfattar aktörernas roll, utläggning och delad eller decentraliserad förvaltning, åtaganden, betalningsfrister och betalningskrav.

-Offentliga anbud, bidrag.

-Bokföring och redovisning.

-Externa åtgärder.

-Andra områden: EUGFJ:s garantisektion, strukturfonderna, forskningspolitiken, inrättandet av Byrån för bedrägeribekämpning, administrativa utgifter, övergångsbestämmelser.

A. Principerna för budgetlagstiftningen (del I, avdelning I och II i förslaget)

A. 1. Utgångspunkterna

I fördraget särskiljs sex principer för budgetlagstiftningen [3], som ger ramarna för budgetens upprättande och genomförande. De är följande:

[3] Också revisionsrätten refererar till sex principer i sitt yttrande nr 4/97 om budgetförordningen: principerna om enhet, universalitet, ettårighet och specificering, plus balans och offentlighet och öppenhet.

-Budgetens enhet (artikel 268: "Gemenskapens samtliga inkomster och utgifter (...) skall (...) tas upp i budgeten [ett samlat dokument].")

-Ettårighet (artikel 271: "De utgifter som tas upp i budgeten skall beviljas för ett budgetår").

-Jämvikt (artikel 268: "Budgetens inkomster och utgifter skall balansera varandra").

-En enda beräkningsenhet (artikel 277: "Budgeten skall upprättas i den beräkningsenhet som bestämts...").

-Budgetens universalitet (artikel 268: "Gemenskapens samtliga inkomster och utgifter (...) skall (...) tas upp i budgeten").

-Specificering (artikel 271 tredje stycket: "Anslagen skall delas in i avdelningar (...) och i mån av behov ytterligare delas in").

-Sund ekonomisk förvaltning (artikel 274: I överensstämmelse med principerna om sund ekonomisk förvaltning skall kommissionen genomföra budgeten (...). Medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.").

I fördraget tillfogas oftast undantag till dessa principer, utom principen om sund ekonomisk förvaltning där inga avsteg är tillåtna. Undantagen kan antingen definieras uttryckligen i fördraget eller också bestämmas närmare i "den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 279".

I budgetförordningens första avdelning ställs alltså ett system upp med principer och undantag från dessa.

Som revisionsrätten har betonat har en lång rad undantag från principerna, införda genom de olika ändringarna av budgetförordningen, "lett till att ett stort antal 'faciliteter' har inrättats eller tillåtits utveckla sig till nytta för förvaltaren - en nytta som återstår att påvisa i varje enskilt fall - men som snarare motverkar stringensen och väsentligt försvårar bokföringen och den ekonomiska förvaltningen, särskilt ur databehandlingssynpunkt" (yttrande nr 4/97, punkt 14). I den gällande budgetförordningen definieras inte heller dessa principer, och det sägs inte klart att vissa av de metoder som där bemyndigas för genomförandet (återanvändning av inkomster, återbetalning av förskott) är undantag och alltså måste användas restriktivt.

Några undantag bör särskilt nämnas:

-Negativa belopp: negativa inkomster och utgifter och till och med negativa reserver gör att budgetens totala omslutning kan hållas på ett lägre belopp än summan av samtliga anslag post för post.

-Mångfalden och komplexiteten i fråga om överföringarna mellan budgetår medför att ettårighetsprincipen åsidosätts.

Kommissionen har granskat de olika undantagen på nytt, för att analysera huruvida de är berättigade och bör finnas kvar eller ej.

A. 2. Förslaget

a) Undantag från enhetsprincipen

Kommissionen vidhåller visserligen sin uppfattning att Europeiska utvecklingsfondens verksamhet bör föras in under den allmänna budgeten, men anser inte att budgetförordningen för den allmänna budgeten är ett lämpligt verktyg för en sådan förändring. Detsamma gäller EKSG:s driftsbudget.

Upp- och utlåningen omnämns redan i den nuvarande budgetförordningen för klarhetens skull (artikel 20: Budgetens upprättande, och artikel 135: Inkomst- och utgiftsredovisningen). Kommissionen anser emellertid inte att denna verksamhet skall upptas i budgeten. Det enda som är upptaget i budgeten är lånegarantin.

Enligt förslaget skall det uttryckligen anges i budgetförordningen att den också skall gälla för utgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och samarbetet i rättsliga och inrikes frågor (RIF) när dessa införs i gemenskapsbudgeten. Därmed markeras budgetförordningens överensstämmelse med Amsterdamfördraget (artikel 268 andra stycket).

Det finns slutligen också goda skäl att ställa de olika byråernas (och kontorens, m.fl.) tjänsteförteckningar under budgetmyndigheten. Byråerna är förvisso decentraliserade enheter som utgör separata juridiska personer, och åtnjuter självständighet i fråga om budget, och kommissionen anser därför att man inte bör integrera deras driftsbudgetar med gemenskapernas allmänna budget, eftersom detta skulle kunna påverka denna självständighet. Det går dock inte att bortse ifrån att byråerna utgör en kostnad för den allmänna budgeten, eftersom de flesta av dem tar emot bidrag för att balansera inkomster och utgifter. Det är vidare budgetmyndigheten som beslutar om de skatter och avgifter som utgör egna medel för vissa av byråerna, och som fastställer deras tjänsteföreskrifter. Det framstår därför som lämpligt att byråernas tjänsteförteckningar ställs under budgetmyndighetens kontroll, så att det går att följa deras utveckling noggrant, eftersom denna leder till att allt fler gemenskapstjänstemän anställs, med en belastning av budgeten som följd.

När byråernas tjänsteförteckningar tas upp i den allmänna budgeten, måste de förordningar som gäller för var och en av dem samtidigt ändras.

b) Undantag från universalitetsprincipen

En rationalisering och förenkling av de olika undantagen föreslås. Ett av förslagen går ut på att behålla möjligheten att avsätta inkomster för särskilt ändamål men avskaffa återbetalningen av förskott, som är en metod med oklara konturer [4]. Sådana belopp kan på beslut av kommissionen återföras till den budgetpost från vilken den första betalningen hade gjorts (det rör sig ofta om stora summor). I undantagsfall skall det dock fortfarande vara möjligt inom strukturpolitiken, eftersom detta område omfattas av utgiftsmål och eftersom det föreskrivs i sektorslagstiftningen att återbetalda förskott får återanvändas. I övriga sektorer kommer belopp som är återbetalningar av förskott att behandlas som "diverse inkomster".

[4] Det gäller särskilt begreppet "mottagare av gemenskapsstöd" i nuvarande artikel 7.7.

Metoden med användning av anslag på nytt innebär bland annat att utanordnaren ofta föranleds att utfärda ett betalningskrav när han vet att det återvunna beloppet kan användas på nytt. Undantaget är strikt begränsat, och i allmänhet råder full klarhet om tillvägagångssättet. I de flesta tänkbara fall måste undantaget föreskrivas i budgetanmärkningarna (nuvarande artikel 27.5 i budgetförordningen).

Kommissionen anser dock att samma ekonomiska resultat kan uppnås med större öppenhet om man använder formen "inkomster avsatta för särskilt ändamål". I så fall måste budgetmyndigheten införa en post i inkomstberäkningen där de inkomster som skall avsättas till särskilt ändamål kan uppföras. Kommissionen föreslår alltså att användning på nytt tas bort och ersätts med avsättning för särskilt ändamål. Denna förändring skall dock inte påverka tillämpningen av bestämmelserna för strukturfonderna [5]. Användning på nytt kan idag bara tillämpas i ett begränsat antal fall. [6]

[5] Inom detta område omfattas anslagen av utgiftsmål och det fastställs i sektorslagstiftningen att återvunna belopp skall användas på nytt.

[6] Detta gäller vid felaktigt betalda belopp (nuvarande artikel 27.2 a), förtjänster från leverans av varor och tjänster till utomstående (nuvarande artikel 27.2 b), försäkrings- och uthyrningsersättningar (nuvarande artikel 27.2 c och d) samt inkomster från försäljning av publikationer och filmer (nuvarande artikel 27 e).

c) Undantag från specificeringsprincipen

Kommissionen bör ges den nödvändiga rörelsefriheten för förvaltningen av driftsanslagen, särskilt med tanke på den nya integrerade fördelningen av de finansiella och de administrativa resurserna efter ändamål ("activity based budgeting", verksamhetsbaserad budgetering). Detta sätt att ställa upp budgeten efter politikområde och verksamhet skulle medföra att den nuvarande hänvisningen i budgetförordningen till budgetens uppdelning i Del A och Del B tas bort.

Med denna struktur skulle den faktiska kostnaden för varje verksamhet lättare kunna kartläggas, och man skulle få bättre information om vilka medel som avsätts för varje politikområde.

I den nya strukturen skulle den verksamhet om bedrivs av ett generaldirektorat mer eller mindre motsvara ett bestämt "politikområde", som i sin tur motsvaras av en avdelning i budgetens kontoplan. Varje avdelning indelas vidare i kapitel (totalt ca 200), där varje kapitel som regel motsvarar en av det aktuella generaldirektoratets eller den aktuella avdelningens "verksamheter", med undantag för det särskilda kapitel inom varje avdelning som skall innehålla de administrativa anslagen för politikområdet som helhet.

Varje kapitel indelas i artiklar. De kapitel som är avsedda för administrativa anslag skall vara uppbyggda på samma sätt inom alla avdelningar, och innehålla fyra artiklar, som avser följande: anslag för personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna, anslag för extern personal och andra decentraliserade utgifter, anslag för byggnader och övrig infrastruktur samt sådana anslag av administrativ karaktär som idag återfinns i del B i budgeten, bland annat för att täcka kostnader för experthjälp vid genomförande av åtgärder. Övriga kapitel skall endast täcka driftsutgifter, och skall vara indelade i artiklar efter program eller andra åtgärdsformer.

En nödvändig följd av detta sätt att ställa upp budgeten efter politikområde bör bli att kommissionen bemyndigas att göra överföringar av administrativa utgifter av samma slag mellan olika avdelningar. Kommissionen bör också kunna göra överföringar mellan olika kapitel i samma avdelning upp till 10 % av anslagen till posterna i driftsbudgeten. Överföring av administrativa anslag som är av olika slag (t.ex. hyror mot datorutrustning) eller utgör mer än 10 % av anslaget till en budgetpost måste fortfarande godkännas av budgetmyndigheten.

På så sätt kan de administrativa anslagen förvaltas på ett adekvat sätt samtidigt som de redovisas per politikområde.

Vad gäller övriga institutioners budgetavsnitt föreslås att reglerna för överföringar av administrativa anslag harmoniseras institutioner emellan, så att varje institution beslutar om överföringar mellan kapitel medan budgetmyndigheten beslutar om överföringar mellan avdelningar.

Budgetmyndigheten kommer att kunna upprätta reserver enbart i två fall: när det inte finns någon rättslig grund för anslaget och när det råder osäkerhet om det är tillräckligt eller nödvändigt. Därutöver bör kommissionen ha möjlighet att av försiktighetsskäl blockera ett anslag eller en del av det om genomförandet inte verkar vara tillfredsställande.

Den negativa reserven enligt artikel 19.5 i budgetförordningen kommer att finnas kvar. Den ligger inom kommissionens budgetavsnitt och är begränsad till 200 miljoner euro, och bör användas före budgetårets utgång genom överföringar. Den negativa reserven infördes av budgetmyndigheten som förhandlingsverktyg avsett att underlätta avtal mellan de institutioner som deltar i budgetförfarandet, och erfarenheten har visat att den är till nytta.

Slutligen bör institutionerna förfoga över en viss handlingsfrihet i förvaltningen av sin tjänsteförteckning. Denna ställer upp absoluta gränser i fråga om anslagens storlek och antalet tilldelade tjänster, men inom dessa gränser har institutionen möjlighet att göra justeringar upp till 10 % av anslagen och tjänsterna, utom för graderna A1 och A2.

d) Undantag från principen om ettårighet

Enligt förslaget blir alla anslag differentierade. Detta kommer sålunda också att gälla EUGFJ, som i övrigt kommer att behålla sina särskilda förvaltningsmetoder (se punkt F 2 nedan).

Överföringar av budgetanslag mellan budgetår är ett oumbärligt förvaltningsredskap, vilket också erkänns i fördragen. Förfarandet bör förenklas i samband med att de icke-differentierade anslagen försvinner. Överföringar av åtagandebemyndiganden kommer också i fortsättningen att beslutas av kommissionen, och de överförda anslagen måste användas före den 31 mars.

Överföringar av betalningsbemyndiganden kommer också att beslutas av kommissionen. De får bara användas för redan gjorda åtaganden och bara när de anslag som beviljats för budgetposten i fråga inom årets budget inte räcker till. Kommissionen bör först använda de nya anslagen för att undvika en snöbollseffekt genom att anslag överförs år efter år.

"Tilläggstiderna" bör avskaffas så att räkenskaperna kan redovisas snabbare. Enda undantaget är EUGFJ, där tilläggstiden utgår den 31 januari efterföljande budgetår. Att den extra månaden bibehålls för EUGFJ är berättigat med tanke på det särskilda betalningssystem som används i denna sektor (där medlemsstaterna utbetalar medel i förskott). Det krävs en extra månad för att föra in EUGFJ-garantisektionens betalningar i räkenskaperna, eftersom de siffror som redovisas av medlemsstaterna först måste föras samman på gemenskapsnivå. Det krävs också extra tid för att göra de nödvändiga överföringarna vid årets slut.

Metoden att göra anslag disponibla på nytt efter det att de frigjorts tas bort som allmänt undantag - detta för att förenkla förfarandena, öka klarheten i årsbokslutet och förbättra disciplinen i planeringen och genomförandet av programmen. Det bibehålls emellertid i avdelningen för strukturfonderna i de fall som anges i den gemensamma förklaringen till strukturfondsförordningen, dvs. vid fel begångna av kommissionen och vid force majeure.

e) Principen om öppenhet

Kommissionen föreslår att denna princip läggs till de övriga sju budgetprinciperna och tillämpas i alla skeden, från det snabba offentliggörandet av den av Europaparlamentet antagna budgeten inom en strikt tidsfrist på två månader över bokföringen till redovisningen av räkenskaperna (se punkt D nedan). Det gäller också bestämmelserna om upphandling och bidrag, för vilka förfarandena för kollektivt urval och för- och efterhandsinformation särskilt gäller.

Att uppgifter om upp- och utlåningsverksamheten och om garantifonden för externa åtgärder i bilagan till budgeten skall offentliggöras följer också av principen om öppenhet.

Vidare föreslås att de "negativa utgifterna", som nu tillämpas på jordbruksområdet, omvandlas till inkomster avsatta till särskilt ändamål. Det gör budgetens uppställning och kontering tydligare utan att det blir svårare att betala ut jordbruksutgifterna. Bestämmelserna om negativa utgifter återfinns i sektorslagstiftningen om jordbruket, och gäller följande:

-Belopp som uppburits efter bedrägerier och oegentligheter (60 miljoner euro 1999).

-Korrigeringar av förskott enligt artikel 15 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin (126 miljoner euro 1999).

-"Vinster" från försäljning från offentliga lager (286 miljoner euro 1999).

-Tilläggsavgiften på mjölk (498 miljoner euro 1999).

-Ekonomiska följder av beslut i samband med avslutningen av räkenskaperna (606 miljoner euro 1999).

Därmed kommer budgetförordningen i framtiden att hänvisa till två slag av utgifter som avsatts till särskilt ändamål: de som anges i själva förordningen och de som framgår av särskilda förordningar, som de "negativa utgifter" det här är tal om. Därför bör förslag läggas fram om ändring av rådets förordning nr 1258/1999 (EUGFJ) för att den skall stämma överens med detta förslag till ändrad budgetförordning.

I punkt 10 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin anges att budgetplanen inte skall omfatta de budgetrubriker som finansieras genom inkomster som avsätts för särskilt ändamål på det sätt som anges i artikel 4 i budgetförordningen. Förslaget att ta bort de negativa utgifterna medför alltså inte några problem för jordbruksbudgeten. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att för klarhetens skull anta ett tolkningsmeddelande, för att bekräfta att punkt 10.2 i avtalet även är tillämpligt på de inkomster som avsätts för särskilt ändamål enligt de nya reglerna.

De negativa inkomsterna slutligen, som utgörs av uppbördsavgifter som medlemsstaterna drar från de traditionella egna medlen (idag 10 %, i förslaget till nytt beslut om egna medel 25 %), kommer att tas bort.

Motiveringen till det är att dessa belopp inte kan behandlas som utgifter, eftersom de är ett inkomstavdrag som görs av medlemsstaterna vid källan och som bara anges i budgeten som information. Att behandla de beloppen som utgifter medför att budgetens omslutning höjs på ett konstlat sätt.

I stället föreslås nu att enbart nettoinkomster införs i budgeten. För att ge en rättslig grund till detta presentationssätt bör en föreskrift härom införas i budgetförordningen, samtidigt som det klart skall redovisas vad som har dragits från inkomsterna (de belopp som medlemsstaterna behåller för att täcka uppbördskostnader).

f) Principen om sund ekonomisk förvaltning

I förslaget definieras denna princip utifrån begreppen sparsamhet, kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet.

I verksamheten vilar detta på att man ställer upp kontrollerbara mål som kan följas med hjälp av mätbara indikatorer. Syftet är att gå från en förvaltning där främst anslagen står i centrum till en som är resultatorienterad.

I allmänhet kommer utvärderingens roll under hela programcykeln att stärkas. Det måste betonas att en värdering inte bara skall göras före ett projekt utan också under förloppet och efteråt. Det förutsätter att man med verksamhetsbaserad budgetering kan tilldela varje verksamhet nödvändiga resurser och därmed fastställa kostnaden och definiera målen för den.

g) Principen om jämvikt i budgeten

I förslaget anges vad denna princip konkret betyder, nämligen att gemenskaperna inte får ta upp lån för att finansiera ett budgetunderskott. Däremot preciseras det att institutionerna om så krävs får ta upp lån för att finansiera investeringar i fast egendom (fastigheter som används av institutionerna). Räntor och amorteringar på dessa lån belastar då gemenskapsbudgeten.

B. Genomförandet av budgeten (del I, avdelning III i förslaget)

B. 1. De olika aktörernas uppgifter vid genomförandet av budgeten

Några av nyckelelementen i den interna reformen är enligt kommissionens synsätt att förbättra och modernisera den ekonomiska förvaltningen och utveckla en ny kultur inriktad på resultaten av hur gemenskapsmedlen används.

De system för förvaltning och förhandskontroll som kommissionen förfogar över är relativt illa anpassade för transaktioner av det slag och i den mängd som kommissionen nu utför. Systemet för förvaltning, revision och kontroll av budgeten kommer att reformeras i grunden och uppdateras för att överensstämma med bästa praxis. Utanordnarna måste ta fullt ansvar för att deras åtgärder kännetecknas av kvalitet, riktighet och effektivitet. En verklig känsla av ansvar för en sund ekonomisk förvaltning kan bara uppnås genom att fördelningen av uppgifter är klar och kvalitetskontroller byggs in i förvaltningsrutinerna. Resultaten måste också utvärderas i efterhand, med rimlig hänsyn till vilka risker som är förknippade med de olika verksamheterna, samt på ett samlat sätt i förhållande till förväntade resultat och fastställda mål.

Det nuvarande systemet för förhandskontroll består i att budgettransaktionerna kontrolleras och godkänns centralt utifrån regler som främst är av formellt slag. Detta ger utanordnarna en känsla av falsk säkerhet, som ger upphov till en kultur där förvaltarna "befrias från ansvar". Detsamma gäller räkenskapsförarens kontroll av att utbetalningarna fritar gemenskapen från dess förpliktelser, d.v.s. verifierar att rätt belopp betalas till rätt mottagare och att gemenskapens skuld därmed regleras.

Av samma skäl, dvs. att utanordnarens ansvar bör stärkas, förefaller det lämpligt att avskaffa den centrala förhandsgranskning som utförs av Rådgivande kommittén för upphandling och kontrakt (se avsnitt C 1 nedan).

Dessutom har styrekonomen enligt den gällande budgetförordningen ansvar både för granskningen före de enskilda transaktionerna (förhandsgodkännandet) och utvärderingen efter (revisionen). Denna dubbla roll kan leda till intressekonflikt och hindrar en optimal balans mellan de båda funktionerna, liksom en riktig specialisering. Kommissionen har av dessa skäl redan föreslagit genom ett särskilt snabbförfarande, att funktionerna delas upp och att en självständig revisorspost inrättas med uppgift att utföra revision i de interna kontrollsystemen.

Enligt de nu föreslagna ändringarna skall utanordnarna själva ansvara för kontroll av enskilda transaktioner och för de ekonomiska beslut som de tar i tjänsten.

För att garantera att systemen för intern kontroll fungerar tillfredsställande föreslås dessutom att varje institution utser en internrevisor, med ansvar för en särskild avdelning för internrevision.

Internrevisorn skall självständigt yttra sig om kvaliteten hos de förvaltnings- och kontrollsystem som utanordnarna inrättar och om hur anslagen förvaltats med hänsyn tagen till riskerna inom den aktuella verksamheten. Han eller hon skall också utfärda rekommendationer som syftar till förbättringar av verksamhetens effektivitet och till ett omdömesgillt användande av kommissionens resurser i förhållande till målen. Internrevisorn skall uppfylla styrekonomens roll i den mening som avses i fördragen och enligt den gällande budgetförordningen (i fördraget används på svenska termen "ekonomichef", som dock inte etablerats i den gällande budgetförordningen och övrig budgetlagstiftning, övers. anm.)

Ett oumbärligt komplement till detta förstärkta ansvar för de ekonomiska aktörerna är slutligen att det finns opartiska och säkra medel och förfaranden vid överträdelser av gällande regler.

I den nuvarande budgetförordningens regler om ekonomiskt ansvar (artiklarna 73-76) anges för vilka försummelser utanordnaren och räkenskapsföraren kan ställas till ansvar för disciplinbrott eller bli ekonomiskt ansvarig. Vilka förfaranden och sanktioner som kommer i fråga framgår av tjänsteföreskrifterna. Eftersom reformen främst syftar till att utöka utanordnarnas ansvarsområde, vore det olämpligt att ge ett exakt förslag i fråga om ansvar i finansiella frågor. Detta gäller desto mer som förfarandena för att ställa tjänstemän till ansvar enligt tjänsteföreskrifterna kommer att uppdateras, och då kommer att kunna medföra sanktioner med betydande ekonomiska konsekvenser för tjänstemannen i fråga. Den allmänna regeln förblir dock att en tjänsteman kan ställas till disciplinärt ansvar vid vårdslöshet, och till ekonomiskt ansvar om han eller hon personligen begått ett allvarligt fel.

I budgetförordningen kommer nu också att finnas regler för på vilka villkor en utanordnares, räkenskapsförares eller förskottsförvaltares befogenheter kan dras in.

På grund av räkenskapsförarnas och förskottsförvaltarnas särskilda befogenheter, bl.a. vad gäller utbetalningar och förvaltning av bankkonton, är det emellertid berättigat att även i fortsättningen ange exempel på fel i deras tjänsteutövning som kan leda till påföljder. Under vilka omständigheter de skall hållas ansvariga och enligt vilket förfarande fastställs dock även i detta fall i tjänsteföreskrifterna.

B. 2. Åtaganden

Den nuvarande definitionen av begreppet åtagande är en ständig källa till svårigheter för genomförandet av budgeten och för bokföringen. I förslaget framläggs en klarare skrivning för begreppen budgetmässigt åtagande (att avdela anslag) och rättsligt åtagande (skyldighet gentemot tredje man). Det budgetmässiga åtagandet är det första steget i genomförandet av en utgift. Begreppet åtagande kan användas för två olika delar av transaktionen. Den första, det övergripande åtagandet, anger antingen en avsikt att utföra en transaktion vars mottagare ännu inte är utpekad, eller griper över flera enskilda åtaganden där mottagarna i och för sig är kända. När det andra steget vidtas, det enskilda åtagandet, är mottagaren alltid känd. Eftersom det övergripande åtagandet utgör ett värdefullt verktyg i budgetplaneringen föreslår kommissionen att det bibehålls, men att det samtidigt införs stramare bestämmelser i fråga om tidsfrister för att ingå de enskilda åtagandena än de som idag anges i artikel 36.2 i budgetförordningen. Enligt den föreslagna ändringen skall de enskilda åtagandena ha gjorts senast i slutet av budgetår n + 1.

Inom området externa åtgärder föreslås att tidsfristen för att ingå enskilda åtaganden som syftar till att genomföra finansieringsöverenskommelser utsträcks till slutet av år n + 3, utom i fråga om kontrakt som gäller kontroll eller utvärdering. Finansieringsöverenskommelserna skall räknas som enskilda åtaganden, och bör ingås senast i slutet av det år som följer på det då överenskommelsen undertecknades, i enlighet med artikel 71.2. I förslaget bibehålls också möjligheten att dela upp budgetmässiga åtaganden i delåtaganden (ibland benämnda "trancher") om detta anges i den tillämpliga sektorslagstiftningen, dvs. inom strukturfonderna och fiskeripolitiken.

B. 3. Utläggning

För att förbättra budgetförvaltningen och lösa en del av problemen med kontoren för tekniskt och administrativt bistånd har man i förslaget till förordning uttryckligen angett de olika sätten att använda gemenskapens anslag.

Följande typer av förvaltning definieras:

-Centraliserad förvaltning från kommissionens sida, direkt genom dess avdelningar eller indirekt med hjälp av utläggning, varvid gränserna för denna skall klargöras,

-Gemensam förvaltning där medlemsstaterna deltar, främst i fråga om jordbruket och strukturfonderna, samt förvaltning som är decentraliserad till mottagarländerna när det gäller bistånd.

I gemenskapssystemet finns vissa gränser för utläggning av arbetsuppgifter:

-Institutionernas särskilda befogenheter, det vill säga uppgifter som ingår i deras myndighetsutövning, som tillskrivs dem genom fördragen och som ger ett sådant utrymme för beslutsfattande att de kan användas som verktyg för politiska överväganden måste utövas direkt av dem. All utläggning av sådana uppgifter till externa organ kan skada jämvikten i fråga om befogenheter institutionerna emellan och de garantier som hör samman med dem.

-Vissa befogenheter som faller inom offentlig förvaltning, bland annat uppgifter som ingår i genomförandet av budgeten, kan läggas ut till organ som antingen är offentligrättsliga eller som på medlemsstatens ansvar anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning, under förutsättning att grundläggande principer för lagenlighet, öppenhet och sund ekonomisk förvaltning följs.

De decentraliserade organ som bidrar vid budgetens genomförande är av detta slag, och utgör gemenskapsrättsliga organ, vilkas ställning kommer att preciseras och klargöras i en särskild förordning under den pågående administrativa reformen. Dessa nya strukturer kan få ansvar för genomförandet av ett helt program från början till slut eller för delar av det, utan att kommissionen förlorar kontrollen över hur de fungerar. Kommissionen kan därmed fortsätta att axla ansvaret för att gemenskapsmedlen används korrekt gentemot de instanser som utövar kontroll över budgeten.

Det bör nämnas att de externa privaträttsliga organen inte skall delta i genomförandet av gemenskapsbudgeten, utom i fall då de på medlemsstatens ansvar anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning. Det enda som kan överlåtas är uppgifter som rör tekniskt eller administrativt stöd, förberedelser och liknande (teknisk expertis på avgränsade områden eller återkommande göromål). Deras insatser får inte innebära någon myndighetsutövning eller något beslutsfattande.

Slutligen måste varje externt organ som utför uppgifter för kommissionens räkning vara öppet för insyn, vilket särskilt innebär att öppna och tydliga system för offentlig upphandling, effektiv intern kontroll och separat redovisning av gemenskapsmedlen i förhållande till den övriga verksamheten. De kommer att stå under kommissionens och revisionsrättens kontroll. Kommissionen får besluta att i praktiken jämställa de delegerade organens förfaranden för kontroll, redovisning och upphandling med sina egna motsvarande förfaranden, och ta hänsyn till denna bedömning när den själv utför kontroller i de aktuella fallen.

B. 4. Gemensam förvaltning

Kommissionens uppgifter utökas ständigt, Europeiska unionen utvidgas, och de budgetar som skall förvaltas får allt större omslutning. Detta har fått kommissionen att utveckla differentierade ledningsmetoder, och bland dessa är den gemensamma förvaltningen en av de viktigare [7].

[7] Den oberoende expertkommittén definierade den gemensamma förvaltningen på följande sätt i sin andra rapport: "Förvaltning av gemenskapsprogram där kommissionen och medlemsstaterna har olika men av varandra beroende administrativa uppgifter, som är fastställda i lagstiftning och som de måste fullgöra för att säkerställa att gemenskapens politik genomförs på rätt sätt."

Den gemensamma förvaltningen erkänns bara ofullständigt i fördraget, där det sägs att kommissionen skall "genomföra budgeten under eget ansvar", även om "medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning" (artikel 274, f.d. 205). Ansvarsfriheten beviljas enbart kommissionen (artikel 276, f.d. 206).

Denna formulering av principen om samarbete med medlemsstaterna syftar på den gemensamma förvaltningen, en förvaltningsmetod som används för största delen av budgeten - den som ingår i EUGFJ:s garantisektion (48 % av budgeten) och strukturfonderna (36 % av budgeten). Trots att metoden har använts i många år regleras den bara av bestämmelser i sekundärrätten - det stora antal förordningar där kommissionens och de nationella myndigheternas olika roller anges för varje sektor.

Revisionsrätten har krävt större deltagande från medlemsstaternas sida i arbetet med att förbättra den gemensamma förvaltningen, och Europaparlamentet har begärt att medlemsstaternas skyldighet att samarbeta med kommissionen under hela ansvarsfrihetsförfarandet skall ges ett konkret innehåll. Den oberoende expertkommittén tar i sin andra rapport också upp principfrågan om balansen mellan kommissionens ansvar och de rättsliga och materiella medel den har för att utöva detta ansvar.

I den gällande budgetförordningen återfinns bestämmelser om gemensam förvaltning i avdelningen om EUGFJ:s garantisektion. I förslaget till omarbetad förordning behandlas decentraliserad förvaltning även i den nya avdelningen om strukturfonderna och i den ändrade avdelningen om extern kontroll och om ansvarsfrihet. I avdelning III i del I i förslaget, som gäller genomförandet av budgeten, etableras också principerna för räkenskapsavslutning och finansiella korrigeringar vid gemensam förvaltning.

Kommissionen är till fullo medveten om denna frågas betydelse. Eftersom fördraget ger kommissionen ansvaret för genomförandet av budgeten oavsett förvaltningsmetod, är det i fråga om budgetförordningens bestämmelser om ansvarsfrihet som kommissionen föreslår att medlemsstaterna ges en viktigare roll. Förslagen är i linje med fördragets skrivningar, som förstärktes genom Amsterdamfördraget och som redan ålägger medlemsstaterna vissa skyldigheter i fråga om genomförandet av budgeten: bekämpning av bedrägeri (artikel 280) och samarbete med kommissionen för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning (artikel 274).

För det första återges bestämmelserna i artikel 274 i fördraget i budgetförordningens artikel 48.

Ytterligare ett förslag är att följande införs i avdelningen om ansvarsfrihet:

-Att medlemsstaterna i framtiden skall vara skyldiga att besvara synpunkterna på den gemensamma förvaltningen i revisionsrättens årsrapport. Svaren skall ställas till revisionsrätten genom kommissionen, som också fortsättningsvis är den förras enda motpart på grund av sitt ansvar för genomförandet av budgeten.

-Medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen under hela förfarandet för ansvarsfrihet.

-De skall också informera kommissionen om de åtgärder de vidtar med anledning av synpunkterna i samband med beslutet om ansvarsfrihet, så att kommissionen kan ta hänsyn till dem i sina uppföljningsrapporter.

B. 5. Betalningssätt

I åtskilliga budgeträttsakter används begreppen förskott och delbetalning om vartannat. Det är nödvändigt att förtydliga dessa begrepp, eftersom det finns en avgörande skillnad i räkenskaperna (är det utbetalda beloppet fortfarande gemenskapens egendom-) och i fråga om räntan (räntan på belopp som fortfarande är gemenskapens egendom skall införas i budgeten).

Av detta skäl föreslår kommissionen att den oklara distinktionen mellan termerna förskottsbetalning och delbetalning överges och att man i stället särskiljer fyra betalningssätt:

-Utbetalning av hela beloppet.

-Förskott.

-Löpande betalningar och betalning av stödberättigande utgifter i efterhand.

-Betalning av återstående belopp (bekräftat med styrkande dokument), för att fullgöra ett budgetmässigt åtagande.

I räkenskaperna bör åtskillnad göras mellan dessa slag av betalningar, och belopp som betalts i form av förskott, som inte innebär någon överföring av äganderätten till mottagaren, bör uppföras på räkenskapernas tillgångssida.

Belopp som inte utnyttjats ger upphov till ränta i budgeten så länge de inte har överförts till slutmottagaren, utom när betalningarna förvaltas av medlemsstaternas myndigheter.

Det återstår för kommissionen att, under loppet av den fortsatta lagstiftningsprocessen, försäkra sig om att revisionsrätten godkänner dessa definitioner av betalningssätt och de föreslagna bestämmelserna om styrkande dokument.

B. 6. Betalningsfrister

I förslaget finns en ny bestämmelse, som togs upp i meddelandet om betalningsfrister, och som innebär att betalningsorder skall utföras inom en viss frist som skall anges i genomförandebestämmelserna. Efter fristens utgång skall institutionen betala dröjsmålsränta.

B. 7. Betalningskrav och avskrivning av skuld

Enligt förslaget har utanordnaren möjlighet att avstå från en fastställd fordran, under förutsättning att kriterierna för sund ekonomisk förvaltning iakttas. I vilka fall en sådan avskrivning kan göras skall anges i genomförandebestämmelserna (om nya faktorer kommer fram, kostnaden för uppbörd överstiger skuldbeloppet eller om gäldenären är insolvent), där det också skall betonas att ett sådant beslut bara kan fattas av en delegerad utanordnare (vid kommissionen i allmänhet en generaldirektör), som i tveksamma fall också kan hänskjuta saken till en högre beslutsnivå.

C. Offentlig upphandling och bidrag (del I, avdelning IV och V i förslaget)

C. 1. Offentlig upphandling

a) Problem

Skrivningen i förslaget har begränsats till de väsentliga principerna för sådana kontrakt. Idag behandlas dessa principer i bestämmelser som är utspridda i flera avdelningar i budgetförordningen och är på vissa punkter ofullständiga.

b) Avdelningen för upphandling: disposition

I avdelningen om upphandling anges först räckvidden och därefter de allmänna principerna och förfarandena för alla offentliga kontrakt (kapitel I).

I kapitel II återfinns de särskilda bestämmelser som gäller när institutionerna agerar för egen räkning.

De särskilda reglerna för kontrakt i samband med bistånd till tredje land behandlas också i fortsättningen i avdelningen om externa åtgärder.

c) Avdelningens innehåll

Kommissionen har även här valt att begränsa sig till de väsentliga principer som alla institutionerna bör iaktta. Detaljerna bör behandlas i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen.

Kommissionen anser vidare att gemenskapsdirektiven om offentlig upphandling måste tillämpas på sådana kontrakt som institutionerna ingår för egen räkning och att principerna i direktiven även skall gälla när kommissionen ingår kontrakt som ombud för externa mottagare av gemenskapsmedel.

Gemenskapsdirektiven om offentlig upphandling är på grund av sin rättsliga karaktär inte direkt tillämpliga utan måste införlivas. Genom ett sådant införlivande kan man också förenkla och föra samman principer som återfinns i flera olika texter. Det görs med hjälp av två rättsakter: själva budgetförordningen och genomförandebestämmelserna till denna, som kommer att antas så snart som möjligt. Genom budgetförordningen och genomförandebestämmelserna "införlivas" således bestämmelserna i direktiven i den direkt tillämpliga gemenskapsrätten och gäller lika tydligt för upphandling som bedrivs av gemenskapsinstitutionerna som för medlemsstaternas upphandling.

Gemenskapsdirektivens principer för kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten [8] [9], varor [10] och tjänster [11] som institutionerna skall följa, återfinns därför i detta dokument. I kapitel I läggs de regler fram som kan härledas ur dessa direktiv och som är tillämpliga på alla kontrakt som helt eller delvis finansieras genom gemenskapsbudgeten. Dessa kan gå utöver vad som fastställs i direktiven på grund av EU-institutionernas särskilda förhållanden och behov.

[8] Rådets direktiv 93/37 av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid tilldelning av kontrakt vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten.

[9] Dessa tre direktiv har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/52/EG av den 13 oktober 1997 om samordning av förfarandena vid tilldelning av kontrakt vid offentlig upphandling av tjänster, varor samt bygg- och anläggningsarbeten.

[10] Rådets direktiv 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor, artikel 4.c.

[11] Rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster.

Eftersom avsaknaden av definitioner och osäkerheten om betydelsen av vissa termer har kritiserats har man nu infört definitioner, bland annat av begreppet "kontrakt" (första artikeln i den nya avdelningen) och de olika tilldelningsförfarandena. Andra, kompletterande definitioner kommer att införas i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen.

Med tanke på att utanordnarens befogenheter kommer att utvidgas och reglerna om förhandsgodkännande tas bort (förhandsgodkännandet avser handlingar som medför att budgettransaktioner verkställs), föreslår kommissionen också att Rådgivande kommittén för upphandling och kontrakt avskaffas. För detta syfte vore det i stället mycket ändamålsenligt om varje institution inrättade en särskild informationsenhet dit utanordnarna kan vända sig för att få hjälp med tekniska detaljer i samband med tilldelning av kontrakt.

För en stram och sund budgetförvaltning krävs slutligen också en skärpt kamp mot alla aktiviteter som har till syfte eller effekt att gemenskapsmedel förskingras. Ett sätt att förebygga oregelmässigheter och att bekämpa bedrägerier och korruption är att i budgetförordningen föreskriva att anbudsgivare och anbudssökande som har gjort sig skyldiga till bedrägeri eller korruption skall uteslutas från deltagande. Detta slags bestämmelser finns redan i procedurhandboken om förenkling av systemen för tilldelning av kontrakt inom programmen för samarbete med tredje land (i avdelningen för etiska regler).

Samma bestämmelser införs i fråga om intressekonflikter.

C. 2. Bidrag

a) Problemet

Bidragen har steg för steg blivit ett viktigt verktyg i gemenskapens arbete, såväl inom som utom unionen. Den nuvarande budgetförordningen innehåller inga särskilda bestämmelser för beviljandet av bidrag, och bidragen har således utvecklats utan tydliga rättsliga ramar.

Kommissionen har varit medveten om denna lucka och tog 1998 fram anvisningar för sina avdelningar [12]. Det har emellertid också blivit nödvändigt att inom budgetförordningen ange rambestämmelser för hur bidrag skall beviljas och kontrolleras. Omarbetningen ger tillfälle att råda bot på svagheterna genom att inrätta en särskild avdelning i budgetförordningen med regler om bidrag.

[12] Anvisningar för förvaltningen av stöd, 14.7.1998.

b) Avdelningens innehåll

Syftet är först och främst att klart ange skillnaden mellan kontrakt och bidrag, och att ställa upp rambestämmelser för beviljande, utbetalning och användning av bidrag. Öppenhet är ett genomgående krav.

Med tanke på dessa behov är avdelningen uppbyggd kring följande teman:

-Definitionen av begreppet bidrag som direkt stöd från gemenskapen till en åtgärd eller en organisation, inklusive internationella organisationer, som arbetar till förmån för något av unionens mål eller mål av allmänt europeiskt intresse. Definitionen täcker således ekonomiskt stöd men utesluter löner till anställda vid gemenskapens institutioner, lån, köp av andelar och transaktioner inom upphandlingskontrakt.

-Betoning av principerna öppenhet och likabehandling, som skall uppnås genom programplaneringen och offentliggörandet av de beviljade bidragen, men också genom att bidragsbesluten skall vara kollektiva och motiveras.

-Betoning av principerna förbud mot ackumulering av bidrag, ingen retroaktiv verkan samt principen om samfinansiering.

-Samma kriterier för uteslutning som i fråga om kontrakt, dvs. i synnerhet vid bedrägeri och intressekonflikt.

-Utöver den kontroll som utövas av revisionsrätten över mottagarna av bidrag skall varje institution införa en utvärdering av programmen.

Detaljerade villkor för hur principerna och reglerna skall genomföras kommer att finnas i genomförandebestämmelserna.

Om så krävs på grund av brådska, eller om typen av åtgärd eller mottagare omöjliggör ett normalt förfarande, bör det vara tillåtet att göra undantag från principen om planering på årsbasis och från principen att bidrag skall fördelas på basis av ansökningomgångar. Sådana undantagsfall förekommer särskilt inom området för humanitärt bistånd.

D. Löpande räkenskaper och årsredovisningar (del I, avdelning VI i förslaget)

Kommissionen vill utnyttja omarbetningen av budgetförordningen till att förbättra redovisningsreglerna för gemenskapernas allmänna budget.

I samband med detta vill kommissionen också skapa en bättre tydlighet i de ekonomiska och finansiella uppgifter som gemenskaperna producerar, och detta såväl inför kontrollinstanserna som inför allmänheten. Kommissionen önskar att alla uppgifter om användandet av offentliga medel och om institutionernas ekonomiska tillgångar skall finnas tillgängliga på ett klart och lättförståeligt sätt.

För att det målet skall uppnås måste de bokföringsuppgifter som ligger till grund för bokslutet vara upprättade enligt internationellt erkända redovisningsmetoder. Alla instanser som ansvarar för räkenskaperna måste använda samma metoder, och årsredovisningarnas uppställning och struktur måste ha relevans för mottagarna.

Att metoderna harmoniseras ombesörjs av kommissionens räkenskapsförare, som har i uppgift att utforma redovisningsnormer (bokförings- och sammanställningsmetoder) som är tillämpliga på alla institutionernas bokföring.

Alla redovisningsnormer som tillämpas av gemenskaperna bör dessutom vara grundade på internationellt godtagna redovisningsprinciper för den offentliga sektorn. Dessa återges nu formellt i förslaget:

-Principen om kontinuerlig verksamhet, som innebär att redovisningen skall ge en bild av en pågående verksamhet, med information om tidigare budgetårs aktiviteter och med jämförbara uppgifter från föregående budgetår i bokslutet.

-Försiktighetsprincipen, som innebär att tillgångssidan aldrig får övervärderas och skuldsidan aldrig undervärderas.

-Principen om beständiga redovisningsmetoder, som innebär att samma regler måste tillämpas på alla områden och att reglerna inte får ändras från ett budgetår till nästa. Varje regelförändring måste påpekas för årsredovisningarnas läsare, så att de kan se och förstå ändringarna.

-Principen att den information som läggs fram måste vara rättvisande, uttömmande, väsentlig och förståelig, så att den ger läsaren en rättvisande bild av situationen vad avser tillgångar och skulder, den finansiella situationen och budgetårets resultat.

Principen att inte tillämpa kvittning, principen att varje budgetår redovisas separat och principen att faktiska uppgifter går före antaganden återfinns också där.

Om redovisningsmetoderna fastslås tydligt i förslaget att tekniken skall vara olika beroende på vilken information de är avsedda att lämna.

I de allmänna räkenskaperna registreras transaktionerna med tanke på upprättandet av gemenskapernas bokslut. Det är en periodiserad redovisning ("accrual accounting").

Förslaget innehåller tydliga formuleringar av hur årsbokslutet skall vara uppställt och hur det skall redovisas. Det gäller både vilka uppgifter som skall lämnas och vilka de skall riktas till.

Årsredovisningarna skall bestå av en inkomst- och utgiftsredovisning, en balansräkning och bilagor, som var och en har klart angivna syften: i inkomst- och utgiftsredovisningen registreras hur budgeterade transaktioner genomförts, i balansräkningen redovisas gemenskapernas ekonomiska ställning (så långt möjligt i den form som är fastställd i rådets fjärde direktiv) och i bilagorna läggs alla de upplysningar fram som behövs för förståelsen av uppgifterna i balansräkningen.

Vad gäller presentationen av årsredovisningarna fastställs i förslaget än en gång att räkenskapsföraren vid varje institution skall fastställa det egna bokslutet och överlämna det till kommissionens räkenskapsförare, så att denna kan sammanföra dem. Det blir dessa konsoliderade årsredovisningar som granskas av revisionsrätten och av rådet och Europaparlamentet i egenskap av de myndigheter som beviljar ansvarsfrihet och som sedan offentliggörs i EGT efter den 30 november tillsammans med revisionsrättens revisionsförklaring och rapport, med de rättelser som eventuellt krävs med anledning av revisionsrättens påpekanden.

E. Externa åtgärder (del II, avdelning IV i förslaget)

I förslaget förenklas bestämmelserna om externa åtgärder genom att de begränsas till avvikelserna från vad som gäller för gemenskapens förvaltning som helhet. De uppdateras med tanke på de senaste förordningarna från rådet, som syftar till att decentralisera förvaltningen av biståndet, särskilt för att kandidatländerna skall förberedas och axla större ansvar.

Medan den nuvarande budgetförordningen bara tar upp kommissionens centraliserade förvaltning, klargörs i denna utformning de olika förvaltningssätten för externa åtgärder, eventuellt kompletterat med en skrivning om delegering till mottagarländerna med förhandsgodkännande av åtgärderna. Vidare anges vilket slag av kontroll (förhands- eller efterhandskontroll) som skall utföras i fråga om de åtgärder som delegerats till mottagande tredje land eller till en internationell organisation.

I samtliga fall där befogenheter delegeras (jfr. artikel 53 i förslaget) får det anges i avtalet mellan kommissionen och övriga parter att de förfaranden för upphandling, internkontroll och revision som används av kontraktsparterna skall godkännas för förvaltning av gemenskapsmedel, förutsatt att förfarandena uppfyller minimikrav som fastställs i samråd med kommissionen.

Enligt förslaget tillåts en fullständig eller partiell decentralisering av förvaltningen av bistånd till mottagarländerna, under förutsättning att de förelägger kommissionen bevis på att en miniminivå av sund förvaltning har iakttagits (det skall finnas tydliga upphandlingsbestämmelser, effektiva system för intern kontroll, separat redovisning av gemenskapsmedlen och extern granskning, och mottagarlandet skall ta det fulla ansvaret för att dessa villkor uppfylls).

Kontrakt som tilldelas direkt av ett mottagarland eller en organisation som handlar på dess uppdrag, eller av kommissionen i landets namn och för dess räkning, skall iaktta de allmänna principer och förfaranden som gäller för gemenskapens upphandling, såvida inte särskilda regler gäller för anbudsgivarnas behörighet att ansöka, eller i fråga om de beloppsgränser som anges i genomförandebestämmelserna. Eftersom finansieringsöverenskommelserna måste föregås av ett övergripande budgetmässigt åtagande, som innebär att budgetmedel reserveras, innebär det inget verkligt hinder att anbudsförfarandet innehåller en bestämmelse om att genomförandet kan förskjutas om det saknas disponibla anslag.

F. Andra frågor

F. 1. Ansvarsfrihet (del I, avdelning VII, kapitel 3)

I fråga om förfarandet för ansvarsfrihet tas det i förslaget hänsyn till ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen.

F. 2. EUGFJ:s garantisektion (del II, avdelning I)

I del II, avdelning I återfinns de särskilda bestämmelserna för de differentierade anslagen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, garantisektionen (avdelning VIII i den nuvarande budgetförordningen). Det särskilda med denna ordning är följande:

-Åtagandebemyndigandena är lika med betalningsbemyndigandena, med automatisk överföring av outnyttjade betalningsbemyndiganden till nästa budgetår för att täcka tidigare åtaganden.

-Medlemsstaterna betalar mottagarna i förskott och får sedan ersättning för dessa belopp av kommissionen.

-I förvaltningskalendern ingår en tilläggstid med möjlighet att överföra anslag ända till den 31 januari följande budgetår.

För förvaltningen av anslagen till landsbygdens utveckling gäller dock de gemensamma reglerna efter den nuvarande budgetplanens utgång, dvs. efter den 1 januari 2007.

Dessutom har hänvisningarna till gällande bestämmelser för sektorn anpassats.

F. 3. Strukturfonderna (del II avdelning II)

Regelverket för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden innehåller särskilda ekonomiska bestämmelser som skiljer sig från den allmänna ordningen enligt budgetförordningen. Dessa gäller åtagandena (med årliga delbetalningar), betalningsordningen, återbetalningar av förskott, möjlighet att frigöra anslag och göra dem disponibla på nytt och systemet för överföringar.

Dessa särdrag måste beaktas i budgetförordningen. För att göra förhållandet mellan sektorsbestämmelserna och budgetförordningens bestämmelser tydligare införs enligt förslaget en ny avdelning som behandlar strukturfonderna i del II.

Sektorsbestämmelserna måste också stämma överens med budgetförordningen. När det blir dags att lägga fram sektorsbestämmelser ämnar kommissionen se till att det blir en sådan överensstämmelse.

F. 4. Forskning (del II, avdelning III)

Avdelning III i del II är ägnad åt de särskilda regler som gäller för anslag till forskning och teknisk utveckling (avdelning VII i nuvarande budgetförordning). Denna avdelning har kunnat förenklas avsevärt tack vare att budgeten nu redovisas efter verksamhetsområden. Den flexibilitet (15 %) i fråga om överföringar av Gemensamma forskningscentrets driftsanslag som medges enligt artikel 95 i den nu gällande budgetförordningen har dock bibehållits

Upphandlingsbestämmelserna i del I avdelning IV tillämpas inte i de fall där Gemensamma forskningscentret utför arbeten för tredje man, och rekryteringen av experter som avlönas via forskningsanslag regleras genom rådets beslut om antagande av varje ramprogram för forskning.

Kommissionen har valt att lyfta ut de bestämmelser som medger att vissa av Gemensamma forskningscentrets anslag betraktas som inkomster från tjänster som utförts för tredje mans räkning, och således som inkomster avsatta för särskilda ändamål (nuvarande artikel 92.4). Eftersom förslaget inte torde träda i kraft förrän Femte ramprogrammet löpt ut kan emellertid ramprogrammet genomföras enligt den nuvarande budgetförordningen, inklusive artikel 92.

F. 5. OLAF (del II avdelning VII)

När Byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) bildades genom kommissionens beslut av den 28 april 1999 [13], rådets förordning av den 25 maj 1999 [14], Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1073/99 [15] och rådets förordning (Euratom) nr 1074/99 [16] medförde det särskilda bestämmelser dels för upprättandet av budgeten (anslagen till OLAF återfinns i en bilaga till kommissionens avsnitt i budgeten) och dels vid utförandet av de anslag som ställs till byråns förfogande för att säkerställa dess oberoende. Dessa särdrag måste återges i budgetförordningen.

[13] Kommissionens beslut nr 352/1999, 28.4.1999 (EGT L 136, 31.5.1999, s. 20).

[14] Rådets förordning nr 1074/1999, 25.5.1999 (EGT L136, 31.5.1999, s.8).

[15] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[16] EGT L 136, 31.5.1999, s. 8.

I detta förslag införs därför en ny avdelning, där det anges hur anslagen till OLAF skall redovisas i budgeten (särskild budgetpost plus detaljerade uppgifter i bilaga, personalförteckning), vilka särskilda bestämmelser som gäller för budgetgenomförandet (delegering av verkställande befogenheter till OLAF:s direktör, system för överföringar) och hur bokslutet skall gå till.

F. 6. Administrativa anslag (del II, avdelning VII)

Förslaget innehåller en ny avdelning där de särskilda reglerna för administrativa anslag återfinns: åtagandena görs för löpande administrativa utgifter (nuvarande artikel 8.2), förskottsbetalningar får göras för utgifter som skall betalas i förskott, t.ex. hyror (nuvarande artikel 8.3), betalningsbemyndigandena skall vara lika med åtagandebemyndigandena och kontrakt avseende administrationsutgifter får bokas mot det innevarande budgetsårets anslag även om deras löptid går utöver detta budgetår (nuvarande artikel 1.3).

F. 7. Avdelningar som bör lyftas ut

Den nuvarande avdelning IXa i budgetförordningen med bestämmelser om sanktioner mot medlemsstaterna vid alltför stora underskott bör lyftas ut, då dessa redan har behandlats bland inkomster som avsatts för särskilt ändamål i artikel 17.

Den nuvarande avdelning X i budgetförordningen med "särskilda bestämmelser för förvaltning av anslag till personal på kontor och underavdelningar inom gemenskapen samt till delegationerna utanför gemenskapen" innehåller bara en enkel hänvisning till genomförandebestämmelserna om tilldelning av kontrakt, upprättande av inventarieförteckningar, bokföring och förskottsbetalningar. Hänvisningen är överflödig, då det redan hänvisas till genomförandebestämmelserna i de olika avsnitt i budgetförordningen där dessa ämnen behandlas. Avdelningen bör därför tas bort.

Den nuvarande II i budgetförordningen, "Särskilda bestämmelser för Europeiska gemenskapernas upp- och utlåningsverksamhet", har också lyfts ut i detta förslag. Artiklarna 134 och 135 förs över till avdelning VI, "Redovisning", i del I och artikel 137 förs samman med bestämmelserna om revisionsrättens befogenheter i avdelning VII, "Extern kontroll och ansvarsfrihet", i samma del. Artikel 136 om den interna kontroll som utövas av styrekonomen över denna verksamhet tas bort, eftersom nya bestämmelser har införts för den interna kontrollen.

F. 8. Del III

Del III ("Övergångs- och slutbestämmelser") innehåller först tre övergångsbestämmelser. Den första avser den monetära reserven, vars avskaffande föreslås i det ännu ej antagna förslaget till förordning om budgetdisciplin. Genom den andra övergångsbestämmelsen fastställs att anslagen för landsbygdens utveckling skall tas upp i avdelningen för EUGFJ:s garantisektion, på samma sätt som i budgetplanen, ända tills den nuvarande budgetplanen löper ut år 2006. Bestämmelsen föregriper inte de beslut som kommer att fattas om perioden efter 2006.

Slutbestämmelserna är desamma som de nuvarande artiklarna 138-142 med två ändringar. Den ena är motiverad av det faktum att detta förslag är en omarbetning, vilket innebär att budgetförordningen av den 21 december 1977 skall upphävas. I den andra utvecklas hänvisningen till medlingsförfarandet i den nuvarande artikel 140. Bestämmelserna i Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande av den 4 mars 1975 om införande av ett medlingsförfarande återges sålunda i artikel 174. Kommissionen påminner samtidigt om att den i sitt yttrande till regeringskonferensen föreslagit att budgetförordningen hädanefter antas enligt medbeslutandeförfarandet.

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING (EG, EKSG, Euratom)

om budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 279 i detta,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, särskilt artikel 78h i detta,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 183 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [17],

[17] EGT C

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [18],

[18] EGT C

med beaktande av revisionsrättens yttrande [19], och

[19] EGT C

av följande skäl:

(1) De förhållanden som rådde när budgetförordningen av den 21 december 1977 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget [20] antogs har förändrats avsevärt, särskilt till följd av de successiva utvidgningarna, de fleråriga finansiella budgetramarna och de institutionella förändringarna och budgetförordningen har upprepade gånger ändrats i väsentliga avseenden. Med anledning av nya ändringar som är nödvändiga för att ta hänsyn till krav på lagstiftningsmässiga och administrativa förenklingar samt en ytterligare förstärkt stränghet i förvaltningen av gemenskapens finanser bör budgetförordningen av den 21 december 1977 av tydlighetsskäl arbetas om.

[20] EGT L 356, 31.12.1977, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, EKSG, Euratom) nr 2673/1999 (EGT L 326, 18.12.1999, s. 1).

(2) Förordningen bör begränsas till huvudprinciperna och de grundläggande reglerna som skall gälla för samtliga budgetfrågor som anges i fördraget, medan de närmare bestämmelserna bör föras över till en förordning som lägger fast dess genomförandebestämmelser (nedan kallade: "genomförandebestämmelserna" för att säkerställa en bättre regelhierarki och för att göra budgetförordningen lättare att läsa.

(3) När det gäller budgetprinciper bör vid upprättandet och genomförandet av budgeten de fyra budgeträttsliga grundprinciperna iakttas (enhet, universalitet, specificering och ettårighet), liksom principerna för en sund ekonomisk förvaltning, jämvikt, en enda beräkningsenhet och öppenhet.

(4) Denna förordning bör slå fast dessa principer, begränsa undantagen till vad som är absolut nödvändigt och ställa upp strikta regler för dessa undantag.

(5) När det gäller principen om enhet bör det nämnas i denna förordning att denna princip är tillämplig även på utgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och för samarbetet i rättsliga och inrikes frågor, när dessa belastar budgeten. Beslut om gemenskapsorganens tjänsteförteckningar bör fattas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetförfarandet med hänsyn till den inverkan de har på gemenskapens personalbehov och på den allmänna budgeten genom de bidrag som betalas eller kan betalas till dessa organ och de pensioner som betalas eller kan komma att betalas till deras personal.

(6) I fråga om principen om universalitet bör metoden med återbetalning av förskott liksom användning av anslag på nytt avskaffas, något som delvis kommer att ersättas av metoden med inkomster avsatta för särskilda ändamål. De särskilda reglerna för strukturfonderna bör inte påverkas av dessa ändringar.

(7) När det gäller principen om specificering är det absolut nödvändigt att kommissionen ges en viss rörelsefrihet, så att den kan göra överföringar av administrativa anslag och driftsanslag mellan budgetavdelningar för olika politikområden och av driftsanslag mellan olika kapitel. Denna förordning bör möjliggöra att de ekonomiska och administrativa resurser som krävs för varje användningsområde budgeteras tillsammans. Förfarandena för överföring av anslag mellan samtliga institutioner bör också harmoniseras, så att överföringar mellan avdelningar i budgeten tillhör budgetmyndighetens område och överföringar inom varje avdelning tillhör institutionens område. Budgetmyndigheten bör kunna upprätta reserver endast i två fall, nämligen vid avsaknad av rättslig grund och vid osäkerhet om anslagen är tillräckliga eller nödvändiga.

(8) I fråga om principen om ettårighet bör alla anslag vara differentierade, samtidigt som den nuvarande tekniska ordningen för anslagen till Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) bör behållas. Överföringar av åtagande- och betalningsbemyndiganden bör beslutas av den berörda institutionen, vilket kan motiveras med att förfarandet förenklas då de icke-differentierade anslagen försvinner. Tilläggstiderna bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt, nämligen till EUGFJ:s betalningar.

(9) I fråga om principen om öppenhet så är syftet att förbättra informationen om budgetens genomförande och om redovisningen. Det bör också fastställas en strikt tidsfrist för offentliggörandet av budgeten. Vidare bör de negativa utgifterna och inkomsterna avskaffas, varvid de förstnämnda i framtiden bör behandlas som inkomster avsatta för särskilda ändamål.

(10) Principerna för en sund ekonomisk förvaltning, slutligen, bör definieras utifrån begreppen sparsamhet, kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet, och iakttagandet av denna princip bör säkerställas med hjälp av mätbara indikatorer, så att de uppnådda resultaten kan bedömas. Utvärdering bör äga rum under hela programcykeln.

(11) När det gäller budgetens upprättande och uppställning bör budgetförfarandena harmoniseras och förenklas genom att åtskillnaden mellan tilläggs- och ändringsbudgetar tas bort, eftersom den saknar praktisk betydelse.

(12) I kommissionens budgetavsnitt bör en uppställning av anslag och resurser efter ändamål, dvs. verksamhetsbaserad budgetering ("activity-based budgeting"), tillåtas för att förbättra klarheten i budgetförvaltningen, vilket främjar målen för en sund ekonomisk förvaltning, särskilt kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet.

(13) Kommissionen bör ha en viss handlingsfrihet i förhållande till vad som är godkänt i budgeten i fråga om personalförvaltningen, framför allt för att skapa en förvaltning som är resultat- i stället för resursorienterad. Friheten blir dock fortfarande begränsad av två faktorer, nämligen av budgetanslagen och det totala antalet tjänster. Dessutom kommer graderna A1 och A2 att undantas.

(14) När det gäller genomförandet av budgeten bör de olika alternativen vid genomförandet av budgeten klargöras, nämligen antingen centraliserad förvaltning vid kommissionen eller förvaltning som sker gemensamt med medlemsstaterna eller decentraliserat tillsammans med tredje länder som är mottagare av bistånd. Den centraliserade förvaltningen bör kunna utföras antingen direkt av kommissionens enheter eller i form av delegering till offentligrättsliga organ på nationell eller internationell nivå eller på gemenskapsnivå, särskilt genomförandeorgan som inrättats av gemenskaperna. Dessa senare bör kunna anförtros genomförandet av hela eller delar av program under kommissionens ansvar och kontroll.

(15) Kommissionens ansvar för genomförandet av budgeten medför att den inte får delegera uppgifter som innebär myndighetsutövning och som lämnar utrymme för diskretionära bedömningar. I denna förordning bör det erinras om denna princip och räckvidden av de uppgifter som kan delegeras bör anges. Det bör också preciseras att privaträttsliga organ inte bör kunna vidta åtgärder som leder till att budgetanslag utnyttjas, utom i de fall då de på en medlemsstats ansvar anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning, utan bara får utföra tekniska och administrativa tjänster eller förberedande eller kompletterande uppgifter.

(16) Principerna om öppenhet och sund ekonomisk förvaltning innebär att de offentligrättsliga organ - eller organ som under statens garanti anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning - som genom delegering tilldelats uppgifter som innebär att genomföra budgettransaktioner för kommissionens räkning bör förfoga över tydliga regler för upphandling, en effektiv intern kontroll, ett redovisningssystem där gemenskapsmedlen redovisas separat från deras övriga verksamhet, samt en extern revision.

(17) De olika aktörernas uppgifter bör förändras så att utanordnarens ansvar utvidgas genom att de centraliserade förhandskontrollerna avskaffas, i synnerhet styrekonomens förhandsgodkännande av inkomst- och utgiftstransaktionerna och räkenskapsförarens kontroll av att betalningar löser gemenskapen från dess förpliktelser. I gengäld bör det utvecklas ett system för intern revision av förvaltningssystemen och internkontrollsystem som inrättas av utanordnarna. Internrevisorn bör fylla den funktion som ekonomichef (styrekonom) som avses i fördragen.

(18) Utanordnarnas, räkenskapsförarnas och förskottsförvaltarnas ansvar skiljer sig inte till sin natur från det ansvar som åvilar andra tjänstemän och övriga anställda, och bör inom ramen för tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna eller i anställningsvillkoren för övrig anställda i Europeiska gemenskaperna (nedan kallad "tjänsteföreskrifterna") omfattas av gällande disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation. I gengäld bör särskilda bestämmelser om räkenskapsförarnas och förskottsförvaltarnas ansvar om de begår vissa typer av fel dock behållas, beroende på särarten i de uppgifter de utför. Reglerna om särskilda skadestånd och försäkringar i dessa fall har dock inte behållits. I denna förordning bör också erinras om de gällande bestämmelserna om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller medlemsstaterna är delaktiga i.

(19) Begreppen budgetmässigt åtagande och rättsligt åtagande och villkoren för att använda av dem bör klargöras. För att tidsmässigt begränsa budgetpåverkan av kommissionens beslut och minska mängden vilande åtaganden är det lämpligt att begränsa den tid, under vilken enskilda rättsliga åtaganden kan ingås på grundval av allmänna budgetmässiga åtaganden.

(20) I denna förordning bör de olika typer av betalningar som utanordnarna kan använda sig av definieras.

(21) Det bör i denna förordning anges att kontroll, godkännande och utbetalning av ett belopp måste utföras inom en frist som anges i genomförandebestämmelserna och att fordringsägaren efter fristens utgång har rätt till dröjsmålsränta som kommer att belasta budgeten.

(22) När det gäller upphandling bör Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid tilldelning av kontrakt vid offentlig upphandling av varor, tjänster samt bygg- och anläggningsarbeten tillämpas när institutionerna genomför offentlig upphandling för egen räkning, och principerna i direktiven bör också tjäna som grundval för de regler som tillämpas på de kontrakt som institutionerna ingår för tredje mans räkning.

(23) För att förebygga oegentligheter och bekämpa bedrägeri och korruption och för att främja en sund och effektiv förvaltning bör anbudsgivare och anbudssökande, som har gjort sig skyldiga till sådana handlingar eller som befinner sig i intressekonflikt, uteslutas från tilldelning av kontrakt.

(24) För öppenhetens skull bör anbudsgivare och anbudssökande på lämpligt sätt informeras om tilldelning av kontrakt.

(25) I samband med att utanordnarens ansvar utvidgas bör den nuvarande Rådgivande kommittén för upphandling och kontrakt avskaffas.

(26) I fråga om bidrag bör det skapas en struktur för beviljande och kontroll av gemenskapsbidrag genom särskilda bestämmelser som genomför principerna om rättslig grund, öppenhet, programplanering, samfinansiering, gemensam bedömning och kontroll.

(27) För att ackumulering av bidrag skall undvikas bör de inte kunna beviljas för finansiering av samma åtgärd två gånger eller för finansiering av åtgärder som redan har genomförts innan ansökan om bidrag lämnas in.

(28) För att skapa verktyg i kampen mot bedrägeri och korruption bör det införas bestämmelser om uteslutning från beviljande av bidrag, på samma sätt som gäller för reglerna för tilldelning av offentliga kontrakt.

(29) När ett bidrag beviljats bör en skriftlig överenskommelse upprättas där institutionens och bidragsmottagarens rättigheter och skyldigheter anges.

(30) När bidrag har betalats ut bör utanordnaren vara skyldig att följa upp hur de har använts och göra en övergripande utvärdering av de resultat som uppnåtts genom varje program.

(31) När det gäller räkenskaperna och redovisningen bör det anges att räkenskaperna består av allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper och det bör betonas att syftet med de allmänna räkenskaperna är att ge en redovisning av tillgångar och skulder, medan budgeträkenskapernas syfte är att visa inkomster och utgifter och ligga till grund för rapporterna om genomförandet av budgeten.

(32) De principer som ligger till grund för de allmänna räkenskaperna och årsbokslutet bör fastställas med hänvisning till de internationellt erkända redovisningsprinciperna och rådets direktiv om årsbokslut i vissa typer av bolag, så långt dessa är relevanta för den offentliga sektorn.

(33) Bestämmelserna om vilken information som skall ges om budgetens genomförande bör ändras så att informationen utvidgas till att också omfatta anslag som överförts, gjorts disponibla på nytt och använts på nytt, och det månatliga uppgiftslämnandet och den rapport om genomförandet som skall lämnas till budgetmyndigheten tre gånger om året bör organiseras bättre.

(34) Institutionernas redovisningsmetoder bör harmoniseras, och kommissionens räkenskapsförare bör ha initiativrätt på detta område.

(35) Det bör anges att datoriseringen av den ekonomiska förvaltningen inte får påverka revisionsrättens rätt till tillgång till styrkande handlingar.

(36) Den oklara distinktionen mellan förskott och delbetalning bör avskaffas. Utbetalningarna bör göras i form av antingen förskott, löpande betalningar eller betalningar av återstående belopp, utom i fall där hela åtagandet fullgörs genom en enda betalning och det bör föreskrivas att räntor på förskott utgör budgetinkomster.

(37) För den externa kontrollen och beviljandet av ansvarsfrihet har även om kommissionen bär hela ansvaret för budgetens genomförande den gemensamma förvaltningen, som utförs tillsammans med medlemsstaterna, och den decentraliserade förvaltningen, som utförs tillsammans med tredje land, en sådan vikt att samarbete med dessa parter krävs under revisionsrättens kontrollförfarande och därefter under budgetmyndighetens förfarande för ansvarsfrihet.

(38) För att förbättra den interinstitutionella verksamheten bör kommissionen på Europaparlamentets begäran lämna alla nödvändiga upplysningar avseende det ifrågavarande budgetåret som behövs för att förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet för budgetens genomförande skall fungera väl, med vederbörlig hänsyn till enskildas grundläggande rättigheter, skyddet av yrkeshemligheter, de bestämmelser som reglerar eventuella disciplinförfaranden eller rättsliga förfaranden samt unionens intressen.

(39) För vissa av gemenskapens politikområden bör särskilda bestämmelser utformas för att denna förordning skall överensstämma med sektorsbestämmelserna.

(40) I fråga om EUGFJ bör de särskilda förvaltningsmetoderna, särskilt att åtagandebemyndiganden är lika med betalningsbemyndiganden och ordningen för anslagsöverföring behållas, men skall dock inte längre gälla för anslagen till landsbygdens utveckling från och med den 1 januari 2007.

(41) För att garantera att de samlade anslagen förblir disponibla, bör alla inkomster som avsätts för särskilda ändamål från EUGFJ:s garantisektion tilldelas sektionen som helhet.

(42) Det måste vara möjligt att göra förhandsåtaganden från och med den 15 november före det budgetår som avses.

(43) Vad avser strukturfonderna bör reglerna om återbetalning av förskott och om att anslag får göras disponibla på nytt kvarstå enligt villkoren i kommissionens förklaring som bifogas rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna.

(44) I fråga om forskningsanslagen bör budgeten vara uppställd på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna om verksamhetsbaserad budgetering.

(45) I fråga om externa åtgärder bör en decentraliserad förvaltning av stöd till tredje land tillåtas, under förutsättning att kommissionen ges garantier för en sund ekonomisk förvaltning och att mottagarlandet är ansvarigt gentemot kommissionen för de medel som betalas ut.

(46) De finansieringsöverenskommelser och kontrakt som sluts med mottagarländer eller med offentligrättsliga organ på nationell nivå, internationell nivå eller gemenskapsnivå, eller med fysiska eller juridiska personer som omfattas av privaträtten, bör vara förenliga med de allmänna principerna för offentlig upphandling som finns i del I avdelning IV och i del II avdelning IV i denna förordning när det gäller externa åtgärder.

(47) De särskilda förvaltningsbestämmelserna för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) bör flyttas till en egen avdelning, särskilt när det gäller de uppgifter som finns i en bilaga till budgeten, samt angivandet av de befogenheter som delegerats till dess direktör.

(48) När det gäller de administrativa anslagen bör de bestämmelser som speciellt gäller för dessa samlas i en egen avdelning.

(49) Övergångsvis bör den särskilda monetära reserven för EUGFJ behållas till dess förordningen om budgetdisciplin träder i kraft och vad gäller programmen för landsbygdsutveckling och kompletterande åtgärder bör det fastställas att de särskilda bestämmelserna för garantisektionen inom EUGFJ, vad gäller ordningen för anslagen, bara skall fortsätta att tillämpas till slutet av den nuvarande programperioden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

DEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

I denna budgetförordning ges bestämmelser för hur Europeiska gemenskapernas allmänna budget (hädanefter kallad "budgeten") skall upprättas, och för hur den skall genomföras både med avseende på inkomster och utgifter. Den innehåller också bestämmelser om redovisning, om kontrakt som tilldelas av gemenskaperna vid offentlig upphandling och om bidrag som beviljas av gemenskaperna. Den fastställer utanordnarnas, räkenskapsförarnas och internrevisorernas ansvar, och hur utövandet av detta ansvar skall kontrolleras. Förfarandena för extern kontroll och för ansvarsfrihet fastställs också i förordningen.

Vid tillämpningen av denna förordning skall Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och ombudsmannen behandlas som institutioner.

Artikel 2

Budgeten skall upprättas och genomföras enligt principerna om enhet, ettårighet, jämvikt, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning samt klarhet och öppenhet, enligt definitionerna i denna förordning.

Kapitel 1

Enhetsprincipen

Artikel 3

1. Budgeten är det dokument i vilket varje år gemenskapens förväntade inkomster och utgifter införs och godkänns.

2. Gemenskapernas inkomster och utgifter skall omfatta följande:

a) Europeiska gemenskapens inkomster och utgifter, inklusive de administrativa utgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och för samarbetet i rättsliga och inrikes frågor samt de tillhörande driftsutgifterna för dessa områden som tas upp i budgeten.

b) Europeiska kol- och stålgemenskapens admini stra tiva utgifter och motsvarande inkomster.

c) Europeiska atomenergigemenskapens utgifter och inkomster.

3. I budgeten skall också införas garantier för gemenskapernas upp- och utlåning samt utbetalningar till Garantifonden för åtgärder avseende tredje land, varvid de berörda transaktionerna redovisas i kommissionens inkomst- och utgiftsredovisning och balansräkning.

Artikel 4

1. Alla inkomster och utgifter skall medföra att en rubrik i budgeten tillgodogörs eller belastas, med förbehåll för artikel 69.

2. Åtagande eller godkännande av utgifter utöver beviljade anslag får inte medges.

Kapitel 2

Principen om ettårighet

Artikel 5

De anslag som tas upp i budgeten skall beviljas för ett budgetår.

Artikel 6

1. Anslagen i budgeten skall vara differentierade, och ge upphov till åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

Åtagandebemyndigandena skall täcka de totala kostnaderna för de rättsliga förpliktelser som ingås under budgetåret i fråga.

Betalningsbemyndigandena skall täcka de betalningar som krävs för att uppfylla rättsliga förpliktelser som ingås under det berörda budgetåret eller som ingåtts under tidigare budgetår.

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall inte påverka tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i del II avdelning I och VII. De skall inte heller hindra att övergripande åtaganden görs eller att åtaganden delas in i årliga delåtaganden.

3. Anslagen skall föras in i budgeten på följande sätt:

a) De åtagandebemyndiganden som beviljas för budgetåret i fråga samt betalningsbemyndigandena för samma budgetår skall föras in under sina respektive budgetrubriker.

b) De betalningsbemyndiganden som bedöms erforderliga för påföljande budgetår skall redovisas tillsammans med åtagandebemyndigandena i en förfalloplan som införs i budgetanmärkningarna.

Artikel 7

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.

2. Ett budgetårs inkomster skall tas upp i räkenskaperna för detta budgetår på grundval av de belopp som tagits emot under budgetåret. De egna medlen för januari månad det närmast följande budgetåret kan emellertid betalas in i förskott enligt rådets förordning om genomförande av beslutet om systemet för gemenskapernas egna medel.

3. Upptagandet av egna medel från mervärdesskatt och kompletterande egna medel grundade på bruttonationalinkomst samt - i förekommande fall - finansiella bidrag till budgeten får anpassas i enlighet med förordningen i punkt 2.

4. Anslag som beviljas för ett givet budgetår får bara användas för att täcka utgifter för vilka åtaganden ingås och betalningar effektueras under budgetåret i fråga, utom i undantagsfall enligt del II avdelning I, samt för att täcka skulder som hänför sig till tidigare budgetår.

5. Åtagandena skall tas upp i räkenskaperna på grundval av de rättsliga åtaganden som gjorts fram till den 31 december.

6. Betalningarna för ett budgetår skall tas upp i räkenskaperna på grundval av de betalningar som effektuerats av räkenskapsföraren fram till den 31 december detta budgetår.

7. Trots punkterna 5 och 6 skall utgifterna inom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) tas upp i räkenskaperna för ett budgetår enligt bestämmelserna i del II avdelning I.

Artikel 8

1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden som inte har tagits i anspråk i slutet av det budgetår för vilket de beviljades skall förfalla.

De kan emellertid föras över efter ett beslut av den berörda institutionen som fattas senast den 15 februari, dock endast till det närmast påföljande budgetåret, och enligt villkoren i punkterna 2 och 3.

2. I fråga om åtagandebemyndiganden kan överföringen avse

a) beloppen som hänför sig till åtaganden som i princip har gjorts den 31 december, eller

b) beloppen som är nödvändiga när den lagstiftande myndigheten har antagit en grundläggande rättsakt under budgetårets sista kvartal och kommissionen inte har kunnat göra motsvarande budgetmässiga åtaganden senast den 31 december.

Åtaganden för de belopp som avses i första stycket skall göras senast den 31 mars det närmast påföljande budgetåret.

3. Betalningsbemyndiganden får föras över om beloppen är nödvändiga för att uppfylla redan gjorda åtaganden eller belopp som hänför sig till åtagandebemyndiganden som överförts, när de anslag som avsatts under de berörda rubrikerna i budgeten för påföljande budgetår inte täcker behoven. Den berörda institutionen skall sträva efter att i första hand använda de anslag som beviljats för det innevarande budgetåret och inte använda de överförda anslagen förrän de förstnämnda är uttömda.

4. Institutionen skall senast den 15 mars underrätta Europaparlamentet och rådet (hädanefter kallade: "budgetmyndigheten") om det beslut som fattats om överföring och för varje rubrik i budgeten ange hur kriterierna i punkterna 2 och 3 tillämpats på varje överföring.

5. Anslag som tagits upp i reserven och personalanslag får inte överföras.

Artikel 9

Oanvända inkomster och anslag som är disponibla den 31 december som härrör från inkomster som är avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 17 skall överföras automatiskt. Inkomster som är avsatta för särskilda ändamål skall användas först.

Artikel 10

När åtaganden dras tillbaka till följd av att den åtgärd för vilket de gjorts helt eller delvis inte har genomförts under något budgetår efter det då åtagandebemyndigandena togs upp i budgeten, skall de berörda anslagen förfalla.

De belopp som betalats ut på felaktiga grunder skall betalas tillbaka, om inte något annat följer av bestämmelserna i del II avdelning II.

Artikel 11

För de anslag som tas upp i budgeten får åtaganden göras med verkan från den 1 januari, så snart budgeten har antagits slutgiltigt, om inte något annat följer av de undantag som anges i del II avdelning I och VII.

Artikel 12

1. Om budgeten inte har antagits slutgiltigt vid budgetårets början skall bestämmelserna i artikel 273 i EG-fördraget, artikel 78b i EKSG-fördraget och artikel 178 i Euratomfördraget gälla för åtaganden och betalningar som hänför sig till utgifter som principiellt godkänts i den senast antagna budgeten.

En utgift skall anses som principiellt godkänd i den senast antagna budgeten om det hade varit möjligt att föra den till en specifik budgetrubrik under det berörda budgetåret.

2. För varje kapitel kan åtaganden göras för upp till en fjärdedel av de totala anslag som tagits upp i det berörda kapitlet för det föregående budgetåret, med hänsyn tagen till alla överföringar, plus en tolftedel för varje avslutad månad.

De anslag som tas upp i budgetförslaget eller, om något sådant inte finns, i det preliminära budgetförslaget, får inte överskridas.

Sådana övergripande preliminära åtaganden av garantisektionen vid EUGFJ som avses i del II avdelning I skall behandlas som åtaganden när bestämmelserna i första stycket tillämpas.

3. Utbetalningarna per kapitel och månad får göras med upp till en tolftedel av de totala anslag som tas upp i det berörda kapitlet för det föregående budgetåret, med hänsyn tagen till alla överföringar.

Den åtgärd som avses i första stycket får inte medföra att kommissionen för någon månad disponerar över anslag som överskrider en tolftedel av de anslag som tas upp i budgetförslaget eller, om något sådant inte finns, i det preliminära budgetförslaget.

4. Om det är nödvändigt för kontinuiteten i gemenskapernas verksamhet eller av förvaltningsmässiga skäl skall följande gälla:

a) För utgifter som är en nödvändig följd av fördragen eller rättsakter som antagits i enlighet med dessa får rådet, efter begäran från kommissionen och efter samråd med Europa parlamentet, med kvalificerad majoritet fatta beslut om att samtidigt bevilja två eller flera tillfälliga tolftedelar för både åtaganden och betalningar utöver dem som automatiskt görs disponibla enligt punkt 2.

b) För andra utgifter än sådana som är en nödvändig följd av fördragen eller rättsakter som antagits i enlighet med dessa skall bestämmelserna i artikel 273 tredje stycket i EG-fördraget, artikel 78b.2 andra stycket i EKSG-fördraget och artikel 178 tredje stycket i Euratomfördraget tillämpas.

De extra tolftedelarna skall beviljas i sin helhet.

Det totala årliga belopp som genom tolftedelarna beviljas för varje kapitel får varken överstiga det totala beloppet för motsvarande kapitel i det föregående årets budget, med hänsyn tagen till överföringar eller det totala beloppet för motsvarande kapitel i budgetförslaget eller, om något sådant inte finns, i det preliminära budgetförslaget.

5. Om, för ett visst kapitel, beviljandet av två eller flera tillfälliga tolftedelar enligt villkoren i punkt 4 inte gör det möjligt att täcka de utgifter som krävs för att undvika ett avbrott i gemenskapernas verksamhet på det aktuella området, kan i undantagsfall ett överskridande av det belopp som avses i punkt 4 tredje stycket beviljas i enlighet med förfarandet i första stycket i nämnda punkt. I det fallet får den totala summan av de anslag som beviljades i budgeten för det föregående året inte överskridas.

Kapitel 3

Principen om jämvikt

Artikel 13

1. Det skall råda jämvikt mellan inkomster och betalningsbemyndiganden i budgeten.

2. Gemenskaperna får inte ta upp lån för att täcka underskott i budgeten. Upplåning får endast ske för att finansiera fast egendom.

Artikel 14

Saldot för varje budgetår skall tas upp i budgeten för nästföljande budgetår som inkomst om det rör sig om ett överskott eller som utgift om det rör sig om ett underskott.

Beräkningar av denna inkomst eller utgift skall tas upp i budgeten under budgetförfarandet och vid behov i en ändringsskrivelse som överlämnas i enlighet med artikel 31. Beräkningarna skall upprättas enligt principerna i rådets förordning om genomförande av beslutet om systemet för gemenskapernas egna medel.

När räkenskaperna avslutats för varje budgetår skall eventuella avvikelser från beräkningarna tas upp i budgeten för nästföljande budgetår i en ändringsbudget.

Kapitel 4

Principen om en enda beräkningsenhet

Artikel 15

Budgeten skall upprättas i euro.

Kapitel 5

Universalitetsprincipen

Artikel 16

1. De totala inkomsterna skall täcka de totala betalningsbemyndigandena, med förbehåll för artikel 17.

2. Alla inkomster och utgifter skall tas upp som bruttobelopp i budgeten utan att justeras mot varandra, med förbehåll för artikel 18.

Artikel 17

1. Följande kategorier av inkomster som avses i denna förordning skall avsättas för särskilda ändamål:

a) Finansiella bidrag från medlemsstaterna till vissa forskningsprogram i enlighet med rådets förordning om systemet för gemenskapernas egna medel.

b) De räntor på depositioner samt böter som föreskrivs i förordningen om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott.

c) Inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål, t.ex. inkomster från fonder, subventioner, gåvor och legat.

d) Bidrag från tredje länder eller olika organ för deltagande i gemenskapernas verksamhet.

e) Inkomster från tredje man för varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten som levererats eller utförts på dennes begäran.

f) Inkomster från återbetalning av belopp som betalats ut på felaktiga grunder.

g) Inkomster från leverans av varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten som utförts till förmån för andra institutioner och organ, inklusive återbetalningar av traktamenten från andra institutioner och organ för vars räkning sådana betalats.

h) Försäkringsersättningar.

i) Inkomster från uthyrning.

j) Inkomster från försäljning av publikationer och filmer, inklusive sådant material som lagras elektroniskt.

Inkomster som skall avsättas för särskilda ändamål enligt den tillämpliga rättsliga grunden skall också avsättas för särskilda ändamål.

Budgeten skall innehålla rubriker för de olika kategorier av inkomster som avses i första och andra stycket, och, om det är möjligt, en beräkning av beloppen.

2. Kommissionen får ta emot alla donationer som görs till gemenskaperna, t.ex. i form av fonder, subventioner, gåvor och legat.

Kommissionen får ta emot donationer som kan föra med sig kostnader endast efter förhandsgodkännande från Europaparlamentet och rådet, vilka skall fatta beslut i frågan inom två månader efter mottagandet av kommissionens begäran. Om inga invändningar har framförts under denna tidsfrist skall kommissionen fatta ett slutgiltigt beslut om godkännande.

Artikel 18

1. I genomförandebestämmelserna till denna förordning (nedan kallade "genomförandebestämmelserna") får det fastställas att vissa inkomster får dras av från fakturor och ansökningar om utbetalningar, för vilka utgifterna sedan godkänns som nettobelopp.

2. Priser på varor och tjänster som levereras till gemenskaperna skall tas upp i budgeten till nettobelopp om de innefattar skatter som betalas tillbaka av medlemsstaterna enligt protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier.

3. Justeringar får göras för växelkursskillnader som uppstår vid genomförandet av budgeten. Den slutliga vinsten eller förlusten skall tas upp i budgetårets saldo.

Kapitel 6

Principen om specificering

Artikel 19

Anslag skall delas in efter ändamål i avdelningar och kapitel. Kapitlen skall delas in ytterligare i artiklar och punkter.

Artikel 20

1. Varje institution får lägga fram förslag till budgetmyndigheten om överföring av anslag mellan avdelningar i sina respektive avsnitt i budgeten, med förbehåll för de särskilda regler som gäller för kommissionen.

Förslag till överföringar mellan olika avdelningar i övriga institutioners budgetavsnitt skall läggas fram av kommissionen till budgetmyndigheten för beslut. Kommissionen får bifoga sitt yttrande till dessa förslag.

2. Varje institution får själv besluta att föra över anslag mellan olika kapitel och mellan olika artiklar i sitt respektive avsnitt i budgeten, med förbehåll för de särskilda regler som gäller för kommissionen. De skall underrätta kommissionen och budgetmyndigheten om vilka överföringar de gjort.

Artikel 21

1. Kommissionen får inom sitt eget avsnitt i budgeten

a) överföra anslag mellan olika artiklar inom samma kapitel,

b) när det gäller personal och administrationsutgifter överföra anslag mellan olika avdelningar, förutsatt att de aktuella anslagen är införda under en likalydande rubrik,

c) när det gäller driftsutgifter överföra anslag mellan olika kapitel inom samma avdelning, upp till högst 10 % av de anslag som ursprungligen avsatts för den budgetrubrik varifrån överföringen sker.

Kommissionen skall underrätta budgetmyndigheten om de överföringar den utfört enligt första stycket b och c.

2. Kommissionen får inom sitt eget avsnitt i budgeten föreslå budgetmyndigheten andra överföringar än dem som avses i punkt 1.

Artikel 22

1. Budgetmyndigheten skall fatta beslut om överföringar av anslag enligt de villkor som anges i punkterna 2, 3 och 4, med förbehåll för undantagen i del II avdelning I.

2. Vad gäller överföringsförslag som rör utgifter som är en nödvändig följd av fördragen eller rättsakter som antagits i enlighet med dessa skall rådet, efter samråd med Europaparlamentet, fatta beslut med kvalificerad majoritet inom sex veckor, utom i brådskande fall. Europaparlamentet skall yttra sig i så god tid att rådet hinner ta del av yttrandet och fatta beslut inom den angivna tiden. Om rådet inte fattar beslut inom denna tid skall överföringsförslaget anses vara godkänt.

3. Vad gäller överföringsförslag som rör andra utgifter än dem som är en nödvändig följd av fördragen eller rättsakter som antagits i enlighet med dessa skall Europaparlamentet, efter samråd med rådet, fatta beslut inom sex veckor, utom i brådskande fall. Rådet skall yttra sig med kvalificerad majoritet i så god tid att Europaparlamentet hinner ta del av yttrandet och fatta beslut inom den angivna tiden. Om inget beslut har fattats inom denna tid skall överföringsförslaget anses vara godkänt.

4. Överföringsförslag som rör både utgifter som är en nödvändig följd av fördragen eller rättsakter som antagits i enlighet med dessa och andra utgifter skall anses vara godkända om varken Europaparlamentet eller rådet har beslutat något annat inom sex veckor från den dag då respektive institution mottog förslagen. Om Europaparlamentet och rådet i fråga om sådana förslag till överföringar minskar den föreslagna överföringen med olika belopp, skall det minsta av de belopp som godtagits av den ena av de två institutionerna anses vara godkänt. Om en av institutionerna underkänner överföringen skall den inte göras.

Artikel 23

1. Anslag får endast överföras till budgetrubriker under vilka anslag har beviljats i budgeten eller som förts upp med symboliskt anslag ("p.m.").

2. Inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål får endast överföras så länge de verkligen används till detta ändamål.

Artikel 24

1. Överföringar inom de avdelningar i budgeten som behandlar anslagen till garantisektionen vid EUGFJ, till strukturfonderna och till forskning skall omfattas av särskilda bestämmelser enligt del II avdelning I, II och III.

2. Budgetmyndigheten skall på kommissionens förslag fatta beslut om överföringar för att möjliggöra utnyttjande av reserven för lån och garantier för lån som gemenskaperna beviljar tredje land, samt reserven för katastrofhjälp.

Det förfarande som anges i artikel 22 skall tillämpas. Om Europaparlamentet och rådet inte kan enas om ett belopp som avviker från kommissionens förslag eller om de avstår från att fatta ett beslut, skall kommissionens förslag till överföring anses vara godkänt.

Kapitel 7

Principerna för en sund ekonomisk förvaltning

Artikel 25

1. Budgetanslagen skall användas enligt principerna för en sund ekonomisk förvaltning, det vill säga i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

2. Mål som kan kontrolleras med hjälp av mätbara kriterier skall fastställas, och deras förverkligande skall övervakas.

3. Institutionerna skall regelbundet utvärdera åtgärder, för att se till att principerna för en sund ekonomisk förvaltning följs.

Artikel 26

Under budgetförfarandet skall kommissionen tillhandahålla information som möjliggör en jämförelse mellan anslagsbehovens utveckling och de ursprungliga beräkningarna i de finansieringsöversikter som åtföljer alla förslag som läggs fram för den lagstiftande myndigheten och som kan medföra verkningar för budgeten.

Kapitel 8

Principen om klarhet och öppenhet

Artikel 27

1. Budgeten skall upprättas och genomföras och räkenskaperna skall läggas fram med hänsyn tagen till principen om klarhet och öppenhet.

2. Budgeten och ändringsbudgetarna skall såsom de slutgiltigt antagits offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning på anmodan av Europaparlamentets ordförande.

Offentliggörandet skall ske inom två månader efter den dag då budgeten förklaras slutgiltigt antagen.

3. En konsoliderad inkomst- och utgiftsredovisning och en konsoliderad balansräkning skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 28

1. Gemenskapernas upp- och utlåningsverksamhet skall redovisas i en bilaga till budgeten.

2. Verksamheten inom Garantifonden för åtgärder avseende tredje land skall redovisas i inkomst- och utgiftsredovisningen och balansräkningen.

AVDELNING II

UPPRÄTTANDET AV BUDGETEN OCH BUDGETENS STRUKTUR

KApiteL 1

Upprättandet av budgeten

Artikel 29

Europaparlamentet, rådet, Europeiska gemenskapernas domstol, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och ombudsmannen skall upprätta en beräkning över sina inkomster och utgifter som de skall överlämna till kommissionen före den 1 juli varje år.

Inkomst- och utgiftsberäkningarna skall överlämnas till budgetmyndigheten för kännedom före den 1 juli varje år.

Artikel 30

1. Kommissionen skall förelägga rådet ett preliminärt budgetförslag senast den 1 september varje år. Det preliminära budgetförslaget skall samtidigt överlämnas till Europaparlamentet.

Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en sammanställning av gemenskapernas inkomster samt av de beräkningar som anges i artikel 29.

2. Kommissionen skall till det preliminära budgetförslaget bifoga

a) en analys av den ekonomiska förvaltningen för det föregående budgetåret och en preliminär konsoliderad balansräkning för samma budgetår enligt artikel 115,

b) ett yttrande över de andra institutionernas beräkningar. Detta yttrande får innehålla avvikande beräkningar, som skall vara vederbörligen motiverade,

c) varje arbetsdokument som den bedömer vara relevant i fråga om institutionernas personal och om de bidrag som institutionerna beviljar.

3. Kommissionen skall utarbeta en allmän inledning till det preliminära budgetförslaget.

4. Varje avsnitt i det preliminära budgetförslaget skall föregås av en inledning som utarbetats av den berörda institutionen.

Artikel 31

1. Kommissionen får, på eget initiativ eller på begäran från någon av de övriga institutionerna vad gäller deras respektive avsnitt, förelägga rådet en ändringsskrivelse genom vilken det preliminära budgetförslaget ändras på grundval av nya uppgifter, som inte fanns tillgängliga när det preliminära budgetförslaget upprättades.

2. Kommissionen skall emellertid förelägga rådet en sådan ändringsskrivelse minst 30 dagar före Europaparlamentets första behandling av budgetförslaget, utom under mycket speciella omständigheter eller om institutionerna kommer överens om något annat. Rådet skall förelägga Europaparlamentet skrivelsen minst 15 dagar före den nämnda första behandlingen.

Artikel 32

1. Rådet skall fastställa budgetförslaget enligt förfarandet i artikel 272 i EG-fördraget, artikel 78 i EKSG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget.

2. Rådet skall förelägga Europaparlamentet budgetförslaget senast den 5 oktober varje år. Rådet skall bifoga en motivering till budgetförslaget, i vilken den i förekommande fall skall ange skälen för att den avvikit från det preliminära budgetförslaget.

Artikel 33

1. Europaparlamentets ordförande skall förklara att budgeten har blivit slutgiltigt antagen enligt förfarandet i artikel 272 i EG-fördraget, artikel 78 i EKSG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget.

2. När budgeten har förklarats slutgiltigt antagen av Europaparlamentets ordförande är varje medlemsstat förpliktad att, från och med den 1 januari nästföljande budgetår eller från och med dagen för den formella förklaringen om den görs efter den 1 januari, tillhandahålla gemenskaperna de belopp man är skyldig till enligt rådets förordning om genomförande av beslutet om systemet för gemenskapernas egna medel.

Artikel 34

1. Kommissionen får när det behövs lägga fram preliminära förslag till ändringsbudgetar.

Preliminära förslag till ändringsbudgetar från andra institutioner än kommissionen skall överlämnas till kommissionen.

2. Alla preliminära förslag till ändringsbudgetar skall av kommissionen överlämnas till rådet senast den 1 september varje år, utom under exceptionella omständigheter. Till de preliminära förslag till ändringsbudgetar som lagts fram av övriga institutioner får kommissionen bifoga ett avvikande yttrande.

3. Budgetmyndigheten skall behandla förslagen med hänsyn tagen till hur brådskande de är.

4. Om rådet efter mottagandet av ett preliminärt förslag till ändringsbudget inte anser det nödvändigt att utarbeta ett förslag till ändringsbudget, skall det bestämma sin ståndpunkt efter en överläggning med Europaparlamentet.

Artikel 35

Med undantag för datumangivelserna skall artiklarna 32 och 33 tillämpas på ändringsbudgetarna. Dessa skall motiveras i förhållande till den budget vars beräkningar de ändrar.

Artikel 36

Kommissionen och budgetmyndigheten får komma överens om att tidigarelägga vissa datum för överlämnande av beräkningarna och för antagande och överlämnande av de preliminära budgetförslagen och budgetförslagen; denna överenskommelse får emellertid inte medföra att de frister som tillåts för behandlingen av dessa texter enligt artikel 272 i EG-fördraget, artikel 78 i EKSG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget.

KAPITEL 2

BUDGETENS STRUKTUR OCH UTFORMNING

Artikel 37

Budgeten skall utgöras av

a) en allmän inkomstberäkning, och

b) separata avsnitt för de olika institutionernas inkomst- och utgiftsberäkningar.

Artikel 38

1. Budgetmyndigheten skall dela in kommissionens inkomster och övriga institutioners inkomster och utgifter efter slag eller ändamål i avdelningar, kapitel, artiklar och punkter.

2. Utgiftsberäkningen i kommissionens avsnitt i budgeten skall följa en kontoplan som fastställs av budgetmyndigheten, och som delas in efter anslagens ändamål.

En avdelning i budgeten skall motsvara ett politikområde och ett kapitel skall normalt motsvara en verksamhet. Inom varje avdelning skall de administrativa anslagen sammanföras till ett enda kapitel.

Artikel 39

Budgeten får inte innehålla negativa inkomster eller utgifter. De egna medel som uppbärs i enlighet med rådets förordning om genomförande av beslutet om systemet för gemenskapernas egna medel skall redovisas som nettobelopp i budgetens inkomstberäkning.

Artikel 40

1. Varje avsnitt i budgeten får innehålla en avdelning för "preliminära anslag". Anslag skall tas upp i en sådan avdelning i följande två situationer:

a) Det finns ännu ingen rättslig grund för den berörda åtgärden i det skede då budgeten upprättas.

b) Det är ovisst om de anslag som införts under rubriken i driftsbudgeten är tillräckliga eller nödvändiga.

Anslagen i denna avdelning får bara användas efter överföring enligt det förfarande som anges i artiklarna 20, 21 och 22.

2. Om det skulle uppstå särskilda svårigheter med att genomföra en viss verksamhet under loppet av ett budgetår får kommissionen även överföra anslag till avdelningen för "preliminära anslag".

Artikel 41

Kommissionens avsnitt får innehålla en "negativ reserv" på högst 200 miljoner euro. Denna reserv, som skall tas upp i en särskild avdelning, får omfatta både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

Reserven skall utnyttjas före budgetårets slut genom överföring enligt det förfarande som anges i artiklarna 20,21 och 22.

Artikel 42

1. I kommissionens avsnitt i budgeten skall följande två reserver införas.

a) En reserv för katastrofhjälp till tredje land.

b) En reserv för gemenskapernas utlåning och lånegarantier för att finansiera åtgärder till förmån för tredje land.

2. Villkoren för när belopp får tas upp i de reserver som avses i punkt 1 a och 1 b samt för hur de får utnyttjas och hur de skall finansieras skall bestämmas genom rådets beslut om budgetdisciplin respektive rådets förordning om genomförande av beslutet om systemet för gemenskapernas egna medel.

Artikel 43

I budgeten skall följande ingå:

1. I den allmänna inkomstberäkningen

a) gemenskapernas beräknade inkomster för budgetåret i fråga,

b) inkomsterna för det föregående budgetåret,

c) relevanta anmärkningar till varje underavdelning.

2. I varje institutions avsnitt:

a) vad gäller inkomstberäkningen

i) den berörda institutionens beräknade inkomster för budgetåret i fråga,

ii) de inkomster som togs upp i budgeten för det föregående budgetåret och de inkomster som fastställts för det senaste budgetår för vilket årsbokslut har upprättats,

iii) relevanta anmärkningar till varje inkomstrubrik.

b) vad gäller utgiftsberäkningen

i) de anslag som avsatts för budgetåret i fråga och för det föregående budgetåret samt de faktiska utgifterna för det senaste budgetår för vilket årsbokslut har upprättats, fördelade på åtaganden och betalningar,

ii) relevanta anmärkningar till varje underavdelning.

3. Vad gäller personal

a) för varje avsnitt i budgeten, en tjänsteförteckning där antalet permanenta och tillfälliga tjänster som beviljats inom ramarna för budgetanslagen fastställs för varje lönegrad i varje kategori och inom varje tjänstegrupp,

b) en tjänsteförteckning för de anställda som avlönas med anslagen till forskning och teknisk utveckling och som beviljats inom ramarna för budgetanslagen, indelade efter kategori och lönegrad och med åtskillnad mellan permanenta och icke-permanenta tjänster,

c) vad gäller vetenskaplig och teknisk personal får indelningen baseras på lönegradsgrupper, i enlighet med de villkor som fastställs i varje budget. I tjänsteförteckningen skall anges det antal högt kvalificerade anställda inom det tekniska eller vetenskapliga området som beviljas särskilda förmåner enligt de särskilda bestämmelser i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna eller i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade "tjänsteföreskrifterna"),

d) en tjänsteförteckning där antalet tjänster för varje lönegrad inom varje kategori fastställs för de olika organ som inrättats av gemenskaperna.

Tjänsteförteckningen skall utöver antalet tjänster som beviljats för budgetåret även visa antalet tjänster som beviljades för det föregående budgetåret.

4. Vad gäller upp- och utlåningstransaktioner

a) i den allmänna inkomstberäkningen skall införas de budgetrubriker som svarar mot transaktionerna i fråga och som är avsedda att ta upp eventuella återbetalningar från betalningsmottagare som i början inte har kunnat uppfylla sina förpliktelser och som har krävt att "fullgörandegarantin" tagits i anspråk. Under dessa rubriker skall ett symboliskt anslag ("p.m.") föras in, tillsammans med relevanta anmärkningar,

b) I kommissionens avsnitt

i) de budgetrubriker som hänför sig till gemenskapernas "fullgörandegaranti" för transaktionerna i fråga. Dessa rubriker skall föras upp med symboliskt anslag (p.m.) så länge inga faktiska utgifter som skall täckas med definitiva anslag har uppstått,

ii) anmärkningar där den rättsliga grunden, volymen och löptiden för de planerade transaktionerna samt gemenskapernas finansiella garanti för genomförandet av transaktionerna i fråga anges.

c) I en bilaga till kommissionens avsnitt som upplysning:

i) löpande kapitaltransaktioner och skuldförvaltning,

ii) kapitaltransaktioner och skuldförvaltning för budgetåret i fråga.

5. Budgetrubriker under inkomster och utgifter som är nödvändiga för att förvalta den reserv för lån och lånegarantier som gemenskaperna beviljar tredje land samt för förvaltning av garantifonden.

Artikel 44

1. Tjänsteförteckningen skall utgöra en absolut gräns för varje institution, och inga utnämningar får göras utöver denna gräns.

Varje institution får dock ändra sin tjänsteförteckning med upp till tio procent inom gränserna för beviljade anslag, antalet tilldelade tjänster, och förutsatt att A1- och A2-tjänster inte berörs.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 får verkningarna av deltidstjänster som godkänts av tillsättningsmyndigheten i enlighet med tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna kompenseras genom nyutnämningar.

AVDELNING III

GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 45

1. Kommissionen skall på eget ansvar och inom ramarna för de tilldelade anslagen genomföra budgeten både med avseende på inkomster och utgifter i enlighet med denna förordning

2. Medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen för att se till att anslagen används enligt principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

Artikel 46

1. För att anslag som förts upp för gemenskapsåtgärder skall få användas krävs en grundrättsakt.

2. Följande anslag får användas utan någon grundrättsakt och förutsatt att de åtgärder som skall finansieras omfattas av gemenskapens behörighet:

a) Anslag till pilotprojekt av experimentell karaktär som syftar till att kontrollera om en åtgärd är genomförbar och ändamålsenlig.

b) Anslag till förberedande åtgärder avsedda att förbereda förslag till framtida gemenskapsåtgärder.

c) Anslag till punktåtgärder, eller även permanenta åtgärder, som kommissionen genomför i enlighet med de uppgifter som följer av dess befogenheter på det institutionella planet, utöver den initiativrätt som kommissionen har när det gäller lagstiftning, och enligt de särskilda behörigheter som kommissionen direkt har tilldelats genom fördragen.

d) Anslag till varje institutions drift med avseende på dess administrativa självständighet.

Artikel 47

Kommissionen skall ge övriga institutioner de befogenheter som krävs för att dessa skall kunna genomföra sina respektive avsnitt av budgeten.

Artikel 48

Kommissionen och var och en av de övriga institutionerna får delegera sina befogenheter vad gäller budgetens genomförande i enlighet med de villkor som fastställs i deras respektive interna arbetsordning och inom de gränser som de själva sätter i det dokument genom vilket delegeringen beslutas. De som delegeras ansvar får endast agera inom ramarna för de befogenheter som uttryckligen har tilldelats dem.

Artikel 49

Varje åtgärd för budgetens genomförande som kan leda till att den som delegerar ansvar, den till vilken ansvaret delegeras eller den tredje man från vilken inkomster härrör eller som är mottagare av gemenskapsmedel hamnar i en intressekonflikt skall vara förbjuden.

KAPITEL 2

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV BUDGETEN

Artikel 50

1. Kommissionen skall genomföra budgeten antingen centralt eller genom gemensam eller decentraliserad förvaltning.

2. När kommissionen genomför budgeten centralt skall åtgärderna för genomförandet antingen utföras direkt av kommissionens egna avdelningar, av byråer eller kontor som tilldelats ansvaret för genomförandet, eller av offentligrättsliga organ på nationell eller internationell nivå eller på gemenskapsnivå.

3. När kommissionen genomför budgeten genom gemensam eller decentraliserad förvaltning skall åtgärderna för genomförandet överlämnas till medlemsstaterna, enligt del II avdelning I och II, eller till tredje land, enligt del II avdelning IV. För att försäkra sig om att budgetmedlen används enligt tillämpliga regler skall kommissionen i dessa fall, enligt särskilda bestämmelser, införa system för räkenskapsavslutning och lämpliga mekanismer för finansiella korrigeringar.

Artikel 51

1. Kommissionen får inte delegera sådana genomförandebefogenheter som den har genom fördragen om befogenheterna i fråga medför ett betydande skönsmässigt handlingsutrymme och kan användas som ett verktyg för politiska överväganden.

2. Inom ovan angivna gräns får emellertid kommissionen delegera uppgifter som faller inom offentlig förvaltning, bland annat avseende genomförandet av budgeten, till särskilt utsedda byråer eller kontor som omfattas av gemenskapsrätt eller internationell rätt (nedan kallade "byråer eller kontor för genomförande"), eller till andra externa organ som omfattas av nationell rätt som antingen är offentligrättsliga eller som under statens garanti har tilldelats uppgifter som faller inom offentlig förvaltning.

Artikel 52

Byråer eller kontor för genomförande är organ som kan anförtros uppgiften att genomföra hela eller delar av gemenskapsprogram och -projekt för kommissionens räkning och på dess ansvar.

Dessa byråer och kontor skall inrättas och fungera enligt villkor som tillåter kommissionen att behålla kontrollen över hur budgeten genomförs, och över hur de byråer och kontor till vilka genomförandet har delegerats drivs.

Artikel 53

1. När ansvar delegeras till organ eller byråer eller kontor för genomförande, eller till andra externa organ som omfattas av nationell rätt som antingen är offentligrättsliga eller har anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning under den berörda statens garanti, skall beslutet om delegering innehålla bestämmelser som garanterar klarhet och öppenhet i verksamheten åtminstone i följande avseenden:

a) Förfaranden för tilldelning av kontrakt som är tydliga och som är utformade så att likabehandling garanteras och intressekonflikter undviks.

b) Ett effektivt system för intern kontroll av förvaltningstransaktionerna.

c) Separat bokföring för dessa transaktioner och förfaranden för separat redovisning som gör det möjligt att visa hur gemenskapsmedlen använts.

d) En oberoende extern revision.

Med utgångspunkt från internationellt godtagna normer får kommissionen erkänna de delegerade förvaltarnas regler för kontroll, redovisning och upphandling såsom likvärdiga med kommissionens egna regler.

Kommissionen skall se till att genomförandet av de uppgifter som delegerats övervakas, utvärderas och kontrolleras regelbundet. Om kommissionen erkänt det delegerade organets kontrollsystem som likvärdigt skall hänsyn tas till detta när kommissionen genomför egna kontroller.

2. Om kommissionen har gjort utbetalningar till offentligrättsliga organ och dessa belopp ger upphov till inkomsträntor skall dessa räntor minst var sjätte månad sammanställas i betalningskrav och bokföras i inkomstredovisningen.

Artikel 54

Kommissionen får inte delegera uppgifter som rör genomförandet av budgeten, dvs. utgiftsåtagande, kontroll och godkännande av utgifter eller uppbörd eller återvinning av belopp, till externa privaträttsliga organ eller motsvarande, såvida dessa inte har anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning under den berörda statens garanti.

De uppgifter som genom kontrakt får anförtros åt andra externa privaträttsliga organ än de som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning under den berörda statens garanti är uppgifter av teknisk, administrativ, förberedande eller kompletterande natur som varken innebär någon myndighetsutövning eller ger utrymme för skönsmässiga bedömningar.

KAPITEL 3

AKTÖRER I BUDGETFÖRVALTNINGEN

Avsnitt 1

Principen om åtskillnad mellan funktioner

Artikel 55

Utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner skall vara åtskilda.

Avsnitt 2

Utanordnaren

Artikel 56

1. Varje institution skall i sin arbetsordning fastställa till vilken nivå i organisationen ansvaret som utanordnare bör delegeras, hur omfattande befogenheterna skall vara för de anställda som tilldelas dem samt på vilka villkor befogenheterna får delegeras vidare.

2. Utanordnarens funktioner får endast delegeras och delegeras vidare till anställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

3. Den som delegerats eller vidaredelegerats en befogenhet som utanordnare får inte handla utöver vad som anges i det dokument genom vilket delegeringen beslutas.

Artikel 57

1. Den som delegerats eller vidaredelegerats ansvaret som utanordnare vid sin respektive institution skall se till att inkomster och anslag förvaltas enligt principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

2. När anslag används skall den som delegerats eller vidaredelegerats ansvaret som utanordnare svara för att göra åtaganden samt kontrollera och godkänna utgifter för betalning. Användning av anslag skall också omfatta planering av åtaganden och transaktioner och vidtagande av nödvändiga åtgärder för att medlen skall nå mottagande tredje man.

3. Förvaltningen av inkomster skall omfatta sammanställning av uppskattade fordringar, fastställande av fordringar och upprättande av betalningskrav. Förvaltningen kan också i vissa fall innebära avstående från fastställda fordringar.

4. Den som delegerats ansvaret som utanordnare skall skapa en struktur för genomförandet av sina uppgifter, samt system och förfaranden för att följa upp och kontrollera dem internt enligt miniminormer som fastställs av varje institution, och med hänsyn tagen till de risker som finns med tanke på förvaltningssituationen eller typen av åtgärd.

5. Den som delegerats ansvaret som utanordnare skall hålla sin institution underrättad om sina insatser och om de resultat som uppnåtts i förhållande till de uppställda målen, vilka risker som finns samt vilka resurser som utnyttjas. Den delegerade utanordnaren skall för detta ändamål lägga fram en årsrapport kompletterad med relevanta räkenskaper till institutionen, internrevisorn och räkenskapsföraren.

Avsnitt 3

Räkenskapsföraren

Artikel 58

1. Varje institution skall utnämna en räkenskapsförare som vid den egna institutionen har ansvaret för att

a) förbereda och lägga fram de redovisningar som avses i avdelning VI,

b) fastställa minimikrav för redovisningen, och utforma och godkänna de redovisningssystem som används av utanordnarna,

c) betalningar effektueras på ett korrekt sätt, samt för att förvalta de likvida medlen, ta emot inkomster och kräva in fastställda fordringar.

Utanordnarna skall förse räkenskapsföraren med alla uppgifter som behövs för de ändamål som avses i första stycket.

2. Om inte något annat följer av denna förordning eller av någon sektorsförordning skall endast räkenskapsföraren ha befogenhet att förvalta medel och andra tillgångar. Räkenskapsföraren skall ansvara för förvaringen av medlen och tillgångarna.

Avsnitt 4

Förskottsförvaltaren

Artikel 59

För betalning av mindre utgifter får det upprättas förskottskonton, som skall krediteras med nödvändiga medel av institutionens räkenskapsförare och skötas av en förskottsförvaltare som utses av institutionens räkenskapsförare.

KAPITEL 4

AKTÖRERNAS ANSVAR

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 60

Alla anställda till vilka utanordnarens befogenheter delegerats eller vidaredelegerats samt alla räkenskapsförare och förskottsförvaltare skall kunna fråntas sina befogenheter av den myndighet som utsett dem utan att detta påverkar möjligheten att tillämpa eventuella disciplinåtgärder.

Artikel 61

Bestämmelserna i detta kapitel skall inte påverka möjligheten att ställa de aktörer som anges i artikel 60 till straffrättsligt ansvar enligt tillämplig nationell lag och enligt gällande bestämmelser om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller medlemsstaterna är delaktiga i.

Artikel 62

1. Alla utanordnare, räkenskapsförare och förskottsförvaltare skall kunna bli föremål för disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation enligt tjänsteföreskrifterna, med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 63 och 64.

2. Om en anställd till vilken utanordnarens befogenheter delegerats eller vidaredelegerats anser att ett beslut som han eller hon måste rätta sig efter står i strid med gällande bestämmelser eller med principerna för en sund ekonomisk förvaltning, skall han eller hon skriftligen underrätta sin överordnade om detta. Om instruktionen bekräftas skriftligen skall den delegerade utanordnaren fritas från sitt ansvar.

3. Om utanordnarens befogenhet delegeras vidare skall den som delegerats befogenheten i första ledet fortfarande vara ansvarig för kontrollsystemens effektivitet och för sitt val av person för vidaredelegering.

Avsnitt 2

Bestämmelser för räkenskapsförare och förskottsförvaltare

Artikel 63

Räkenskapsförare skall kunna bli föremål för disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation, särskilt om

a) de begår fel som orsakar förlust eller skada i fråga om de medel, tillgångar och dokument som de ansvarar för,

b) de gör ändringar i fråga om bankkonton eller postgirokonton,

c) inbetalningar de mottagit eller utbetalningar som de effektuerat inte stämmer överens med motsvarande betalningskrav eller betalningsorder.

Artikel 64

1. Förskottsförvaltare skall kunna bli föremål för disciplinåtgärder eller krav på ekonomisk kompensation, särskilt om

a) de begår fel som orsakar förlust eller skada i fråga om de medel, tillgångar och dokument som de ansvarar för.

b) de inte med korrekta dokument kan styrka betalningar de gjort,

c) de betalar till andra parter än berättigade betalningsmottagare.

KAPITEL 5

FÖRVALTNING AV INKOMSTER

Avsnitt 1

Tillhandahållande av egna medel

Artikel 65

De inkomster som utgörs av egna medel enligt rådets förordning om genomförande av beslutet om systemet för gemenskapernas egna medel skall tas upp i budgeten i form av en beräkning uttryckt i euro. Beloppen skall göras tillgängliga i enlighet med förordningen om genomförande av nämnda beslut.

Avsnitt 2

Beräkning av fordringar

Artikel 66

1. Varje åtgärd eller situation som kan medföra eller ändra en fordran för gemenskaperna, skall föregås av att utanordnaren gör en beräkning av fordringen.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 skall det inte göras någon sådan beräkning i förväg i fråga om de egna medel som anges i rådets förordning om genomförande av beslutet om systemet för gemenskapernas egna medel och som betalas in av medlemsstaterna och tillhandahålls kommissionen direkt vid fastställda tidpunkter. För dessa belopp skall utanordnaren upprätta betalningskrav.

Avsnitt 3

Betalningskrav

Artikel 67

Utanordnaren skall fastställa alla fordringar som är säkra, obestridda och förfallna till betalning genom att utfärda ett betalningskrav. Villkoren för när dröjsmålsränta skall betalas till budgeten skall anges i genomförandebestämmelserna.

Avsnitt 4

Inbetalningar

Artikel 68

1. Räkenskapsföraren skall ansvara för betalningskraven så snart som utanordnaren fastställt fordringarna på behörigt sätt. Han skall säkerställa att gemenskapernas fordringar betalas samt att gemenskapernas rättigheter tillvaratas.

Räkenskapsföraren skall underrätta utanordnaren om inkomster som inte mottagits inom den tid som fastställts. Om nödvändigt skall han inleda ett kravförfarande.

Räkenskapsföraren får kräva in medel genom avräkning i de fall samme gäldenär har en fordran på gemenskapen, förutsatt att denna fordran också är säker, obestridd och förfallen till betalning.

2. Innan utanordnaren får avstå från rätten att kräva in en fastslagen fordran skall han försäkra sig om att detta beslut är korrekt och förenligt med principerna för en sund ekonomisk förvaltning. Han skall meddela räkenskapsföraren om beslutet, så att det kan registreras i räkenskaperna. Beslutet om avstående skall fattas och motiveras av den som delegerats ansvaret som utanordnare. Denne skall emellertid i tveksamma fall vidarebefordra frågan för beslut på en högre nivå.

Artikel 69

Inkomster i form av böter, avtalsviten och sanktioner skall, liksom räntor som genererats i dessa fall, inte slutgiltigt införas som inkomster i budgeten så länge motsvarande beslut kan upphävas av EG-domstolen.

Bestämmelsen i första stycket skall dock inte gälla beslut om räkenskapsavslutning eller finansiella korrigeringar.

KAPITEL 6

FÖRVALTNING AV UTGIFTER

Avsnitt 1

Utgiftsåtaganden

Artikel 70

1. Ett åtagande skall bestå av ett budgetmässigt och ett rättsligt åtagande.

Det budgetmässiga åtagandet innebär att nödvändiga budgetanslag avsätts för att fullgöra den förpliktelse som skall finansieras genom budgeten.

Det rättsliga åtagandet är den handling genom vilken utanordnaren ingår en förpliktelse gentemot tredje man som ger upphov till en utgift i budgeten.

Det rättsliga och det budgetmässiga åtagandet skall som regel göras av samma person.

2. Ett budgetmässigt åtagande skall vara övergripande om den enskilda slutmottagaren inte är bestämd, eller om det syftar till att täcka flera enskilda åtaganden. Åtagandet skall vara preliminärt om det är avsett att täcka löpande utgifter av administrativ karaktär och beloppet inte är slutgiltigt bestämt. Ett budgetmässigt åtagande skall vara enskilt om det är fastställt vem som är slutmottagare.

3. Budgetmässiga åtaganden för åtgärder som sträcker sig över fler än ett budgetår får delas upp i delåtaganden om den grundläggande rättsakten möjliggör detta. Om det budgetmässiga åtagandet delas upp över flera budgetår skall detta anges i det rättsliga åtagandet.

Artikel 71

1. Alla rättsliga åtaganden gentemot tredje man som kan ge upphov till utgifter som belastar budgeten skall föregås av ett enskilt budgetmässigt åtagande från den behöriga utanordnaren.

2. Om inte något annat följer av de särskilda bestämmelserna i del II avdelning IV, skall de övergripande budgetmässiga åtagandena täcka alla kostnader som följer av de enskilda rättsliga åtagandena i fråga fram till och med den 31 december år n + 1.

Under den period som avses i första stycket skall utanordnaren i budgeträkenskaperna bokföra alla enskilda rättsliga åtaganden mot det övergripande budgetmässiga åtagandet.

När denna period löpt ut skall utanordnaren dra tillbaka den outnyttjade delen av detta övergripande budgetmässiga åtagande.

3. I fråga om rättsliga åtaganden som gjorts för projekt som sträcker sig över en längre period än ett budgetår och motsvarande budgetmässiga åtaganden, skall en tidsfrist fastställas inom vilken åtagandena skall vara uppfyllda.

Artikel 72

Utanordnaren skall vid upprättandet av varje handling som innebär ett budgetmässigt åtagande försäkra sig om att

a) rätt budgetrubrik belastas,

b) det finns disponibla anslag,

c) utgifterna är korrekta och överensstämmer med gällande bestämmelser, särskilt i budgeten och i förordningar, samt i alla rättsakter som antagits för att genomföra fördrag och förordningar,

d) principerna för en sund ekonomisk förvaltning följs.

Avsnitt 2

Kontroll av utgifter

Artikel 73

Kontrollen av utgifter är den handling genom vilken utanordnaren skall

a) verifiera att mottagaren faktiskt har giltiga anspråk,

b) fastställa eller verifiera att fordran är riktig, och vilket belopp den uppgår till,

c) verifiera fordrans förfallovillkor.

Avsnitt 3

Godkännande av utgifter

Artikel 74

Godkännandet är den handling genom vilken utanordnaren, genom utfärdande av en betalningsorder, beordrar räkenskapsföraren att betala en kontrollerad utgift.

Artikel 75

1. En betalningsorder kan avse en av följande transaktioner, beroende på bestämmelserna i grundrättsakten eller i kontraktet:

a) Fullgörande av ett budgetmässigt åtagande genom en engångsbetalning av hela beloppet.

b) Förskott.

c) Löpande betalning för att gottgöra berättigade utgifter.

d) Betalning av det belopp som återstår för att fullgöra ett budgetmässigt åtagande; beloppet skall bekräftas genom styrkande dokument och betalas inom den tidsfrist som anges i artikel 71.3.

I räkenskaperna skall det göras åtskillnad mellan dessa olika typer av betalningar.

2. Endast förskott skall vara räntebärande, och bara till dess att de definitivt utbetalats till slutmottagaren, utom i fall då de ställts till förfogande för myndigheter i medlemsstaterna.

Avsnitt 4

Betalning av utgifter

Artikel 76

Betalningen av en utgift är den slutliga handling genom vilken den berörda institutionen befrias från sina förpliktelser gentemot betalningsmottagaren.

Betalningen skall utföras av räkenskapsföraren inom ramen för de disponibla medlen.

Avsnitt 5

Tidsfrister för betalningar

Artikel 77

Utgifterna skall kontrolleras, godkännas och betalas inom de tidsfrister som anges i genomförandebestämmelserna, där det också skall fastställas på vilka villkor betalningsmottagare som får betalt för sent skall ha rätt till dröjsmålsränta som i dessa fall skall belasta samma budgetrubrik som den ursprungliga utgiften.

KAPITEL 7

INFORMATION OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

Artikel 78

1. Kommissionen skall en gång i månaden till Europaparlamentet och rådet överlämna sifferuppgifter indelade efter kapitel i budgeten avseende genomförandet av budgeten; uppgifterna skall täcka både inkomster och utgifter. Uppgifterna skall även visa användningen av anslag som överförts.

Sifferuppgifterna skall överlämnas inom tio arbetsdagar efter varje månads utgång.

2. Kommissionen skall tre gånger om året, inom 30 arbetsdagar efter utgången av maj, augusti och december, till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om budgetens genomförande, som skall omfatta både inkomster och utgifter och vara indelad efter budgetens kapitel, artiklar och punkter. Rapporten skall även visa användningen av anslag som överförts.

3. Såväl sifferuppgifterna som de rapporter som sammanställs var fjärde månad skall samtidigt sändas till revisionsrätten.

KAPITEL 8

DATABEHANDLING

Artikel 79

Om inkomster eller utgifter förvaltas med hjälp av datorsystem skall bestämmelserna i denna avdelning samt bestämmelserna i del I avdelning VI kapitel 2 och 3 tillämpas, med hänsyn tagen till huruvida det är möjligt och nödvändigt att använda datoriserad förvaltning. I sådana fall skall följande gälla:

a) För de uppgifter som lagras i datorsystemen skall hänvisningar ges till styrkande dokument.

b) Underskrifter får göras i lämplig datoriserad form.

KAPITEL 9

INTERNREVISORN

Artikel 80

Varje institution skall utnämna en internrevisor, som skall ha till uppgift att i enlighet med relevanta internationella normer ge institutionen en försäkran om att systemen och förfarandena för att genomföra budgeten fungerar tillfredsställande. Internrevisorn får inte samtidigt utöva befogenheter som utanordnare eller räkenskapsförare.

Artikel 81

1. Internrevisorn skall hjälpa sin institution att förebygga risker genom att på oberoende basis avge yttranden om förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet och genom att utfärda rekommendationer om hur transaktioner kan genomföras mera effektivt, samt verka för att institutionens resurser används omdömesgillt.

Internrevisorn skall ansvara för att

a) bedöma om interna förvaltningssystem är lämpligt utformade och tillräckligt effektiva, samt bedöma hur de olika avdelningarna genomför gemenskapens politik, program och åtgärder med hänsyn tagen till de därmed förbundna risker,

b) bedöma om de system för intern kontroll som används vid varje åtgärd för budgetens genomförande är lämpligt utformade och effektiva.

2. Internrevisorns befogenheter skall omfatta hela institutionens verksamhet. Han skall ha en fullständig och obegränsad tillgång till de handlingar som gäller inkomster och utgifter, och skall vid behov ha rätt att granska dokument på platsen, också i medlemsstaterna och i tredje land.

3. Internrevisorn skall rapportera till institutionen om sina konstateranden och rekommendationer. Institutionen skall ansvara för att de rekommendationer som granskningarna utmynnar i omsätts i praktiken.

Artikel 82

Särskilda regler tillämpliga på internrevisorn skall fastställas av institutionen för att garantera dennes oberoende i tjänsteutövningen. Internrevisorn skall vid utövandet av sina befogenheter kunna bli föremål för disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation enligt tjänsteföreskrifterna.

AVDELNING IV

TILLDELNING AV KONTRAKT

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Avsnitt 1

Tillämpningsområde

Artikel 83

1. Avtal om offentlig upphandling är avtal mot ersättning som ingås skriftligen av en upphandlande myndighet i den mening som avses i artiklarna 97 och 153, och som gäller tillhandahållande mot betalning av lös eller fast egendom eller tjänster, eller utförande av bygg- och anläggningsarbeten, där betalningen helt eller delvis belastar budgeten.

Avtalen kan avse

a) fast egendom,

b) leverans av varor,

c) bygg- och anläggningsarbeten, eller

d) tillhandahållande av tjänster.

2. Bestämmelserna i denna avdelning skall inte tillämpas på bidrag.

Artikel 84

1. Alla kontrakt som helt eller delvis finansieras genom budgeten skall omfattas av principerna om insyn och öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering.

2. Alla upphandlingsförfaranden skall genomföras under största möjliga konkurrens, med undantag endast för de fall som uttömmande anges i genomförandebestämmelserna.

3. Institutionerna skall ha rätt att när som helst hålla inne, avböja eller återkräva belopp som redan betalats ut för kontrakt om de bedömer att fel, oegentligheter eller bedrägerier påverkat upphandlingsförfarandet.

Avsnitt 2

Offentliggörande

Artikel 85

1 Alla upphandlingar för vilka kontraktsbeloppen överstiger tröskelvärden i artikel 98 eller artikel 153 skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Offentliggörandet skall omfatta ett förhandsmeddelande, ett meddelande om upphandling samt ett meddelande om tilldelning av kontraktet.

Offentliggörande av meddelandet om upphandling får bara underlåtas i de fall som anges i artikel 87.

Offentliggörande av uppgifter om vem som tilldelats kontraktet får underlåtas om det skulle hindra tillämpningen av lagstiftningen eller stå i strid med det allmänna intresset, eller vara till skada för offentliga eller privata företags legitima affärsintressen eller snedvrida den lojala konkurrensen mellan olika anbudsgivare.

3. De upphandlingar där kontraktsbeloppet ligger under tröskelvärdena i artikel 98 eller artikel 153 skall offentliggöras på ett lämpligt sätt.

4. Syftet med upphandlingen skall anges klart i upphandlingsdokumenten, däribland i specifikationerna.

Avsnitt 3

Upphandlingsförfarande

Artikel 86

1. När kontrakt tilldelas genom anbudsinfordran skall detta ske i någon av följande former:

a) Öppen anbudsinfordran.

b) Selektiv anbudsinfordran.

c) Formgivningstävling.

d) Förhandlat förfarande.

2. Om ett kontrakts värde överskrider tröskelvärdena i artikel 98 eller artikel 153 skall något av förfarandena i punkt 1 a, 1 b eller 1 c tillämpas med förbehåll för bestämmelserna i artikel 87.

3. Om ett kontrakts värde ligger under tröskelvärdena i artikel 98 eller artikel 153, får den upphandlande myndigheten utöver de förfaranden som anges i punkt 1 välja ett förenklat anbudsförfarande, där de anbudsgivare som bjudits in att lämna anbud väljs ut efter objektiva kriterier på så sätt att verklig konkurrens blir möjlig.

Artikel 87

1. Tilldelning av kontrakt genom förhandlat förfarande utan att ett meddelande om upphandling offentliggörs i förväg får bara ske i de fall som anges i genomförandebestämmelserna.

2. Efter att ett meddelande om upphandling offentliggjorts och anbudsgivare valts ut enligt angivna kriterier får förhandlat förfarande bara tillämpas i de fall som anges i genomförandebestämmelserna.

Avsnitt 4

Uteslutning från deltagande i upphandling

Artikel 88

1. Anbudssökande och anbudsgivare skall uteslutas från deltagande i upphandling om de

a) är i konkurs eller likvidation, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer eller har avbrutit sin näringsverksamhet, eller är i en motsvarande situation till följd av något liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar,

b) har fällts för brott mot yrkesetiken enligt lagakraftvunnen dom,

c) har gjort sig skyldiga till ett allvarligt fel i yrkesutövningen, såvida detta på något sätt kan styrkas av den upphandlande myndigheten,

d) inte har fullgjort sina skyldigheter att erlägga socialförsäkringsavgifter eller skatt enligt lagstiftningen i det land där de är etablerade eller i det land där den upphandlande myndigheten finns, eller där kontraktet skall genomföras.

2. Anbudssökande och anbudsgivare skall bevisa att de inte befinner sig i någon av de situationer som anges i punkt 1.

Artikel 89

1. Kontrakt får inte tilldelas anbudssökande och anbudsgivare som i samband med upphandlingsförfarandet

a) befinner sig i intressekonflikt,

b) lämnat felaktiga uppgifter till den upphandlande myndigheten i fråga om de krav som måste uppfyllas för att få delta i anbudsförfarandet, eller

c) försökt få tillgång till konfidentiella uppgifter, ingå otillåtna överenskommelser med konkurrenter eller på något annat sätt försökt påverka eller muta den upphandlande myndigheten.

2. Utöver de fall som anges i punkt 1 får kontrakt inte heller tilldelas anbudsgivare och anbudssökande som i samband med ett annat upphandlingsförfarande eller ett förfarande där bidrag som finansieras genom gemenskapens budget har tilldelats, på ett allvarligt sätt har underlåtit att uppfylla kontraktsenliga förpliktelser.

Artikel 90

En anbudsgivare eller anbudssökande som med tillämpning av artikel 88 eller 89 uteslutits kan, efter att ha getts möjlighet att yttra sig, dessutom bli föremål för administrativa eller ekonomiska sanktioner. Dessa sanktioner kan bland annat innefatta att finansieringen av ett löpande kontrakt dras in tillfälligt eller definitivt, eller att den anbudssökande eller anbudsgivaren utesluts från rätten att lämna anbud på kontrakt som finansieras med gemenskapens medel under en period på upp till fem år.

Avsnitt 5

Tilldelning av kontrakt

Artikel 91

1. Alla kontrakt skall tilldelas utifrån urvalskriterier, som syftar till att bedöma anbudsgivaren eller anbudssökarens kapacitet, samt tilldelningskriterier, som syftar till att värdera själva anbuden; dessa kriterier skall fastställas i förväg och anges i upphandlingsdokumenten.

2. Kontrakt kan tilldelas på följande två sätt:

a) Den anbudsgivare som erbjuder det lägsta priset får kontraktet, förutsatt att anbudet uppfyller angivna villkor och formella krav.

b) Den anbudsgivare som erbjuder det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn till pris och kvalitet får kontraktet.

Avsnitt 6

Hur anbud skall lämnas in, öppnas och bedömas

Artikel 92

1. Anbuden skall lämnas in enligt en rutin som garanterar att de förblir konfidentiella till dess att alla anbud samtidigt öppnas.

2. Oavsett vilket upphandlingsförfarande som används skall ansökningar eller anbud öppnas av en kommitté som utses för detta ändamål. Alla ansökningar eller anbud som denna kommitté inte bedömer vara förenliga med gällande bestämmelser skall förkastas.

3. Alla ansökningar eller anbud som kommittén förklarar vara förenliga med gällande bestämmelser skall bedömas av en kommitté som utses för det syftet, med utgångspunkt från urvals- och tilldelningskriterierna.

Artikel 93

Medan förfarandet för tilldelning av kontrakt pågår får kontakter mellan de anbudssökande eller anbudsgivarna och den upphandlande myndigheten endast ske på ett sätt som garanterar öppenhet och likabehandling. Sådana kontakter får varken leda till att villkoren för anbudsförfarandet ändras eller till att ett enskilt anbud ändras.

Artikel 94

Den upphandlande myndigheten skall informera alla anbudssökande och anbudsgivare vars ansökningar förkastats om orsaken till detta, och alla som lämnat formellt korrekta anbud och ansökningar som prövats skall informeras om vilka relativa kvaliteter och fördelar som kännetecknar det anbud som slutligen valts samt namnet på den som lämnat det anbudet.

Artikel 95

Fram till dess att ett kontrakt undertecknats skall den upphandlande myndigheten ha rätt att avbryta upphandlingsförfarandet eller avstå från att ingå ett enskilt avtal utan att anbudssökande eller anbudsgivare kan göra anspråk på någon ersättning.

Sådana beslut skall motiveras, och anbudsgivarna och anbudssökarna skall underrättas.

Avsnitt 7

Säkerhet

Artikel 96

Som garanti för ett kontrakts genomförande kan den upphandlande myndigheten kräva att kontraktsparten i förväg ställer en säkerhet.

KAPITEL 2

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR KONTRAKT SOM TILLDELAS AV GEMENSKAPENS INSTITUTIONER FÖR EGEN RÄKNING

Artikel 97

Var och en av gemenskapens institutioner som genomför upphandling för egen räkning skall anses som upphandlande myndighet.

Artikel 98

De tröskelvärden och tidsfrister som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena för tilldelning av kontrakt vid offentlig upphandling av varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten skall tillämpas, med förbehåll för bestämmelserna i del II avdelning III.

Artikel 99

Deltagande i anbudsförfaranden skall på lika villkor vara öppet för alla fysiska och juridiska personer som omfattas av fördragen, samt för alla fysiska och juridiska personer i ett tredje land som har ratificerat ett särskilt avtal genom vilket det knyts till gemenskaperna i fråga om offentlig upphandling och vars deltagande sker på de villkor som anges i avtalet.

Artikel 100

Om det plurilaterala avtalet om offentlig upphandling inom ramen för Världshandelsorganisationen är tillämpligt, skall möjligheten att delta i anbudsförfaranden i enlighet med avtalets bestämmelser vara öppen även för medborgare i de länder som har ratificerat detta.

AVDELNING V

BIDRAG

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 101

1. Bidrag ges i form av belopp som belastar gemenskapsbudgeten direkt och utan krav på återbetalning, för att finansiera

a) administrationskostnader för de organ som inrättats för att uppnå ett mål som omfattas av Europeiska unionens politik eller som arbetar för mål av allmänt europeiskt intresse,

b) åtgärder som syftar till att främja uppnåendet av ett mål som omfattas av Europeiska unionens politik.

Bidragen skall regleras genom en skriftlig överenskommelse.

2. Institutionernas personalutgifter, lån, förvärv av andelar eller belopp som avser skadestånd eller ränta, eller belopp som betalas ut inom ramen för upphandlingskontrakt skall inte anses som bidrag.

KAPITEL 2

PRINCIPER FÖR BEVILJANDE AV BIDRAG

Artikel 102

1. Bidrag skall beviljas enligt principerna om klarhet, öppenhet, likabehandling och samfinansiering, och bidrag skall inte kunna ackumuleras eller beviljas retroaktivt.

2. Bidrag får inte ha till syfte eller effekt att mottagaren gör en vinst.

Artikel 103

1. Bidrag skall planeras på årsbasis med angivande av deras rättsliga grund, mål och förväntade resultat.

De olika programmen skall offentliggöras årligen, och de skall genomföras genom att ansökningsomgångar offentliggörs, utom i fall då detta inte är lämpligt på grund av brådska eller typen av åtgärd eller mottagare.

2. Alla bidrag som beviljas under ett budgetår skall offentliggöras årligen.

Artikel 104

1. Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag för varje enskild åtgärd.

2. Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag per budgetår för administrationskostnader.

Artikel 105

1. Bidrag får inte beviljas för redan inledda åtgärder, om inte mottagaren kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan beslutet om bidrag fattades.

I dessa fall kan emellertid utgifter från perioden före det att ansökan om bidrag lämnades in inte berättiga till bidrag.

2. Bidrag får aldrig beviljas för åtgärder som redan fullbordats.

Artikel 106

1. Ett bidrag får inte finansiera en åtgärd i dess helhet eller samtliga administrationskostnader vid det organ som tar emot bidraget, med förbehåll för bestämmelserna i del II avdelning IV.

Bidrag för administrationskostnader som förnyas skall dessutom trappas ned successivt.

2. När det gäller bidrag till organ som arbetar för mål av allmänt europeiskt intresse får undantag från punkt 1 göras, antingen i den rättsliga grunden eller i budgetanmärkningarna. På samma villkor får undantag från punkt 1 första stycket göras i fråga om internationella organisationer.

KAPITEL 3

FÖRFARANDE FÖR BEVILJANDE

Artikel 107

I en inbjudan att lämna förslag skall det anges vilka urvalskriterier som används för att bedöma de sökandes finansiella och operativa förmåga att genomföra den föreslagna åtgärden, liksom de tilldelningskriterier enligt vilka bidragsmottagarna väljs ut.

Artikel 108

1. För att tas upp till prövning skall ansökningarna om bidrag lämnas in skriftligen av icke-vinstdrivande juridiska personer. Bidrag kan undantagsvis beviljas fysiska personer eller företag, beroende på typen av åtgärd eller målet för sökandens verksamhet.

2. Bidrag får inte beviljas sökande som befinner sig i någon av de situationer som anges i artikel 88 och 89, eller som befunnit sig i en sådan situation i samband med deltagande i ett förfarande för beviljande av bidrag eller ett upphandlingsförfarande som finansierats genom budgeten.

Sökandena skall intyga att de inte befinner sig i någon av de situationer som avses i artikel 88.

Sökande som med tillämpning av artiklarna 88 och 89 har uteslutits kan bli föremål för administrativa eller ekonomiska sanktioner enligt villkoren i artikel 90.

Artikel 109

1. Ansökningarna skall bedömas av en kommitté som utses för detta syfte, med utgångspunkt från de urvals- och tilldelningskriterier som offentliggjorts i förväg.

2. Institutionen skall skriftligen upplysa den sökande om vad som beslutats. Om en ansökan helt eller delvis avslagits skall institutionen motivera sitt beslut.

KAPITEL 4

UTBETALNING

Artikel 110

1. Bidrag skall betalas ut i euro.

2. Utbetalningarna skall fördelas över tiden beroende på de ekonomiska riskerna, åtgärdens varaktighet och hur långt genomförandet framskridit, eller följa den takt i vilken mottagaren ådrar sig faktiska kostnader.

Artikel 111

I villkoren för ett bidrag kan det anges att mottagaren skall ställa en säkerhet i förväg, som en garanti för att han kommer att uppfylla sina förpliktelser.

Artikel 112

1. Ett bidragsbelopp skall inte vara slutligt förrän den åtgärd det beviljats för har genomförts eller administrationskostnaderna lagts fram och institutionen godkänt de slutliga räkenskaperna; detta skall dock inte påverka institutionens möjlighet att genomföra kontroller i ett senare skede.

2. Mottagaren skall betala tillbaka hela eller delar av bidraget om åtgärden inte genomförts, eller bara genomförts delvis eller med försening; detsamma skall gälla om ett större belopp betalats ut än vad som medges enligt överenskommelsen eller om åtgärden genomförts till en lägre kostnad.

3. Bidraget skall betalas tillbaka om mottagaren brutit mot reglerna och principerna i denna avdelning.

KAPITEL 5

GENOMFÖRANDE

Artikel 113

Om en åtgärd kräver att upphandlingsförfaranden genomförs skall dessa omfattas av bestämmelserna i del I avdelning IV eller av bestämmelserna i del II avdelning IV kapitel 3.

Artikel 114

Varje bidragsprogram skall utvärderas för att bedöma om resultaten stämmer överens med de fastställda målen.

AVDELNING VI

ÅRSREDOVISNINGAR OCH LÖPANDE RÄKENSKAPER

KAPITEL 1

ÅRSREDOVISNINGAR

Artikel 115

1. Redovisningarna skall omfatta en balansräkning, en inkomst- och utgiftsredovisning och en bilaga, som skall bilda en helhet. Redovisningarna skall upprättas i euro.

2. Balansräkningen skall visa gemenskapernas tillgångar och skulder per den 31 december det föregående budgetåret.

Balansräkningens struktur skall följa rådets direktiv om årsbokslut i vissa typer av bolag, dock med hänsyn tagen till gemenskapernas särdrag.

3. Inkomst- och utgiftsredovisningen skall omfatta budgetårets alla inkomst- och utgiftstransaktioner.

4. Bilagans syfte skall vara att komplettera och ge förklaringar till uppgifterna i balansräkningen och inkomst- och utgiftsredovisningen, särskilt genom att beskriva metoden som använts och förklara enskilda uppgifter som finns i dessa.

5. Gemenskapernas konsoliderade redovisningar skall utgöra en sammanställning av de finansiella uppgifter i varje institutions redovisning.

6. Förutom redovisningarna skall varje institution lägga fram en rapport om genomförandet av budgeten samt en analys av den ekonomiska förvaltningen.

Artikel 116

1. Redovisningarna skall vara formellt korrekta, sanningsenliga och fullständiga och ge en rättvisande bild av tillgångar och skulder, det ekonomiska läget och budgetårets resultat.

2. Redovisningarna skall upprättas på grundval av följande allmänt godtagna redovisningsprinciper:

a) Principen om kontinuerlig verksamhet.

b) Försiktighetsprincipen.

c) Principen om beständiga redovisningsmetoder.

d) Väsentlighetsprincipen.

e) Principen om att inte tillämpa kvittning.

f) Principen om att faktiska uppgifter går före antaganden.

g) Principen om att varje budgetår redovisas separat.

Artikel 117

1. Övriga institutioners räkenskapsförare skall senast den 1 mars efter det budgetår som löpt ut överlämna sina preliminära redovisningar till kommissionens räkenskapsförare.

De skall också till kommissionens räkenskapsförare överlämna en rapport om genomförandet av budgeten och en analys av den ekonomiska förvaltningen.

2. Kommissionens räkenskapsförare skall sammanställa de preliminära redovisningarna och, senast den 1 maj efter det budgetår som löpt ut, till revisionsrätten överlämna de preliminära redovisningarna för varje institution liksom gemenskapernas preliminära konsoliderade redovisningar. Han skall samtidigt till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten överlämna en analys av varje institutions ekonomiska förvaltning.

Artikel 118

1. Revisionsrätten skall senast den 15 juli meddela sina iakttagelser i fråga om de preliminära redovisningarna från varje institution, så att var och en av dem har möjlighet att i de slutliga redovisningarna föra in de ändringar som revisionsrätten finner nödvändiga.

2. Varje institution skall upprätta sina slutliga redovisningar och överlämna dem till kommissionens räkenskapsförare senast den 5 september efter utgången av det berörda budgetåret, så att konsoliderade slutliga redovisningar kan upprättas.

3. Kommissionen skall godkänna de konsoliderade slutliga redovisningarna och senast den 30 september efter utgången av det berörda budgetåret överlämna dem till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

4. De konsoliderade slutliga redovisningarna skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning senast den 30 november efter utgången av det berörda budgetåret, tillsammans med den revisionsförklaring som revisionsrätten avger i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget, artikel 45c i EKSG-fördraget och artikel 160c i Euratomfördraget.

Artikel 119

Kommissionen skall två gånger per år rapportera till Europaparlamentet och rådet om situationen i fråga om de budgetgarantier som gemenskapen lämnar och de risker som är förenade med dessa.

Dessa uppgifter skall samtidigt överlämnas till revisionsrätten.

KAPITEL 2

LÖPANDE RÄKENSKAPER

Artikel 120

1. Räkenskaperna skall delas in i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Räkenskaperna skall föras per kalenderår och uttryckas i euro.

2. Redovisningsmetoderna och den kontoplan som institutionerna skall följa skall vara harmoniserade, och skall fastställas av kommissionens räkenskapsförare.

3. I de allmänna räkenskaperna skall alla inkomster och utgifter under budgetåret registreras enligt metoden för dubbel bokföring, med syftet att fastställa institutionens tillgångar och skulder.

4. Budgeträkenskaperna skall göra det möjligt att i detalj följa genomförandet av budgeten.

5. All registrering i räkenskaperna skall stödja sig på styrkande dokument, och det skall göras hänvisningar till dessa dokument i räkenskaperna.

Artikel 121

1. Uppgifterna i de allmänna räkenskaperna och budgeträkenskaperna skall fastställas vid budgetårets utgång för att användas som underlag för gemenskapens redovisningar enligt kapitel 1.

2. Om det behövs för att få till stånd en fullständig och rättvisande redovisning får räkenskapsföraren göra vissa korrigeringar efter budgetårets utgång och fram till dess att räkenskaperna avslutas, förutsatt att dessa korrigeringar inte leder till utbetalningar som belastar det berörda budgetåret.

KAPITEL 3

FÖRTECKNINGAR ÖVER EGENDOM

Artikel 122

Varje institution skall hålla förteckningar avseende all gemenskapens materiella, immateriella och finansiella egendom, med angivande av både antal och värde, i enlighet med en modell som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

Varje institution skall låta sina egna enheter stämma av uppgifterna i dessa förteckningar mot de verkliga förhållandena.

Försäljning av lös egendom skall annonseras på lämpligt sätt.

Om egendom som finns i förteckningen säljs, skänks bort, skrotas, hyrs ut eller försvinner på grund av förlust eller stöld eller av någon annan anledning, skall en redogörelse eller en rapport utarbetas av utanordnaren.

AVDELNING VII

EXTERN GRANSKNING OCH ANSVARSBEFRIELSE

KAPITEL 1

EXTERN GRANSKNING

Artikel 123

Revisionsrätten skall revidra räkenskaperna i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget, artikel 45 i EKSG-fördraget och artikel 180 i Euratomfördraget.

Artikel 124

1. Europaparlamentet, rådet och kommissionen skall snarast möjligt underrätta revisionsrätten om alla beslut och alla regler de antar enligt artikel 8, 12 och 17.2 samt artiklarna 20, 21, 24 och 33.

2. Institutionerna skall till revisionsrätten översända de interna bestämmelser de antar inom det finansiella området.

3. Revisionsrätten skall underrättas om utnämningar av utanordnare, internrevisorer, räkenskapsförare och förskottsförvaltare samt om alla delegeringar av finansiella befogenheter som skett enligt artiklarna 48, 56, 58, 59 och 80.

Artikel 125

1. Revisionsrättens granskning skall grundas på bokföringsmaterial och vid behov ske på platsen. Syftet med granskningen skall vara att fastställa om inkomsterna och utgifterna har varit lagliga och korrekta med beaktande av bestämmelserna i fördragen, budgeten, budgetförordningen och alla andra rättsakter som antagits i enlighet med fördragen, samt att kontrollera att den ekonomiska förvaltningen har varit sund.

2. För att kunna utföra sin uppgift har revisionsrätten rätt att på det sätt som anges i artikel 127 använda sig av alla dokument och all information rörande den ekonomiska förvaltningen inom alla enheter och organ som den granskar. Revisionsrätten har befogenhet att inhämta upplysningar hos alla tjänstemän som ansvarar för inkomst- eller utgiftstransaktioner och att utnyttja alla kontrollmöjligheter som enheterna eller organen har.

Revisionsrätten kan, för att få den information som är nödvändig för att den skall kunna utföra sin uppgift enligt fördragen och de rättsakter som antagits för att genomföra dem, på egen begäran närvara när kommissionen utför kontroller enligt de bestämmelser som gäller för garantifonden inom EUGFJ, samt för gemenskapernas egna medel. Denna bestämmelse gäller också vid kontroll av alla fonder som inrättats av gemenskaperna.

På begäran av revisionsrätten skall varje institution tillåta finansinstitut i vilka gemenskapen har tillgodohavanden att möjliggöra för rätten att säkerställa att externa uppgifter stämmer med räkenskaperna.

3. Revisionsrätten och dess ledamöter får biträdas i sina uppgifter av tjänstemän vid rätten. Rätten själv eller en av dess ledamöter skall underrätta de myndigheter där den delegerade tjänstemannen skall arbeta om de uppgifter som delegerats till honom.

Artikel 126

Revisionsrätten skall säkerställa att alla säkerheter och banktillgodohavanden eller inneliggande kassa kontrolleras mot verifikationer som undertecknats av depositarierna eller mot rapporter över innehavda kontanter och säkerheter. Rätten får själv göra sådana kontroller.

Artikel 127

1. Vid genomförandet av sina uppgifter skall revisionsrätten få allt det stöd och den information som den anser sig behöva av kommissionen, övriga institutioner, organ som förvaltar inkomster och utgifter för gemenskapernas räkning, nationella revisionsorgan eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, av behöriga nationella myndigheter, liksom av budgetmedlens slutmottagare. De skall särskilt ställa till revisionsrättens förfogande alla dokument som rör tilldelning och genomförande av kontrakt som finansieras genom gemenskapens budget och alla räken skaper över kontanter eller material, allt bokföringsmaterial och alla verifikationer samt även tillhörande administrativa dokument, alla dokument som rör gemenskapernas inkomster och utgifter, alla förteckningar över egendom och över tjänster vid enheterna, som revisionsrätten anser vara nödvändiga när den på grundval av bokföringsmaterial eller på platsen utför revision av inkomst- och utgiftsredovisningen, samt alla dokument och uppgifter som skapats eller lagrats på ett magnetiskt medium. Bestämmelserna i denna punkt skall också gälla de fysiska och juridiska personer som tagit emot betalningar ur gemenskapsbudgeten.

2. För detta ändamål skall de tjänstemän vars verksamhet kontrolleras av revisionsrätten särskilt

a) redovisa inneliggande kassa, övriga kontanter, värdepapper och material av alla slag, samt även verifikationer över förvaltningen av de medel de anförtrotts och böcker, register och andra handlingar som berör detta, samt

b) uppvisa korrespondens och övriga handlingar som är nödvändiga för att den granskning som avses i artikel 125.1 skall kunna genomföras fullständigt.

Den information som avses i första stycket b får endast begäras av revisionsrätten.

3. Revisionsrätten skall ha befogenhet att kontrollera de handlingar som rör gemenskapernas inkomster och utgifter och som finns vid institutionernas enheter, särskilt vid de enheter som ansvarar för beslut om sådana inkomster och utgifter, vid de organ som förvaltar inkomster och utgifter för gemenskapernas räkning samt hos de fysiska och juridiska personer som tagit emot betalningar ur gemenskapsbudgeten.

Nationella revisionsorgan eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, de behöriga nationella myndigheterna skall ge revisionsrätten alla de uppgifter de förfogar över vad gäller de verksamheter som finansieras eller medfinansieras av gemenskaperna, liksom om förvaltningen och kontrollen av dessa verksamheter.

4. Uppgiften att fastställa om inkomsterna och utgifterna varit lagliga och korrekta och att kontrollera att den ekonomiska förvaltningen har varit sund skall även omfatta användningen av gemenskapsmedel som organ utanför institutionerna har tagit emot som stöd.

5. För att kunna beviljas gemenskapsmedel skall mottagare utanför institutionerna skriftligen godkänna att en kontroll av användningen av de beviljade beloppen utförs av revisionsrätten.

6. Kommissionen skall till revisionsrätten överlämna alla uppgifter om gemenskapens upp- och utlåningsverksamhet, om revisionsrätten begär detta.

7. Användning av integrerade datorsystem i förvaltningen får inte begränsa revisionsrättens tillgång till styrkande dokument.

Artikel 128

1. För den årsrapport från revisionsrätten som avses i artikel 248.4 i EG-fördraget, artikel 45c.4 i EKSG-fördraget och artikel 160c.4 i Euratomfördraget skall bestämmelserna i punkt 2-7 i denna artikel gälla.

2. Revisionsrätten skall senast den 15 juli underrätta kommissionen och den berörda institutionen om alla iakttagelser som den anser vara av sådan art att de bör tas upp i årsrapporten. Dessa iakttagelser skall behandlas konfidentiellt.

Varje institution skall sända sina yttranden till revisionsrätten senast den 31 oktober. Institutionerna, förutom kommissionen själv, skall samtidigt sända sina yttranden till kommissionen.

3. Kommissionen skall underrätta de berörda medlemsstaterna om revisionsrättens iakttagelser avseende förvaltningen av de gemenskapsmedel som de har ansvar för enligt gällande lagstiftning, förutsatt att de berörda medlemsstaterna nämns i revisionsrättens iakttagelser.

4. Medlemsstaterna skall sända sina yttranden till kommissionen senast den 30 september. Kommissionen skall tillsammans med egna iakttagelser vidarebefordra dessa yttranden till revisionsrätten senast den 31 oktober.

5. Årsrapporten skall innehålla en bedömning av om den ekonomiska förvaltningen har varit sund.

6. Årsrapporten skall innehålla ett avsnitt för varje institution. Revisionsrätten får lägga till en sammanfattning eller iakttagelser av allmän art som den anser lämpliga.

Revisionsrätten skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att institutionernas svar på dess iakttagelser offentliggörs tillsammans med iakttagelserna.

7. Revisionsrätten skall senast den 30 november översända sin årsrapport tillsammans med yttrandena till de myndigheter som är behöriga att bevilja ansvarsfrihet och till övriga institutioner, och se till att rapporten och svaren offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 129

Revisionsrätten skall samtidigt med den årsrapport som avses i artikel 128 avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Artikel 130

1. Utöver årsrapporten får revisionsrätten också när som helst framföra sina iakttagelser i form av särskilda rapporter i särskilda frågor och yttra sig på begäran av någon av gemenskapens institutioner.

2. De särskilda rapporterna skall överlämnas till den berörda institutionen.

Den berörda institutionen skall ha två och en halv månad på sig för att underrätta revisionsrätten om sina eventuella kommentarer avseende de särskilda rapporterna i fråga.

Om revisionsrätten beslutar att offentliggöra vissa rapporter i Europeiska gemenskapernas officiella tidning skall dessa åtföljas av eventuella yttranden från de berörda institutionerna. Om en särskild rapport gäller förvaltning av gemenskapsmedel som medlemsstaterna har ansvar för enligt gällande lagstiftning skall kommissionen överlämna den särskilda rapporten till de medlemsstater som nämns i rättens iakttagelser.

Medlemsstaterna skall sända sina yttranden till kommissionen inom en och en halv månad efter det att den särskilda rapporten antagits. Kommissionen skall sedan överlämna medlemsstaternas yttranden till revisionsrätten, tillsammans med egna kommentarer.

De särskilda rapporterna skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet som var och en, eventuellt i samverkan med kommissionen skall besluta om någon åtgärd skall vidtas och i så fall vilken.

3. Om de yttranden som avses i punkt 1 inte berör lagförslag eller utkast till lagstiftning som revisionsrätten har rådfrågats om, får rätten offentliggöra dem i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Rätten skall fatta beslut om offentliggörande efter samråd med den institution som begärde yttrandet eller den institution som berörs av det. Yttranden som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning skall åtföljas av yttrandena från de berörda institutionerna.

KAPITEL 2

BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Artikel 131

1. Europaparlamentet skall före den 30 april år n + 2, på rekommendation av rådet som skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja kommissionen ansvarsfrihet beträffande budgetens genomförande år n.

2. Om det datum som anges i punkt 1 inte kan hållas skall Europaparlamentet eller rådet underrätta kommissionen om orsakerna till att beslutet har måst skjutas upp.

3. Om Europaparlamentet skjuter upp beslutet om beviljande av ansvarsfrihet skall kommissionen så fort som möjligt vidta åtgärder för att underlätta att hindren för detta beslut undanröjs.

Artikel 132

1. Beslutet om ansvarsfrihet skall omfatta räkenskaperna över gemenskapernas samtliga inkomster och utgifter, det saldo som uppstår samt gemenskapernas tillgångar och skulder enligt balansräkningen. Beslutet skall innehålla en bedömning av det ansvar kommissionen visat vad gäller budgetens genomförande under det gångna budgetåret.

2. För att kunna fatta beslut om ansvarsfrihet skall Europaparlamentet, efter rådet, granska de räkenskaper och redovisningar och den balansräkning som avses i artikel 275 i EG-fördraget, artikel 78d i EKSG-fördraget och artikel 179a i Euratomfördraget. Europaparlamentet skall också granska revisionsrättens årsrapport åtföljd av de granskade institutionernas yttranden, revisionsrättens särskilda rapporter som är av betydelse för det berörda budgetåret samt dess förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

3. Kommissionen skall på Europaparlamentets begäran lägga fram alla uppgifter som behövs för att granska budgetens genomförande under det berörda budgetåret. Tillgången till och behandlingen av konfidentiella uppgifter skall ske med beaktande av enskildas grundläggande rättigheter, skyddet för företagshemligheter, de bestämmelser som reglerar eventuella rättsliga förfaranden eller disciplinförfaranden samt Europeiska unionens intressen.

Artikel 133

1. I enlighet med artikel 276 i EG-fördraget, artikel 78g i EKSG-fördraget och artikel 180b i Euratomfördraget skall kommissionen och övriga institutioner vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet samt de kommentarer som är fogade till den rekommendation om ansvarsfrihet som antas av rådet.

2. På Europaparlamentets eller rådets begäran skall institutionerna rapportera om de åtgärder som vidtagits till följd av dessa iakttagelser och kommentarer, och särskilt om de instruktioner som utfärdats för de enheter som ansvarar för budgetens genomförande. Medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen genom att rapportera om de åtgärder de vidtagit till följd av iakttagelserna, så att kommissionen kan ta hänsyn till dem i sin egen rapport. Institutionernas rapporter skall också överlämnas till revisionsrätten.

DEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

GARANTISEKTIONEN VID EUROPEISKA UTVECKLINGS- OCH GARANTIFONDEN FÖR JORDBRUKET

Artikel 134

1. Bestämmelserna i del I och III skall tillämpas på utgifter som effektueras genom de myndigheter och organ som avses i de regler som gäller EUGFJ:s garantisektion, samt på inkomster, med förbehåll för de undantag som anges i denna avdelning.

2. Åtgärder som förvaltas direkt av kommissionen skall genomföras enligt bestämmelserna i del I och III.

Artikel 135

1. För garantisektionen inom EUGFJ skall, för ett givet budgetår, samma belopp anslås i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

2. De betalningsbemyndiganden som inte förbrukats skall automatiskt överföras till nästföljande budgetår för att täcka utestående åtaganden.

3. Överförda betalningsbemyndiganden som inte förbrukats vid utgången av budgetåret skall förfalla.

Artikel 136

1. Kommissionen skall betala tillbaka de utgifter som medlemsstaterna ådragit sig.

2. Kommissionens beslut som fastställer beloppen för dessa återbetalningar skall utgöra övergripande preliminära åtaganden, inom ramarna för de totala anslag som tagits upp i EUGFJ:s garantisektion, med avdrag för de inkomster som avsatts för särskilda ändamål.

3. I fråga om de löpande förvaltningsutgifterna för EUGFJ:s garantisektion får från och med den 15 november, göras som belastar anslagen för det närmast följande budgetåret. Sådana åtaganden får emellertid inte uppgå till mer än hälften av de totala motsvarande anslagen för det innevarande budgetåret. De får endast gälla utgifter för vilka principen är fastställd i en befintlig rättslig grund.

Artikel 137

1. Utgifter som effektueras av de myndigheter och organ som avses i de regler som gäller EUGFJ:s garantisektion skall, inom två månader från det att medlemsstaten i fråga översänt sina redovisningar, bli föremål för åtaganden per kapitel, artikel och punkt. Betalningen skall bokföras inom samma tidsfrist, utom i fall då medlemsstaten ännu inte effektuerat sin betalning eller om det råder osäkerhet om huruvida utgiften är bidragsberättigande.

Detta budgetmässiga åtagande skall dras från det övergripande preliminära åtagande som avses i artikel 136.

2. Om övergripande preliminära åtaganden som gjorts ett budgetår fortfarande inte lett till enskilda åtaganden mot rubriker i kontoplanen den 1 februari påföljande budgetår, skall motsvarande anslag för det ursprungliga budgetåret dras tillbaka.

3. Punkterna i 1 och 2 skall gälla med förbehåll för räkenskapsavslutningen.

Artikel 138

Utgifter skall bokföringsmässigt hänföras till ett budgetår på grundval av de återbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna som gjorts senast den 31 december detta budgetår, förutsatt att betalningsordern är räkenskapsföraren till handa senast den 31 januari påföljande budgetår.

Artikel 139

1. Om kommissionen med tillämpning av artikel 21 kan överföra anslag skall den fatta sitt beslut senast den 31 januari det närmast följande budgetåret och underrätta budgetmyndigheten om detta.

2. I andra fall än de som avses i punkt 1 skall kommissionen lägga fram sina förslag till anslagsöverföringar för budgetmyndigheten senast den 10 januari det närmast följande budgetåret.

Budgetmyndigheten skall fatta beslut om sådana överföringar enligt förfarandet i artikel 22, men inom en frist på tre veckor.

Artikel 140

Inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt denna avdelning skall helt och hållet avsättas för EUGFJ:s garantisektion, antingen för att finansiera den gemensamma jordbrukspolitiken eller för att finansiera landsbygdsutveckling och kompletterande åtgärder.

AVDELNING II

STRUKTURFONDERNA

Artikel 141

1. Bestämmelserna i del I och III skall tillämpas på utgifter som effektueras genom de myndigheter och organ som avses i reglerna om strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet respektive det särskilda instrumentet om gemenskapssstöd för föranslutningsåtgärder för jordbruket, samt på utgifter, med förbehåll för de undantag som anges i denna avdelning.

2. De åtgärder som förvaltas direkt av kommissionen skall också genomföras enligt bestämmelserna i del I och III i denna förordning.

3. Förvaltningen av det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet och det särskilda instrumentet om gemenskapsstöd får decentraliseras enligt villkoren i artikel 150.

Artikel 142

1. Kommissionens utbetalningar av bidrag från fonderna skall effektueras enligt de regler som avses i artikel 141.

De får ske i form av förskott, löpande betalningar eller slutbetalningar.

2. Betalningsfristen för kommissionens löpande betalningar skall fastställas i de regler som avses i artikel 141.

3. Behandlingen av medlemsstaternas återbetalningar av förskott samt hur dessa återbetalningar skall påverka bidragen från fonderna skall fastställas i de regler som avses i artikel 141.

4. Betalningarna skall ske med förbehåll för de finansiella korrigeringar som kommissionen eller medlemsstaterna bedömer nödvändiga enligt de regler som avses i artikel 141.

Artikel 143

På de villkor som avses i artikel 141 skall kommissionen på eget initiativ dra tillbaka anslag för redan gjorda åtaganden.

De anslag som på så sätt dragits tillbaka får göras disponibla på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel som den själv bär ansvaret för eller om det inträffat en naturkatastrof med betydande konsekvenser för genomförandet av de strukturfondsfinansierade åtgärderna.

Kommissionen skall därför senast den 15 februari under det löpande budgetåret granska de fall där anslag dragits tillbaka under det föregående budgetåret för att avgöra om motsvarande anslag vid behov skall göras disponibla på nytt.

Artikel 144

Kommissionen får överföra driftsutgifter som avses i denna avdelning mellan olika avdelningar, förutsatt att det rör sig om anslag för samma ändamål enligt de regler som avses i artikel 141.

Artikel 145

Aspekter som rör urval, förvaltning och kontroll av projekt skall följa de regler som avses i artikel 141.

AVDELNING III

FORSKNING

Artikel 146

1. Bestämmelserna i del I och III skall tillämpas på anslagen till forskning och teknisk utveckling, med förbehåll för de undantag som anges i denna avdelning.

Dessa anslag skall i budgeten antingen tas upp i en särskild avdelning för forskningspolitiken eller i ett kapitel för forskning som är infört i en annan avdelning. De skall utnyttjas för genomförande av åtgärder som anges närmare i genomförandebestämmelserna.

2. Inom den avdelning i budgeten som rör forskningsområdet får kommissionen, trots vad som sägs i artikel 21, göra överföringar mellan kapitel med upp till 15 % av anslagen från den budgetrubrik varifrån överföringen görs.

3. De experter som avlönas genom anslagen för forskning och teknisk utveckling skall väljas ut enligt de förfaranden som rådet fastställer när varje ramprogram för forskning antas.

Artikel 147

1. Anslag till Gemensamma forskningscentret kan tas upp i budgeten under andra rubriker än de som ingår i den avdelning eller det kapitel som avses i artikel 146.1 om de avser centrets deltagande under konkurrens eller efter förhandling i verksamheter som helt eller delvis finansieras genom den allmänna budgeten.

2. Anslagen för den verksamhet som Gemensamma forskningscentret deltar i under konkurrens skall likställas med inkomster för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 17. De åtagandebemyndiganden som dessa inkomster medför skall vara tillgängliga så snart fordran har beräknats.

Utnyttjandet av dessa anslag skall framgå av en analytisk redovisning i inkomst- och utgiftsredovisningen, indelat efter kategori av åtgärder som det har avseende på. Det skall redovisas åtskilt från de inkomster som härstammar från tredje man (i offentlig eller privat sektor) liksom från inkomster från tjänster som kommissionen utför för tredje mans räkning.

3. Reglerna för offentlig upphandling i del I avdelning IV skall inte tillämpas på Gemensamma forskningscentret när centret genomför verksamhet för tredje mans räkning.

AVDELNING IV

EXTERNA ÅTGÄRDER

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 148

1. Bestämmelserna i del I och III skall tillämpas på de externa åtgärder som finansieras genom budgeten, med förbehåll för undantagen i denna avdelning.

2. Kommissionen skall ansvara för användningen av de anslag som avses i punkt 1, antingen

a) genom självständiga beslut, eller

b) inom ramen för avtal som ingåtts med ett eller flera mottagande tredje länder, eller

c) inom ramen för avtal med internationella organisationer.

KAPITEL 2

GENOMFÖRANDET AV ÅTGÄRDERNA

Artikel 149

De åtgärder som omfattas av denna avdelning får antingen genomföras centralt av kommissionen eller helt eller delvis decentraliserat av det eller de mottagande tredje länderna, eller i samarbete med internationella organisationer.

Artikel 150

1. Kommissionen får besluta att överlåta förvaltningen av vissa åtgärder till myndigheter i de mottagande tredje länderna, efter att ha konstaterat att det eller de berörda tredje länderna förmår att uppfylla följande minimikriterier vid förvaltningen av gemenskapsmedel:

a) Det skall råda en faktisk åtskillnad mellan utanordnarens och räkenskapförarens funktioner.

b) Det skall finnas ett effektivt system för intern kontroll av hur medlen förvaltas.

c) Gemenskapsmedlen skall redovisas separat, så att en korrekt användning av medlen kan styrkas.

d) Det skall finnas ett system för oberoende extern revision.

e) Upphandlingsförfarandena skall vara är öppna och tydliga, och utformade så att likabehandling garanteras och intressekonflikter förhindras.

2. Mottagarländerna skall acceptera att bära det fulla ansvaret för de gemenskapsmedel som betalats ut till dem, och de skall också åta sig att regelbundet kontrollera att de åtgärder som finansieras genom gemenskapsbudgeten genomförs korrekt, och förebygga och följa upp oegentligheter samt återvinna belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller utnyttjats på ett otillfredsställande sätt.

Artikel 151

Kommissionen skall övervaka de åtgärder som genomförs av mottagande tredje länder eller internationella organisationer. Detta skall ske antingen genom godkännande i förhand, efterhandskontroll eller genom ett kombinerat förfarande av båda.

Artikel 152

1. Åtgärder som genomförs i kommissionens egen regi, inom ramen för avtal med mottagande tredje länder eller i samarbete med internationella organisationer skall ge anledning till att

a) en finansieringsöverenskommelse upprättas mellan kommissionen, som handlar på gemenskapernas vägnar, och det eller de tredje länderna eller de organ som utsetts av dessa, hädanefter kallade "mottagaren", eller

b) ett kontrakt eller en överenskommelse om bidrag sluts med offentligrättsliga organ på nationell eller internationell nivå eller med fysiska eller juridiska personer som skall ansvara för att genomföra åtgärderna.

Villkoren för kontraktspartens förvaltning av det externa biståndet skall regleras genom dessa kontrakt och överenskommelser.

2. Finansieringsöverenskommelser med mottagande tredje länder skall behandlas som enskilda rättsliga åtaganden som slutits inom de tidsfrister som anges i artikel 71.2. De enskilda kontrakt och överenskommelser som syftar till att genomföra innehållet i finansieringsöverenskommelserna skall ha ingåtts senast den 31 december år n + 3, där år n är året för det budgetmässiga åtagandet. Enskilda kontrakt och överenskommelser som gäller revision eller utvärdering får ingås även efter utgången av denna tidsfrist.

KAPITEL 3

TILLDELNING AV KONTRAKT

Artikel 153

1. Bestämmelserna i artikel 53 och i del I avdelning IV kapitel 1 om allmänna bestämmelser för tilldelning av kontrakt skall även tillämpas på den upphandling som omfattas av denna avdelning, med förbehåll för de särskilda bestämmelser om tröskelvärden och förfaranden för upphandling i tredje land som anges i genomförandebestämmelserna. Kontrakt skall tilldelas av

a) kommissionen i en eller flera mottagarländers namn och för deras räkning,

b) mottagarlandet eller mottagarländerna,

c) ett organ som lyder under nationell eller internationell rätt eller av fysiska eller juridiska personer som har undertecknat ett kontrakt eller en överenskommelse om finansiering eller om bidrag med kommissionen om att genomföra en extern åtgärd.

2. Upphandlingsförfarandet skall regleras i de kontrakt eller överenskommelser om bidrag som avses i artikel 152.

Artikel 154

1. Deltagande i anbudsförfaranden skall vara öppet på lika villkor för alla fysiska och juridiska personer som omfattas av tillämpningen av fördragen och, i enlighet med de särskilda bestämmelserna i de grundrättsakter som reglerar det berörda samarbetet, samt alla fysiska och juridiska personer som är medborgare i de mottagande tredje länderna eller något annat tredje land som uttryckligen nämns i dessa rättsakter.

2. I undantagsfall som motiverats på lämpligt sätt kan det, enligt de särskilda villkor som följer av de grundrättsakter som reglerar samarbetet i fråga, beslutas att även medborgare i tredje länder utöver dem som anges i punkt 1 får delta i anbudsförfarandet.

KAPITEL 4

BEVILJANDE AV BIDRAG

Artikel 155

En åtgärd får finansieras i sin helhet genom gemenskapsbudgeten om detta är nödvändigt för att åtgärden skall kunna genomföras.

KAPITEL 5

GRANSKNING AV RÄKENSKAPER

Artikel 156

Varje finansieringsöverenskommelse eller kontrakt eller överenskommelse om bidrag skall uttryckligen ge kommissionen och revisionsrätten befogenhet att genomföra kontroller, såväl genom granskning av bokföringsmaterial som på platsen, fram till och inklusive slutmottagaren, med förbehåll för det undantag som anges i artikel 53.

AVDELNING V

BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER

Artikel 157

Bestämmelserna i del I och III skall tillämpas på anslagen till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer med förbehåll för undantagen i denna avdelning.

Artikel 158

1. Anslagen till byrån som skall tas upp som ett samlat belopp under en särskild budgetrubrik inom del A i kommissionens avsnitt i budgeten, skall preciseras i en bilaga till detta avsnitt.

Bilagan skall utformas som en inkomst- och utgiftsberäkning, indelad på samma sätt som budgetens avsnitt.

De anslag som tas upp i denna bilaga skall täcka byråns hela finansiella behov i samband med de uppgifter den utför för gemenskapens institutioner.

2. Byråns förvaltningskommitté skall fatta beslut om överföringar inom den bilaga som anges i punkt 1. Kommissionen skall underrätta budgetmyndigheten om de överföringar som gjorts.

Artikel 159

Kommissionen skall i fråga om de anslag som är upptagna i den bilaga som gäller byrån delegera utanordnarens befogenheter till byråns direktör och fastställa gränserna och villkoren för de befogenheter som delegerats.

Artikel 160

1. Byrån skall upprätta en kostnadsbokföring över sina utgifter som gör det möjligt att fastställa varje institutions andel av de utförda tjänsterna. Förvaltningskommittén skall fastställa de kriterier som skall ligga till grund för denna bokföring.

2. Anmärkningarna till den särskilda budgetrubrik under vilken byråns totala anslag tas upp skall visa en beräkning av kostnaderna för de tjänster byrån utför för var och en av institutionerna som skall baseras på prognoserna i den kostnadsbokföring som avses i punkt 1.

3. Byrån skall underrätta de berörda institutionerna om resultaten av denna kostnadsbokföring.

4. Byråns inkomst- och utgiftsredovisning och balansräkning skall utgöra en integrerad del av den inkomst- och utgiftsredovisning och balansräkning för gemenskaperna som avses i artikel 115.

Artikel 161

Byråns förvaltningskommitté skall anta tillämpningsföreskrifter till bestämmelserna i denna avdelning samt särskilda bestämmelser för försäljning av publikationer och för redovisning av denna försäljning.

Varje institution skall behålla befogenheten som utanordnare för utgifter som belastar anslagen för offentliggörande av arbeten som byrån anförtror utomstående organ. Nettoinkomsterna från försäljningen av publikationerna skall betraktas som särskilt avsatta för den institution som författat dem, i enlighet med artikel 17.

AVDELNING VI

BYRÅN FÖR BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Artikel 162

Bestämmelserna i del I och III skall tillämpas på anslagen till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) med förbehåll för undantagen i denna avdelning.

Artikel 163

1. De samlade anslag som krävs för att OLAF skall kunna utöva sina befogenheter och fullgöra sina uppdrag skall tas upp under en särskild budgetrubrik inom kommissionens avsnitt i budgeten. Anslagen skall preciseras i en bilaga, i form av en inkomst- och utgiftsberäkning som skall vara indelad på samma sätt som de olika avsnitten i budgeten.

2. Kommissionen skall på begäran av OLAF:s direktör besluta om överföringar inom den bilaga som anges i punkt 1. Kommissionen skall underrätta budgetmyndigheten om dessa överföringar.

Artikel 164

Kommissionen skall, i fråga om de anslag som är upptagna i den bilaga till kommissionens avsnitt som gäller OLAF, delegera utanordnarens befogenheter till OLAF:s direktör och fastställa gränserna och villkoren för dessa befogenheter som delegerats. OLAF:s direktör har rätt att vidaredelegera dessa befogenheter till anställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

Artikel 165

OLAF:s inkomst- och utgiftsredovisning och balansräkning skall utgöra en integrerad del av den inkomst- och utgiftsredovisning och balansräkning för gemenskaperna som avses i artikel 115.

AVDELNING VII

ADMINISTRATIVA ANSLAG

Artikel 166

Bestämmelserna i del I och III skall tillämpas på administrativa anslag, med förbehåll för undantagen i denna avdelning.

Artikel 167

1. Löpande administrativa utgifter får från och med den 15 november varje år belasta anslagen för det närmast följande budgetåret i form av förhandsåtaganden. Sådana åtaganden får emellertid inte överskrida en fjärdedel av de motsvarande totala anslagen för det innevarande budgetåret. Sådana åtaganden får inte gälla nya utgifter av ett slag som ännu inte principiellt godkänts i den senast antagna budgeten.

2. Utgifter för hyror eller liknande som skall betalas i förskott får, för betalningar från den 1 december och framåt, belasta anslagen för det närmast följande budgetåret.

Artikel 168

1. Åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena i budgeten skall för varje budgetår uppgå till samma belopp.

2. Administrativa utfiter som följer av kontrakt som har en löptid som överstiger ett budgetår, antingen på grund av lokal praxis eller därför att de gäller leverans av utrustning, skall belasta anslagen för det budgetår under vilket de effektueras.

DEL III

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

AVDELNING I

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 169

Kommissionens avsnitt i budgeten skall, inom ramen för anslagen till garantisektionen vid EUGFJ övergångsvis innehålla en monetär reserv, för vilken villkoren för tilldelning av anslag, användning och finansiering fastställs i rådets beslut om budgetdisciplin och rådets förordning om genomförande av beslutet om systemet för gemenskapernas egna medel samt av de genomförandebestämmelser som antagits för den sistnämnda.

Artikel 170

De anslag till EUGFJ:s garantisektion som är avsedda för landsbygdens utveckling och för kompletterande åtgärder skall omfattas av artikel 135 under den period som täcks av nuvarande budgetplan, d.v.s. till och med den 31 december 2006. Efter detta datum kommer lämpliga bestämmelser för dessa åtgärder att antas.

AVDELNING II

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 171

Europaparlamentet och rådet skall ha rätt att begära alla relevanta upplysningar och förklaringar i budgetfrågor som tillhör deras behörighet.

Artikel 172

Kommissionen skall i samråd med Europaparlamentet och rådet och efter att de övriga institutionerna har yttrat sig anta genomförandebestämmelser till denna förordning.

Artikel 173

Europaparlamentet och rådet skall granska denna förordning vart tredje år på förslag av kommissionen.

Alla nya förordningar genom vilka denna förordning ändras skall antas av rådet, med tillämpning av medlingsförfarandet om Europaparlamentet begär det.

Medlingen skall äga rum inom en medlingskommitté som skall bestå av rådet och företrädare för Europaparlamentet. Kommissionen skall delta i medlingskommitténs arbete.

Syftet med medlingsförfarandet skall vara att uppnå en överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet. Förfarandet bör normalt sett äga rum under en tidsrymd som inte överskrider tre månader, om inte rättsakten skall antas före ett bestämt datum eller om ärendet är brådskande, i vilket fall rådet får bestämma en lämplig tidsfrist.

När de två institutionernas ståndpunkter är tillräckligt nära varandra får Europaparlamentet avge ett nytt yttrande, varefter rådet skall fatta ett slutgiltigt beslut.

Artikel 174

De finansiella bestämmelserna för gemenskapsorgan som är juridiska personer och som tar emot bidrag ur budgeten skall utformas med denna förordning som förebild. De får inte avvika från den annat än om detta är nödvändigt på grund av särdragen i deras respektive verksamhet.

Artikel 175

Budgetförordningen av den 21 december 1977 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall betraktas som hänvisningar till den här förordningen och skall läsas enligt jämförelsetabellen som finns i bilagan.

Artikel 176

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL (artikel 175)

Budgetförordning av den 21 december 1977 // Denna förordning

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Upphävd* : artiklar som upphävts i förslaget men som kommer att införlivas i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen

Budgetförordning av den 21 december 1977 // Denna förordning

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Upphävd* : artiklar som upphävts i förslaget men som kommer att införlivas i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen

Budgetförordning av den 21 december 1977 // Denna förordning

>Plats för tabell>

Upphävd* : artiklar som upphävts i förslaget men som kommer att införlivas i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen

Budgetförordning av den 21 december 1977 // Denna förordning

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Upphävd* : artiklar som upphävts i förslaget men som kommer att införlivas i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen

Budgetförordning av den 21 december 1977 // Denna förordning

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Upphävd* : artiklar som upphävts i förslaget men som kommer att införlivas i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen

Budgetförordning av den 21 december 1977 // Denna förordning

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Upphävd* : artiklar som upphävts i förslaget men som kommer att införlivas i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen

Budgetförordning av den 21 december 1977 // Denna förordning

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Upphävd* : artiklar som upphävts i förslaget men som kommer att införlivas i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen

SAKREGISTER (PER ARTIKEL)

grundläggande rättsakt (ibland: rättslig grund, grundrättsakt)

externa åtgärder

deltagande under konkurrens, Gemensamma forskningscentret

verksamhetsbaserad budgetering (Activity Based Budgeting)

byråer och kontor

böter

analys av den ekonomiska förvaltningen

bilaga till redovisningarna

bilagor till budgeten

ettårighet

anslag som förfaller

räkenskapsavslutning

avtalsviten

internrevisor

budgetmyndigheten

preliminärt budgetförslag

preliminärt förslag till ändringsbudget

rättslig grund, se även grundläggande rättsakt

balansräkning

sund ekonomisk förvaltning

budget som ej är slutligt antagen

ändringsbudget

slutligt antagen budget

definition av budgeten

"tidtabell" för budgetarbetet (beskrivande, ej ordagrann hänvisning)

säkerheter

Gemensamma forskningscentret

avräkning, inbetalning av fordringar

analytisk redovisning

budgeträkenskaper

allmänna räkenskaper

räkenskapsförare

inkomst- och utgiftsredovisning

medling

formgivningstävling, form av upphandlingsförfarande

anbudsinfordran, upphandling under konkurrens, upphandling

intressekonflikt

konsolidering, konsoliderade räkenskaper

kontroller

finansieringsöverenskommelse

finansiella korrigeringar

korruption

revisionsrätten

fordringar som kan fastställas (beskrivande, ej ordagrann hänvisning)

fordringar som ännu ej kan fastställas (beskrivande, ej ordagrann hänvisning)

administrativa anslag

betalningsbemyndiganden

åtagandebemyndiganden

differentierade anslag

preliminära anslag

anslag för ett budgetår

datum för åtagande

sista datum för (rättsligt) åtagande/ingående av kontrakt eller överenskommelse

sista datum för genomförande

ansvarsfrihet

revisionsförklaring

åtaganden som automatiskt dras tillbaka (eller: förfaller)

tidsfrist för betalning

delegering av genomförandebefogenheter

delegering av uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

intern delegering

utgifter

negativa utgifter

utgifter som är/inte är en nödvändig följd av fördragen (obligatoriska/icke-obligatoriska utgifter)

landsbygdens utveckling

svårigheter med att genomföra budgeterad verksamhet

slutbestämmelser

tillfälliga tolftedelar

upplåning

upplåning och utlåning, utlåning med upplånade medel

budgetmässigt åtagande

övergripande åtagande

rättsligt åtagande

förhandsåtagande

jämvikt, balans

sammanställning av inkomster, allmän inkomstberäkning

redovisningar

medlemsstaterna

beräkning av inkomster och utgifter

euro

utvärdering, bedömning

genomförande av budgeten/den budgeterade verksamheten, användning av anslag, etc.

budgetår

expertis inom tekniska och administrativa områden (beskrivande hänvisning)

garantisektionen inom EUGFJ

finansieringsöversikt

Garantifonden för åtgärder avseende tredje land

strukturfonderna

bedrägerier

gemenskapens garantier, garantier med budgeten som säkerhet (beskrivande hänvisning)

central/centraliserad förvaltning av medel

förvaltning i samarbete

decentraliserad förvaltning

gemensam förvaltning

fast egendom

tillgodogörande eller belastande av en budgetpost, införande av belopp

nationella kontroll- och revisionsorgan

inkomsträntor

utgiftsräntor

ändringsskrivelse

donationer

kontroll av utgifter

offentlig upphandling, offentliga upphandlingskontrakt

genomförandebestämmelserna för budgetförordningen

kontoplan för budgeten

rättsliga förpliktelser

byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)

Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, publikationsbyrån

godkännande av utgifter

utanordnare

betalningsorder

betalningskrav

Världshandelsorganisationen

internationella organisationer

gemenskapsorgan som är juridiska personer (se även "byråer och kontor").

betalning

betalning i förskott

typer av betalningar

styrkande dokument

kontoplan för redovisningen

upphandlande myndighet

genomförandebefogenheter

uppskattad fordran

beräkning av inkomster

principer för budgeten

redovisningsprinciper

principer för beviljande av bidrag

principer för offentlig upphandling

förhandlat förfarande

offentlig anbudsinfordran

selektiv anbudsinfordran

budgetförslag

offentliggörande

internrevisorns rapportering

revisionsrättens rapport

rapportering om budgetens genomförande

rapport om gemenskapens garantier

utanordnarens rapporter

rapporter som följer av förfarandet för ansvarsfrihet

inkomster

inkomster som avsätts för särskilda ändamål

negativa inkomster

forskning

anslag som görs disponibla på nytt

återbetalning, inkrävande av medel, återkrav

redovisning, årsredovisningar, framläggande av räkenskaper

förskottsförvaltare

upphävande av 1977 års budgetförordning

definition av budgetförordning

budgetförordningens ikraftträdande

ändringar i budgetförordningen

interna arbetsordningar, interna bestämmelser

avstå från att kräva in en fordran

överföring av anslag mellan budgetår

reserv

monetär reserv

negativ reserv

disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation

straffrättsligt ansvar

kommissionens ansvar

egna medel

resultat, effektivitet och ändamålsenlighet (beskrivande hänvisningar)

risker

administrativa sanktioner (i samband med upphandling och bidrag)

åtskillnad mellan funktioner

saldo

specificering

bidrag

bidrag till administrationskostnader

fråntagande av befogenheter

datorsystem

tjänsteförteckning

flexibilitet i fråga om tjänsteförteckningar (beskrivande hänvisning)

årliga delåtaganden

öppenhet, insyn, tydlighet ("transparence")

enhetsprincipen

beräkningsenhet

universalitet

överföring mellan budgetrubriker

flexibilitet i fråga om överföringar mellan budgetrubriker