52000DC0625

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om verksamheten vid Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

om verksamheten vid Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet

Inledning

1. inrättandet av centrumet

1.1. Rådgivande kommissionen "Rasism och främlingsfientlighet"

1.2. Den rättsliga ramen

1.2.1. Mål och uppgifter

1.2.2. Metoder och arbetsområden

1.2.3. Samarbete med andra organisationer

1.2.4. Styrelsen och det verkställande organet

1.2.5. Direktör och personal

2. Resurser och uppbyggnad

2.1. Personal

2.1.1. Utnämning av direktören

2.1.2. Personal

2.2. Budget

2.3. Lokaler

2.3.1. Val av fastighet

2.3.2. Säkerhetsfrågor

2.3.3. Invigning

2.4. Avtal beträffande sätet

3. Programverksamhet och genomförande

3.1. Raxen

3.2. Årsrapporten

3.3. Rundabordssamtal

3.4. Samarbete med andra organisationer

3.4.1. Europarådet

3.4.2. Förenta nationernas världskonferens

3.5. Informationsverksamhet och mediernas roll

3.5.1. Kölnkonferensen

3.5.2. Dokumentation och information

3.6. Andra insatser

3.6.1. De politiska partiernas stadga

3.6.2. Studier

3.6.3. Tillfälliga arbetsgrupper

4. extern utvärdering

Inledning

Enligt rådets förordning (EG) nr 1035/97 av den 2 juni 1997 om inrättande av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet [1], lägger kommissionen nu fram en rapport om centrumets verksamhet

[1] EGT L 151, 10.6.1997. I artikel 16 anges följande: "Under det tredje året efter det att denna förordning har trätt i kraft skall kommissionen överlämna en rapport om framstegen i centrumets verksamhet till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, om så är lämpligt, åtföljd av förslag om förändring eller utökning av centrumets uppgifter, särskilt med beaktande av hur gemenskapens befogenheter har utvecklats inom området rasism och främlingsfientlighet.".

Direktören tillträdde i juli 1998 och ägnade sina första månader åt att inrätta centrumets administration. Eftersom det visade sig svårt att få tag i adekvata, permanenta lokaler, började centrumet sin verksamhet i tillfälliga lokaler. Personalen flyttade in i de nuvarande lokalerna i maj 1999. Fram till i juni 1999 bestod personalen av tre tjänstemän. I september 1999 hade antalet tjänstemän utökats till 10 och i augusti 2000 var antalet 21.

Genomförandet av centrumets verksamhetsprogram och dess uppgifter befinner sig fortfarande i ett inledningsstadium. Inrättandet av det europeiska nätverket för information om rasism och främlingsfientlighet (Raxen) kräver till exempel ännu ett par månaders arbete.

Enligt förordningen skall kommissionen under det tredje året efter det att förordningen har trätt i kraft utarbeta en rapport om centrumets verksamhet. Kommissionen anser att denna period inte är tillräcklig för en uttömmande utvärdering av centrumets verksamhet, utan anser att det krävs en längre period för en korrekt utvärdering.

Följaktligen begränsar sig kommissionen nu till en preliminär rapport, som är en redogörelse för centrumets verksamhet hittills, men inte någon egentlig utvärdering av dess verksamhet. Själva utvärderingsrapporten kommer, eventuellt åtföljd av förslag till anpassning och utvidgning av centrumets arbetsuppgifter, att grundas på en utvärdering som kommer att göras av utomstående experter och som kommer att påbörjas före utgången av år 2000 (se punkt 4).

1. inrättandet av centrumet

1.1. Rådgivande kommissionen "Rasism och främlingsfientlighet"

Den gränsöverskridande dimension som kännetecknar den rasistiska propagandan och uppmaningen till rashat visar på nödvändigheten av att agera på europeisk nivå [2]. Det har visat sig angeläget att man på denna nivå skaffar sig bättre kunskaper om de rasistiska och främlingsfientliga företeelsernas omfattning och natur, så att Europeiska unionen inom ramen för en global strategi kan finna konkreta lösningar för att bekämpa dessa företeelser.

[2] De europeiska institutionerna har behandlat problemet sedan mitten av 80-talet, bland annat genom den gemensamma förklaringen mot rasism och främlingsfientlighet som undertecknades i juni 1986 (EGT C 158, 25.6.1986). Denna process har stärkts framför allt under de senaste tio åren och kampen mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism tar upp en allt större plats i de europeiska institutionernas arbete, i synnerhet genom Europaparlamentets resolutioner, genom kommissionens meddelande om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism, KOM(95) 653 slutlig av den 13 december 1995 samt genom Europaåret mot rasism 1997. Se också: "Europeiska institutionerna i kampen mot rasismen: texter i urval".

Europeiska rådet på Korfu i juni 1994 föreslog att en rådgivande kommission om rasism och främlingsfientlighet skulle inrättas inom ramen för rådets verksamhet. I juni 1995 bad Europeiska rådet i Cannes att den rådgivande kommissionen i samarbete med Europarådet skulle studera möjligheten av att upprätta ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet. Den rådgivande kommissionen hade kommit fram till att enbart ett europeiskt övervakningscentrum skulle ha förmågan att noga följa utvecklingen av rasism och främlingsfientlighet i unionen, varna politikerna och få dem att vidta konkreta åtgärder.

Mot bakgrund av dessa slutsatser godtog Europeiska rådet i Florens i juni 1996 principen om inrättandet av ett europeiskt övervakningscentrum. Kommissionen lade i november 1996 fram sitt förslag om ett sådant inrättande [3].

[3] KOM(96) 615 slutlig, 27.11.1996, KOM(97) 201 slutlig, 14.5.1997.

Rådet antog i juni 1997 förordningen om inrättande av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet med säte i Wien [4].

[4] Beslut av företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 2 juni 1997 om inrättandet av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EGT C 194, 25.6.1997, s.4).

1.2. Den rättsliga ramen

1.2.1. Mål och uppgifter

Centrumets huvudmål skall enligt artikel 2.1 i förordningen vara att förse gemenskapen och dess medlemsstater med objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om företeelser som rasism, främlingsfientlighet och antisemitism på europeisk nivå.

Centrumet skall samla in, registrera och analysera information och uppgifter, bedriva forskning och utföra studier, utveckla metoder för att förbättra jämförbarheten, objektiviteten och tillförlitligheten hos uppgifterna på gemenskapsnivå samt inrätta och samordna "Europeiskt nätverk för information om rasism och främlingsfientlighet" (Raxen).

Centrumet kan utarbeta slutsatser och yttranden till gemenskapen och dess medlemsstater, skall offentliggöra en årlig rapport om situationen när det gäller rasism och främlingsfientlighet i gemenskapen samt rapportera om centrumets verksamhet.

1.2.2. Metoder och arbetsområden

Den information och de uppgifter som skall samlas in och behandlas, den vetenskapliga forskning, de undersökningar och studier som skall bedrivas eller främjas skall avse omfattningen, utvecklingen, orsakerna till och följderna av rasistiska och främlingsfientliga företeelser, särskilt inom följande områden: Den fria rörligheten för personer inom gemenskapen, informations- och televisionsutsändningar liksom övriga medier och kommunikationsmedel, undervisning, yrkesutbildning och ungdom, socialpolitik inbegripet sysselsättning, fri rörlighet för varor samt kultur.

1.2.3. Samarbete med andra organisationer

För att kunna utföra sina uppgifter får centrumet samarbeta med organisationer i medlemsstaterna eller internationella, statliga eller icke-statliga organisationer som är behöriga inom området rasism och främlingsfientlighet.

Enligt bland annat artikel 7.3 i förordningen skall centrumet samordna sin verksamhet med Europarådets verksamhet. (se 3.4.1).

1.2.4. Styrelsen och det verkställande organet

Styrelsen skall vara sammansatt av oberoende personer, experter på mänskliga rättigheter och analys av rasistiska, främlingsfientliga och antisemitiska företeelser. Experterna skall utses av medlemsstaterna, Europarådet och Europaparlamentet. En företrädare för kommissionen skall också ingå i styrelsen. Styrelsemedlemmarnas mandat är på tre år och kan förnyas en gång. Varje styrelsemedlem har en suppleant som skall utses på liknande sätt [5].

[5] Förteckning över styrelsemedlemmarna återfinns i bilaga 1.

Styrelsen, som sammanträder två gånger om året, skall fatta nödvändiga beslut om hur centrumet skall fungera. Den skall också utse direktör, anta den årliga rapporten samt centrumets slutsatser och yttranden.

Styrelsens första möte ägde rum i Wien den 20-21 januari 1998, så snart kommissionen hade fått uppgifter om namnen på styrelsemedlemmarna och deras suppleanter. Vi mötet, som anordnades av kommissionen i samarbete med de österrikiska myndigheterna, valde styrelsen en ordförande, Jean Kahn, en vice ordförande, Robert Purkiss, samt en ytterligare ledamot i det verkställande organet, professor Anton Pelinka [6].

[6] Efter Anton Pelinkas avgång i början av juni 2000, är det verkställande organet fram till utgången av styrelsens mandatperiod i januari 2001 sammansatt av fyra personer.

Det verkställande organet [7] övervakar centrumets arbete, följer förberedelserna och genomförandet av programmen samt förbereder styrelsens möten. Organet skall också utföra de övriga uppgifter som det kan komma att anförtros av styrelsen.

[7] Sammansatt av styrelsens ordföranden, dess vice ordförande och tre andra medlemmar i styrelsen, bland annat den person som utsetts av Europarådet samt kommissionens företrädare.

1.2.5. Direktör och personal

Direktören, som utses för en mandattid på fyra år, som kan förnyas, är centrumets rättslige företrädare och är bland annat ansvarig för planering och genomförande av de uppgifter som centrumet har anförtrotts, förberedelser och genomförande av det årliga verksamhetsprogrammet och årsrapporten, slutsatser och yttranden, budgetfrågor, liksom alla andra frågor som rör personalen och den löpande förvaltningen.

Centrumets personal skall lyda under samma förordningar och föreskrifter som är tillämpliga på Europeiska gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda.

2. Resurser och uppbyggnad

2.1. Personal

2.1.1. Utnämning av direktören

Förfarandet för utnämning av direktören inleddes vid styrelsens första möte i januari 1998. Enligt artikel 10.1 i förordningen lade kommissionen fram sitt förslag för styrelsen, efter ett urvalsförfarande som hade godkänts av det verkställande organet.

Under sitt andra sammanträde i Bryssel den 28-29 maj 1998 utnämnde styrelsen Beate Winkler till direktör för centrumet. Direktören tillträdde sitt ämbete den 16 juli 1998.

2.1.2. Personal

Under 1999, utökades personalen från tre tjänstemän (i juni) till fjorton (i december), för att uppgå till 21 personer i augusti 2000, till vilka skall läggas ytterligare två personer med tidsbegränsade anställningsavtal liksom en expert för intern utvärdering [8].

[8] I bilaga 2 återfinns centrumets nuvarande organigram.

Det första rekryteringsförfarandet, som gällde åtta tjänster, inleddes i december 1998 (2A, 2B, 3C och 1D) och det andra, som gällde fem tjänster, i april 1999 (3A och 2B). Tjänsterna som ansvariga för nätverksenheterna (Raxen) och Information fick publiceras på nytt i augusti 1999 och rekryteringarna kunde göras under våren 2000. I mars 2000 publicerades en fjärde omgång som gällde åtta tjänster (3A, 4B, 1C).

2.2. Budget

Styrelsen skall godkänna förslaget till budget och den årliga slutgiltiga budgeten för centrumet, liksom verksamhetsprogrammet i överensstämmelse med budget och tillgängliga resurser.

Centrumets inkomster skall omfatta ett bidrag från gemenskapen som förs in under en särskild budgetpost i Europeiska gemenskapernas allmänna budget (för närvarande B5-809), betalningar för utförda tjänster, eventuella ekonomiska bidrag från de organisationer som centrumet samarbetar med och eventuella frivilliga ekonomiska bidrag från medlemsstaterna.

Under 1998 hade centrumet en budget på 2 miljoner euro till sitt förfogande. Beroende på att den egentliga verksamhetsstarten skedde först under det andra halvåret, behövde bara en liten del av budgeten tas i anspråk, främst på grund av att hyra, utrustning och personalkostnader inte behövde betalas.

För 1999 beviljades en budget på 3,75 miljoner euro, vilket är en ökning med 87 % i förhållande till 1998, beroende på att centrumet nu började komma igång. Den österrikiska statens bidrag uppgick till 0,23 miljoner euro.

Budgeten för 2000 är på 4,75 miljoner euro i gemenskapsmedel, vilket är en ökning med 27 % i förhållande till föregående år. Bidraget från myndigheterna i värdlandet är på 0,15 miljoner euro.

Beviljade anslag: i miljoner euro

>Plats för tabell>

Centrumets utgifter skall bland annat omfatta personalens löner, administrativa kostnader, kostnader för infrastruktur, driftskostnader och kostnader som hänför sig till avtal som ingås med de institutioner eller organ som ingår i Raxen samt utgifter i samband med avtal med tredje part.

Utgifter: i miljoner euro

>Plats för tabell>

Kommissionens styrekonom skall kontrollera centrumets samtliga åtaganden och utgiftsbetalningar samt att samtliga inkomster fastställs och drivs in.

Direktören skall genomföra centrumets budget. Styrelsen skall bevilja direktören ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten [9].

[9] I oktober 1997 lade kommissionen fram ett förslag till ändring av grundförordningarna för de nio "decentraliserade" gemenskapsorganen, däribland centrumet i Wien [KOM(97) 489 slutlig - EGT C 335, 6.1.1997], bland annat rörande budget förfarandena. När det gäller just centrumet, är syftet med kommissionens förslag att ge Europaparlamentet, efter rekommendation från styrelsen, i uppdrag att bevilja direktören ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten.

Beslut har fattats om inrättande en intern rådgivande kommitté för upphandling och kontrakt. Beslutet skall antas av styrelsen.

Revisionsrätten har gjort revisionsbesök i Wien, ett första i december 1998 och ett andra i mars 1999, för att granska bokföringen för det räkenskapsår som löpte ut den 31 december 1998 [10], ett tredje i september 1999 och det sista i maj 2000 för att granska bokföringen för det räkenskapsår som löpte ut den 31 december 1999.

[10] Rapport om årsredovisningen för Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (Wien) (Perioden 1 maj-31 december 1998) samt centrumets svar [EGT C 372, 22.12.1999]

Kommissionen har nära följt alla frågor som rör det administrativa inrättandet av centrumet. Mot bakgrund av detta utfördes en revision den 20-22 mars 2000. Vid revisionen konstaterade man att det trots de besvärliga omständigheter som centrumet har inrättats under, skulle vara möjligt med förbättringar av centrumets förvaltning. Slutsatserna av revisionen har meddelats centrumet. Rapporten från de externa utvärderarna kommer att visa om förbättringar har gjorts.

2.3. Lokaler

2.3.1. Val av fastighet

Vid sitt första möte i januari 1998 gav styrelsen det verkställande organet i uppdrag att se till att en fastighet åt centrumet valdes ut. I februari 1998 ordnade de österrikiska myndigheterna, tillsammans med en företrädare för det verkställande organet, kommissionens rådgivande arkitekt och en företrädare för GD V, ett första besök i olika fastigheter. På grund av svårigheterna på fastighetsmarknaden i Wien beslöt det verkställande organet i mars 1998 att rekommendera styrelsen att låta de österrikiska myndigheterna ställa provisoriska lokaler till förfogande för att ge centrumet möjlighet att välja ut en lämplig byggnad.

I juli 1998 kunde direktören således inrätta sig i fyra kontorsrum som det österrikiska justitiedepartementet ställde till förfogande.

2.3.2. Säkerhetsfrågor

I maj 1999 kunde centrumets personal flytta in i sina permanenta lokaler. Vid inredningsarbetet lades särskild vikt vid säkerhetsfrågor både när det gäller lokaler och personal.

2.3.3. Invigning

Centrumets officiella invigning ägde rum den 7 april 2000 i Wien. Vid öppningsceremonin närvarade runt 550 personer och anföranden hölls av ordföranden för centrumet, Jean Kahn, Österrikes president Thomas Klestil, kommissionens ordföranden Romano Prodi, Europaparlamentets talman Nicole Fontaine samt Maria de Belén Roseira, portugisisk minister med ansvar för jämställdhetsfrågor och närvarande i egenskap av företrädare för det portugisiska ordförandeskapet.

Ceremonin åtföljdes den 7 och 8 april av en konferens, "Wienforumet", under vilken man diskuterade politik och rasism ur flera synvinklar: studie av rasistiskt språk i politiken och i media, vilken roll identiteten spelar bland rasistiska grupper i samhället, det lönlösa i ett moralistiskt tillvägagångssätt i kampen mot rasismen, lagförslagen grundade på artikel 13 i fördraget, internationell rätt samt de icke-statliga organisationernas roll.

2.4. Avtal beträffande sätet

Ett avtal mellan centrumet och de österrikiska myndigheterna beträffande sätet och som även rör tillämpningen av protokollet om immunitet och privilegier, liksom beskattnings- och säkerhetsfrågor, undertecknades officiellt den 18 maj 2000.

3. Programverksamhet och genomförande

Centrumet skall utföra sina uppgifter inom gemenskapens behörighet och med hänsyn till de mål som antas i det årliga programmet och med vederbörlig hänsyn till tillgängliga budgetmedel.

Styrelsen skall anta det årliga arbetsprogrammet.

3.1. Raxen

Inrättandet av ett "Europeiskt nätverk för information om rasism och främlingsfientlighet" (Raxen) är en av centrumets viktigaste arbetsuppgifter. Nätverket skall ha en central enhet vid centrumet som skall samarbeta med forskningscentra, icke-statliga organisationer och specialiserade centra.

I väntan på utnämningen av centrumets direktör och för att påskynda inrättandet av nätverket, bad kommissionen den 1 april 1998 medlemsstaterna att överlämna en förteckning över centra och organisationer som skulle kunna ingå i Raxen. Förteckningen hade färdigställts i slutet av november 1998.

Med ledning av denna förteckning inbjuder centrumets styrelse de organisationer som är behöriga inom området att delta i nätverket. Innan ett beslut fattas, har man ändå ansett det nödvändigt med en förberedelsefas för att lösa ett antal problem som kvarstod när det gäller deltagandet i nätverket: antal utnämningar per land, jämvikt mellan olika typer av organisationer, struktur samt vikten av kriterier för jämförbarhet.

Centrumet lät således göra en genomförbarhetsstudie kring dessa frågor. I studien rekommenderas att Raxen struktureras som ett nätverk på flera nivåer med en gemensam databas som handhas av centrumet.

En extern konsult har anlitats för den första fasen av inrättandet av nätverket [11].

[11] Förberedande möten har också ägt rum. Det första i juni 1999 med nationella forskningscentra och företrädare för icke-statliga organisationer ledde till att att man bildade en rådgivande grupp som fick i uppdrag att undersöka vilka praktiska åtgärder som måste vidtas vid inrättandet av nätverket. Ett andra möte hölls i september tillsammans med arbetsmarknadens parter och företrädare för de nationella oberoende organisationer som har till uppgift att bekämpa diskriminering. Ett tredje samrådsmöte med alla parter anordnades i oktober. Den rådgivande gruppen har träffats två gånger, en gång i september och en i oktober 1999.

Vid mötet den 4 februari 2000 fastställde styrelsen riktlinjerna för nätverket utifrån konsultens rapport. Nätverket Raxen kommer att vara ett instrument för insamling och överföring av statistiska uppgifter från nationell nivå till en central enhet. Uppgifterna skall ligga till grund för en databas som skall vägleda forskningen på europeisk nivå, användas för spridning av information och överförande av kunskap.

Genomförandet skall bestå av tre etapper. Den första skall vara ett förslag till nätverksstruktur för insamling av uppgifter: ett system för insamling av nationella uppgifter genom "nationella kontaktpunkter", som kan bestå av flera nationella aktörer som väljs ut genom ett öppet anbudsförfarande. Urvalet av sökande bör kunna avslutas under hösten 2000. De nationella kontaktpunkterna beräknas kunna börja sin verksamhet i slutet av 2000 eller i början av 2001.

De två andra etapperna består i utarbetandet av riktlinjer för insamlingen av uppgifter, särskilt utvecklingen av gemensamma kriterier som skall göra uppgifterna mer jämförbara och fastställandet av de tekniska specifikationerna för överförandet av uppgifter mellan nätverkets olika nivåer.

3.2. Årsrapporten

Årsrapporten för 1998 sändes till Bryssel i december 1999. Den består av två delar: i en del (Den bistra verkligheten - situationen när det gäller rasism och främlingsfientlighet i Europeiska gemenskapen) om yttringar av rasism och främlingsfientlighet i gemenskapen görs en översikt över vilka insatser som görs för att bekämpa dessa företeelser i medlemsstaterna och på europeisk nivå. När det gäller denna del har centrumet slutit ett avtal med en extern expert för samordning av insamlat material och för en sammanställning av de olika sociologiska, politiska och ekonomiska sammanhangen i medlemsstaterna.

I den andra delen (Europas själ - årsrapport 1998 -) lämnas information om centrumet och dess verksamhet under året.

Årsrapporten för 1999 håller i september 2000 på att slutföras.

3.3. Rundabordssamtal

Centrumet skall underlätta och uppmuntra regelbundet återkommande rundabordssamtal med deltagande från arbetsmarknadens parter, forskningscentra och företrädare för behöriga offentliga myndigheter och experter. Syftet är att främja ett utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan olika aktörer samt att säkerställa ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt.

De nationella rundabordssamtalen bör äga rum minst en gång om året. Fram till i slutet av 1999 hade rundabordssamtal anordnats i nio medlemsstater: Förenade kungariket (oktober 1998 och november 1999), Irland (november 1998 och november 1999), Österrike (november1998), Sverige, Portugal, Italien, Luxemburg och Nederländerna (1999) samt Grekland (november 1999).

Centrumet bör sammanfatta och granska resultaten från rundabordssamtalen för att kunna utarbeta en provisorisk rapport om skillnaden mellan olika nationella tillvägagångssätt och för att kunna föreslå en rekommendation till samordning på europeisk nivå.

Centrumet har därför beslutat att utarbeta ett dokument om en "harmoniserad profil" för rundabordssamtalen i syfte att få till stånd en kartläggning av de gemensamma målsättningarna och kompetensområdena, kriterier för jämförbarhet och en gemensam metod i organisationen samt en analys av de europeiska perspektiven.

Detta var ett av diskussionsämnena vid det första rundabordssamtalet på europeisk nivå som ägde rum den 30 juni 2000 i Wien.

3.4. Samarbete med andra organisationer

3.4.1. Europarådet

I enlighet med artikel 7.3 i förordningen har gemenskapen genom centrumet slutit ett avtal med Europarådet för att inleda ett nära samarbete mellan dessa organisationer. Avtalet undertecknades officiellt den 10 februari 1999 [12].

[12] Rådets beslut av den 21 december 1998. [EGT L 44, 18.2.1999].

I avtalet föreskrivs att regelbundna kontakter skall tas mellan direktören för centrumet och sekretariatet för Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) inom Europarådet. Centrumet och ECRI skall säkerställa ett ömsesidigt utbyte av icke-konfidentiell information och uppgifter som samlas in inom ramen för verksamheten samt se till att resultaten av deras respektive arbete får största möjliga spridning. Centrumet och ECRI skall regelbundet samråda för att samordna verksamheten och se till att deras respektive arbetsprogram kompletterar varandra. De kan också komma överens om att bedriva gemensam eller kompletterande verksamhet på områden av gemensamt intresse.

Till följd av avtalet hölls två möten mellan de två verkställande organen, varav det första hölls den 3 juni 1999 i Paris. De två organen träffas sedan dess en gång varje år. Ett andra möte hölls den 31 maj 2000 i Wien. Ett möte mellan centrumets ledning och sekretariatet för ECRI hölls i september 1999 för att man skulle kunna granska olika aspekter på samarbetet.

Efter de gemensamma initiativen under 1999, de tre rundabordssamtal som ägde rum under 1999 i Förenade kungariket, Irland och Grekland, har centrumet och ECRI beslutat att lägga fram ett gemensamt kapitel i de respektive arbetsprogrammen samt att kontrollera de konkreta villkoren för genomförandet av vissa gemensamma projekt.

3.4.2. Förenta nationernas världskonferens

En internationell FN-konferens mot rasism och den rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans som blir en följd av den, kommer att äga rum i juli 2001 i Sydafrika. Konferensen kommer att behandla de framsteg som gjorts i kampen mot rasism i världen, granska metoder och redskap för en bättre tillämpning av befintliga normer och tillämpningen av de instrument som finns för att motverka rasism. Man kommer även att utarbeta konkreta rekommendationer för nya praktiska åtgärder på nationell, regional och internationell nivå för att motverka alla typer av rasism.

Konferensen kommer att föregås av fem förberedande regionala konferenser. Europarådet har anförtrotts samordningen av det europeiska regionala bidraget till världskonferensen och anordnar därför en konferens om detta i Strasbourg den 11-13 oktober 2000.

Centrumet kommer att tillsammans med Europaparlamentet, rådet, kommissionen samt olika nätverk av antirasistiska organisationer (ENAR och UNITED) att ingå i den tekniska arbetsgrupp som har bildats för att förbereda den regionala konferensen. Centrum har som ett bidrag till konferensens arbete förberett olika basdokument och kommer att vara ordförande för en av arbetsgrupperna vid den europeiska, regionala konferensen.

Centrumet deltog också i det första möte som världskonferensens förberedelsekommitté höll i Genève den 1-5 maj 2000.

3.5. Informationsverksamhet och mediernas roll

3.5.1. Kölnkonferensen

En konferens om mediernas betydelse för att främja kulturell mångfald anordnades i Köln den 20-21 maj 1999. Konferensen anordnades i samarbete med Westdeutscher Rundfunk (WDR) och med stöd från European Media Institute (EMI) i Düsseldorf och European broadcasting Union (EBU) i Genève. Vid konferensen behandlades bland annat mediernas ansvar i frågor som rör intolerans och diskriminering.

Konferensen utmynnade bland annat i följande rekommendationer: utveckla riktlinjer för information om den kulturella mångfalden, både när det gäller organisationen av radio- och TV-bolagen och utformningen av programmen, utveckla nya former av samarbete, som till exempel inrättandet av nätverk och databaser som skall stå till journalisternas och de programansvarigas förfogande, samt anordna fortbildning. Man betonade särskilt vikten av att skapa ett uppföljningssystem för att se hur rekommendationerna efterlevs.

Dokumenten från konferensen offentliggjordes i oktober 1999.

3.5.2. Dokumentation och information

Dokumentationsresurser som är tillgängliga för allmänheten bör iordningställas (artikel 2.2 d i förordningen).

Centrumet skall inrätta ett europeiskt dokumentationsarkiv kring rasism och främlingsfientlighet. Arkivet skall var öppet för allmänheten, institutioner och organisationer.

Det europeiska dokumentationsarkivet kring rasism och främlingsfientlighet skall förvara dokument som inte finns tillgängliga någon annanstans och skall till en början med vara en databas tillgänglig på Internet med länkar till andra arkiv, bibliotek och databaser.

Centrumet har även skapat sin egen hemsida [13] där man har lagt in information, broschyrer och nyhetsbrevet Equal voices som började komma ut i september 1999. EUMC:s webbsida har till syfte att stegvis skapa en central bas med tillförlitlig och uppdaterad information om rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och kampen mot diskriminering.

[13] www.eumc.at

Centrumet har också framställt skrifter, broschyrer och pressmeddelanden där man redogör för insatser och den aktuella situationen i Europeiska unionens medlemsstater när det gäller rasism. Bland dessa återfinns Upprop till gemensam aktion från den 7 december 1998: Jämställdhet och mångfald i Europa, en jämförande analys av två Eurobarometer-undersökningar från 1989 - allmänhetens åsikter 1989-1997, och arbetsdokumentet Challenging the media - for equality and diversity against racism.

3.6. Andra insatser

3.6.1. De politiska partiernas stadga

Politikernas ansvar för att de problem som berör minoriteter behandlas på ett ansvarsfullt sätt och för att minoritetsgrupperna får en rättvis representation inom de egna partierna är en fråga av största vikt. Centrumet stöder uppföljningen och förstärkningen av den stadga för ett icke-rasistiskt samhälle som de politiska partierna lade fram vid konferensen i Utrecht, i februari 1998.

Centrumet kommer att stödja stadgan genom olika initiativ: rundabordssamtal, samarbete med media, konferenser.

3.6.2. Studier

Centrumet har slutit ett avtal med Migration Policy Group (MPG) för att utarbeta femton nationella rapporter om vilka nationella lagstiftningsåtgärder som vidtagits i de femton medlemsstaterna i kampen mot rasism, antisemitism och främlingsfientlighet. Avtalet gäller också sammanställandet av en rapport som skall vara en jämförelse mellan "Starting Line"-initiativet och gällande nationell lagstiftning, dess tillämpning och exempel på god praxis. Projektet startade i juni 1999.

3.6.3. Tillfälliga arbetsgrupper

Centrumet kan inrätta tillfälliga arbetsgrupper. Två arbetsgrupper har hittills inrättats inom styrelsen och de har påbörjat sin verksamhet.

Den ena är en "art. 13-grupp", som har rådfrågats av kommissionen om "antidiskrimineringspaketet" och särskilt de aspekter som gäller diskriminering på grund av ras och etniskt ursprung (möten i juni 1999 och i januari och april 2000).

Den andra arbetsgruppen är "key-issues", som hade ett möte i augusti 1999 och som har i uppdrag att kartlägga nyckelområden när det gäller rasism och främlingsfientlighet under de närmaste åren.

4. extern utvärdering

Med hänsyn till att centrumet har varit igång under så kort tid, lägger alltså kommissionen fram en preliminär rapport om centrumets verksamhet. En utvärdering av denna verksamhet skall göras av externa utvärderare under 2001. Utvärderingen skall påbörjas före utgången av år 2000.

Målsättningen med den externa utvärderingen är att få till stånd en oberoende utvärdering av centrumets effektivitet mot bakgrund av bestämmelserna i rådets förordning, samt effektiviteten när det gäller de resurser (personella, finansiella) som har mobiliserats för att uppnå målen.

Utvärderingen förväntas innehålla en utvärdering av centrumets organisationsstruktur och verksamhet och särskilt en bedömning av i vilken mån det har kunnat uppfylla sina målsättningar. Utvärderingen kommer att omfatta effektiviteten när det gäller logistiska och administrativa metoder, förvaltningsmetoder, hur inrättandet av informationsnätverket Raxen framskrider och hur det administreras, kvalitet och ändamålsenlighet när det gäller centrumets verksamhet och dess produkter (publikationer, etc.) samt förfarandena för uppföljning av verksamheten. Utvärderingen förväntas också fastställa i vilken grad användarnas behov har kartlagts och uppfyllts, liksom hur nöjda användarna har varit med de produkter och informationstjänster som hittills har utvecklats och vilken feed-back man har fått från målgrupperna.

BILAGA

LEDAMÖTER I STYRELSEN FÖR DET EUROPEISKA CENTRUMET FÖR ÖVERVAKNING AV RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

Belgien: // Johan Leman / Jean Cornil*

Danmark: // Ole Espersen / Morten Kjaerum*

Tyskland: // Uta Würfel / Barbara John*

Grekland: // Petros Stangos / Perikles Pangalos*

Spanien: // Juan de Dios Ramirez-Heredia /

Joaquin Alvarez de Toledo*

Frankrike: // Jean Kahn / Martine Valdes-Boulouque*

Irland: // Mervyn Taylor / Mary Flaherty*

Italien: // Francesco Margiotta Broglio / Diego Ungaro*

Luxemburg: // Nic Klecker / Edouard Wolter*

Nederländerna: // Ed van Thijn / Paul B. Cliteur*

Österrike: // Stefan Karner [14]

[14] Efter att Anton Pelinka avsade sig sitt uppdrag i början av juni 2000 utsåg de österrikiska myndigheterna hans suppleant Stefan Karner till ordinarie ledamot. Ingen suppleant utnämndes.

Portugal: // Pedro Bacelar de Vasconcelos /

Esmeraldo de Azevedo*

Finland: // Kaarina Suonio / Tom Sandlund*

Sverige: // Helene Lööw / Agneta Lindelöf* [15]

[15] De svenska myndigheterna utsåg Helene Lööw och Agneta Lindelöf efter att Stephan Bruchfeld och Lena Berggren avsagt sig sitt uppdrag.

Förenade kungariket: // Robert Purkiss / David Weaver*

Europaparlamentet: // William Duncan / Jürgen Micksch*

Europarådet: // Joseph Voyame / Jenö Kaltenbach

Europeiska kommissionen: // Odile Quintin / Adam Tyson*

Styrelseordförande: // Jean Kahn

Vice ordförande: // Robert Purkiss

* suppleanter

BILAGA

>Hänvisning till>