52000DC0524

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM GEMENSKAPENS UPP- OCH UTLÅNING UNDER 1999

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

1. UPPLÅNINGEN 1999

1.1. Gemenskapsemissioner

1.2. Upplåningens utveckling

2. UTLÅNINGEN I TREDJE LAND

2.1. Översikt

2.2. Gemenskapens Makroekonomiska Stöd

2.3. Utlåning inom ramen för rådets beslut 97/256/EG, senast ändrat genom rådets beslut 98/348/EG och 98/729/EG: Central- och Östeuropa, länder i Medelhavsområdet, länder i Asien och Latinamerika, Sydafrika och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien samt Bosnien och Hercegovina

2.3.1. EIB:s mål och prioriteringar

2.3.2. EIB:s utlåning

2.3.3. Riskdelning

2.3.4. Samarbete med andra institutioner

3. BUDGETKONSEKVENSER AV UT- OCH UPPLÅNINGEN

3.1. Räntesubventioner

3.2. Garantier Ur Budgeten

4. statistikbilaga

INLEDNING

1. I enlighet med rådets beslut om gemenskapens låneinstrument, vilka finns upptagna i en förteckning i en fotnot nedan [1], [2] skall kommissionen varje år informera rådet och Europaparlamentet om hur dessa instrument har använts.

[1] Beslut 78/870/EEG, EGT L 298, 25.10.1978.

[2] Beslut 77/270/Euratom, EGT L 88, 6.4.1977.

Till följd av att det införts ett moratorium för konstruktion av kärnkraftsanläggningar inom EU, att alla de krediter som rådet anslagit till det nya gemenskapsinstrumentet är tagna i anspråk och att det inte längre beviljas några EKSG-lån eftersom detta fördrag löper ut 2002, anser kommissionen att det inte längre finns någon anledning att informera rådet och Europaparlamentet om gemenskapens utlåning inom gemenskapens territorium. Endast uppgifter om återbetalningen av lånen återfinns i denna rapport, i det avsnitt där lånesituationen behandlas.

2. När det gäller gemenskapens utlåning till länder utanför Europeiska unionen är kommissionen enligt ett beslut [3] från 1997 skyldig att årligen underrätta Europaparlamentet och rådet om hur de EIB-lån som garanterats genom gemenskapsbudgeten använts i Central- och Östeuropa, Medelhavsområdet, Latinamerika och Asien samt Sydafrika.

[3] Beslut 97/256/EEG, EGT L 102, 19.4.1997.

För att uppfylla denna skyldighet beskrivs i denna rapport dessa utlåningstransaktioner fördelade på områden. I denna rapport ges även en kortfattad sammanfattning av gemenskapens makroekonomiska stöd till länderna i Central- och Östeuropa.

UPPLÅNINGEN 1999

Gemenskapsemissioner

För att finansiera den utlåning som rådet beslutat om har kommissionen givits befogenhet att ta upp lån på kapitalmarknaderna. Med tanke på att kreditgivningsmöjligheterna inom ramen för det nya gemenskapsinstrumentet har utnyttjats fullständigt, att det beslutats om ett moratorium för Euratom-verksamheten inom EU och att EKSG-fördraget löper ut så snart som 2002 har dock inga lån tagits upp under 1999 för dessa instrument. Den enda upplåning som skedde förra året hängde samman med det makroekonomiska stödet till länderna i Central- och Östeuropa, lånen till länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), de åtgärder som vidtogs inom ramen för Medelhavsprotokollen samt EIB:s verksamhet både inom och utanför Europeiska unionen (bland annat Öst- och Centraleuropa, AVS och Medelhavsprotokollen) vilken står för den största delen av upplåningsvolymen.

Upplåningens utveckling

Av de skäl som anges i ovanstående stycke minskade de europeiska institutionernas upplåning med 6,7 % under 1999. Till exempel minskade EIB:s upplåning med 5,8 %. Upplåningen uppgick till 28,5 miljarder euro jämfört med 30,5 miljarder föregående år (se tabell 4-1 i bilagan).

Med beaktande av återbetalningar, avskrivningar och växelkursvariationer uppgick den utestående nettoupplåningen den 31 december 1999 till 154,7 miljarder euro, vilket är en ökning med 18,2 % jämfört med 1998 (se tabell 4-2 i bilagan).

Efter det att den gemensamma valutan infördes den 1 januari 1999 har upplåningen i euro nästan fyrdubblats jämfört med 1998 och ligger nu på en nivå strax under den sammanlagda upplåningen i ecu och de nationella valutorna i de länder som ingår i euroområdet. Valutorna i de länder som ännu inte ingår i euroområdet har sett sin andel avsevärt, medan upplåningen i US-dollar och schweiziska franc har ökat betydligt.

Det är också värt att notera den kraftiga ökningen av upplåningen till rörlig ränta. Den har antagligen föranletts av osäkerheten på det monetära området och förväntningar om en höjning av ECB:s styrräntor, vilken också ägde rum en bit in på 2000.

När det gäller den specifika situationen för de nya gemenskapsinstrumenten är för närvarande nästan alla lån återbetalda. Situationen för den utestående upplåningen anges i detalj per valuta i tabell 4-4 i statistikbilagan.

UTLÅNINGEN I TREDJE LAND

Översikt

Det finansiella stödet till de tredje länder som slutit samarbetsavtal med gemenskapen tar sig olika former beroende på geografiskt område och vilka mål som eftersträvas. Det rör sig om statliga lån till stater då gemenskapen avser att bidra till att återställa ett lands makroekonomiska balans, om individuella lån då avsikten är att utveckla infrastrukturen och genomföra stora saneringsprojekt och om globallån till lokala bankinstitut då avsikten är att utveckla det produktiva nätverket av små och medelstora företag och att stimulera marknadsekonomin. EIB:s verksamhet i Central- och Östeuropa sker inom ramen för strategin inför anslutningen till Europeiska unionen vars syfte är att underlätta integrationsprocessen. I länderna i Medelhavsområdet ges bankens lån inom ramen för partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet. I Latinamerika och i Asien fortsätter banken att finansiera projekt av gemensamt intresse. I Sydafrika syftar lånen till att stödja landets återuppbyggnads- och utvecklingsprogram. Slutligen, i AVS-staterna sker bankens verksamhet inom ramen för Lomékonventionen och de privilegierade relationerna med gemenskapen.

Tabell 2-1 Utlåning till länder utanför gemenskapen 1999 - Sammanfattning

(miljoner euro)

>Plats för tabell>

Gemenskapens Makroekonomiska Stöd

Makroekonomiskt stöd i form av lån är till sin karaktär exceptionellt och ingår som ett led i det internationella samfundets ansträngningar att, i samarbete med Bretton Woods-institutionerna, stötta betalningsbalansen i vissa länder som har övergående problem. I gemenskapens fall är detta stöd koncentrerat till de geografiskt närliggande områdena, dvs. Central- och Östeuropa, de europeiska länderna i f.d. Sovjetunionen och länderna söder om Medelhavet. Utbetalningarna av detta stöd är kopplade till att de mottagande länderna uppfyller vissa mål beträffande makroekonomisk stabilisering och strukturreformer. Under dessa omständigheter är det ett begränsat antal operationer som genomförs varje år och det är svårt att göra meningsfulla jämförelser mellan olika år beträffande utvecklingen för det beviljade stödet.

Under 1999 beviljade rådet fem operationer med makroekonomiskt stöd i form av lån till Albanien (högst 20 miljoner euro), Bosnien och Hercegovina (högst 20 miljoner i form av lån högst 40 miljoner i form av gåva), Bulgarien (högst 100 miljoner), f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (högst 50 miljoner i form av lån och 30 miljoner i form av gåva) och Rumänien (högst 200 miljoner). Det sammanlagda lånebelopp som rådet beslutade om uppgår således till 390 miljoner euro.

När det gäller utbetalningarna uppgick det utbetalade stödet i form av lån under 1999 till 108 miljoner euro. Det fördelade sig enligt följande: 58 miljoner till Ukraina på grundval av den operation som rådet beslutade om 1998; 40 miljoner till Bulgarien på grundval av den operation som det beslutades om 1999 och 10 miljoner till Bosnien och Hercegovina på grundval av den operation som det beslutades om 1999 (det senare lånet åtföljdes av en gåva på 15 miljoner euro).

Utlåning inom ramen för rådets beslut 97/256/EG, senast ändrat genom rådets beslut 98/348/EG och 98/729/EG: Central- och Östeuropa, länder i Medelhavsområdet, länder i Asien och Latinamerika, Sydafrika och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien samt Bosnien och Hercegovina

Avsnitt 2.3 utgör den rapport som enligt artikel 2 och 3 i rådets beslut 97/256/EG skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet och omfattar således halvårsrapporten för andra halvåret 1999 och årsrapporten för 1999.

EIB:s mål och prioriteringar

I Central- och Östeuropa stödjer banken länder som har ansökt om att få bli medlemmar i EU genom att hjälpa dem att skapa den ekonomiska ram som gör det möjligt för dem att ansluta sig (banken stödjer även Cypern och Malta, som också är anslutningskandidater) [4]. EIB ger dessutom stöd till Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och till Bosnien och Hercegovina.

[4] Utöver den verksamhet som banken bedriver inom ramen för rådets beslut förnyade banken nyligen sin lånefacilitet inför anslutningen genom vilken banken lånar ut mot egna medel utan någon budgetgaranti i syfte att stödja de länder som har ansökt om medlemskap i EU.

EIB prioriterar att förbättra, modernisera och utveckla kommunikations- och energisektorn genom att fästa särskild vikt vid de transeuropeiska näten (TEN). Banken inriktar sig på de väg- och järnvägskorridorer som framhölls som prioriterade utvecklingsområden på medellång sikt vid den alleuropeiska konferensen för transportministrarna.

De miljöproblem som har samband med EIB:s projekt är också ett prioriterat område inom ramen för den gradvisa anpassningen av lagstiftningen i de berörda länderna till den som råder i EU.

EIB stödjer även direkt eller genom sina globallån de små och medelstora företagen och andra initiativ inom industrin, särskilt om EU:s partnerländer medverkar.

I Medelhavsområdet bedriver banken sin utlåningsverksamhet huvudsakligen inom ramen för partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet i syfte att främja den ekonomiska utvecklingen i de berörda länderna. EIB:s lån ges till enskilda investeringsprojekt och genom globallånsmekanismen till mindre projekt och små och medelstora företag, samtidigt som lånen förstärker den finansiella sektorn i de olika länderna.

Enligt partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet skall de lån som EIB beviljar ur egna medel kompletteras med räntesubventioner (för lån inom miljösektorn) och riskkapital som kommer från gemenskapsbudgeten och som förvaltas av EIB.

I Asien och Latinamerika finansierar banken projekt som är av intresse för både de berörda länderna och för Europeiska unionen, till exempel samfinansiering tillsammans med initiativtagare till EU-projekt, tekniköverföring och samarbete på energi- och miljöskyddsområdet. I tabell 2.7 anges vari det ömsesidiga intresset i dessa projekt består.

I Sydafrika är EIB:s syfte att bidra till att slutföra landets återuppbyggnads- och utvecklingsprogram.

I f.d. jugoslaviska republiken Makedonien deltar banken huvudsakligen i infrastruktur- och transportprojekt.

I Bosnien och Hercegovina finansierar banken infrastrukturprojekt.

EIB:s utlåning

Under 1999 undertecknade EIB 19 låneavtal i Central- och Östeuropa och i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien på grundval av rådsbeslut (det vill säga utöver den stora volym lån som beviljats inom ramen för stödet inför anslutningen) för ett sammanlagt belopp på 966 miljoner euro. Lån som beviljats för projekt i Bulgarien, Rumänien och Slovakien tog 82 % av detta belopp i anspråk. EIB ingick låneavtal enligt rådets beslut i sex länder.

* Banken fortsätter att genom sin verksamhet främja den ekonomiska utvecklingen i de berörda länderna, huvudsakligen genom att finansiera strategisk infrastruktur. 83 % av den sammanlagda lånevolymen (803 miljoner euro) gick till kommunikationssektorn, bland annat för upprustning och färdigställande av motorvägar i Rumänien i den alleuropeiska transportkorridoren nr IV, för modernisering av järnvägsnätet i Slovakien, Bulgarien och Litauen, för det statliga rumänska flygbolagets flygplansförvärv samt för utbyggnad av GSM-nätet i Litauen.

* Ett lån till industri- och tjänstesektorn, vilket beviljades en bilfabrik i Slovakien, utgjorde 4 % av den sammanlagda utlåningen (40 miljoner euro).

* I energisektorn beviljades ett lån på 4 miljoner euro för ett fjärrvärmenät i Rumänien.

* I sektorn för vattenhushållning och diverse beviljades 25 miljoner euro till förmån för miljöskyddsarbeten längs Svarta havets kust och Donaus stränder. Detta projekt medför stora miljömässiga fördelar.

* Globallån på sammanlagt 50 miljoner euro beviljades små och medelstora företag i Bulgarien och Slovakien.

Tabell 2-2 Fördelning per land och per sektor av EIB:s utlåning i de central- och östeuropeiska länderna 1999

>Plats för tabell>

I Medelhavsområdet beviljade EIB 20 lån i 7 länder under 1999 (i dessa ingår inte två lån till Cypern inom ramen för stödet inför anslutningen och två lån - ett i Egypten och ett i Tunisien - inom ramen för det fjärde finansiella protokollet med dessa länder). Lån till förmån för projekt i Egypten och Marocko utgjorde 59 % av det sammanlagda beloppet.

* 17 % av den totala utlåningen (122 miljoner euro) gick till sektorn för vattenhushållning och diverse. Bland de finansierade projekten förekommer upprustningen och utvidgningen av avloppssystemen och reningsverken i Marocko, Egypten och Turkiet.

* I energisektorn, som erhöll 0,7 % av den totala finansieringen (5 miljoner euro), gällde det en gasledning i Egypten.

* Egypten, Jordanien, Marocko och Tunisien beviljades lån till industri- och tjänstesektorn motsvarande 46 % av den totala finansieringen (330 miljoner euro). Dessa lån avsåg en industrigasanläggning och en vätekracker i Egypten, två kemifabriker i Marocko, konstgödselfabriker i Tunisien och Jordanien samt en fosfatgruva i Jordanien.

* Ett vägprojekt i Tunisien och ett järnvägsprojekt i Marocko finansierades inom kommunikationssektorn och utgjorde 23 % av den sammanlagda utlåningen i regionen (167 miljoner euro).

* Globallånen till Egypten, Libanon och Turkiet stod för 13 % av den totala utlåningen (95 miljoner euro).

Tabell 2-3 Fördelning per land och per sektor av EIB:s utlåning i Medelhavsområdet 1999

>Plats för tabell>

EIB har beviljat 6 lån i 4 länder i Asien och Latinamerika samt ett lån till ett projekt av allmänt intresse (återuppbyggnad efter en orkan) i Centralamerika, för ett belopp på sammanlagt 310 miljoner euro.

* Ett vattenreningsprojekt i Kina tog 8 % av den totala utlåningen (25 miljoner euro) i anspråk.

* I energisektorn tog ett gasdrivet värmekraftverk i Thailand och ett gasdistributionsprojekt i Mexiko 31 % av den totala utlåningen (97 miljoner euro) i anspråk.

* Ett telekommunikationsprojekt i Brasilien tog 19 % av den totala utlåningen (58 miljoner euro) i anspråk.

* Lånen till industrin och små och medelstora företag i Brasilien utgjorde 31 % av den totala utlåningen (96 miljoner euro).

Tabell 2-4 Fördelning per land och per sektor av EIB:s utlåning i länderna i Asien och Latinamerika 1999

>Plats för tabell>

Under 1999 beviljade EIB 4 lån i Sydafrika för ett sammanlagt belopp på 150 miljoner euro. Detta belopp fördelade sig enligt följande: 55 miljoner euro gick till två projekt i energisektorn, 45 miljoner euro till ett projekt i kommunikationssektorn (vägar) och 50 miljoner euro till ett globallån för förvärv av små och medelstora andelar huvudsakligen i vatten- och reningssektorerna.

Riskdelning [5]

[5] Rådets beslut 97/256/EG uppmanas EIB att "sträva efter att 25 % av dess samlade utlåning enligt mandaten som mål för användning av icke-statliga garantier, skall utvidgas när så är möjligt och såvitt marknaden tillåter på grundval av individuella mandat".

Under räkenskapsåret 1999 fortsatte banken sin strävan att uppnå målet om riskdelning. Det belopp för riskdelningsprojekt som kumulerats sedan utlåningsverksamheten inleddes inom ramen för rådets beslut var vid 1999 års utgång 1 484 miljoner euro på grundval av ett allmänt mandat, vilket motsvarar 20,5 % av det totala utlåningstaket och 21,8 % av den utlåning som hittills skett. Nedan följer detaljerade uppgifter per region.

* I Central- och Östeuropa uppgick riskdelningen i samband med EIB:s utlåning till sammanlagt 819 miljoner euro, vilket motsvarar 23,3 % av lånetaket för dessa länder och 24,3 % av den utlåning som hittills skett. I Central- och Östeuropa tar banken på sig hela risken i samband med utlåning enligt bankens lånefacilitet inför anslutningen och följaktligen är bankens riskandel "per definition" mer än 50% av den sammanlagda utlåningen i regionen (Lånefaciliteten inför anslutningen, till vilken skall läggas riskdelningsprojekt som inletts inom ramen för rådets beslut).

* I Medelhavsområdet uppgick riskdelningen i samband med EIB:s utlåning till sammanlagt 71 miljoner euro, vilket motsvarar 3,1 % av lånetaket för dessa länder och 3,1 % av den utlåning som hittills skett (varav hela beloppet har tecknats). I enlighet med programförfarandena i partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet har de flesta avtal ingåtts med regeringar eller offentliga organ. Det är således inte överraskande att den sammanlagda riskdelningen för länderna i Medelhavsområdet är relativt låg.

* I Asien och Latinamerika uppgick riskdelningen i samband med EIB:s utlåning till sammanlagt 594 miljoner ecu, vilket motsvarar 66 % av lånetaket [6] för de länderna och 77,8 % av den utlåning som hittills skett.

[6] Ett belopp på 122 miljoner euro i utlåning i Asien och Latinamerika enligt det förra tillfälliga mandatet omfattas också av de garantibestämmelser som anges i rådets beslut.

* Inga låneavtal med riskdelning har ingåtts i Sydafrika eller i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

* Riskdelning tillämpas inte på lån i Bosnien och Hercegovina.

I regiontabellerna i slutet av avsnitt 2.3 anges de låneavtal som är låneavtal med riskdelning.

Samarbete med andra institutioner

I kandidatländerna bedriver banken sin verksamhet inom ramen för Europeiska unionens program för att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig inför anslutningen, bland annat genom att finansiera investeringar som syftar till att integrera deras infrastruktur med EU:s och genom att stödja små och medelstora företag. Närhelst det är möjligt sker samfinansiering med andra institutioner. Bankens verksamhet utgör således en del i en samlad strategi som följs i nära samarbete med kommissionen och, där så är lämpligt, med de internationella finansiella institutioner som är verksamma i de berörda länderna.

EIB samarbetar nära med Phare-programmet, som den har utvecklat nära och givande förbindelser med, vilket uppskattas mycket av mottagarländerna. Förutom ofta förekommande stöd från Phare under investeringsplaneringsfasen för att säkerställa att de projektstudier och det tekniska bistånd som krävs till stöd för EIB-projekten tillhandahålls, samarbetar banken även med Phare vid samfinansiering av infrastrukturprojekt.

Phare:s och de övriga internationella finansiella institutionernas bidrag till projekt som finansieras av EIB under 1999 framgår av nedanstående tabell. Ytterligare projekt samfinansierades inom ramen för bankens lånefacilitet inför anslutningen, vilken inte omfattas av denna rapport.

För Sydöstra Europa inrättade EIB en särskild arbetsgrupp för Balkan för att undersöka vilka infrastrukturprojekt som skulle kunna ges prioriterad finansiering i samarbete med andra internationella finansiella institutioner inom ramen för stabilitetspakten för regionen.

Tabell 2-5 Samfinansiering under 1999 i Central- och Östeuropa

>Plats för tabell>

I Medelhavsområdet bedriver EIB sin verksamhet inom ramen för EU:s politik och den är en del av en samlad strategi som följs i nära samarbete med kommissionen och där så är lämpligt med andra internationella finansiella institutioner, bland annat genom samfinansieringsprojekt. Dessa institutioners bidrag till projekt som finansieras av EIB framgår av nedanstående tabell.

Tabell 2-6 Samfinansiering under 1999 i länderna i Medelhavsområdet

>Plats för tabell>

I Asien och Latinamerika fortsätter banken att finansiera projekt som är av gemensamt intresse för det berörda landet och EU. Det ömsesidiga intresset i de låneavtal som ingicks under 1998 beskrivs i tabellen nedan.

Tabell 2-7 Gemensamt intresse i projekt i länderna i Asien och Latinamerika

>Plats för tabell>

Banken samarbetar med andra internationella finansiella institutioner i Asien och Latinamerika närhelst det är möjligt och lämpligt. I nedanstående tabell anges närmare uppgifter om samfinansiering.

Tabell 2-8 Samfinansiering under 1999 i Asien och Latinamerika

>Plats för tabell>

BUDGETKONSEKVENSER AV UT- OCH UPPLÅNINGEN

Gemenskapens allmänna budget påverkas av utlåningen i den mån den inbegriper räntesubventioner och/eller en garanti ur budgeten.

Räntesubventioner

Räntesubventioner beviljas av gemenskapen inom följande områden (se tabell 4-7):

a) inom ramen för "lånefaciliteten för små och medelstora företag";

b) Industriell omställning inom kol- och stålindustrierna (artikel 56 i EKSG-fördraget);

c) Återuppbyggnad av områden som drabbats av naturkatastrofer i Italien, Grekland och Portugal (den autonoma regionen Madeira).

Den tillfälliga lånefaciliteten för större infrastrukturprojekt som antogs i Edinburgh utökades med tre miljarder vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993. Av detta belopp avsattes 1 miljard ecu till att stärka europeiska små och medelstora företags konkurrenskraft genom räntesubventioner som är knutna till skapandet av arbetstillfällen. Subventionen uppgår till 3 000 ecu för varje nytt arbetstillfälle, vilket i genomsnitt motsvarar en räntesubvention på 2 procentenheter. Tilldelningen av lån avslutades den 15 december 1995, eftersom hela summan på 1 miljard ecu då hade fördelats.

När det gäller EKSG uppstod det inte några budgetkonsekvenser enligt artikel 56 i fördraget, eftersom inget låneavtal ingåtts sedan 1998.

Beträffande återuppbyggnad av områden som drabbats av naturkatastrofer uppgår det sammanlagda beloppet på utbetalade räntesubventioner 1999 till 2,2 miljoner Euro. Detta belopp omfattar bland annat de belopp som kommissionen betalat ut direkt till den autonoma regionen Madeira, utan EIB:s förmedling, och dessa uppgick till 475 500 Euro.

Räntesubventioner ingår även i de lån som EIB beviljar utanför gemenskapen. Dessa ingår i de budget- och EUF-medel som anges i tabell 2-1.

Garantier Ur Budgeten

Situationen beträffande garantierna beskrivs i kommissionens rapport om garantifonden som upprättas varje termin av GD BUDG.

statistikbilaga

Tabell 4-1 Årlig utveckling av upp- och utlåning inom gemenskapen

Miljoner euro

>Plats för tabell>

Tabell 4-2 Utestående gemenskapslån

Utestående nettoupplåning vid slutet av varje period 1)

(miljoner ecu)

>Plats för tabell>

Tabell 4-3 Gemenskapsupplåning 1998, fördelat på valutor

(miljoner euro)

>Plats för tabell>

Tabell 4-4 GNI-lån fördelat på valutor: utestående skuld den 31 december 1999

>Plats för tabell>

Tabell 4-5 Räntesubventioner som utbetalats inom ramen för de olika gemenskapsmekanismerna under perioden 1987-1999

(miljoner ecu/euro)

>Plats för tabell>

Tabell 4-6 Förteckning över låneavtal som ingåtts under 1999 i Central- och Östeuropa och i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

>Plats för tabell>

Tabell 4-7 Förteckning över låneavtal som EIB ingått under 1999 i Medelhavsområdet

>Plats för tabell>

Tabell 4-8 Förteckning över låneavtal som EIB ingått under 1999 i Asien och Latinamerika

>Plats för tabell>

Tabell 4-9 Förteckning över låneavtal som EIB ingått under 1999 i Sydafrika

>Plats för tabell>